Sök i Ratio Lex

Angående dyrtidstillägg åt nordiska museets och livrustkammarens personal

1922-03-03 · 6 sidor, varav 5 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,1 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 5 av 6 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1922:162, Angående dyrtidstillägg åt nordiska museets och livrustkammarens personal

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Kung!. Maj:ts proposition Nr 162.

1

Nr 162.

Kungl. Maj.ls proposition till riksdagen angående dyrtidstillägg

åt nordiska museets och livrustkammarens

personal; given Stockholms slott den 3 mars

1922.

Kungl. Maj:t vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag

av statsrådsprotokollet över ecklesiastikärenden för denna dag, föreslå

riksdagen att bifalla det förslag, om vars avlåtande till riksdagen

föredragande departementschefen hemställt.

GUSTAF.

Olof Olsson.

Utdrag av protokollet över ecklesiastikärenden, hållet inför

Hans Maj:t Konungen i statsrådet å Stockholms

slott den 3 mars 1922.

Närvarande:

Statsministern och ministern för utrikes ärendena Brant ing, statsråden

Lindqvist, Thorsson, Olsson, Sandler, Nothin, Svensson, Hansson, Åkerman,

Linders, Schlyter, Örne.

Departementschefen, statsrådet Olsson anför härefter:

Vid anmälan den 7 januari 1922 av de frågor, som tillhörde

reglering av såväl tilläggsstaten till rilcsstatens för år 1922 åttonde

Bihang till riksdagens protokoll 1922. 1 saml. 138 käft. (Nr 162—164.) 1

Dyrtidstillägg

åt viss

nordiska museets

och livrustkammarens

personal.

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Kungl. Maj:ts •proposition Nr 162.

huvudtitel som ock utgifterna under samma huvudtitel för tiden 1

januari—30 juni 1923, hemställde jag, att Kungl. Maj:t täcktes i avbidan

på proposition angående dyrtidstillägg åt viss nordiska museets

och livrustkammarens personal beräkna dels på tilläggsstat för

år 1922 ett förslagsanslag av 100,000 kronor, dels ock på extra stat

för tiden 1 januari—30 juni 1923 ett förslagsanslag av 45,000 kronor.

Denna min hemställan blev av Kungl. Maj:t bifallen. Jag

anhåller nu att få återkomma till frågan härom.

Till nordiska museet har riksdagen under en lång följd av år

beviljat anslag å extra stat. Anslaget utgick för vart och ett

av åren 1914—1918 med 80,000 kronor och höjdes för år 1919

till 120,000 kronor. Höjningen var motiverad av de ökade kostnaderna

för museet på grund av dyrtiden. Till en viss del lågo

dessa ökade kostnader, 40,000 kronor, å utgifterna för bränsle och

belysning, men ett belopp av omkring 21,000 kronor avsåg ökade

utgifter för avlöningar. För år 1920 utgick anslaget med enahanda

belopp, 120,000 kronor, och för år 1921 höjdes detsamma till 126,550

kronor, vilken höjning var avsedd att bereda likställighet i avlöningshänseende

mellan viss museets vaktmästarpersonal och motsvarande

befattningshavare inom statsförvaltningen i övrigt. Med sistnämnda

belopp utgår anslaget jämväl för år 1922.

Under de senare åren hava av statsmedel anvisats anslag för

beredande av dyrtidstillägg åt nordiska museets och livrustkammarens

personal. I avseende å vad härutinnan för år 1918 åtgjorts

tillåter jag mig hänvisa till de upplysningar, som lämnats i det

Kungl. Maj:ts proposition nr 378 till 1919 års lagtima riksdag bifogade

utdraget av statsrådsprotokollet över ecklesiastikärenden. För

år 1919 har riksdagen på tilläggsstat för detta ändamål anvisat ett

förslagsanslag, högst, å 93,100 kronor. Verkställda beräkningar hade

som resultat givit en summa av 114,100 kronor, men i betraktande

av ovanberörda för år 1919 vidtagna ökning av det så att säga

ordinarie anslaget till museet, av vilken höjning omkring 21,000

kronor avsetts till ökade avlöningar, hade summan funnits böra

begränsas med sistnämnda belopp till 93,100 kronor.

I anledning av Kungl. Maj:ts i ämnet gjorda framställning

medgav vidare 1920 års riksdag, att från och med ar 1920 dyrtidstillägg

åt nordiska museets personal, med undantag av vakt- och

arbetarpersonalen vid friluftsavdelningen å Skansen, ävensom åt

s. 3 Kontrollera mot PDF

3

Kungi. Maj:ts proposition Nr Ni2.

personalen vid livrustkammaren (inge utgå under iakttagande i tilllämpliga

delar av de grunder, som gällde beträffande dyrtidstillägg

under motsvarande tider åt befattningshavare i statens tjänst, samt

anvisade på tilläggsstat för samma år för ifrågavarande ändamål ett

förslagsanslag av 140,000 kronor.

I skrivelse den 20 juni 1921 (nr 378) anmälde riksdagen, att

riksdagen med bifall till Kungl. Maj:ts därom gjorda framställning

a) för beredande under år 1921 av dyrtidstillägg åt nordiska

museets personal, med undantag av vakt- och arbetarpersonalen vid

friluftsavdelningen å Skansen, ävensom åt personalen vid livrustkammaren,

i den mån avlöningarna åt sistnämnda personal ej utginge

direkt av statsmedel, anvisat på tilläggsstat för år 1921 ett

förslagsanslag av 150,000 kronor att utgå under iakttagande i tilllämpliga

delar av de grunder, som vore eller kunde varda bestämda

beträffande dyrtidstillägg under år 1921 åt befattningshavare i statens

tjänst, och enligt de närmare bestämmelser, som kunde komma att

av Kungl. Maj:t meddelas; samt

b) medgivit, att under år 1922 tills vidare och intill dess beslut

fattats rörande de medel, av vilka för sagda år kostnaderna för dyrtidstillägg

åt den under a) omnämnda personal skulle bestridas, härför erforderliga

belopp finge utgå av det anslag, som vid sidan av huvudtitlarna

blivit av riksdagen beviljat såsom avsättning å 1922 års

riksstat till bestridande av kostnaderna för dyrtidstillägg åt statens

befattningshavare och pensionärer m. fl.

Den 29 juni 1921 utfärdade Kungl. Maj:t kungörelse (svensk

författningssamling nr 344) med allmänna grunder för dyrtidstillägg

åt befattningshavare i statens tjänst.

Genom beslut sistnämnda dag meddelade Kungl. Maj:t jämväl

bestämmelser rörande dyrtidstillägg åt nu ifrågavarande befattningshavare.

I skrivelse den 24 augusti 1921 har nordiska museets nämnd,

såsom framgår av det vid årets statsverksproposition i utdrag fogade

statsrådsprotokollet över ecklesiastikärenden, punkt 23, gjort

framställning om anslag för år 1922 för beredande av dyrtidstillägg

åt museets personal enligt samma grunder, som kunde komma att

att gälla för tilldelande av dyrtidstillägg under år 1922 åt befattningshavare

i statens tjänst. Denna framställning ävensom en under

punkt 19 i samma statsrådsprotokoll omförmäld hemställan av före
-

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Departe
mentschefen.

Kungl. Maj:ts proposition Nr 162.

ståndaren för livrustkammaren om beredande av enahanda förmån

för livrustkammarens personal föranledde mina ovan omnämnda framställningar

angående beredande för ändamålet av erforderliga medel.

Sedan Kungl. Maj:t den 3 februari 1922 beslutat till riksdagen

avlåta proposition angående dyrtidstillägg åt befattningshavare i

statens tjänst, torde även förevarande fråga om dyrtidstillägg böra

upptagas till Kungl. Maj:ts prövning.

I enlighet med riksdagens därtill redan lämnade medgivande

bör givetvis den del av nordiska museets personal, som tidigare åtnjutit

dyrtidstillägg av statsmedel, alltfort i likhet med befattningshavare

i statens tjänst beredas sådant tillägg. Undantagas bör alltså

även nu vakt- och arbetarpersonalen vid friluftsavdelningen å Skansen.

Vad det erforderliga anslagsbeloppet beträffar, hava beräkningar

verkställts med utgångspunkt dels beträffande första kvartalet 1922

från nu gällande grunder för dyrtidstillägg åt statens befattningshavare,

dels ock i avseende å tiden därefter från de av Kungl. Maj:t

föreslagna grunderna för enahanda dyrtidstillägg från och med den

1 april 1922.

Vad angår personalen vid livrustkammaren, utgår, som bekant,

en väsentlig del av dess avlöningar direkt av statsmedel och således

icke av nordiska museets medel. Dyrtidstillägg å denna del synes

mig böra i likhet med vad förut varit fallet utgå ur det under åttonde

huvudtiteln föreslagna förslagsanslaget till dyrtidstillägg åt

befattningshavare i statens tjänst, därvid det högre procenttal, varmed

dyrtidstillägget utgår å avlöningsbelopp, uppgående för olika

fall till högst visst angivet belopp för månad, torde böra gäldas av

nämnda anslag. Däremot bör å den del av avlöningarna åt livmstkamm

aren s personal, som utbetalas av museets medel, dyrtidstillägg

nu beräknas att ingå i det anslag, som för samma ändamål

kan beviljas nordiska museets tjänstemän. Enligt de verkställda

beräkningarna — vid vilka behörig hänsyn tagits jämväl till tillfällig

löneförbättring — kunna kostnaderna för dyrtidstillägg åt

nordiska museets personal, med undantag av vakt- och arbetarpersonalen

vid friluftsavdelningen å Skansen, ävensom åt personalen

vid livrustkammaren, i den mån avlöningarna åt sistnämnda personal

ej utgå direkt av statsmedel, uppskattas till ett sammanlagt

belopp av omkring 120,000 kronor för år 1922 och 55,000 kronor

för förra halvåret 1923.

s. 5 Kontrollera mot PDF

Kungl. May.ts proposition Nr 162. 5

I anslutning till de beräkningar, som föregående år gjorts i

fråga om motsvarande anslag, skulle emellertid från sistnämnda belopp

dragas en summa av 21,000 kronor, vilken summa motsvarade

en år 1918 beviljad höjning, avseende avlöningar, i det sedan flera

år beviljade extra anslaget till nordiska museet. De erforderliga

beloppen skulle alltså uppgå till i runt tal respektive 100,000 och

45,000 kronor.

.Tåg hemställer alltså, det Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen

att för beredande under år 1922 och förra

halvåret 1923 av dyrtidstillägg åt nordiska museets

personal, med undantag av vakt- och arbetarpersonalen

vid friluftsavdelningen å Skansen, ävensom

åt personalen vid livrustkammaren, i den mån

avlöningarna åt sistnämnda personal ej utgå direkt

av statsmedel, anvisa

dels på tilläggsstat för år 1922 ett förslagsanslag

av 100,000 kronor,

dels ock på extra stat för tiden 1 januari—30

juni 1923 ett förslagsanslag av 45,000 kronor,

båda anslagen att utgå under iakttagande i

tillämpliga delar av de grunder, som äro eller

kunna, varda bestämda beträffande dyrtidstillägg

under motsvarande tider åt befattningshavare i statens

tjänst, och enligt de närmare bestämmelser,

som må av Kungl. Maj:t meddelas.

Till denna av statsrådets övriga ledamöter

biträdda hemställan behagar Hans Maj:t Konungen

lämna bifall ävensom förordna, att proposition av

den lydelse, bilaga vid detta protokoll utvisar,

skall avlåtas till riksdagen.

Ur protokollet:

Gösta Neuendorff.

opaginerad Kontrollera mot PDF

'' ■ ■*.

■

''Ui ;•:■.!■

. ■ r;; •

: i!1’

1*.r

i

i

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

2 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (2)

2 kopplingar.

  1. Rskr. 1922:183 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj ds proposition angående dyrtidstillägg åt nordiska museets och livrustkammarens personal. s. 11 i texten
  2. SU 1922:80 Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående dyrtidstillägg åt nordiska museets och livrustkammarens personal jämte en i ämnet väckt motion. s. 5 i texten