Sök i Ratio Lex

Angående förkortning av tiden för vissa arrenden

1922-03-10 · 5 sidor, varav 5 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: Svag — ungefär 2,7 % av orden ser trasiga ut — läs mot PDF:en innan du citerar
  • Sidnummer: alla 5 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1922:184, Angående förkortning av tiden för vissa arrenden

Dokumentets text

s. 7 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition Nr 184.

7

Nr 184.

Kungl. Maj:ts proposition till riksdagen angående förkortning av

tiden för vissa arrenden; given Stockholms slott den 10 mars

1922.

Kungl. Maj:t vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av

statsrådsprotokollet över jordbruksärenden för denna dag, föreslå riksdagen

att bifalla det förslag, om vars avlåtande till riksdagen föredragande

departementschefen hemställt.

GUSTAF.

Sven Linders.

Utdrag av protokollet över jordbruksärenden, hållet inför Hans Maj:t

Konungen i statsrådet å Stockholms slott den 10 mars 1922.

Närvarande:

Statsministern och ministern för utrikes ärendena Branting, statsråden

Lindquist, Thorsson, Olsson, Sandler, Nothin, Svensson, Hansson

åkerman, Linders, Schlyter, Örne.

Departementschefen, statsrådet Linders anför.

''Den...12 m^rs 1918 förordnade Kungl. Maj:t, att dels den med

länsmanstjänsten i Sköllersta härads distrikt såsom boställe förenade

kronoegendomen Vs mantal Arla nr- 1 i Sköllersta socken dels ock den

med länsmanstjänsten i Hardemo härads och Rumla sockens distrikt

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Kungl. Maj:ts proposition Nr 184.

såsom boställe förenade kronoegendomen Va mantal Rumla nr 4 i nämnda

socken, båda i Örebro län, skulle från och med den 14 i samma månad

indragas till statsverket. „ , ...

I särskilda till Kungl. Maj:t ställda skrivelser anhöllo dareiter torre

länsmännen A. 0. Ryman och''A. Welin, vilka såsom löneboställen innehaft,

Ryman Ärla och Welin Rumla, att få komma i åtnjutande av

optionsrätt vid egendomarnas utarrendering den 14 mars 1919.

Domänstyrelsen hemställde i utlåtande den 1 oktober 1918, att,

då sökandena icke vore optionsberättigade vid den förestående utarrenderingen

av respektive egendomar och arrendet således i enlighet med

bestämmelserna i 7 :de punkten av den i enlighet med riksdagens beslut

utfärdade kungörelsen den 4 juni 1908 angående förändrade grunder för

förvaltningen av kronans jordbruksdomäner skulle utbjudas å offentlig

auktion, ansökningarna måtte lämnas utan avseende.

Kungl. Maj:t meddelade den 11 oktober 1918 beslut i enlighet med

domänstyrelsens hemställan. »

Med utlåtande den 28 januari 1922 har nu länsstyrelsen i Örebro län,

med bifogande av domänintendentens i länet yttrande, överlämnat en

till Kungl. Maj:t ställd skrift, däri förenämnde Ryman, numera arrendator

av ovanberörda krononoegendom Ärla, på anförda skäl anhållit

att antingen •— med bibehållande av arrendevillkoren i övrigt erhålla

nedsättning av årliga arrendeavgiften för egendomen från kon trakterade

2,910 kronor till 1,200 kronor eller ock få avträda arrendet den 14

mars 1924 utan skadeståndsskyldighet.

Ryman har i sin ansökning anfört i huvudsak följande.

Fastigheten, som av Ryman innehafts såsom löneboställe under 33 år eller

till 1918, då han erhållit avsked och fastigheten indragits till statsverket, hade

därefter varit till honom utarrenderad under ett år eller till den 14 mars 1919.

Vid den 22 maj 1918 förrättad arrende- och saluvärdering å egendomen

hade arrendet uppskattats till 1,200 kronor. Då vid förrättningen Ryman tillkännagivit

sin avsikt att hos Kungl. Maj:t göra framställning om optionsrätt till arrendet,

hade uppskattningsmännen i protokollet, under särskilt framhållande av att Ryman

på egendomen nedlagt stora kostnader för odling, täckdikning, stenröjmng, nybyggnader

och trädgårdsanläggning samt synnerligen väl hävdat egendomen, förklarat

sig vilja därtill lämna sitt förord.

Av tvänne opartiska och om saken fullt kunniga personer, hade värdet a av

Ryman vid egendomen gjorda förbättringar uppskattats till 19,200 kronor.

Då till Kungl. Maj:t ingiven ansökning att bliva tillerkänd optionsrätt till

arrendet lämnats utan bifall, hade Ryman, efter att förgäves hava sökt hyra sig

bostad annorstädes, nödgats att vid i december 1918 hållen arrendeauktion å läsligheten

inropa arrenderätten till densamma. Fastigheten hade då till Ryman upplåtits

för en tid av 20 år eller till den 14 mars 1939 mot ett årligt arrende av 2,910 kronor.

s. 9 Kontrollera mot PDF

9

Katigt. Maj:ts proposition Nr 181.

Att vid auktionen avgivits så högt anbud för arrenderätten, att det numera

Ämtom"TidfiJkeSf’ T™ bf,r°endTf På- att arrendeauktionen ägde rum

aecemDei 1918 vid vilken tid på grund av högkorn ukturen alla iordarrenden vant

S!,jämte h,st "*"**** *“ *■»''—**•

utgä.„“ .n^Sopperra1 kZT''% “!„£f “uppfart''att ett

fs.8 ZÄ"n alid6leS ‘1Ögt äVen med * »*«• «K varit rådande

av wlllo? JfamgiaSe bland annnat darav- att vid den arrende- och saluvärdering

vLdet tSl SoTonof "Tf i 2 i “&19}8’ appskattningsmännen bestämt arrendeSl,

Gårdar f 1 • tUnDlafd- pl at,e]ka]s bnge, a*t kronoarrendena på orten å

likvärchga gårdar för närvarande utgjorde liögst 18 kronor per tunnland Därtill

inköpa^ ^ ^ VarKr allt ve<ibri‘nsl<! och ™''k« ™ repJKer miste

fastistaSn “iftaÄ.tfnfl Ti 73 tronor pcr ‘"n”1™1 kunde icke utvinnas ur

daga? ÄgaSes ÄulÄtag gSS 9V eg"“ m<“M- Varigen°m R>™>" >>ä S“mk

Oaktat uppskattningen av arrendevärdet 1918 till omkring 30 kronor för

arrenden Wt "te p”.''6 frhf,lland- ocb vid jämförelse med andra krono
1

200 krororgnn a dock viUlg att erlagga den efter sådan beräkning till

i,^UU kronor uppgående årliga arrendeavgiften.

... Domänintendenten har sålunda tillstyrkt framställningen, att Ryman

matte medgivas att utan skadestånd avstå egendomen den 14 mars 1924

Lansstyre sen har vitsordat, att vad Ryman anfört vore med

verkliga förhållandet överensstämmande, samt instämt med domänintendenten.

r.. ,b°.™anjt^reiseu liar i utlåtande i ärendet den 3 februari 1922

antort följande.

Statens arrendeväsen hade givetvis icke kunnat undgå att i någon mån röna

inflytande av den ekonomiska högkonjunktur, som tills för något år sedan varit

rådande. För de egendomar, vilka under nämnda period blivit lediga till arrende

anbuden ånddeVundpt lSt högre arrendeavgälder kunnat betingas, och särskilt hade

grad stegrats ^ arrendeauktionerna i anmärkningsvärd

förbytts ?starkteekonhoamtköellertid ®ftei'' högkonl''unkturens slut, och sedan denna

+V tk e,n,oallsk .depression, yppat sig för sådana arrendator!- som ide

Skyldigheten8 SpekuIatl0nsiver ådragik sig dessa dryga avgälder, att fullgöra sina

torns, btöf1?m befri®Ise från arrenden eller om nedsättning i arrendeavgiftore

också "åtran^lot11"1"^-^ aniendatoi;er börjat till styrelsen inkomma. Trofigt

att stiga ’ ^ * * aV bknande ansökningar under närmaste framtiden komme

Styrelsen behjärtade visserligen till fullo det svåra läge i vilket dessa

fordraatåttrdetmoll ““E had® Tett böra intaga den ^andpunkten att påtordia,

att det mellan kronan och arrendator skapade rättsförhållandet respekte
Bihang

till riksdagens protokoll 1922. 1 saml. 156 höft. (Nr 183-184) 2

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Kungl. May.ts proposition Nr 184.

rades, och att någon ändring i förevarande hänseende icke vidtoges i det ingångna

avtalet. •

Det kunde emellertid tänkas fall, där omständigheter av sådan art torelåge,

att rent juridiska synpunkter lämpligen borde vika för andra, grundade på

billighet.^ d likt fall torde den nu av Kung]. Maj:t till styrelsen för utlåtande

överlämnade ansökningen vara. o

Ryman, en gammal statstjänare, hade samtidigt med avgangen från tjänsten

nödgats lämna det av honom innehavda bostället, vilket indragits till statsverket.

Efter avslag å en av honom ingiven ansökning om åtnjutande av optionsrätt å

arrendet för bostället, som av honom innehafts under en lång följd av år, och

vara avsevärda förbättringar av honom vidtagits, hade Ryman tvingats att för

beredande av bostad för sig och sin familj i den trakt, där de så att säga vuxit

fast, i tävlan å arrendeauktion avgiva ett anbud, vilket redan då varit att betrakta

såsom abnormt högt i förhållande till egendomens storlek och avkastning.

Han hade ock, såsom av vederbörande ortsmyndigheter intygats, för fullgörandet

av sin förpliktelse nödgats underkasta sig avsevärda ekonomiska uppoffringar.

Starka billighetsskäl syntes alltså tala för, att kronan i detta fall sökte

bereda Ryman den lättnad, varav han kunde sägas vara i trängande behov.

Emellertid torde såsom av länsstyrelsen redan påpekats av principiella skäl

och med hänsyn till konsekvenserna det vara mindre lämpligt, att medgiva Ryman

begärd nedsättning i arrendeavgiften.

Det av honom ifrågasatta alternativet, arrendeavtalets upphörande den 14

mars 1924 utan skadeståndsskyldighet för honom, syntes då lämpligare, helst som

Ryman numera uppnått så framskriden ålder, att hans kvarstannande vid arrendet

till arrendeperiodens slut den 14 mars 1939 icke torde vara att påräkna. Och

finge styrelsen, ehuru med tvekan, för sin del tillstyrka, att Ryman vid den av

honom föreslagna tidpunkten befriades från sitt arrende utan skyldighet för honom

att till kronan erlägga något skadestånd.

Mot domänstyrelsens sålunda uttalade uppfattning har byråchefen

,J. G. Söderlind varit skiljaktig under framhållande att av Ryman icke

framlagts sådana skäl, som kunde föranleda avseende å ansökningen.

Statskontoret har i ärendet avgivit infordrat utlåtande den 2 mars

1922 och därvid anfört huvudsakligen följande.

Ändring eller upphävande av med kronan träffade avtal allenast av den anledning,

att de visat sig för den enskilde ofördelaktiga, måste givetvis väcka starka

betänkligheter, i synnerhet med hänsyn till konsekvenserna och till den menliga

inverkan dylika medgivanden måste hava pa den allmänna uppfattningen om affärsuppgörelser

med staten. De särskilda förhållandena i föreliggande fall, nämligen

att Ryman vore pensionerad statstjänare, och att arrendet avsåge hans förra löneboställe

samt de i ärendet eljest åberopade omständigheterna, syntes emellertid

kunna motivera ett undantag, och då statskontoret lika med övriga hörda myndigheter

funne billighetsskäl tala för ett tillmötesgående, ansåge sig ämbetsverket

kunna tillstyrka bifall till länsstyrelsens och domänstyrelsens hemställan, att Ryman,

utan skyldighet för honom att till kronan erlägga skadestånd, måtte äga frånträda

arrendet den 14 mars 1924. Då emellertid vid en förnyad arrendeauktion betydligt

s. 11 Kontrollera mot PDF

11

Kungl. Maj:ts proposition Nr 184.

lägre avgift torde vara att påräkna och tillstånd till frånträdande av arrendet

inhämtas ^ efterskänkande av kronans rätt, syntes riksdagens medgivande böra

Ansökning i enahanda avseende har gjorts jämväl av ovannämnde

Weiin beträffande arrendeavgiften för den av honom, enligt vad ovan

angivits, förut till lön anslagna men numera för tiden till den 14 mars

1939 arrenderade kronoegendomen Va mantal Rumla nr 4.

Weiin som innehaft denna egendom sedan 1890 har anhållit att

antingen — med bibehållande av arrendevillkoren i övrigt — erhålla nedsattning

av årliga arrendeavgiften för egendomen från kontrakterade

l,650 kronor till 1,350 kronor eller ock få avträda arrendet den 14

mars 1923 eller samma tid 1924. Till stöd för ansökningen åberopar

Weim enahanda omständigheter och skäl som Ryman. Åven Weiin

uppgiver, att han före arrendeinropet förgäves sökt hyra annan bostad

samt att ett fullföljande av arrendeavtalet skulle vålla skuldsättning

Arrendet uppginge nu till 57 kronor för tunnland, medan uppskattnmgsmännen

värderat det efter 30 kronor.

Över denna ansökning hava avgivits yttranden av samma myndigheter

och av enahanda innehåll som beträffande Rymans ansökning.

Med hänsyn särskilt till det förhållande, att sökandena under lång

statstjänst innehaft ifrågavarande boställen och vid deras efter indragning

skeende utarrendering nödgats för erhållande av bostad inropa

arrendena finner jag mig i likhet med samtliga i ärendet hörda myndigheter

böra tillstyrka bifall till sökandenas framställningar, i vad de

avse befrielse från arrendena utan skadeståndsskyldighet den 14 mars 1924.

Då av skäl, som statskontoret anfört, frågan bör underställas

riksdagens * provning, hemställer jag, att Kungl. Majrt måtte föreslå

riksdagen medgiva,

att förre länsmännen A. O. Ryman och A. Weiin må, utan skyldighet

att till kronan erlägga skadestånd, den 14 mars 1924 frånträda

ovanberörda arrenden.

Med bifall till denna av statsrådets övriga ledamöter

biträdda hemställan behagar Hans Maj:t Konungen

förordna, att till riksdagen skall avlåtas proposition av

den lydelse, bilaga vid detta protokoll utvisar.

Ur protokollet:

Julius Söderhjelm.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

3 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (3)

3 kopplingar.

  1. Rskr. 1922:240 Skrivelse till Konungen, i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående förkortning av tiden för vissa arrenden. a1 i texten
  2. JoU 1922:57 Memorial i anledning av kamrarnas skiljaktiga beslut rörande Kungl. Maj:ts proposition angående förkortning av tiden för vissa arrenden. a1 i texten
  3. JoU 1922:36 Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående förkortning av tiden för vissa arrenden. s. 1 i texten