Sök i Ratio Lex

Med förslag till förordning angående beskattning av socker m. m

94 sidor, varav 84 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,5 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 84 av 94 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1922:182, Med förslag till förordning angående beskattning av socker m. m

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition Nr 182.

1

Nr 182.

Kungl. Maj:ts proposition till riksdagen med förslag till förordning

angående beskattning av socker m. m.; given Stockholms slott

den 10 mars 1922.

Under åberopande av bilagd a utdrag av statsrådsprotokollet över

finansarenden för denna dag vill Kung]. Maj:t föreslå riksdagen att

dels antaga härvid fogade förslag till förordning angående beskattning

av socker;

dels ock i övrigt bifalla de förslag, om vilkas avlåtande till riksdagen

föredragande departementschefen hemställt.

GUSTAF.

F. V. Thorsson.

r

Bihang till riksdagens protokoll 1922. 1 samt. 155 höft. (Nr 182.)

1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Kungl. Maj:ts proposition Nr 182.

Förslag

till

förordning angående beskattning av socker.

Härigenom förordnas som följer:

I KAP.

Allmänna bestämmelser.

1 §•

Kontroll Svor 1. Socker, som inom riket tillverkas eller dit införes, skall, under
tiiioerknir.

g kastag beskattning i enlighet med bestämmelserna i denna förordning och

t Toikel skall, intill dess sådan beskattning ägt rum, stå under statens kontroll.

Denna kontroll utövas dels av tullverket över till riket infort socker,

tills det överföres till sockerfabrik eller allmänt sockernederlag eller eljest

utlämnas till varuägaren, dels ock, på sätt i denna förordning eller med

stöd av densamma särskilt meddelade föreskrifter bestämmes, vid labnker,

i vilka socker tillverkas eller raffineras, och i allmänna sockernederlag.

2. Överinseendet å kontrollen vid sockerfabriker och allmänna

sockernederlag handhaves av kontrollstyrelsen.

Den lokala tillsynen utövas av särskilda kontrolltjänstemän. •Närmare

bestämmelser angående dessas antagande, befogenheter och åligganden

meddelas av Kungl. Maj:t. Angående ersättning till sådan kontrolltjänsteman

är särskilt stadgat. .. , n

I den mån denna förordning icke annorlunda bestämmer skall

kostnaden för kontrollens utövning bestridas av statsverket.

Sockerhaltiga

varor, hänjörliga

till socker.

2 §■

Sockerlösningar, sirap och sirapsblandningar, vilka i torrsubstansen

hålla mindre än 70 procent direkt polariserat socker, färglösa eller med

en askbalt ej överstigande 1.3 procent av torrsubstansens vikt, hanloras

till socker.

s. 3 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition Nr 182.

3

Till socker räknas ej honung, stärkelsesocker (glykos) och maltsocker

(maltos) samt ej heller icke färglösa sockerlösningar, sirap, sirapsblandningar

eller melass, i vilka sockerhalten är mindre än 70 procent

av torrsubstansens vikt och askhalten högre än 1.3 procent av torrsubstansens

vikt.

Sockerhalten utrönes genom direkt polarisation, därest icke kontrollstyrelsen

på framställning av tillverkaren förordnar, att sockerhalten

skall bestämmas genom fullständigare kemisk analys.

3 §•

Med tillverkare förstås i denna förordning den person, vilken såsom

ägare, innehavare, verkställande direktör eller disponent eller i annan

egenskap har högsta inseendet över sockerfabriks skötsel och för vilken

tillståndsbevis för tillverknings utövande utfärdas på sätt i 11 § sägs.

4 §•

Tillverkningsår räknas från och med den 1 augusti till och med

den 31 juli.

5 §•

De närmare föreskrifter, som, utöver vad denna förordning innehåller,

kunna finnas erforderliga för erhållande av betryggande kontroll

över sockerskattens behöriga utgörande, meddelas av kontrollstyrelsen,

på vilken ock ankommer att utfärda de föreskrifter i övrigt, som för

förordningens tillämpning må erfordras.

II KAP.

Bestämmelser med avseende å tillverkningen m. m.

6 §•

1. Fabrik, som avser tillverkning eller raffinering av socker, skall

vara så byggd och inrättad, att betryggande åtgärder kunna vidtagas

till förekommande av sockers olovliga bortförande från fabriken; och

åligger det tillverkaren att inom fabriksområde anordna nödig bevakning

samt i övrigt genom anbringande av stängsel, lås och dylikt vidtaga

erforderliga åtgärder för vinnande av trygghet i nämnda hänseende.

2. Magasin för uppläggning och förvaring av obeskattat socker

skall vara beläget inom fabriksområdet eller i dess närhet samt, för att

Tillverkare.

Tillverknings■

år.

Särskilda

föreskrifter.

Fabrik och

magasin.

s. 4 Kontrollera mot PDF

Expeditionsrum

m. m.

Saftstation.

Tillverkares

skyldighet att

i visst fall bereda

kontrollpersonal

bostad

m. m.

4 Kungl. Maj:ts proposition Nr 182.

kunna godkännas, vara solitt uppfört och i övrigt så beskaffat, att obehöriga

ej kunna bereda sig tillträde därtill utan synbart våld. Dylikt

magasin skall vara upplåtet uteslutande till förvaring av obeskattat

socker, där ej kontrollstyrelsen på särskild framställning finner sig kunna

medgiva undantag härifrån. Skall magasinet stå under kronans lås, vare

tillverkare skyldig att vidtaga de särskilda anordningar, som kontrollstyrelsen

för sådant ändamål finner nödiga.

7 §•

1. I varje sockerfabrik skall finnas ett för kontrollpersonalen avsett

expeditionsrum med minst 20 kvadratmeters golvyta.

2. Det åligger tillverkaren att förse expeditionsrummet med erforderliga

möbler samt bekosta dess belysning och uppvärmning.

3. Kontrolltjänsteman äge rätt att använda fabrikens laboratorium

för utförandet av behövliga undersökningar.

4. Därest kontrollstyrelsen finner sådant erforderligt, åligger det

tillverkaren att låta förse expeditionsrummet med rikstelefon samt att

bestrida avgifterna för densamma ävensom samtalsavgifter för kontrollpersonalens

tjänstesamtal.

8 §■

De i 6 och 7 §§ meddelade föreskrifter avse ej sådan sockerfabrik

(saftstation), där arbetet inskränker sig därtill, att saften avvinnes betor

och i rörledning föres till annan sockerfabrik för vidare bearbetning.

Vid saftstation utövas kontrollen på sätt kontrollstyrelsen föreskriver.

9 §''

År fabrik belägen utom stad, köping eller municipalsamhälle, vare

tillverkaren pliktig att på anmodan av kontrollstyrelsen åt envar av den

vid fabriken anställda kontrollpersonal till visst pris tillhandahålla ett

i fabrikens närhet beläget samt med nödiga möbler och sängkläder försett

boningsrum ävensom bekosta dess städning och uppvärmning.

Oavsett fabrikens belägenhet vare tillverkare skyldig att, på anmodan

av kontrollstyrelsen, åt envar av kontrollpersonalen, som sådant önskar,

anskaffa lämplig kost mot särskild ersättning.

I denna paragraf omförmäld gottgörelse för boningsrum och kost

varder till beloppet fastställd i samband med bestämmandet av arvode

till kontrolltjänsteman på sätt särskilt stadgas.

s. 5 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition Nr 182. 5

10 §.

1. Innan arbete för tillverkning eller raffinering av socker första

gången må i fabrik taga sin början, skall tillverkaren låta i två exemplar

upprätta och till kontrollstyrelsen med begäran om godkännande överlämna

dels beskrivning å fabriken med tillhörande område, dels ock planritning

över fabriksområdet och samtliga fabrikslokalerna med tydligt angivande

av det ändamål, vartill varje lokal är avsedd. Ett exemplar av

ritning och beskrivning, försett med bevis om kontrollstj^relsens godkännande,

där sådant gives, förvaras vid fabriken och det andra hos nämnda

styrelse.

2. Över byggnader, lägenheter och anordningar, som icke blivit

upptagna i beskrivningen eller som där upptagits men sedermera ändrats,

skall, förrän desamma må användas vid tillverkning eller raffinering av

socker, tillverkare låta i två exemplar upprätta beskrivning och ritning

med vilka förfares på sätt nyss sagts.

3. När i anseende till vidtagna förändringar inom fabrik kontrollstyrelsen

^anser ritningen över densamma icke vidare vara tillfyllestgörande,

åligger det tillverkaren att anskaffa ny ritning och beskrivning

ävenledes i två exemplar.

11 §-

1- -Då fabrik skall sättas i gång eller vid början av ett tillverkningsår

fortfarande vara i verksamhet, åligger det tillverkaren att, minst

tio dagar förrän rörelsen må börja, till kontrollstyrelsen ingiva skriftlig

anmälan med uppgift om

a) dagen, då han ämnar börja rörelsen,

b) huruvida arbetet skall fortgå dag och natt eller endast om

dagen,

c) huruvida socker skall förvaras i magasin i fabriksområdets

närhet, samt

d) ombud, som i tillverkarens frånvaro skall företräda honom inför

kontrolltjänsteman;

varjämte vid anmälan skall fogas intyg om enligt 12 § verkställd

besiktning, utvisande att anordningarna vid fabriken icke strida mot denna

förordning eller i avseende å kontrollen eljest meddelade föreskrifter.

2. Finnes ej hinder för rörelsens utövande, meddelar kontrollstyrelsen

tillståndsbevis för tillverkaren.

må tillståndsbevis utfärdas för den, som blivit dömd till ansvar

för förbrytelse, varom förmäles i 30 § av denna förordning; ej heller

för den, som dömts till ansvar enligt 29 §, där ej omständigheterna

vant synnerligen mildrande.

Beskrivning

och planritning

över

fabrik in. m.

Drifts*

anmälan.

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Kungl. Maj:ts proposition Nr 182.

Besiktning av

fabrik.

Slutanmälan.

12 §.

Önskar tillverkare få sådan besiktning verkställd, som i 11 §

omförmäles, göre därom skriftlig anmälan hos kontrollstyrelsen, som

förordnar lämplig person att verkställa besiktningen. Vid denna skall

undersökas, huruvida byggnader och anordningar överensstämma med

beskrivningen över fabriken och tillhörande ritning samt föregående

besiktningsprotokoll. .

Med ledning av besiktningen uppsattes protokoll, innehållande

uppgift å de förändringar, som vidtagits med fabriken efter näst föregående

besiktning, eller, om förändring ej ägt rum, anteckning härom.

Av protokollet utskrivas två exemplar, av vilka det ena bilägges den

vid fabriken förvarade beskrivningen och det andra insändes till kontrollstyrelsen.

Finnas anordningarna icke strida mot gällande föreskrifter,

utfärdar besiktningsmannen intyg härom.

Befinnas vid besiktningen anordningarna icke vara i överensstämmelse

med gällande föreskrifter, äger besiktningsmannen meddela beslut

om vidtagande av nödiga ändringar; och skall tillverkaren lämnas tillfälle

att vid ny besiktning styrka, att föreskrivna rättelser vidtagits. Verkställes

den senare besiktningen av annan än i tjänstgöring varande kontrolltjänsteman,

skall besiktningsmannen av tillverkaren åtnjuta gottgöi’else

för besiktning i enlighet med vad därom särskilt är stadgat.

13 §.

Vid råsockerfabrik, som ej är förenad med raffinaderi, (fristående

råsocker fabrik) skall inom en vecka efter det centrifugering av socker

upphört, allt socker vara inlagt i magasin under kronans läs; och

skall tillverkaren därefter ofördröjligen hos vederbörande kontrolltjänsteman

göra anmälan om arbetets avslutande.

Vid raffinaderi och med raffinaderi förenad råsockerfabrik göres

dylik anmälan ofördröjligen efter det allt skattepliktigt socker utlämnats

från fabriken. , .

Det åligger kontrolltjänsteman att lämna tillverkaren bevis om

gjord anmälan ävensom att, så fort ske kan, därom underrätta kontrollstyrelsen.

... .

Vill tillverkaren, sedan anmälan blivit gjord, under tillverkningsåret

åter upptaga rörelsen i fabriken, göre ny anmälan på sätt i 11 §

är stadgat. Finnes ej hinder för rörelsens utövande, meddelar kontrollstyrelsen

nytt tillståndsbevis.

s. 7 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ta proposition Nr 182.

7

14 §.

Inventering eller uppvägning av allt i fabrik eller magasin be- inventering.

fintligt socker skall årligen sista helgfria dagen i juli månad samt eljest,

när kontrollstyrelsen därom förordnar, verkställas i närvaro av vederbörande

kontrolltjänsteman.

Befinnes vid inventering, att lagerbehållningen är större eller

mindre än bokföringen utvisar, men skillnaden icke överstiger i fråga

om raffinerat socker 0.2 procent eller i fråga om råsocker 0.5 procent,

må tillverkningskontot påföras respektive från detsamma avföras ett mot

överskottet eller bristen svarande belopp. År överskottet eller bristen

större, än nu är sagt, göre vederbörande kontrolltjänsteman därom ofördröjligen

anmälan till kontrollstyrelsen, som äger vidtaga erforderliga

åtgärder.

15 §.

Tillverkare åligger: Tillverkares

att över tillverkningens gång föra de böcker, som kontrollstyrelsen Randen.

lör utövande av kontroll enligt denna förordning finner erforderliga,

att för kontrollstyrelsen eller den, nämnda myndighet därtill förordnar,

hålla dessa böcker ävensom sina liandelsböcker rörande lager

och försäljning av socker, med tillhörande verifikationer, tillgängliga

för granskning eller annan vederbörlig åtgärd,

att, då kontrollstyrelsen finner grundad anledning till misstanke,

att skatt blivit undandragen statsverket, för sådan granskning eller åtgärd

tillhandahålla jämväl sina övriga handelsböcker med tillhörande

verifikationer,

att bevara nämnda böcker under minst två år, där ej ifråga om

desamma enligt andra bestämmelser längre förvaringstid är föreskriven,

att tillhandagå kontrollpersonalen med de uppgifter, som av kontrollstyrelsen

infordras,

att, då så påfordras, själv eller genom ombud närvara vid besiktning

eller inspektion,

att vid provtagning ävensom vid kontrollvägning, där sådant i

särskilda fall befinnes nödigt, tillhandagå kontrolltjänsteman med erforderligt

arbetsbiträde samt våg och vikter,

samt att, när helst kontrolltjänsteman så påfordrar, lämna honom för

undersökning tillträde till alla inom fabriken befintliga lägenheter, till

boningsrum dock endast klockan mellan nio förmiddagen och nio eftermiddagen;

ägande kontrolltjänstemannen rätt att, där han i särskilda

s. 8 Kontrollera mot PDF

Iakttagande

av meddelade

föreskrifter

m. m.

Tillverkning

av sirap och

melass.

8 Kungl. Maj:ts proposition Nr 182.

fall finner det erforderligt, anställa undersökning å personer, som lämna

fabriken, eller av varor, som därifrån bortföras.

16 §.

1. Tillverkare är skyldig att ställa sig till efterrättelse de föreskrifter,

kontrollstyrelsen jämlikt denna förordning utfärdar, ävensom de

anvisningar, vederbörande kontrolltjänsteman i enlighet med förordningen

eller nämnda föreskrifter meddelar.

2. Därest tillverkare ej åtnöjes med av kontrolltjänsteman eller

särskild besiktningsman vid tillämpningen av denna förordning meddelad

föreskrift eller vidtagen åtgärd, äger han att hos kontrollstyrelsen

däri söka ändring.

1? §•

1. Vill någon, utan sammanhang med sockertillverkning, tillverka

sirap eller melass, varom i 2 § förmäles, göre för varje tillverkningsår,

minst tio dagar förrän arbetet i fabriken börjar, hos kontrollstyrelsen

anmälan därom med angivande av det ställe, där tillverkningen skall

bedrivas, och ombud, som i yrkesutövarens frånvaro skall företräda

honom inför den, som skall utöva kontrollen vid fabriken. Finnes ej

hinder för rörelsens utövande, meddelar kontrollstyrelsen tillståndsbevis.

När tillverkningen upphört, göre yrkesutövaren ock anmälan hos kontrollstyrelsen.

2. Kontroll över tillverkning, som avses i denna paragraf, utövas

på sätt kontrollstyrelsen föreskriver.

Finnes inom fabrik, varom i denna paragraf är fråga, anordning för

framställning av kristalliserat socker, skall sådan anordning sättas under

kronans lås eller försegling.

3. Yrkesutövare i sådan fabrik vare skyldig att i tillämpliga delar

ställa sig till efterrättelse de i 15 § meddelade bestämmelser angående

bokföring och tillhandahållande av böcker för granskning eller åtgärd.

När helst kontrolltjänsteman så påfordrar, må han erhålla tillträde till

fabriken och därstädes verkställa erforderliga provtagningar; dock äge

han ej tillträde till boningsrum klockan mellan nio eftermiddagen och

nio förmiddagen.

Vad i övrigt i denna förordning är stadgat om tillverkare och

fabrik äger icke tillämpning å yrkesutövare och fabrik, varom i denna

paragraf förmäles.

s. 9 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition Nr 182.

9

III KAP.

Allmänna nederlag för obeskattat socker.

18 §.

1. Rättighet att utan sammanhang med sockertillverkning tills inrättande av

vidare innehava allmänt nederlag för obeskattat socker meddelas av nederla9- kontrollstyrelsen efter därom gjord ansökning.

2. De i 6 § 2 mom. meddelade föreskrifter skola gälla jämväl

beträffande magasin, som avsetts för allmänt sockernederlag.

Då i dylikt magasin förvaras obeskattat socker, skall magasinet

stå under kronans lås.

19 §.

s Innan . socker inlägges å allmänt sockernederlag, skall den, som

undfått rättigheten (nederlagsinnehavarenj, till kontrollstyrelsen därom

gorå anmälan ävensom ställa säkerhet för två månaders kontrollkostnad

vid nederlaget.

Anmälan om

begagnande

av nederlag.

20 §.

Vad i 14—16 §§ finnes stadgat beträffande sockerfabrik och till- Inventering

verkare skall äga motsvarande tillämpning i fråga om allmänt socker- ?\vid

nederlag och nederlagsinnehavare. nc er aff''

IV KAP.

Beskattningen.

21 §.

1. För socker, som utlämnas från sockerfabrik eller allmänt socker- skatter,benederlag,

skall med nedan angivna undantag erläggas skatt med 16 öre lopp °?h be~

för varje kilogram. ‘omfattning*

Skatt erlägges icke för sådant socker, som, enligt av Kungl. Maj:t

meddelade föreskrifter, gjorts obrukbart till förtäring av människor

(denaturerats) eller som, under iakttagande av föreskrifterna i 27 §, utlämnats

för överförande till sockerfabrik eller allmänt sockernederlag

eller för utförsel ur riket genom tullkammare under den kontroll och de

villkor, som i tullstadgan bestämmas för utförsel av nederlagsgods.

Bihang till riksdagens protokoll 1922. 1 samt. 155 haft. (Nr 182.) 2

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Förbud mot

avhändande

av socker annorledes

än

medelst fakturering.

Upprättande

av faktura.

Kungl. Maj:ts proposition Nr 182.

2. För socker, som införes till riket, skall vid utlämnandet samtidigt

med tull enligt tulltaxan till tullverket erläggas enahanda skatt

av 16 öre för varje kilogram; dock må obeskattat socker från tullkammare

överföras till sockerfabrik, allmänt sockernederlag eller annan

tullkammare i den ordning, tullstadgan föreskriver för försändning av

oförtullat gods från tullkammare till tullkammare, och med användande

av förpassningsinlaga enligt av generaltullstyrelsen fastställt formulär.

För socker, som enligt 5 § i förordningen den 9 juni 1911 med

tulltaxa för inkommande varor införes tullfritt, må jämväl frihet från

sockerskatt åtnjutas.

Om betalningsanstånd, ställande av säkerhet samt påföljd för fördröjd

eller utebliven betalning gäller beträffande skatt för infört socker

vad i tullstadgan finnes föreskrivet rörande tullavgifter.

22 §.

Socker, för vilket, enligt vad i 21 § 1 mom. sägs, skatt skall erläggas,

må icke utlämnas från fabrik eller allmänt sockernederlag annorledes än

medelst fakturering. Fakturorna skola, på sätt nedan stadgas, ligga till

grund för bestämmande av den myckenhet socker, varför skatt skall utgå.

23 §.

1. Faktura, som i 22 § avses, skall av tillverkaren eller nederlagsinnehavaren

upprättas i två exemplar samt förses med nummer i

löpande följd med av kontrollstyrelsen föreskrivna seriebeteckningar.

Uppgift å faktura om sammanlagda vikten av enligt densamma utlämnat

socker skall anbringas, förutom i skrift, jämväl i siffror medelst

perforering.

2. Båda exemplaren av samtliga fakturor skola, allt eftersom de

upprättas, av tillverkaren eller nederlagsinnehavaren överlämnas till vederbörande

kontrolltjänsteman, vilken har att genom granskning .av de uppförda

posterna och deras hopsummering förvissa sig om riktigheten av

den å varje faktura upptagna sammanlagda myckenhet socker, varför

skatt skall utgå. De granskade och godkända fakturorna skola av kontrolltjänstemannen

förses med särskild kontrollstämpel.

Efter det alla fakturor för dagen överlämnats till kontrolltjänstemannen,

åligger det tillverkaren eller nederlagsinnehavaren att ofördröjligen

till kontrolltjänstemannen avgiva en jämväl i två exemplar upprättad

förteckning över ifrågavarande fakturor. Sedan förteckningen av

kontrolltjänstemannen granskats och befunnits utan anmärkning samt

vederbörliga anteckningar blivit av honom verkställda i särskild skatte
-

s. 11 Kontrollera mot PDF

11

Kungl. Maj:ts proposition Nr 182.

påföringslängd, äger tillverkaren eller nederlagsinneliavaren, med iakttagande

av vad i 25 § 1 mom. stadgas, återbekomma det ena exemplaret

av förteckningen jämte båda exemplaren av tillhörande fakturor.

Åtgärder, som enligt denna paragraf ankomma på kontrolltjänsteman,

skola av honom vidtagas så, att onödigt dröjsmål därav icke uppstår

för tillverkaren eller nederlagsinneliavaren med fakturors utsändande.

3. I denna paragraf omnämnd kontrollstämpel ävensom formulär

till bär omförmäld faktura, förteckning och skattepåföringslängd fastställas

av kontrollstyrelsen.

24 §.

Erläggandet av skatt och särskilda avgifter enligt denna förord- Skattens erning

utom i fall. som avses i 21 § 2 mom., sker genom inbetalning å läggande.

statsverkets giroräkning i riksbanken för statskontorets räkning.

Vidimerad avskrift av levereringsreversal skall ofördröjligen insändas

till kontrollstyrelsen.

25 §.

1. Där ej enligt vad nedan i denna paragraf sägs anstånd er- omedelbar inhållits

med skattens inbetalande, skall, innan faktura å socker från betalning av

fabrik eller allmänt sockernederlag av kontrolltjänsteman återställes, den

därå belöpande skatten inbetalas, och vare tillverkaren eller nederlagsinnehavaren

skyldig inför kontrolltjänstemannen förete bevis härom medelst

uppvisande av vidimerad avskrift av levereringsreversal.

2. Vill tillverkare eller nederlagsinnehavare åtnjuta anstånd med Anstånd med

skattens inbetalande, skall han hos kontrollstyrelsen avlämna bevis, att skaltenserhan

hos vederbörande länsstyrelse ställt av densamma godkänd säkerhet 99“n

för skattens fullgörande intill visst belopp, och må i så fall kontrollstyrelsen

bevilja honom anstånd med skattens inbetalande intill nämnda

belopp sålunda, att skatten enligt skattepåföringslängden för en månad

skall inbetalas före femtonde dagen i tredje månaden därefter.

3. Försummar tillverkare eller nederlagsinnehavare att inbetala utmätning av

förfallen skatt, skall för uttagande av sålunda ogulden skatt omedelbart skatlverkställas

utmätning, varom kontrollstyrelsen må föranstalta; och have

den försumlige förlorat rätten att under tillverkningsåret åtnjuta anstånd

med skatts erläggande.

26 §.

1. Om i annan fabrik än sådan, som i 8 § omförmäles, centri- Erläggande

fugering av socker ej företages inom sex helgfria dygn efter den i drifts- av *?r,kilda

anmälan uppgivna tiden, åligger det tillverkaren att för hela den tid, “skatt.

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Kungl. Maj:ts proposition Nr 182.

varunder arbete icke ägt rum, till statsverket inbetala det kontrollpersonalen

vid fabriken tillkommande arvode enligt stadgade grunder.

Beror uppskov på olyckshändelse eller annan omständighet, varöver

tillverkaren ej kunnat råda, må kontrollstyrelsen kunna på ansökning

medgiva befrielse från skyldighet, som nyss sagts.

2. Har under den del av året, då arbete i fabriken enligt anmälan

fortgått, icke vid fabriken tillverkats i medeltal 5,000 kilogram socker

för varje helgfritt dygn, åligger det likaledes tillverkaren att till statsverket

inbetala hela det kontrollpersonalen vid fabriken tillkommande arvode.

3. Påkallas vid fristående råsockerfabrik kontrolltjänstemans åtgärd

för uttagning av socker under tillverkningsåret mer än sextio särskilda

dagar efter det, enligt vad i 13 § sägs, slutanmälan blivit gjord,

skall kontrollkostnaden för de överskjutande dagarna gäldas av tillverkaren.

När kontrolltjänstemannens åtgärd vid fabrik, varom här är fråga,

påkallas för uttagning av socker i mindre mängd än 5,000 kilogram eller

för annat ändamål än antingen uttagning av socker eller verkställande

av sådan inventering, som i 14 § sägs, skall ersättningen härför likaledes

gäldas av tillverkaren.

4. Nederlagsinnehavare ävensom sådan yrkesutövare, som i 17 §

omförmäles, är skyldig att i enlighet med därom av kontrollstyrelsen

meddelad uppgift till statsverket inbetala ersättning för den kostnad, staten

fått vidkännas för kontrolltillsyn vid nederlaget, respektive fabriken.

5. Fullgöres ej skyldighet att inbetala avgifter enligt denna

paragraf, skola desamma på kontrollstyrelsens föranstaltande omedelbart

hos vederbörande utmätas.

27 §.

Försändande 1- Försändande av obeskattat socker från fabrik eller allmänt

av obeskattat sockernederlag till annan fabrik, allmänt sockernederlag eller tullkammare

soc e>. gkap gke medelst förpassning under statens kontroll, och åligger det tillverkare

eller nederlagsinnehavare att för sådant ändamål till vederbörande

kontrolltjänsteman avgiva förpassningsinlaga, avfattad i tre exemplar,

enligt av kontrollstyrelsen fastställt formulär. I övrigt skall försändande

av socker enligt denna paragraf ske under de villkor och bestämmelser,

som meddelas av kontrollstyrelsen.

Eftergift av 2. För obeskattat socker, som under transport mellan inrikes

skatt. orter förkommer, skall avsändaren betala vederbörlig skatt. Kan avsändaren

styrka, att godset gått förlorat genom uppbringning, skeppsbrott

eller annan olycka, må dock eftergift av skatten äga rum. Till kontrollstyrelsen

ställd ansökan härom, åtföljd av handlingar innefattande

erforderlig utredning rörande förhållandet, ingives till vederbörande kon
-

opaginerad Kontrollera mot PDF

18

Kungl. Maj:ts proposition Nr 182.

trolltjänsteman, som jämte eget yttrande insänder handlingarna i ärendet

till kontrollstyrelsen. Varder skatt eftergiven, översänder kontrollstyrelsen

sitt beslut härom till statskontoret för återbetalnings verkställande.

28 §.

Har socker, varå skatt påförts, blivit så skadat, att tillverkaren

önskar omarbeta detsamma, må under den kontroll, som kontrollstyrelsen

föreskriver, sockret för omarbetning åter införas i den fabrik,

varifrån det utförts, och socker till lika mängd och av samma slag utan

erläggande av ytterligare skatt från fabriken utlämnas. Sockrets mängd

och slag bestämmas av vederbörande kontrolltjänsteman eller, i tvistigt

fall, på tillverkarens bekostnad genom sakkunniga, som kontrollstyrelsen

tillkallar.

V KAP.

Ansvarsbestämmelser m. m.

29 §.

Den, som utan tillståndsbevis tillverkar eller raffinerar socker, böte

från och med etthundra till och med tvåtusen kronor eller straffes med

fängelse i högst sex månader samt gälde den i 21 § stadgade skatt,

vilken i sådant fall beräknas efter den tillverkning, som med ledning

av redskapens beskaffenhet, den tid densamma må hava varit i bruk

och vad i övrigt i målet förekommit kan antagas hava ägt rum.

Tillverkar någon utan tillståndsbevis sirap eller melass, straffes

med böter från och med femtio till och med ettusen kronor.

30 §.

Den, som i syfte att undandraga statsverket skatt

från fabrik, där tillverkning eller raffinering av socker på grund

av tillståndsbevis bedrives, eller från lägenhet, där obeskattat socker förvaras

under kronans lås, eller under transport av obeskattat socker

undansnillar sådant,

eller i fabrik för tillverkning eller raffinering av socker eller i

allmänt sockernederlag eller under transport av obeskattat socker olovligen

bryter försegling eller öppnar eller borttager lås, som kontrolltjänsteman

eller tullförvaltning åsatt,

eller. i fabrik eller nederlag, varom ovan sagts, avhänder sig

skattepliktigt socker i strid mot bestämmelserna i 22 och 23 §§ i denna

Utbyte av

skadat socker

utan erlttggande

av skatt.

Olovlig tillverkning.

Undansnillande

av

socker m. m.

s. 14 Kontrollera mot PDF

14 Kungl. Maj:ts proposition Nr 182.

förordning eller vidtager åtgärd, varigenom vid uppvägning av socker

mindre än sockrets rätta vikt av vågen angives,

eller eljest där svikligen förfar,

straffes med böter från och med femhundra till och med femtusen

kronor eller dömes till fängelse i högst ett år.

Den sakfällde erlägge ock den skatt, han undandragit statsverket.

31 §.

Tillverkares Tillverkare ansvarar för förbrytelse, som med hans vetskap mot

och nederlags- denna förordning begås av arbetare eller annan vid sockerfabriken anl™esva7för

ställd person, liksom vore förbrytelsen av honom själv begången. Beförbryteise,

gagQar tillverkaren ombud vid rörelsens utövande, ansvare ombudet

be9annan.av jämte tillverkaren och lika med denne för sådan förbrytelse.

Vad i denna paragraf är stadgat om tillverkare äge motsvarande

tillämpning å innehavare av allmänt sockernederlag.

32 §

Underlåtenhet 1. Underlåter tillverkare eller nederlagsinnehavare att fullgöra

atv\ssaaföare- enligt denna förordning stadgad skyldighet i fråga om bokföring,

skrifter. eller vägrar han vederbörande att erhålla tillgång till böcker eller

andra handlingar, vilka denne enligt givna bestämmelser äger granska,

eller vägrar han kontrolltjänstemannen eller den, vilken äger anställa

undersökning om förbrytelse mot denna förordning, tillträde till

rum eller byggnad, där undersökning må ske, eller tillgång till ritning

och beskrivning över fabriken,

straffes med böter från och med etthundra till och med ettusen

kronor.

2. Underlåter yrkesutövare, varom i 17 § sägs, att fullgöra enligt

denna förordning stadgad skyldighet i fråga om bokföring eller vägrar

han den, som äger anställa undersökning i fabriken, tillgång till böcker

och andra handlingar, vilka denne enligt givna bestämmelser äger granska,

eller tillträde till rum eller byggnad, där undersökning må ske, vare

underkastad enahanda ansvar, som i 1 mom. är stadgat.

33 §.

Underlåtenhet Uraktlåter tillverkare eller nederlagsinnehavare att ställa sig till

föreskrifter^i efterrättelse vad som enligt denna förordning honom åligger eller de

allmänhet, föreskrifter i fråga om tillverkares åliggande, kontrollstyrelsen eller

s. 15 Kontrollera mot PDF

15

Kungl. Maj:ts proposition Nr 182.

vederbörande kontrolltjänsteman i enlighet med denna förordning eller

eljest gällande bestämmelser meddelar, straffes, där ej särskilt ansvar är

bestämt, med böter från och med fem till och med etthundra kronor.

34 §.

Tillverkare, nederlagsinnehavare eller sådan yrkesutövare, som i

17 § omförmäles, vilken giver eller erbjuder något såsom gåva åt kontrolltjänsteman,

som har att utöva tillsyn över hans fabrik eller nederlag,

böte från och med tjugu till och med tvåhundra kronor. Kontrolltjänsteman,

som gåvan mottager, vare underkastad lika ansvar och miste

därjämte befattningen.

35 §.

Den, som innehar eller innehaft befattning med kontrollen vid

sockerbeskattningen, vare förbjudet att röja tillverkares yrkeshemlighet

eller affärsförhållanden. Gör han detta, och framgår ej av omständigheterna,

att han om hemligheten eller affärsförhållandena erhållit kännedom

å tid, då han ej innehaft dylik befattning, straffes med böter från

och med femtio till och med ettusen kronor. Sker det för att göra

skada eller begagnar han sig av sin kännedom om berörda yrkeshemlighet

eller affärsförhållanden till egen eller annans fördel, då må till

fängelse dömas.

Har i nu omförmälda hänseenden skada uppkommit genom kontrolltjänstemans

åtgöranden, vare han ock skyldig att skadan till fullo

gottgöra.

36 §.

Anställes undersökning, varom i 40 § förmäles, klockan mellan

nio om aftonen och fem om morgonen å ställe, dit kontrollpersonalen.

då ej äger fritt tillträde, och upptäckes ej förbrytelse, böte

förrättningsmannen från och med fem till och med femtio kronor, där

han ej haft giltig anledning till undersökningen.

37 §.

•n j Böter\. 8om en%t denna förordning ådömas, skola, om tillgång

till deras gäldande brister, förvandlas enligt allmän strafflag.

38 §•

. Da .jämte böter dömts till erläggande av skatt enligt denna förordning,

må, där tillgång saknas till betalning av skatten eller någon

Ansvar för

lämnande

eller emottagande

av gåva.

Ansvar för

röjande av

yrkeshemlighet

m. m.

Ansvar för

viss undersökning.

Böters gäldande.

Förvandling

av straff.

s. 16 Kontrollera mot PDF

Fördelning

av böter.

Åtalsrätt.

Skärpning i

kontrollen.

16 Kungl. Maj:ts proposition Nr 182.

del därav, böterna ej kunna gäldas med penningar, utan skall den sakfällde

i stället undergå motsvarande förvandlingsstraff.

39 §.

Av böter, som ådömas enligt denna förordning, tillfälle en tredjedel,

dock högst femhundra kronor, åklagaren. Lika del skall, om särskild

angivare finnes, tillfalla denne. Återstoden tillfaller kronan.

Andel, som nu sagts, tillkomme dock ej angivare, då angivelse

skett av föräldrar mot barn, barn mot föräldrar, makar eller syskon

mot varandra, annan skyldeman mot den, hos vilken lian njuter kost

eller underhåll, fosterbarn mot fosterföräldrar eller tjänare mot husbondefolk

under den tid de äro i tjänsten.

40 §.

Förbrytelse mot denna förordning skall åtalas av allmän åklagare.

Undersökning, som åklagaren finner nödigt anställa för sådan förbrytelses

upptäckande, bör göras i två vittnens närvaro.

Finner den, som har befattning med kontrollen, överträdelse vara

begången, som bör föranleda åtal, anmäle han det för allmänne åklagaren.

41 §.

Har tillverkare eller nederlagsinnehavare svikligen undandragit

statsverket skatt eller upprepade gånger icke ställt sig till efterrättelse

denna förordning eller av kontrollmyndigheten meddelade föreskrifter

eller anvisningar, må kontrollstyrelsen pa tillverkarens eller nederlagsinnehavarens

bekostnad vidtaga den skärpning i kontrollen, vartill

omständigheterna kunna föranleda, i syfte att statsverket på betryggande

sätt bekommer enligt förordningen föreskriven skatt.

ö vergångsstadgande.

Magasin, som före år 1905 kommit till användning för förvaring av

obeskattat socker, må, även om det icke anses ligga i fabrikens närhet,

fortfarande begagnas, för så vitt det icke är beläget på längre avstånd

än en kilometer från fabriken.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kunffl. Maj.ts proposition Nr 182. ]7

l)enua förordning träder i kraft den ] augusti 1922, vid vilken tid

lorordmngen den 11 oktober 1907 angående beskattning av socker uppsatt

vara gällande; dock skola iör det tillverkningsår, som tager sin

början den 1 augusti 1922, anmälan om tillämnad sockertillverkning,

ansökan om rättighet att innehava allmänt sockernederlag samt anmälan

om begagnande av sådant nederlag ävensom tillsättning av

kontrolltjänstemän ske i enlighet med föreskrifterna i denna förordning..

Bihang till riksdagens protokoll 1922.

1 samt.

155 käft. (Nr 182.)

3

s. 18 Kontrollera mot PDF

18

K linål. Maj:ts proposition Nr 182.

Utdrag av protokollet över finansärenden, hållet inför Hans Maj:t

Konungen i statsrådet å Stockholms slott den 10 mars 1922.

Närvarande:

Statsministern och ministern för utrikes ärendena Branting, statsråden

Lindqvist, Thorsson, Olsson, Sandler, Nothin, Svensson, Hansson,

Åkerman, Linders, Schlyter, Örne.

Chefen för finansdepartementet, statsrådet Thorsson anför:

Till 1921 års riksdag framlade Kungl. Maj:t genom proposition

nr 190 av den 25 februari 1921 förslag till förordning om ändrad

lydelse av 25 § 4 och 5 mom. i förordningen den 11 oktober 1907 angående

beskattning av socker, innefattande, bland annat, förslag till förhöjning

av arvodena åt förste kontrollörer och kontrollörer. Propositionen

behandlades av riksdagen gemensamt med en inom andra kammaren av

herr A. Paulsen väckt motion, nr 25, varuti föreslagits, att riksdagen

ville i skrivelse till Kungl. Maj:t anhålla, det Kungl. Maj:t täcktes låta

utarbeta och för riksdagen framlägga förslag till sådana bestämmelser

för sockerkontrollen, att kontrollpersonalens arbetskraft fullt utnyttjades.

Riksdagen beslöt i anledning av ifrågavarande proposition och motion

enligt sin skrivelse den 17 juni 1921, nr 407, att, med avslag å propositionen,

hos Kungl. Maj:t anhålla om utredning, huruvida och på vad

sätt kontrollen över sockertillverkningen skulle kunna förenklas eller omläggas,

i syfte att kostnaden för densamma nedbringades, utan att därvid

kontrollens effektivitet äventyrades, samt att för riksdagen måtte framläggas

det förslag, som kunde av utredningen föranledas.

Av den till grund för riksdagens ifrågavarande beslut liggande

utredning och motivering må från berörda riksdagsskrivelse följande här

återgivas:

1921 års »Det nuvarande systemet för sockerbeskattningen och den därmed sam
riksdag.

manli ångande kontrollen över sockertillverkningen tillkom efter beslut av

1905 års riksdag och trädde i tillämpning den 1 september 1906.

s. 19 Kontrollera mot PDF

19

Kungl. Muj:ts proposition Nr 182.

. . .* ?le. |tld, var sockertillverknmaren belagd m ed eu skatt, som ut

Mck i visst förhållande till de vid råsockerfabrikerna avverkade betornas vikt

en beskattningstorm, som benämnts materialbeskattning. Kontrollverksamheten

gick därvid ut på att fastställa den vid värjo råsockerfabrik under vitbetskampanjen

avverkade betvikten och var anordnad så, att eu statens kontrollör

ständigt övervakade vägningen av den betkvantitet, som intogs i fab

riken för avverkning. 1 och för fullgörande av denna kontroll tjänstgjorde i

allmänhet vid värjo råsockerfabrik tre kontrolltjänstemän, varjämte ett mindre

antal overkontrollörer genom besök vid de olika fabrikerna övervakade kontrollens

riktiga funktion under kampanjen. Under tiden mellan betkampanjerna

utövades ingen kontrollverksamhet. Enligt sakens natur behövdes icke

någon kontroll över raffinaderierna.

Från och med den 1 september 1906 omlades sockerbeskattningen så, att

man övergick från materialbeskattning till produktbeskattning och närmare

bestämt den form därav, som har till föremål den för konsumtion färdiga

varan, raffinadsockret, och därför kallas konsumtionsbeskattning.

Till IÖI-id av ombytet av beskattningssystem måste hela kontrollverksamheten

omläggas och eu betydligt vidlyftigare kontrollapparat inrättas.

Denna apparat, som brukar betecknas såsom sluten produktionskontroll,

fungerar i stort sett på nedannämnda sätt.

Vid råsockerfabrikerna står under kampanjen det s. k. sockerhuset, det

vill säga den del av fabriken, där sockret framställes, under ständig och sluten

bevakning, varjämte samtliga råsockermagasin befinna sig under kronans lås.

En kontrollör övervakar ingångarna till sockerhuset och en annan vägningen

och räkningen av det färdiga sockret samt inläggningen å magasinen, varjämte

i undantagsfall ytterligare en kontrollör användes för andra ändamål. Därjämte

övervakar en förste kontrollör kontrollsystemets riktiga funktion och

för nödiga journaler in. m. Då bevakningen måste fortgå dygnet om, erfordras

således vid varje fabrik utom en förste kontrollör minst sex kontrollörer.

Mellan kampanjerna skötes bevakningen av en tillsyningsman, som på tillverkarens

anfordran öppnar de under läs varande magasinen och kontrollerar

utlastningen.

Vid raffinaderierna stå såväl hela fabriken som magasinen under sluten

bevakning, i det att kontrollörer bevaka samtliga utgångar. Därjämte kontrolleras

från råsockerfabrikerna ankommande råsocker samt uppvägningen

av allt till magasinen gående färdigt raffinadsocker. Ursprungligen lärer meningen

varit, att kontrollen även bär skulle omfatta inräkning av den från fabrik

till magasin gående sockerkvantiteten, men i praktiken torde man i detta

fall nöja sig med tillverkarens uppgifter. Till sist räknas och övervakas de

sockerkvantiteter, som från magasinen utlämnas till fritt bruk, och verkställes

beskattningen efter den därvid konstaterade vikten. Liksom vid råsoekerfabrikcrna

övervakar vid raffinaderierna en förete kontrollör hela kontrollsystemets

funktion.

Mot det gällande systemet hystes alltifrån början betänkligheter bland

annat och främst därutinnan, att detsamma för sin effektiva tillämpning

krävde en relativt stor kontrollpersonal och såmedelst vore förenat med betydande

kostnader, som ej oväsentligt minskade skatteintäkten.

s. 20 Kontrollera mot PDF

20

Kungl. Maj:ts proposition Nr 182.

Sålunda både sockerbeskattningskommittén i sitt år 1904 avgivna betänkande

avstyrkt införande av konsumtionsbeskattning och ansett en förbättrad

materialbeskattning mera ändamålsenlig, och vid 1906 års riksdag väcktes av

herr Lyckholm en motion, II: 126, innefattande bland annat begäran om utredning

om och i vad mån kontrollväsendet över de extra beskattade näringarna,

brännvins-, socker- och maltdrycksindustrierna, tarvade revision för

vinnande av större likformighet och billighet. Efter tillstyrkande av bevillningsutskottet

anhöll också riksdagen i skrivelse till Kungl. Maj:t om förslag

till förändrade bestämmelser rörande kontrollen vid berörda tillverkningar i

syfte att, med bibehållande av nödig effektivitet, åstadkomma större enhetlighet

i kontrollens organisation och minskade kostnader.

Av riksdagens berörda framställning föranleddes, såvitt nu är ifråga,

framläggandet för 1907 års riksdag av förslag till ny förordning om beskattning

av socker, vilket förslag i huvudsak antogs av riksdagen och trädde i

kraft genom den ännu gällande förordningen i ämnet den 11 oktober 1907. I

denna författning bibehölls emellertid konsumtionsbeskattningsprincipen och

den lokala kontrollen lämnades i allt väsentligt orubbad.

Efter år 1907 har frågan om sockerkontrollens förbilligande upprepade

gånger varit föremål för behandling i riksdagen, varvid väckta förslag i sådan

riktning närmast åsyftat besparing genom inskränkning av antalet förste kontrollörer.

Förelag därom hava framlagts år 1912 genom en av herrar Thorsson

och Waldén väckt motion, II: 152, 1913 genom en av herr Thorsson väckt motion,

II: 131, 1917 genom en av sistnämnda motionär ånyo väckt motion, II: 26

samt senast år 1919 i Kungl. Maj:ts proposition nr 208.

Motiveringarna för 1912 och 1913 års motioner skilde sig bland annat

däruti, att i den förra såsom för ändamålet lämplig utväg anvisades sammanförande

under gemensam förste kontrollör av antingen råsockerfabrik med närbeläget

raffinaderi eller ock två eller flera med hänsyn till inböi''des läget härför

lämpade råsockerfabriker, medan i den senare förordades utredning angående

indragning av vid råsockerfabi-ikerna anställda föi-ste kontrollörer och överfivttande

av dei*as göromål pa vederböi*ande konti-ollörer. Båda motionerna

blevo i enlighet med av. kontrollstyrelsen avgivna yttranden av bevillningsutskottet

avstyrkta och av riksdagen avslagna.

Jämväl över 1917 års motion i ämnet inhämtades kontrollstyrelsens yttrande.

Ehuru i motiveringen för motionen framställdes möjligheter för

frågaixs lösning i båda de riktningar, som i de tidigare motionerna föroi-dats,

förmälde sig kontrollstyrelsen denna gång icke linea något att erinra nxot, att

en utredning företoges. .

Sedan den högsta kontrollmyndigheten sålunda funnit tragan i vaije

fall förtjäna att undersökas, fann bevillningsutskottet sig jämväl sakna anledning

att motsätta sig en sådan undersökning, företagen utan några förutsatta

direktiv beträffande vare sig sättet för eller möjligheten över huvud

taget av inskränkningar i hithörande avseende. Dock ville utskottet såsom

en oeftergivlig hållpunkt för utredningen betona, att hänsyn i framstå rummet

togas till fordran på effektiv kontroll och i andra rummet till vinnande a\

besparing. I enlighet härmed hemställde utskottet, att riksdagen måtte i skrivelse

till Kungl. Maj:t anhålla om utredning angående inskränkning av an
-

s. 21 Kontrollera mot PDF

21

kung!. Maj:t* proposition Nr 182.

“ÄÄ" ™ »WWtH. hcnwtnll,,,, UK,v

•swiÄÄÄ S5XÄfc i »v

S5sssss==siil!

sSSää-SSSs

fo,''Xv“ tawta! att eri,älta fä,ste kontrollöre,• ,„,d

ket detytrfJS^Särenf-eV?mSick]emel,,ei''tid’ att meningarna varit m vett

delade i flaga om lämpligheten av den föreslagna förändringen Sålundn

förent d°Avede hfedfr11*? irSkilt ;n!,kallade sakkunniga två vari! mot

tiUstvvW H ♦ d h Td ^tyrelserna både fyra avstyrkt förslaget och tre

ak igket Ä atfatvATd T™ k°lltrolMyrelsen hade yPPats meningsskiljHifJLlv

* i* 1 ledamöter reserverat sig mot kontrollstyrelsens beslut

att tillstyrka indragning av ifrågavarande tjänster.

avstyrkte förslaget under hänvisning till den melngsskiljaktighet,

som yppats om dess lämplighet. Ett genomförande av det^!”“a

nskalle ef,ter utskottets åsikt icke stå i överensstämmelse med grundt

''f.! niryn 1 fru VUmmetA skulJe till fordran på effektiv kon
ses

för, t^ma 4 m m ''unnande av besparing, vilken grundsats finge anes

förutsätta att man vid värjo förändring i kontrollens anordning skulle

hava garanti för att kontrollens effektivitet ej rubbades. I betraktande av de

ackkunnigas inbördes oenighet angående förslagets konsekvenser i kontrollhänseende

forelage tydligen icke någon sådan garanti.

slagetDeima Utskottots ståndPunkt biträddes ock av riksdagen, som avslog för
Genom

herr Paulsens förevarande motion har spörsmålet om sockerkontrollens

rationella anordning ånyo förts fram. T likhet med tidigare motionärer

i amnet anser herr Paulsen, att kontrollpersonalens arbetskraft ej fullt utnyttjas,

och att följaktligen minskning av personalen bör äga rum.

i Någon utredning till stöd för sin uppfattning har motionären ej förebragt.

Med hänsyn till vad tidigare i saken förekommit och då till stöd för re^llk.

.1~n a7 kontrollpersonalen icke kunna åberopas några ändrade förhållanden

beträffande vare sig sockertillverkningens omfattning eller systemet för kontrollen,

kunde det ligga närmast till hands att avslå motionen under hänvisning

till riksdagens senast år 1919 uttalade mening. Riksdagen har också anlednmg

förutsätta, att kontrollverksamheten i sin nuvarande utformning torde

kräva en så vidlyftig personal, att någon nämnvärd indragning icke kan

ifrågasättas. Till kontrollverksamhetens art hör även, att icke alla moment

däri kunna vara präglade av aktiv arbetsintensitet.

Annorlunda skulle saken emellertid ställa sig, om det befunnes, att den

nu använda kontrolLapparaten kunde omformas och förenklas, utan att statens

skatteintresse äventyrades.

s. 22 Kontrollera mot PDF

22

Kungl. Maj:ts proposition Nr 182.

Enligt vad under ärendets förberedande behandling inhämtats, tillverkades

under tillverkningsåret 1919—1920 142 miljoner kilogram raffinadsocker.

Tillverkningen bedrevs vid 21 råsockerfabriker och 5 raffinaderier. Vid kontrollen

sysselsattes 24 förste kontrollörer och 184 kontrollörer. Under kalenderåret

1920 debiterades sockerskatt med 27 miljoner kronor. Kostnaden för kontrollen

upgick 1920 till 335,000 kronor, oberäknat dyrtidstillägg åt personalen.

Det är således en relativt stor kostnad det nuvarande kontrollsystemet

drager med sig, och kravet på åtgärder för dess nedbringande måste anses berättigat.

En undersökning av hithörande förhållanden synes därför böra utan

dröjsmål äga rum.

Utgångspunkten för en sådan undersökning synes lämpligen vara ett

fastställande av de moment i fabrikationen, där kontrollen har verklig betydelse,

med andra ord, under vilka förhållanden falsarier äro tänkbara.

Vad då angår råsocker fabrikerna, är givetvis kontrollens viktigaste

funktion att tillse, att de sockerkvantiteter, som bortföras från fabriken, verkligen

komma raffinaderierna tillhanda och icke på ett eller annat sätt komma

direkt i konsumenthänder. Det nuvarande förpassningssystemet behöver alltså

bibehållas. Däremot torde det vara av mindre vikt att den sockerkvantitet,

som går från fabrik till magasin, kontrolleras, då magasinen i alla fall stå

under kontrollmyndighetens läs, utan torde utan olägenhet i detta fall tillverkarens

siffror kunna godtagas. Vidare torde det vara obehövligt att övervaka

de utgångar från sockerhuset, som ej äro avsedda för sockertransport. Det

skulle ändå säkerligen icke kunna undgå vederbörande kontrolltjänsteanans

kunskap, om tillverkaren försökte ^transportera socker från sockerhuset på

smygvägar. Vad så beträffar möjligheten, att socker tillgripes av fabrikens

arbetare, torde denna i detta sammanhang icke behöva tagas med i räkningen,

eftersom tillverkaren har långt större intresse än staten att förhindra sådana

händelser.

Vid raffinaderierna är det från kontroll-synpunkt viktigt att kontrollera

de från råsockerfabrikerna kommande sockerpartierna för konstaterande att

ingenting kommit bort under vägen. Vidare torde det ligga vikt uppå att den

sockerkvantitet, som utgår genom expeditionen till fritt bruk, kontrolleias.

Däremot torde det nuvarande kontrollerandet av samtliga utgångar från

fabriksområdet kunna anses obehövligt av samma skäl som i fråga om låsockerfabrikema.

Redan av vad sålunda antytts synes sannolikt, att det nu val ande kontrollsystemet

utan olägenhet och med helt visst avsevärda besparingar i kontrollkostnad

skulle kunna förändras till vad man plägar kalla en öppen produktionskontroll.

Från sakkunnigt håll har riksdagens bevillningsutskott, som

verkställt utredning i detta ärende, erhållit nedanstående riktlinjer för en sådan

reform. ... . . , ....

Vid råsockerfabrikerna, skulle kontrollen utövas av en förste kontrollör

och tre kontrollörer. Dessa skulle alternera så, att eu av dem städse utövade

kontrollverksamhet under den tid kampanjen påginge. Däremot skulle han en

som nu vara bunden vid eu plats i fabriken, utan skulle genom ronder i fabriken

kontrollera, att tillverkningen och magasineringen bedreves på vederbör
-

s. 23 Kontrollera mot PDF

kanal. Moj.ts oroposition Nr 182.

23

i nnf.vtiV’ att **>ckcrvagarna fungerade oklanderligt m. m. Vidare skulle han

Ti liv ™ d° &ock ei k V4lIllt itc ter som från fabriken förpassades till raffinaderi.

I i llsynmgsman nens verksamhet under mellankampanjen skulle bibehållas.

Vid raffinaderierna skulle kontrollen av inkommande råsocker samt av

u lämningen till fritt bruk bibehållas. Däremot skulle bevakningen göras öpHm

och utövas av endast en kontrollör i sänder på samma sätt som förordats

In va Yme-mrGlI ''• Tu'' borde kontrolltjänstemännen som hittills

hava V, , ''4'' fl 1 fabllken8 tillverknings- och expeditionsjournaler.

. ...j..1,1?* Vfld namnda utskott meddelat, är ett dylikt kontrollsystem redan

. trampning vid Goteborgs sockerfabrik. Denna fabriks läge vid en lång

av Gota a v och med allmän gata genom området har omöjligt

gjoit tillämpandet av det normala kontrollsystemet utan orimliga kostnader

v r1 ”0 • onceakaren- ?å grund ^rav sökte och erhöll geäom ku^l brev

:• !*.. aj 0b dåvarande agaren dispens, innebärande att all portkontroll

ar overhunnad åt tillverkare,,, medan i stället fabriken i dess helhet över

vakas av eu vakthavande kontrollör. OVf1

i i tidigt uttalad uppfattning å sakkunnigt håll skulle införandet av ett

v-iw ryStem,,lffgTa mdragning av minst 3 kontrollörer för varje fabrik

ilket för socker^ verkningen i dess helhet skulle betyda indragning av 75 å

0dlr rOllOrer- Tl V Cnila ^CSparing'' 1 kostnad lomme den fördelen ftt genom

fullt s^SSiniSat,0n ^ kontl''oIlarbetet de återstående kontrollörerna bleve

i - ii i kan givetvis vid eu grundligare undersökning av hithörande för
sästemttnocb,

ffl1t1tlaS,datt''?e--0Jan Tisserade förenklingarna stöta på hinder i

systemet och att andra åtgärder visa sig mera ändamålsenliga. Det kan också

ko™ k°m™f aU, trainstä sksom en bättre väg till rationell lösning av

kontrollfragan. att sjal va principen för den nuvarande kontrollen dverg!ves

och ersattes med något annat system. Den utredning i ämnet, som riksdagen

aväiks&df“''v”? b°a darfor hava f[ia händer, dock under noga beaktande

k il oTT’ i,‘nh?t. vad ovan framhållits, uprepade gånger uttalade förbehåll,

att kontrollen icke finge läggas så att dess effektivitet bleve äventvrad

Dåligt vad för riksdagen meddelats, pågå för närvarande dels inom kontrollstyrelsen

med biträde av tillkallade sakkunniga utredning rörande brännvinstillverkningen,

dels ock inom finansdepartementet genom tillkallade sakkunniga

utredning angående maltdryckstillverkningen, varvid i båda fallen

jamval kontrollfrågan lärer bliva föremål för behandling. En blivande utredmng

angående sockerkontrollen bör självfallet hållas i kontakt med de

forstnamnda utredningarna. Uteslutet är ju icke, att därvid den, enligt vad

o\an antytts, tidigare framkastade tanken på viss gemensamhet uti kontrollen

eller visst samarbete mellan kontrollorganen för de skilda tillverkningarna

kunde rona beaktande och leda till resultat i större eller mindre omfattning.-

I anledning av riksdagens berörda skrivelse bemyndigade Kuno-1.

Maj:t den 26 september 1921 chefen för finansdepartementet att tillkalla

tva sakkunniga personer, därav en representant för kontrollstyrelsen

med uppdrag att verkställa den av riksdagen begärda utredningen"

s. 24 Kontrollera mot PDF

24

Kungl. Maj:ts proposition Nr 182.

De

sakkunniga.

Enligt det lämnade bemyndigandet tillkallade departementschefen såsom

sakkunniga byråchefen i kontrollstyrelsen E. J:son Thulin och ingenjören

J. C. Stjerna i Hälsingborg. De sakkunniga hava efter verkställd utredning

inkommit med utlåtande jämte förslag till förordning angående

beskattning av socker, vilket utlåtande torde få såsom bilaga fogas vid

detta protokoll (bilaga 1).

De sakkunniga hava till en början undersökt, frågan om eu möjlig

övergång till råsockerbeskattning. Ehuru kontrollen härvid skulle bliva

billig, avvisa de sakkunniga likväl denna skatteform på gruud av svårigheterna

att genom rendementsbestämningar (analyser) fastställa den

exakta kvantitet konsumtionsvara, som kan utvinnas ur råsockret. Dessa

svårigheter läte sig val delvis övervinnas, därigenom att man grundade

utbytesberäkningarna på fortlöpande analysering av det producerade

råsockret, men genom denna metod, som ej heller gäve fullt exakta

resultat och alltså kunde tillföra fabrikanten en dold premie, uppstode

så pass stora kostnader, att någon besparing i kontrollutgifter icke

ernåddes.

Av övriga principer för sockerbeskattning vore de olika formerna

av råvarubeskattning, nämligen skatten på betvikten och å betsaftens

sockermängd likaledes ur räkningen såsom förande till ännu större

premiering för tillverkaren. Samma vore förhållandet med det av särskilda

sockerbeskattningskommitterade år 1904 framställda förslaget om

beskattning efter betornas vikt och sockerhalt.

Den för närvarande tillämpade formen för kontroll å sockerskattens

utgörande hade till syfte att söka betaga fabrikanten varje tänkbar möjlighet

att undandraga sig skatt. Bestämmelserna hade därför blivit stränga

och deras övervakande fordrade eu talrik kontrollörsstab. Denna s. k. slutna

produktionskontroll hade måhända varit ofrånkomlig under sockerindustriens

tidigare utvecklingsskeden, då företagen voro många och av

olika storlek och organisation. Sedan industrien emellertid sammanslutit

sig till endast tvenne bolag, vilkas centraliserade och rationella

ox-ganisation lämnade många möjligheter till en ingående kontroll från

det allmännas sida, en kontroll, som föi''etagen redan upprepade gånger

fått underkasta sig, vore det i själva verket överraskande, att icke denna

sockerindustriens säregna ställning tidigare givit anledning till att göra

tillverkningskontrollen mera lätthanteidig. Också hade i den praktiska

tillämpningen kontrollen ej blivit så rigorös, som författningarnas anda

angåve, utan ett visst samarbete, grundat på förtroende, hade uppstått

mellan tillverkare och kontrollmyndighet.

opaginerad Kontrollera mot PDF

I\ utu//.. Maj:fn laoposition AV 18''4. 2.r>

Utgående tran dessa synpunkter hava de sakkunniga skärskådat

möjligheterna av att åvägabringa minskning i kontrollkostnaderna genom

införande av s. k. öppen produktionskontroll enligt de i riksdagens

berörda skrivelse angivna riktlinjer. Enligt de sakkunnigas mening

skulle vittgående indragningar ifråga om den kontinuerliga bevakningen

av såväl i asockerfabriker som raftinaderier utan olägenhet kunna ske,

kontrollmyndighetens bokföring över tillverkningen vid råsockerfabrikerna

undvaras och ersättas m-ed stickprovskontroll å tillverkarens bokföring

samt förpassningsförfarandet förenklas. I sistnämnda hänseende anse

de sakkunniga, att man skulle kunna gå längre än riksdagen i sitt

förslag till öppen kontroll förutsatt. Genomfördes dessa förenklingar i

kontrollen, skulle denna vid råsockerfabrikerna kunna utövas av en

enda person och antalet kontrollörer vid ralfinaderierna minskas med

inemot hälften. De med sockerkontrollen förenade kostnaderna, vilka

för tillverkningsåret 1920 21, om såväl arvoden som dyrtidstillägg

medräknades, uppgått till omkring 085,000 kronor, skulle, om ett sådant

förenklat kontrollsystem under samma år tillämpats, kunnat nedbringas

med i runt tal 350,000 kronor eller med omkring 50 procent. Denna

besparing utgjorde maximum av den ekonomisering, som, om grundvalen

för den nuvarande kontrollen, nämligen den ingående granskningen

över utvägningen av socker till fritt bruk, skulle bibehållas,

kunde ernås genom möjliga förenklingar och indragningar enligt systemet

för den s. k. öppna produktionskontrollen.

Anses det, anföra de sakkunniga vidare, att utgifterna för kontrollen

skola ytterligare nedbringas, måste grunderna för den nuvarande

sockerkonsumtionsbeskattmngen omläggas. En dylik omläggning läte

sig också väl försvaras. Enligt de sakkunnigas mening innebure även

den öppna produktionskontrollens system en mera omfattande kontroll

än behovet oundgängligen krävde och det kunde ifrågasättas, huruvida

den från kontrollens sida ingående granskningen över utvägningen av

sockel till fiitt bruk överhuvud taget vore erforderlig. Rent principiellt

borde invändning ej kunna göras emot att även vid denna utvägning

använda stickkontroll, och samma skäl, som talade för att genom den

öppna kontrollen lämna bolagen något friare händer med avseende å

råsockrets tillverkning, uppvägning, lagring och transport, ägde giltighet

ilråga om själva utlämningen av konsumtionsvaran. Under framhållande

av, hurusom maltdryckskontrollen i Norge och Danmark med gott resultat

blivit baserad pa tillverkarens egen bokföring och egna uppgifter, hava

de sakkunniga ansett att det borde vara möjligt att genomföra något

liknande vid vara sockerfabriker, vilka vore färre samt organiserade

Bihang till riksdagens protokoll 1922. 1 saml. 155 höft. (Nr 182.) 4

s. 26 Kontrollera mot PDF

26 Kungl. Maj.ts proposition Nr 182.

efter större och enhetligare linjer än allehanda bryggerier av olika beskaffenhet.

Det kontrollsystem, som de sakkunniga förorda, har anknutits

till sockerbolagens fakturautskrivning. Bolagens fakturor å försålt socker,

vilka utställdes vid raffinaderierna, skulle före avsändandet granskas och

annoteras av en kontrolltjänsteman samt av honom på visst sätt kontrollstämplas.

Skatten skulle påföras tillverkaren enligt de viktuppgifter,

som erhölles i fakturorna. Såsom allmän förutsättning för kontrollsystemets

rätta funktion erfordrades föreskrift, att skattepliktigt socker

icke finge från fabrik eller allmänt nederlag utlämnas annorledes än

medelst fakturering. Den primära fakturakontrollen skulle förenas med

granskning av bolagens bokföring över tillverkning, försäljning och

utlämning av socker, vilken granskning under kontrollstyrelsens överinseende

skulle ske genom kontrollörer vid saväl rasockerfabrikei som

raffinaderier. Kontrollörerna skulle jämväl hava att genom stickprov

och inspektioner granska riktigheten av fakturor och bokföring, kontrollera

vågar etc. Hela den lokala kontrollen enligt detta system, som

av de sakkunniga ansetts såsom i kontrollhänseende fullt tillfredsställande,

skulle kunna skötas av en kontrollör vid varje råsockerfabrik och två

kontrollörer vid varje raffinaderi. Kostnaderna härför skulle för tillverkningsåret

1920—21 hava belöpt sig till inalles omkring 163,000 kronor,

vilket innebure en besparing av 76 procent.

De sakkunniga framhålla, att av de tvenne utvägar till omläggning

och förenkling av kontrollen över sockerbeskattningen, som de sakkunniga

undersökt, nämligen den öppna produktionskontrollen och fakturakontrollen,

den senast atergivna uppenbarligen innebure den föi

statsverket billigaste kontrollanordningen, utan att under de givna förutsättningarna

kontrollens effektivitet ur skattesynpunkt därigenom äventyrades.

På grundval av det senare alternativet hava de sakkunniga

därför utarbetat förslag till ny förordning angående beskattning av socker.

Att helt ny förordning utarbetats har bland annat sin grund däri att, för

ernående av ett mera enhetligt och därmed mera effektivt kontrollsystem

än det nuvarande, flertalet av de länsstyrelserna för närvarande anförtrodda

uppgifterna med avseende å kontrollen ansetts böra överflyttas

å kontrollstyrelsen, som jämväl i övrigt föreslagits skola erhålla ökade

befogenheter med avseende å kontrollen. Sålunda skulle tillämpningsföreskrifterna

till sockerskatteförordningen, vilka hittills utfärdats av

Kung!. Maj:t i en särskild »ordningsstadga rörande sockerbeskattningen)),

framdeles meddelas av kontrollstyrelsen. Föreskrifter om arvode åt

s. 27 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition Nr 18‘2.

27

kontrolltjänstemän hava ej intagits i författningsförslaget, enär de sakkunniga

tänkt sig, att särskilda föreskrifter skulle av Kungl. Maj:t och

riksdagen i eljest vedertagen ordning härom meddelas, varjämte erforderliga

bestämmelser angående kontrollpersonalens antagande, tjänstgöring,

befogenheter och skyldigheter synts böra sammanfattas i särskild av

Kungl. Maj:t utfärdad instruktion.

Den verkställda omarbetningen av förordningen har jämväl haft

till syfte att åstadkomma förenkling och ökad överskådlighet med avseende

å kontrollföreskrifterna.

Genom remiss hava utlåtanden över de sakkunnigas förslag inhämtats

från kontrollstyrelsen, överståthållarämbetet och länsstyrelserna

i de 1 än, inom vilka råsockerfabriker eller raffinaderier äro belägna,

varjämte kontrollstyrelsen infordrat yttranden över förslaget från Svenska

sockerfabriksaktiebolaget och Mellersta Sveriges soekerfabriksaktiebolag

samt från förste kontrollörer.

Kontrollstyrelsen, som tillstyrkt förslaget, har därvid anfört följande:

I likhet med de sakkunniga finner kontrollstyrelsen, att av de olika beskattningssätt,

som kommit till användning vid uttagande av skatt å socker,

produktbeskattningen eller beskattningen av den färdiga varan bör bibehållas.

Det intill år 1905 bär i landet tillämpade systemet med materialbeskattning,

tidigast grundad på betsaftens egentliga vikt men sedan 1873 på vitbetans vikt

samt ett beräknat och på förhand bestämt utbyte ur betan, var förenat med

avsevärda olägenheter. Då det verkliga utbytet ständigt överträffade det för

betalandet av skatten beräknade, kem staten därigenom aldrig att erhålla hela

den avsedda inkomsten. Vidare uppstod ett orättvist gynnande av de fabriker,

vilka bearbetade de sockerrikare betorna. Dessa och andra olägenheter

föranledde, att slutligen statsmakterna funno sig böra övergiva detta beskattningssätt

och övergå till produktbeskattningen. Ett av särskilda sakkunniga

år 1904 framfört förslag om beskattning av vitbetorna efter vikt och efter deras

genom direkt polarisation utrönta sockerhalt vann icke bifall. Erfarenheterna

hava icke heller givit vid handen, att en återgång till någon form av materialbeskattning,

vilken i övrigt ansetts kräva en billigare kontroll, är önskvärd,

särskilt som man i utlandet allmänt börjat införa produktbeskattning

såsom den rättvisaste och teoretiskt riktiga beskattningsgrunden.

Systemet med produktbeskattningen kan anordnas antingen så, att skatten

erlägges eller påföres, då varan lämnar fabriken (fabrikatskatt), eller ock

så, att den först ifrågakommer, då varan uttages till förbrukning inom landet

(konsumtiomskatt). Det år 1905 antagna beskattningssättet avser konsumtionsskatt.

I motsats till vad fallet är vid konsumtionsskatt, anses vid fabrikatskatt

Avgivna

utlåtanden

Kontrollstyrelstn

-

s. 28 Kontrollera mot PDF

28

Kanyl. Maj:ts proposition Nr 182.

sådana fabriker, som endast raffinera från andra fabriker eller utlandet inköpt

råsocker, icke behöva ställas under bevakning av någon kontroll personal. Ett

system med fabrikatskatt förutsattes sålunda allenast kräva skattekontroll vid

råsoekerfabrikerna. Kontrollen har därför ansetts kunna anordnas med mindre

kostnader än dem, som konsumtionsskatten påkallar. Då den anbefallda utredningen

avser ett förbilligande av statens omkostnader för upptagandet av

sockerskatten och frågan om införande av fabrikatskatt sålunda i detta sammanhang

kan bliva aktuell, torde det emellertid förtjäna att närmare framhålla

de olägenheter, som äro förbundna med detta skattesystem.

Då vid de olika råsockerfabrikerna en alltjämt likvärdig varukvalitet

icke tillverkas, erfordras, för att en fabrikatskatt skall vara rättvis, att man

fastställer olika skatt för produkter med olika sockerhalt. Med nänsyn till

den relativt höga sockerskål, som utgår här i landet, skulle det bliva nödvändigt

att vidtaga omfattande åtgärder för beräknande så noggrant som

möjligt av utbytet av raffinad ur råsocker genom fastställande av det sannolika

utbytet av raffinad, det s. k. rendementet, vilket skulle erhållas genom fullständig

sackarimetrisk analys. Erfarenheten har emellertid givit vid handen,

att rendementsberäkningen i verkligheten icke utvisar det verkliga raffineringsutbytet,

med andra ord att förhållandet mellan rendementsbestämningen

och sagda utbyte icke är konstant. Detta grundar sig delvis på att det verkliga

utbytet är beroende av åtskilliga faktorer, till vilka hänsyn icke tages vid

rendementsbestämningen. Som exempel kan nämnas, att råsockrets raffineingsförmåga

står i visst förhållande till sockerkristallernas storlek, de i råsockret

inmängda salternas och de organiska föroreningarnas kemiska sammansättning

samt till råsockrets ålder. Skulle invertsocker förekomma, vilket

ej sällan är fallet i importerat råsocker, blir svårigheten att på förhand genom

analys bestämma det verkliga utbytet särdeles stor. Den vanliga metod, efter

vilken rendementet vid invertsockerhaltigt råsocker beräknas, giver vid eu

liten halt av invertsocker en premie åt raffinadören, under det att, då denna

halt är relativt stor, det motsatta förhållandet äger rum. Särskilt i senare fallet

kunna inga beräkningar med någon tillförlitlighet anställas över utbytet

och rendementsbestämningen således icke tillmätas något avgörande värde.

Jämväl förekomsten av raffinos i råsocker åstadkommer bristande överensstämmelse

mellan erhållen rendementsbeståmning och det verkliga utbytestalet,

i det att det sistnämnda i sådant fall i regel understiger rendementet. Raffinadens

kvalitet inverkar även på förhållandet mellan rendement och verkligt

utbyte. Tillverkas sämre sockersorter och raffinad av underlägsen kvalitet

(till exempel s. k. nödfallsraffinad), blir sagda förhållande ett annat än om raffinad

av fullgod kvalitet framställes.

Enligt av kontrollstyrelsen från sakkunnigt håll inhämtade upplysningar

hava i verkligheten iakttagits avvikelser mellan rendement och utbytestal

av ända till 3 procent, och har det jämväl visat sig, att tvenne undersökningar

beträffande rendementet av ett och samma s. k. generalprov av råsocker

oftast icke giva överensstämmande analysresultat. I sistnämnda avseende

förtjänar omnämnas, att vid kontrollanalys sistlidna höst i Stockholm av

26 olika generalprov i allenast ett fall kunde uppvisas samma analysresultat.

Skiljaktigheten i rendementsundersökningarna å samma partier utgjorde mel
-

opaginerad Kontrollera mot PDF

Knngl. \ioj:ta proposition Nr 1HX.

2(.t

,,ful procent och | ()..„ procent, vilket tydligt utvisar svårigheten att

fullt exakt utföra rendementsbestämn ingen. Att denna osäkerhet vid bestäm

ningen av rendementet ofta skulle bliva anledning til! klagomål och erinringar

från tillverkarnas sida är upj>enbart.

Av det anförda framgår, att man vid bestämmandet av rendementet har

att räkna med åtskilliga felkällor och att förtärandet är ett spörsmål av mycket

subtil art. Rendementet kan sålunda icke anses utgöra en tillförlitlig grundval

för beräknandet av det verkliga raffinadutbytet.

Enbart av denna anledning måste ett beskatta i ngssystem, grundat på

rendementsbestämning, vara otillfredsställande. Härtill komma emellertid ytterligare

olägenheter. Vid en tillämpning av systemet bleve det ofrånkomligt

att för täckande av raffinaderiernas beräknade ruff i nation sförlust, det vill säga

den myckenhet socker, som går till spillo under raffineringsarbetet, vid fastställande

av raffinadutbytet räkna med en viss marginal såsom maximigräns

för skatteberäkningen, vilken marginal det för övrigt skulle erbjuda mycket

störa svårigheter att rättvist fastställa. Man torde då kunna utgå ifrån att förhållandena

komma att utveckla sig i samma riktning såsom tidigare var fallet,

då skatten beräknades å betvikten, om också oj i så utpräglad grad. Den

omedelbara följden skulle bliva, att raffinaderierna inrättade sig för att utnyttja

marginalen till statens förfång. I allt fall skulle tillverkarna hava möjlighet

att utvinna mera raffinad än som beräknats och sålunda kunna tillgodogöra

sig en premie. Vid export av raffinad skulle sockerskatten å motsvarande

parti råsocker restitueras, vilket här lika väl som vid betskatten kan

medföra en ren exportpremie.

Införandet av fabrikatskatt å råsocker .skulle även innebära, att den av

råsocker tillverkade, enligt nu gällande bestämmelser skattefria sirapen bleve

betungad med skatt, därest icke särskilt restitutionsförfarande tillämpades.

Detta skulle emellertid k(räva särskild kontrollanordning vid raffinaderier

eller sirapsfabriker. Därest restitutionen skulle äga rum beträffande den myckenhet

råsocker, som åtgått vid sirapstil]verkning, möjliggjordes härigenom

likväl icke skatterestitution beträffande tillverkningen av mörk sirap ur efterproduktsirapen

från raffinadtillverkningen, vilket även skulle gälla den

vid raffineringen uppkommande melassen. Verkställdes däremot restitutionen

efter fastställande av den tillverkade sirapens soekerhalt, skulle för bestämmande

av denna erfordras en besvärlig kemisk analys, vars anställande

vore förenad med kostnader. Ett system med fabrikatskatt skulle vidare

möjliggöra för raffinaderierna att ur skattefria sockerprodukter tillverka socker,

för vilket skatt till statsverket sålunda icke utginge. Statlig kontroll

skulle även i detta avseende bliva erforderlig vid raffinaderierna.

Det må i detta sammanhang framhållas att, då skatten enligt systemet

med fabrikatskatt utgår efter en halvfärdig vara, följden blir, att, om än anstånd

kan lämnas med erläggande av skatt för råsocker tills dess det föres till

raffinaderi, raffinationsindustrien måste arbeta med en redan beskattad rå

vara, varigenom visst kapital bindes för sagda industri. Även om denna oinsvändighet

icke är av någon trängande betydelse ur statens synpunkt, kan den

vara ägnad att väcka betänkligheter hos tillverkarna, vilka därigenom bliva

s. 30 Kontrollera mot PDF

30

Kanyl. Mctj:ts proposition Nr 182.

försatta i eu sämre ställning än om beskattningen träffa)- den konsumtionslärdiga

varan.

Såsom en olägenhet med fabrikatskatten liar vidare framhållits det stora

antal analyser, soan måste äga rum för rendemontsbeståmningarna. Då, enligt

vad ovan påvisats, det möter svårigheter att få samstämmiga analyser,

torde det få anses uteslutet att låta allenast en analys vara utslagsgivande, då

densamma skall ligga till grund för ett så viktigt syfte som en skatteberäkning.

Man får därför räkna med att verkställa dubbelanalyser. För vinnande

av tillförlitligt resultat kan det, enligt kontrollstyrelsens åsikt, näppeligen

rara tillrådligt att låta för analys taget generalprov avse större myckenhet än

500 säckar, det vill säga 50 ton. Vid en beräknad råsockertillverkning av

cirka 140,000 ton för är synas i enlighet härmed rendementsbestämningarna

kräva icke mindre än cirka 5,600 analyser, av vilka ojämförligt största flertalet

ankomma på den begränsade tidrymd, kampanjen omfattar. Särskilda anordningar

skulle därför bliva erforderliga för dessa analyser. Da veikställandet

av analyserna givetvis måste äga rum utan möjlighet för tillverkaren att öva

inflytande på resultatet, torde det ej kunna ifrågakomma annat än att analyserna

skulle utföras av statens egna, därtill kvalificerade funktionärer, vilket

skulle medföra ej obetydliga kostnader.

I jämförelse med konsumtionsbeskattningen är sålunda fabrikatskatten

betydligt mera invecklad och förenad mod väsentliga svårigheter. Även om

det sistberörda skattesystemet skulle innebära en möjlighet till billigare kontrollanordning,

finner sig kontrollstyrelsen, under åberopande av de anförda

skälen, för sin del i likhet med de sakkunniga icke kunna förorda en fabrikatbeskattning

å socker. Vad särskilt rendementsberäkningen angår, utgör denna,

såsom ovan framhållits, enligt kontrollstyrelsens asikt en icke tillräckligt tillförlitlig

grund för beräkning av raffinadutbytet för att över huvud taget böra

ingå som led i ett skattekontrollsystem.

Det återstår alltså att undersöka de utvägar, som med bibehållande av en

konsumtionsbeskattning kunna finnas för erhållande av ett kontrollsystem,

vilket är förenat med så låga kostnader för statsverket som möjligt men samtidigt

icke äventyrar statens skatteintresse. De sakkunniga hava närmare, utvecklat

den i de meddelade riktlinjerna givna synpunkten, att sockerindustriens

starka koncentration ocli stora omfattning samt den uppmärksamhet

från allmänhetens och det offentligas sida, varför företagens verksamhet är

föremål, i och för sig måste anses utgöra en stark borgen för att bolagen

noggrant uppfylla alla förpliktelser, och hava med stöd härav kommit till det

resultatet, att åtskilliga förenklingar av det nu gällande kontrollförfarandet

borde kunna genomföras, ledande till den s. k. öppna produktionskontrollen,

vilken riksdagen tänkt sig såsom huvudalternativ. Kontrollens förenkling

skulle huvudsakligen bestå i att

den kontinuerliga bevakningen natt och dag bortföre,

tillverkarens bokföring över tillverkningen godtoges, varigenom kontrollmyndighetens

särskilda bokföring icke bleve erforderlig, samt

förpassa i ngsf ör f a ra ndet vid försändning av obeskattat socker föienklades.

Däremot skulle bibehållas kontrollen vid utlämnandet till fritt bruk, dar

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kund/. Maj:h proposition Nr 18X.

sålunda själva utvägningen alltjämt skulle övervakas, och de utvägda myc

friheterna ligga till grund. I övrigt skulle kontrollen utövas genom täta

inspektioner under olika tider på dygnet, verkställande av stickprov samt

granskning av tillverkarens bokföring.

Med utgångspunkt från kontroll kostnaderna tillverkningsåret 1920-1921

hava de sakkunniga beräknat, att införandet av den s. k. öppna produktionskontrollen

skulle medföra eu besparing av 51 procent.

Det led i donna kontroll, som åsamkar statsverket de största kostnaderna,

är den bibehållna utvägningskontrollen, för vilkens utövande ett flertal

kontrolltjånstemän äro erforderliga. De sakkunniga hava därför undersökt,

huruvida övervakandet av utvägningen av socker ur kontrollsynpunkt allt

jämt kan anses erforderligt samt om möjlighet finnes att annorledes än genom

denna utvägningskontroll fastställa den myckenhet socker, varför skatt

skall utgå. Denna undersökning har givit till resultat, att de sakkunniga unsett

sig höra föreslå den anordningen, att de å fakturorna vid tillverkares

försäljning av socker från sockerfabrik eller allmänt sockernederlag upptagna

myckenheterna läggas till grund för skatteberäkningen. Kontroll över tillverkarens

vågning skulle ske medelst stickprov. Med detta system har det

beräknats, att allenast en kontrolltjänsteman skulle erfordras vid varje råsockerfabrik

och två sådana tjänstemän vid varje raffinaderi samt att besparingen

komma att utgöra 76 procent, alltjämt med tillverkningsåret 1920—1921

såsom grund.

Det av de sakkunniga framlagda förslaget om sockerskattens erläggande

enligt tillverkarnas fakturor torde få anses innebära en art av beskattning på

grundval av en kontrollerad bokföring. Sockerindustriens koncentration här

i landet till att allenast omfatta tvenne bolag möjliggör enligt kontrollstyrelsens

mening användandet av ett sådant förfaringssätt. Med hänsyn till de föreliggande

gynnsamma förutsättningarna har kontrollstyrelsen emellertid funnit

det önskvärt, att de sakkunniga än vidare fullföljt den givna riktlinjen

beträffande undersökning av möjligheten att övergå från kontrollen å tillverkningsplatsen

till en bokföringsmässig granskning av tillverkningen.

Därest en sådan utredning skulle giva vid handen, att denna övergång kunde

vidtagas, och skattekontrollen sålunda exempelvis komme att innebära granskning

av bolagens avgivna deklarationer över tillverkningen av skattepliktigt

socker, skulle kontrollkostnaderna under sådana förhållanden kunna beräknas

till ett minimum. Kontrollstyrelsen vill i detta sammanhang erinra om, att

statsmakterna beträffande 1919, 1920 och 1921 års sockertillverkning -— under

.förutsättning att de båda sockerbolagen förbundo sig att till odlare av sockerbetor

erlägga viss ersättning för betorna — gent emot bolagen iklätt sig garanti

för sådana av Kungl. Maj:t godkända kostnader för inköp av respektive

års hetskörd och dennas förädling, som icke täckas av härför på förhand uppbuma_

medel och som icke heller kunna uttagas vid det framställda sockrets

försäljning. Bolagen hava i enlighet härmed varit redovisningsskyldiga för

de inkomster, som de under garantitiden erhållit genom sockrets försäljning.

Denna garanti från statens sida, vilken, därest vissa förhållanden inträtt, kunnat

medföra utbetalande av betydande belopp till bolagen, har icke föranlett

statsmakterna att ställa 1 vol agen under någon mera lokalt anordnad, kontinuer

s. 32 Kontrollera mot PDF

32

Kungi. Maj:ts proposition Nr 182.

lig kontroll, utan har härvid en i efterhand skeende bokföringsmässig granskning

av den ekonomiska förvaltningen ansetts tillräcklig.

Kontrollstyrelsen har med det nu anförda velat framvisa, att statsmakterna

redan hittills låtit sockerbolagens bokföring tjäna såsom kontroll i fråga

om tillvaratagandet av statsverkets intressen i ekonomiska förbindelser av betydande

omfattning mellan statsverket och bolagen. Ett motsvarande förfarande

beträffande uppbörd av sockerskatten kunde därför förtjäna tagas i övervägande.

Även om kontrollstyrelsen sålunda anser det hava kunnat vara av intresse,

att en utredning i nu berörda avseende blivit i detta sammanhang verkställd,

finner sig kontrollstyrelsen likväl böra tillstyrka det av de sakkunniga

föreslagna fakturakontrollsystemet. Detta innebär en förenkling av kontrollen

i önskvärd riktning och erbjuder enligt styrelsens uppfattning stort sett

samma säkerhet som den ovan omförmälda s. k. öppna produktionskontrollen,

men är förenad med avsevärt lägre kostnader än denna. Härigenom skulle

ett antagande av de sakkunnigas förslag medföra en icke ringa besparing för

statsverket. Därest en övergång till skattekontroll enbart medelst bokföringsmässig

granskning av sonke rt i 11 v er k n i ngen framdeles skulle äga ram, komme

därjämte den nu förordade fakturakontrollen att tjäna som lämplig övergångsform

till en sådan bokföringskontroll och torde kunna bereda möjlighet till

inhämtande av erfarenheter rörande den bokföringsmässiga granskningens

lämplighet ur skattekontrollsynpunkt.

Beträffande det av de sakkunniga utarbetade förelaget till ny förordning

angående beskattning av .socker vill kontrollstyrelsen framföra följande

erinringar.

I 14 § är föreskrift meddelad om att inventering eller uppvägning av

allt i fabrik eller magasin befintligt socker skall ske årligen den 31 juli. Styrelsen

finner det icke erforderligt, att, därest denna dag infaller å sön- eller

helgdag, inventeringen eller uppvägningen verkställes å sådan dag, utan torde

förrättningen lämpligen kunna ske dagen förut. Styrelsen föreslår därför,

att uttrycket »årligen den 31 juli» utbytes mot »årligen sista helgfria dagen i

juli månad».

Lämpligare formulering erhål Les av 22 §, därest i stället för orden »annorledes

än medelst fakturering» uttrycket »förrän fakturering av leveransen

ägt rum» kommer till användning.

Beträffande 30 § finner kontrollstyrelsen, att de i paragrafen åsyftade

bestämmelserna i förordningen rätteligen böra utgöras av 22 och 23 Fttrycket

»22, 23 och 24 §§» bör därför ändras till »22 och 23 §$».

De sakkunniga hava icke berört frågan om de förändringar, som den

föreslagna omläggningen av den lokala kontrollen kan utöva på den centrala

kontrollmyndighetens ställning och uppgifter. Det nu gällande kontrollsystemet

består väsentligen däri att lokalt anställda kontrolltjänstemän övervaka

nästan varje led i tillverkningsförfarandet (bevakningskontroll), under det

att enligt det av de sakkunniga föreslagna kontrollsystemet tillverkarnas bokföring

ligger till grund för skattepåföringen och denna bokförings riktighet

kontrolleras genom stickprovstagning. Enligt kontrollstyrelsens mening måste

s. 33 Kontrollera mot PDF

Kung/. Maj:fn proposition Nr 182. 33

till övergång till sistnämnda system medföra, att det centrala kontrollorganets

ingripande blir mera aktivt än vad tidigare varit fallet. Det nya kontrollsystemets

effektivitet beror väsentligen på att tillverkarnas bokföring genom

stickprov till riktigheten kontrolleras och jämväl i viss grad på en efterhåll

dsgranskning av bokföringen. Frågan om en definitiv förstärkning av den

centrala kontrollmyndigheten i nu angivet avseende sammanhänger emellertid

med frågan om kontrollstyrelsens framtida organisation över huvud. Då sistnämnda

fråga är beroende av huru brännvins-, maltdryeks- och sockertillverkningskontrollen

blir ordnad, har kontrollstyrelsen, intill dess man vunnit en

mera samlad erfarenhet om det nya kontrollsystemet, icke ansett sig i detta

sammanhang höra annat än beröra det oundgängliga behovet av viss förstärkning

av styrelsens personal i anledning av vad de sakkunniga föreslagit.

Kontrollstyrelsen förutsätter härvid, att granskningen av tillverkarnas

bokföring till en del lämpligen bör ske centralt, vilket arbete kan befinnas böra

anförtros åt en särskild funktionär. Därjämte torde för kontrollstyrelsens vidkommande

uppstå ökade göromål till följd av det överflyttande från länsstyrelserna

till kontrollstyrelsen av vissa göromål, som de sakkunniga föreslå.

Att närmare angiva beskaffenhet eller grad ifråga om den eller de befattningshavare,

som härför kunna vara erforderliga, låter sig nu icke göra, förrän erfarenhet

vunnits. Kontroll styrelsen inskränker sig därför till en beräkning av

det sammanlagda belopp, som för förstärkning av styrelsens arbetskrafter

torde vara nödigt för ifrågavarande ändamål. I händelse av ett antagande av

de sakkunnigas förslag bör i sådant hänseende för vardera av år 1922 och första

halvåret 1923 anvisas ett belopp av 6,000 kronor.

Beträffande ersättningen till den lokala kontrollpersonalen äro bestämmelser

härutinnan för närvarande införda i förordningen angående beskattning

av socker, men skulle sådana enligt de sakkunnigas förslag nu meddelas

i annan ordning. Kontrollstyrelsen vill, såvitt nu kan bedömas, beräkna det

belopp, som skulle vara erforderligt till kontrollpersonalen enligt det nya kontrollsystemet

på följande sätt:

19 kontrolltjänstemän vid råsockerfabrikerna med beräknad tjänst
-

göring under 90 dagar å 12 kronor för dag...................... 20,520: 00

10 kontrolltjänstemän vid raffinaderierna med beräknad tjänstgöring

under 365 dagar å 12 kronor för dag........................ 43,800: 00

kontrolltjänstemän vid allmänna sockemederlag med beräknat antal

tjänstgöringsdagar av 800, å 10 kronor för dag .................. 8,000:00

extra kontrolltjänstemän såsom vikarier och förstärkning, ävensom

övertidsersättning .............................................. 17,680:00

Kronor 90,000: ÖÖ

Härtill skulle komma kostnader för dyrtidstillägg enligt de grunder, som

gälla för befattningshavare, på vilka det nya avlöningsreglementet icke äger

tillämpning.

Vidkommande storleken av de arvoden, som skulle tillkomma kontrolltjänstemännen,

hava de sakkunniga räknat med.att dessa skulle jämställas

med de nuvarande förste kontrollörerna respektive tillsyningsmännen vid nederlagen,

vilka för närvarande åtnjuta arvode av 12 respektive 10 kronor om

Bihang till riksdagens protokoll 1922. t samt. 155 höft. (Nr 182.) 5

s. 34 Kontrollera mot PDF

34

Kungl. Maj:ts proposition Nr 182.

dagen. Kontrollstyrelsen finner också, att så i allmänhet bör vara fallet.

Det torde dock höra tagas i övervägande, huruvida icke ifråga om den

ene av kontrolltjänstemännen vid raffinaderierna, vilken icke skulle intaga

förmansställning, ett något lägre arvode kunde utgå, vilket även i allmänhet

borde gälla kontrolltjänstemän, som anlitades tillfälligtvis såsom förstärkning

eller vikarier. För erhållande av ett smidigare arvodessystem, än som skulle

bliva fallet, om riksdagen fastställde olika, ifrågakommande arvodesbelopp,

torde, därest icke bestämmandet i sin helhet av kontrolltjänstemännens arvoden

kunde av riksdagen anförtros åt Kungl. Maj:t — som ju eljest i allmänhet

beslutar i frågor om avlöning till statsförvaltningens icke-ordinarie personal

— det vara lämpligast, att sagda bestämmanderätt inom en viss av riksdagen

bestämd marginal överlätes till Kungl. Maj:t. I sådant avseende vill

kontrollstyrelsen framhålla, att Kungl. Maj:t i proposition nr 190 till 1921 års

riksdag framlagt förslag om höjning av dagarvodet till, bland andra, förste

kontrollör från 12 kronor till 15 kronor, vilket förslag då icke vann riksdagens

bifall. Kontrollstyrelsen finner emellertid skäligt, att vid ett eventuellt fastställande

av sådan marginal, inom vilken Kungl. Maj:t skulle äga att bestämma

kontrolltjänstemännens vid sockerbeskattningen löner, hänsyn toges till det

framförda förslaget om höjning av dagarvodet till 15 kronor. Den vissa kontrolltjänstemän

för närvarande tillerkända förmånen av semester och resekostnads-

och traktamentsersättning ävensom av särskild ersättning för arbetstid

utöver vad som belöper sig å i medeltal 8 timmar för dag under kalendermånad,

bör bibehållas. I fråga om sistberörda slag av ersättning innebär

den nyss åberopade kungl. propositionen jämväl förslag om viss höjning.

Genomförandet av de sakkunnigas förslag skulle medföra, att större delen

av den kontrollpersonal, som hittills haft anställning såsom kontrolltjänstemän

vid sockerbeskattning, gå miste om dessa anställningar. Detta kommer

givetvis att innebära kännbara följder i ekonomiskt avseende för dessa tjänstemän.

Särskilt gäller detta de vid raffinaderierna anställda kontrollörerna,

vilka i regel under hela året varit anställda och från denna anställning hämtat

sin huvudsakliga eller rent av enda inkomst. Vissa av dessa kontrollörer äro

pensionerade statstjänstemän, vilka sålunda utom sin kontrollörslön hava inkomsten

av pensionen att lita till, men många hava uteslutande haft kontrollörstjänsten

som enda inkomstkälla. I allmänhet äro kontrollörerna äldre personer,

som näppeligen kunna, ifall kontrollörstjänsten berövas dem, erhålla anställning

av mera stadigvarande natur och med inkomster, svarande mot deras

nuvarande lön. Genomförandet av kontrollreformen under innevarande tid av

omfattande arbetslöshet torde också i sin mån bidraga till att försvåra för de

nuvarande kontrolltjänstemännen att erhålla andra anställningar. Med hänsyn

härtill synes det vara självklart, att statsmakterna icke kunna utan vidare

avskeda de nuvarande kontrolltjänstemännen. För sin del anser kontrollstyrelsen

det böra vara en given förutsättning, att den del av den entledigade

personalen, som kan finnas därtill berättigad, kommer i åtnjutande av skälig

pension. Kon trollstyrelsen,* som icke är en i pensioneringsfrågor sakkunnig

myndighet, tillåter sig erinra om det förslag till pensionering av viss kontroll
-

s. 35 Kontrollera mot PDF

35

Kungl. Maj:ts proposition Nr 182.

personal vid sockerbeskattningen, som framfördes av Kungl. Ma j:t genom proposition

nr 208 till 1919 års riksdag, men som då icke vann riksdagens bifall.

Detta förslag synes nu kunna, läggas tiLl grund för en pensionering av entledigad

personal, varvid någon sänkning av den föreslagna åldersgränsen torde

vidtagas.

Emot kontroll styrelsens ovan återgivna utlåtande bava skiljaktiga meningar

anförts av ledamöterna i styrelsen, överingenjören Arnell och sekreteraren

Lagergren.

Arnell förordar råsockerbeskattning och anför med avseende å de av de

sakkunniga emot denna beskattningsform gjorda erinringar huvudsakligen, att

de med analyseringsförfarandet förbundna svårigheter och kostnader av de sakkunniga

övervärderats; att den av de sakkunniga framhållna omständigheten,

att rendementsbestämningarna icke överensstämde med det utbyte raffinad, som

verkligen erhölles, kunde verka till statens, ej blott till fabrikantens fördel;

samt att farhågan för att ruffinaderiema, om man lade skatten på råsocker efter

visst beräknat rendement, skulle komma att stå outnyttjade, vore ogrundad,

enär råsockerfabrikernas ombildning till raffinaderier bleve förenad med allt

för stora kostnader. Arnell anför härefter:

»Då bland de av sakkunniga behandlade utvägarna att ordna kontrollen

billigare, kontrollens inskränkande till råsockerfabrikerna är den enda, som

innebär full effektivitet, så vill jag i korthet skissera kontrollens arbetssätt.

Tjänstgörande kontrollören övervakar uppvägningen av sockret på sockerloftet

och uttager samtidigt prov ur ett visst antal säckar.

När t. ex. 2,000 säckar passerat vågen blandas de från dessa uttagna proven

till ett generalprov och sålunda beredas under en kampanj ett antal generalprov,

vardera motsvarande 2,000 säckar eller deciton. Dessa generalprov

underkastas rendementsbestämning och kan man nu lätt beräkna, hur mycket

raffinad det under kampanjen utvunna råsockret motsvarar.

Den härå belöpande skatten kan sedan debiteras

1) i den mån råsockret förpassas till raffinaderi; dock bör ju, när skatten

debiterats på ett tidigare stadium, betalningsfristen förlängas.

2) Skatten inbetalas terminsvis t. ex. med Via var månad.

3) Skatten kan debiteras såsom för närvarande eller i den mån raffinaden

utlämnas till fritt bruk från raffinaderiet. Vid detta skulle då behövas eu

kontrolltjänsteman, som enligt av tillverkaren lämnade uppgifter förde avräkningslängd,

tillverkningsjournal o. s. v. för att på så sätt kunna kontrollera,

att mängden tillverkad och utlämnad raffinad står i rätt proportion till det

förarbetade råsockret.

Ordnas kontrollen efter ovan skisserade grunder, skulle kontrollpersonalen

utgöras av 4 kontrollörer och en förste kontrollör vid varje råsockerfabrik

och 1 kontrolltjänsteman vid vart raffinaderi.

Kontrollkostnaden skulle, om man utgår, liksom sakkunniga, från antalet

dagarvoden 1920—21, dock utan dyrtidstillägg, uppgå till högst 80,000 kronor

för kontrollen vid råsockerfabrikerna, inberäknat kostnaden för analyser,

samt till 25,000 för en kontrolltjänsteman vid vart raffinaderi. Kostnaden

Inom kontrollstyrelsen

uttalade

skiljaktiga

meningar.

s. 36 Kontrollera mot PDF

yttranden a

förste kontrollörer.

36 Kungl. Maj:ts proposition Nr 182.

för analyser bör enligt uppgift från fullt sakkunnigt håll ej överstiga 5,000

kronor.

Dagarvodena för alla fabriker (raffinaderierna inräknade) uppgingo under

1920—21 till i rundat tal 305,000 kronor. Inbesparingen skulle sålunda bli

200,000 kronor, motsvarande 65 procent.»

Gent emot de av de sakkunniga behandlade alternativa förslagen till

omläggning av kontrollsystemet till s. k. öppen produktionskontroll, respektive

fakturakontroll, anför Arnell, att bägge förslagen alltför mycket syntes

bygga på förtroende mot tillverkaren. Det för varje kontrollsystem nödvändiga

fasta greppet på den ingående behållningen, d. v. s. tillverkningens storlek,

kunde endast vinnas genom kontinuerlig kontroll. Stickprov vore liktydiga

med skenkontroll. På grund härav kunde Arnell icke tillstyrka varken öppen

produktionskontroll eller fakturakontroll utan hemställde, under förordande

av råsockerbeskattningens princip, om föranstaltande av ny, fullständig utredning

i ärendet.

Lagergren har anfört:

En så genomgripande omläggning av sockerkontrollen, som i förslaget

avsåges, borde grundas på en utredning, som bättre än den föreliggande gåve

klarhet om vad förändringen i detalj innebure. Det framlagda 1''örfattningsförslaget

angåve endast i grova drag riktlinjerna och hänvisade för den närmare

utformningen på en till innehållet ännu okänd instruktion för kontrollpersonalen

samt vissa i kontrollstyrelsens hand lagda, ävenledes obekanta föreskrifter.

Det utvidgade övervakande från den centrala kontrollmyndighetens

sida, som väl skulle utgöra ett viktigt moment i kontrollen, vore ävenledes

allenast skisserat. Vad denna anordning kunde medföra i form av förstärkning

av kontrollstyrelsens arbetskrafter undandroge sig för närvarande varje

pålitligt bedömande. De arbetsuppgifter med stickprov och annat, vilka

tänktes ålagda den lokala kontrollen, kunde svårligen uppfyllas av en så fåtalig

personal som den föreslagna. Lades, såsom nu vore meningen, huvudvikten

vid fakturakontrollen, borde man taga steget fullt ut och, i förlitande

på tillverkarens redbarhet, tillgripa ett deklarationsförfarande, grundat på

tillverkarens egen bokföring.

Det av Arnell framlagda förslaget om anordnande av råsockerbeskattning

gjorde intryck av att vara både händigt och effektivt. Visserligen hade

så väl 1904 års sockerbeskattningskommitté som de sakkunniga i sitt föreliggande

förslag vid övervägande av tänkbara beskattningsformer avvisat

denna möjlighet, men den omständigheten att Svenska sockerfabriksaktiebolaget

självt anlitade denna metod med rendementsbestämningar å råsocker

vid förpassningar de egna fabrikerna emellan talade för att ett sådant kontrollförfarande

förtjänade att närmare undersökas. På dessa grunder instämde

Lagergren i Amells hemställan om ny, fullständig utredning i ärendet.

Över förslaget har kontrollstyrelsen inhämtat yttranden från förste

kontrollörerna vid raffinaderierna i Stockholm, Göteborg, Lidköping, Landskrona

och Arlöv samt vid råsocker fabrikerna i Svedala och Hälsingborg.

Förste kontrollörerna i Stockholm och Göteborg ansluta sig till de sakkunnigas

förslag om införande av fakturakontroll, under det att samma

s. 37 Kontrollera mot PDF

Kanal. Maj:ts proposition AV 182. 37

förslag avstyrkes av förste kontrollörerna i Landskrona, Arlöv och Svedala,

vilka liksom förste kontrollören i Lidköping giva sin tillslutning till

systemet med den öppna produktionskontrollen. Såsom skäl för avstyrkandet

av fakturakontrollen angives som regel, att stickprovskontroll ej kan anses

effektiv, och framhålles samtidigt av vissa förste kontrollörer, att tillverkarens

utlämningsuppgifter ofta vore felaktiga och måste rättas av kontrollen.

Förste kontrollören i Hälsingborg förordar råsockerbeskattning.

I enskilda yttranden anföres vidare, att, om fakturakontrollsystemet

skulle antagas, antalet kontroll tjänstemän vid raffinaderierna borde ökas utöver

det föreslagna antalet och att åldersgränsen för k ont roll tjänstemännen

borde sänkas.

Svenska sockerfabriksaktiebolaget förklarar sig i huvudsak förorda de

sakkunnigas förslag. Visserligen komme den föreslagna kontrollmetoden att

medföra, att en viss del av det arbete, som nu utfördes av funktionerade kontrolltjänstemän,

överflyttades på tillverkarens personal, men å andra sidan

innebure förslaget för tillverkaren beaktansvärda fördelar, bland annat därigenom,

att den tillverkaren åliggande, ganska besvärande och ekonomiskt betungande

mathållningen för kontrollpersonalen komme att genom dennas förminskade

antal bliva högst betydligt reducerad, varjämte av. samma orsak

antalet boningsrum, som det ålåge tillverkaren att tillhandahålla kontrollpersonalen

vid fabriker, som vore belägna utom stad eller köping, bleve betydligt

förminskat. Denna senare fördel vore synnerligen beaktansvärd, då tillverkaren

genom den nyligen införda lagen om 8-timmars normalarbetsdag hade

trängande behov av bostäder åt sin utökade personal. Det torde också kunna

förutsättas, att förslagets genomförande skulle komma att medföra en viss

lättnad i nu gällande bestämmelser angående avstängningsåtgärder och

fönster förgallring.

Beträffande förslagets kontrolltekniska innebörd ville bolaget framhålla,

att tillverkaren hade ett allt för stort intresse av att icke underslev

beginges av personal eller utomstående för att icke med noggrannhet övervaka,

att så ej bleve fallet, varför tillverkarens kontroll i detta avseende, praktiskt

sett, torde bli fullt effektiv.

Enligt det framlagda författningsförslagets 15 § ålades tillverkaren,

bland annat, att över tillverkningens gång föra de böcker, som kontrollstyrelsen

för utövande av kontroll enligt förordningen funne erforderliga, samt

att för kontrollstyrelsen eller den styrelsen därtill förordnade hålla dessa

böcker ävensom sina handelsböcker med tillhörande verifikationer tillgängliga

för granskning eller annan vederbörlig åtgärd. Bolaget anför, att ifrågavarande

stadgande om generell skyldighet för bolaget att för granskning tillhandahålla

alla sina handelsböcker med tillhörande verifikationer syntes

innebära ett allvarligt ingrepp i det skydd för affärshemligheter, som varje

yrkesutövare, måste kunna påfordra. Då därjämte bestämmelsens allmänna

formulering icke vore påkallad av förordningens ändamål, syntes stadgandet

ifiaga böra begränsas att gälla, förutom de av kontrollstyrelsen föreskrivna

böckerna, bolagets handelsböcker rörande försäljning av socker.

Yttranden av

sockerbolagen.

s. 38 Kontrollera mot PDF

38

Kungl. Maj:ts proposition Nr 182.

Mellersta Sveriges sockerfabriksaktiebolag anför: »En omläggning av

nuvarande, för såväl staten som — i vad rör kontrollörernas kosthåll — även

för tillverkaren dyrbara kontrollsystem, synes vara befogad.

Medgivet sålunda, att en förenkling av sockerkontrollen är önskvärd

och riktig, vilja vi dock som vår mening uttala, att det tvivelsutan varit

riktigare, om sakkunnige stannat för det i betänkandet först relaterade kontrollförfarandet,

varvid den ingående granskningen över utvägningen av

socker till fritt bruk bibehålies. Även detta förfarande medför avsevärda besparingar

i kontrollkostnaden för staten — enligt de sakkunnigas beräkningar

ej mindre än 51 % — utan att medföra någon överflyttning av kostnaderna på

tillverkaren. Det innebär därjämte den ojämförligt tryggare formen för en

effektiv kontroll över beskattningen av till fritt bruk utlämnat socker.

Sakkunniga hava emellertid föreslagit ett ytterligare förenklat förfarande.

I detta förslag till ny förordning angående beskattning av socker, II

kap. 6 §, föreskrives tillverkaren skyldighet att inom fabriksområde anordna

nödig bevakning i enlighet med de anvisningar, som av kontrollstyrelsen i

sådant hänseende meddelas. Denna tillverkarens skyldighet synes oss höra i

förordningen tydligare preciseras. Det skulle annars kunna tänkas, att genom

framtida föreskrifter den bevakningstjänst för sockerbeskattningens effektiva

utövande, som f. n. genom kontrollörerna utövas av staten och på dess bekostnad,

komme att helt överföras på och betunga tillverkaren. En förenkling

och ett förbilligande av den statliga kontrollen vid sockerfabrikerna får ju icke

innebära, att den besparing som vinnes genom en förenklad kontroll i motsvarande

mån medför en belastning av tillverkarens utgiftskonto. Syftet med

omläggningen — nämligen att åstadkomma en kostnadsbesparing — är då enligt

vårt förmenande förfelat.»

Bolaget uttalar härefter vissa önskemål med avseende å den tillverkare

enligt 9 § i förslaget åliggande skyldighet att tillhandahålla kost åt kontrollpersonalen

samt framhåller vidare, att den i 14 § angivna inventeringsplikten

skulle, om den tillämpades bokstavligt, kunna medföra hart när oöverkomliga

svårigheter och stora kostnader. Kontrollinventering borde därför företagas

endast vid sådana tillfällen, då lagrets storlek det medgåve. I annat

fall syntes det riktigast, att en inventering, som icke påkallats av tillverkaren,

verkställdes på statens bekostnad.

Emot den i 15 § 2 mom. stadgade skyldighet för tillverkare att för granskning

tillhandahålla även andra böcker, än de av kontrollstyrelsen föreskrivna

inlägger bolaget en bestämd gensaga och anhåller att bestämmelsen må utgå.

Härom anför bolaget: »Visserligen föreskrives strängt straff för kontrollpersonal,

som sviker med sin granskningsrätt förbundna diskretionsplikt, men sådant

lär näppeligen kunna utkrävas av kontrollör, som, sedan han blivit skild

från sin befattning, på ett illojalt sätt gör bruk av den inblick i företagets privata

angelägenheter, som han tack vare förordningens föreskrift om obegränsad

granskningsrätt av tillverkarens böcker lyckats förskaffa sig, då det ju ej

alltid torde kunna ledas i bevis från vem de skadliga uppgifterna utgått.» >

Vidare anför bolaget: »Förslagets § 22 föreskriver, att socker icke får utlämnas

annat än medelst fakturering. Detta innebär naturligtvis icke, att de utlastade

sockerpartierna icke få lämna fabriksområdet förrän fakturering skett,

vilket särskilt vid båtlastning skulle medföra stora svårigheter och kostnader.

s. 39 Kontrollera mot PDF

39

Kanyl. Maj.ts proposition Nr 182.

I)å i nyss åberopade paragraf icke medgives utsändandet av sockerprover

utan fakturering, och då det vid upprepade tillfällen är nödvändigt tillmötesgå

kunders anhållan om mindre prover, synes det oss nödvändigt i denna

paragraf inrycka en bestämmelse om, till vilken myckenhet prov vid varje

särskilt tillfälle må utan fakturerings- och beskattningsplikt under kontrollörs

övervakande uttagas av tillverkaren.

Den i § 23 mom. 2 föreskrivna skyldigheten för kontrollör alt vidtaga

de enligt samma mom. honom åvilande åtgärder utan onödigt dröjsmål anse vi

bÖLa närmare fastställas till att sådan åtgärd skall vara fullgjord senast påföljande

helgfria dag efter det fakturorna till honom överlämnats. Då sockerförsäljning

i regel sker kortfristigt, mestadels per 10 dagar och vanligen

genom engrossister, som sålunda i sin tur hava att efter mottagandet av

tillverkarens faktura översända sådan till sin köpare, är det nödvändigt, att

varje tidsspillan förehygges.»

Öv er ståthåll ar äimb et et anser de skäl, som av de sakkunniga anförts

för lättande av den nu rådande ingående kontrollen över sockertillverkningen,

äga full giltighet. Genom fakturakontrollen, kompletterad med stickprov,

torde en fullt tillräcklig kontroll kunna åstadkommas. Mot överförande till

kontrollstyrelsen av vissa befogenheter, som nu utövades av länsstyrelserna,

vore från ämbetets sida intet att erinra.

■ t ■ Länsstyrelsen i Östergötlands lön förordar de sakkunnigas förslag men

iflågasätter, huruvida icke såsom en ytterligare kontrollåtgärd, köpare av socker,

som erhölle icke-kontrollstämplad faktura och underläte att därom göra

anmälan, borde bliva förfallen till viss ansvarspåföljd.

Länsstyrelserna i Gottlands, Kalmar och Skaraborgs län förklara sig

icke hava något att erinra mot de sakkunnigas förslag.

Länsstyrelsen i Blekinge län framhåller, att den gamla kontrollanordningen

vid råsockerfabrikerna måste anses obehövlig och den ifrågasatta besparingen

av kontrollkostnaderna därstädes synnerligen befogad. Vad anginge

kontrollen vid raffinaderierna, hölle länsstyrelsen för sannolikt, att man med

det föreslagna förenklade kontrollsystemet • icke behövde befara något underslev

från de nuvarande sockerproducenternas sida. Förslaget i vad det avser

centralisering av kontrollen å sockertillverkningen enbart hos kontrollstyrelsen

avstyrkes av länsstyrelsen under motivering, att länsstyrelsernas orts- och personalkännedom

säkerligen icke saknade sin betydelse och att nödig utökning

av kontrollstyrelsens personal skulle bliva vida kostsammare för staten än

den nuvarande anordningen.

Länsstyrelsen i Kristianstads län förklarar sig med hänsyn till den uppkommande

kostnadsökningen sakna anledning biträda förslaget i vad detsamma

avser centralisering, hos kontrollstyrelsen av andra befogenheter än

dem, som röra kontrollen över själva tillverkningen. I övrigt finner länsstyrelsen

icke någon anledning till anmärkning mot förslaget.

Länsstyrelsen i Malmöhus län gör gällande, att å kontrollen över såväl

?0®.. e,r'' ,so™ maltdryckstillverkningen i Sverige offrats medel, som icke stått

i förhållande till de praktiska resultat, man med kontrollen avsett att vinna,

bockertillverkarna inom Malmöhus län hade städse utmärkt sig för lojalitet

Länsstyrelsernas

yttranden*
-

s. 40 Kontrollera mot PDF

■partements
chefen.

40 Kungl. Maj:ts proposition Nr 182.

och aldrig, för så vitt det kommit till länsstyrelsens kännedom, gjort försök

att kringgå beskattningsbestämmelsema. Produktbeskattningen syntes skänka

möjligheter till en fullt tillfredsställande kontroll med ledning av bolagens

räkenskaper. Om genom obehörigt förfarande från personalens sida några

mindre kvantiteter skulle kunna undandragas beskattning, utgjorde detta förhållande

icke tillräckligt skäl för de oerhörda kontrollkostnaderna. Länsstyrelsen

funne sig således avgjort kunna tillstyrka väsentliga förenklingar i kontrollen.

Huruvida det nu föreliggande förelaget obetingat vore det lyckligaste,

därom ville länsstyrelsen dock icke gorå något uttalande. I Danmark handhades

sockerkontrollen av tullbevakningspersonal och besörjdes med ledning

av tillverkarens räkenskaper vida enklare och billigare, än de sakkunniga nu

föreslagit. Anledning syntes därför ha förefunnits att undersöka, huruvida

icke det danska kontrollsystemet kunnat anpassas efter våra förhållanden.

Beträffande de sakkunnigas förslag i övrigt funnes intet att erinra mot att

länsstyrelserna befriades från allt ha n d h av a n d e av kontrollangelägenheterna.

Jämväl prövningen av ställda säkerheter borde överflyttas på kontrollstyrelsen,

så att länsstyrelsernas åtgöranden finge inskränka sig till att lämna handräckning,

då sådant påkallades.

Länsstyrelsen i Hallands lön förordar, under åberopande av ett av länsstyrelsen

från förste kontrollören vid råsockerfabriken i Genevad infordrat yttrande,

förnyad utredning angående det lämpligaste sättet för anordnande

av råsockerbeskattning.

Länsstyrelsen i Göteborgs och Bohus län tillstyrker, under åberopande av

ett av länsstyrelsen infordrat yttrande från förste kontrollören vid sockerraffinaderiet

i Göteborg, att den nuvarande kontrollen å tillverkningen må bibehållas,

men förordar i övrigt de sakkunnigas förslag. Länsstyrelsen erinrar

därvid, att jämlikt Kungl. Maj:ts beslut den 4 maj 1906 all utlämning av säckoch

toppsocker vid raffinaderiet i Göteborg vore pa grund av vissa lokala förhållanden

överlämnad till fabrikens fria disposition, med daglig anmälningsskyldighet

beträffande till fritt bruk utlämnat socker. Denna anordning vore

givetvis ur kontrollsynpunkt väsentligt underlägsen den föreslagna s. k. fakturakontrollen

å utlämningen. överflyttning på kontrollstyrelsen av samtliga

de uppgifter, som i avseende å sockerkontrollen hittills tillkommit länsstyrelserna,

förordades.

Åtskilliga av de hörda länsstyrelserna hava härutöver framställt erinringar

och förslag emot detalj bestämmelser i de sakkunnigas författningsförslag,

och har befogad hänsyn härtill tagits vid propositionens utformning.

Det kontrollsystem, som år 1906 infördes vid sockerbeskattningen

.i Sverige och som plägat benämnas »sluten produktionskontroll», .utmärkes

därav, att varje led i produktionsförloppet övervakas av särskilda

kontrolltjänstemän. Systemet kräver en betydande personal och medför

avsevärda kostnader. Under tillverkningsåret 1920—1921 utgjordes

sålunda personalen vid sockerkontrollen av 24 förste kontrollörer samt

omkring 200 kontrollörer och tillsyningsmän, vilkas arvoden inklusive

s. 41 Kontrollera mot PDF

41

Kungl. Maj:ts proposition Nr 182.

dyrtidstillägg uppgingo till inemot 700,000 kronor. Det är fördenskull

ett betydande intresse att söka ernå sådana förändringar i kontrollsystemet,

vilka äro ägnade att förbilliga detsamma utan att kontrollens

effektivitet minskas.

De sakkunniga, vilka tillkallats för verkställande av den av riksdagen

genom dess förut omförmälda skrivelse den 17 juni 1921 begärda

utredning rörande kontrollmetoden, hava till en början undersökt,

huruvida man genom att övergå till annan beskattning sform än den nu

tillämpade skulle kunna nå fram till en enklare och likväl effektiv kontrollmetod.

De former för sockerskattens beräknande, vilka över huvud

taget kunna tänkas användbara för våra svenska förhållanden, äro »materialbeskattning»,

där skatten beräknas å råvaran och utgår i förhållande

till betornas vikt, sockerhalt eller dylikt, och »produktbeskattning»,

enligt vilken skatten utgår antingen i form av fabrikatskatt å råsockret

eller såsom konsumtiousskatt å det färdiga raffinadsockret. Den sistnämnda

skatteformen är den hos oss numera tillämpade.

I likhet med de sakkunniga finner jag, att en eventuell övergång

till råsocker beskattning icke kan med säkerhet beräknas medföra någon

fördel i förevarande hänseende. Visserligen skulle kontrollen, om råsockerbeskattning

hos oss infördes, kunna verkställas med avsevärt fåtaligare

personal än för närvarande, men å andra sidan synes denna

beskattningsform, på grund av svårigheten att genom analysering tillförlitligt

fastställa råsockrets rendement, d. v. s. den kvantitet raffinad,

som därur kan utvinnas, icke erbjuda nödig trygghet för det allmännas

rätt. I detta avseende vill jag särskilt åberopa den utförliga redogörelse

för de med råsockerbeskattning förenade olägenheter och risker, som

lämnats av kontrollstyrelsen i dess utlåtande över de sakkunnigas förslag.

Vad av reservanterna inom styrelsen, ledamöterna Arnell och

Lagergren, samt av länsstyrelsen i Hallands län och förste kontrollörerna

vid råsockerfabrikerna i Hälsingborg och Genevad i avgivna yttranden

anförts till förmån för denna beskattningsform har icke varit ägnat att

rubba min ovan angivna uppfattning.

Länsstyrelsen i Malmöhus län har uttalat, att anledning syntes

hava förefunnits för de sakkunniga att undersöka, huruvida icke det

danska sockerkontrollsystemet, enligt vilket kontrollen handhades av

tullbevakningspersonal, kunnat anpassas efter våra förhållanden. Jag

vill med anledning härav erinra, att den danska sockerskatten uttages

genom råsockerbeskattning och att på grund av det låga belopp, varmed

skatten utgår, högst 5.7 öre pr kilogram, d,e med råsockerbeskattning

förenade olägenheter torde vara av mindre betydelse i Danmark. För

Bihang till riksdagens protokoll 1922. 1 sand. 155 käft. (Nr 182.) 6

s. 42 Kontrollera mot PDF

42 Kungl. Maj:ts proposition Nr 182.

Sveriges del lärer, med bibehållande av konsumtionsbeskattniugen, kontrollens

förläggande under tullverket, om den eljest vore möjlig, näppeligen

kunna i avsevärd mån minska kontrollkostnaderua.

De med fabrikatbéskattning förenade olägenheter äro i samma eller

stegrad grad förhanden vid materialbeskattning. Ett aterintörande av

denna hos oss tidigare tillämpade skattetorm kan därför icke ifrågasättas.

Det gäller alltså att undersöka, huruvida, med fasthållande vid

konsumtionsbeskattningssystemet, eu lämpligare kontrollform må kunna

utfinnas än den slutna produktionskontrollen. Härvid torde vara uppenbart,

att de former, under vilka en tillverkningskontroll anordnas, kunna

och böra göras väsentligen olika, beroende på huru tillverkningen själv

är organiserad. Om antalet företag, där tillverkningen bedrives, är stort,

och i synnerhet om bland tillverkarna förekomma företag med svag

ekonomisk grundval, vilka följaktligen kunna förutsättas vara i särskild

grad utsatta för frestelse att söka undandraga sig den på tillverkningen

lagda skatten, måste självfallet större vikt fästas vid en ingående lokal

kontroll än som är behövligt i händelse fabrikationen är koncentrerad

hos ett eller ett par företag av mera betydande dimensioner, där redan

företagets ställning och den uppmärksamhet från allmänhetens och det

offentligas sida, varför företagets verksamhet är föremål, i och för sig

måste utgöra en stark borgen för noggrant uppfyllande av förpliktelserna

mot det allmänna.

Vad vår sockerindustri angår, så hava i nu nämnda hänseenden

förhållandena redan från början ställt sig väsentligen annorlunda än

exempelvis inom brännvins- och maltdryckstillverkningen, där verksamheten

varit och är söndersplittrad å ett betydande antal delvis smärre

företag. Härtill kommer emellertid, att under tiden efter det nuvarande

sockerkontrollsystemets tillkomst år 1906 eu än mera utpräglad

koncentration inträtt inom sockerfabrikationen, så att densamma numera

sammanförts till allenast två företag, av vilka det ena utgör

ett av de största industriella företagen i riket. De sakkunniga

hava med beaktande härav och, under hänvisning till sockerindustriens

ställning till staten och allmänheten, dess centraliserade och lätt kontrollerbara

organisation, dess soliditet och goda ledning, uttalat, att tiden

vore inne för en mera genomgripande omläggning av kontrollsystemet,

så ‘att den hittillsvarande kontrollen å tillverkningsplatsen skulle skjutas

i bakgrunden och huvudvikten i stället läggas på en granskning av

bokföringen.

De sakkunniga hava, såsom i det föregående angivits, ifrågasatt

två alternativ för en sådan förenklad kontroll, nämligen dels öppen pro
-

s. 43 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition Nr 182.

43

duktionskontroll i huvudsaklig överensstämmelse med de i 1921 års

riksdagsskrivelse angivna grunder och dels s. k. fakturakontroll.

Enligt sistnämnda kontrollsystem, som av de sakkunniga i detalj utarbetats

och av dem förordats, skulle kontrollen komma att huvudsakligen

grundas på granskning av tillverkarens haudelsböcker och fakturor

rörande försålt socker i förening med stickprov, inspektioner och

viss central kontroll. Räknat efter förhållandena under tillverkningsåret

1920—1921 skulle den öppna produktionskontrollen inalles kräva en personal

av 19 kontrolltjänstemän vid råsockerfabrikerna och 50 vid raffinaderierna,

fakturakontrollen åter 19 vid råsockerfabrikerna och 10 vid

raffinaderierna, vartill komme i bägge fallen ett antal ersättare och,

liksom enligt det nuvarande systemet, några kontrolltjänstemän vid

sockernederlagen. Kostnaden för kontrollen enligt de bägge systemen

skulle enligt de sakkunnigas för ifrågavarande tillverkningsår gjorda

beräkningar inklusive dyrtidstillägg uppgått, vid den öppna kontrollen

till 335,000 kronor och vid fakturakontroll till 163,000 kronor, innebärande

en besparing av 51 respektive 76 procent.

De allmänna grunder, som av de sakkunniga åberopats till stöd

för de av dem förordade förenklingar i kontrollen, finner jag mig

kunna i allt väsentligt godkänna. Redan allt för länge hava enligt

min mening i vårt land dryga kostnader nedlagts å ett kontrollsystem,

som belastats med åtskilligt dubbelarbete, vilket torde hava kunnat i

stor utsträckning ersättas med en enklare kontroll å av tillverkaren

lämnade uppgifter. Den öppna produktionskontrollen, sådan den av

de sakkunniga skisserats, bibehåller den nuvarande noggranna kontrollen

å all utlämning av socker till fritt bruk vid raffinaderierna. Då

emellertid denna bibehållna utvägningskontroll är synnerligen omständlig

och kostsam, hava de sakkunniga sökt ersätta densamma med den billigare

fakturakontrollen. Sistnämnda kontrollform, vilken utgör en konsekvent

tillämpning av de principer, varå de föreslagna lättnaderna i

kontrollen i övrigt äro grundade, synes mig på ett lyckligt sätt anknyta

sig till det led i produktionsserien, där tillverkaren har det största

egna intresset av att uppgiva fulla kvantiteten av den beskattade varan,

nämligen fakturautskrivningen. Systemet bygger i viss mån, enligt

min tanke med rätta, på förtroende för tillverkaren men saknar å andra

sidan icke medel mot tänkbara missbruk från tillverkarens eller den hos

honom anställda personalens sida. Genom att anställa jämförelser med

tillverkarens handelsböcker samt genom stickprov och inspektioner har

den lokala kontrollpersonalen möjlighet att tillfredsställande granska

riktigheten av tillverkarens uppgifter, varjämte kontrollstyrelsen

s. 44 Kontrollera mot PDF

44

Kungl. Maj:ts proposition Nr 182.

såsom högsta kontrollerande myndighet enligt förslaget får möjlighet

att genom en aktiv central kontroll, nämligen granskning av sockerbolagens

bokföring, inspektioner o. dyl., skaffa sig noggrann översikt

över såväl skattens riktiga erläggande som tillverkningen i

dess helhet. I detta sammanhang bör ej förbises den supplerande

kontroll, som kan utövas av tillverkarens kunder, därigenom att alla

fakturor, efter vilka skatt erlägges, skola förses med kontrollstämpel.

På dessa grunder anser jag, att det av de sakkunniga föreslagna

fakturakontrollsystemet i effektivitet skall komma att visa sig minst

likvärdigt med såväl den nuvarande slutna som den ifrågasatta öppna

produktionskontrollen. Då systemet därtill är det ojämförligt billigaste,

tvekar jag ej att tillstyrka detsammas antagande. Visserligen

skulle det, såsom ock'' kontrollstyrelsen framhållit, varit av intresse om

de sakkuuniga jämväl undersökt möjligheterna för att helt övergå till

en bokföringsmässig granskning av tillverkningen. Det torde dock

med skäl kunnas göra gällande, att tiden ännu ej är mogen för en så

pass radikal omläggning av kontrollsystemet. Det nu föreslagna systemet

bör emellertid, om det genomföres, giva värdefulla erfarenheter med

avseende å möjligheten att framdeles övergå till en rent bokföringsmässig

kontroll å sockerbeskattningen.

Såsom framgår av den tidigare lämnade redogörelsen för avgivna

yttranden över de sakkunnigas förslag, har i de fakturakontrollsystemet

avstyrkande utlåtandena i allmänhet framhållits, att systemet alltför

mycket grundade sig på förtroende för tillverkaren, att dennes uppgifter

rörande försålt socker ofta visat sig felaktiga och måst av kontrollören

rättas samt att stickprov endast skenbart innebure kontroll.

Häremot vill jag erinra, att från de nuvarande tillverkarnas sida hittills

icke försports något försök till skatteförsnillning samt att, om mot förmodan

sådant försök gjordes, den föreslagna kontrollen torde erbjuda

tillräckliga garantier för en snar upptäckt. Vid sockerraffinaderiet i

Göteborg har man för övrigt, till synes utan olägenhet, allt sedan år

1906 kunnat i fråga om en avsevärd del av utlämningeu av socker till

fritt bruk avstå från den kontinuerliga utvägningskontrollen och nöja sig

med dagligen lämnade uppgifter av tillverkaren i enlighet med dennes

expeditionsjournal. Med avseende å de mindre tillgrepp av socker, som

kunna förekomma från personalens sida, gäller, att tillverkarna hava betydligt

större intresse att förhindra dylika än staten, som därför bör kunna

härvidlag i huvudsak förlita sig på tillverkarnas egna skyddsåtgärder.

Att tillverkarnas utlämningsuppgifter understundom visat sig fidaktiga,

torde i väsentlig mån hava sin grund däri, att tillverkarna hittills ej

s. 45 Kontrollera mot PDF

45

Kungl. Maj:ts proposition Nr 182.

ansett sig behöva själva bekosta eu alltför ingående uppsikt över sockerutlämningen,

då ju staten anordnat en för tillverkarna kostnadsfri kontroll

härutinnan. Vad vidare angår frågan om stickprovens effektivitet, vill

jag framhålla, att kontroll av fakturorna kan på effektivt sätt ske

indirekt genom stickprov gentemot tillverkarens lagerbokföring, vilken

ligger till grund för fakturorna och är för kontrolltjänstemannen tillgänglig

för fortlöpande granskning.

framhållas må jämväl, att enligt min mening det föreslagna

antalet kontrolltjänstemän vid raffinaderierna, två vid varje raffinaderi,

skall visa sig vara tillräckligt, under förutsättning att till kontrolltjänstemän

antagas endast personer, som äro i sin fulla kraft.

Av de sakkunniga har föreslagits, att de tillämpningsföreskrifter,

som vore erforderliga utöver i författningstexten meddelade principiella

bestämmelser och vilka hittills meddelats av Kungl. Maj:t i särskild ordningsstadga,

framdeles skulle meddelas av kontrollstyrelsen. Vidare

hava de sakkunniga föreslagit överflyttning å kontrollstyrelsen av dels

vissa befogenheter i kontrollhänseende, som hittills ankommit på Kungl.

Maj:t, dels ock länsstyrelserna för närvarande anförtrodda uppgifter med

avseende å kontrollen. Det sålunda föreslagna sammanförandet av

kontrollbefogenheter hos den ansvariga kontrollmyndigheten finner jag

lämpligt och ägnat att befordra kontrollsystemets effektivitet.

På sätt de sakkunniga föreslagit torde erforderliga bestämmelser

angående kontrollpersonalens antagande, tjänstgöring, befogenheter och

skyldigheter böra sammanfattas i särskild, av Kungl. Maj:t utfärdad

instruktion samt föreskrifterna om kontrolltjänstemännens avlöningsförhållanden

utbrytas ur förordningen.

Uti yttranden över de sakkunnigas förslag hava åtskilliga yrkanden

om detaljändringar i författningsförslaget blivit gjorda, av vilka vissa

här nedan beröras.

Mellersta Sveriges sockerfabriksaktiebolag har uttalat farhågor för

att den i 6 § av författningsförslaget givna bestämmelsen om skyldighet

för tillverkaren att anordna nödig bevakning inom fabriksområde skulle

kunna erhålla sådan tillämpning, att statens nuvarande bevakningskostnader

komme att helt överföras på och betunga tillverkaren.

Dessa farhågor torde enligt min mening vara ogrundade. Visserligen

måste tillverkaren vara beredd att vid åtskilliga fabriker åtaga

sig större bevakningsskyldighet än för närvarande, då staten i stort sett

bekostar portbevakningen; men kostnaderna härför torde icke komma

Detaljföre
skrifter.

» §•

s. 46 Kontrollera mot PDF

46 Kungl. Maj:ts proposition Nr 182.

att överstiga vad tillverkaren kan anses böra i eget intresse nedlägga

för bevaknings anordnande. I detta sammanhang vill jag erinra, att

ju alla kontrollstyrelsens beslut i frågor rörande sockerkontrollen kunna

i vederbörlig ordning hos Kungl. Maj:t överklagas.

14 §. Samma bolag har beträffande den i 14 § angivna inventerings
plikten

anmärkt, att, om tillverkare ålades att å för honom olämplig tid

inventera och uppväga ett större sockerlager, hart när oöverkomliga

svårigheter och stora kostnader därigenom skulle uppkomma.

Paragrafen har till den del, vara anmärkning skett, oförändrad

influtit från den nu gällande sockerskatteförordningen. Då hittills inga

olägenheter försports av detta stadgande, torde detsamma kunna kvarstå.

is §. Bägge sockerbolagen hava gjort erinringar emot den i förslagets

15 § införda bestämmelse, varigenom tillverkare ålägges att för kontrollstyrelsen

eller den nämnda myndighet därtill förordnar tillhandahålla

även andra handelsböcker än föreskrivna tillverkningsjournaler för

granskning eller annan vederbörlig åtgärd.

Med anledning av vad sålunda anmärkts har viss omformulering

av paragrafen skett, varigenom såväl statens som tillverkarens intressen

torde få anses tillgodosedda.

22 §. Kontrollstyrelsen har anmärkt, att bestämmelsen i 22 § därom,

att skattepliktigt socker icke må utlämnas från fabrik eller allmänt

sockernederlag »annorledes än medelst fakturering» lämpligare formulerades

sålunda, att utlämning icke finge Bke »förrän fakturering av

leveransen ägt rum».

Den ändrade formuleringen skulle innebära eu realändring, som

gåve bestämmelsen en sådan innebörd, att densamma icke utan olägenheter

för tillverkaren skulle kunna tillämpas. Givetvis skall tillverkaren

äga rätt att expediera försålt socker innan faktura utskrivits; den kontroll

genom stickprov, som må vara erforderlig, kan, såsom jag redan

i det föregående berört, lika väl verkställas mot tillverkarens lagerbokföring,

vilken måste ske samtidigt med utlämnandet av varan.

Av Mellersta Sveriges sockerfabriksaktiebolag framställt krav på

skattefrihet för utlämnade sockerprover torde icke böra tillgodoses.

Frågan lärer för övrigt vara av mindre praktisk betydelse.

23 §. Samma bolag har ansett, att det i 23 § 2 mom. föreslagna stad
gandet,

att kontrolltjänsteman vore skyldig vidtaga de enligt samma

s. 47 Kontrollera mot PDF

47

Kanal. Maj:ts proposition Nr 182.

mom. honom åvilande åtgärder — att stämpla och återställa fakturor

in. in. — »utan onödigt dröjsmål», borde ändras därhän, att sådana åtgärder

skulle vara vidtagna »senast påföljande helgfria dag.»

Jag anser den av de sakkunniga föreslagna lydelsen vara den för

tillverkaren fördelaktigaste. Ett obehörigt dröjsmål från kontrolltjänstemannens

sida skulle för övrigt säkerligen, om det hos kontrolhtvrelsen

påtalades, föranleda ingripande från styrelsens sida för vinnande av rättelse.

Utöver vad av det föregående framgår har den föreslagna författningens

text såväl i formellt hänseende som beträffande vissa sakliga

detaljer underkastats bearbetning inom finansdepartementet. Sålunda

bär, bland annat, 39 § med bestämmelser angående böters fördelning

givits aunan lydelse för vinnande av överensstämmelse med numera

bruklig avfattning av dylika bestämmelser.

Såsom förut angivits, innebär det föreslagna kontrollsystemet, att Kostnader för

tillverkarens handelsböcker och fakturor läggas till grund för uttagandet def "V3 kon:

av skatten och att bokföringens riktighet genom stickprov, inspektioner *y8 eme

och central efterhandsgranskning kontrolleras. På sätt kontrollstyrelsen

framhållit, förutsätter otvivelaktigt det nu föreslagna kontrollsystemet

ett mera aktivt ingripande från den centrala kontrollmyndighetens sida

än vad hittills varit fallet, och har kontrollstyrelsen för att erhålla en

förstärkning av sina arbetskrafter i anledning av det nya systemets

införande anhållit om anvisande av ett belopp av 6,000 kronor för

vartdera av år 1922 och första halvåret 1923.

Kontrollstyrelsens nuvarande organisation för kontrollen över tillverkningsavgifter

genomfördes med ingången av år 1910. Den avdelning,

som inom styrelsen närmast handlägger ifrågavarande kontrollärenden,

består av två överingenjörer, den ene för kontrollen över brännvins-

och maltdryckstillverkningen och den andre för sockerkontrollen,

samt en administrativ ledamot, som tillika är sekreterare; dessutom

finnes å avdelningen för närvarande anställd en amanuens, som biträder

överingenjörerna. Tilläggas bör, att bägge överingenjörerna äro överkontrollörer

inom Stockholms stad, respektive inom '' Stockholms län.

Enligt vad jag inhämtat från kontrolDtyrelsen, torde det icke bliva

möjligt att med nuvarande arbetskraft avdelningen för kontrollen å

tdlverkningsavgifter i den omfattning, som med hänsyn till det nya

kontrollsystemet vore önskligt, handhava uppsikten över sockerkontrollen.

Särskilt för den granskning av tillverkares bokföring, som det nya

kontrollsystemet kräver, torde någon personalförstärkning erfordras.

s. 48 Kontrollera mot PDF

48 Kungl. Maj:ts proposition Nr 182.

Härtill kommer, dels att det föreliggande förslaget innebär överflyttande

från länsstyrelserna till kontrollstyrelsen av vissa göromål, dels ock att

under övergångsåret för den nya kontrollens genomförande arbetet kommer

att ökas för kontrollstyrelsen. Det gäller i sistnämnda avseende

för styrelsen att i olika avseenden praktiskt utforma den kontrollmetod,

som det förevarande förslaget innehåller.

Det synes mig därför icke kunna framställas någon erinran

emot att till kontrollstyrelsens förfogande ställes ett anslag för att tillgodose

behovet av viss förstärkning av dess arbetskrafter i anledning av

genomförandet av det nya kontrollsystemet. Beträffande användningen av

anslaget torde Kungl. Maj t böra meddela närmare bestämmelser. Framhållas

må allenast, att det låter tänka sig, att vid fullföljandet av de

olika nya arbetsuppgifterna tillfälliga biträden lämpligen böra anlitas och

att sålunda för utförandet av bokföringsgranskningen särskild sakkunnig

person kunde tillkallas eller att för utarbetandet av erforderliga närmare

föreskrifter med avseende å kontrollen samt för utförandet av erforderliga

inspektioner, utöver vad kontrollstyrelsens ordinarie personal medhinner,

biträde av kontrolltjänsteman kunde påkallas. Det torde emellertid böra få

bero av omständigheterna, huru förstärkningen av arbetskrafterna ordnas.

Härigenom behöver frågan om den definitiva organisationen av kontrollstyrelsen

icke på något sätt föregripas, en fråga som enligt min mening

icke bör upptagas till prövning och avgörande, förrän spörsmålet om

kontrollen i fråga om brännvins- och maltdryckstillverkningen blivit löst.

Beträffande det av kontrollstyrelsen föreslagna anslagets storlek

har jag intet att erinra. Då emellertid ifrågavarande anslag till sin

natur närmast är att jämföra med de belopp, som hittills använts för

sockerkontrollen och utgått av anslaget till kontroll å tillverkningsavgifter,

torde Kungl. Maj:t böra bemyndigas att från berörda anslagställa

till kontrollstyrelsens förfogande ett belopp, förslagsvis högst

6,000 kronor, till förstärkning av kontrollstyrelsens arbetskraf ter under

vartdera av år 1922 och första halvåret 1923.

Vidkommande storleken av de arvoden, som skulle tillkomma

kontrolltjänstemännen, hava de sakkunniga anfört, att samtliga kontrolltjänstemän

vid råsockerfabriker och raffinaderier måste besitta den kunskap

i undersökning av sirap och melass, som enligt nu gällande författningar

förste kontrollör bör äga, samt att i övrigt dessa platsers

innehavare måste motsvara så pass stora anspråk, att de borde i

arvodeshänseende jämställas med nuvarande förste kontrollörer. Dessas

arvoden hava alltsedan år 1906 utgått med 12 kronor om dagen.

För kontrolltjänstemän vid de allmänna sockernederlagen hava de sak
-

s. 49 Kontrollera mot PDF

49

Kungl. Maj:fn proposition Nr 182.

kunniga läknat med samma dagarvoden, som numera tillkomma tillsyningsmännen

dersammastädes eller 10 kronor om dagen. Kontrollstyrelsen

biträder i huvudsak de sakkunnigas uppfattning i arvodesfrågan

men uttalar, att det dock borde tagas under övervägande, huruvida icke

i fråga om den ene av kontrolltjänstemännen vid raffinaderierna, vilken

icke skulle intaga förmansställning, ett något lägre arvode kunde utgå,

vilket även i allmänhet borde gälla kontrolltjänstemän, som anlitades

tillfälligtvis såsom förstärkning eller vikarier.'' För erhållande av ett

smidigare arvodessystem borde enligt styrelsens åsikt bestämmandet i

sin helhet av kontrolltjänstemännens arvoden inom en viss av riksdagen

bestämd marginal anförtros åt Kungl. Maj:t.

Jag biträder i dessa frågor kontrollstyrelsens här ovan återgivna

uppfattning. Beträffande det arvodesmaximum, som borde för kontrolltjänstemännen

lastställas, erinrar jag därom, att Kungl. Maj:t genom

förut i annat sammanhang omförmälda proposition nr 190 till 1921 års

riksdag föreslagit förhöjning av, bland annat, förste kontrollörernas

arvoden från 12 till 15 kronor om dagen. Riksdagen avslog propositionen

och yttrade därvid, att arvodesfrågan syntes hava sin självfallna

plats i den av riksdagen samtidigt begärda utredningen angående kontrollsystemet

i dess helhet, att det näppeligen kunde komma i fråga att

låta samma procentuella dyrtidstillägg utgå på de höjda arvodena som

på de dittills utgående, samt att kontrollpersonalens anställning icke

vore av sådan natur, att densamma kunde i löneregleringshänseende

sammanställas med statens funktionärers i allmänhet. Jag hyser visserligen

den uppfattningen, att vissa skäl tala för det ifrågasatta högre

maximiarvodet, men vill på grund av den statsfinansiella situationen och

då man ännu saknar erfarenhet om den arbetsbörda, som kan bliva förenad

med de föreslagna kontrolltjänsterna, och de kompetensfordringar, som

komma att ställas pa kontrollörerna, icke nu föreslå någon ökning av

dagarvodet utöver 12 kronor. I övrigt böra gällande bestämmelser enligt

dels 25 § 4 mom. i nuvarande sockerskatteförordning om övertidsersättning

samt rese- och traktamentsersättning, dels ock enligt riksdagens

beslut den 29 april 1919 angående semester åt kontrolltjänstemän i tilllämpliga

delar komma att gälla kontrolltjänstemännen enligt det nya

kontrollsystemet. Grunderna för åtnjutande av övertidsersättning torde

få fastställas av Kungl. Maj: t. Förslag till bestämmelser i övrigt av nu

antydd art synes böra föreläggas riksdagen till godkännande.

Stadgandena om beloppet av de ersättningar, som skola utgå enligt

9 och 12 §§ i författnings förslaget, återfinnas för närvarande i

sockerskatteförordningen respektive ordningsstadgan. Enligt de sakkunBihang

till riksdagens protokoll 1922. 1 samt. 155 höft. (Nr 182.) 7

s. 50 Kontrollera mot PDF

50

Bestämmelser

angående kon■

trolitjänstemäns

arvoden,

in. m.

Kungl. Maj:ts proposition Nr 182.

nigas förslag skulle den i 9 § omförmälda gottgörelsen, i motsats till

vad nu gäller, till beloppet fastställas ensamt av Kungl. Maj:t. Med

hänsyn till det samband sistberörda fråga äger med förenämnda arvodesbestämmelser

synes mig emellertid icke föreligga skäl att frångå den

nuvarande ordningen. På grund härav och för vinnande av önskvärd

likformighet torde föreskrifter om ersättningsbelopp enligt såväl 9 som

12 § böra sammanföras med arvodesbestämmelserna och göras till föremål

för riksdagens godkännande.

Nu ifrågavarande bestämmelser böra erhålla följande innehåll:

1. Arvode till kontrolltjänsteman skall utgå såsom dagarvode under

tjänstetiden med 12 kronor eller det lägre belopp, Kungl. Maj:t bestämmer.

2. Där tjänstgöringen för kontroll tjänsteman under kalendermånad eller

del därav omfattat längre tid än i medeltal åtta timmar under helgfri dag, må

särskild ersättning för sådan övertidstjänstgöring utgå, och äger Kungl. Maj:t

fastställa de grunder, efter vilka ersättningen må åtnjutas.

3. Kontrolltjänsteman erhåller, där resa förekommer, rese- och traktamentsersättning

enligt fjärde klassen i gällande resereglemente för varje gång

han inträder i tjänstgöring eller från en till annan fabrik förflyttas.

4. Där kontrolltjänsteman förordnas att verkställa förrättning under tid,

då han ej är inkallad till tjänstgöring, är han berättigad till dels reseersättning

enligt fjärde klassen i resereglementet, dels ock arvode, som utgår med högst

12 kronor om dagen. .......

5. Kontrolltjänsteman, som förutsättes bliva inkallad till tjänstgöring

under mer än 350 dagar av tillverkningsåret, må av kontrollstyrelsen beviljas

kostnadsfri ledighet för den tid, styrelsen prövar skälig, dock högst en månad,

för tillverkningsår räknat, och utan rätt till reseersättning i anledning av det

avbrott i tjänstgöringen, som förorsakas av sådan ledighet.

6. Sådan gottgörelse för boningsrum och kost, som omförmäles i 9 § av

förordningen angående beskattning av socker, skall tillsvidare utgå med 1 krona

om dagen för tillhandahållet boningsrum och med 1 krona 50 öre om dagen

för kost, som av tillverkare anskaffas åt kontrolltjänsteman.

7. Den i 12 § sista stycket av samma förordning avsedda gottgörelse åt besiktningsman

för viss förrättning skall tillsvidare utgå med 12 kronoi om dagen

jämte ersättning för resekostnaden enligt fjärde klassen i gällande resereglemente.

Frågan, huruvida utbetalningen av kontrolltjänstemännens arvoden

m. in. skall såsom hittills besörjas genom länsstyrelserna eller ske centralt

hos kontrollstyrelsen, torde i detta sammanhang få lämnas öppen.

Enligt ovan angivna, av kontrollstyrelsen föreslagna grunder för

arvodesberäkningen, vilka grunder jag ansett mig kunna godkänna, har

styrelsen uppskattat det belopp, som årligen, oavsett kostnader för dyrtidstillägg,

skulle vara erforderligt till kontrollpersonalen enligt det nya

kontrollsystemet på följande sätt:

s. 51 Kontrollera mot PDF

51

Kitngl. Maj.ls proposition Nr 182.

19 kontrolltjänstemän vid råsockerfabrikerna med beräknad

tjänstgöring under 90 dagar å 12 kronor för dag kronor 20,520

10 kontrolltjänstemän vid raffinaderierna med beräknad

tjänstgöring under 365 dagar å 12 kronor för dag...... » 43,800

Kontrolltjänstemän vid allmänna sockernederlag med beräknat

sammanlagt antal tjänstgöringsdagar av 800, å

10 kronor för dag.......................................................... » 8,000

Extra kontrolltjänstemän såsom vikarier och förstärkning,

ävensom övertidsersättning............................................... » 17,680

Kronor 90,000.

Ökas detta belopp, 90,000 kronor, med kostnaden för förstärkningav

kontrollstyrelsens arbetskrafter, genomsnittligt beräknad till 10,000

kronor för år, erbålles en totalkostnad av 100,000 kronor,''utvisande mot

medelkostnaden för kontrollen under åren 1920 och 1921, vilken utgör

i avrundat tal 330,000 kronor, en besparing av omkring 70 procent.

Enligt de sakkunnigas beräkningar, vid vilka hänsyn tagits även till

dyrtid stilläggen, har besparingen för tillverkningsåret 1920—21 angivits

till 76 procent. De sakkunniga hava därvid emellertid ej räknat med

kostnaden för förstärkning av kontrollstyrelsens arbetskrafter, varför den

av dem angivna procentsiffran blivit något för hög.

För första halvåret 1923 kunna kontrollkostnaderna med hänsyn

därtill, att råsockerkampanjen ej faller å detta halvår, under nuvarande

kontrollsystem beräknas till 125,000 kronor och under det föreslagna

kontrollsystemet till 40,000 kronor; besparingen skulle således uppgå till

85,000 kronor. I statsverkspropositionen för år 1922 har Kungl. Maj:t under

sjunde huvudtiteln, punkt 31, föreslagit riksdagen att i avvaktan på

proposition rörande omorganisation av kontrollen å tillverkningsavgifter,

m. m. för första halvåret 1923 beräkna det ordinarie förslagsanslaget

till kontroll å tillverkningsavgifter till ett belopp av 500,000 kronor.

Detta anslag skulle alltså i anledning av sistberörda utgiftsminskningkunna

nedsättas till förslagsvis 425,000 kronor. 1

1 sitt utlåtande över de sakkunnigas förslag har kontrollstyrelsen Pensioner,

uttalat, att styrelsen funnit det böra vara en given förutsättning för för- sättningar’

slagets antagande, att de kontrolltjänstemän, som genom den tilltänkta och tillfälliga

förändringen av kontrollen komme att mista sina anställningar, skulle under8tddav

statsmakterna, i den mån de kunde finnas därtill berättigade, tillerhännas

skälig pension. Härvid har styrelsen erinrat om det förslag till

pensionering av viss personal vid sockerbeskattningen, som framfördes

s. 52 Kontrollera mot PDF

52

Chefen för

kontrollstyrelsen.

Kungl. Maj:ts proposition Nr 182.

av Kungl. Maj:t genom proposition nr 208 till 1919 års riksdag men

som då icke vann riksdagens bifall; och borde enligt kontrollstyrelsens

mening detta förslag med någon modifiering kunna läggas till grund

vid bestämmande av de årliga understöd, som här kunde ifrågakomma.

Jämväl av vissa förste kontrollörer hava i yttranden över förslaget

liknande synpunkter framhållits.

Det omförmälda vid 1919 års riksdag framlagda förslaget åsyftade

pensionering av förste kontrollörer och kontrollörer vid sockerraffinaderierna

enligt följande grunder, nämligen:

att förste kontrollör, eller kontrollör, som uppnått en ålder av minst

67 år och räknade minst 10 tjänstår vid kontrollen över sockertillverkningen,

vore berättigad att från och med månaden näst efter den, då

hans anställning vid kontrollen upphörde, komma i åtnjutande av pension;

att pensionens belopp avpassades efter tjänstårens antal och tjänstgöringens

beskaffenhet på det sätt, att för varje tjänstår såsom förste

kontrollör tillgodoräknades ett belopp av 90 kronor och för varje tjänstår

såsom kontrollör ett belopp av 60 kronor, med iakttagande att sådant

tillgodoräknande finge äga rum för högst 30 tjänstår; samt

att varje år, varunder vederbörande innehaft förordnande såsom

förste kontrollör eller kontrollör, skulle räknas såsom helt tjänstår under

förutsättning, att tjänstgöringen efter inkallelse omfattat minst nio månader

av året, att, därest tjänstgöringen omfattat mindre del av året, än

nyss sagts, endast den tid, varunder tjänstgöring verkligen ägt rum,

skulle tillgodoräknas såsom tjänstetid för pension, samt att tjänstgöring

såsom vikarie för förste kontrollör icke finge grundlägga rätt till pension

i sådan egenskap.

Beträffande principerna för den föreslagna pensioneringen torde få

hänvisas till ett av statskontoret avgivet utlåtande i frågan, återgivet å

sid. 50 i ovannämnda proposition.

På min anmodan har chefen för kontrollstyrelsen i en promemoria

av den 23 februari 1922 avgivit alternativa förslag till beredande av

understöd åt kontrolltjänstemän vid sockerbeskattningen, vilka skulle

komma att mista sina anställningar genom den föreslagna omläggningen

av kontrollen vid sagda beskattning. Av ifrågavarande promemoria

må här anföras följande:

»Det torde vara uppenbart, att, även om ett jämförelsevis stort antal

av de kontrolltjänstemän, vilkas entledigande kunde av förändringen av kontrollen

påkallas, för närvarande uppfylla villkoren i fråga om levnadsålder och

antal tjänstår för pensionering enligt angivna grunder, det likväl icke blir

tillfyllest att vid en allmän avveckling av det hittillsvarande kontrollsystemet

s. 53 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition Nr 182. 53

inskränka sig till en tillämpning av dessa grunder utan någon modifiering. För

bedömande av spörsmålet på vad sätt en pensionering i detta sammanhang

lämpligen kan genomföras, bör hänsyn tagas till beskaffenheten av kontrollpersonalens

anställning samt de övriga betingelser, som äro för handen beträffande

meddelande av understöd åt entledigad personal.

Kontrollpersonalen tages i anspråk dels vid råsockerfabrikerna och dels

vid raffinaderierna och utgöres under tillverkningsåret 1921—1922 vid de förra

av 19 förste kontrollörer och omkring 115 kontrollörer samt vid de senare av 5

törste kontrollörer och 87 kontrollörer. Ersättning utgår för varje tjänstgöringsdag

med 12 kronor till förste kontrollör och 8 kronor till kontrollör.

Vid råsocker fabrikerna pågår verksamheten endast två å tre månader

om året. Den kontrollpersonal, som för denna begränsade tid inkallas i tjänstgöring

vid råsockerfabrikerna, har därför icke ansetts åtnjuta fast anställning

av sådan art, att en pensionering av densamma gärna kan ifrågasättas. Det

t ovanberörda av Kungl. Maj:t framlagda pensioneringsförslaget avsåg icke hellei

personalen vid råsocker kontrollen. Då det vidare icke torde kunna göras

gällande, att dessa kontrolltjänstemän med hänsyn till sin försörjning äro i

väsentlig grad beroende av inkomsten av kontrollörsanställningarna, vilka

medföra avlöning endast under en kortare del av året och dessutom äro av

mera tillfällig art, synas befogade krav på årligt understöd till följd av entledigande

genom kontrollens omläggning icke kunna från deras sida framföras.

För de 19 kontrolltjänstemannabefattningar, som beräknas erforderliga för råsockerkontrollen

enligt de sakkunnigas förslag, böra, så vitt nu kan bedömas,

i allmänhet ifrågakomma hittillsvarande tjänstemän vid denna kontroll, vilka

sålunda kunna för sig påräkna fortsatt tjänstgöring.

Vad däremot angår kontrollpersonalen vid raffinaderierna äro förhållandena

annorlunda, enär arbetet i dessa som regel pågår utan uppehåll hela

året och i följd härav en mera permanent kontroll måste anordnas. Emellertid

hava kontrollörsbefattningarna vid raffinaderierna, ehuru yrkanden därom

framställts, icke ansetts böra göras fasta i mening av ordinarie. Tjänstgöringen

kan upphöra, såvida en inskränkning i fabriksdriften möjliggör kontrollpersonalens

minskning, varför kontrolltjänsteman inkallas att tjänstgöra

endast tills vidare. I verkligheten gestaltar sig tjänstgöringen för nu ifrågavarande

kontrolltjänstemän såsom mera stadigvarande, ehuruväl under vissa

delar av året en mindre minskning i antalet kontrollörer äger rum. Det största

antalet har emellertid årstjänstgöring, och hithörande kontrollörers utkomst

kan sålunda anses i allmänhet vila på avlöningen från kontrollverksamheten.

Kravet på årligt understöd åt dem, sedan de under en följd av år haft stadigvarande

anställning i kontrollens tjänst, har därför ansetts berättigat, vilket

föranlett ovan omförmälda pensioneringsförslag. Riksdagen fann sig emellertid

icke då kunna medgiva denna pensionering närmast av den anledningen,

att frågan härom syntes böra undersökas och lösas i samband med spörsmålet

om pensionering i allmänhet av icke ordinarie innehavare av statstjänst, varjämte,

bland annat, framhölls, att, då den del av kontrollpersonalen, som i första

hand skulle komma ifråga till pensionering, i allmänhet utgjordes av militärer,

vilka redan åtnjöte pension av allmänna medel, det kunde ifrågasättas,

s. 54 Kontrollera mot PDF

54

Kungl. Maj:ts proposition Nr 182.

om beliovet av understöd eller pension eller understöd i allmänhet vore så ömmande

som det kunde förefalla.

I detta sammanhang må emellertid erinras om att riksdagen, med bifall

till av Kungl. Maj:t framlagda propositioner i ämnet (nr 152 för år 1920,sid.4,

och nr 69 för år 1921), i fyra särskilda fall medgivit pension åt kontrollörer vid

sockerbeskattningen, av vilka ingen till följd av förutvarande anställning i

statstjänst redan erhållit pension av statsmedel. Som grund för pensionsbeloppens

fastställande ha i dessa fall legat bestämmelserna i det ovannämnda pensioneringsförslaget.

Genomföres den förenkling av sockerkontrollen, som de sakkunniga föreslagit,

bör den fastare anställning, som vissa kontrolltjänstemän vid raffinaderierna

i realiteten inneliava, berättiga dem att, i händelse av entledigande på

grund av den förändrade lagstiftningen, komma i åtnjutande av något årligt

understöd under vissa närmare, här nedan angivna förutsättningar. Vid bedömandet

av sagda understödsfråga torde hänsyn böra tagas till åtskilliga faktorer,

såsom vederbörande kontroll tjänstemäns levnadsålder, tjänstetid samt

huruvida anställningen varit att anse såsom stadigvarande och, i vilken utsträckning

de redan åtnjuta pension av allmänna medel eller icke. Ifrågavarande

faktorer hava sammanställts i nedanstående tablå.

För att kontrolltjänstemans tjänstgöring vid tiden för entledigandet må

betraktas såsom stadigvarande, torde det vara erforderligt, att vederbörande

under tillverkningsåren 1920—1921 och 1921—1922 varit inkallad i tjänstgöring

vid sockerkontrollen under minst 9 månader vartdera året. Enligt tabellen här

ovan uppgår antalet kontrolltjänstemän med stadigvarande anställning till 76,

av vilka 36 åtnjuta pension av allmänna medel från militär anställning. Antalet

icke stadigvarande kontrollörer har beräknats till 16. Av betydelse i

samband härmed är även det antal tjänstemän, som kunna beredas fortsatt

tjänstgöring vid sockerkontrollen. Enligt de sakkunnigas beräkning skulle vid

varje raffinaderi erfordras tvenne kontrolltjänstmän, således vid raffinaderierna

tillhopa 10. Emellertid måste man räkna med att äga tillgång till vikarier för

dessa kontrolltjänstemän ävensom till förstärkning av kontrollarbetet. För

ifrågavarande ändamål torde man icke böra avse mindre än 5 kontrolltjänstemän,

vilka eventuellt även kunna utnyttjas vid råsockerfabrikerna under kampanjen.

Ett antal av omkring 15 kon troll tjänstemän skulle alltså bibehållas

för fortsatt tjänstgöring, vartill de yngre och särskilt lämpade i första hand

givetvis borde ifrågakomma. Härigenom kan beräknas, att entledigande av

kontrolltjänstemän i åldern 50 år och därunder icke skulle erfordras.

Med hänsyn till riksdagens ovanberörda uttalande rörande pensionering

av kontrolltjänstemän, som redan åtnjuta pension och för vilka det sålunda vore

från .statens sida i viss mån sörjt, och särskilt då förslag till höjning av militärpensionerna

lärer komma att framläggas till årets riksdag, torde tveksamhet

råda rörande lämpligheten och behovet av att taga jämväl de kontrolltjänstemän,

vilka åtnjuta statspension, i beräkning vid uppgörande av förslagtill

nu ifrågavarande pensionering.

En pensionering av entledigad kontrollpersonal, vilken ej åtnjuter statspension,

i enlighet med ovannämnda förslag, men med åldersgränsen nedsatt

s. 55 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts -proposition Nr 182. 55

Ull 65 år skulle komma att omfatta 2 förste kontrollörer och 7 kontrollörer

.samt draga en kostnad av 8,340 kronor för år. Därest åldersgränsen sänkes till

60 nr, skulle ytterligare 4 kontrollörer komma i åtnjutande av pension, och den

ärliga kostnaden i stället bliva 12,180 kronor.

Inskränker man sig till en pensionering enligt nu angivna grunder, torde

det i allt fall bliva erforderligt att i annan form meddela ersättning åt övrig,

icke statspensionerad kontrollpersonal. Det är därför av intresse att underlän,

huru en ytterligare sänkning av åldersgränsen samt eu nedsättning av

tjänstetiden skulle inverka på understödsfrågan, särskilt ur utgiftssynpunkt.

Sänkes gränsen för levnadsåldern med 10 år till 57 år och tjänstetiden från 10

år till < år, men bibehållas villkoren i övrigt, skulle pensioneringen komma att

omfatta 3 förste kontrollörer och 18 kontrollörer och föranleda en kostnad av

19,200 kronor. Av de icke statspensionerade kontrolltjänstmännen i åldern av

57 år och däröver återstå allenast 3 kontrollörer, vilka på grund av tjänstetid,

understigande 7 år icke skulle bliva delaktiga av pensionering och icke heller

kunna beredas fortsatt tjänstgöring med hänsyn till att de befinna sig i så pass

hög ålder som 66 år för en av dem och 67 år för de båda andra. Det torde icke

befinnas oskäligt, om jämväl dessa, vilka hava 5 respektive 4 och 5 års tjänstetid

såsom kontrollörer, komina i åtnjutande av pension enligt samma grunder

som de övriga. Detta skulle öka den årliga konstnaden med 840 kronor, och

komme densamma alltså att uppgå till 20,040 kronor. På så sätt skulle hela

kontrollpersonalen i ålder överstigande 57 år, vilken icke redan åtnjöte pension

av allmänna medel, vara beredd pension. Då det torde vara sannolikt, att jämväl

ur denna åldersgrupp i enstaka fall kontrolltjänstemän komma att tagas i

anspråk för fortsatt tjänstgöring, böra från nyssnämnda kostnadsbelopp dragas

de pensionsbelopp, som till dem här ovan beräknats utgå. Om dessa beräknas

till sammanlagt 1,040 kronor, skulle totala kostnaden stanna vid omkring

19,000 kronor för år.

Förslag till pensionering av de kontrolltjänstemän utan statspension, vilkas

levnadsålder understiger 57 år, finnes näppeligen skäl att framlägga. Antalet

sådana tjänstemän med stadigvarande anställning är 16. Då enligt vad

ovan sagts ett antal av omkring 15 kontrolltjänstemän beräknats skola bibehållas,

bör svårighet icke uppstå att bereda i det närmaste alla 16 fortsatt arbete.

Då det dessutom icke torde vara avgjort, att fog förefinnes för meddelande

av pension till icke ordinarie befattningshavare vid så pass låg tjänsteålder,

som här skulle bliva fråga om (förmodligen högst 54 år), och efter en

jämförelsevis kortvarig och löjlig anställning, synes förslag till pensionering

i detta fall icke böra framföras.

Däremot synes böra tagas i övervägande, huruvida icke såväl de senast

åsyftade eventuellt entledigade som ock de kontrolltjänstemän, vilka åtnjuta

statspensioner och på grund av kontrollreformen mista sina anställningar vid

sockerkontrollen, må kunna tilldelas något belopp vid entledigandet. Det måste

nämligen beaktas, att kontrolltjänstemännen under närmaste tiden efter anställningarnas

upphörande hava att bestrida utgifter, som få anses vara beroende

av den tidigare innehavda anställningen vid kontrollen, vare sig dessa

utgifter bestå i skatter eller härleda sig från en till följd av kontrollörsinkomsten

tillägnad, högre levnadsstandard. Det torde därför icke anses obilligt,

s. 56 Kontrollera mot PDF

56

Kungl. Maj:ts proposition Nr 182.

att de entledigade kontrolltjänstemän, som icke i sådan egenskap bliva tilldelade

pension, erhålla någon gottgörelse, som gör en övergångstid mindre kännbar.

Detta skulle då kunna ske genom tilldelande av ett belopp i ett för allt,

varvid hänsyn toges till tjänstetidens längd. För nu ifrågavarande ändamål

bör en engångsersättning av 1,200 kronor till dem, som tjänstgjort 10 år och

därutöver icke vara för högt tilltagen. I jämförelse härmed böra de, som tjänstgjort

i minst 6 år och intill 10 år, erhålla 900 kronor och övriga stadigvarande

anställda, vilka entledigats och som icke skulle bliva delaktiga av pension, 600

kronor. I dessa grupper kan antalet kontrolltjänstemän beräknas vara 24,

respektive 12 och 4. Den sammanlagda engångskostnaden härför .skulle alltså

bliva 42,000 kronor.

Med detta förfaringssätt skulle årliga kostnaden för pensioneringen bliva

19,000 kronor och engångskostnaden för vissa ersättningsbelopp, beräknade i ett

för allt, 12,000 kronor.

Skulle jämväl den del av eventuellt entledigad kontrollpersonal, som redan

åtnjuter pension av allmänna medel, anses kunna komma i åtnjutande av

årlig pension från sockerkontrollörsbefattning, torde härvid, med tillämpning

i övrigt av samma grunder, som här ovan ifrågaställts för personal, som ej

innehade statspension, d. v. s. uppnådd levnadsålder av 57 år och tjänstetid av

minst 7 år, pensionen icke böra utgå med hela beloppet utan med viss del, såsom

utgörande skälig utfyllnad av statspensionen. Om denna del sättes till 50

procent, uppgår kostnaden för en sådan pensionering enligt preliminär beräkning

till 11,250 kronor, avrundat uppåt till 11,500 kronor. 5 kontrolltjänstemän

av ifrågavarande slag, visserligen i ålder av minst 57 (58—63 år) men med

tjänstetid understigande 7 år, skulle på grund av sistberörda omständighet

icke bliva delaktiga av nu omhandlade utfyllnad av pensionen.

Därest pensioneringen skulle, på sätt nu sagts, utsträckas jämväl till

kontrollpersonal, som redan vore tillerkänd pension av allmänna medel, skulle

antalet sådana entledigade kontrolltjänstemän, som eljest enligt vad ovan föreslagits

skolat tillerkännas viss engångsersättning vid entledigandet, minskas

med, enligt beräkning, 20 med tjänstetid av 10 år och därutöver samt 9 med

tjänstetid av minst 6 och intill 10 år, vilket .skulle sänka det totala beloppet av

dessa engångsersättningar med 32,100 kronor, avrundat nedåt till 30,000 kronor,

från eljest beräknade 42,000 kronor till 12,000 kronor.

I sin helhet skulle kostnaden för en pensionering av den till följd av kontrollreformen

entledigade kontrollpersonalen, grundad på det av Kungl. Maj.t

framlagda pensionering sför slag et med den ändringen att pensionsåldern nedsättes

till 57 år och tjänstetid till minst 7 år—vilken finge beträffande tre kontrolltjänstemän

ytterligare nedsättas till 5 år respektive 4 år — samt med iakttagande

att till kontrolltjänstemän, som eljest åtnjöte pension av allmänna medel, utginge

pension å befattningen såsom, kontrolltjänsteman ined allenast 50 procent

av belopp, som i annat fall skolat atnjutas, uppgå till 30,500 kronor för ai

samt engångskostnaden för sådan ersättning, som ovan nämnts, till kontrolltjänstemän,

vilka icke i denna egenskap nu bleve tilldelade pension, beräknas

till 12,000 kronor.

Till kostnaderna för pensionerna skulle komma utgift for eventuellt dyrtidstillägg,

beräknat enligt härför gällande grunder.

s. 57 Kontrollera mot PDF

Kung!. Maj.ts proposition Nr 182. 57

I (hst föregående har hållits före, att en pensionering av entledigad kontrollpersonal

allenast bör komma i fråga beträffande personalen vid raffinaderierna,

varemot råsockerfabrikernas kontrollpersonal till följd av sin mera utpräglat

tilliälliga anställning icke skulle erhålla denna förmån. Fall torde

emellertid kunna förekomma, då lång tjänstetid samt hög ålder i förening med

ömmande omständigheter kunna anses berättiga till att något understöd, efter

Provning för varje sådant fäll, tillerkännes jämväl kontrolltjänsteman vid råsockerfabrik

vid anställningens upphörande i samband med kontrollreformen.

För beviljande av sådana eventuella understöd, torde ett belopp av 5,000 kronor

böra ställas till Kungl. Majrts disposition.»

över de i förestående promemoria avgivna förslag har yttrande

inhämtats från statskontoret, som anfört:

»I sin skrivelse nr 132 yttrade 1919 års riksdag beträffande ifrågasatt

pensionering av kontrollpersonalen vid sockerraffinaderierna, bland annat, att

sagda personals anställning vore av mera löslig art, i det att den berodde av årligen

återkommande förordnande och att den fastare anställning, som blivit

föreslagen och som enligt riksdagens mening kunde komma att stärka denna

pei-sonals krav på pension, emellertid ännu ej vore satt i verket, varför riksdagen,

som ej ansett tillräckliga skäl föreligga att i denna fråga ens provisoriskt

gå den allmänna utredningen angående pensioneringen av icke ordinarie

personal med viss fastare anställning i statens tjänst i förväg, funnit sig icke

böra medgiva den föreslagna pensioneringen.

Därest det av särskilt tillkallade sakkunniga nu framlagda förslaget om

vissa förenklingar i kontrollen över sockerbeskattningen varder av Eders

Kungl. Maj:t och riksdagen godtaget, kommer behovet av kontrollpersonal att

reduceras till en obetydlig del av den nuvarande kåren av förste kontrollörer

och kontrollörer. En följd härav måste alltså bliva, att ett stort antal av

dessa tjänstemän komma att förlora hittills innehavd anställning vid sockerkontrollen

och sålunda gå miste om en förvärvskälla, som de onekligen haft

anledning att räkna med för framtiden. Dessa överflödiga kontrolltjänstemäns

ställning torde åtminstone i vissa fall få anses så behjärtansvärd, att staten

måste anse sig förpliktad att i en eller annan form lämna dem något understöd

vid avskedet.

För de äldre av dessa tjänstemän framträder då självfallet frågan, om

och under vilka omständigheter detta understöd kan få karaktären av årlig

pension; och synes sistnämnda fråga genom den föreslagna indragningen liava

kommit i helt annat läge än den hade, när riksdagen år 1919 gjorde sitt förstberörda

uttalande i detta spörsmål, i det att frågan då gällde verklig pensionering

vid uppnådd avgångsålder av 67 år, men nu ersättning för mistad inkomst

vid påtvnnget avsked vid viss tidpunkt utan avseende å vederbörandes levnads-

och tjänsteålder.

Statskontoret finner för sin del starka billighetsskäl tala för pensionering

av ifrågavarande personal; och synas vid denna pensionering de i nådiga propositionen

nr 208 till 1919 års riksdag angivna pensioneringsgrunder i huvudsak

kunna komma till tillämpning. Därvid torde dock någon jämkning kunna

ifrågasättas beträffande åldersgränsen för rätt till årligt understöd. Denna

Bihang till riksdagens protokoll 1922. 1 samt. 155 höft. (AV 182.) 8

Statskontoret.

s. 58 Kontrollera mot PDF

58

Departementschef

en.

Kungl. Maj:ts proposition Nr 182.

gräns har i nyssnämnda förslag satts till 67 år, men lärer vid den nu ifrågasatta

pensioneringen, med hänsyn därtill att redan vid tidigare ålder det torde

visa sig svårt för en person att erhålla ny anställning, böra nedsättas; och har

statskontoret för sin del stannat vid 57 år såsom en skälig åldersgräns i förevarande

avseende. Däremot anser sig statskontoret icke kunna tillstyrka, att

minsta antalet för pension erforderliga tjänstår nedsättes under det antal

tjänstår, som fordras för erhållande av pension enligt civila pensionslagen,

eller 10 år.

Vad beträffar frågan om pension åt kontrolltjänstemän, som redan förut

åtnjuta pension av statsmedel, ansluter sig statskontoret till förslaget att pensioner

till dessa tjänstemän skola utgå med hälften av det belopp, som enligt

ovan angivna grunder eljest skolat tillkomma dem. Statskontoret tillåter sig

därvid särskilt framhålla att, såvitt framgår av bifogade, från arméns pensionskassa

införskaffade förteckning, ingen av de pensionstagare från nämnda kassa,

som enligt ovan angivna grunder skulle kunna ifrågakomma till erhållande av

pension, åtnjuter pensionsförbättring, och att, därest för någon av dem eventuell

pension såsom kontrolltjänsteman skulle jämte pension och fyllnadspension

överstiga 3,000 kronor — vilket vore möjligt endast i ett fåtal fall — fyllnadspensionen

skulle komma att reduceras med ett belopp, motsvarande 2/s av

kontrollörspensionen, dock ej mer än att det sammanlagda pensionsbeloppet uppgår

till 3,000 kronor.

Förslaget om tilldelande av gratifikationer åt de kontrolltjänstemän vid

raffinaderierna, som ej kunna komma i åtnjutande av pension, synes väl motiverat

och har ej givit statskontoret anledning till erinran, liksom ej heller förslaget

om rätt för Eders Kungl. Maj:t att i särskilt ömmande fall bevilja tillfälligt

understöd jämväl åt den vid råsockerfabrikerna tjänstgörande kontrollpersonalen.

Vad beträffar anslagsfrågan, synas de ifrågasatta pensionerna böra — i

likhet med av riksdagen under liknande omständigheter beviljade understöd —

utgå av elfte huvudtitelns förslagsanslag till allmänna indragningsstaten och

nyssberörda gratifikationer och tillfälliga understöd från sjunde huvudtitelns

förslagsanslag till kontroll å tillverkningsavgifter.» 1

1 förutnämnda proposition nr 208 till 1919 års lagtima riksdag med

förslag till förordning om ändrad lydelse i vissa delar av förordningen

den 11 oktober 1907 angående beskattning av socker m. m. föreslog

Kungl. Maj:t, bland annat, att riksdagen måtte godkänna omförmälda

grunder för pensionering av förste kontrollörer och kontrollörer vid

sockerraffinaderierna att gälla tillsvidare, intill dess annorlunda kunde

varda bestämt.

Ifrågavarande proposition blev i nu berörda del icke av riksdagen

bifallen. I skrivelse nr 132 uttalade riksdagen beträffande pensioneringav

förste kontrollörer och kontrollörer vid sockerraffinaderierna, bland

annat, dels att denna fråga lämpligen borde upptagas i samband med

den på Kungl. Mapts prövning beroende undersökningen om beredande

s. 59 Kontrollera mot PDF

59

Kungl. Maj:ta proposition Nr 182.

av pension åt vissa icke-ordinarie innehavare av statstjänst, dels ock att

de äldre kontrollörerna i allmänhet utgjordes av miiitärer, vilka redan

åtnjöte pension av allmänna medel, varför det individuella behovet

av pension här icke vore så ömmande, som det i första hand kunde

förefalla.

Emellertid har sedermera riksdagen åren 1920 och 1921 i fyra

särskilda fall medgivit pension enligt de i 1919 års proposition föreslagna

grunder åt kontrollörer vid sockerbeskattningen. Ingen av dessa

har dock förut åtnjutit pension av statsmedel.

Liksom kontrollstyrelsen och statskontoret linner jag starka billighetsskäl

tala för att viss del .av den personal, som varit anställd vid

sockerkontrollen men genom den föreslagna kontrollreformen kommer

att mista sina anställningar, må tilldelas understöd genom pension

eller annorledes. Det är att märka, att nu icke är fråga om pensionering

i vanlig mening utan om gottgörelse för mistad inkomst vid

påtvunget entledigande i anledning av en föreslagen omorganisation.

I likhet med vad som föreslogs i propositionen nr 208 till 1919

års riksdag lärer pension ej böra ifrågasättas annat än för kontrolltjänstemän

vid raffinaderierna, där arbetet pågår hela året om. De i

propositionen i fråga föreslagna grunder för pensioneringen torde även

nu kunna komma till användning, dock synes åldersgränsen böra, såsom

statskontoret förordat, nedsättas till 57 år med hänsyn till svårighfeten för

en person av högre ålder att erhålla ny anställning. Ja g biträder även

statskontorets uppfattning, att antalet för erhållande av pension erforderliga

tjänstår icke må understiga tio. Fordran bör vidare uppställas

på stadigvarande anställning, d. v. s. att vederbörande under tillverkningsåren

1920 1921 och 1921—1922 skall hava varit inkallad i tjänstgöring

vid sockerkontrollen under minst nio månader vartdera året.'' Den i de

år 1919 föreslagna pensioneringsgrunderna ingående bestämmelsen, att

högst 30 tjänstår må tillgodoräknas, torde här kunna uteslutas, enär

kontroll vid raffinaderierna infördes först från och med tillverkningsåret

1906 1907, varför den längsta tjänstetid, som någon kontrolltjänste
man

kan komma att få tillgodoräkna sig, uppgår till 16 tjänstår. Vad

slutligen angår frågan, huruvida befattningshavare, som redan åtnjuta statspension,

skola komma i åtnjutande av pension i anledning av deras

befattning vid sockerkontrollen, anser jag, att så icke bör bliva fallet.

Jag utgår därvid från den principiella uppfattningen, att kumulering

av statspension i regel ej bör ifrågakomma. Härtill kommer, att de

billighetsskäl, som tala för beviljande av pension åt övriga befattningshavare

vid sockerkontrollen, icke göra sig gällande med samma styrka

s. 60 Kontrollera mot PDF

60 Kungl. Maj:ts proposition Nr 182.

med avseende å den redan från annan verksamhet pensionerade

personalen.

Följande grunder synas alltså böra fastställas för pensionering av

förste kontrollörer och kontrollörer vid sockerraffinaderier att gälla tillsvidare,

intill dess annorlunda kan varda bestämt, nämligen:

att förste kontrollör eller kontrollör, som uppnått en ålder av

minst 57 år och räknar minst 10 tjänstår vid kontrollen över sockertillverkningen

samt varit under tillverkningsåren 1920—1921 och 1921

—1922 inkallad i tjänstgöring under minst nio månader vartdera året

och icke eljest åtnjuter pension av statsmedel, är berättigad att, därest

han icke för tiden efter den 31 juli 1922 erhåller förnyat förordnande

vid sockerkontrollen, från och med månaden näst efter den, då hans anställning

vid kontrollen upphör, komma i åtnjutande av pension;

att pensionens belopp avpassas efter tjänstårens antal och tjänstgöringens

beskaffenhet på det sätt, att för varje tjänstår såsom förste

kontrollör tillgodoräknas ett belopp av 90 kronor och för varje tjänstår

såsom kontrollör ett belopp av 60 kronor, samt

att varje år, varunder vederbörande innehaft förordnande som

förste kontrollör eller kontrollör, räknas såsom helt tjänstår under förutsättning,

att tjänstgöringen efter inkallelse omfattat minst nio månader

av året, att, därest tjänstgöringen omfattat mindre del av året, än nyss

sagts, éndast den tid, varunder tjänstgöring verkligen ägt rum, tillgodoräknas

såsom tjänstetid för pension, samt att tjänstgöring såsom vikarie

för förste kontrollör icke grundlägger rätt till pension i sådan egenskap.

Enligt vad jag inhämtat, uppbär ingen av de kontrolltjänstemän,

som tidigare innehaft annan statstjänst, pension till så lågt belopp, att

denna tillsammans med det pensionstillägg, varom särskild proposition

avlåtits, kommer att understiga, vad med tillämpning av ovan angivna

grunder skulle utgå.

På de av chefen för kontrollstyrelsen i hans ovan återgivna promemoria

anförda skäl anser jag mig vidare böra tillstyrka, att de kontrolltjänstemän

vid raffinaderierna, vilka mista sina anställningar vid sockerkontrollen

och ej komma i åtnjutande av pension i anledning av

befattning vid samma kontroll, må kunna såsom engångsersättning

tilldelas gratifikationer, vare sig dessa befattningshavare förut åtnjuta

statspension eller icke. De i samma promemoria föreslagna grunder för

bestämmandet av engångsersättningens belopp synas mig vara väl avvägda,

och kunna sammanfattas sålunda:

att förste kontrollör eller kontrollör, som varit under tillverkningsåren

1920—1921 och 1921—1922 inkallad i tjänstgöring under minst

s. 61 Kontrollera mot PDF

Kunyl. Maj.ts proposition Nr 182.

61

, nio månader vartdera året och icke erhåller pension i anledning av sin

befattning vid sockerkontrollen, är berättigad att, därest han icke för

tiden efter den 31 juli 1922 erhåller förnyat förordnande vid sockerkontrollen,

erhålla engångsersättning;

att engångsersättningens belopp avpassas efter tjänstetidens längd

på det sätt, att den, som räknar tio eller flera tjänstår, erhåller 1,200

kronor, den, som räknar minst sex och intill tio tjänstår, 900 kronor och

den, som räknar intill sex tjänstår, 600 kronor, samt

att varje år, varunder vederbörande innehaft förordnande som förste

kontrollör eller kontrollör, räknas såsom helt tjänstår under förutsättning,

att tjänstgöringen efter inkallelse omfattat minst nio månader av året,

att, därest tjänstgöringen omfattat mindre del av året, än nyss sagts,

endast den tid, varunder tjänstgöringen verkligen ägt rum, tillgodoräknas

såsom tjänstetid för erhållande av engångsersättning, samt att tjänstgöring

såsom vikarie för förste kontrollör icke grundlägger rätt till

engångsersättning i sådan egenskap.

Slutligen torde till Kungl. Maj:ts disposition böra ställas ett belopp

av 5,000 kronor för utdelande av understöd åt personal vid råsockerfabrikerna

i fall, där lång tjänstetid i förening med ömmande omständigheter

kunna anses därtill berättiga.

Enligt från kontrollstyrelsen erhållna uppgifter beräknas kontrollpersonalen

vid raffinaderierna under innevarande tillverkningsår omfatta

92 kontrolltjänstemän, därav 5 förste kontrollörer. Av dessa 92 kontrolltjänstémän

äro i enlighet med förut angivna regel 76 att betrakta såsom

stadigvarande anställda. Nedanstående tablå utvisar, huru detta

antal fördelar sig med hänsyn till övriga betingelser för erhållande av

pension eller ersättning.

Stadigvarande anställda

Antal: 76

Icke åtnjutande statspension

Antal: 40

Icke fyllda 57 år

Antal: 16

(Ersättning, se tabell B.)

Fyllda 57 år

Antal: 24

Åtnjutande statspension

Antal: 36

(Ersättning, se tabell B.)

Ej 10 tjänstår Med minst 10 tjänstår

Antal: 4 Antal: 20

(Ersättning, se tabell B.) (Pension, se tabell A.)

Enligt dessa uppgifter skulle med tillämpning av de grunder för

pensionering samt engångsersättningars bestämmande, som av mig blivit

förordade, av kontrolltjänstemännen med stadigvarande anställning 20

s. 62 Kontrollera mot PDF

62

Kungl. Maj:ts proposition Nr 182.

vara berättigade till pension och 56 till engångsersättning. Av de

kontrolltjänstemän, vilka icke redan åtnjuta pension av allmänna medel,

är antalet av dem, som icke''uppfylla villkoren för erhållande av pension,

varom här är fråga, 20, nämligen 16, som icke fyllt 57 år, och 4

som, ehuru fyllda 57 år, icke innehava 10 tjänstår. För fortsatt stadigvarande

tjänstgöring vid sockerkontrollen vid raffinaderierna har emellertid

beräknats ett antal av omkring 15 kontrolltjänstemän, av vilka

flertalet torde komma att antagas av sistberörda antal 20 icke-pensionerade

kontrolltjänstemän.

Frånsett den minskning i kostnadsbeloppet, som bibehållandet av

angivna antal av omkring 15 kontrolltjänstemän medför, skulle utgifterna

för ifrågavarande pensioner resp. ersättningar komma att gestalta sig

på sätt framgår av nedanstående tabeller A och B, vilka jämväl i erforderlig

mån innehålla uppgifter om tjänstetid.

Tabell A. Kostnader för pensionering.

Antal pensionsberättigade

Pensions-

belopp

Tjänstetid

förste

kontrollörer

kontrollörer

10 tjänster ...........................

1

600

11 » ...........................

—

2

1,320

12 > ..........................

_

2

1,440

13 » ...........................

1

780

14 » ...........................

—

2

1,680

15 » ...........................

—

—

16 » ...........................

3

9

12,960

3

17

18,780

Tabell B. Kostnader för engångsersättningar.

Tjänstetid

Antal

ersättnings-

berättigade

kontroll-

tjänstemän

Ersättning å

Belopp av

ersättning

10 år och däröver..................

34

1,200

40,800

6 år intill 10 år..................

14

900

12,600

understigande 6 år ...............

8

600

4,800

56

—

58,200

opaginerad Kontrollera mot PDF

6 3

Kungl. Maj:ts proposition Nr 182.

Såsom ovan angivits, äro totalbeloppen såväl av pensionerna som

av engångsersättningarna angivna, utan att hänsyn tagits därtill, att,

omkring 15 kontrolltjänstemäu beräknas komma att kvarstå i sina anställningar

vid sockerkontrollen och beträffande vilka sålunda statsverket

i detta sammanhang icke behöver vidkännas någon kostnad för

tilldelande av pension eller ersättning. Huru dessa kontrolltjänstemän

komma att fördela sig på gruppen av pensiousberättigade eller av

allenast ersättningsberättigade, låter sig icke för närvarande med någon

bestämdhet angiva. Givet är, med hänsyn till de väsentligt ändrade

uppgifter, det nya kontrollsystemet innebär, att det i allmänhet torde

bliva för kontrollmyndigheten erforderligt att i första hand bibehålla

dem, som äro yngre eller särskilt lämpade för fortsatt tjänstgöring. Då

flertalet av dessa på grund av levnadsålder under 57 år icke skulle

komma i åtnjutande av pension utan allenast ersättning i ett för allt,

skulle den på grund av deras kvarstående i tjänst uppstående besparingen

väsentligen komma att avse kostnadsbeloppet för engångsersättningarna.

Besparingen härå har uppskattats till omkring 15,000 kronor. I kostnaden

för pensioneringen har på grund av ovan angivna skäl förhållandevis

mindre nedsättning ansetts kunna komma i fråga, och har denna beräknats

till omkring 1,500 kronor.

Kostnaderna för den årliga pensioneringen av personal vid raffinaderierna

skulle sålunda komma att belöpa sig till omkring 17,000

kronor och för engångsersättningarna till sådan personal till omkring

43,000 kronor. För utbetalande av tillfälliga understöd åt personal vid

råsockerfabriker skulle slutligen erfordras 5,000 kronor.

Sedan föredragande departementschefen härefter uppläst förslag

till förordning angående beskattning av socker, hemställer departementschefen,

att Kungl. Maj:t måtte i proposition

ej mindre föreslå riksdagen att

dels antaga nämnda förslag till förordning;

dels medgiva, att av det under sjunde huvudtiteln uppförda ordinarie

förslagsanslaget till kontroll å tillverkningsavgifter må till förstärkning

av kontrollstyrelsens arbetskrafter i enlighet med av Kungl. Maj:t meddelade

närmare föreskrifter under vartdera av år 1922 och första halvåret

1923 få användas ett belopp av högst 6,000 kronor;

dels godkänna de av departementschefen föreslagna bestämmelserna

beträffande såväl användningen av berörda anslag, i vad det avser bestridande

av övriga kostnader för kontrollen över sockertillverkningen,

Departe
mentschefens
hemställan.

s. 64 Kontrollera mot PDF

64

Kungl. Maj:ts proposition Nr 182.

som vissa i 9 och 12 §§ av förutnämnda förordning omförmälda ersättningar;
dels

godkänna de av departementschefen föreslagna grunder för

pensionering av förste kontrollörer och kontrollörer vid sockerraffinaderier

att gälla tillsvidare, intill dess annorlunda kan varda bestämt, ävensom

för utbetalande av engångsunderstöd åt vissa kontrolltjänstemän vid

nämnda raffinaderier;

dels medgiva, att kostnaden för ifrågavarande pensionering må

bestridas av elfte huvudtitelns förslagsanslag till allmänna indragningsstaten

och kostnaden för engångsunderstöden av förutnämnda förslagsanslag

till kontroll å tillverkningsavgifter;

dels ock medgiva, att Kungl. Maj:t må av sistberörda anslag disponera

ett belopp av högst 5,000 kronor för utbetalande av tillfälliga

understöd till personal vid råsockerfabriker;

än även föreslå riksdagen att i riksstaten för tiden 1 januari 30

juni 1923 uppföra det ordinarie förslagsanslaget till kontroll å tillverkningsavgifter

med ett belopp av 425,000 kronor.

Denna av statsrådets övriga ledamöter biträdda

hemställan behagar Hans Maj:t Konungen bifalla och

förordnar, att till riksdagen skall avlåtas proposition

av den lydelse, bil. litt. vid detta protokoll utvisar.

Ur protokollet:

Olga Gjörloff.

STOCKHOLM, ISAAC MARCUS1 BOKTRYCKERI-AKTIEBOLAG, 1992.

s. 1 Kontrollera mot PDF

Bilaga 1

till Kung). Maj:ts proposition

till riksdagen år 1922, nr 182.

till hen .statsrådet och chefen för Kungl. finansdepartementet.

föredragning av riksdagens skrivelse nr 407 i anledning av dels

K.ungl. Maj:ts proposition med förslag till förordning om ändrad lydelse av

2a ^ 4 och 5 mom. i förordningen den 11 oktober 1907 angående beskattning av

socker, dels och väckt motion angående bättre utnyttjande av den vid sockertillverkningen

anställda kontrollpersonalens arbetskraft beslöt Kungl. Maj:t

den 26 september 1921 att bemyndiga chefen för finansdepartementet att tillkalla

två sakkunniga personer, därav en representant för kontrollstyrelsen, för

att verkställa utredning huruvida och på vad sätt kontrollen över sockertillverkningen

må kunna förenklas, i syfte att kostnaden för densamma nedbringas,

utan att kontrollens effektivitet äventyras. Enligt en samma dag dagtecknad

ämbetsskrivelse har dåvarande statsrådet och chefen för finansdepartementet

utsett undertecknade att verkställa ifrågavarande utredning och få vi härigenom

avgiva följande utlåtande i den till oss hänskjuta frågan.

Enligt det till de sakkunniga överlämnade utdraget ur statsrådsprotokollet

den 28 september 1921 över finansärenden har föredragande departementschefen

vid ärendets föredragning angivit vissa riktlinjer för utredningen, vilka

de sakkunniga ansett sig kunna sammanfatta i följande punkter, nämligen:

att syftet med utredningen är att vinna så stor besparing som möjligt;

att kontrollens effektivitet härvid ej får äventyras, varvid dock hänsyn bör

tagas till den omständigheten, att sockerindustriens starka koncentration

och störa omfattning samt den uppmärksamhet från allmänhetens och det

offentligas sida, varför företagens verksamhet äro föremål, i och för sig

utgöra en stark borgen för att bolagen noggrant uppfylla alla förpliktelser;

att anordnandet av s. k. öppen produktionskontroll i enlighet med vad i riksdagens

skrivelse ifrågasatts vore förtjänt av allvarligt övervägande;

att det därjämte bör undersökas, dels om möjligen själva principen för den nuvarande

sockerkontrollen kunde övergivas och en övergång ske från kontrollen

å tillverkningsplatsen till en bokföringsmässig granskning av tillverkningen,

dels huruvida sockerskatten lämpligen skulle kunna utgå på

råsocker i stället för, såsom nu är fallet, å raffinerat socker, varigenom en

betydande besparing skulle ernås, då kontrollen kunde inskränkas att omfatta

endast råsockerfabrikerna.

De sakkunniga hava inhämtat, att frågan om beredande av understöd till

vissa kontrollörer, som genom omläggningen av kontrollen kunna komma atl

mista sin anställning, bör upptagas till behandling först på ett senare stadium.

Bihang till riksdagens protokoll 1822. 1 saml. 155 höft. (Nr 182. Bilaga.) 1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Råsoekerbe
skattning.

Råva ruskatt.

Med hänsyn härtill hava de sakkunniga lämnat å sido eventuella understödsspörsmål.

Bland de olika spörsmål, som hänskjutas till de sakkunniga, intager

frågan om en möjlig övergång till råsockerbeskattning, fabrikatskatt, ett särskilt

rum, och må densamma därför framför andra ifrågasatta utvägar först

upptagas till behandling.

De lokaler i råsockerfabrikerna, där råsockret utvinnes, hava förhållandevis

begränsat utrymme och låta sig lätt övervakas, varför från denna synpunkt

sett kontrollen vid en fabrikatbeskattning skulle kunna bliva billig. Men svårigheter

uppstå därav, att råsockret kan hava olika beskaffenhet. Ur ett visst

slags råsocker kan utvinnas mer konsumtionsvara, raffinad, än ur ett annat;

sockret säges hava högre rendement i förra fallet än i senare. För att statens

fiskaliska intressen skulle helt tillgodoses, kunde då den utvägen tänkas att

med ledning av den erfarenhet, som med det gängse tillverkningssättet vunnits

i avseende på det utvunna sockrets rendement, en viss maximikvalitetsgräns

lades till grund för skatteberäkningen. Den omedelbara följden skulle emellertid

härav bliva, att tillverkarna inrättade sig för framställning av ännu mera

högrenderande socker, vilket skulle från statens sida nödvändiggöra en höjning

av kvalitetsgränsen, och så undan för undan till dess att vid råsockerfabrikerna

så gott som rent socker framställdes. Detta skulle föra med sig ett

bindande av för den nödiga nya maskinella utrustningen behövligt kapital av

betydande storlek, under det raffinaderierna till stor del finge stå outnyttjade,

vilket ur nationalekonomisk synpunkt måste anses förkastligt, I vår sockerbeskattnings

historia har något dylikt en gång förut skett, da man övergick från

råvaruskatt, skatt å betor, till konsumtionsskatt, varigenom de i melassutsockringsanordningarna

investerade miljonerna så gott som totalt förspilldes.

För att undgå ett sådant missförhållande kunde den utvägen anlitas att

beskatta råsoekret efter det rendement det vid undersökning visade sig hålla.

Detta förutsatte emellertid utförandet av hundratals kemiska analyser, vilket

skulle fordra statliga laboratorier samt kemister i icke ringa antal. Härigenom

uppstode så pass stora kostnader, att någon besparing i kontrollutgifter icke

ernåddes. Därtill kommer, att det genom analys framkomna rendementsresultatet

icke fullt överensstämmer med det utbyte raffinad, som verkligen erhålles,

vilket kunde tillföra fabrikanten en dold premie såväl vid erläggande av den

beräknade skatten som i synnerhet vid restitution. Råsockrets tullbehandling

vid import finge också undergå förändring så till vida, att rendementsanalyser

å detsamma bleve nödvändiga.

Av ovan anförda skäl torde tanken på införandet av fabrikatskatt hora

övergivas, ehuru den annars kan anses ligga nära till hands, då hos oss skatten

på brännvin sedan länge utgått enligt denna grund. Härvid är emellertid

att märka, att brännvinets alkoholstyrka bekvämt kan genom tillförlitliga

apparater utrönas.

Av övriga principer för sockerbeskattning äro skatter på betvikten och å

betsaftens sockermängd ur räkningen såsom förande till ännu större premiering

för tillverkaren. Ett annat intressant beskattningssätt må här i förbigående

beröras, nämligen det av särskilda sockerbeskattningskommitterade år

s. 3 Kontrollera mot PDF

3

1904 framställda förslaget om beskattning efter betornas vikt och sockerhalt,

vilket förslag var baserat på genom kommitterades försorg anställda försök

vid Kävlinge och Svedala sockerfabrik. Kontrollkostnaden beräknas vid detta

beskattningssätt uppgå till ungefär en tredjedel av motsvarande kostnad för

konsumtionsbeskattning. Ehuru vid dåvarande tidpunkt åtskilliga skäl talade

för införandet av denna beskattningsform, torde nu, sedan det exaktaste beskattningssättet,

konsumtionshcskattningen, fått fast fot här i landet, densamma

böra bibehållas, för den händelse avsevärda besparingar däri visa sig

kunna göras.

Vid ett närmare studium av nu gällande författningar om beskattning av

socker samt de anförda motiven för desamma finner man den ledande tanken

däri hava varit att söka betaga fabrikanten varje tänkbar möjlighet att undandraga

sig skatt. Bestämmelserna hava därför blivit stränga, och deras övervakande

fordrar en talrik kontrollörsstab. Detta torde också vara ofrånkomligt,

om föreskrifterna skola vara allmängiltiga och således gälla för alla slags

tillverkare, oavsett företagens storlek och organisation, deras ställning till

staten och till samhället i övrigt. Men just beträffande sockerindustrien har

utvecklingen hos oss gått i den riktningen, att det starkt kan ifrågasättas,

huruvida icke åskådningssättet härvidlag borde underkastas en revision.

Sockertillverkningen bedrives endast av tvenne bolag med tillsammans

140,000,000 kronors aktiekapital, aktierna äro mycket spridda — på ej mindre

än cirka 14,000 händer —, och bolagens verksamhet således mycket observerad

av allmänheten. Deras storindustriella, centraliserade och rationella organisation

lämnar många möjligheter till ingående kontroll. Och sådan hava företagen

i själva verket upprepade gånger fått underkasta sig. Sockerindustrien

har uppvuxit i tullskyddets hägn, och i samma mån industrien vuxit sig stark,

ha statsmakterna ansett sig böra i högre grad bevaka statens finansiella intressen.

Vid dylika tillfällen hava ingående undersökningar måst göras i avseende

på bolagens tekniska och ekonomiska verksamhet, hela deras bokföring

ställas till vederbörande myndigheters disposition, och vinstutdelningen har begränsats.

Bolagen hava, kan det sägas, stått under det allmännas kontroll.

Huruvida detta även för framtiden kommer att ske, därom är svårt att uttala

sig, men för den händelse betodlingen skall i full utsträckning bevaras åt landet,

torde nog staten ej kunna undandraga denna näring sitt stöd och antagligen

då också i fortsättningen alltjämt med uppmärksamhet följa, sockerindustriens

ekonomiska utveckling. Att under sådana förhållanden något av bolagen

skulle vilja utsätta sig för den för företagets hela ställning kanske ödeläggande

risk, som vore förenad med ett falsarium, ett undandragande av skatt

till staten, är fullkomligt onaturligt. Härvidlag bör ej heller förbises den ambitionskänsla

och laglydighetsanda, som under framstående chefers ledning

genomträngt denna industris tjänstemannakår.

Det är överraskande, att icke denna sockerindustriens säregna ställning

till staten och allmänheten tidigare givit anledning till att göra tillverkningskontrollen

mera lätthanterlig. Att söka genom fortlöpande, noggrann kontroll

förhindra varje även den minsta möjlighet till smussel, exempelvis genom förgallring

och bevakning av varje från fabrik och lager ledande fönster, dörr

och port, torde med hänvisning till vad som ovan framhållits, icke vara av be
-

Konsumtions
skatt.

Kontrollens

och sockerindustriens

inbördes förhållande.

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

hovet påkallat. Beträffande den eventualiteten, att mindre kvantiteter socker

skulle kunna, tillverkaren ovetande, avlägsnas ur fabriks- och förrådsbyggnader,

kan sägas, att, om bolaget, som därvid har betydligt större intresse att bevaka

än staten, kan taga förlusten, så kan även staten göra det. Endast några

få gånger hava dylika försök till utsmuggling förekommit, varvid det endast

rört sig om minimala kvantiteter. Det kan icke vara ekonomiskt försvarligt

att upprätthålla en dyrbar kontroll, endast för att undgå en mycket obetydlig

risk.

I själva verket har också i den praktiska tillämpningen kontrollen ej

blivit så rigorös, som författningarnas anda angiver. Ett visst samarbete,

grundat på förtroende, har uppstått mellan tillverkare och kontrollmyndighet

— en helt naturlig utveckling för övrigt under angivna förhållanden —, och

åtskilliga eftergifter hava i kontrollhänseende gjorts på olika platser. Så har

vid sockerraffinaderiet i Landskrona ett sockermagasin, rymmande 2,000 ton,

sedan åtskilliga år använts utan fönstergaller, och detsamma är förhållandet

med en tillbyggnad av 6,000 tons kapacitet. Vid raffinaderiet i Göteborg har på

grund av lokala förhållanden all portkontroll överlämnats åt tillverkaren, medan

i stället fabriken i sin helhet övervakas av en vakthavande kontrollör. Vidare

godtagas här även på grund av vissa lokala svårigheter tillverkarens uppgifter

rörande till fritt bruk utlämnat säcksocker och toppsocker; säckarnas

antal och topparnas genomsnittsvikter kontrolleras endast vid transporten från

tillverkningsplatsen. Under den följd av år, som ovan angivna lättnader i

kontrollen tillämpats, har enligt uppgift icke vid något enda tillfälle missbruk

från tillverkarens sida förekommit, något som talar för riktigheten av det

åskådningssätt, som i det föregående framförts.

öppen pro- Med konsekvent tillämpning av dylika principer för kontrollens anord
duktionskon-

ilande skulle följande grundlinjer för en förenklad kontroll kunna uppdragas.

troll.

Anordningen Den kontinuerliga bevakningen, dag och natt, av utgångarna till den lo
av

den- kal) där räSOckret tillverkas, sockerhuset, bortfaller och ersättes med ofta föresamma.

komman(je inspektioner vid olika tider på dygnet. Vid sådant förhållande kan

Råsocker- nu gällande föreskrift om sockerhusets partiella avstängande bortfalla.

fabnker. k)en bokföring över tillverkningen, som nu verkställes av kontrollmyn
digheten,

torde kunna undvaras, och i stället den bokföring godtagas, som tillverkaren

för jämsides med den förra. Det sätt, pa vilket böckerna böla uppläggas

och föras, må bestämmas av kontrollstyrelsen.

Beträffande det utvunna råsockret iakttagas för närvarande följande förfarande

och bestämmelser. Sockret antingen upplägges å magasin, som stå i omedelbar

förbindelse med fabriken, eller borttransporteras med automobil, järnväg

eller fartyg till på annan plats beläget magasin eller raffinaderi. Denna transport

sker för närvarande under förpassning, det vill säga den under kontrollörs bevakning

å avsändningsorten inlastade försändelsen åtföljes av en uppgift å

godset, enligt vilken kontroll sker å mottagningsstationen, ävenledes av statens

kontrollör. Vid säckgods vägas och räknas säckarna, och vid försändning

av löst socker utrönes nettovikten förmedelst behållarens tara- och bruttovägning

Sådana försändelser av råsocker förekomma i mycket olika utsträckning

på de respektive fabrikerna, huvudsakligen beroende på magasinsförhål
-

opaginerad Kontrollera mot PDF

landena. De försiggå under kampanjen hela dygnet om vid sådana råsockerfabriker,

som sakna magasin. Andra fabriker åter kunna lagra hela sin tillverkning,

och försända socker endast mellan kampanjerna.

Jämväl beträffande detta förpassningsförfarande kan en förenkling av

kontrollen företagas, och i detta avseende skulle man kunna gå ett steg längre

än vad riksdagen i sitt förslag till öppen produktionskontroll ifrågasatt. Ändamålsenligt

är visserligen att bibehålla förpassningarna, men förpassningsinlagorna

skulle av tillverkaren utskrivas och av ansvarig person undertecknas i

3 exemplar, varav ett överlämnas till kontrollören å avsändningsorten och ett

till kontrollören å mottagningsorten. I och för utbytes- och räntabilitetsberäkning

de olika fabrikerna sinsemellan för tillverkaren själv noggranna anteckningar

över försändelserna. Dessa uppgifter böra kunna godtagas och

kontrollmyndigheten inskränka sig till att allt emellanåt oväntat dels kontrollera

vågar och vikter, dels taga stickprov å säckvikten, säckantalet och å behållarnas

vikt samt i övrigt hålla uppsikt över tillverkarens förpassningsbokioring.

Där automatiska vågar för råsocker finnas uppsatta, må kontrollören

varje eller varannan dag, eller annars när anledning därtill gives, övertyga

sig om, att de fungera oklanderligt. Vidare kan genom kommunikation mellan

kontrollörerna å avsändnings- och mottagningsstationerna en rätt värdefull

kontroll vid jämförelse mellan bokföringen å dessa platser utövas. För detta

ändamål bör kontrollörens tjänsterum vara försett med telefon, som bekostas

av tillverkaren.

Den under eu viss tillverkningsperiod eller kampanj tillverkade råsockermängden

å en viss fabrik skall i ett eller flera raffinaderiers, eventuellt

magasins, böcker redovisas såsom mottaget för avverkning eller lagring. Även

på detta sätt är det möjligt att ernå kontroll över försändelserna. En slutkontroll

kan årligen ske genom de i nuvarande sockerskatteförordnings 30 § föreskrivna

inventeringarna.

Råsockermagasinen böra fortfarande stå under kronans lås, varför vid

uttagning efter råsockerkampanjens slut kontrolltjänsteman måste, liksom nu

är fallet, inkallas.

Den här skisserade anordningen av kontrollen vilar på principen av oförmodad

stickprovtagning och kontrollvägning, utan att från kontrollens sida

annan bok än dagbok behöver föras. Den borde därför kunna utövas av eu

enda person, vilkens tjänstgöring emellertid bleve rätt krävande, enär han vid

olika tider på dygnet, ibland även nattetid, skulle utöva sina plötsliga inspektioner,

men för den korta tid, råsockerkampanjen varar, 8 å 10 veckor, kan

tjänstgöringen utan svårighet utföras. Kontrolltjänstemannen torde mellan

kampanjerna kunna tjänstgöra vid sockernederlag.

Det är tydligt, att fabrikerna få lägga upp sådana böcker, som kontrollstyrelsen

kan finna lämpliga samt att kontrollörerna böra ha tillträde till fabrikens

alla lokaler och erhålla alla de upplysningar, som kunna befinnas bliva

nödiga att anskaffa för kontrollens utövande.

Bevakning av fabriksområdets portar kan, såsom i Göteborg praktiseras,

överlämnas åt en vaktliavande kontrollör, som övervakar fabriken i dess helhet.

Pa sätt vid råsockerfabrikerna föreslagits bör fabrikens bokföring över

ankommande råsocker kunna lämnas vitsord. Stickprovsinspektionen samt

Raffinade
rierna.

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Sockerneder
lag.

Besparingar

vid införandet

av Öppen produktiouskontroll.

Omläggning

av sockerkonsumtionsbeskattrdngen

genom fakturakontroll.

nödig uppsikt över vågar och vikter i fabriken kan utföras av ovannämnde be

vakningskontrollör.

Vad beträffar själva kontrollen vid utlämnande av socker till fritt bruk,

kunna icke några avsevärda indragningar av personal göras, för så vitt man

fasthåller vid den fordran, att från statens sida ett detaljerat övervakande av

utvägningen skall äga rum.

Å nederlag har endast råsocker inlagts med undantag för ett magasin i

Landskrona, varifrån även raffinad utlämnats. Detsamma har, ehuru beläget

å annan plats i staden än raffinaderiet, ansetts i kontrollhänseende höra till

detta. Sedan under innevarande år rymligare lokaler anskaffats vid själva

raffinaderiet, håller man i sockerbolaget för troligt, att raffinad icke vidare

kommer att i ifrågavarande magasin inläggas. Sockernederlagen kunna sålunda

betraktas såsom magasin för in- och utgående råsocker, och om kontrollen inrättas

enligt samma principer som vid fabrikerna, blir för densammas utövande

en enda kontrolltjänsteman å varje nederlag i regel tillräcklig.

Beträffande de besparingar, som skulle uppstå genom införande av ovan

angivna förenklingar i kontrollen, kan man få en uppfattning genom en på ett

visst tillverkningsårs data grundad beräkning av kontrollkostnaderna. De sakkunniga

hava med ledning av till kontrollstyrelsen för tillverkningsåret 1920

—1921 inkomna uppgifter låtit beräkna personalkostnaderna — såväl lön som

dyrtidstillägg — och äro dessa kostnader specificerade i tablån (bil. A).

Under nyssnämnda tillverkningsår sysselsattes vid landets 21 råsockerfabriker

19 l:ste kontrollörer1 och 114 kontrollörer med totalt avlöningsbelopp

av respektive 39,843 och 136,258 kronor. Om kontrollbefattningen skulle utövas

av en enda person i varje fabrik, finge denne antagligen ha jämställts

med nuvarande l:ste kontrollören och åtnjutit hans avlöning. Sålunda skulle

hava inbesparts kostnaden för samtliga kontrollörer. Kontrollpersonalen vid

de fem raffinaderierna utgjordes enligt de till kontrollstyrelsen överlämnade

statistiska uppgifterna av 5 l:ste kontrollörer och 86 kontrollörer med en sammanlagd

total avlöning av 493,435 kronor. Enligt uppgifter, som inhämtats av

de sakkuniga, hava de på en gång tjänstgörande kontrollörerna utgjort 65 å

70 st„ på grund varav det överskjutande antalet får anses hava utgjort ersättare

för kontrollörer vid semester eller annat förfall. Genom den kontinuerliga

portbevakningens och förpassningskontrollens reformering skulle kontrollörernas

och deras ersättares antal kunna minskas med 40 å 42 st. representerande

en avlöning av tillsammans 210,000 kronor. Tillsyningsman å allmänna

sockernederlag hava tillsammans i total avlöning uppburit cirka 15,500 kronor.

Ifråga om dessa tillsyningsman skulle någon besparing icke uppkomma. Den

nuvarande totala kontrollkostnaden uppgår till omkring 685,000 kronor och

skulle alltså den totala inbesparingen hava belupit sig till i runt tal 350,000

kronor eller 51 procent av kontrollkostnaderna.

Enligt de sakkunnigas mening kan således vid realiserandet i huvudsak

av den öppna produktionskontroll, som riksdagen i sin skrivelse tänkt sig så
1

Vid tvenne raffinaderier, där råsockertillverkning äger ruin, utövas förste kontrollers

åliggande beträffande tillverkningen av råsocker utav den för raffinaderiet anställde

förste kontrollören.

opaginerad Kontrollera mot PDF

horn huvudalternativ, högst omkring 50 procent besparing vinnas. Detta utgör

maximum av den ekonomisering, som kan ernås genom möjliga förklingar

och indragningar enligt nyssnämnda kontrollsystem.

,, marka härvid är emellertid, att grundvalarna för den nuvarande

til"^lätt''bnikTlhf T'' 1 111.ngåen.de g^nskningen över utvägningen av socker

till fritt bruk ha bibehållits. Anses det, att utgifterna för kontrollen ytter
igai

e skola nedbringas, maste man omlägga grunderna för den nuvarande sockeikonsumtionsbeskattningen.

Eu dylik omläggning torde också väl låta sig

JwVaifS'' (D<'' Tf nam]lgen kunna aPPställas såsom ett allmänt krav, att

i fatens ®lda ÖVZ 011 beskattad näring icke göres mera omattande

un vad behovet kraver. Enligt de sakkunnigas mening skulle emellertid

ett bibehållande av kontrollen i den omfattning, som ovan med den öppna

pioduktionskontrollens system angivits, innebära en mera omfattande kontroll

an vad behovet oundgängligen kräver, utan att därmed något väsentligt vunmts

i avseende pa kontrollens effektivitet. De sakkunniga vilja därför i det

tolkande upptaga till undersökning, huruvida överhuvud den från kontrollens

sida ingående granskningen över utvägningen av socker är erforderlig.

Kent principiellt sett borde invändning ej kunna göras mot, att även vid

denna utvägning stickkontroll komme till användning på samma sätt som vid

rasockrets tillverkning, uppvägning, lagring och transport. De skäl, som där

talade för att lämna sockerbolagen något friare händer i förlitande på hederligheten

hos deras ledande män, på den kontroll, som allmänhetens stora intresse

och uppmärksamhet för deras verksamhet innebär, samt på den stora

risken for dem vid ett lagbrott, hava samma giltighet ifråga om själva utlammngen

av konsumtionsvara. I detta sammanhang må framhållas, att den

norska maltdryckskontrollen är baserad på tillverkarens egen bokföring och

e.?aa.uppglfter- Skatten uttages på grund av en av tillverkaren själv förd försaljnmgsbok.

Hela tillverkningen försiggår utan närvaro av någon kontrollöraontrollt.

iänstemannens uppgift är att granska, att böckerna äro förda i enlighet

med av kontrollmyndigheten lämnade anvisningar samt att för detta ändamål

vid plötsliga, oväntade inspektioner taga stickprov. Detta kontrollsystem

har sedan den 1 januari 1913 varit i tillämpning i Norge och på grund av både

dess händighet och effektivitet vunnit livligt erkännande från såväl kontrollmyndighetens

som från tillverkarnas sida.

På liknande sätt är kontrollväsendet för maltdrycker ordnat i Danmark.

Näi ett så anordnat kontrollsystem visat sig kunna framgångsrikt till-1

lampas, där tillverkarna äro många — i Norge 40 st. — och åtminstone åtskilliga

rätt små, synes, som om det borde vara möjligt att genomföra något

liknande vid våra sockerfabriker, vilka äro färre samt organiserade efter större

och enhetligare linjer än allehanda bryggerier av olika beskaffenhet.

Mbn. det ligger i sakens natur, att det mot bakgrunden av sockerkontrollens

historiska utveckling här i landet och med tanke på de stora värden, varom

det här är fråga, skulle anses önskvärt att få en något mera påtaglig kontroll

än den norska och danska ölkontrollen.

För detta ändamål skulle man kunna betjäna sig av det sätt, på vilket

svenska Sockerfabriks Aktiebolaget ordnat utskrivningen av fakturor för försålt

socker. För varje från något av raffinaderierna försåld eller därifrån till

distribueringsställen förflyttad post socker utskrives av respektive raffinaderi

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

faktura i tvenne exemplar, varav det ena tillställes köparen och det andi a

översändes till bolagets huvudkontor i Stockholm, till vilket fakturans nettobelopp

skall av köparen å viss angiven dag inandas. Alla fakturoi aio foisedda

med nummer i löpande följd. Det expedierande raffinaderiet som behåller

kopior av fakturor: a, uppsätter vidare en förteckning i nummerföljd a hela

antalet under dagen u.skrivna fakturor med angivande av den sammanlagda

vikten och värdesumma. Denna förteckning översändes dagligen tillsammans

med fakturorna ävenledes till huvudkontoret i Stockholm. Av narslutna bilaga

B framgår närmare dessa handlingars utseende.

För att en sådan anordning skulle ändamålsenligt kunna komma till användning

för det statskontrollsyftemål, varom bär ar fråga, erfordras omelleitid

att skattepliktigt socker icke finge från fabrik eller allmänt nedeilag utlämnas

annorledes än medelst fakturering ävensom att fakturorna skulle före

avsändandet granskas och annoteras av en kontrolltjänsteman samt av honom

på visst sätt kontrollstämplas. Då köpare av socker, levererat direkt från fa

brik eller nederlag, sålunda i sinom tid skulle bliva undef * aff fak

tura vilken icke bure stämpel, utvisande att den passeiat konti olltjansteman,

vore’olaglig, skulle detta medföra risk för tillverkaren eller nederlagsinnehavaie

att utlämnande av socker i annan ordning än som ^de e„_

eventuell anmälan från köparens sida upptäckt. Detta förhållande törne en

bart för sig innebära rätt stor trygghet mot försök till slmtteforsni Ilning.

I vissa fall betjäna sig sockerbolagen av särskild depa loi distiibution

av redan beskattat socker. Då icke desto mindre fakturor rörande sadant socker

borde för fullständighetens skulle vara försedda med kontrollstämpel,

skulle därest kontrollmyndigheten funne sådant påkallat, åtgärder givetvis

vidtagas i svfte att kontrollstämplade fakturor även vid sådan distribution

lomme till aavänönins. Fria vederbörande sockerbolag hav..de sakknnmgo

inhämtat, att hinder emot dylik kontrollstämpling icke moter i det fall da

distribution från dopa för närvarande ägor mm. ..

Den möjligheten kunde visserligen tänkas, ^att tillverkaren överträdde

förbudet att försälja socker utan faktura. Detta försäljnmgssatt torde lik\a

såsom fullkomligt oförenligt med affärsmässig verksamhet icke behov a taga

i räkningen, då det gäller undersöka förutsättningarna för att införa nu

ifrågasätta kontroll vid sockerfabrikerna. Säkerligen skulle ej heller ett sådan

tilltag länge förbliva oupptäckt. Jämväl kunde tänkas, att tillverkaren a fakturan

angav ett mindre viktsbelopp än vad försäljningen verkligen omfattade.

Uppenbart torde emellertid vara, att ett dylikt förfarande skulle av kontrolltiänstemannen

upptäckas vid stickprovskontrollen, härjande givetvis koparen

vfd koSlerandet av fakturan skulle finna, att han for den angivna vikten

krävdes ett högre pris än det officiellt noterade. ,

Stämplingen kunde lämpligen ske så, att varje faktura f<orsages.medsi^

Vnonrin nummer i viss serie _ för varje utlämningsstalle dess serietecken

och perforerades med sitt viktsbelopp. Därjämte skulle statens kontrollmärke

anbringas Perforeringarna kunde utföras av någon bolagets ansvarige tjänstemän

odiföi ändamålet torde lämpligen de för bankcheckperforermg numera

brukliga maskinerna kunna med någon obetydlig modifikation anvandas. Ko

trollstämpeln skulle naturligtvis åsättas av kontrollören Varje dag efter ex.

p^ditioMtidens slut eller oftare, om så erfordrades, förelädes for kor.Uolloren

s. 9 Kontrollera mot PDF

9

do utskrivna och stämplade fakturorna samt fakturuförteckningen. Kontrollt.

lanstemannen ålåge nu att genom stickprov kontrollera såväl beräkningen och

hopsummeringen i de olika fakturorna som överensstämmelsen mellan de å fakurorna

utskrivna och perforerade vikttalen, övertyga sig om riktigheten av

akturalortecknmgen, göra införingar i skattepåföringslängden samt därpå förse

varje faktura med statens kontrollstämpel. Kopia av fakturaförteckningen

oyerlamnas till kontrollmyndigheten, och fakturakopiorna skola av tillverkaren

1 or varas samt vid anfordran ställas till kontrollmyndighetens förfogande för

eventuellt behövlig- efterrevision.

Antalet fakturor som dagligen utskrives å de särskilda raffinaderierna,

ar mycket olika. (Bil. C.) Under sistförfluten tillverkningsår har antalet

växlar mellan 1 å 2 om dagen till högst 153 i Stockholmsfabriken och högst 60

i de Övriga fabrikerna. Medeltalen voro för Landskrona och Arlöv 19, Lidköping

cirka 20, Göteborg 26 samt Stockholm 65. Som härav framgår, är antalet

icke större än att kontrollarbetet med fakturorna borde taga endast relativt

kort tid i anspråk. På de bestå ställen finnes tillgång till räknemaskiner, som

kunna underlätta arbetet. Vissa av dessa maskiner avleverera samtidigt viktoch

värdenotor, vilka kunde biläggas kontrollhandlingarna och få ett visst

värde vid revisionskontroll.

Fakturan skulle föreläggas kontrollören i det skick, närslutna bilaga D

utvisar.

•vjeja^U1*ei''a^ soc^e1’ bokföres särskilt, och respektive fakturor märkas med

särskild denatureringsstämpel. Redan beskattat socker, som blivit skadat eller

av andra anledningar måste omarbetas och på grund därav utbytas mot ny

vara, uppföres i särskilda utbytesliggare.

Vid ett å raffinaderi på ovan angivna sätt anordnat kontrollsystem kunde

nodig tillsyn utövas av en enda kontrollör åt gången. Dennes åliggande skulle

da vara:

att vid olika tillfällen kontrollera vågar av olika slag och deras funktion

att genom stickprov kontrollera, dels att vikterna på tillverkat socker ''(bitsocker,

toppsocker och raffinerat säcksocker) äro i full enlighet med vad

som finnes å emballage eller i fabrikens journaler angivet, dels att olika

poster till fritt bruk utlämnat socker till stycketal och vikt överensstämma

med bokföringen,

att kontrollera förpassningarnas riktighet såväl genom stickprov som även

tidvis genom kommunikation med kontrollören å den fabrik eller det magasin,

varifrån råsockret avsänts,

att varje dag å lämplig tid genomgå och stämpla utskrivna fakturor, kontrollera

fakturaförteckningen, föra avräkningslängden samt tillse, att stämplingsmaskiner

fungera oklanderligt,

att föra dagbok samt

att i övrigt med uppmärksamhet följa tillverkningen och expeditionens gång.

Kontrolltjänstemännen skola äga obehindrat tillträde till samtliga fabrikslokaler

när som helst på dygnet och därstädes få företaga besiktning, mätning,

vågning och dylikt, som anses erforderligt för kontrollens behöriga ut-,

övande.

Sockerutlämningen brukar vid raffinaderierna äga rum i 8 å 12 timmar

och utsträckes ibland till 16 timmar, under det att fabrikationen pågår allt

Bihang till riksdagens protokoll 1922. 1 samt. 155 höft. (Nr 182. Bilaga.) 2

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Sakkunnigas

förslag.

Ny förordning.

efter behovet i 8, 16 eller 24 timmar. Att såsom vid råsoekerfabrikerna överlåta

kontrollen under hela dygnet till endast en enda person torde knappast låta

sig göra med hänsyn till såväl tjänstens omfattning som raffinaderiernas långa

kampanj (större delen av året). Tjänstgöringen kan lämpligen fördelas i tvenne

skift med en kontrollör i varje, och denne borde var förpliktad att minst 8

timmar varje dygn vara i fabriken närvarande och deltaga i kontrollgöromålen.

Dessa fordra visserligen vakenhet, rörlighet, samvetsgrannhet och gott

omdöme, men äro annars icke av den art, att fordran på en sådan tjänstgöringstid

må anses obillig. Inalles skulle sålunda 10 kontrollörer behövas för

de 5 raffinaderierna.

Samtliga kontrollörer såväl i råsockerfabriker som raffinaderier måste

besitta den kunskap i undersökning av sirap och melass, som enligt nu gällande

författningar l:ste kontrollör bör äga, och i övrigt torde dessa platsers

innehavare böra motsvara så pass stora anspråk, att de i lönehänseende jämställas

med nuvarande l:ste kontrollörer.

Hela sockerkontrollen skulle sålunda kunna skötas av 19 kontrollörer å

råsockerfabrikerna och 10 kontrollörer å raffinaderierna, alla med de nämnda

löneförmånerna, samt därjämte tillsyningsman å nederlagen. Den sammanlagda

avlöningen bleve, alltjämt med tillverkningsåret 1920—1921 som grund

för beräkningen, i runt tal 163,000 kronor, vilket innebure en besparing av

522,000 kronor eller 76 procent.

Råsockerfabrikerna, som efter eventuell särskild anmälan erhållit tillstånd

direkt försälja renat råsocker till konsumtion, böra i kontrollhänseende

behandlas såsom raffinaderi.

Föregående redogörelse torde ådagalägga, att av de tvenne utvägar till

omläggning och förenkling av kontrollen över sockerbeskattningen, som de sakkunniga

påvisat, den senast återgivna uppenbarligen innebär den för statsverket

billigaste kontrollanordningen, utan att under de givna förutsättningarna

kontrollens effektivitet ur skattesynpunkt därigenom äventyras.

På grundval av detta alternativ hava de sakkunniga utarbetat närslutna,

såsom bilaga E betecknade förslag till ny förordning angående beskattning av

socker. Det av de sakkunniga förordade kontrollsystemet har påkallat så vittgående

ändringar i de hittillsvarande författningsbestämmelserna, att det icke

varit möjligt att inom den nuvarande förordningens ram vidtaga erforderliga

ändringar, utan har det synts de sakkunniga lämpligast att utarbeta ny förordning.

Härtill har även ett annat motiv medverkat. Den granskning, som

de sakkunniga ägnat den nu gällande förordningen och med stöd av densamma

utfärdade föreskrifter, har nämligen givit vid handen att åtgärder i detta

sammanhang lämpligen böra vidtagas för åstadkommande i sin helhet av ett

ändamålsenligt kontrollsystem, som bättre är anpassat efter den centrala kontrollmyndighetens

nuvarande organisation, i vilket avseende åtskilliga brister

förefinnas. De förhållanden, som sakkunniga här åsyfta, äro i allmänhet sådana,

som härleda från äldre författningar eller som sammanhänga med en

annan anordning av den centrala kontrollen. Det kan förtjäna erinras därom,

att så länge den centrala kontrollmyndigheten utgjorde en byrå inom finans
-

s. 11 Kontrollera mot PDF

11

departementet denna byrå lämpligen icke kunde taga självständig befattning

med kontrollens anordnande i åtskilliga delar, utan var man hänvisad att härutinnan

låta länsstyrelserna utöva viss lokal kontrollbefogenhet. I och med att

kontrollstyrelsen emellertid blivit ett centralt ämbetsverk, som inför Kung!.

Maj:t är ansvarigt för kontrollens handhavande, synes konsekvent böra följa,

att de länsstyrelserna för närvarande anförtrodda uppgifterna böra överflyttas

på kontrollstyrelsen. En sådan anordning skulle å ena sidan bereda en utan

tvivel väl behövlig lättnad för länsstyrelserna i mängden av de olikartade

göromål, de hava att handlägga, och å andra sidan skapa bättre förutsättningar

för ett enhetligt mera effektivt utövande av kontrollen från kontrollstyrelsens

sida. I detta sammanhang hava de sakkunniga även ansett sig böra

erinra om det överflyttande från länsstyrelserna till den centrala kontrollmyndigheten

av ärenden rörande sockerbeskattningskontrollen, som i visst avseende

redan ägt rum. Genom förordningen den 9 maj 1919 (nr 223) har nämligen

befogenheten att utse och förordna kontrollörer och tillsyningsmän vid sockerbeskattningen

överlämnats till kontrollstyrelsen.

Med den anordning av kontrollen, som de sakkunniga föreslå, synes ej

föreligga någon anledning för bibehållandet av nuvarande bestämmelse, atit

driftsanmälan rörande sockertillverkning skall ingivas till länsstyrelse och

att denna skall utfärda tillstånd till sockertillverkning. Då under alla omständigheter

kontrollstyrelsen måste underrättas om påbörjandet av tillverkningen

vid sockerfabrik, för att kontrollstyrelsen må kunna vidtaga vissa kontrollåtgärder,

synes riktigast, att driftsanmälan göres till kontrollstyrelsen,

vilken såsom den sakkunniga kontrollmyndigheten bäst kan pröva de i driftsanmälan

lämnade uppgifterna och i enlighet härmed meddela tillståndsbevis.

I det avseende synes emellertid länsstyrelsernas hittillsvarande åliggande

beträffande kontrollen böra bibehållas, nämligen i fråga om prövningen av

ställda säkerheter för erhållande av anstånd med inbetalning av skatt. Länsstyrelse

torde, var och en för sitt län, hava större förutsättning än kontrollstyrelsen

att bedöma beskaffenheten av lämnade säkerheter, och då länsstyrelse,

därest ej skatten ordentligt inbetalas, bär att utmäta densamma, torde

det jämväl ur denna synpunkt vara riktigast, att säkerheten finnes i länsstyrelsens

vård. Det, som skulle ankomma på kontrollmyndigheten, vore a''t1

med ledning av bevis om ställd säkerhet, vilket tillverkare eller nederlagsinnehavare

skulle hava att till kontrollstyrelsen insända, tillse att anstånd med

skattens inbetalande allenast komme att avse högst det belopp, varför säkerhet

blivit ställd.

Vad därefter beträffar sättet för inbetalning av skatt, synes jämväl en

förändring i hittillsvarande förfarande böra vidtagas. Inbetalning av skatten

sker nämligen för närvarande genom medlens insättning i vederbörande riksbankskontor

å statsverkets giroräkning för länsstyrelses räkning. Inbetalning

skall sålunda kontrolleras av vederbörande länsstyrelse, som redovisar vad som

influtit under vederbörande riksstats titel till riksräkenskapsverket. Kontroll

torde i allmänhet bliva möjlig först vid årets slut. Enligt de sakkunnigas mening

innebär detta eu omväg, och torde det vara riktigast, att sockerskattemedlen

av tillverkaren inbetalades å statsverkets giroräkning i riksbanken för

statskontorets räkning, varvid kontrollen över att medlen inbetalades på be
-

Överförande

till kontrollstyrelsen

av

vissa befogenheter,

som nu

utövas av

Kungl. Maj:t

eller länsstyrelserna.

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Förenklingar

av hithörande

författningar.

hörigt sätt skulle utövas av kontrollstyrelsen, genom att tillverkaren ålades att

till styrelsen insända vidimerad avskrift av levereringsreversal. Ett sådant

förfarande tillämpas för närvarande i avseende å utskänkningsskatten, vilken

av bolagen insättes å giroräkning icke för länsstyrelses räkning utan för statskontorets

räkning, varjämte avskrift av levereringsreversal insändes till kontrollstyrelsen,

vilken verkställer vederbörlig granskning samt meddelar statskontoret

resultatet av densamma; härvid skola de under varje månad gjorda

inbetalningarna till statskontoret stämma med de siffror, som kontrollstyrelsen

efter vederbörlig granskning för varje månad erhållit.

Genom en sådan anordning har det blivit möjligt att erhålla en helt

annan, bättre och snabbare kontroll än vad som för närvarande är möjligt för

kontrollstyrelsen att erhålla beträffande tillverkningsskattemedlen. Då nämligen

de särskilda länsstyrelserna, var och en på sin ort, skola handhava kontrollen

över dessa medel jämte mångahanda andra bestyr, är det givet, att en

viss ojämnhet i kontrollen måste uppkomma.

Vad angår decentralisation från Kungl. Maj:ts handläggning av ärenden

rörande sockerbeskattningen hava de sakkunniga ansett, att prövningen av ansökningar

rörande eftergift av sockerskatt i fall, som i 7 § i nu gällande förordning

avses, bör överföras till kontrollstyrelsen (jämför 27 § mom. 2 i förslaget).

Jämväl framställningar rörande inrättande av allmänna nederlag för

obeskattat socker torde vara ärenden av sådan art, att deras avgörande bör, i

stället för såsom för närvarande hänskjutas till Kungl. Maj:ts avgörande, ankomma

på kontrollstyrelsen (se 18 § i förslaget).

Det torde hava varit ett sedan länge hyst önskemål bland såväl tillverkare

som kontrolltjänstemännen att ernå en förenkling av de på området gällande

författningarna. Sockerskattekontrollen regleras nämligen genom en av

Kungl. Maj:t och riksdagen antagen förordning, vilken i sin tur kompletteras

genom eu av Kungl. Maj:t utfärdad ordningsstadga, varutöver särskilda kontrollföreskrifter

äro meddelade av kontrollstyrelsen på grund av bestämmelser

i förordningen och ordningsstadgan. Det är givet, att studiet av hithörande

bestämmelser för såväl tillverkarna som kontrolltjänstemännen därför är förenat

med besvärligheter, och då därtill kommer, att författningarna äro föga

överskådligt uppställda och på olika ställen i dessa ämnen behandlas, som strängt

taget höra tillsamman, framstår det som ett önskemål att åstadkomma största

möjliga förenkling och överskådlighet. För att nå därhän torde det vara erforderligt,

att den nuvarande ordningsstadgan helt och hållet slopas, varvid de

bestämmelser, som äro av mera principiell innebörd, införas i den nya förordningen,

under det att sådana bestämmelser i nuvarande ordningsstadga, som

mera innehålla tillämpningsföreskrifter, framdeles meddelas av kontrollstyrelsen.

De föreskrifter, som kontrollstyrelsen äger utfärda och som för närvarande

äro sammanfattade i en särskild författning, böra i stället så långt

sig göra låter meddelas av kontrollstyrelsen såsom anvisningar under varje

paragraf i förordningen av den edition, som kontrollstyrelsen till ledning för

tillverkare och kontrolltjänstemän plägar utgiva.

Enligt 2 § av gällande förordning har Kungl. Maj:t befogenhet att genom

en särskild ordningsstadga närmare reglera sockerkontrollen utöver vad tillverkningsförordningen

innehåller. Härigenom har det möjliggjorts, att i de

s. 13 Kontrollera mot PDF

13

lull, dur någon lucka linnes i kontrollsystemet, ett snabbt avhjälpande kan ske,

utan att den mera tidsödande utvägen att förelägga riksdagen förslag i ämnet

behöver tillgripas. Om emellertid den nuvarande ordningsstadgan slopas, skulle

det icke längre finnas möjlighet att med erforderlig skyndsamhet ingripa,

därest på någon oförutsedd punkt kontrollföreskrifterna i förordningen skulle

behöva kompletteras. Då det torde vara motiverat att bibehålla möjlighet för

administrationen att till förverkligande av lagstiftningens syfte avhjälpa sådana

otullstandigheter i densamma, som sammanhänga med förhållanden, som

nu icke kunna överblickas, hava de sakkunniga funnit sig böra föreslå, att

kona ollstyrelsen, som ju äger meddela tillämpningsföreskrifter i stor utsträckning

i anledning av särskilda bestämmelser i förordningen, jämväl skall

aga meddela föreskrifter, utöver vad förordningen innehåller, därest dessa föreskrifter

kunna vara erforderliga i syfte att erhålla betryggande kontroll över

sockerskattens behöriga utgörande. Genom det uttryckliga angivandet av

detta syfte torde varje anledning till misstolkning av befogenhetens innehåll

vara förebyggd. Bestämmelsen ifråga är införd som 5 § i förslaget.

^ förmdningen äro för närvarande intagna föreskrifter om arvode för

konti olltjänstemän, och vidare äro i förordningen och ordningsstadgan meddelade

bestämmelser om kontrolltjänstemännens tillsättning, befogenheter,

skyldigheter och dylikt. Det kontrolltjänstemännen tillkommande arvodet utgår

för närvarande ur ett av riksdagen under sjunde huvudtiteln uppfört förslagsanslag

för »kontroll över tillverkningsavgifter». Det synes de sakkunniga

''aia jiktigast och med praxis pa andra områden bäst överensstämmande, att

Kungl. Maj :t och riksdagen särskilt besluta över, huru ifrågavarande anslag

skall disponeras till ersättningar till kontrollpersonalen.

De erforderliga bestämmelserna angående kontrollpersonalens antagande,

tjänstgöring, befogenheter och skyldigheter synas böra sammanfattas i en särskild

av Kungl. Maj:t utfärdad instruktion i likhet med de instruktioner, som

äro utfärdade för olika verk och myndigheter.

Med hänsyn till den omgruppering av bestämmelserna, som ägt rum i

det av de sakkunniga utarbetade författningsförslaget gent emot nu gällande

sockerskatteförordning, hava de sakkunniga utarbetat liärhos såsom bilaga F

fogade jämförande tablå, utvisande varest de föreslagna bestämmelserna återfinnas

i nu gällande författningar.

.....Utöver de allmänna motiv, som i det föregående lämnats rörande vidtagna

förändringar, hava de sakkunniga allenast ansett sig höra närmare beröra

följande bestämmelser.

1 den nuvarande 1 § har enligt vad de sakkunniga utrönt den ändring,

som beträffande 2 och 3 mom. verkställts genom förordningen den 16 maj 1918

(nr 362) tillkommit utan att vara avsedd. Någon motivering till ändringen har

heller icke kunnat återfinnas. I förslagets 2 §, där motsvarande föreskrifter

finnas intagna, hava bestämmelserna i fråga erhållit den lydelse, de ägde före

utfärdandet av berörda förordning.

Med den förändrade innebörd, kontrollen över sockerbeskattningen genom

förslaget erhållit och i enlighet varmed bevakning på sätt för närvarande äger

rum, icke vidare skulle förekomma, hava de sakkunniga ansett, att de nuvarande

strängare fordringarna i fråga om det sätt, varpå sockerfabrik skall

Speciell motivering.

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

vara byggd och inrättad, böra eftergivas (se förslagets 6 §). Av samma anledning

har driftsanmälan (förslagets 11 §) icke vidare ansetts böra innehålla

uppgift om antalet ingångar, som skola hållas öppna vid sockerfabrik. Till

följd av den föreslagna formuleringen av hithörande bestämmelser har nu

gällande 24 § icke upptagits i förslaget.

De i 15 § av nu gällande förordning meddelade bestämmelserna rörande

magasin utom fabriksområde hava sammanförts med föreskrifterna i 6 § i förslaget.

Någon sådan åtskillnad mellan magasin inom och utom fabriksområde

men i fabriks närhet skulle med det föreslagna kontrollsystemet icke förefinnas,

att kontrollkostnaden för magasinet utom fabriksområdet skulle anses

åvila tillverkaren, varför nuvarande bestämmelse i andra stycket av 15 § ansetts

böra utgå. Då enligt vad de sakkunniga inhämtat, allenast ett magasin,

beläget utom fabriksområde, för närvarande finnes, synes spörsmålet icke äga

den betydelse, att särskilda föreskrifter motsvarande berörda 15 § skulle behöva

bibehållas.

De i 15 § föreslagna bestämmelserna angående skyldighet för tillverkaren

att föra böcker och tillhandagå med arbetsbiträde vid vissa provtagningar och

provvägningar hava erhållit något vidsträcktare formulering än vad för närvarande

är fallet (jämför 21 § respektive 26 § i nu gällande förordning). Detta

har synts av behovet påkallat med hänsyn till den betydelse, tillverkarens bokföring

samt stickprovskontrollen skulle komma att hava enligt de nya bestämmelserna.

Beträffande tillverkarens skyldighet att tillhandagå med arbetsbiträde

hava de sakkunniga förutsatt, att sådant arbetsbiträde skulle av

kontrolltjänsteman allenast behöva krävas vid enstaka tillfälle, vilket i förslaget

åsyftas med bestämmelsen »där sådant i särskilda fall befinnes nödigt».

Motsvarande inskränkning i den eljest allmänt hållna föreskriften om skyldighet

att föra vissa böcker anse sig de sakkunniga hava vidtagit i förslaget genom

uttrycket »för utövandet av kontroll enligt denna förordning». Kontrollmyndigheten

bör sålunda icke äga föreskriva annan bokföring, än som kan anses

vara av verklig betydelse för kontrollen. För övrigt torde tillverkarens egen

affärsbokföring i stor utsträckning i befintligt skick kunna tjäna som grundval

för ovanberörda syftemål.

I III kap. i förslaget finnas intagna bestämmelser om allmänt nederlag

för obeskattat socker. Motsvarande föreskrifter återfinnas för närvarande i ordningsstadgan.

Då de sakkunniga utgått ifrån att särskild av Kungl. Maj:t

fastställd ordningsstadga icke vidare skulle utfärdas, hava dessa bestämmelser

nu funnits böra införas i förordningen.

22 och 23 §§ innehålla bestämmelserna rörande fakturakontrollen. Formuleringen

ansluter sig till föregående redogörelse över huru de sakkunniga

ansett denna kontroll böra anordnas.

Beträffande nu gällande 29 § hava de sakkunniga funnit, att bestämmelserna

i densamma, vad 1 mom. beträffar, allenast utgöra en närmare förklaring

av 1 § 2 mom. med avseende å huruvida sockerlösningar, sirap, sirapsblandningar

och melass skola hänföras till socker eller icke. Dessa bestämmelser

få sålunda i enlighet med vad de sakkunniga i det ovanstående anfört,

anses vara av den art, att de böra av kontrollstyrelsen meddelas såsom förklaring

under 2 § i förslaget. Vidkommande mom. 2 i 29 § synes bestämmelsen

därstädes täckas av 16 § 2 mom. i förslaget. I fråga om det sätt, varpå prov å

s. 15 Kontrollera mot PDF

15

undersökt vara i fall, som nu åsyftas, skall insändas till kontrollstyrelsen, synes

anvisning härutinnan böra meddelas av kontrollstyrelsen. De sakkunniga

hava därför i förslaget till ny förordning icke upptagit några mot 29 § svarande

bestämmelser.

Beträffande ansvar för överträdelse av tillverkningsförordningens föreskrifter

torde nu gällande bestämmelser i och för sig utan ytterligare skärpning

kunna fylla sin uppgift även vid införandet av ett kontrollsystem, som

lamnar fabrikanten större rörelsefrihet. Då emellertid detta ytterst vilar på

ett visst mått av förtroende för tillverkaren, synes det vara befogat, att, om

detta förtroende svekes, restriktioner för rörelsen gjordes. För sådant fall

borde det därför på högsta kontrollmyndigheten ankomma att, oavsett vad i

författningarna om beskattning av socker föreskrives, omedelbart vidtaga den

åtstramning i kontrollen, som den ansåge omständigheterna kunna påkalla.

En sådan skärpning av kontrollen skulle kunna bliva för tillverkaren synnerofi-])eTVärande

0Ch dyrbar samt säkerligen minst lika fruktad som bötespafoljd.

Intagande i förordningen av en bestämmelse i denna riktning har därför

av de sakkunniga ansetts motiverad. Bestämmelse härom återfinnes i 34 §

i förslaget. Enligt detta stadgande har kontrollstyrelsen ifråga om tillverkare

eller nederlagsinnehavare, som i hithörande avseenden förfarit svikligen eller

upprepade gånger gjort sig skyldig till försummelse, meddelats befogenhet att

anordna den strängare kontroll, vartill omständigheterna kunna påkalla i syfte

att statsverket bekommer den enligt förordningen föreskrivna skatten på betryggande

sätt.

Stockholm den 29 december 1921.

Vördsamt

Ansvarsbe
stämmelser.

J. C. STJERNA.

E. THULIN.

s. 16 Kontrollera mot PDF

16

Bilaga A.

Tablå

utvisande kostnaderna för arvoden och dyrtidstillägg för kontrollpersonal vid sockerfabrikerna

under tillverkningsåret */„ 1920—blh 1921.

Råsockerfabriker

1

Arvoden .....................

Dyrtidstillägg...............

Summa

Förste kontrollörer

Kontrollörer

Tillsyningsman

Summa

Belopp

För

dag

Antal

dagar

Be-

lopp

För

dag

Antal „ ,

, Belopp

dagar rsr

För

dag

Antal Be- dagar lopp

12.—

14.68

| 1,499

17,988

21,855

8.—

10.74

j j 58,168

} 7,271

j 78,090

10.—

12.66

| 6,870

1 687 I ''

j ! 8,697

83,026

108,642

| 1,499

39,843

| 7,2711 136,258

687 j 15,567

191,668

Summa

Raffinaderier

Total-

summa

Belopp

Förste kontrollörer

Kontrollörer

Summa

Belopp

För i Antal

dag 1 dagar

Belopp

För

dag

Antal #T> ,

, ‘Belopp

dagar rsr

; 12-~

13.21

j 1,915

22,980

25,297

8.—!

9.7 2

) [ 199,272

> 24,909

f ’ j 245,886

222,252

271,183

305,278

379,825

| 1,915

48,277

24,909 | 445,158

493,435

685,103

Förutom vid 19 självständiga råsockerfabriker har tillverkning av råsocker jämväl ägt rum

vid tvenne av raffinaderierna vid vilka kontrollen över råsockertillverkningen beräknats till 326

tjänstgöringsdagar för kontrollörer.

Dyrtidstillägg har beräknats såsom för befattningshavare med hustru och två barn under

16 år (tre familjemedlemmar) Beloppet för dag är uträknat såsom om vederbörande tjänstgjort

hel månad. För kontrollpersonalen vid råsoikerfabrikerna. där tillverkningen pågår under årets

sista kvartal, har som grund för dyrtidstilläggets beräknande legat det grundtal, som gällde för

fjärde kvartalet 1920. Kostnaderna för dyrlidstiIlägget till kontrollpersonalen vid raffinaderierna

hava beräknats med användandet av en genomsnittssiffra av de belopp, vartill på grund av de

olika under tillverkningsåret gällande grundtalen dyrtidstillägg uppgått för dag i varje i tillverkningsåret

ingående månad Under dessa månader har dyrtidstillägget uppgått till:

För förste

För

För förste

För

kontrollör

kontrollör

kontrollör

kontrollör

1920 augusti ......

13.64

10.08

1921 mars .........

13.7 9

10.15

september ...

lH.64

10.08

april .........

12.0 0

8.81

okt"ber ......

14.58

10.74

maj............

12.oo

8.81

november ...

14. 8

10.74

juni............

12.oo

8.81

december ...

14.58

10.7 4

juli............

10.15

7.47

1921 januari ......

13.72

10.15

158.64

116.68

februari ......

13.79

10.15

Genomsnitt för mån.

=r 13.21

9.72

s. 17 Kontrollera mot PDF

17

Avskrift.

Bilaga D.

N:o 843,

SVENSKA SOCKERFABRIKS AKTIEBOLAGET

Dess Raffinaderi i Stockholm.

Stockholm den 21 Okt. 1921.

A.-B. Hakon Svenson,

Västerås.

./ enlighet med luckra order n:o 704 & 708 civ den 18 d:s

9en0m hava vi för Eder rökning och risk avsänt

, och utlämnat till nedannämnda mottagare

de å nedanstående faktura upptagna varor, anhållande att för dess belopp Kr. 1,028: 6 3

bliva krediterade. Nettobeloppet torde senast den 1 Nov. 1921

inbetalas till Svenska Sockerfabriksaktiebolaget, Stockholm 16.

Högaktningsfullt

SVENSKA SOCKERFABRIKS AKTIEBOLAGET.

C. F. Tranchell Alb. Broomé

I K1.EOHA1-''AWHK88I

TANTO, STOCKHOLM

H1K STELEFON NAMNAM!*)!*;

SOCKEBBOLAGET

1029 & 21792

FAKTURA

Märke

An ^6r Enköping» till Enköping

Oscar Isakssons Eftr, Grindtorp

Brutto kg. Tfca™

Netto kg.

å öre

Kronor

Öi

;

|

5 ]dr F å 25 kg.

125

145

181

25

1 säck J

}

100

127

127

_

Utlämnat till

Herr H. A. Johnsson, Sundbyberg

!

8 ldr F å 27.6 kg.

220.8

145

320

16

1 säck .1

1

100

127

127

.

2 skr N

200

122

244

—

Summakg.

745.8

999

41

13 ldr

25

3

25

4 skr

90

3

60

FraMdijferens å 745.8 kg. å 3 öre

22

37

1,028

63

Sju hundra fyrtio fem och åtta

Bihang till riksdagens protokoll 1922. 1 saml. 155 höft. (Nr 182. Bilaga.) 3

opaginerad Kontrollera mot PDF

Bilaga B.

FÖRSLAG

till

förordning angående beskattning av socker.

Härigenom förordnas som följer:

I KAP.

Allmänna bestämmelser.

1 s.

Kontroll över 1. Socker, som inom riket tillverkas eller dit införes, skall, intill det
tuiverkning

gamma blivit i enlighet med bestämmelserna i denna förordning underkastat

och införsel beskattning, stå under statens kontroll.

av socker. Denna kontroll utövas dels av tullverket över infört socker, tills det över
föres

till sockerfabrik eller allmänt sockernederlag eller eljest utlämnas till

varuägaren, dels ock på sätt i denna förordning eller med stöd av densamma

meddelade föreskrifter bestämmes, vid fabriker, i vilka socker tillverkas eller

raffineras, och i allmänna sockernederlag.

2. Överinseendet å kontrollen vid sockerfabrikerna och de allmänna sockernederlagen

kandkaves av kontroflstyrelsen.

Den lokala tillsynen utövas av särskilda kontrolltjänstemän. Närmare

bestämmelser angående deras antagande, befogenheter och åligganden utfärdas

av Kung! Maj:t i särskild instruktion.

Angående ersättning till sådan kontrolltjänsteman är särskilt stadgat.

I den män icke i denna förordning annorlunda bestämmes, bekostas kontrollen

av statsverket.

2 §.

Socke hamna Sockerlösningar, sirap och sirapsblandningar, vilka i torrsubstansen hålla

varor, hänför- mindre än 70 procent direkt polariserat socker, farglösa eller med en askliga

till socker, halt ej överstigande 1.3 procent av torrsubstansens vikt, hänföras till socker.

Till socker räknas ej honung, stärkelsesocker (glykos) och maltsocker

(maltos) samt ej heller icke färglösa sockerlösningar, sirap, sirapsblandningar

eller melass, i vilka sockerhalten är mindre än 70 procent av torrsubstansens

vikt och askhalten högre än U procent av torrsubstansens vikt

Sockerhalten utrönes genom direkt polarisation, därest icke kontroUstyrelsen

på framställning av tillverkaren förordnar, att sockerhalten skall bestämmas

genom fullständigare kemisk analys.

s. 19 Kontrollera mot PDF

19

3 i

Med tillverkare förstås i denna förordning den person, vilken såsom

ägare, innehavare, verkställande direktör eller disponent eller i annan egenskap

har högsta inseendet över sockerfabriks skötsel och för vilken därför tillståndsbevis

för tillverknings utövande skall utfärdas.

juli.

4 §.

Tillverkningsår räknas från och med den 1 augusti till och med den 31

5 §.

De närmare föreskrifter, som, utöver vad denna förordning innehåller,

kunna finnas erforderliga i syfte att erhålla betryggande kontroll över sockerskattens

behöriga utgörande, meddelas av kontrollstyrelsen.

II KAP.

Tillverkning av socker.

6 $.

1. Fabrik, som avser tillverkning eller raffinering av socker, skall vara

så byggd och inrättad, att betryggande skydd kan anordnas mot att socker

olovligen bortföres från fabriken; och åligger det tillverkaren att i sådant

syfte inom fabriksområde anordna nödig bevakning samt i övrigt genom anbringande

av stängsel, låsanordningar och dylikt vidtaga erforderliga åtgärder.

De anvisningar, som av kontrollstyrelsen i sådant hänseende meddelas, är tillverkaren

skyldig efterkomma.

2. Magasin för uppläggning och förvaring av obeskattat socker, skall

vara beläget inom fabriksområdet eller i dess närhet samt, för att kunna godkännas,

vara solitt uppfört och i övrigt så beskaffat, att obehöriga ej kunna

vinna tillträde därtill utan synbart våld. Dylikt magasin skall vara upplåtet

uteslutande till förvaring av obeskattat socker, där ej kontrollstyrelsen på särskild

framställning finner sig kunna medgiva undantag härifrån. Skall magasinet

stå under kronans lås, vare tillverkare skyldig att tillika vidtaga de särskilda

anordningar, som kontrollstyrelsen för sådant ändamål kan finna nödiga.

7

1. I varje sockerfabrik skall finnas ett för kontrollperson alen avsett expeditionsrum

med minst tjugu kvadratmeters golvyta.

2. Det åligger tillverkaren att förse expeditionsrummet med erforderliga

möbler samt bekosta dess belysning och uppvärmning.

3. Kontrolltjänsteman äge rätt att använda fabrikens laboratorium för

utförandet av behövliga undersökningar.

4. Därest kontrollstyrelsen finner sådant erforderligt, må det ankomma

på tillverkaren att förse expeditionsrummet med rikstelefon samt bestrida

avgifterna för densamma ävensom samtalsavgifter för kontrollpersonalens

tjänstesamtal.

''tillverkare.

Tillv tf kning8

År.

Tillämpnings

bestämmelser

Fabrik.

Expeditionsrum

m m.

s. 20 Kontrollera mot PDF

20

,Saftstation.

Tillverkares

skyldighet att

i visst fall

bereda kontrollpersonal

bostad m. m.

Beskrivning

oeh planritning

över

fabrik.

Driftsan
mdlan.

8 i

•

De i 6 och 7 §§ meddelade föreskrifter avse ej sådan sockerfabrik (saftstation),

där arbetet inskränker sig därtill, att saften avvinnes betor och i rörledning

föres till annan sockerfabrik för vidare bearbetning.

Vid saftstation utövas kontrollen på sätt kontrollstyrelsen föreskriver.

" 9

År fabrik belägen utom stad, köping eller municipalsamhälle, vare tillverkaren

pliktig att på anmodan av kontrollstyrelsen åt envar av den vid fabriken

anställda kontrollpersonal till pris, som av Kungl. Maj:t fastställes,

upplåta ett eldat, städat samt med nödiga möbler och sängkläder försett boningsrum,

beläget i fabrikens närhet. Oavsett fabrikens belägenhet vare tillverkare

skyldig att, på anmodan av kontrollstyrelsen, åt envar av kontrollpersonalen,

som sådant önskar, anskaffa lämplig kost mot av Kungl. Maj:t

fastställd ersättning. De i detta mom. omförmälda ersättningsbeloppen avdragas

från det vederbörande tillkommande arvode och tillhandahållas tillverkaren

genom kontroll styrelsen.

10 §.

1. Innan arbete för tillverkning eller raffinering av socker första gången

må i fabrik taga sin början, skall tillverkaren låta i två exemplar upprätta

och till kontrollstyrelsen överlämna dels beskrivning å fabriken med tillhörande

område, dels ock planritning av fabriksområdet och samtliga fabrikslokalerna

med tydligt angivande av det ändamål, vartill varje lokal är avsedd.

Ett exemplar av ritning och beskrivning förvaras vid fabriken och det

andra hos nämnda styrelse.

2. över byggnader, lägenheter och anordningar, som icke blivit upptagna

i beskrivningen eller som där upptagits men sedermera ändrats, skall, förrän

desamma må användas vid tillverkning eller raffinering av socker, tillverkare

låta i två exemplar upprätta beskrivning och ritning, med vilka förfa res på

sätt nyss sagts.

3. När i anseende till vidtagna förändringar inom fabrik kontrollstyrelsen

anser ritningen över densamma icke vidare vara tillfyllestgörande, åligger

det tillverkaren att anskaffa ny ritning och beskrivning, ävenledes i två exemplar.

11 i

1. Då fabrik skall sättas i gång eller vid början av ett tillverkningsår

fortfarande vara i verksamhet, åligger det tillverkaren att minst tio dagar

förrän rörelsen må börja, till kontrollstyrelsen ingiva skriftlig anmälan med

uppgift om

a) dagen, då han ämnar börja rörelsen,

b) huruvida arbetet skall fortgå dag och natt eller endast om dagen,

c) huruvida socker skall förvaras i magasin i fabriksområdets närhet, samt

d) ombud, som i tillverkarens frånvaro skall företräda honom inför kontrolltjänsteman,

varjämte vid anmälan skall fogas intyg om enligt 12 § verkställd besikt
-

s. 21 Kontrollera mot PDF

21

Dins;, utvisande att anordningarna vid fabriken icke strida mot denna förordning

eller eljest meddelade föreskrifter.

.... 2\ Finnes °-i hinder för rörelsens utövande, meddelar kontrollstvrelsen

tillståndsbevis.

3. Ej må tillståndsbevis utfärdas för den, som blivit dömd till ansvar för

brott, som omförmäles i denna förordning.

12

Däiest sådan besiktning rörande sockerfabrik, som i 11 § omförmäles,

skall ske, g öre tillverkaren skriftlig anmälan hos kontrollstyrelsen, som förordnar

lämplig person att verkställa besiktningen. Vid denna skall undersökas,

huruvida byggnader och anordningar överensstämma med beskrivningen

över fabriken och tillhörande ritning samt föregående besiktningsprotokoll.

Med ledning av besiktningen uppsattes protokoll, innehållande uppgift

å de förändringar, som vidtagits med fabriken efter näst föregående besiktning,

eller, om förändring ej ägt rum, upplysning därom. Av detta protokoll

utskrivas två exemplar, varav det ena bilägges den vid fabriken förvarade beskrivningen

och det andra insändes till kontrollstyrelsen. Befinnas anordningarna

icke strida mot gällande föreskrifter, utfärdar besiktningsmannen det

begärda intyget.

Befinnas vid besiktningen anordningarna icke vara i överensstämmelse

ined gällande föreskrifter, äger besiktningsmannen meddela beslut om nödiga

ändringar; och skall tillverkaren lämnas tillfälle att vid ny besiktning styrka,

att föreskrivna rättelser blivit vidtagna. Verkställes den senare besiktningen

av annan än i tjänstgöring varande kontrolltjänsteman, skall besiktningsmannen

av tillverkaren åtnjuta gottgörelse för besiktning i enlighet med vad därom

särskilt är stadgat.

13 §.

Vid råsockerfabrik, som ej är förenad med raffinaderi (fristående råsockerfabrik),

skall inom en vecka efter det centrifugering av socker upphört,

allt socker vara inlagt pa magasin under kronans lås; och skall tillverkaren

därefter ofördröjligen hos vederbörande kontrolltjänsteman göra anmälan om

arbetets avslutande.

Vid raffinaderi och med raffinaderi förenad råsockerfabrik göres dylik

anmälan, ofördröjligen efter det allt skattepliktigt socker utlämnats från fabriken.

Det åligger kontrolltjänsteman att lämna tillverkaren bevis om gjord

anmälan ävensom att, så fort ske kan, därom underätta kontrollstyrelsen.

Vill tillverkaren, sedan anmälan blivit gjord, under tillverkningsåret åter

upptaga rörelsen i fabriken, göre ny anmälan på sätt i 11 § är stadgat. Finnes

ej hinder för rörelsens utövande, meddelar kontrollstyrelsen nytt tillståndsbevis.

14 §.

Inventering eller uppvägning av allt i fabrik, eller magasin befintligt

socker skall årligen den 31 juli samt eljest, när kontrollstyrelsen därom förordnar,

verkställas i närvaro av vederbörande kontrolltjänsteman.

Besiktning av

fabrik.

Slutanmälan.

Inventering.

s. 22 Kontrollera mot PDF

22

Befinnes vid inventering, att lagerbehållningen är större eller mindre

än bokföringen utvisar, men skillnaden icke överstiger i fråga om raffinerat

socker 0.2 procent eller i fråga om råsocker O.s procent, må tillverkningskontot

påföras respektive från detsamma avföras ett mot överskottet eller bristen

svarande belopp. Är överskottet eller bristen större, än nu är sagt, göre vederbörande

kontrolltjänsteman därom ofördröjligen anmälan till kontrollstyrelsen,

som äger vidtaga erfordeidiga åtgärder.

15 $.

Tillverkare* Tillverkare åligger

särskilda att över tillverkningens gång föra de böcker, som kontrollstyrelsen för

åligganden, ylande av kontroll enligt denna förordning finner erforderliga.

att för kontrollstyrelsen eller den, nämnda myndighet därtill förordnar,

hålla dessa böcker ävensom sina handelsböcker med tillhörande verifikationer

tillgängliga för granskning eller annan vederbörlig åtgärd,

att bevara nämnda böcker under minst två år, i den mån de ej enligt

andra bestämmelser äro underkastade vidsträcktare förvaringstid,

att tillhandagå kontrollpersonalen med de uppgifter, som av kontrollstyrelsen

infordras,

att, då så påfordras, själv eller genom ombud närvara vid besiktning eller

inspektion,

att vid provtagning ävensom vid kontrollvägning, där sådant i särskilda

fall befinnes nödigt, tillhandagå kontrolltjänsteman med erforderligt arbetsbiträde

samt med för vägningen nödig våg och vikter, samt

att, när helst kontrolltjänsteman ,så påfordrar, lämna honom för undersökning

tillträde till alla inom fabriken befintliga lägenheter, till boningsrum

dock endast mellan klockan nio förmiddagen och klockan nio eftermiddagen;

ägande kontrolltjänstemannen rätt, att, där han så i särskilda fall finner erforderligt,

anställa undersökning å personer, som lämna fabriken, eller varor,

som därifrån bortföras.

16 §.

Iakttagande i. Tillverkare är skyldig att ställa sig till efterrättelse de föreskrifter,

av meddelade kontrollstyrelsen jämlikt denna förordning utfärdar ävensom de anvisningar,

f8rm*r£!er vederbörande kontrolltjänsteman i enlighet med denna förordning eller nämnda

föreskrifter meddelar.

2. Därest tillverkare ej åtnöjes med av kontrolltjänsteman vid tillämpningen

av denna förordning meddelad föreskrift eller vidtagen åtgärd, äger

han att hos kontrollstyrelsen däri söka ändring.

17 i

Tiliverknin 1. Vill någon, utan sammanhang med sockertillverkning, tillverka sirap

av sirap och eller melass, varom i 2 § förmäles, göre för varje tillverkningsår, minst tio

melass. dagar förrän arbetet i fabriken börjar, hos kontrollstyrelsen anmälan därom,

med angivande av det ställe, där tillverkningen skall bedrivas, och ombud,

som i yrkesutövarens frånvaro skall företräda honom inför den, som skall utöva

kontrollen vid fabriken. Finnes ej hinder för rörelsens utövande, med
-

s. 23 Kontrollera mot PDF

23

delar kontrollstyrelsen tillståndsbevis. När tillverkningen upphört, göre yrkesutövaren

ock anmälan hos kontrollstyrelsen.

2. Kontroll över tillverkning, som avses i denna paragraf, utövas på

sätt kontrollstyrelsen föreskriver.

Finnes inom fabrik, varom i denna paragraf är fråga, anordning för

framställning av kristalliserat socker, skall densamma sättas under kronans lås

eller försegling.

3. Yrkesutövare i sådan fabrik vare skyldig att ställa sig till efterrättelse

de i 15 § meddelade bestämmelser angående bokföring och tillhandahållande

av böcker för granskning. När helst kontrolltjänsteman så påfordrar,

ma han erhålla tillträde till fabriken och därstädes verkställa erforderliga

provtagningar. Kontrolltjänstemannen äge dock ej tillträde till boningsrum

mellan klockan nio eftermiddagen och klockan nio förmiddagen.

Yad i övrigt i denna förordning är stadgat om tillverkare och fabrik

ager icke tillämpning å yrkesutövare och fabrik, varom i denna paragraf

fövmäles.

III KAP.

Allmänna nederlag för obeskattat socker.

18 §.

1. Köttighet att tills vidare utan sammanhang med sockertillverkning

innehava allmänt nederlag för obeskattat socker meddelas av kontrollstyrelsen

på därom gjord ansökning.

2. De i 6 $ 2 mom. meddelade föreskrifterna skola gälla beträffande för

allmänt sockernederlag avsett magasin.

Då i dylikt magasin förvaras obeskattat socker, skall detsamma stå

under kronans lås.

19 §.

Innan socker inlägges å allmänt sockernederlag, skall den, som undfått

rättigheten, till kontrollstyrelsen därom göra anmälan ävensom ställa säkerhet

för två månaders kontrollkostnad vid nederlaget.

20 §.

Nederlagsinneliavare är skyldig att i tillämpliga delar ställa sig till efterrättelse

föreskrifterna i 4, 14, 15 och 16 §§ av denna förordning.

IV KAP.

Beskattning av socker.

21 §.

1. För socker, som från sockerfabrik eller allmänt sockernederlag utlämnas,

skall med nedan angivna undantag skatt erläggas med 16 öre för varje

kilogram.

Skatt erlägges icke för sådant socker, som enligt av Kungl. Maj:t med
-

Inrätlande av

nederlag.

Anmälan om

begagnande av

nederlag.

Iakttagande

av meddelade

föreskrifter.

Skattens belopp

och beskattningens

‘omfattning.

s. 24 Kontrollera mot PDF

24

Förbud mot

avhändande

av socker annorledes

än

medelst fakturering.

Upprättande

av faktura.

delade föreskrifter, gjorts till förtäring av människor obrukbart (denaturerats)

eller som, under iakttagande av föreskrifterna i 27 §, utlämnats för överförande

till sockerfabrik eller allmänt sockernederlag eller för utförsel ur

riket, därvid utförseln sker genom tullkammare under den kontroll och de

villkor, som i tullstadgan bestämmas för utförsel av nederlagsgods.

2. Jämväl för socker, som till riket införes, skall vid utlämnandet samtidigt

med tull enligt tulltaxan till tullverket erläggas enahanda skatt av 16

öre för varje kilogram; dock att obeskattat socker må från tullkammare överföras

till sockerfabrik, allmänt soekernederlag eller annan tullkammare i den

ordning, tullstadgan föreskriver för försändning av oförtullat gods från tullkammare

till tullkammare, och med användande av förpassningsinlaga enligt

av generaltullstyrelsen fastställt formulär.

För socker, som enligt 5 § i förordningen den 9 juni 1911 med tulltaxa

för inkommande varor införes tullfritt, må jämväl frihet från sockerskatt åtnjutas.

Om betalningsanstånd, ställande av säkerhet samt påföljd för fördröjd

eller utebliven betalning gäller beträffande skatt för infört socker vad i tullstadgan

rörande tullavgifter stadgas.

22 §.

Socker, för vilket, enligt vad i 21 § 1 mom. sägs, skatt skall erläggas, må

icke utlämnas från fabrik eller allmänt sockernederlag annorledes än medelst

fakturering. Fakturorna skola på sätt nedan stadgas ligga till grund för bestämmande

av den myckenhet socker, varför skatt skall utgå.

23 §.

1. Sådan faktura, som i 22 § avses, skall av tillverkaren upprättas i

två exemplar samt förses med nummer i löpande följd inom serier med av kontrollstyrelsen

föreskrivna beteckningar.

Uppgift å faktura om sammanlagda vikten av enligt densamma utlämnat

socker skall, förutom med skrift, jämväl anbringas på mekanisk väg med perforerade

siffror.

2. Båda exemplaren aAr samtliga fakturor skola, allt eftersom de upprättas,

av tillverkaren överlämnas till vederbörande kontrolltjänsteman, vilken

har att genom granskning av de uppförda posterna och deras hopsummering

förvissa sig om riktigheten av den å varje faktura upptagna sammanlagda

myckenhet socker, varför skatt skall utgå. De granskade och godkända fakturorna

skola av kontrolltjänstemannen förses med särskild kontrollstämpel.

Efter det alla fakturor för dagen överlämnats till kontrolltjänstemannen,

åligger det tillverkaren att ofördröjligen till denne avgiva en förteckning,

ävenledes i två exemplar, över ifrågavarande fakturor. Sedan förteckningen

av kontrolltjänstemannen granskats och befunnits utan anmärkning samt vederbörliga

anteckningar blivit av honom verkställda i särskild skattepåföringslängd,

äger tillverkaren med iakttagande av vad i 25 § 1 mom. stadgas, återbekomma

det ena exemplaret av förteckningen jämte båda exemplaren av tillhörande

fakturor.

Åtgärder, som enligt detta moment åvila kontrolltjänsteman, skola av

opaginerad Kontrollera mot PDF

honom vidtagas så, att onödigt dröjsmål därav icke uppstår för tillverkare

med fakturors utsändande.

3. Nämnda kontrollstämpel ävensom formulär till i dennu paragraf omförmäld

faktura samt förteckning fastställas av kontrollstyrelsen.

* 24 i

Erläggandet av skatt och särskilda avgifter enligt denna förordning utom

i fall, som avses i 21 § 2 mom., sker genom inbetalning å statsverkets giroräkning

i riksbanken för statskontorets räkning.

Vidimerad avskrift av levereringsreversal skall ofördröjligen insändas

till kontrollstyrelsen.

25 §.

1. Därest anstånd med skattens inbetalande enligt vad bär nedan i denna

paragraf sägs ej erhållits, skall, innan faktura å socker från fabrik eller allmänt

sockernederlag av kontrolltjänsteman återställes till tillverkare, den därå

belöpande skatten inbetalas, och vare tillverkare skyldig inför kontrolltjänstemannen

förete bevis härå medelst uppvisande av vidimerad avskrift av levereringsreversal.

2. Vill tillverkare åtnjuta anstånd med skattens inbetalande, skall han

hos kontrollstyrelsen avlämna bevis, att han hos vederbörande länsstyrelse ställt

av densamma godkänd säkerhet för skattens fullgörande intill visst belopp, och

må han då åtnjuta anstånd med skattens inbetalande intill detta belopp sålunda,

att skatten enligt skattepåföringslängden för en månad skall inbetalas

före femtonde dagen i tredje månaden därefter.

3. Försummar tillverkare eller nederlagsinnehavare att inbetala förfallen

skatt, skola åtgärder för skattens utmätande omedelbart vidtagas av

kontrollstyrelsen; och have den försumlige förlorat rätten att under tillverkningsåret

åtnjuta anstånd med skattens erläggande.

26 §.

1. Om i annan fabrik än sådan, som omförmäles i 8 ■§>, centrifugering av

socker ej företages inom sex helgfria dygn efter den i driftsanmälan uppgivna

tiden, åligger det tillverkaren att för hela den tid, varunder arbete icke ägt

rum, till statsverket inbetala det kontrollpersonalen vid fabriken tillkommande

arvode i enlighet med härför stadgade grunder. Beror uppskov på olyckshändelse

eller annan omständighet, varöver tillverkaren ej kunnat råda, må

kontrollstyrelsen kunna på ansökning medgiva befrielse från skyldighet, som

nyss sagts.

2. Har under den del av året, arbete i fabriken enligt anmälan fortgått,

icke vid fabriken tillverkats i medeltal 5,000 kilogram socker för varje

helgfritt dygn, åligger det likaledes tillverkaren att till statsverket inbetala

hela det kontrollpersonalen vid fabriken tillkommande arvode.

3. Påkallas vid fristående råsockerfabrik kontrolltjänstemans åtgärd

för uttagning av socker under tillverkningsåret mer än sextio särskilda dagar

efter det enligt vad i 13 § sägs slutanmälan blivit gjord, skall ersättningen till

kontrolltjänstemannen för de överskjutande dagarna gäldas av tillverkaren.

När kontrolltjänstemannens åtgärd vid fabrik, varom bär är fråga, påkallas

Bihang till riksdagens protokoll 1922. 1 saml. 155 käft. (Nr 182. Bilaga.) 4

Skattens erläggande.

Kontant in•

betalning av

skalf.

Anstånd med

skattens erläggande.

Utmätning av

skatt.

Erläggande

av särskilda

av gifter utöver

skatt.

s. 26 Kontrollera mot PDF

26

Försändande

av obeskattat

socker.

Eftergift av

skatt.

Utbyte av

skadat socker

utan erläggande

av skatt.

Olaga tillverkning.

för uttagning av socker i mindre mängd än 5,000 kilogram eller för annat

ändamål än antingen uttagning av socker eller verkställande av sådan inventering,

som i 14 § sägs, skall ersättningen härför likaledes gäldas av tillverkaren.

4. Nederlagsinnehavare ävensom sådan yrkesutövare, som omförmäles i

17 §, är skyldig att i enlighet med därom av kontrollstyrelsen meddelad uppgift

inbetala till statsverket stadgad ersättning för kontrollkostnaden vid nederlaget,

respektive fabriken.

5. Fullgöres ej skyldighet att inbetala avgifter enligt denna paragraf,

skola åtgärder för avgifternas utmätande vidtagas av kontrollstyrelsen.

27 §.

1. Försändande av obeskattat socker från fabrik eller allmänt sockernederlag

till annan fabrik, allmänt sockernederlag eller tullkammare skall

ske medelst förpassning under statens kontroll, och åligger det tillverkare eller

nederlagsinnehavare att för sådant ändamål till vederbörande kontrolltjänsteman

avgiva förpassningsinlaga, avfattad i tre exemplar, enligt av kontrollstyrelsen

fastställt formulär. I övrigt skall försändande av socker enligt denna

paragraf ske under de villkor och bestämmelser, som meddelas av kontrollstyrelsen.

2. För obeskattat sockel-, som under transport mellan inrikes orter förkommer,

skall avsändaren betala vederbörlig skatt. Kan han emellertid styrka,

att godset genom skeppsbrott, uppbringning eller annan olycka gått förlorat,

må eftergift av skatten äga rum. Till kontrollstyrelsen ställd ansökan härom,

åtföljd av handlingar, innefattande erforderlig utredning rörande förhållandet,

ingives till vederbörande kontrolltjänsteman, som jämte eget yttrande insänder

handlingarna i ärendet till kontrollstyrelsen.

28 i

Har socker, varå skatt påförts, blivit så skadat, att tillverkaren önskar

oinarbeta detsamma, må under den kontroll, som kontrollstyrelsen föreskriver,

sockret för omarbetning åter införas i den fabrik, varifrån det utförts, och

socker till lika mängd och av samma slag utan erläggande av ytterligare skatt

från densamma utlämnas. Sockrets mängd och slag bestämmas av vederbörande

kontrolltjänsteman eller, i tvistigt fall, på tillverkarens bekostnad genom

sakkunnige, som kontrollstyrelsen tillkallar.

V KAP.

Ansvarsbestämmelser m. m.

29 §.

Den, som utan tillståndsbevis tillverkar eller raffinerar socker, böte från

och med etthundra till och med tvåtusen kronor eller straffes med fängelse

från och med en till och med sex månader samt gälde den i 21 § stadgade skatt,

vilken i sådant fall beräknas efter den tillverkning, som med ledning av redskapens

beskaffenhet, den tid densamma må hava varit i bruk och vad i övrigt

i målet förekommit kan antagas hava ägt rum.

s. 27 Kontrollera mot PDF

27

Tillverkar någon utan tillståndsbevis sirap eller melass, straffes med böter

från och med femtio till och med ettusen kronor.

30

Den, som i syfte att undandraga statsverket skatt,

från fabrik, där tillverkning eller raffinering av socker på grund av tillståndsbevis

bedrives eller från lägenhet, där obeskattat socker förvaras under

kronans läs, eller under transport av obeskattat socker undansnillar sådant,

eller i fabrik för tillverkning eller raffinering av socker eller i allmänt

sockernederlag eller under transport av obeskattat socker olovligen bryter försegling

eller öppnar eller borttager lås, som kontrolltjänsteman eller tullförvaltning

åsatt,

eller i fabrik eller nederlag, varom ovan sagts, avhänder sig skattepliktigt

socker i strid mot bestämmelserna i 22, 23 och 24 §§ i denna förordning eller

vidtager åtgärd, varigenom vid uppvägning av socker mindre än sockrets rätta

vikt av vågen angives,

eller eljest där svikligen förfar,

straffes med böter från och med femhundra till och med femtusen kronor

eller dömes till fängelse från och med en månad till och med ett år.

Den sakTällde erlägge ock den skatt, han undandragit statsverket.

31 §.

Tillverkare ansvarar för förbrytelse, som med hans vetskap mot denna

förordning begås av arbetare eller annan vid sockerfabriken anställd person,

liksom vore förbrytelsen av honom själv begången. Begagnar tillverkaren ombud

vid rörelsens utövande, ansvare ombudet jämte tillverkaren och lika med

denne för sådan förbrytelse.

Vad i denna paragraf är stadgat om tillverkare äge motsvarande tilllämpning

å innehavare av allmänt sockernederlag.

32 §.

1. Underlåter tillverkare eller nederlagsinnehavare att fullgöra enligt

denna förordning stadgad skyldighet i fråga om bokföring,

eller vägrar han vederbörande kontrolltjänsteman tillgång till böcker och

andra handlingar, vilka denne enligt givna bestämmelser äger granska,

eller vägrar han kontrolltjänstemannen eller den, vilken äger anställa

undersökning om förbrytelse mot denna förordning, tillträde till rum eller

byggnad, där undersökning må ske, eller tillgång till ritning och beskrivning

över fabriken,

straffes med böter från och med etthundra till och med ettusen kronor.

2. Underlåter yrkesutövare, varom i 17 § sägs, att fullgöra enligt denna

förordning stadgad skyldighet i fråga om bokföring eller vägrar han den, som

äger anställa undersökning i fabriken, tillgång till böcker och andra handlingar,

vilka denne enligt givna bestämmelser äger granska, eller tillträde till rum eller

byggnad, där undersökning må ske, vare underkastad enahanda ansvar, som i

3 mom. är stadgat.

Undansnillande

av

socker m. ?>u

Tillverkares

och nederlagsinnehavare

s

ansvar för

förbrytelse,

begången av

annan.

Underlåtenhet

åt t iakttaga

vissa föreskrifter.

s. 28 Kontrollera mot PDF

28

Underlåtenhet

att iakttaga

föreskrifter i

allmänhet.

Skärpning i

kontrollen till

följd av överträdelse

av

denna förordning.

Ansvar vid

lämnande

eller emottagande

o.vgåva.

Ansvar vid

röjande av

yrkeshemlighet

m. m.

Ansvar vid

viss undersökning.

Böters gäldande.

33 §.

Uraktlåter tillverkare eller nederlagsinnehavare att ställa sig till efterrättelse

vad som enligt denna förordning honom åligger eller de föreskrifter i

fråga om tillverkares åliggande, kontrollstyrelsen eller vederbörande kontrolltjänsteman

i enlighet med denna förordning eller utfärdad instruktion meddelar,

straffes, där ej särskilt ansvar är bestämt, med böter från och med fem

till och med etthundra kronor.

34 i

Där tillverkare eller nederlagsinnehavare svikligen undandragit statsverket''

skatt eller upprepade gånger icke ställt sig till efterrättelse denna förordning

eller eljest av kontrollmyndigheten meddelade föreskrifter eller anvisningar

och sålunda visat sig brista i förtroende hos sagda myndighet, ma kontrollstyrelsen

på tillverkarens eller nederlagsinnehavarens bekostnad vidtaga

den skärpning i kontrollen, vartill omständigheterna kunna påkalla i syfte att

statsverket bekommer den enligt denna förordning föreskrivna skatt på betryggande

sätt.

35 %.

Tillverkare, nederlagsinnehavare eller sådan yrkesutövare, som i 17 §

omförmäles, vilken åt kontrolltjänsteman, som över hans fabrik eller nederlagutövar

tillsyn, såsom gåva något giver eller erbjuder, böte från och med tjugu

till och med tvåhundra kronor. Kontrolltjänsteman, som gåvan mottager, vare

underkastad lika ansvar och miste därjämte befattningen.

36 §.

Den, som innehar eller innehaft befattning med kontrollen vid sockerbeskattningen,

vare förbjudet att röja tillverkares yrkeshemlighet eller affärsförhållanden.

Gör han detta, och framgår ej av omständigheterna, att han om

den hemlighet eller de affärsförhållanden erhållit kännedom å tid, då han dylik

befattning ej innehaft, straffes med böter från och med femtio till och med

ettusen kronor. Sker det för att göra skada eller begagnar han sig av berörda

yrkeshemlighet eller affärsförhållanden till egen eller annans fördel, då må till

fängelse dömas. .

Har i nu omförmälda hänseenden genom kontrolltjänstemans åtgöranden

skada uppkommit, vare han ock skyldig den till fullo gottgöra.

37 i

Anställes undersökning, varom i 41 § förmäles, mellan klockan nio om

aftonen och klockan fem om morgonen å ställe, dit kontrollpersonalen då ej

äger fritt tillträde, men upptäckes ej förbrytelse, böte förrättningsmannen från

och med fem till och med femtio kronor, där han ej haft giltig anledning till

undersökningen.

38 %.

Böter, som enligt denna förordning ådömas, skola, om tillgång till deras

gäldande brister, förvandlas enligt allmän strafflag.

s. 29 Kontrollera mot PDF

29

39

Då skatt jämte böter blivit ådömd enligt denna förordning, må, där tillgång

saknas till skatten eller någon del därav, böterna ej kunna med penningar

gäldas, utan skall den sakfällde i stället undergå motsvarande förvandlingsstraff.

40 §.

Böter, som enligt denna förordning ådömas, tillfalla ined en tredjedel kronan

och med två tredjedelar åklagaren. Finnes särskild angivare, tage han

hälften av åklagarens andel. Sådan del tillkomme dock ej angivare, då angivelse

skett av föräldrar mot barn, barn mot föräldrar, makar eller syskon mot

varandra, annan skyldeman mot den, hos vilken han njuter kost eller underhåll,

fosterbarn mot fosterföräldrar eller tjänare mot husbondefolk, under den

tid de äro i tjänsten.

41 §.

Förbrytelse mot denna förordning må endast åtalas av allmän åklagare,

som jämväl äger anställa undersökning för upptäckande av förbrytelse mot

densamma. Sådan undersökning bör göras i två vittnens närvaro.

Finner den, som har befattning med kontrollen, överträdelse begången,

som bör föranleda åtal, anmäle han det för allmän åklagare.

Ö vergån gsstadgan de.

Magasin, som före år 1905 kommit till användning för förvaring av obeskattat

socker, må, även om det icke anses ligga i fabrikens närhet, fortfarande

begagnas, för så vitt det icke är beläget på längre avstånd än en kilometer

från fabriken.

Denna förordning träder i kraft den 1 augusti 1922, vid vilken tid förordningen

den 11 oktober 1907 angående beskattning av socker med däri sedermera

vidtagna ändringar upphör att vara gällande; dock att anmälan om tillämnad

sockertillverkning, ansökan om rättighet att handhava allmänt sockernederlag

samt anmälan om begagnade av sådant nederlag ävensom tillsättningen

av kontrolltjänstemän skola för det tillverkningsår, som tager sin början

den .l augusti 1922, ske i enlighet med denna förordning.

Förvandling

av straff.

Fördelning av

böter.

Åtals vält.

Bihang till riksdagens protokoll 1922. 1 sand. 155 höft. (Nr 182. Bilaga.) 5

s. 30 Kontrollera mot PDF

30

Bilaga F.

Jämförande tablå.

Förslag till förordning

angående beskattning

av socker

1 § 1 mom.

1^2 mom.

Motsvarande stadganden i gällande

18, 19 och 20 §§

27

27

1 mom.

2 mom.

"22 § (ny)

23 « (ny)

24 § (ny)

25 §

26 §

§ 1 mom.

§ 2 mom

28 §

29 §

30 §

31 §

(ny)

Sockerskatteförordning

25 § 1 och 2 mom.

1 § 2 mom.

8 § 1 mom.

»_§

10, 11 och 12 §§

15 § 1 mom.

13 § 2—4 mom.

14 §

25 § 5 mom.

16 och 17 §§

8 § 2 mom., 18 §

19 §

30 §

21, 26 och 31 §§

22 §

23 och 32 §§

3 §

1 § 1 och 3 inom. 4 §

5 § 3 och 4 mom.

5 § 1 och 2 mom.

20, 23 §§ och 25 § 6 mom.

28 § 3 mom.

7 §

6 §

34 $

35 §

36 6

37 §

38 $

39

40 §

41 §

42 §

43 §

44 §

33 och 45 §§.

Ordningsstadga

1 §

3 It

IM

7J

18, 19, 20 och 25 §§

17 § 1 mom.

20 §

STOCKHOLM 1922, ISAAC MARCUS BOKTR.-A.-B.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

4 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (4)

4 kopplingar.

  1. Rskr. 1922:270 Skrivelse till Konungen, i anledning av Kung!. Majds proposition med förslag till förordning angående beskattning av socker m. m., i rad propositionen avser pen a1 i texten
  2. Rskr. 1922:203 Skrivelse till Konungen i anledning av den i Kungl. Maj:ts proposition med förslag till förordning angående beskattning av socker in. m. gjorda framställning om s. 8 i texten
  3. BU 1922:68 Utlåtande, i anledning av Kungl. Maj:ts proposition med förslag till förordning angående beskattning av socker m. m., i vad propositionen avser pensionsförhålla s. 1 i texten
  4. SU 1922:86 Utlåtande i anledning av Kungl Maj:ts proposition med förslag till förordning angående beskattning av socker m. m. gjorda framställning om anslag till kontroll s. 1 i texten