Sök i Ratio Lex

Angående dyrtidstillägg åt lärare vid vissa statsunderstödda undervisningsanstalter

1922-03-03 · 16 sidor, varav 14 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,3 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 14 av 16 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1922:180, Angående dyrtidstillägg åt lärare vid vissa statsunderstödda undervisningsanstalter

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj. ts proposition Nr 180.

1

Nr 180.

Kungl. Maj:ts proposition till riksdagen angående dyrtidstillägg

åt lärare vid vissa statsunderstödda undervisningsanstalter;

given Stockholms slott den 3

mars 1922.

Kungl. Maj:t vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag

av statsrådsprotokollet över ecklesiastikärenden för denna dag, föreslå

riksdagen att bifalla de förslag, om vilkas avlåtande till riksdagen

föredragande departementschefen hemställt.

GUSTAF.

Olof Olsson.

Utdrag av protokollet över ecklesiastikärenden, hållet inför

Hans Maj:t Konungen i statsrådet å Stockholms

slott den 3 mars 1922.

Närvarande:

Statsministern och ministern för utrikes ärendena Branting, statsråden

Lindqvist, Thorsson, Olsson, Sandler, Nothin, Svensson, Hansson,

Åkerman, Linders, Schlyter, Örne.

Departementschefen, statsrådet Olsson anför:

Vid anmälan den 7 januari 1922 av de frågor, som tillhörde Dyrtidstmregleringen

av utgifterna under riksstatens åttonde huvudtitel för ti- lfl^fd&tviI^re

den 1 januari -30 juni 1923, innefattande anslagen till ecklesiastik- statsunder

departementet, hemställde jag dels under punkten 142, att Kungl. stövdisni"ndor

Bihang till riksdagens protokoll 1922. 1 saml. 153 höft. (Nr ISO.) 1 anstalta!-

s. 2 Kontrollera mot PDF

2 Kungl. Maj.ts proposition Nr 180.

Maj:t täcktes föreslå riksdagen att, i avbidan på proposition angående

dyrtidstillägg åt vissa lärarinnor vid fackskolan för huslig ekonomi

i Uppsala samt vid tre läroanstalter för utbildande av lärarinnor

i handarbete, för ändamålet i riksstaten för tiden 1 januari—

30 juni 1923 beräkna på extra stat ett förslagsanslag av 17,000

kronor, dels ock under punkten 258, att Kungl. Maj:t täcktes föreslå

riksdagen att, i avbidan på den proposition i ämnet, som kunde

varda riksdagen förelagd, för beredande av dyrtidstillägg åt lärare

vid vissa statsunderstödda läroanstalter på extra stat för tiden 1 januari—30

juni 1923 under åttonde huvudtiteln beräkna såsom förslagsanslag

ett belopp av 16,000,000 kronor.

Vidare hemställde jag vid anmälan samma dag av de särskilda

anslagsbehov, som under åttonde huvudtiteln torde tillgodoses genom

anslag å tilläggsstat för år 1922, dels under punkten 27, att Kungl.

Maj:t täcktes föreslå riksdagen att, i avbidan på proposition angående

dyrtidstillägg under år 1922 åt vissa lärarinnor vid fackskolan

för huslig ekonomi i Uppsala samt vid tre läroanstalter för utbildande

av lärarinnor i handarbete, för ändamålet beräkna på tilläggsstat

för år 1922 ett förslagsanslag å 40,000 kronor, dels ock under

punkten 44, att Kungl. Maj:t täcktes föreslå riksdagen att, i avbidan

på proposition angående dyrtidstillägg för ar 1922 åt lärare

vid vissa statsunderstödda undervisningsanstalter, för ändamålet beräkna

på tilläggsstat för nämnda år under åttonde huvudtiteln ett

förslagsanslag av 36,700,000 kronor. Mina hemställanden i samtliga nu

nämnda avseenden blevo av Kungl. Maj:t bifallna. Vid sagda tillfälle

erinrade jag därom, att ifrågavarande spörsmål vore beroende av de

grunder, som komme att föreslås för befattningshavare i statens

tjänst, varför ytterligare beredning vore erforderlig. Sedan denna

beredning nu blivit avslutad, anhaller jag att anyo fa anmäla berörda

ärenden och att därvid få föredraga dem i ett sammanhang. I

I anledning av Kungl. Maj:ts propositioner till 1921 års riksdag

(nr 343) angående dyrtidstillägg åt lärare vid vissa statsunderstödda

undervisningsanstalter och (nr 365) angående kostnaderna för

sådant dyrtidstillägg har sagda riksdag i skrivelse den 21 juni 1921

(nr 380) anmält,

att riksdagen dels godkänt förslag till kungörelser med allmänna

grunder för dyrtidstillägg åt vissa grupper av lärare;

s. 3 Kontrollera mot PDF

3

Kungl. Maj:ts proposition Nr 180.

dels medgivit, att Kung]. Maj:t lin ge utfärda de närmare föreskrifter,

som för tillämpning av nyss omnämnda allmänna grunder

befunnes erforderliga;

dels för bestridande av kostnaderna för dyrtidstillägg enligt berörda

allmänna grunder anvisat på tilläggsstat för år 1921 under

åttonde huvudtiteln ett förslagsanslag av 54,000,000 kronor;

dels ock förklarat, att under år 1922 tills vidare och intill dess

definitivt beslut fattats rörande de medel, av vilka för sagda år

kostnaderna för dyrtidstillägg åt här avsedda grupper av lärare skulle

bestridas, härför erforderliga belopp skulle utgå av det anslag, som,

enligt vad riksdagen i särskild skrivelse anmälde, vid sidan av huvudtitlarna

blivit av riksdagen beviljat såsom avsättning å 1922 års

riksstat till bestridande av kostnaderna för dyrtidstillägg åt statens

befattningshavare och pensionärer m. fl.

Ovannämnda förslag till kungörelser äro såsom Bil. I—III fogade

vid riksdagens skrivelse i ämnet, och torde jag här få inskränka

mig till att hänvisa till desamma.

I överensstämmelse med riksdagens nu nämnda beslut utfärdade

Kungl. Maj:t den 29 juni 1921 kungörelse med allmänna grunder

för dyrtidstillägg åt lärare vid folk- och småskolor, högre folkskolor,

kommunala mellanskolor och vissa småskoleseminarier (nr

463), kungörelse med allmänna grunder för dyrtidstillägg åt lärare

vid privatläroverk (nr 464) och kungörelse med allmänna grunder

för dyrtidstillägg åt lärare vid folkhögskolor (nr 465), därvid i nämnda

kungörelser jämväl meddelades föreskrifter rörande beräkning, rekvisition

och utbetalning av ifrågavarande dyrtidstillägg.

I anledning av Kungl. Maj:ts proposition (nr 344) till 1921 års

riksdag angående dyrtidstillägg åt vissa lärarinnor vid fackskolan

för huslig ekonomi i Uppsala samt vid tre läroanstalter för utbildande

av lärarinnor i handarbete anmälde riksdagen i skrivelse den

20 juni 1921 (nr 420), att riksdagen dels medgivit, att åt vissa lärarinnor

vid fackskolan för huslig ekonomi i Uppsala samt vid högre

handarbetslärarinneseminariet vid Maria Nordenfelts kvinnliga yrkesskola

i Gröteborg, Andrea Eneroths handarbetsskola och seminarium

i Stockholm samt föreningen Handarbetets vänners och Hulda Lundins

högre slöjdseminarium i Stockholm finge från och med år 1921

utgå dyrtidstillägg i huvudsaklig enlighet med de allmänna grunder,

som gällde beträffande dyrtidstillägg åt övningslärare vid pri
-

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Inkomna

framställ
ningar.

Kungl. Maj:ts proposition Nr 180.

vatläroverk, och jämlikt de närmare föreskrifter, som Kungl. Maj:t

kunde för tillämpning av sagda grunder finna erforderliga, dock att

för lärarinna vid omförmälda fackskola dyrtidstillägg finge utgå

allenast å hälften av den för varje fall bestämda minimiavlöningen;

dels till bestridande av kostnaderna för dyrtidstillägg åt sagda lärarinnor

anvisat på tilläggsstat för år 1921 ett förslagsanslag å

50,000 kronor, dels och förklarat, att under år 1922 tills vidare och

intill dess beslut fattats rörande de medel, av vilka för sagda år

kostnaderna för dyrtidstillägg åt här ifrågavarande lärarinnor skulle

bestridas, härför erforderliga belopp finge utgå av det anslag, som

vid sidan av huvudtitlarna kunde varda av riksdagen beviljat såsom

avsättning å 1922 års riksstat till bestridande av kostnaderna

för dyrtidstillägg åt statens befattningshavare och pensionärer m. fl.

Genom beslut den 26 september 1921 fastställde Kungl. Maj:t

bestämmelser beträffande dyrtidstillägg åt ifrågavarande lärarinnor

i överensstämmelse med riksdagens därom fattade beslut ävensom,

efter skolöverstyrelsens hörande, föreskrifter i fråga om dyrtidstillläggets

beräkning, rekvisition oeh utbetalning m. m.

Nu har skolöverstyrelsen i skrivelse den 31 augusti 1921 hemställt,

att Kungl. Maj:t täcktes även för 1922 års riksdag framlägga

förslag om dyrtidstillägg åt lärare vid folk- och småskolor, högre

folkskolor, kommunala mellanskolor, landstingens småskoleseminarier

och privatläroverk ävensom åt lärare vid vissa sjukvårdsanstalter.

Beträffande sistnämnda lärargrupp har överstyrelsan föreslagit,

att dyrtidstillägg skulle utgå från och med år 1922 efter enahanda

grunder, som i sådant hänseende äro eller kunna varda bestämda

för lärare vid folk- och småskolor, och till stöd härför anfört:

I enlighet med av Kungl. Maj:t därom framlagt förslag beslöt 1919 års

riksdag, att sjukvårdsanstalt, till vars verksamhet anslag av statsmedel utgår, må

efter särskild prövning av Kungl. Maj:t kunna tillerkännas rätt att erhålla bidrag

till avlönande av lärare, som är anställd för meddelande av undervisning åt vid

anstalten intagna barn i skolåldern. Genom Kungl. Maj:ts brev dels till statskontoret

den 31 december 1920 angående statsbidrag till avlönande av lärare vid

vissa med vanföranstalter förenade skol- och uppfostringshem, dels till länsstyrelsen

i Halmstad den 28 januari 1921 angående statsbidrag till avlönande av

lärare vid kustsanatoriet Apelviken har Kungl. Maj:t i fråga om vid sagda sjukvårdsanstalter

anställda lärare föreskrivit, att statsbidrag till sådan lärare skall

utgå huvudsakligen efter samma grunder och i samma ordning, som äro eller

kunna varda stadgade angående statsbidrag till avlönande av lärare vid egentliga

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kung!. Maj:tv proposition Nr 180.

folkskolor och småskolor, under villkor bland annat att vid skolan anställd lärare

med rolkskolekompetens skall åtnjuta minst de avlöningsförmåner, såväl kontant

avlomng som naturaförmåner, som enligt kungörelse den 16 september 1918 äro

stadgade för ordinarie lärare vid egentlig folkskola, och fast anställd lärare med

^kompetens skall åtnjuta minst de avlöningsförmåner, som på enahanda

sätt äro stadgade för ordinarie lärare vid småskola.

o , Sedermera bär 1921 års riksdag medgivit, att statsbidrag må från och med

r ± Uigå V11 avlönande aven av lärare vid sällskapet Eugeniahemmets skola

enligt enahanda grunder, som äro gällande beträffande statsbidrag till avlöniim

åt lärare vid vissa vanföranstalters och kustsanatoriers skolor.

Om lärarpersonalen vid nu ifrågavarande sjukvårdsanstalters skolor sålunda

genom statsmakternas beslut blivit likställd med lärare vid folk- och småskolor

betrattande ratt till viss mimmiavlöning och statsbidrag till sådan avlöning, kvarstar

likväl den olikheten, att lärarna vid sjukvårdsanstalterna icke äga att erhålla

dyrtidstillägg av statsmedel. Det torde icke i allmänhet kunna förutsättas, att de

enskilda föreningar och sällskap, som uppehålla ifrågavarande sjukvårdsanstalter

s^lverksamheten vid dessa, skola kunna tilldela lärare ifrågavarande dyrtidstiliägg.

Men då det uppenbarligen måste vara av billighet och rättvisa påkallat

att aven de vid berörda sjukvårdsanstalter anställda lärarna erhålla dyrtidstillägg

till samma omfattning som folk- och småskollärare, varförutan det icke heller

torde kunna påräknas dugliga lärare till dessa i så hög grad krävande lärartjänster

synes det överstyrelsen billigt och önskligt, att sådant dyrtidstillägg ävenledes

utgår av statsmedel. Detta synes så mycket mera ändamålsenligt och i

konsekvens med hittills gällande praxis, som riksdagen för närvarande beviljar

dyrtidstillägg åt samtliga lärargrupper i övrigt, till vilkas avlöning statsbidrag i

någon män utgår. För närvarande torde höra räknas med allenast ett tiotal

lararkrafter av detta slag, därav hälften folkskollärarinnor och hälften småskoilärarinnor.

\idare

augusti 1921, med bifogande av en utav styrelsen för fackskolan för

huslig ekonomi i Uppsala gjord framställning i ämnet, hemställt om

förslag till 1922 års riksdag angående dyrtidstillägg åt vissa lärarinnor

dels vid nämnda fackskola, dels ock vid omförmälda tre seminarier

för utbildande av lärarinnor i handarbete.

Slutligen har skolöverstyrelsen i skrivelse den 12 januari 1922

hemställt om sådan ändring i nu gällande bestämmelser angående

beräkning av dyrtidstillägget åt de lärare vid privatläroverk, vilka

äro anställda för kortare tid än en lästermin, att en förenkling av

sagda beräkning komme till stånd. Till stöd för denna hemställan

har överstyrelsen anfört följande:

. Enligt Kungl. Maj:ts kungörelser den 30 juni 1920 (nr 497) och den 29

juni 1921 (nr 464) med allmänna grunder för dyrtidstillägg åt lärare vid privat
-

s. 6 Kontrollera mot PDF

6 Kungl. Maj:ts proposition Nr 180.

läroverk har det ålegat skolöverstyrelsen att till hjälp vid dyrtidstilläggens uträkning

utfärda behövliga tabeller och anvisningar. Vid arbetet härmed har

överstyrelsen fått sin uppmärksamhet fästad vid, att det hittills använda sättet

för de ifrågavarande dyrtidstilläggens beräkning skulle kunna högst avsevärt förenklas

genom en obetydlig ändring av bestämmelserna i de förenamnda kun
^

I S 3 mom. 2 b) av kungörelsen den 29 juni 1921 (nr 464) vilken äger

tillämpning tillsvidare även under år 1922, föreskrives, att dyrtidstillägget

skall för lärare, som avlönas efter lästid, beräknas som om tillaggsunderlaget

vore lika fördelat på årets tolv månader. Ifrågavarande bestämmelse har medfört

att i de av Kungl. Maj:t utfärdade föreskrifterna i samma kungörelse punkt

1 olika beräkningssätt måst påbjudas beträffande lärare, som äro anstalta tor

en hel termin, och beträffande tillfälligt anställda lärare. Av dessa beräkmngssätt

är det för den förstnämnda gruppen lärare gällande mycket enklare att tilllämpa

än det för den senare gruppen fastställda. Olikheten mellan de båda beräkningssätten

framgår omedelbart ur de båda formeltabellerna II och IV i de av

överstyrelsen senast fastställda tabellerna (Svensk Författningssamling nr 625 ar

1921) Den för tillfälligt anställda lärare avsedda tabell IV innehåller formler,

som bero av så många faktorer, att det icke ansetts kunna ifrågakomma att uträkna

några siffertabeller till hjälp vid dyrtidstilläggens uträkning. Härtill kommer

att tillfälligt anställda lärare ofta samtidigt med anställningen vid privatläroverket

innehava annan till dyrtidstillägg av statsmedel berättigande tjänst,

och att föreskriften om, att dyrtidstillägget i sådana fall skall beraknas å de

sammanlagda tilläggsunderlagen, visat sig synnerligen svår att tillämpa på grund

av den nämnda olikheten i beräkningssättet i fråga om den tillfälliga anställningen

vid privatläroverket och i fråga om övriga anställningar. Överstyrelsen tillåter

sig att beträffande denna olägenhet hos de nuvarande bestämmelserna hänvisa

till ett i överstyrelsens kungörelse den 15 augusti 1921 (Svensk Författningssamling

nr 513) å sid. 1,447 och 1,448 behandlat exempel.

På grund av nu anförda omständigheter finner överstyrelsen det i hog grad

påkallat att söka erhålla en förenkling i sättet för beräkning av dyrtidstillägg till

privatläroverkens tillfälligt anställda lärare. , . ,

Då det gäller att söka erhålla en sådan förenkling, torde det böra beaktas,

att de särskilda här påtalade svårigheterna uppkommit genom bestämmelsen att

dyrtidstillägget skall beräknas som om tillaggsunderlaget fördelats lika på årets

tolv månader. Det förefaller då ligga närmast till hands att upphava denna

bestämmelse för de tillfälligt anställda lärarnes vidkommande och låta dyrtidstillägget

utgå å hittillsvarande tilläggsunderlag efter de för statens befattningshavare

gällande grunder. En annan utväg vore att låta dyrtidstillägget för hel

månad utgå på detta sätt, medan tillägget för kortare tider finge utgå med sa

stor del av månadstillägget, som svarar mot anställningstiden. Denna sista metod

skulle vara svårare att tillämpa än den första här ifrågasatta, men den skulle

dock vara enklare att använda än den hittills gällande. ...

Den ekonomiska innebörden av de nämnda förslagen till ändrade beräkningsgrunder

torde kunna bedömas med ledning av siffrorna i efterföljande

tabell över dyrtidstillägg, beräknat efter grundtalet 117, till en vid ett privatlaro
-

s. 7 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition Nr 180. 7

verk med 9 månaders lästid anställd ämneslärarinna, som antages vara ickefamiljeförsörjare

och hava rätt till avlöning i l:a lönegraden för lärarinnor med

lägre kompetens. Lärarinnans tilläggsunderlag utgör sålunda 1,600 kronor för

år och för en månad alltså en niondel härav eller kronor 177: 78.

Anställningstid

r

Dyrtidstillägg

Tilläggs- an deri ag

enligt nu- varande be

stämmelser

enligt de för be- fattningshavare

i statens tjänst

gällande grunder

oförändrade

enligt de för befattnings- havare i statens tjänst gäl- lande grunder med tillägg,

att dyrtidstillägget skall

för del av månad utgå i

förhållande till anställ- ningstidens längd

1 dag...........

5: 93

5:

34

6: 24

4: 76

5 dagar ........

29: 63

26:

72

31: 20

23: 82

10 » .....

59: 26

53:

44

62: 40

47: 65

15 » ...

88: 89

80:

16

91: 75

71: 47

20 » .....

118: 52

106:

88

108: 81

95: 30

25 » ......

148: 15

133:

60

125: 88

119: 12

30 » (= 1 månad)

177: 78

160:

32

142: 95

142: 95

Av tabellen framgår, att ett antagande av det senare av de båda ifrågasatta

alternativen skulle i varje fall medföra avlöningsminskning för den anställda

lärarinnan, men att eu ändring enligt det första alternativet skulle medföra ökat

dyrtidstillägg vid kortare tjänstgöring och minskat vid längre anställning. Avvikelserna

i ena eller andra riktningen äro emellertid jämförelsevis små; och för

statsverket synas vinster i det ena fallet uppväga förluster i det andra. Då förhållandena

i allmänhet kunna väntas bliva desamma för andra slag av befattningshavare

än det undersökta, kan överstyrelsen icke finna, att några skäl av

ekonomisk art kunna anföras mot en ändring av de ifrågavarande bestämmelserna

i enlighet med det första av de förslag, som ovan framställts. Det andra

förslaget däremot skulle i regel verka oförmånligt för vederbörande lärare. Då

det därjämte skulle medföra besvärligare uträkningar än alternativet nr 1, anser

sig överstyrelsen icke kunna tillstyrka en ändring enligt det andra alternativet.

Till förmån för en ändring i sådan riktning talar visserligen den omständigheten,

att den skulle noga överensstämma med stadgandena om dyrtidstillägg till tjänstlediga

lärare i § 4 av Kungl. Maj:ts förenämnda kungörelse i ärendet den 29

juni 1921. Den här föreskrivna proportioneringen synes dock överstyrelsen vara

nödvändig endast på grund av principen, att lärare med avlöning efter lästid

skola erhålla samma dyrtidstillägg som lärare, vilka avlönas efter kalendermånad.

Då alla i det föreliggande ändringsförslaget avsedda lärare torde avlönas efter

lästid, finner överstyrelsen den anförda omständigheten icke utgöra något hin
-

s. 8 Kontrollera mot PDF

Departe

mentschefeu.

8 Kungl. Maj:ts proposition Nr 180.

der för genomförandet av den av överstyrelsen förordade omläggningen av dyrtidstilläggens

beräkning. Härvid tillåter sig överstyrelsen även erinra därom, att

sedan den 1 juli 1920 utgå dyrtidstilläggen till statens befattningshavare icke

längre i förhållande till anställningstidens längd.

Enligt överstyrelsens förslag skulle den mot § 3 mom. 2 b) i

kungörelsen den 29 juni 1921 (nr 464) svarande bestämmelsen erhålla

följande lydelse:

b) Därest avlöningen utgår efter lästid och vederbörande lärare är anställd

för minst en lästermin, beräknas dyrtidstillägget, som om tilläggsunderlaget för

helt år vore lika fördelat på årets tolv månader.

c) Till lärare, anställd för kortare tid än en termin, utgår för varje månad

dyrtidstillägg å det enligt § 1 mom. 1 i denna kungörelse beräknade tilläggsunderlaget

och efter de i kungörelsens § 3 mom. 2 a) angivna grunder, oavsett

om anställningen avser hel månad eller endast en del därav.

Över denna framställning har statskontoret den 23 februari 1922

avgivit följande utlåtande:

Det av skolöverstyrelsen framställda förslaget synes stå i överensstämmelse

med av riksdagen i skrivelse den 11 juni 1920 (nr 349) uttalade principer. I

betraktande härav och då genomförandet av styrelsens förslag skulle medföra en

avsevärd förenkling vid uträknande av dyrtidstillägg åt lärare, vars avlöning utgår

efter lästid, får statskontoret tillstyrka bifall till den gjorda framställningen.

Att dyrtidstillägg åt dem av förenämnda lärargrupper, som förut

erhållit sådant, fortfarande bör utgå, torde vara självfallet.

Därutöver har skolöverstyrelsen nu hemställt om dyrtidstillägg

åt en nv lärargrupp, nämligen åt sådana lärare för vid vanföranstalter

och kustsanatorier intagna barn i skolåldern, till vilkas avlönande

bidrag av statsmedel utgår. Enligt vad överstyrelsen meddelat, utgöra

dessa lärare endast ett tiotal, därav hälften folkskollärarinnor

och hälften småskollärarinnor. Av skäl, som överstyrelsen anfört,

tillstyrker jag, att dyrtidstillägg må utgå även till denna lärargrupp.

Då riksdagen beslutat, att statsbidrag till nämnda lärares avlöning

skall utgå huvudsakligen efter samma grunder och i samma ordning,

som äro eller kunna varda stadgade angående statsbidrag till

avlönande av lärare vid folkskolor och småskolor, synes även dyrtidstillägget

böra till dem utgå efter enahanda grunder, som i sådant

hänseende äro eller kunna varda bestämda för lärare vid folk- och

småskolor. På grund av gruppens fåtalighet synes den lämpligen

kunna i nu förevarande hänseende sammanföras med lärare vid folkoch

småskolor. Någon ökning av det för sistnämnda lärare beräknade

anslagsbeloppet kräves uppenbarligen icke av nämnda anledning.

s. 9 Kontrollera mot PDF

9

Kungl. May.ts proposition Nr 180.

Beträffande do allmänna grunder, enligt vilka dyrtidstillägget

bör utgå, erinrar jag, att sagda dyrtidstillägg för närvarande utgår

efter huvudsakligen samma grunder, som äro gällande lör dyrtidstillägg

åt befattningshavare i statens tjänst. Jag finner icke skid

till någon ändring härutinnan. Då nu chefen för finansdepartementet

i det vid Kungl. Maj:ts proposition (nr 84) angående dyrtidstillägg

åt befattningshavare i statens tjänst fogade utdrag av statsrådsprotokollet

över finansärenden den 8 februari 1922 såsom sin mening

uttalat, att den nuvarande bestämmelsen om dyrtidstillägg åt befattningshavare

i statens tjänst under tjänstledighet för offentligt uppdrag

bör utgå,° synes mig motsvarande nu gällande bestämmelse

rörande här ifrågavarande befattningshavare ävenledes böra uteslutas.

De belopp, å vilka dyrtidstillägg eu skola beräknas, synas mig

böra i huvudsak bestämmas på enahanda sätt, som fastställdes av 1921

års riksdag. För lärare vid vissa sjuk vårdsanstalter torde sagda belopp

böra bliva desamma som för lärare vid folk- och småskolor.

Beträffande en grupp av befattningshavare, nämligen lärare vid småskoleseminarier,

som inrättats av landsting eller stad, som ej i landsting

deltager, vill jag emellertid föreslå en ändring. För tillfällig

löneförbättring åt dessa lärare anvisade 1921 års riksdag på tilläggsstat

för nämnda år ett förslagsanslag av 22,500 kronor, och Kungl.

Maj:t har hos 1922 års riksdag gjort framställning om beviljande

av medel för sådan löneförbättring för år 1922 samt för förra halvåret

1923. Då dyrtidstillägg utgår på den tillfälliga löneförbättring,

som beviljats övriga lärargrupper, kan jag icke finna det

annat än skäligt, att dyrtidstillägg får utgå även på den tillfälliga

löneförbättringen åt lärare vid nyssberörda småskoleseminarier.

Vad skolöverstyrelsen föreslagit i fråga om sättet för beräkningen

av dyrtidstillägg åt sådan lärare vid privatläroverk, som är anställd

för kortare tid än en lästermin, kan jag biträda, eftersom nämnda

förslag innebär en högeligen önskvärd förenkling vid sagda beräkning

och kostnaderna för dyrtidstillägg åt lärare vid privatläroverken

icke torde bliva nämnvärt påverkade av den föreslagna ändrade

beräkningen av dyrtidstillägget. I varje fall synes förslaget icke

komma att föranleda någon ökad kostnad för statsverket. Den av

överstyrelsen föreslagna författningsbestämmelsen under § 3 mom.

2 c) i förenämnda kungörelse den 29 juni 1921 (nr 464) torde dock

böra erhålla en något modifierad lydelse.

Bihang till riksdagens protokoll 1922. 1 sand. 153 käft. (Nr 180.) 2

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Kungl. May.ts proposition Nr 180.

Då samtliga de kungörelser angående dyrtidstillägg, om vilka

nu är fråga, gälla tills vidare och intill dess annorlunda förordnas,

erfordras endast ändring i de paragrafer, som beröra de av mig nu

angivna förhållanden. 1

Vid beräkning av kostnaderna för ifrågavarande dyrtidstillägg

har jag utgått från en genomsnittlig levnadskostnadsindex av 205

för år 1922 och 190 för förra halvåret 1923. Under denna förutsättning

skulle sagda kostnader uppgå till följande nedåt avrundade

belopp:

För år 1922.

Folk- och småskolor samt vissa sjukvårds
anstalter.

...........................

(därav till lärare i slöjd och hushållsgöromål

1,950,000 kronor)

Högre folkskolor.........................

Kommunala mellanskolor .................

Vissa småskoleseminarier..................

Privatläroverk...........................

Folkhögskolor ...........................

Fackskolan för huslig ekonomi i Uppsala samt

tre handarbetslärarinneseminarier. ......

kronor 32,650,000:

480,000:

730,000:

160,000:

2,350,000:

330,000:

40,000:

Summa kronor 36,740,000: —

För tiden 1 januari—30 juni 1923.

Folk- och småskolor samt vissa sjukvårds
anstalter.

...........................

(därav till lärare i slöjd och hushållsgöromål

825,000 kronor)

Högre folkskolor.........................

Kommunala mellanskolor .................

Vissa småskoleseminarier..................

Privatläroverk...........................

Folkhögskolor ...........................

Fackskolan för huslig ekonomi i Uppsala samt

tre handarbetslärarinneseminarier ......

kronor 13,775,000: —

206,000: —

311,000: —

73,000: —

1,009,000: —

139,000: —

17,000: —

Summa kronor 15,530,000: —

s. 11 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj-.ts proposition Nr 180. 11

Beträffande fackskolan för huslig ekonomi i Uppsala, de tre

förutnämnda handarbetsseminarierna samt förberörda sjuk vårdsanstalter

torde Kungl. Maj:t i anslutning till riksdagens beslut böra

i särskilda brev meddela bestämmelser rörande de allmänna grunderna

för dyrtidstilläggets utgående. Vidkommande övriga här ifrågavarande

läroanstalter torde, såsom förut skett, förslag till kungörelser

i förevarande avseende böra föreläggas riksdagen till godkännande.

Departementschefen, statsrådet Olsson föredrager härefter upprättade

förslag till

I. kungörelse angående ändrad lydelse av §§ 1 och 4 i kungörelsen

den 29 juni 1921 (nr 463) med allmänna grunder för dyrtidstillägg

åt lärare vid folk- och småskolor, högre folkskolor, kommunala

mellanskolor och vissa småskoleseminarier (Bil. I);

II. kungörelse angående ändrad lydelse av § 3 i kungörelsen

den 29 juni 1921 (nr 464) med allmänna grunder för dyrtidstillägg

åt lärare vid privatläroverk (Bil. II); samt

III. kungörelse angående ändrad lydelse av § 4 i kungörelsen

den 29 juni 1921 (nr 465) med allmänna grunder för dyrtidstillägg

åt lärare vid folkhögskolor (Bil. III);

samt hemställer, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen att

dels godkänna berörda under I—III här ovan

angivna förslag till kungörelser med allmänna grunder

för dyrtidstillägg åt vissa grupper av lärare;

dels medgiva, att för tiden den 1 april 1922

tills vidare till dess annorlunda förordnas dyrtidstillägg

må utgå

a) åt vissa lärarinnor vid fackskolan för huslig

ekonomi i Uppsala samt vid förenämnda tre

statsunderstödda läroanstalter för utbildande av

lärarinnor i handarbete i huvudsaklig enlighet med

de allmänna grunder, som gälla beträffande dyrtidstillägg

åt övningslärare vid privatläroverk, dock

att för lärarinna vid omförmälda fackskola dyrtidstillägg

må utgå allenast å hälften av den för varje

fall bestämda minimi avlöningen,

b) åt lärare vid vissa sjukvårdsanstalter i enlighet

med de allmänna grunder, som gälla för lärare

vid folk- och småskolor;

Departe
mentschefens
hemställan.

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Kungl. Maj:ts proposition Nr 180.

dels bemyndiga Knngl. Maj:t att utfärda de

närmare föreskrifter, som för tillämpning av

förberörda allmänna grunder må befinnas erforderliga

;

dels ock till bestridande av kostnaderna för

dyrtidstillägg åt ovannämnda lärargrupper anvisa

å tillägg sstat för år 1922 ett förslagsanslag av

36.740.000 kronor samt å extra stat för tiden

1 januari—30 juni 1923 ett förslagsanslag av

15.530.000 kronor.

Vad föredragande departementschefen sålunda,

med instämmande av statsrådets övriga ledamöter,

hemställt, behagar Hans Maj:t Konungen bifalla

ävensom förordna, att proposition i ämnet av den

lydelse, bilaga vid detta protokoll utvisar, skall

avlåtas till riksdagen.

Ur protokollet:

Gösta Neuendorff.

s. 13 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition Nr 180.

13

Bilaga I.

Förslag

till

KUNGÖRELSE

angående ändrad lydelse av §§ 1 och 4 i kungörelsen den 29 juni 1921

(nr 463) med allmänna grunder för dyrtidstillägg åt lärare vid folk- och

småskolor, högre folkskolor, kommunala mellanskolor och

vissa småskoleseminarier.

Härigenom förordnas, att §§ 1 och 4 i kungörelsen den 29 juni

1921 med allmänna grunder för dyrtidstillägg åt lärare vid folk- och

småskolor, högre folkskolor, kommunala mellanskolor och vissa småskoleseminarier

skola erhålla följande ändrade lydelse:

§ I
Lärare

vid — — — kontanta minimiavlöningen:

a) vid folk- och småskolor:

b) vid statsunderstödda högre folkskolor:

c) vid kommunala mellanskolor:

d) vid de av landsting och av städer, som icke deltaga i landsting,

underhållna småskoleseminarierna:

ordinarie lärare, som åtnjuter avlöning enligt de från och med

år 1920 gällande nya bestämmelserna: å ett belopp, motsvarande

nio tiondelar av begynnelseavlöningen för kvinnlig lärare, ökat med

det till lärarens avlöning direkt utgående statsbidraget samt med

tillfällig löneförbättring, som utgår av statsmedel;

ordinarie lärare, som åtnjuter avlöning enligt de år 1919 gällande

bestämmelserna: å den del av berörda avlöning, som motsvarar

statsbidraget, ökat med tillfällig löneförbättring, som utgår av statsmedel

;

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Kungl. Maj.ts ‘proposition Nr 180.

extra ordinarie och vikarierande lärare med full tjänstgöring

samt annan icke-ordinarie lärare: å ett belopp, motsvarande nio

tiondelar av den stadgade avlöningen, ökat med tillfällig löneförbättring,

som utgår av statsmedel; samt

rektor och vikarierande rektor, som åtnjuter särskilt arvode enligt

de från och med år 1920 gällande nya bestämmelserna: å ett

belopp, motsvarande två tredjedelar av berörda arvode.

§ 4.

Beträffande lärare, som enligt gällande löneförfattning är berättigad

att under tjänstledighet för sjukdom uppbära viss del av den

kontanta minimilönen, skall gälla, att under tjänstledighet, det

eljest till honom utgående dyrtidstillägget skall minskas med ett

belopp, som för hel kalendermånad beräknas å nio tiondelar av det

i gällande löneförfattning stadgade avdraget å den kontanta lönen

och efter ett procenttal motsvarande femtiofem hundradelar av

grundtalet. Avdrag å dyrtidstillägg, som nyss sagts, göres endast

för ledighet under fortgående lästermin och icke med högre belopp

än hela det till läraren under den tid, för vilken avdraget göres,

eljest utgående dyrtidstillägget. För del av kalendermånad beräknas

avdragets storlek, som om varje månad innehölle trettio dagar.

Denna kungörelse skall äga tillämpning från och med den 1

april 1922.

s. 15 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition Nr 180.

15

Bil. II.

Förslag

» till

KUNGÖRELSE

angående ändrad lydelse av § 3 i kungörelsen den 29 juni 1921

(nr 464) med allmänna grunder för dyrtidstillägg åt lärare

vid privatläroverk.

Härigenom förordnas, att § 3 i kungörelsen den 29 juni 1921

med allmänna grunder för dyrtidstillägg åt lärare vid privatläroverk

skall erhålla följande ändrade lydelse:

§ B.

1. Dyrtidstillägget utgår---statens tjänst.

2. Till i § 1 omnämnda befattningshavare utgår dyrtidstilllägg

på följande sätt:

a) Till befattningshavare---- fall dyrtidstillägg.

b) Därest avlöningen utgår efter lästid, och vederbörande lärare

är anställd för minst en lästermin, beräknas dyrtidstillägget, som

om tilläggsunderlaget för helt år vore lika fördelat på årets tolv

månader.

c) Till lärare, anställd för kortare tid än en lästermin, utgår

för varje månad dyrtidstillägg å det enligt § 1 mom. 1 beräknade

tilläggsunderlaget och efter de i § 3 mom. 2 a) angivna grunder.

Denna kungörelse skall äga tillämpning från och med den 1

april 1922.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts ''proposition Nr 180.

lé

Bil. in.

Förslag

till

KUNGÖRELSE

angående ändrad lydelse av § 4 i kungörelsen den 29 juni 1921

(nr 465) med allmänna grunder för dyrtidstillägg åt lärare

vid folkhögskolor.

Härigenom förordnas, att § 4 i kungörelsen den 29 juni 1921

(nr 465) med allmänna grunder för dyrtidstillägg åt lärare vid folkhögskolor

skall erhålla följande ändrade lydelse:

§ 4.

Till lärare, som är tjänstledig, skall utgå dyrtidstillägg, minskat

i samma proportion som avlöningen avkortas under ledigheten.

Denna kungörelse skall äga tillämpning från och med den 1

april 1922.

Stockholm 1922, Ivar Hseggströms Boktryckeri A. B.

220546

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

2 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (2)

2 kopplingar.

  1. JoU 1922:51 Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående dyrlidstillägg åt vissa lärare vid lantmannaskolor och lanthushållsskolor samt lantbruksskolor ävens s. 2 i texten
  2. SU 1922:81 Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående dyrtidstillägg åt lärare vid vissa statsunderstödda undervisningsanstalter. s. 9 i texten