Sök i Ratio Lex

Med förslag till förordning om vissa ändringar i förordningen den 14 juni 1917 angående försäljning av rusdrycker m. m

1922-03-01 · 80 sidor, varav 70 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 1,5 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
  • Sidnummer: 70 av 80 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1922:191, Med förslag till förordning om vissa ändringar i förordningen den 14 juni 1917 angående försäljning av rusdrycker m. m

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition Nr 191.

1

Nr 191.

Kungl. Maj:ts proposition till riksdagen med förslag till förordning

om vissa ändringar i förordningen den 14 juni 1917 angående

försäljning av rusdrycker m. m.; given Stockholms slott den

10 mars 1922.

Under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet över

finansäreuden för denna dag vill Kungl. Maj:t härmed föreslå riksdagen

antaga härvid fogade förslag till

1) förordning om vissa ändringar i förordningen den 14 juni 1917

(nr 340) angående försäljning av rusdrycker; samt

2) förordning om ändrad lydelse av 9 § i förordningen den 11

oktober 1907 (nr 86) angående tillverkning av brännvin.

GUSTAF.

F. V. Thorsson.

Bihang till riksdagens protokoll 1922. 1 saml. 162 höft. (Nr 191.)

1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Kungl. Maj:ts proposition Nr 191.

Förslag

till

förordning om vissa ändringar i förordningen den 14 juni 1917 (nr 340)

angående iörsäljning av rusdrycker.

Härigenom förordnas, att nedannämnda paragrafer och moment i

förordningen den 14 juni 1917 angående försäljning av rusdrycker skola

erhålla följande ändrade lydelse:

1 KAP.

Allmänna bestämmelser.

4 §•

3. Den, som till avsalu äger tillverka rusdrycker, må ej tilldelas

rättighet till detaljhandel med sådana drycker.

8 §•

1. Tillverkare av rusdrycker, så ock partihandelsbolag, som i 12 §

sägs, må ej i samband med rörelsens bedrivande annorledes än genom

försäljning avhända sig rusdrycker till annan.

10 §.

1. Rusdrycker må till riket införas blott av partihandelsbolag,

som i 12 § sägs, samt, efter tillstånd av den i 19 § omförmälda prisoch

inköpsnämnd, av bolag, som äger rätt till detaljhandel med rusdrycker.

II KAP.

Om ‘partihandel med rusdrycker.

12 §.

1. Partihandel inom riket med rusdrycker må, där fråga ej är

om försäljning, som i 13 eller 14 § sägs, bedrivas allenast av för sådant

s. 3 Kontrollera mot PDF

3

Kungl. Mai: t a proposition Nr 191.

ändamål bildat, i den ordning bär nedan sägs antaget aktiebolag (partihandelsbolag).

Försäljning för export må bedrivas uteslutande av partihandelsbolag

samt av tillverkare, som avses i 13 §.

2. Konungen antager efter därom gjord ansökan partihandelsbolag

för viss tid, minst fem högst tio år. Ansökan skall före september

månads utgång året innan försäljningen är avsedd att taga sin början

skriftligen göras hos Konungen. Dylik ansökan skall vara åtföljd''av

den för bolaget antagna bolagsordningen.

Missbrukar bolaget sin försäljningsrätt, må densamma av Konungen

aterkallas att upphöra a tid, som av Konungen bestämmes.

3. Partihandelsbolag må icke avse att bereda delägarna vinning

utöver skälig ränta å de av delägarna tillskjutna kontanta medel.

4. ^ Av den vinst, som å partihandelsbolags rörelse årligen uppstår,

må bolaget enligt Konungens medgivaude använda viss del till

avskrivningar och avsättning till fonder. Vad därefter, och sedan utdelning

till bolagets delägare ägt rum, kan återstå av vinsten, skall

bolaget efter varje kalenderårs slut inom påföljande juni månads utgång

insätta å statsverkets giroräkning i riksbanken.

5. Ej må partihandelsbolag antagas, där ej genom bestämmelse

i bolagsordningen eller på annat sätt, som finnes betryggande, åt staten

beretts övervägande inflytande å bolagets ledning; och skall bolaget

därutöver vid verksamhetens bedrivande vara underkastat den särskifda

kontroll från statens sida, som Konungen prövar nödig.

6. Närmare bestämmelser i de i 4 och 5 mom. angivna hänseenden

ävensom de ytterligare föreskrifter i avseende å partihandelsbolags

verksamhet och drift, som finnas erforderliga, skola intagas i avtal, som

upprättas vid bolagets antagande.

13 §.

1. Den, som till avsalu äger tillverka spritdrycker, vare skyldig

att av det tillverkade till partihandelsbolag försälja vad som icke utföres

ur riket eller enligt stadgande i förordningen angående handel

med skattefri sprit användes i tillverkarens egen rörelse eller enligt

samma förordning försäljes till där avsedd partihandlare.

2. Inom riket tillverkat vin, som icke utföres ur riket, må försäljas

allenast till partihandelsbolag.

3. Öl, som icke utföres ur riket, må av tillverkare försäljas

allenast till partihandelsbolag eller till bolag, som äger rätt till detaljhandel

med rusdrycker.

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Kungl. Maj:ts proposition Nr 191.

14 §.

Bolag, som äger rätt till detaljhandel med rusdrycker, må försälja

sådana drycker till annan innehavare av rätt till detaljhandel i och för

dennes rörelse.

15 §.

Tillverkare, varom i 13 § förmärs, vare skyldig hålla sina handelsböcker

med tillhörande verifikationer tillgängliga för av kontrollstyrelsen

särskilt förordnat ombud och bar att vid utövande av försäljningsrätten

ställa sig till efterrättelse de föreskrifter, kontrollstyrelsen

för tillsyn å försäljningen kan meddela.

16 -§.

Efter ansökning äger kontrollstyrelsen medgiva, att för konkursbos

eller stärbhus räkning eller där eljest särskilda omständigheter föreligga,

rusdrycker må för visst fall utan hinder av de i denna förordning

givna föreskrifter försäljas till partihandelsbolag eller till bolag,

som äger rätt till detaljhandel med rusdrycker.

III KAP.

Om rättigheter till detaljhandel med rusdrycker.

19 §.

2. Vid utövande av sin verksamhet står bolag under överinseende

av kontrollstyrelsen och har att ställa sig till efterrättelse de föreskrifter,

kontrollstyrelsen i avseende å inköp av, försäljningspris för samt alkoholstyrka

hos rusdrycker ävensom angående räkenskapers förande och i

övrigt beträffande bolagets förvaltning eller eljest i de i denna förordning

särskilt angivna hänseenden kan meddela.

För tillsyn och övervakande av bolags inköp av andra rusdrycker

än inom riket tillverkat Öl tillsätter kontrollstyrelsen en pris- och inköpsnämnd

av högst sju personer. Instruktion för nämnden fastställes

av kontrollstyrelsen.

Närmare bestämmelser angående kontrollstyrelsens verksamhet uti

de hänseenden, som i detta mom. avses, meddelas av Konungen.

s. 5 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition Nr 191.

5

IV KAP.

Särskilda föreskrifter om utminutering av rusdrycker.

46 §.

Bolag äger överenskomma med den, som tillverkar öl, att hos

bolaget inköpt Öl jämväl må, med iakttagande av de av kontrollstyrelsen

för sådant tall meddelade föreskrifter, av tillverkaren försändas direkt

till köpare.

50 §.

Anhåller någon å honom anvisat utminuteringsställe att få inköpa

visst slags rusdryck, som därstädes må till honom försäljas men ej

hålles i lager av vederbörande detalj handelsbolag, vare detalj handelsbolaget,

därest det eljest finner utminutering till sökanden kunna äga rum

och han som säkerhet för betalningens fullgörande nedsätter det belopp,

bolaget kan fordra, pliktigt söka till skäligt pris anskaffa varan.

VII KAP.

Ansvarsbestämmelser m. m.

75 §.

Överskrider den, som enligt 12 eller 13 § äger rätt till partihandel

med rusdrycker, honom tillkommande försäljningsrättighet, straffes med

böter från och med trettio till och med fem tusen kronor. Åro omständigheterna

försvårande eller beträdes någon andra gången eller oftare

med sådan förbrytelse, må ock dömas till fängelse.

83 §.

1. Rusdrycker, som till riket införas av annan än den, vilken enligt

10 § är berättigad till införsel av sådana drycker, må, därest varan i

behörig ordning angivits till tullbehandling, åter utföras. Sker ej åter
-

s. 6 Kontrollera mot PDF

6 Kungl. Maj:ts proposition Nr 191.

utförsel inom fyra månader, efter det angivning enligt tullstadgan senast

skolat ske, hemfaller varan till kronan, och skall för dess räkning med

varan förfaras på sätt i 90 § är stadgat.

85 §.

Den, som i följd av bestämmelserna i 15 § undfått del av där

avsedd tillverkares räkenskaper och verifikationer, så ock den, som haft

eller har att taga befattning med tillsyn å försäljning av rusdrycker,

som bedrives av innehavare av överlåten rättighet, vare förbjudet att,

där det ej kan anses påkallat av tjänstens intresse, yppa affärsförhållanden,

''varom han fått kunskap. Gör han detta och framgår ej av omständigheterna,

att han om de affärsförhållanden erhållit kännedom a tid,

då han ej innehaft dylik befattning, straffes med böter från och med

trettio till och med ett tusen kronor. Sker det för att göra skada eller

begagnar han sig av sin kännedom till egen eller annans fördel, ma

dömas till fängelse.

90 §.

2. Rusdrycker, som enligt denna förordning eller annan författning

förklarats förbrutna, skola, därest de äro i försäljningsdugligt skick,

hembjudas till bolag, som äger rätt till detaljhandel med rusdrycker,

eller till partihandelsbolag. Kunna förbrutna rusdrycker på grund av

sin beskaffenhet ej tillhandahållas allmänheten, skola de hembjudas till

partihandelsbolag, som till avsalu bedriver rening av brännvin, att av

bolaget för tekniskt bruk avyttras. Bolag, till vilket rusdrycker sålunda

hembjudits, vare skyldigt att till skäligt pris inköpa den liembjudna

varan. År värdet så ringa, att det ej kan anses motsvara forslingskostnaderna,

skall varan bevisligen förstöras.

Lag samma vare i fråga om försäljning på grund av bestämmelser

i tullstadgan eller andra författningar av rusdrycker, som ej förklaras

förbrutna.

Med den erlagda köpesumman för rusdrycker, som försålts på grund

av stadgande i 83 § 1 mom. eller bestämmelser i tullstadgan, skall i

tillämpliga delar förfaras på sätt i tullstadgan föreskrives beträffande

köpesumman för gods, som enligt samma stadga blivit genom tullverkets

försorg försålt å auktion; skolande, därest enligt tullstadgan viss tid

skall räknas från auktionsdagen, tiden i stället räknas från den dag, då

betalning kommit tullverket tillhanda.

s. 7 Kontrollera mot PDF

7

Kungl. Maj:ts proposition Nr 191.

Denna förordning träder i kraft den 1 januari 1923; dock skall

vad i 12 § 2 mom. stadgas angående ordningen för partihandelsbolags

antagande omedelbart lända till efterrättelse. Utan hinder av vad i

denna förordning stadgas, skall den, som av kontrollstyrelsen erhållit

tillstånd till detaljhandel med rusdrycker, där ej annan uppgörelse

träffas, bibehållas vid den honom jämlikt 13 § i förordningen angående

försäljning av rusdrycker enligt dess nuvarande lydelse tillkommande

uppsägningstid samt vid övriga honom enligt samma förordning tillförsäkrade

rättigheter.

s. 8 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition Nr 191.

8

Förslag

till

förordning om ändrad lydelse av 9 § i förordningen den 11 oktober 1907

(nr 86) angående tillverkning av brännvin.

Härigenom förordnas, att 9 § i förordningen den 11 oktober 1907

angående tillverkning av brännvin skall erhålla följande ändrade lydelse:

1. Angående rätt till rening av brännvin gäller vad därom är särskilt

stadgat.

2. För bestämmande av priset å det brännvin, tillverkare enligt 13

§ i förordningen angående försäljning av rusdrycker är skyldig att sälja

till där avsett partihandelsbolag, tillsättes årligen en prisnämnd av nio

ledamöter. Tre av ledamöterna, däribland nämndens ordförande, utses

av Kungl. Maj:t, tre av vederbörande partihandelsbolag och tre av tillverkarna.

Kostnaden för prissättningen bustrides till hälften av vederbörande

partihandelsbolag och till hällten av tillverkarna. Kungl. Maj:t

utfärdar närmare föreskrifter om ordningen för tillsättande av prisnämndens

ledamöter samt om nämndens verksamhet.

Denna förordning träder i kraft den 1 januari 1923.

s. 9 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition, Nr 191.

9

Utdrag av protokollet över finanser eu deri, hållet inför Hans Maj:t

Konungen i statsrådet å Stockholms slott den 10 mars 1022.

Närvarande:

Statsministern och ministern för utrikes ärendena Branting, statsråden

Lindqvist, Thorsson, Olsson, Sandler, Nothin, Svensson, Hansson,

Åkerman, Linders, Schlyter, Örke.

Chefen för finansdepartementet, statsrådet Thorsson anför:

I skrivelse den 17 juni 1921, nr 408, anhöll riksdagen, att Kungl.

Maj:t måtte föranstalta om utredning, på vad sätt det allmännas inflytande

inom den nuvarande faktiska organisationen av partihandeln med rusdrycker

bäst kunde ordnas.

Vid anmälan av denna skrivelse i. statsrådet den 12 september

1921 anförde dåvarande chefen för finansdepartementet i anslutning

härtill följande:

• »Jämlikt 12 § av gällande rusdrycksförsäljningsförordning tillkommer

rätt till partihandel med rusdrycker — förutom tillverkare och detaljhandelsbolag

— annan, som därtill erhållit tillstånd av kontrollstyrelsen.

Dylikt tillstånd till partihandel med rusdrycker har lämnats — utom.

till en enskild person — allenast till aktiebolaget Vin- & Spritcentralen samt

fyra dess dotterbolag; och har följden härav blivit, att nämnda handel numera

i stort sett koncentrerats hos sagda företag.

Det torde icke vara av nöden att här ingå på frågan, huruvida den utveckling,

som sålunda försiggått, varit från början av lagstiftaren avsedd.

Jag inskränker mig till att konstatera, att riksdagen såväl i sin berörda skrivelse

som ock i det däri återgivna yttrandet av år 1918 såsom sin mening framhållit,

att den koncentration av partihandeln till ett fåtal bolag med begränsad

utdelning, som ägt rum, varit till gagn och väsentligt underlättat genomförandet

av den nya rusdryckslagstiftningen.

I detta sammanhang ber jag att, vad angår aktiebolaget Vin- & Spritcentralens

organisation, få erinra, att bolaget, som bildades under år 1917, numera

har ett aktiekapital av 19,400,000 kronor, därav 400,000 kronor stamaktier

och 19,000,000 kronor preferensaktier, att stamaktierna, vilka äro utrustade

med röstövervikt å bolagsstämmorna, ägas av ett konsortium av tio personer,

vilka förbundit sig, bland annat, ej mindre att icke överlåta stamaktierna till

annan än statsverket eller den Kungl. Maj:t på förslag av styrelsen för boBihang

till riksdagens protokoll 1022. 1 sand. 162 höft. (Nr 191.) 2

1921 års

riksdagsskrivelse.

Utdrag ur

statsrådsprotokollet

den 12 sep

tember 1921

opaginerad Kontrollera mot PDF

to

Kungl. Maj:ts proposition Nr 191.

laget godkänner såsom innehavare av aktierna, än även att, närhelst statsmakterna

så påfordra, till statsverket överlåta samtliga stamaktier till pari jämte

ränta, under förbehåll att statsverket åtager sig att av preferensaktieägare,

som så påkalla, inlösa preferensaktier med det belopp, som skulle tillfalla dem

vid bolagets upplösning enligt i ordningen för bolaget föreskrivna regler, att

stamaktieägarnas rätt till andel i vinsten är på visst i bolagsordningen angivet

sätt begränsad, att återstående vinst skall, efter det avsättningar till reservfond

och pensionsfond blivit gjorda, i den mån den ej användes för inlösen av preferensaktier

eller avsättes för sådant ändamål, inlevereras till statskontoret

för statsverkets räkning, att av bolagets styrelse, vilken består av åtta ledamöter

med fyra suppleanter för dem, Kungl. Maj:t utser fyra ledamöter, därav

en såsom ordförande och en såsom vice ordförande, samt två suppleanter, samt

att Kungl. Maj:t äger att — utöver de två revisorer jämte två suppleanter,

som utses av bolagsstämman — utse lika många revisorer och suppleanter.

Under framhållande av de fördelar, som den genomförda koncentrationen

av partihandeln med spritdrycker medfört, har riksdagen i meranämnda

skrivelse avvisat tanken på en återgång till en mera fri näringsutövning på

partihandelns område, samt uttalat, att det fastmera syntes böra i författningen

fastslås, att partihandel icke må kunna utövas i privatekonomiskt

intresse. Till denna mening ber jag att få ansluta mig.

Ett godkännande från statsmakternas sida av den utveckling på partihandelns

område, som faktiskt ägt rum, förutsätter emellertid ovillkorligen,

att det allmänna tillförsäkras tillfyllestgörande inflytande och kontroll över

partihandeln. Att de nuvarande förhållandena härutinnan äro i åtskilliga

hänseenden otillfredsställande låter sig svårligen förneka och är för övrigt i

betraktande av utvecklingens gång endast naturligt. Jag anser fördenskull

synnerligen angeläget, att åtgärder träffas för igångsättande av den av riksdagen

begärda utredningen, på vad sätt det allmännas inflytande inom den

nuvarande faktiska organisationen av partihandeln med rusdrycker bäst må

ordnas.

Vid frågans utredning torde böra undersökas förutsättningarna för och

lämpligheten av att inrätta ett statligt monopol i huvudsaklig överensstämmelse

med vad som gäller för tobakstillverkningen inom landet. Det torde

dock icke vara riktigt att binda utredningen genom bestämt direktiv i denna

riktning. Även andra lösningar kunna nämligen tänkas, exempelvis i form av

avtal mellan statsmakterna och vederbörande enskilda företag. Det synes mig

vara önskvärt, att de skäl av olika slag, som kunna åberopas för anlitande av

den ena eller andra utvägen, noga utredas och vägas emot varandra.

Självfallet bör jämväl upptagas spörsmålet om den blivande partihandelsorganisationens

ställning till den tillverkning av spritdrycker, som drives

inom landet, ävensom till importen från utlandet av olika slag av spritdrycker.

Vad sistberörda fråga beträffar, torde det i varje fall böra sörjas för att viss

möjlighet hålles öppen för enskild person att från namngiven firma utom

riket förskaffa sig viss önskad vara, och detta till skäligt pris.

Vad utredningen i övrigt angår, vill jag i anslutning till riksdagens

skrivelse påpeka, att, vilken form för partihandelns ordnande än må komma

att föreslås, statsmakterna böra tillförsäkras ej blott en fortlöpande och fullt

s. 11 Kontrollera mot PDF

Kungl. Mnj:ts proposition Nr 191. 11

effektiv kontroll över affärsverksamheten utan även ett avgörande inflytande

over företagets medelsförvaltning. För sistnämnda ändamål torde bestämmelser

bliva erforderliga bland annat rörande avskrivningar samt avsättmngar

till fonder. Tillika torde vid utredningen böra uppmärksammas spörsmålet,

huruledes förhållandet mellan den ifrågasatta partihandelsorganisationen

och detaljhandlarna, särskilt i avseende å prissättning, närmare skall utformas.

Det faller av sig självt, att utredningen jämväl bör innefatta uppgörande

av förslag till de ändringar i rusdrycksförsäljningsförordningen eller till de

andra författningsbestämmelser, som kunna finnas påkallade.

Då fragan om ordnandet av partihandeln med rusdrycker synes böra

föreläggas redan 1922 års riksdag, bör utredningens resultat föreligga i så

god tid, att proposition i ämnet må kunna till nämnda riksdag avlåtas.»

I enlighet med av departementschefen gjord hemställan bemyndigade

Kungl. Maj:t chefen för finansdepartementet att tillkalla fyra

sakkunniga personer med uppdrag att verkställa ifrågavarande utredning.

Samma dag tillkallades för ändamålet justitierådet A. G. S. Borgström,

ledamöterna av riksdagens första kammare, kammarherren C. A. E.

von Hofsten och riksgäldsfullmäktigen S. H. Kvarnzelius samt generaltulldirektören

N. H. R. Themptander, varjämte uppdrogs åt Borgström

att i egenskap av ordförande leda de sakkunnigas arbete.

Med skrivelse den 23 november 1921 hava de sakkunniga överlämnat

ett i anledning av uppdraget utarbetat förslag, vilket jämte av

två utav de sakkunniga, herrar von Hofsten och Kvarnzelius, avgivna

särskilda yttranden torde såsom bilaga I få fogas till statsrådsprotokollet.

Under hänvisning beträffande detaljerna till de sakkunnigas utlåtande

torde jag här endast behöva göra en kort sammanfattning av förslaget.

Beträffande den nuvarande organisationen av partihandeln med

rusdrycker hava de sakkunniga hänvisat till kontrollstyrelsens till riksdagens

bevillningsutskott den 19 april 1921 avgivna utlåtande, vilket

såsom bilaga finnes fogat vid bevillningsutskottets betänkande nr 39

vid sistnämnda års riksdag.

I enlighet med vad riksdagen i sådant avseende uttalat, hava de

sakkunniga vid sin utredning utgått från den grundsatsen, att partihandel

med rusdrycker icke må lå utövas i privatekonomiskt intresse.

För genomförande av detta syfte borde enligt de sakkunniga den enskild

person eller firma nu enligt rusdrycksförsäljningsförordningen förbehållna

Utsedda

sakkunniga,

Sakkunnigas

utlåtande.

s. 12 Kontrollera mot PDF

12 Kungl. Maj:ts proposition Nr 191.

möjligheten att erhålla tillstånd till partihandel med rusdrycker inskränkas.

De sakkunniga hava till en början avvisat tanken på att staten

skulle, efter partihandelsverksamhetens monopolisering, själv taga hand

om densamma. Ej heller hava de sakkunniga funnit skäl förorda bildande

av ett i anslutning till principerna för aktiebolaget Svenska tobaksmonopolet

organiserat bolag, däri staten skulle ingå såsom huvuddelägare

och åt vilket ensamrätten till partihandeln med spritdrycker och vin skulle

upplåtas. Såsom huvudskäl mot en dylik anordning hava de sakkunniga

anfört nödvändigheten för staten att i sådant fall tillskjuta ett avsevärt

kapitalbelopp, något som under nu rådande förhållanden syntes böra

ifrågakomma endast i nödfall. Vidare hava de sakkunniga pekat pa

uppkommande svårlösta ersättningsfrågor vid ett tillämpande av monopolprincipen.

Den utväg till lösning av den föreliggande frågan, som de sakkunniga

funnit sig böra förorda, går ut på åvägabringande av ett avtal mellan

staten och vederbörande redan existerande företag, varigenom partihandelsrätten

upplätes uteslutande till detta företag, samtidigt som önskvärda

förändringar i dess organisation genomfördes och statsmakterna

tillförsäkrades avgörande inflytande på företagets skötsel.

Jämte det de sakkunniga utarbetat förslag till de ändringar i rusdrycksförsäljningsförordningen,

vilka skulle erfordras vid den av dem

ifrågasatta anordningen, hava de sakkunniga inriktat sitt arbete på att

undersöka möjligheten av att staten med det företag, aktiebolaget Vin- &

Spritcentralen — i det följande benämnt Spritcentralen —, hos vilket

partihandeln faktiskt för närvarande är koncentrerad, träffade ett avtal av

angiven innebörd. Förslag till sådant avtal har ock iramlagts av de

sakkunniga.

De sakkunniga hava vid behandlingen av frågan om avtalets

innehåll först berört spörsmålet, om det kunde anses önskvärt, att staten

övertoge stamaktierna i Spritcentralen, vilka aktier medföra majoritet vid

bolagsstämman. På anförda skäl hava de sakkunniga icke ansett sig böra

förorda en sådan lösning.

Vad angår de fyra dotterbolag till Spritcentralen, som för närvarande

innehava tillstånd till partihandel med rusdrycker, hava de sakkunniga

ansett, att de två bolag, vilka endast tillverka och försälja punsch,

borde upplösas och uppgå i moderbolaget. Beträffande de båda övriga

dotterbolagen — aktiebolaget J. D. Grönstedt & Co. samt aktiebolaget

Tegnér & Wilcken —, som bedriva partihandel med rusdrycker samt

s. 13 Kontrollera mot PDF

13

Kanel. Maj:ts proposition Nr 1(J1.

import av vin, hava de sakkunniga funnit tillräckliga skäl ej föreligga

att för närvarande frångå den nuvarande organisationen.

Vidare hava de sakkunniga framhållit, att såsom förutsättning för

avtalet borde uppställas, att Spritcentralen, så snart sådant kunde ske

utan avsevärdare ekonomisk förlust, borde söka avveckla sitt mellanhavande

med dotterbolagen aktiebolaget Nya Grand Hotell, Porterbryggeriaktiebolaget

U. Carnegie & Co., aktiebolaget Astra, Apotekarnes

kemiska fabriker samt aktiebolaget Svanens droghandel. De sakkunniga

hava föreslagit, att uttrycklig bestämmelse härom skulle inryckas

i det eventuella avtalet med Spritcentralen.

Då staten redan för närvarande genom sina representanter i Spritcentralens

styrelse har avgörande inflytande på styrelsens beslut, hava

de sakkunniga ej ansett sig böra ifrågasätta någon förstärkning av

statens representation i styrelsen.

för tillsyn över den dagliga skötseln av bolagen hava emellertid

de sakkunniga fön slagit, att Kungl. Maj:t skulle, i likhet med vad fallet

är i aktiebolaget Svenska tobaksmouopolet, utse eu jourhavande direktör.

Vidare hava de sakkunniga förordat, att i de fall, då enligt bolagsordningen

i dotterbolag skulle utses mer än en revisor, en av de av

Kungl. Maj:t förordnade revisorerna i Spritcentralen skulle utses till

revisor jämväl hos dotterbolaget.

För . tillgodoseende av det av riksdagen i meranämnda skrivelse

framställda önskemålet, att det allmänna borde tillförsäkra sig rätt till

kontroll i fråga om bolagsstämmans avsättningar till fonder, hava de

sakkunniga jämväl i förslaget till avtal intagit detaljerade bestämmelser

om disposition av eventuellt uppkommande vinst.

Härvid hava de sakkunniga ingått på frågan, i vad mån partihandelsbolags

verksamhet borde gå ut på att bereda bolaget och därmed

statsverket största möjliga vinst. Sedan de sakkunniga betonat, att enligt

deras förmenande partihandelsbolag i främsta rummet borde inrikta

sig på att söka tillhandahålla varor av tillfredsställande beskaffenhet

under riktiga ursprungsbeteckningar och att vinstfrågan borde

komma i andra rummet, hava de sakkunniga framhållit, att, därest

statsverket ville ur rusdryckshanteringen uttaga inkomst, detta kunde

på enklare sätt ske i form av brännvinstillverkningsskatt, omsättningsskatt

eller utskänkningsskatt.

Detaljhandelsbolagens rätt till import av spritdrycker och vin är

enligt förslaget avsedd att alltjämt kvarstå, ehuru import icke skulle få

äga rum, utan att tillstånd därtill lämnats av en av kontrollstyrelsen för

ett rationellt ordnande av detalj handelsbolagens inköp tillsatt pris- och

s. 14 Kontrollera mot PDF

Kontroll
styrelsen.

14 Kungl. Maj:ts proposition Nr 191.

inköpsnämnd. Föreskrifter angående dylik nämnd borde enligt de sakkunnigas

förmenande inryckas i rusdrycksförsäljningsförordningen. Genom

en dylik anordning skulle erhållas kontroll över att partihandelsbolagen

levererade oförfalskade varor till skäligt pris.

De sakkunniga hava vidare, under påvisande att för närvarande

rening av brännvin endast bedrives av Spritcentralen och vissa dess

dotterbolag, ansett det vara lämpligt, att i lagstiftningen intoges uttryckligt

stadgande om att rätt till rening av brännvin för förbrukning inom

riket skulle förbehållas de under offentlig kontroll stående partihandelsbolagen.

I sammanhang härmed hava de sakkunniga föreslagit, att brännvinstillverkare

skulle vara skyldig att med vissa angivna undantag till

partihandelsbolag försälja allt det tillverkade råbrännvinet, För att

skydda tillverkarna hava de sakkunniga funnit det erforderligt att, i likhet

med vad som ägde rum vid införande av tobaksmonopolet i fråga om

prissättningen av inom riket odlad tobak, i lagstiftningen intoges föreskrifter

om tillsättande av en särskild prisnämnd för bestämmande av

råbrännvinspriset.

Slutligen hava de sakkunniga, i enlighet med det av min företrädare

i statsrådsämbetet gjorda, förutberörda uttalandet, vid sin utredning

sökt sörja för att viss möjlighet hålles öppen för enskild person att

från firma utom riket förskaffa sig viss önskad vara och detta till ett

skäligt pris.

Till vissa av de återgivna punkterna i de sakkunnigas förslag ber

jag att strax få närmare återkomma i samband med granskningen av

de särskilda detaljerna i förslaget.

I infordrat yttrande har kontroll styrelsen erinrat, att styrelsen

tidigare förordat vidtagande av åtgärder, i syfte att stamaktierna i

Spritcentralen måtte inlevereras till statsverket. Vad de sakkunniga

anfört till stöd för det föreliggande förslaget hade icke inneburit anledning

för kontrollstyrelsen att uppgiva den av styrelsen sålunda tidigare

hävdade uppfattningen. Enär det emellertid vore föga sannolikt,

att partihandeln, åtminstone under de närmaste åren, komme att ordnas

enligt de av kontrollstyrelsen angivna riktlinjerna, hade styrelsen

ansett sig icke böra avstyrka det föreliggande förslaget.

Kontrollstyrelsen, vars yttrande torde såsom bilaga II fogas vid

protokollet, har emellertid framställt vissa erinringar mot förslaget.

Av mera principiell räckvidd är styrelsens anmärkning mot att de

sakkunniga föreslagit bibehållande av två dotterbolag till Spritcentralen,

s. 15 Kontrollera mot PDF

15

Kungl. Maj:ts proposition Nr 191.

vilka skulle erhålla rått till partihandel. Kontrollstyrelsen har såsom

skäl för sin uppfattning i denna del anfört angelägenheten av att alla

administrationslörenklingar, som kunde medföra besparingar, verkligen

bleve vidtagna.

1 ill de av kontrollstyrelsen gjorda detaljanmärkningarna i övrigt

torde jag få tillfälle återkomma i samband med granskningen av de sakkunnigas

författningsförslag.

Min allmänna uppfattning i den föreliggande frågan har jag redan departementsför

tre år sedan haft tillfälle att beröra inför riksdagen, nämligen vid chefen.

besvarandet av en till mig i andra kammaren riktad interpellation

angående vissa förhållanden inom partihandeln med vin och spritdrycker.

Vid detta tillfälle framhöll jag, efter en utförlig redogörelse för

partihandelsorganisationens utveckling, att jag för fullföljandet av nykterhetsreformen

av år 1917 ansåge det vara betydelsefullt och fördelaktigt,

att särskilt genom Spritcentralens tillkomst en koncentration skett

inoni branschen. Ehuru jag hyste den uppfattningen, att garantier

förelåge för att de allmänna intressena skulle bliva vederbörligen tillvaratagna

i Spritcentralens verksamhet, framhöll jag, att riktigast syntes

vara, att riksdagen bereddes tillfälle att pröva, huruvida statsverkets

kontrollerande ställning till detta bolag borde på annat sätt, än för det

dåvarande skedde, komma till uttryck. Därvid borde riksdagen givetvis

ock fa tillfälle att fatta beslut angående de frågor, som berörde partihandelns

organisation.

Jag angav vidare i interpellationssvaret min avsikt att söka få

hela frågan förelagd 1920 års riksdag. Jag blev emellertid icke i tillfälle

att till sagda riksdag framföra annat än frågan om ersättning till

vissa näringsidkare i anledning av genomförandet av 1917 års rusdry^pksförsäljningsförordning.

Genom den av de sakkunniga nu framlagda utredningen har frågan

om partihandelsorganisationen bragts i det läge, att densamma bör

kunna upptagas till avgörande.

I anslutning till de synpunkter, jag år 1919 utvecklade, kan jag

givetvis biträda de sakkunnigas principiella uppfattning angående formerna

för det företag, som i huvudsak bör handhava partihandeln med

rusdiycker. Jag anser alltså, att man bör fortgå på den väg, på vilken

man redan är inne, och följaktligen upplåta partihandeln åt enskilt

företag med avlägsnande ur detta av privat vinstintresse och under

effektiv kontroll från statens sida. Att, på sätt förslaget upptar, parti
-

s. 16 Kontrollera mot PDF

16

Kungl. Maj:ts proposition Nr 191.

handelsbolag bör antagas av Kungl. Maj:t, finner jag principiellt

riktigt. De ändringar i rusdrycksförsäljningsförordningon, vilka de

sakkunniga i sådant avseende funnit nödiga, kan jag ock i stort sett

^ Det av de sakkunniga gjorda uttalandet rörande partihandelsbolagets

prispolitik vinner min anslutning. I enlighet med vad jag i inkomstberäkningen

till årets statsverksproposition förutsatt, har jag ock

för avsikt att förelägga Kungl. Maj:t förslag till höjning i omsättningsskatten,

varigenom skulle motvägas den minskning i inkomst

rån

partihandeln, som

skulle följa av de nya principerna för prisberäk
-

ningen. . .... .

De av de sakkunniga föreslagna ändringarna i rusdryckstorsaijmngs
förordningen

äro givetvis oberoende av vilket bolag, som kominer att

erhålla partihandelsrätten. De sakkunniga hava emellertid — i anslutning

till riksdagens år 1921 gjorda uttalande — utgått från att den nu existerande

organisationen av partihandeln åtminstone i väsentliga delar

borde komma att utnyttjas under den första period om fem till tio år,

för vilken enligt de nya bestämmelserna partihandelsrätt skulle upplåtas,

och att alltså Spritcentralen av Kungl. Maj:t borde antagas till utövare

av verksamheten. _ ° . 0

Med anledning härav torde jag nu böra något beröra vissa frågor,

som kunna uppkomma vid partihandelsrättens upplåtande till nämnda

bolag. . • . , „..

Till att börja med tillåter jag mig framhålla, att jag med föranledande

av vissa erinringar angående Spritcentralens ekonomiska ställning

låtit genom revisorerna i bolaget — av vilka ju två utses av Kungl.

Maj:t — verkställa en särskild utredning i sådant hänseende. Den

avgivna berättelsen över denna undersökning, vilken torde få såsom

bilaga III fogas vid statsrådsprotokollet, ger vid handen, att ställningen

torde kunna betecknas såsom god, vadan följaktligen ur denna synpunkt

hinder icke bör anses möta mot att partihandelsrätt upplåtes åt bprit
centralen.

o ...

Redan i detta sammanhang vill jag beröra frågan, huruvida jamte

det bolag, som är avsett att handhava den huvudsakliga partihandeln,

bör få finnas partihandelsbolag med mera begränsade uppgifter.

De sakkunniga hava åt sitt förslag beträffande 12 § g''''it en sådan

formulering, att därigenom lämnas åt Kungl. Maj:t att bestämma bolagens

antal. Med utgångspunkt från de nuvarande förhållandena hava,

såsom nämnt, de sakkunniga uttalat sig för att två av Spritoentralens

dotterbolag, vilka huvudsakligen bedriva handel med viner, jämväl skulle

s. 17 Kontrollera mot PDF

Kandi, Mnj:ts proposition Nr 191. 17

erhålla partihandelsrätt. De sakkunniga hava emellertid ansett det vara

förtjänt att undersökas, huruvida icke i framtiden dessa bolag — liksom

vissa andra dotterbolag — borde uppgå i Spritcentralen. Kontrollstyrelsen

däremot har ansett, att allenast ett bolag borde få för framtiden

bedriva partihandel, men att såsom en över^ångsanordning ytterligare

två bolag borde få under de närmaste åren bedriva sådan handel.

Ehuru det enligt min uppfattning måste anses uteslutet att inrätta

flera med varandra konkurrerande partihandelsföretag, lärer det med

hänsyn till vinimporten föreligga vissa skäl, att ett särskilt bolag, vilket

lämpligen torde bota vara dotterbolag till det bolag, som utövar partihandeln

i allmänhet, handhar den väsentliga handeln med viner. Det

kan även tänkas, att man kan vilja bilda ett mer eller mindre fristående

bolag för utövande av partihandel med spritdrycker och viner, avsedda

att användas för särskilda ändamål. Alldeles oavsett vilket bolag, som

kommer att erhålla rätt till partihandel med rusdrycker, vill det därför

synas, att det icke kan vara lämpligt att i rusdrycksförsäljningsförord-- ningen begränsa antalet partihandelsutövare.

Vad särskilt angår de till Spritcentralen anslutna dotterbolagen,

har enligt erhållen uppgift Spritcentralen redan vidtagit åtgärd i syfte

att sammanslå aktiebolaget Tegnér & Wilcken, som därför skulle träda

i likvidation, med aktiebolaget J. D. Grönstedt & Co.

Av dotterbolagen aktiebolaget Astra, Apotekarnes kemiska fabriker

och aktiebolaget Svanens droghandel har det sistnämnda redan likviderat.

Då Spritcentralen vid sitt engagement i dessa företag torde hava förutsatt,

att mellanhavandet allenast skulle vara av mera eller mindre

tillfällig karaktär, lärer även från Spritcentralens sida en snar avveckling

av de två återstående av dessa företag anses önskvärd. Enligt vad jag

erfarit, har vid de förhandlingar, som under den senaste tiden förts om

en dylik avveckling, ett förslag varit under diskussion om att det företag,

som eventuellt komme att övertaga dessa dotterbolags verksamhet, skulle

kunna få rätt att bedriva partihandel med sådana rusdrycker, som antingen

äro att betrakta såsom läkemedel i och för sig eller ock nödvändiga

för läkemedels tillverkning.

Vad slutligen angår de till Spritcentralen anslutna dotterbolagen

aktiebolaget Nya Grand Hotell och Porterbryggeriaktiebolaget D. Carnegie

& Co., torde den av de sakkunniga föreslagna avvecklingen av

dessa företag böra äga rum först efter sorgfällig prövning och allenast

under förutsättning, att densamma kan ske utan nämnvärd förlust.

Jag övergår härefter till de särskilda detaljbestämmelserna.

Bihang till riksdagens protokoll 1922. 1 samt. 162 Käft. (Nr 191.) 3

s. 18 Kontrollera mot PDF

18

Kungl. Maj:ts proposition Nr 191.

4, 8 och

10 §§■

12 §.

Förordningen angående försäljning av rusdrycker.

De ändringar i förordningens 4 och 8 §§, vilka de sakkunniga

förordat och vilka jag, med viss formell jämkning, finner mig höra tillstyrka,

hava ansetts böra följa av de föreslagna ändringarna i andra

paragrafer, vilka jag senare vill beröra. Den föreslagna ändringen i

10 §, vilken paragraf innehåller bestämmelserna angående rätt till införsel

till riket av rusdrycker, innebär en nyhet endast därutinnan, att i förordningen

uttryckligen föreskrives, att för rätt för detalj handelsbolag att

importera spritdrycker och vin skall erfordras tillstånd av den av koutrollstyrelsen

tillsatta pris- och inköpsnämnd, som omförmäles i 19 §

och till vilken jag återkommer vid behandlingen av sistnämuda paragraf.

Då redan nu detaljhandelsbolagen verkställa all import av spritdrvcker

och vin genom den nu bestående nämnden, innebär förändringen

i verkligheten icke något nytt band pa detaljhandelsbolagen. En

konsekvens av den åt partihandelsbolagen tillärnade ställningen har

ansetts vara, att importen av spritdrycker och vin i regel går genom dem,

varemot de sakkunniga icke funnit samma anledning förefinnas att koncentrera

även ölimporten hos partihandelsbolag. Enligt min mening

finnas icke tillräckliga skäl att i detta avseende göra skillnad mellan

Öl och andra rusdrycker, och jag tillstyrker därför sådan ändring i

paragrafen, att även för detalj handelsbolags rätt att importera Öl skall

erfordras tillstånd av pris- och inköpsnämnden. Såsom jag senare vid

12 § vill beröra, har jag ansett, att icke heller ifråga om partihandeln

med i landet tillverkat Öl särskilda bestämmelser böra meddelas.

12 § i de sakkunnigas förslag innehåller de för hela förslaget grundläggande

bestämmelserna därom, att rätten till partihandel inom riket med

rusdrycker, med undantag av inom riket tillverkat Öl, skall förbehållas för

sådant ändamål bildat bolag, som av Konungen genom särskilt avtal för viss

tid antages. I fråga om de principer, för vilka stadgandet är uttryck, har

jag redan yttrat mig. Det återstår att något beröra paragrafens olika delar.

Enligt 12 § 1 mom. i förslaget skulle partihandelsbolag äga uteslutande

rätt till partihandel. Meningen har emellertid uppenbarligen icke varit,

att rätten till försäljning för export skulle förbehållas partihandelsbolagen.

1 13 och 14 §§ i förslaget regleras vidare tillverkares rätt till rusdrycksförsäljning.

Av bestämmelserna i 21 § 1 mom., 24 och 25 §§, i vilka

någon ändring icke ifrågasatts, framgår slutligen, att detaljhandelsbolag

s. 19 Kontrollera mot PDF

19

Kungl. Maj:tv proposition Nr 191.

i en del fall skola äga rätt att sälja rusdrycker till vissa slag av återförsäljare.

Av 12 paragrafens lydelse synes böra framgå, att här nämnda

tro slag av partihandel icke äro förbehållna partihandelsbolagen. Därjämte

lärer ett uttryckligt stadgande erfordras angående detaljhandelsbolagens

rätt till dylik återförsäljning. Detta stadgande synes lämpligast

böra införas som en 14 § i förordningen — i samband med att

den föreslagna 14 § inflyttas som ett 3 mom. i 13 § — samt avfattas

enligt det nuvarande stadgandet för motsvarande fall, 12 § 2 inom., enligt

vilket detaljhandelsbolag må försälja rusdrycker till annan innehavare

av rätt till detaljhandel med sådana drycker i och för dennes

rörelse. Den omständigheten, att genom denna formulering viss möjlighet

formellt beredes detaljhandelsbolag att sälja rusdrycker till andra

sådana bolag, synes icke vara ägnad att väcka betänkligheter, då denna

möjlighet på grund av pris- och inköpsnämndens övervakande verksamhet

sannolikt icke kommer att erhålla praktisk betydelse.

I 1 mom. av 12 § hava vidare gjorts de ändringar, som föranletts 12 §

av min nyss uttalade uppfattning, att det icke lärer vara lämpligt att

utestänga partihandelsbolag från rätten att driva handel även med inhemskt

Öl. Av 13 § 3 inom., som i samband härmed undergått viss

jämkning, framgår, att öltillverkare alltjämt skola vara berättigade att

sälja sin tillverkning till detalj handelsbolagen.

Andra momentet i 12 § innehåller bestämmelserna om partihandels- 12 §

bolags antagande ävensom rörande återkallande av partihandelsbolags

försäljningsrätt. I förstnämnda hänseende innehåller förslaget, att bolag

skall antagas av Konungen för viss tid, minst 5 högst 10 år. De sakkunnigas

förslag i denna del torde böra kompletteras med bestämmelse

därom, att bolag, som vill förvärva partihandelsrätt, skall därom göra

ansökan hos Konungen. Det i detta avseende föreslagna stadgandets

innehåll överensstämmer i huvudsak med vad som enligt förordningen

den 1 juli 1918 gäller i fråga om partihandelsbolag för handel med

skattefri sprit.

Vad angår bestämmelserna om återkallande av försäljningsrätt, har

av de sakkunniga föreslagits stadgande därom, att, därest bolag missbrukat

siu försäljningsrätt, densamma skulle kunna återkallas att upphöra

med utgången av det kalenderår, varunder uppsägning skett. Då

det icke kan anses lämpligt med en, alltefter den tid på året då

återkallande sker, så ojämnt verkande uppsägningstid som den föreslagna,

har jag i stället ansett mig böra föreslå, att det överlämnas åt

1 mom.

2 mom.

s. 20 Kontrollera mot PDF

12 § S mom.

Kontroll.

styrelsen.

Departe
mentschefen,

12 § 4—6

mom.

20 Kungl. Maj:ts proposition Nr 191.

Konungen att i samband med återkallandet bestämma, när rättigheten

skall upphöra. Det av de sakkunniga föreslagna stadgandet, att partihandelsbolag

ej skulle få utan Kungl. Maj:ts medgivande före avtalstidens

slut frånträda försäljningsrätten, synes mig vara av natur att

snarare hava sin plats i blivande avtal mellan Kungl. Maj t och partihandelsbolag,

som kan komma att antagas. Stadgandet har därför uteslutits

ur förevarande förordning.

12 § 3 mom. innehåller bestämmelse därom, att partihandelsbolag

icke må avse att bereda delägarna vinning utöver skälig ränta å de av

delägarna tillskjutna kontanta medel.

Mot berörda stadgande har kontrollstyrelsen anmärkt, att några

närmare bestämmelser om vad som skulle förstås med »skälig ränta» icke

funnes i något av de utav de sakkunniga framlagda författningsförslagen.

Kontrollstyrelsen ansåge, att eu så viktig bestämmelse som den angående

ränteutdelningen borde fastslås i rusdrycksförsäljningsförordningen, på

sätt som skett i fråga om utdelningen från detalj handelsbolagen.

Om utdelningen från detaljhandelsbolagen finnes i förordningens

19 § 1 mom. stadgat, att den årliga räntan må utgöra högst 5 procent.

Det av de sakkunniga föreslagna stadgandet i detta avseende i fråga

om partihandelsbolagen innebär allenast en föreskrift om vad bolagsordningen

i ett visst avseende bör innehålla, för att ett bolag skall kunna

bliva antaget till partihandelsbolag. Kungl. Maj:t har sålunda att tillse,

att bolagsordningen härutinnan har det innehåll, som må anses lämpligt.

Då tillämpningen av ifrågavarande stadgande sålunda tillkommer Kungl.

Maj:t och det alltså icke gärna kan vara förenat med några olägenheter

i sak men däremot understundom kan medföra vissa fördelar, därest

räntan icke är i förordningen fastställd till visst belopp, har jag ansett

mig böra förorda det av de sakkunniga föreslagna stadgandet i förevarande

avseende.

I detta sammanhang vill jag omnämna, att enligt den för Spritcentralen

gällande bolagsordning, som enligt bestämmelse i densamma

icke kan utan Kungl. Maj:ts tillstånd ändras, utdelningen å stamaktierna

är begränsad, så att den får utgöra endast genomsnittlig aktiebelåningsränta

för vart räkenskapsår, samt att preferensaktierna äro berättigade

till intill 7 procent ackumulativ utdelning.

4—6 mom. i 12 § innehålla de bestämmelser angående partihandelsbolags

organisation, vilka ansetts böra inflyta i rusdrycksförsäljningsförordningen.

s. 21 Kontrollera mot PDF

Kung!. Maj:ts proposition Nr 191. 21

Beträffande dessa bestämmelser bär kontrollstyrelsen anmärkt, att

föreskrift borde meddelas om att det av de sakkunniga berörda avtalet

med det konsortium, som äger Spritcentralens stamaktier, alltjämt skulle

vara gällande.

Kontrollstyrelsen bar ytterligare framhållit, att i förordningen borde

föreskrivas att, sedan partihandelsbolag blivit antaget, bolagsordningen

ej skulle få ändras utan Kungl. Maj:ts medgivande.

Vad det förstnämnda spörsmålet beträffar, vill jag endast anföra,

att, därest bestämmelser i sådant avseende kunna erfordras, desamma

lämpligen böra — såsom ock kontrollstjurlsen alternativt förutsatt —

inflyta i det avtal, som skall slutas med vederbörande partihandelsbolag.

\ ad angar au märkningen rörande eventuella ändringar i partihandelsbolags

bolagsordning, vill jag erinra om nyssnämnda bestämmelse

i Spritceutralens bolagsordning, att Kungl. Maj:ts tillstånd fordras för

ändring av bolagsordningen. Då det med säkerhet kan förväntas, att

intet partihandelsbolag anta^es, som icke genom dylik bestämmelse i

bolagsordningen eller annorledes berett garanti mot förändringar i för

detsamma gällande grunder under tillståndstiden, har jag ansett överflödigt

att införa ett uttryckligt stadgande i förordningen i detta avseende,

hörhållandena i fråga om partihandelsbolagen kunna ej jämföras med

vad som gäller angående detaljhandelsbolagen, i det att dessa senare ju

erhålla tillstånd till rörelsen av vederbörande länsstyrelse och detaljerade

föreskrifter i förordningen därför lära vara nödvändiga för att undvika

ojämnhet i tillämpningen av principerna för lagstiftningen.

I fråga om rusdryckstillverkares rätt att försälja sina produkter

gäller för närvarande, att de hava rätt såväl att exportera dem som att

försälja dem i parti till partihandlare eller detalj handelsbolag.

De sakkuunigas förslag i nu berörda avseende, vilket innehålles i

13 och 14 §§, innebär flera nyheter. Enligt detsamma skulle brännviustillverkare

vara skyldig att till partihandelsbolag försälja allt brännvin,

som icke enligt stadgande i förordningen angående handel med skattefri

sprit inköpes av där avsedd partihandlare eller med iakttagande av de

av Konungen därutinnan meddelade bestämmelser utföres ur riket eller

användes i tillverkarens egen rörelse. Enahanda skyldighet skulle åligga

tillverkare av vin i fråga om sådant vin, som avses för förbrukning

inom riket. Vid skattepliktigt bryggeri tillverkat Öl, som avsåges för förbrukning

inom riket, skulle få försäljas allenast till bolag, som ägde rätt.

till detaljhandel med rusdrycker. Angående sättet för bestämmandet''av

det pris, till vilket brännvinstillverkare skulle vara skyldiga att försälja

Kontroll
styrelsen.

Dep artauentschefen.

13 ach 14 §§.

De sakkunniga.

s. 22 Kontrollera mot PDF

22

Departe
mentschefen.

15, 16, VJ

och 46 §§.

Kungl. Maj:ts proposition Nr 191.

sina produkter, innehållas bestämmelser i de sakkunnigas förslag till

ändring i 9 § brännvinstillverkningsförordningen, till vilket jag senare

återkommer. Beträffande sättet för bestämmande av priset å inhemskt

vin och Öl hava däremot särskilda bestämmelser icke ansetts erforderliga.

Den princip, som ligger till grund för förslaget beträffande brännvinstillverkares

försäljningsrätt, synes mig vara en riktig konsekvens av

de sakkunnigas förslag i huvudfrågan angående partihandelns ordnande.

Mot detaljerna har jag emellertid vissa erinringar att framställa.

Huvudstadgandet synes böra utsträckas att avse icke blott brännvin

utan alla slag av spritdrycker. Kontrollstyrelsen har anmärkt, att enligt

förslaget även tillverkare av sprit, avsedd för förtäring, skulle få rätt att

använda den tillverkade varan i egen rörelse, en rätt som för närvarande

tillkomme allenast sulfitsprittillverkare. Utan att ingå på frågan,

huruvida kontrollstyrelsens tolkning av gällande bestämmelser är den

riktiga, anser jag lika med styrelsen rätten att använda tillverkad vara i

egen rörelse böra vara begränsad till sådan sprit, som enligt stadgande

i förordningen den 1 juli 1918 angående handel med skattefri sprit användes

i tillverkarens egen rörelse.

Däremot har det synts mig icke finnas anledning att, med frångående

av vad lör närvarande gäller, stadga, att tillverkares exporträtt

skulle inskränkas genom av Konungen utfärdade bestämmelser, en fråga,

vilken för övrigt icke synes hava något direkt samband med reformeringen

av den inhemska partihandeln.

Av det nu anförda föranledda ändringar hava gjorts i 1 mom.

av 13 §. Bestämmelserna i 2 mom. av samma paragraf angående

vinhandeln och i 14 § — vilken enligt det av mig förordade förslaget

skall bliva 13 § 3 mom. — angående öltillverkares försäljningsrätt

hava, jämte förut omförmälda ändringar, undergått vissa jämkningar i

formellt hänseende. Jag tillåter mig härutinnan hänvisa till författningstexten.

Innehållet i de föreslagna 15, 16, 19 och 46 §§ överensstämmer

i det stora hela, utom på en punkt, med de nuvarande 14, 16, 19 och

46 §§, blott med förändringar, som böra följa av ändringarna i de

tidigare paragraferna. Jag vill i detta sammanhang erinra om att med

»bolag» i 19 och 46 §§ förstås detalj handelsbolag. Den punkt, där

ifrågavarande paragrafer innehålla en nyhet, är den, att i 19 § intagits

bestämmelse om att kontrollstyrelsen skall för tillsyn och övervakande

av* bolags inköp av spritdrycker och vin tillsätta en pris- och inköpsnämnd

av sju personer. Därigenom endast lagfästes ett förhållande,

s. 23 Kontrollera mot PDF

23

Kungl. Maj.ts proposition Nr 191.

eom redan består i praxis och visat sig ändamålsenligt. Av förut föreslagen

ändring i de av de sakkunniga förordade bestämmelserna angående

detaljhandelsbolags rätt att importera Öl lärer följa, att nämndens

verksamhet bör omfatta även nämnda . slags import. Det är tydligt

att, såsom också de sakkunniga synas hava ansett, denna nämnd skall

stå såsom en åt båda sidor oberoende förhandlare mellan detalj handelsoch

partihandelsbolagen, och att övervakandet sålunda skall avse icke

blott, huru de förstnämnda bolagen handhava sina inköp, utan även huru

partihandelsbolagen bedriva sina försäljningar och utöva sin faktiska

monopolställning. Emellertid har jag ansett stadgandet böra så ändras,

att antalet medlemmar i nämnden icke i förordningen närmare bestämmes,

än att detsamma skall utgöra högst sju personer.

Enligt 50 § i dess nuvarande lydelse är detalj handelsbolag, då so §.

köpare å honom anvisat utminuteringsställe anhåller att få inköpa visst

slags rusdryck, som därstädes må till honom försäljas men av vederbörande

bolag ej hålles i lager, pliktigt att, därest bolaget eljest finner

utminutering till honom kunna äga rum och han som säkerhet för betalningens

fullgörande nedsätter det belopp, bolaget kan fordra, från

namngiven firma vare sig inom eller utom riket söka till skäligt pris

anskaffa varan.

I cirkulär nr 46 den 19 december 1918 angående tillämpning av

ifrågavarande stadgande har kontrollstyrelsen föreskrivit att, om viss

varusoit anskaffas från handlande utom riket, det bolag, genom vilket

köparen anskaffar varusorten, skall åsätta densamma det pris, bolaget

självt enligt de allmänna grunderna för prissättning å motsvarande varuslag

vid utminutering skulle betinga sig för ifrågavarande varusort.

De sakkunniga anse sig böra i lagrummet föreslå allenast mindre «e sakjämkningar,

innebärande, att skyldighet för detaljhandelsbolag att anskaffa kunnigavaror

på grund av detta lagrum icke skulle föreligga, då varan funnes

i lager hos partihandelsbolag, samt att importen av spritdrycker och vin

skall ske genom partihandelsbolaget.

Två av de sakkunniga, herrar von Hofsten och Kvarnzelius, hava

i denna fråga varit av skiljaktig mening. Herr von Hofsten anser, att

den enskild person i nu gällande lagstiftning förbehållna rätt i detta

hänseende snarare bort förstärkas än försvagas. Herr Kvarnzelins anser

att lagrummet i sin helhet bör utgå,

Kontroll styrelsen har i sitt yttrande förklarat sig väsenf ligen dela -Kontrollde

synpunkter, herr Kvarnzelius i sin reservation framfört, och hemställt styrelsen
-

s. 24 Kontrollera mot PDF

24

Kungl. Maj:ts proposition Nr 191.

om bifall till densamma. En ledamot av styrelsen har emellertid velat

förorda de sakkunnigas förslag.

Departe- Det torde icke kunna förnekas, att, på sätt en reservant bland de

mentschefen. Bakkunniga framhållit, bestämmelserna i 50 § varit anledning till att, i

strid motrusdrycksförsäljningsförordningen, orderupptagning genom kringresande

agenter i viss utsträckning ägt rum. Dessa olägenheter synas

likväl i allt väsentligt kunna undanröjas genom att bolagen befrias från

skyldigheten att från viss angivsn firma, anskaffa den önskade varan och

genom att bolagen sålunda få möjlighet att anskaffa varan på sätt de

anse lämpligast. Därest sådan ändring sker i paragrafens nuvarande

innehåll, synes densammas bibehållande icke vara ägnat att väcka avgörande

betänkligheter. Det är uppenbart, att borttagandet av den formella

begränsning i anskaffningsskyldigheten, som legat i de nuvarande

bestämmelserna om anskaffande från viss namngiven firma, icke kan berättiga

köparen att framställa orimliga anspråk på omfattningen av bolags

eftersökande av viss vara. Ej heller är det att befara, att den föreslagna

förändringen skall för den enskilde köparen medföra någon fördyring

av den önskade varan. Vad i övrigt angår frågan om det pris, köparen

bör erlägga för varan, synes det mig, att, med hänsyn till att

ändamålet med 50 § icke bör vara att bereda köpare billigare tillgång

till rusdrycker, de i kontrollstyrelsens berörda cirkulär lämnade föreskrifterna

angående prissättningen böra anses riktiga. Då anledning icke

synes förefinn as, att för försäljning, som föranled es av denna paragraf,

föreskriva annan ordning än den, som i allmänhet gäller för detaljhandelsbolags

inköp av rusdrycker, har jag icke ansett mig böra föreslå

ovillkorlig skyldighet för detaljhandelsbolag att anskaffa den önskade

varan genom partihandelsbolag. Ändringar av nu angiven innebörd

hava vidtagits i de sakkunnigas förslag.

rs §. I 75 §, som innehåller bestämmelserna angående ansvar för över
skridande

av partihandelsbo.lags försäljningsrätt, hava vidtagits vissa

ändringar av formell innebörd.

85 §. De av de sakkunniga föreslagna ändringarna i 85 §, vilka endast

äro en följd av förslaget i övrigt, anser jag mig böra tillstyrka.

ss och 90§§. I detta sammanhang torde jag lämpligen böra anmäla en av

generaltullstyrelsen gjord framställning om vissa ändringar i 83 och 90 §§

rusdrycksförsäljningslörordningen. De av framställningen berörda lagrummen

innehålla i huvudsak följande. I 83 § göres beträffande in
-

s. 25 Kontrollera mot PDF

25

Kanyl. Maj: tu proposition Nr in t.

löiäol av rusdrycker i annan ordning1 ån som är medgiven j nämnda förordning

skillnad mellan det fall, då införseln är att enligt tullstadgan

anse såsom olovlig varuinförsel — varom stadgas i 83 § 2 inom. —

och det fall, da varan i behörig ordning angivits till tullbehandling.

Om sistnämnda fall stadgas i 1 mom. av samma paragraf. Under det

att påföljden vid olovlig varuinförsel bliver den införda varans förverkande,

får vara, som behörigen angivits till tullbehandling, åter från

riket utföras, men, om återutförsel ej sker, skall med varan förfaras på sätt

i ‘JO § är stadgat. De åsyftade bestämmelserna i sistnämnda paragraf

innehålla, att ifrågavarande drycker, därest de äro i försäljningsdugligt

skick, skola hembjudas till detaljhandelsbolag eller partihandlare, samt,

dåiest de ej kunna tillhandahållas allmänheten, hembjudas till vissa

partihandlare för att avyttras till tekniskt bruk. År värdet å varan

sa Unga, att det ej kan anses motsvara forslingskostnaderna, skall varan

bevisligen förstöras.

Ehuru sålunda bestämmelser finnas om påföljden av att den medgi\na

rätten till återutförsel icke begagnas, hava några bestämmelser

ej meddelats rörande den tid, inom vilken dylik återutförsel skall ske.

Pa giund härav har uppstått fråga, vid vilken tidpunkt tullmyndighetens

skyldighet inträder att jämlikt 90 § vidtaga åtgärder för försäljning

av rusdrycker, vilka icke återutförts.

Generaltullstyrelsen anför i sin berörda framställning härom:

U 1 §1 mom. av den numera upphävda kungörelsen med bestämmelser

rörande tullbehandling av brännvin, som enligt gällande föreskrifter icke finge

från tullverket utlämnas m. m. den 10 december 1915 (nr 542), förekom en bestämmelse

om förfarandet med brännvin, som icke blivit återutfört. I detta

för a tnmggnun var emellertid stadgat, att de föreskrivna påföljderna för understen

återutförsel skulle inträda, sedan fyra månader förflutit, efter det angivnmg

enligt tullstadgan senast skolat ske.

Sistnämnda författningsrum innehöll därjämte uttrycklig bestämmelse

att vara, som ej återutförts inom sagda tid, skulle hemfalla till kronan och att

för dess rakning skulle med varan förfaras på i 2 § av sagda kungörelse angivet

satt. Motsvarande bestämmelse saknas emellertid i rusdrycksförordningen beträffande

de i 83 § 1 mom. avsedda varorna, enär såsom ovan blivit nämnt i

fråga om förfarandet med dessa endast lämnats hänvisning till 90 § men denna

paragraf icke innehåller stadgande om förfarandet med den erlagda köpesumman;

99 § 2 mom. innehåller däremot sådan bestämmelse beträffande där avsedda

varor.

Rusdrycksförordningen torde därför böra kompletteras med bestämmelser

i båda angivna hänseenden. Dessa, som kunna införas genom tillägg till

83 $ 1 mom. synas lämpligen böra givas enahanda innehåll, som de åberopade

bestämmelserna i kungörelsen den 10 december 1915, emot vilka, såvitt styrelsen

kunnat finna, någon anledning till anmärkning icke förelegat.

I sammanhang därmed torde jämväl 90 § böra kompletteras genom föreBihang

till riksdagens protokoll 1922. 1 saml. 162 höft. (Nr 191.) 4

Generaltull
styrelsen.

s. 26 Kontrollera mot PDF

Kontroll
styrelsen.

26

Kungl. Maj:ts proposition Nr 191.

skrifter om förfarandet med den erlagda köpesumman in. in. motsvarande

dem, som funnos meddelade i 2 § 1 mom. av nyssnämnda kungörelse den 10 december

1915, sådant detta författningsrum lydde enligt nådig kungörelse den 9

februari 1917 (nr 50). Sådan komplettering torde kunna ske genom tillägg av

ett nytt stycke i 2 monn av innehåll att med den erlagda köpesumman för rusdrycker,

vilka efter sådant hembjudande, som i 90 § 2 mom. sägs, försålts på

grund av bestämmelser i tullstadgan skall i tillämpliga delar förfaras, på satt

i tullstadgan föreskrives beträffande auktionssumman, ävensom att, därest enligt

tullstadgan viss tid skall räknas från auktionsdagen, tiden i stället rakoas

från den dag, då betalning kommit tullverket tillhanda. .

Huruvida dessa kompletterande bestämmelser möjligen hellre hora utfärdas

genom särskild Eders Kungl. Maj:ts kungörelse, torde vara beroende

därpå, om dylik komplettering av bestämmelserna i rusdrycksforordningen anses

kunna ske på detta sätt. ...... ... ... „ •

Härjämte har styrelsen slutligen lunnit sig hora anmäla, att styrelsen i

ett ärende, som föranleder tillämpning av 83 § 1 mom. rusdrycksförordmngen,

i skrivelse till vederbörande tullförvaltning såsom. sm uppfattning uttalat, att,

då bestämmelserna i rusdrycksforordningen icke innehölle någon begränsning

av tiden för rätt till återutförsel av vara enligt 83 § 1 mom. i samma förordning,

tullförvaltning praktiskt taget icke körnare i tillfälle att tillämpa det

i sagda, författningsrum påbjudna förfarandet med godset pa satt i JO $ ai

stadgat’, förr än en sådan tidsbegränsning blivit bestämd. _

Därest Eders Kungl. Maj :t finner denna styrelsens uppfattning vara riktig,

synes därför i sammanhang med införande av bestämmelse i sistberörda hänseende

böra förklaras, att beträffande sådana i 83 § l™n. avsedda rusdrycker,

vilka införts redan innan dylik bestämmelse trätt i kraft, tidsbegränsningen

skall beräknas från bestämmelsens ikraftträdande.»

Över denna framställning har utlåtande inhämtats från kontrollstyrelsen.

I sitt yttrande har kontrollstyrelsen först erinrat om vad som vid förarbetena

till 1917 års förordning förekommit angående 83 § 1 mom. Härefter

har styrelsen anfört, att man med hänsyn till nämnda förarbeten torde kunna

draga den slutsatsen, att rätt till återutförsel icke vant avsedd att hallas öppen

för vederbörande under obegränsad tid och att meningen sålunda ej syntes

hava varit att genom en obegränsad respittid giva vederbörande en bättre stallning,

än som medgivits uti de i tullstadgan behandlade fall, dar ratten till a erutförsel

begränsats till viss tid. Kontrollstyrelsen bär vidare yttrat oljande.

Tullstadgans bestämmelser om återutförsel av tullpliktigt gods synes

icke kunna lämpas till det fall, som nu vore i fråga. Därest Kungl. Maj:t

skulle finna tidsbegränsning i förevarande avseende erforderlig, syntes det

alltså vara nödigt, att generella bestämmelser i ämnet uttardaäes av Kung!.

Maj:t i administrativ ordning, och kontrollstyrelsen ansåge, att dylika bestämmelser

lämpligast borde givas genom en komplettering av tullstadgan, dar likartade

bestämmelser förut funnes. Vidkommande den tid, mom vilken a-erutförsel

borde hava skett, syntes det kontrollstyrelsen med hänsyn till den av

generaltullstyrelsen åberopade kungörelsen av den 10 december 191o samt kungörelsen

den'' 18 december 1918 (nr 990) angående resandes rätt till införsel av

denaturerad sprit samt angående behandling av dylik vara, som icke far till

s. 27 Kontrollera mot PDF

27

Kung/. Maj:Is proposition Nr 1U1.

riket införa*, atf, i likhet med vad som stad sats i dessa båda författningar,

nämnda tid borde sättas till fyra månader, räknat från den tidpunkt, då -in

givning enligt tullstadgan senast skolat ske. 1 överensstämmelse med samma

bada författningar syntes det kontrollstyrelsen vidare böra stadgas, att varan,

därest återförsel inom föreskriven tid ej skedde, skulle hemfalla till kronan.

Med den för ifrågavarande rusdrycker crlagda köpesumman borde i tilllämpliga

delar förfaras på sätt i tullstadgan föreskrivits beträffande auktionssumman

för förbrutet gods. Om enligt tullstadgan viss tid skulle räknas från

auktionsdagen, borde beträffande rusdrycker, som försålts jämlikt 90 $ 2 mom.

i rusdrycksförsäljningsförordningen, i stället föreskrivas, att tiden skulle räknas

från den dag, då betalning för den hembjudna varan fastställts.

I anledning av vad kontrollstyrelsen sålunda anfört, har generaltullstyrelsens

yttrande infordrats. Generaltullstyrelsen liar i anledning

härav anfört i huvudsak följande:

»Tullstadgan innehåller icke föreskrifter rörande behandling av varor, rörande

vilkas införsel särskilda bestämmelser meddelats. Beträffande några

slag av dessa varor har i § 189 tullstadgan, sådan denna paragraf lyder enligt

nådig kungörelse den 10 december 1915 (nr 543), hänvisats till de särskilda bestämmelser,

som i nämnda avseende gälla. De flesta författningar, som avse

införselförbud, innehålla tillika föreskrifter, huru med den till införsel förbjudna

varan skall förfaras, när den inkommit till riket, eller ock har Eders

Kungl. Maj:t, med stöd av bestämmelse i författningen, utfärdat dylika föreskrifter.

Den i ärendet omförmälda kungörelsen den 10 december 1915 (nr 542)

är sålunda utfärdad i anledning av 26 § i då gällande brännvinsförsäljningsförordning,

och den av kontrollstyrelsen åberopade kungörelsen den 18 december

1918 (nr 990) är utfärdad med stöd av 3 § 2 mom. b) och 34 § i förordningen angående

handel med skattefri sprit. Förordningen angående försäljning av rusdrycker

den 14 juni 1917 (nr 340) förutsätter däremot icke, att kompletterande

föreskrifter uti i ärendet omförmälda hänseenden skola meddelas av Eders

Kungl. Maj :t. Enligt styrelsens mening hava därför de ifrågasatta föreskrifterna

sin rätta plats i sistnämnda förordning; och har styrelsen låtit utarbeta

härhos bifogade förslag till ändrad lydelse av 83 § 1 mom. och 90 § 2 mom. i

samma förordning, sistnämnda paragraf sådan densamma lyder enligt nådig

förordning den 22 juni 1921 (nr 360).»

Därest emellertid Kungl. Maj:t funne bestämmelser i ifrågavarande

ämne böra meddelas utan riksdagens hörande, ansåge generaltullstyrelsen,

att bestämmelserna icke borde inflyta i tullstadgan utan meddelas genom

särskild författning:.

Det av generaltullstyrelsen framlagda förslaget till förordning i

ämnet torde såsom bilaga IV få fogas vid dagens statsrådsprotokoll.

Lika med de myndigheter, som yttrat sig i förevarande avseende,

finner jag det uppenbart, att rätten till återutförsel av vara, som väl

angivits till tullbehandling men enligt rusdrycksförsäljningsförordningen

icke må i riket införas, icke bör stå vederbörande öppen under olae
-

(iener altullstyrelsen.

Departe
mentschefen.

s. 28 Kontrollera mot PDF

9S och 99 §§.

L>e fcakkauniga.

28 Kungl. Maj:ts proposition Nr 191.

gränsad tid. Den brist i nu gällande bestämmelser, som sålunda lärer

företinnas, synes mig böra fyllas på det sätt, som av generaltullstyrelsen

och kontrollstyrelsen föreslagits, nämligen genom att tiden för återutförsel

begränsas till fyra månader efter det tullangivning senast skolat

ske. På de av generaltullstyrelsen angivna grunder anser jag, att de

sålunda erforderliga kompletterande bestämmelserna böra beslutas med

riksdagen och införas i rusdrycksförsäljningsförordningen. I detta sammanhang

synes också, på sätt generaltullstyrelsen jämväl föreslagit,

nämnda förordning böra kompletteras med bestämmelser därom, att törsäljningssumman

för under de i 83 § 1 mom. omförmälda förhållanden

införda rusdrvcker, som icke jämlikt samma moment återutförts, skola

tillfalla kronan, ävensom rörande förfarandet med försäljningssumman

för rusdrycker, som på grund av stadgande i 83 § 1 mom. eller bestämmelser

i tullstadgau försålts enligt 90 § 2 mom. av förevarande förordning.

De i generaltull styrelsens författningsförslag intagna bestämmelserna

i dessa avseenden synas mig vara väl avvägda, och jag hemställer

förty, att förslag måtte föreläggas riksdagen om därmed överensstämmande

ändringar i rusdrycksförsäljningsförordningen, blott med

visst förtydligande samt de jämkningar i 90 §, som föranledas av den

av mig förordade omorganisationen av partihandeln.

De sakkunniga hava föreslagit, att 98 och 99 §§ i rusdrycksförsäljningsförordningen

måtte, såsom numera varande utan betydelse,

upphävas. Jag har icke ansett tillräcklig anledning förefinnas för dylik

åtgärd.

Förordningen angående tillverkning av brännvin.

Partihandelssakkunniga hava jämväl framlagt förslag till ändring

av 9 § i 1907 års brännvinstillverkningsförordning. Såsom förut antytts,

hava de sakkunniga nämligen i denna paragraf infört bestämmelserna

angående sättet för fastställandet av det pris, till vilket brännvinstillverkarna

skola vara skyldiga att till partihande''sbolag försälja sin vara.

Härutinnan hava de sakkunniga föreslagit, att för prissättningen skulle årligen

tillsättas en prisnämnd, bestående av nio ledamöter. Tre av ledamöterna,

däribland nämndens ordförande, skulle utses av Kungl. Maj:t, tre

av vederbörande partihandelsbolag och tre av tillverkarna. Kungl. Maj:t

skulle äga utfärda närmare föreskrifter om ordningen för ledamöternas

tillsättande ävensom instruktion för prisnämnden. De sakkunniga hava

jämväl framlagt förslag till författningar i sistnämnda hänseende, och

s. 29 Kontrollera mot PDF

29

Kungl. Maj:ts proposition Nr 191.

tillåter jag mig att i fråga om innehållet i nämnda förslag hänvisa till

de sakkunnigas betänkande.

Kontrollstyrelsen har i förevarande del anmärkt, att enligt styrelsens

åsikt en av ledamöterna i prisnämnden borde utses av kontrollstyrelsens

pris- och inköpsnämnd.

Då Kungl. Maj:t äger utse tre ledamöter i prisnämnden, tordedärest

sådant skulle befinnas lämpligt, möjlighet förefinnas att tillföra

denna nämnd erlarenhet från pris- och inköpsnämnden utan att detta

uttryckligen lagfästes. Jag anser mig därför böra biträda do sakkunnigas

förslag, endast med viss formell omredigering.

Den föreslagna organisationen av partihandeln med rusdrycker

synes lämpligen höra träda i kraft från och med ingången av nästkommande

år. I förevarande båda förordningar har därför införts

bestämmelse om ikraftträdande den 1 januari 1923. Utan särskilt stadgande

lärer vara tydligt att, då priset å brännvin, som försäljes under

nästkommande år, skall bestämmas på nu föreslaget sätt, prisnämnd

med den sammansättning, som för framtiden skall gälla, bör utses redan

under innevarande år. Däremot lärer uttryckligen böra föreskrivas, att

bestämmelserna i 12 § 2 mom. angående ordningen för partihandelsbolags

antagande skola tillämpas redan under innevarande år i fråga''

om ansökningar, som avse tid från och med år 1923.

Såsom framgår av de sakkunnigas betänkande, innehaves partihandelsrätt

för närvarande dels av Spritcentralen och fyra dess dotterbolag,

dels ock av en enskild person, vilkens försäljningsrätt omfattar

endast svensk champagne. Enligt 13 § i dess nuvarande lydelse äger

partihandelsbolag, för vilket partihandelsrätten återkallas på annan grund

än missbruk av försäljningsrättigheten, rätt till två års uppsägningstid.

Vid den nya partihandelsorganisationens genomförande lärer rubbning

icke böra ske i denna rätt. Stadgande härom synes böra intagas i övergångsbestämmelserna.

Av den förbindelse från Spritcentralen, som finnes

fogad, vid betänkandet, framgår, att Spritcentralen är i samförstånd med

den av de sakkunniga föreslagna och av mig i huvudsak förordade nyorganisationen

av partihandeln. Vid sådant förhållande lärer det kunna

antagas, att Spritcentralen icke skall begagna sig av uppsägningstiden

utan göra ansökan om partihandelsrätt enligt de nya föreskrifterna.

Nyssnämnda stadgande lärer därför erhålla huvudsakligen formell betydelse.

Kontrollstyre]

sen.

Departe
mentschefen
-

Förordningarnas

ikraftträdande.

s. 30 Kontrollera mot PDF

30

Kungl. Maj:ts proposition Nr 191.

I fråga om det av de sakkunniga framlagda förslaget till vissa

ändringar i näringsfrihetsförordningen, vilket förslag innebär, att rätten

till rening av brännvin skulle förbehållas partihandelsbolag, lärer hemställan

om förslag angående proposition till riksdagen senare i dagkomma

att framläggas av chefen för handelsdepartementet.

Departe
mentschefens
hemställan.

Föredragande departementschefen uppläser härefter förslag till

1) förordning om vissa ändringar i förordningen den 14 juni 1917

(nr 340) angående försäljning av rusdrycker; och

2) förordning om ändrad lydelse av 9 § i förordningen den 11

oktober 1907 (nr 86) angående tillverkning av brännvin,

samt hemställer, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen att antaga

berörda förslag.

Till denna av statsrådets övriga ledamöter biträdda

hemställan behagar Hans Maj:t Konungen lämna

bifall samt förordnar, att proposition av den lydelse,

bil. litt. vid detta protokoll utvisar, skall avlåtas till

riksdagen.

Ur protokollet:

Olga Gjörloff.

s. 31 Kontrollera mot PDF

K linål. Maj: tu proposition Nr 191.

31

Bilaga I.

lill Herr Statsrådet och Chefen för Kung!. Finansdepartementet.

Enligt nådigt bemyndigande den 12 september 1921 har dåvarande chefen

för finansdepartementet tillkallat undertecknade att i egenskap av sakkunniga

verkställa utredning och inkomma med förslag, på vad sätt det allmännas inflytande

mom den nuvarande faktiska organisationen av partihandeln med rusdrycker

bäst må ordnas.

Till de sakkunniga hava genom nådiga remisser för att tagas i övervägande

vid fullgörande av åt de sakkunniga lämnat uppdrag överlämnats dels

enligt remiss den 14 oktober 1921 vinsakkunnigas betänkande den 10 juni 1918

med däröver avgivna yttranden dels ock enligt remiss den 11 november 1921

riksräkenskapsverkets^ underdåniga skrivelse den 3 samma, månad med hemställan,

att Kungl Maj:t ville taga i övervägande på vilket sätt rättelse kunde

ä våga bringas i vissa i skrivelsen omförmälda missförhållanden rörande Aktiebolaget

Vin- & Spritcentralens förhållande till statsverket, därvid riksräkenskapsverket

ansett sådan ändring i ordningen för nämnda bolag böra vidtagas,

att statens andel i bolagets vinst bleve närmare bestämd och att säkerhet

vunnes, att vinstmedlen till sitt fulla belopp och omedelbart efter bolagsstämman

inlevererades till statskontoret.

. . ,Sås”nl de sakkunnigas sekreterare har tjänstgjort e. o. hovrättsnotarien.

Duns kandidaten Eric Vasseur.

Sedan de sakkunniga nu avslutat ovannämnda uppdrag, få de vördsamt

överlämna av motiv åtföljda förslag till:

1) förordning om upphävande av 98 och 99 §§ i förordningen 14 juni 1917

(nr 340) angående försäljning av rusdrycker samt om ändrad lydelse av vissa

paragrafer i samma förordning;

2) andrad lydelse av § 7 2 mom. i förordningen den 18 juni 1864 angående

utvidgad näringsfrihet;

3) ändrad lydelse av 9 § i förordningen den 11 oktober 1907 angående tillverkning

av brännvin;

4) ändrad lydelse av 1 § i nådig kungörelsen den 18 december 1918 (nr 987)

angående försäljning av sprit och andra alkoholhaltiga varor för vissa särskilda

ändamål;

5) nådig kungörelse med bestämmelser angående prissättning å visst

inom riket tillverkat brännvin;

s. 32 Kontrollera mot PDF

32

Kungl. Maj:ts proposition Nr. 191.

G) avtal angående upplåtande åt Aktiebolaget Vin- & Spritcentralen,

Aktiebolaget J. D. Grönstedt & Co. samt Aktiebolaget Tegnér & Wilcken av

rätten att idka partihandel med spritdrycker och vin, i sammanhang varmed

de sakkunniga överlämna ett av styrelsen för Aktiebolaget Vin- & Spritcentralen

avgivet förklarande, att styrelsen icke har någon erinran mot att sluta

avtal med staten i huvudsaklig överensstämmelse med förevarande förslag;

samt ,

7) nådig instruktion för jourhavande direktören i Aktiebolaget Vin- &

Spritcentralen.

Tillika bifogas särskilda yttranden av undertecknade von Hofsten och

Kvarnzelius.

Beträffande vinsakkunnigas betänkande få de sakkunniga anföra,. att

det särskilt, därest de sakkunnigas förevarande förslag varder antaget, icke

lärer förefinnas behov av den föreslagna lagstiftningen.

De av riksräkenskapsverket i dess ovannämnda underdåniga skrivelse

uttalade önskemål lära hava vunnit beaktande i den föreslagna lagstiftningen,

vadan vidare åtgärder i anledning av sagda skrivelse icke torde vara erforderliga.

Stockholm den 23 november 1921.

A. BORGSTRÖM. E. v. HOFSTEN.

S. H. KVARNZELIUS. H. THEMPTANDER.

Eric Vasseur.

s. 33 Kontrollera mot PDF

Kung/.. Muj:ta proposition Nr 191.

33

Förslag

till

förordning om upphävande av 98 och 99 §§ i förordningen 14 juni 1917

(nr 840) angående försäljning av rusdrycker samt om ändrad lydelse av

nedannämnda §§ i samma förordning.

4 §.

3. Tillverkare av rusdrycker må ej tilldelas rättighet till detaljhandel

med sådana drycker.

8 *.

1. Tillverkare av rusdrycker så ock partihandelsbolag, som i 12 § avses,

må ej i samband med rörelsens bedrivande annorledes än genom försäljning avhända

sig rusdrycker till annan.

10 $.

P Spritdrycker och vin må till riket införas blott av bolag, som enligt

12 ^ äger idka partihandel med dylika drycker, ävensom, efter tillstånd av den

i 19 § omförmälta pris- och inköpsnämnd, av sådant bolag, som enligt denna

förordning driver utminuterings- eller utskänkningsrörelse.

Öl må till riket införas allenast av partihandelsbolag samt av bolag, som

enligt denna förordning driver utminuterings- eller utskänkningsrörelse.

12 §.

Partihandel med spritdrycker och vin må uteslutande bedrivas av för

sådant ändamål bildat partihandelsbolag, som Konungen antager, och må dylikt

bolag jämväl bedriva partihandel med Öl, som bolaget enligt 10 § infört till

riket.

2. Partihandelsbolag antages för viss tid, minst fem högst tio år. Missbrukar

bolaget sin försäljningsrätt, må densamma av Konungen återkallas att

upphöra med utgången av det kalenderår, varunder uppsägning skett. Bolaget

må ej utan Konungens medgivande före avtalstidens slut frånträda försäljningsrätten.

3. Partihandelsbolag må icke avse att bereda delägarna vinning utöver

skälig ränta å de av delägarna tillskjutna kontanta medel.

4. . Av den vinst, som å partihandelsbolags rörelse årligen uppstår, må bolaget

enligt Konungens medgivande använda viss del till avskrivningar och av
Bxhang

till riksdagens protokoll 1922. 1 sand. 162 käft. (Nr 191.) 5

s. 34 Kontrollera mot PDF

34

Kungl. Maj:ts proposition Nr 191.

sättning till fonder. Vad därefter, och sedan utdelning till bolagets delägare

ägt rum, kan återstå av vinsten, skall bolaget innan juni månads utgång efter

varje kalenderårs slut insätta å statsverkets giroräkning i riksbanken.

5. Ej må partikandelsbolag antagas, där ej genom bestämmelse i bolagsordningen

eller på annat sätt, som finnes betryggande, åt staten beretta övervägande

inflytande å bolagets ledning; och skall bolaget därutöver vid verksamhetens

bedrivande vara underkastat den särskilda kontroll från statens sida,

som Konungen prövar nödig.

6. Närmare bestämmelser i de i mom. 4 och 5 här ovan angivna hänseenden

ävensom de ytterligare föreskrifter i avseende å partihandelsbolags verksamhet

och drift, som finnas erforderliga, skola intagas i avtal, som upprättas

vid bolagets antagande.

13 $.

1. Tillverkare av brännvin, som på sätt föreskrives i 4 § av förordningen

angående tillverkning av brännvin erhållit tillståndsbevis, vare skyldig att

till partihandelsbolag, som i 12 § sägs, försälja allt brännvin, som icke enligt

stadgande i förordningen angående handel med skattefri sprit inköpes av där

avsedd partihandlare eller med iakttagande av de av Konungen därutinnan

meddelade bestämmelser utföres ur riket eller användes i tillverkarens egen

rörelse. .

2. Enahanda skyldighet åligger tillverkare av vin ifråga om sådant vin,

som avses för förbrukning inom riket.

14 §.

Vid skattepliktigt bryggeri tillverkat Öl, som avses för förbrukning inom

riket, må försäljas allenast till bolag, som äger rätt till detaljhandel med rusdrycker.

15 $.

Tillverkare, varom i 13 och 14 §§ förmäies, vare skyldig hålla sina handelsböcker

med tillhörande verifikationer tillgängliga för av kontrollstyrelsen

särskilt förordnat ombud, och har att vid utövande av försäljningsrätten ställa

sig till efterrättelse de föreskrifter, kontrollstyrelsen för tillsyn å försäljningen

kan meddela.

16 §.

Efter ansökning äger kontrollstyrelsen medgiva, att för konkursbos eller

stärbhus räkning eller där eljest särskilda omständigheter föreligga, rusdrycker

må för visst fall utan hinder av de i denna förordning givna föreskrifter

försäljas till partihandelsbolag, varom i 12 § sägs, eller till bolag, som ager ratt

till detaljhandel med rusdrycker.

19 $.

2 Vid utövande av sin verksamhet står bolag under överinseende av

kontrollstyrelsen och har att ställa sig till efterrättelse de föreskrifter, kon

trollstyrelsen i avseende å inköp av, försäljningspris för samt alkoholstyrka

s. 35 Kontrollera mot PDF

Kunyl. Maj:t» preposition Nr 101. 35

ho« rusdrycker ävensom angående räkenskapers förande och i övrigt beträffande

bolagets förvaltning eller eljest i de i denna förordning särskilt angivna

hänseenden kan meddela.

För tillsyn och övervakande av bolags inköp av spritdrycker och vin

tillsätter kontrollstyrelsen en pris- och inköpsnämnd av sju personer, för vilken

instruktion fastställa av k ont roll styrel sen.

Närmare bestämmelser angående kontrollstyrelsens verksamhet uti de

hänseenden, som i detta mom. avses, meddelas av Konungen.

46 §.

Bolag äger överenskomma med den, som tillverkar Öl, att från bolaget

inköpt Öl jämväl må, med iakttagande av de av kontrollstyrelsen för sådant

fall meddelade föreskrifter, av tillverkaren försändas direkt till köparen.

50 $.

Anhåller någon ä honom anvisat utminuteringsställe att få inköpa visst

dags rusdryck, som därstädes må till honom försäljas men ej hålles i lager av

vederbörande detaljhandelsbolag eller hos i 12 § avsett partihandelsbolag, vare

detaljhandelsbolaget, därest det eljest finner utminutering till sökanden kunna

äga rum, och han som säkerhet för betalningens fullgörande nedsätter det belopp,

bolaget kan fordra, pliktigt från namngiven firma vare sig inom eller

utom riket söka till skäligt pris anskaffa varan, vad spritdrycker och vin angår

genom partihandelsbolag.

75 §.

Överskrides den enligt 12 § partihandelsbolag tillkommande försäljningsrättighet,

straffes den för överskridandet ansvarige med böter från och

med trettio till och med femtusen kronor. Åro omständigheterna försvårande

eller beträdes någon andra gången eller oftare med sådan förbrytelse, må ock

dömas till fängelse.

Lag samma vare, där tillverkare, som i 13 eller 14 §§ avses, i annan ordning

än i nämnda lagrum stadgas, avyttrar av honom tillverkad rusdryck.

85 §.

Den, som i följd av bestämmelserna i 15 § undfått del av där avsedd tillverkares

räkenskaper och verifikationer, så ock den, som haft eller har att

taga befattning med tillsyn å försäljning av rusdrycker, som bedrives av innehavare

av överlåten rättighet, vare förbjudet att, där det ej kan anses påkallat

av tjänstens intresse, yppa affärsförhållanden, varom han fått kunskap. Gör

han detta och framgår ej av omständigheterna, att han om de affärsförhållanden

erhållit kännedom å tid, då han ej innehaft dylik befattning, straffes med

böter från och med trettio till och med ettusen kronor. Sker det för att göra

skada eller begagnar han sig av sin kännedom till egen eller annans fördel,

må dömas till fängelse.

s. 36 Kontrollera mot PDF

36

Kungl. Maj:ts proposition Nr 191.

90 *.

2. Rusdrycker, som enligt denna förordning eller annan författning förklarats

förbrutna, skola, därest de äro i försäljningsdugligt skick, hembjudas,

spritdrycker och vin till partihandelsbolag, som i 12 § avses, eller till bolag,

som äga rätt till detaljhandel med rusdrycker, och Öl till detaljhandelsbolag.

Kunna förbrutna rusdrycker på grund av sin beskaffenhet ej tillhandahållas

allmänheten, skola de hembjudas till partihandelsbolag, som till avsalu bedriver

rening av brännvin att av bolaget för tekniskt bruk avyttras. Bolag,

till vilket rusdrycker sålunda hembjudits, vare skyldigt att till skäligt pris inköpa

det hembjudna. År värdet så ringa; att det ej kan anses motsvara forslingskostnadema,

skall varan bevisligen förstöras.

Lag samma vare i fråga om försäljning på grund av bestämmelser i tullstadgan

eller andra författningar av rusdrycker, som ej förklaras förbrutna.

a

Förslag

till

ändrad lydelse av § 7. 2 mom. i förordningen den 18 juni 1864 angående

utvidgad näringsfrihet.

Rening av brännvin, avsett för förtäring inom landet, må bedrivas allenast

av partihandelsbolag, som avses i 12 § av förordningen angående försäljning

av rusdrycker. I övrigt må tillverkning eller beredning av drycker, hållande

mer än 21/» volymprocent alkohol i andra fall än som avses i kungl. förordningen

den 7 augusti 1907 angående tillverkning och beskattning av maltdrycker

och kungl. förordningen den 11 oktober 1907 angående tillverkning av

brännvin icke, utan att Kungl. Maj:t därtill lämnat tillstånd, äga rum i reningsverk,

vinfabrik eller annan byggnad, som för ifrågavarande verksamhet

anlagts eller inrättats efter ingången av juli månad 1917. Lag samma vare

angående tillverkning och beredning av nu ifrågavarande drycker i härför

förut använd byggnad, varest sådan verksamhet nedlagts av annan anledning

än reparation och ej återupptagits före ingången av juli månad 1917.

s. 37 Kontrollera mot PDF

Kun f/l. Maj:ts proposition Nr 191.

Förslag:

till

37

Undrad lydelse av 9 § i förordningen den 11 oktober 1907 angående tillverkning

av brännvin.

1. Angående rätt till rening av brännvin gälle vad därom är särskilt

stadgat.

2. För bestämmande av pris å det brännvin, tillverkare enligt 13 § i

forordningen angående försäljning av rusdrycker är pliktig att sälja till där

avsett partihandelsbolag, tillsättes årligen en prisnämnd av nio ledamöter.

Tre av ledamöterna, däribland nämndens ordförande utses av Kungl. Maj:t,

tre av vederbörande partihandelsbolag och tre av tillverkarna. Kungl. Maj:t

utfärdar närmare föreskrifter om ordningen för ledamöternas tillsättande

ävensom instruktion för prisnämnden. Kostnaden för prissättningen bestrides

till hälften av vederbörande partihandelsbolag och till hälften av tillverkarna.

Förslå g
till
ändrad

lydelse av 1 § i kungörelsen den 18 december 1918 (nr 987)

angående försäljning av sprit och andra alkoholhaltiga varor för vissa

särskilda ändamål.

Under de villkor, som i denna kungörelse stadgas, må den, som till avsalu

äger tillverka rusdrycker, eller partihandelsbolag, som avses i 12 § av

förordningen angående försäljning av rusdrycker, så ock bolag, som, enligt

vad i nämnda förordning sägs, äger rätt till detaljhandel med rusdrycker, för

vetenskapligt, medicinskt, farmaceutiskt, tekniskt, industriellt eller likartat

ändamål försälja sprit och andra i sagda förordning avsedda alkoholhaltiga

varor till den, som erhållit kontrollstyrelsens tillstånd till inköp därav.

Detaljhandelsbolag äga ock, på de villkor kontrollstyrelsen bestämmer,

utan att särskilt tillstånd för köparen erfordras, försälja alkoholhaltig vara

för ändamål, som här ovan sägs.

s. 38 Kontrollera mot PDF

38

Kungl. Maj:ts proposition Nr 191.

Förslag

till

kungörelse med bestämmelser angående prissättning å visst inom riket

tillverkat brännvin.

1

Den prissättning för visst inom riket tillverkat brännvin, som enligt 9 §

i förordningen angående tillverkning av brännvin årligen skall verkställas, utföres

av en efter de grunder, som i nämnda lagrum angivas, sammansatt prisnämnd.

2

Ordförande och ledamöter i prisnämnden jämte suppleanter för dem

skola årligen utses före den 1 augusti för en tid av ett år från och med namnda

dag r|lmat utfärdar varje år bestämmelser angående ordningen fpr

tillsättande av de ledamöter i nämnden, som skola utses av vederbörande partihandelsbolag

och tillverkare.

3 §.

Med ledning av till finansdepartementet lämnade uppgifter å enligt

stadgandet i 2 § utsedda ledamöter och suppleanter har ordföranden i prisnämnden

att kalla ledamöterna till sammanträde före september månads utgång

å tid och ort, som ordföranden bestämmer.

4 i

Prisnämnden har att upprätta en prislista, upptagande normalpris för

tid av året som prisnämnden bestämmer å olika sorters råbrännvin.

5 §.

Sedan nämnden upprättat prislista enligt 4 $, skall prislistan ofördröjligen

sändas till vederbörande partihandelsbolag samt kungöras i de tidningar

inom tillverkningsområdet, nämnden bestämmer.

6 §.

Uppkommer, sedan prislista upprättats, vid pågående förhandling om inköp

av brännvin tvist mellan tillverkare och partihandelsbolag angående inköpspriset,

har nämnden efter anmodan av endera av parterna att på grundval

av prislistan fatta beslut.

s. 39 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition Nr 191. 39

7 i

Beslut må icke kunna fattas av prisnämnd, därest icke ordföranden samt

fyra ledamöter, därav två utsedda av tillverkarna och två av vederbörande

partihandelsbolag, äro närvarande.

8 i

Uppstår tvist rörande ersättning för uppdrag såsom ledamot i prisnämnd,

skall ersättningen bestämmas av Kungl. Maj:t.

Förslag

till

avtal angående upplåtande åt Aktiebolaget Vin- och Spritcentralen, Aktiebolaget

J. D. Grönstedt & Co., samt Aktiebolaget Tegnér & Wilcken av

rätten att idka partihandel med spritdrycker och vin.

Med föranledande av stadgandét i 12 § av förordningen angående försäljning

av rusdrycker, sådant detta lagrum lyder enligt förordningen den

1922, upplåter Kungl. Maj:t härmed för en tid av fem år från och

med den 1 januari 1923 till och med den 31 december 1927 åt Aktiebolaget Vinoch

Spritcentralen (här nedan kallat Spritcentralen) samt dess dotterbolag

Aktiebolaget J. D. Grönstedt & Co. och Aktiebolaget Tegnér & Wilcken uteslutande

rätt att inom riket bedriva partihandel med spritdrycker och vin med

de rättigheter och skyldigheter, som enligt nämnda förordning och eljest enligt

gällande författningar tillkomma partihandelsbolag, som i sagda lagrum avses,

samt på följande villkor i övrigt.

§ 1.

Det åligger bolagen

att för vinnande av största möjliga besparing av omkostnader å alla områden

av sin verksamhet anordna driften på det mest rationella och effektiva

sätt,

att bedriva inköp, tillverkning och beredning av saluförda rusdrycker på

sådant sätt, att berättigade handelsintressen från leverantörer i erforderlig

omfattning tillgodoses, att garanti vinnes för en fullt ärlig varubeteckning,

och att behörig hänsyn tages till den konsumerande allmänhetens smak och

vanor,

samt att vid fastställande av pris å saluförda rusdrycker tillämpa sådana

grunder, att den konsumerande allmänheten skyddas mot obehörig fördyring

av varorna på samma gång som åt bolagen beredes skälig inkomst avrörelsen.

Bolagens förpliktelser

med avseende

4

rörelsens bedrivande.

s. 40 Kontrollera mot PDF

40

Kungl. Mai :ts proposition Nr 191.

§ 2.

Spritcen- Spritcentralen förbinder sig .

trålens för- utt, så snart sådant utan avsevärdare förlust för Spritcentralen kan ske,

hisnande till avveck]a’ sitt förhållande till dotterbolagen Aktiebolaget Nya Grand Hotell,

dotter Porterbryggeri Aktiebolaget D. Carnegie & Co., Aktiebolaget Astra, Apotekai°agen

nes Kemiska Fabriker och Aktiebolaget Svanens Droghandel antingen genom

försäljning av Spritcentralens innehav av aktier i dessa bolag ellei på

annat sätt, som kan finnas lämpligt, ,

att, så länge dotterbolag är anslutet till Spritcentralen, icke avhanda sig

bestämmanderätten över dotterbolagets rörelse och förvaltning, ävensom tillse,

att för dotterbolaget gällande bestämmelser om rätt till vinstutdelning och tillgångarnas

fördelning vid eventuell upplösning icke förändras,

samt att hålla hand däröver, att dotterbolag icke utan särskilt medgivande

från Spritcentralen ikläder sig förpliktelser, som kunna medföra avsevärda

utgifter, eller verkställer mera betydande kapitalplaceringar.

§ 3.

Jourhavande För kontroll och tillsyn å Spritcentralens samt dess dotterbolags rörelse

direktör. förvaltning äger Kungl. Maj:t utse en för ändamålet lämplig person att

vara jourhavande direktör hos Spritcentralen. Jourhavande direktören skall

vara närvarande.vid alla sammanträden med styrelserna för Spritcentralen

och dess enligt detta avtal med partihandelsrätt beklädda dotterbolag och äger

rätt att, när så finnes kunna äga rum, deltaga i styrelsesammanträden hos övriga

dotterbolag. Då jourhavande direktören är närvarande vid styrelsesammanträde,

äger han deltaga i överläggningarna med rätt att, där hans mening avviker

från styrelsens beslut, få densamma antecknad till protokollet. Jourhavande

direktören äger att för fullgörande av sitt uppdrag, när han sådant

åstundan taga del av bolagens samtliga handlingar och räkenskaper samt inspektera

deras förråd och tillhörigheter. Närmare bestämmelser om jourhavande

direktörens åligganden meddelas i en för honom av Kpngl. Maj:t utfärd

dad instruktion. Avlöning åt jourhavande direktören fastställes av Kungl.

Maj:t och skall gäldas av Spritcentralen.

§ 4.

Direktörs rall. För åvägabringande av planmässigt samarbete mellan Spritcentralen och

dess dotterbolag skall finnas ett direktörsråd. Rådet skall dels söka åstadkomma

nödig enhetlighet rörande viktigare varuslags inköp, prissättning, benämning

och saluförande, dels ock behandla frågor rörande tjänstemäns och

arbetarepersonals avlöningar och arbetsvillkor samt i övrigt alla viktigare

spörsmål av betydelse för bolagens handhavande av sin verksamhet.

Ledamöter av rådet skola vara verkställande direktören och vice veikställande

direktören i Spritcentralen ävensom verkställande direktörerna i Aktiebolaget

J. D. Grönstedt & Co., Aktiebolaget Tegnér & Wilcken, Carlshamns

Punschfabriks Aktiebolag, Aktiebolaget J. CMerlunds Efterträdare eller, i den

mån dessa dotterbolag såsom självständiga underavdelningar kunna komma

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition Nr 191.

11

atl uppgå i Spritcentralen, vederbörande avdelningschef. Därjämte utser

Spritcentralens styrelse tre medlemmar av rådet, av vilka en skall vara rådets

ordförande och en dess vice ordförande. Av dessa tre medlemmar skall minst

en utses bland de av Kung]. Maj:t utsedda ledamöterna av Spriteentralens

styrelse.

Jourhavande direktören ur självskriven ledamot av rådet. Skulle hati

finna något av rådet fattat beslut eller eljest gjort uttalande ej överensstämma

med de intressen, vilka det tillkommer honom att bevaka, skall sådan fråga

hänskjntas till avgörande av Spritcentralens .styrelse.

§ 5.

Spritcentralens styrelse förbinder sig att tillse, att beträffande dotterbolag,

för vilket enligt bolagsordning skall utses mera än en revisor, en av de av

Kung!. Maj:t utsedda revisorer hos Spritcentralen jämväl utses till revisor hos

dotterbolaget.

§ 6.

Beträffande Spritcentralens rätt till avskrivning och avsättning till fonder

skall gälla,

att årligen må avskrivas å byggnader högst fem procent och å inventarier

högst femton procent,

att till reservfond må årligen avsättas högst tjugu procent av årsvinsten

och att, när reservfonden uppgår till femtio procent av aktiekapitalet, vidare

avsättning till denna fond ej må äga rum utan Kungl. Maj:ts särskilda med

givande,

att till pensionsfond årligen må avsättas belopp, som prövas skäligt,

dock högst fem procent av årsvinsten, och att, när pensionsfonden uppgår till

tio procent av aktiekapitalet, vidare avsättning ej må äga rum utan Kung].

Majrts särskilda medgivande,

samt att i övrigt avsättning till fonder ej må äga rum.

Spritcentralen förbinder sig tillse, att av dess dotterbolag ej verkställes

avskrivning eller avsättning till reservfond i vidare mån än här ovan är för

Spritcentralen medgivet, ävensom att dotterbolagen ej eljest verkställa avsättning

till fonder, dock att med partihandelsrätt beklätt dotterbolag skall

äga rätt verkställa avsättning till pensionsfond på sätt för Spritcentralen är

medgivet.

§ 7.

Därest detta avtal ej från någondera sidan uppsäges före utgången av

år 1926, skall detsamma anses förlängt att gälla ytterligare fem år från och

med den 1 januari 1928.

Stockholm den 1922.

Bihang till riksdagens protokoll 1922. 1 sand. 162 käft. (Nr 191.) 6

Revisorer.

Avskrivning

och avsättning

till

fonder.

Avtalets förlängning.

s. 42 Kontrollera mot PDF

42

Kungl. Maj.ts proposition Nr 191.

Förslag

till

instruktion för den av Kungl. Maj:t utsedde jourhavande direktören

i Aktiebolaget Vin- och Spritcentralen.

1*.

Den av Kungl. Maj:t förordnade jourhavande direktören i Aktiebolaget

Vin- och Spritcentralen skall vid fullgörandet av sitt uppdrag, med särskilt aktgivande

på, att statens och det allmännas intressen varda av bolaget och dess

dotterbolag behörigen tillvaratagna, göra sig noga underrättad om bolagets och

dess dotterbolags förhållanden samt med uppmärksamhet följa bolagens verksamhet

och därvid i synnerhet övervaka, att bolagen i allo ställa sig till efterrättelse

ej mindre de vid varje tid gällande bestämmelser å rusdryckslagstiftningens

område än även föreskrifterna i den för vederbörande bolag gällande

ordningen och i fråga om Aktiebolaget Vin- och Spritcentralen, Aktiebolaget

J. D. Grönstedt & Co. samt Aktiebolaget Tegnér & Wilcken det mellan staten

och bolagen i fråga träffade avtalet.

Särskilt åligger det honom därvid:

att närvara ej mindre vid alla sammanträden med styrelsen i de enligt

berörda avtal med partihandelsrätt beklädda bolag än även vid bolagsstämmor,

såväl ordinarie som extra med dessa bolag,

att, när omständighet därtill kan föranleda, övervara sammanträde med

styrelse i annat dotterbolag, .

att närvara vid sammanträde med det i M av meraberorda avtal omnämnda

direktörsrådet,

att i regel vara tillstädes å Spriteentralens huvudkontor under den- dag

liga kontorstiden, , . . „

att granska uppgörandet av kalkylerna rörande vederbörande bolags fabrikat

samt varornas försäljningspris,

att vaka över att, vid bokslutets uppgörande, bolagets tillgångar upptagas

till skäliga värden, .. . , ,

att i god tid före varje bolagsstämma, såväl ordinarie som extra, med

Spritcentralen hos chefen för finansdepartementet göra anmälan om stämman,

samt att årligen, så snart ske kan, till chefen för finansdepartementet

för varje bolag ingiva styrelsens förvaltningsberättelse ävensom vinst- och

förlusträkning.

2 %.

Finner jourhavande direktören under utövande av sin befattning någon

vidtagen eller tillämnad åtgärd sådant föranleda, äger han hos ordföranden

i vederbörande bolags styrelse göra framställning om utlysande av sammanträde.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition Nr 11it.

-i;h

8 i

Därest jourhavande direktören anser sig icke kunna biträda beslut, som

vid styrelsesammanträde i något av bolagen fattats, bör han låta till protokollet

anteckna sin avvikande mening.

4 §.

Finner jourhavande direktören något av vederbörande bolag eller dess

styrelse fattat beslut stridande mot gällande bestämmelser å rusdryckslagstiftningens

område eller mot föreskrifterna i den för bolaget gällande ordningen

eller i fråga om beslut, fattat av partihandelsutövande bolag, mot det ovanberörda

mellan svenska staten och bolagen träffade avtalet, eller anser han eljest

i vederbörande bolags förvaltning något hava förekommit, som kan anses påkalla

Kungl. Maj:ts uppmärksamhet, har han att ofördröjligen därom göra anmälan

hos chefen för finansdepartementet.

5 *.

Kungl. Maj:t förordnar särskild ställföreträdare för jourhavande direktören

att vid semesterledighet eller tillfälligt förfall uppehålla tjänsten.

Allmän motivering.

Sedan riksdagen i underdånig skrivelse nr 408 den 17 juni 1921 i anledning

av väckta motioner angående en ändamålsenlig reglering av partihandeln

med rusdrycker med mera anhållit, att Kungl. Maj:t måtte föranstalta om ut-,

redning på vad sätt det allmännas inflytande inom den nuvarande faktiska

organisationen av partihandeln med rusdrycker bäst kunde ordnas samt för

riksdagen framlägga de förslag, vartill utredningen kunde föranleda, har på

grund av Kungl. Maj:ts bemyndigande dåvarande chefen för finansdepartementet

den 12 september 1921 uppdragit åt de sakkunniga att verkställa denna

utredning.

I berörda skrivelse framhöll riksdagen bland annat, hurusom det privatekonomiska

intressets avlägsnande från handeln med rusdrycker länge varit

en av de ledande principerna för svensk rusdryckslagstiftning och att enligt

riksdagens förmenande det enbart varit fördelaktigt att denna princip på

grund av den utveckling, som ägt rum under de sista åren, kunnat vinna tilllämpning

jämväl på partihandelns område. Det syntes därför riksdagen, att

det borde i författningen fastslås, att rätt till partihandel med rusdrycker icke

må utövas i privatekonomiskt intresse. På sätt framgår av det offentliggjorda

utdraget av statsrådsprotokollet över finansärenden den 12 september 1921 anslöt

sig även dåvarande chefen för finansdepartementet till denna riksdagens

uppfattning.

s. 44 Kontrollera mot PDF

44

Kungi. Maj:ts proposition Nr 191.

De sakkunniga hava ock vid sin utredning utgått från grundsatsen, att

det privatekonomiska intresset icke bör få göra sig gällande i fråga om partihandeln

med rusdrycker. .

För genomförande av detta syfte är det givetvis nödvändigt att inskränka

den enskild person eller firma nn enligt rusd ryck sförsäljningsf Öl''

ordningen förbehållna möjligheten att erhålla tillstånd till bedrivande a\

partihandel med rusdrycker.

Att å andra sidan gå så långt för syftets uppnående som till att staten

skulle efter partihandelsverksamhetens monopoliserande själv taga hand om

densamma, torde av lätt insedda skäl knappast vara erforderligt eller ens

lämpligt. Genomförande av ett så beskaffat statsmonopol lärer ju icke heller

hava från något håll ifrågasatts.

Det synes de sakkunniga, som om önskemålet om det p i i v a te k o n o in i s k a

intressets avlägsnande från partihandeln skulle bliva tillräckligt tillgodosett,

om partihandeln, såsom nu faktiskt är fallet, finge utövas allenast av sådant

under offentlig kontroll stående bolag, vars enskilda aktieägare blott ägde

rättighet till viss begränsad utdelning av bolagets vinst.

Sedan det blivit" klargjort efter vilka principer ett dylikt bolag bör vara

organiserat, och i vilken form det allmännas kontroll över bolagens verksamhet

bör anordnas, lära — såsom i nämnda statsrådsprotokoll antyddes — två

olika utvägar kunna ifrågakomma för uppnående av det önskade syftet. En

utväg är att i överensstäm ruelse med, vad som skedde vid tobaksmonopolets

genomförande, bilda ett nytt bolag, däri staten skulle ingå såsom huvuddelägare

och åt vilket ensamrätten till partihandeln med spritdrycker och vin

skulle upplåtas. En annan åter är att söka åvägabringa ett avtal mellan staten

och vederbörande redan existerande enskilda företag, varigenom rätten

upplåtes uteslutande till detta företag samtidigt som önskvärda ändringar i

dess organisation genomfördes, och statsmakterna tillförsäkrades avgörande

inflytande på företagets skötsel.

Skulle den förstnämnda vägen beträdas, komme detta givetvis att medföra

ett avsevärt kapitaltillskott från statens sida, vilket under nu rådande förhållanden

synes böra ifrågakomma endast i nödfall. Dessutom skulle i samband

med de nn existerande partihandelsföretagens nödtvungna nedläggning

av verksamheten förvisso uppstå svårlösta ersättningsfrågor med avseende å

såväl inlösningen av företagens tillgångar som behandlingen av den hos dem

anställda personalen. Slutligen bör erinras, att då ingen säkerhet finnes, att

det tilltänkta nya bolaget skulle kunna tillgodogöra sig den stora erfarenhet på

hithörande områden, som vunnits inom den nuvarande organisationen, detta

bolag åtminstone i början av sin verksamhet skulle mötas av stora svårigheter.

Med hänsyn till vad sålunda anförts, torde den andra av de båda antydda

utvägarna att söka åvägabringa ett ur det allmännas synpunkt tillfredsställande

avtal mellan staten och vederbörande redan existerande företag om

partihandelns bedrivande vara att föredraga. Självfallet bör denna väg så

mycket lättare kunna beträdas, som partihandeln för närvarande är koncentrerad

i en stor organisation, Aktiebolaget Vin- och Spritcentralen (här nedan

benämnt Spritcentralen) och vissa av dess dotterbolag.

Av nära till hands liggande praktiska skål bör det ifrågasatta nya av
-

opaginerad Kontrollera mot PDF

Katt (it. Mai:ls proposition AV tUl.

1 ••>

talet endast omfatta rätt till partihandel med spritdrycker och vin ävensom

importerat Öl. I övrigt synes partihandeln med Öl, i den mån den förväntade

nya lagstiftningen kan komma att inrymma rätt till tillverkning därav, böra

förbehållas åt vederbörande tillverkare därav.

Ett genomförande av den ifrågasatta nya anordningen förutsätter vittgående

ändringar i rusdryeksförsäljningsförordningens föreskrifter angående

ordnandet av partihandeln med rusdrycker. Det lär nämligen icke kunna gå

för sig att, såsom fallet är med det för närvarande faktiskt existerande partihandelsmonopolet,

låta denna anordning vila endast på kontrollstyrelsens tilllämpning

av 13 § i nämnda förordning enligt dess nuvarande lydelse. Vid utformningen

av dessa ändringar hava de sakkunniga följt den grundsatsen, att

allenast de viktigaste grundläggande bestämmelserna böra upptagas i själva

förordningen under det att övriga föreskrifter, som funnits erforderliga utöver

stadgandena i gällande bolagsordning, ansetts böra inrymmas i avtal med

vederbörande partihandelsbolag.

Jämte det de sakkunniga upprättat förelag till erforderliga ändringar i

rusdrycksförsäljningsförordningen, hava de vidare inriktat sin verksamhet på

att undersöka möjligheten att med Spritcentralen träffa ett avtal av angiven

innebörd.

I detta sammanhang tillåta sig de sakkunniga att ifråga om Spritcentralens

och dess dotterbolags tillkomst, utveckling och nuvarande organisation

hänvisa till den av bolagets styrelse uppgjorda promemorian till kontrollstyrelsen

i anledning av ovanberörda motioner, vilken promemoria finnes fogad

vid bevillningsutskottets betänkande nr 39 vid 1921 års riksdag, ävensom till

den i ovannämnda statsrådsprotokoll intagna sammanfattning av gällande

bestämmelser om Spritcentralens organisation.

De sakkunniga hava först upptagit till behandling spörsmålet, om det

kunde anses önskvärt för tillförsäkrande åt statsmyndigheterna av det avgörande

inflytandet å organisationen, att statsverket skulle innehava stamaktierna

i Spritcentralen, vilka ju medföra röstmajoritet vid bolagsstämman.

Det vill emellertid förefalla som om det nuvarande sättet för utseende av styrelseledamöter

i bolaget då icke skulle kunna bibehållas. För närvarande utser

ju Kungl. Maj:t fyra ledamöter, däribland ordförande och vice ordförande

samt två suppleanter. Övriga styrelseledamöter väljas till samma antal av

bolagsstämman, därvid den, som utövar stamaktieägarnos rösträtt bär det faktiska

avgörandet i sin hand. Därest emellertid stamaktierna skulle överlåtas åstatsverket,

kunde det väl knappast ifrågakomma, att dels Kungl. Maj:t skulle

utse fyra ledamöter och två suppleanter i styrelsen, dels ock statsverket såsom

innehavare av stamaktierna skulle kunna tillsätta de övriga styrelseledamöterna

på bolagsstämma. I varje fall skulle då Spritcentralen knappast

kunna sägas hava karaktär av ett enskilt företag, och därigenom skulle man

ju på en omväg ha kommit till de olägenheter, som äro förenade med statens

direkta företagareverksamhet inom rusdrycksliandeln. Det vore väl därför

erforderligt, att, om statsverket skulle innehava stamaktierna, införa sådan

ändring i den för bolaget gällande ordningen, att på sätt fallet är i Aktiebolaget

Svenska Tobaksmonopolet proferensaktieägame skulle ensamma få utse

de styrelseledamöter, som skola väljas av bolagsstämman. Under det att

s. 46 Kontrollera mot PDF

46

Kanal. Maj ds proposition Nr 191.

emellertid stamaktierna innehavas av ett begränsat antal av Kungl. Maj:t

godkända personer, äro preferensaktierna utplacerade på vitt skilda händer,

och någon säkerhet för att de ledamöter, som kunde komma att utses av preferensaktieägarne,

verkligen skulle vara ägnade till att handhava skötseln av

partihandeln med rusdrycker i enlighet med rusdrycksförsäljningsförordningens

syften, komme därför icke att förefinnas. Det torde tvärtom kunna förutses,

att svårartade intressemotsatser komme att uppstå mellan de av Kungl. Maj :t

utsedda och de av preferensaktieägarne valda styrelseledamöterna, vilket för

bolagets rationella skötsel självfallet komme att medföra väsentligt men.

Då den nuvarande ordningen för övrigt i detta hänseende icke synes

hava givit anledning till någon rimlig anmärkning, torde den böra bestå,

och de sakkunniga tillåta sig dessutom betona, att, därest det framdeles skulle

befinnas lämpligt att statsverket skulle innehava stamaktierna i bolaget, stamaktieägarne

förbundit sig att, när helst staten så påfordran, till statsverket

överlåta ifrågavarande aktier till parikurs med tillägg av sju procents ränta

från och med den 1 januari det år överlåtelsen sker, samt, under förbehåll att

statsverket åtager sig att inlösa de preferensaktier, vilkas ägare inom viss tid

efter överlåtelsen av stamaktierna göra framställning därom, med belopp, som

skulle tillfalla dem vid bolagets upplösning enligt i ordningen för bolaget föreskrivna

regler. Om och när en sådan inlösning ifrågakommer, synas de av

statsverket övertagna stamaktierna och inlösta preferensaktierna lämpligen

böra placeras i rusdrycksfonden.

Vad därefter angår de närmare bestämmelser, som finnas erforderliga

för att tillförsäkra det allmänna tillfyllestgörande inflytande inom den nuvarande

partihandelsorganisationen, hava de sakkunniga ansett nödigt, att,

innan de närmare inlåta sig på detta spörsmål, upptaga till behandling frågan

om Spritcentralens förhållande till dess dotterbolag och de förändringar härutinnan,

som kunna finnas önskliga och nödiga.

Vad då beträffar de dotterbolag, som för närvarande innehava tillstånd

till bedrivande av partihandel med rusdrycker, nämligen

Carlshamns Punschfabriks Aktiebolag,

Aktiebolaget J. Cederlunds Efterträdare,

Aktiebolaget J. D. Grönstedt & Co. samt

Aktiebolaget Tegnér & Wilcken,

bedriva de två förstnämnda bolagen endast tillverkning och försäljning av

punsch och de övriga huvudsakligen handel med viner. Aven om det säkerligen

förefunnits goda skäl ur såväl organisatorisk som ekonomisk synpunkt

för Spritcentralen att i början av sin verksamhet använda bolagsformen för

omhänderliavande av en stor del av punschtillverkningen och handeln med

punsch, synes det numera icke finnas tillräcklig anledning att bibehålla densamma,

utan torde Spritcentralen själv böra omhändertaga denna rörelsegren

i dess helhet, i samband varmed de båda nämnda dotterbolagen borde upplösas

och ingå såsom underavdelningar i moderbolaget. Härigenom skulle enligt de

sakkunnigas uppfattning kunna åvägabringas en minskning i administrationskostnaderna

på samma gång som kontrollen från det allmännas sida rörande

denna del av partihandelsorganisationen underlättades.

Enligt vad de sakkunniga under hand erfarit, har Spritcentralen för av
-

s. 47 Kontrollera mot PDF

47

Kiui(/I. Maj:tu proposition A’r 191.

sikt att snarast låta det Cederlundska företaget träda i likvidation. Även om

frågan icke torde vara av så avgörande betydelse att såsom förutsättning för

avtalet med Spritcentralen Imrde uppställas krav på, att liknande åtgärder

skulle vidtagas med det Carlshamnska dotterbolaget, torde det likväl icke finnas

något skäl att medgiva detta bolag att i fortsättningen få bedriva partihandel.

Ifråga om de tvenne återstående dotterbolagen, som för närvarande

bedriva partihandel med rusdrycker samt import av viner, synas tillräckliga

skäl att för närvarande i denna del frångå den nuvarande organisationen icke

föreligga.

Det torde dock förtjäna att undersökas, huruvida icke i framtiden dessa

bolags ställning såsom i viss mån självständiga affärsföretag bör upphöra

och desamma uppgå såsom avdelningar i Spritcentralen. I avvaktan å undersökningens

resultat synes emellertid rätt till partihandel böra tillerkännas

dessa båda dotterbolag.

Samma skäl, som tala för att de båda dotterbolag, som bedriva partihandel

med punsch, böra uppgå såsom avdelningar i moderbolaget, lära böra

föranleda att liknande åtgärder, så fort sådant lämpligen kan ske, vidtagas

i fråga om dotterbolaget Helsingborgs Jäst- och Spritfabriks Aktiebolag. Icke

heller denna fråga torde emellertid vara av den vikt, att särskild bestämmelse

härom bör inflyta i avtalet.

Annorlunda synes förhållandet vara med dotterbolagen, Aktiebolaget

Nya Grand Hotell, Porterbryggeri Aktiebolaget D. Carnegie & Co., Aktiebolaget

Astra, Apotekarnes Kemiska Fabriker samt Aktiebolaget Svanens

Droghandel. De sakkunniga, som sakna anledning att ingå på frågan om

lämpligheten av de affärstransaktioner, som föranlett Spritcentralens engagement

i dessa bolag, förmena, att den rörelse, de var för sig bedriva, är så

pass främmande för den verksamhet Spritcentralen komme att bedriva såsom

ett av staten priviligierat partihandelsbolag, att den näppeligen låter sig

förena därmed. Med hänsyn jämväl till angelägenheten av att det i dessa

företag nedlagda kapital snarast möjligt frigöres anse de sakkunniga, att såsom

förutsättning för det ifrågasatta avtalet med Spritcentralen bör uppställas

att bolaget, så fort sådant kan ske utan alltför stor ekonomisk förlust, bör

söka avveckla sitt mellanhavande med dessa företag. Uttrycklig bestämmelse

härom torde böra inflyta i avtalet.

Det lärer icke vara nödvändigt att i detta sammanhang ingå på förhållandet

mellan Spritcentralen och dess dotterbolag Aktiebolaget Skattefri

Sprit.

Beträffande slutligen de nio återstående dotterbolagen, de så kallade

agentbolagen, vilkas bildande bland annat föranletts av att de mera betydande

utländska firmorna önskat att bliva representerade envar genom särskilt företag»

synas särskilda skäl att frångå denna organisationsform icke föreligga,

helst saken ur kostnadssynpunkt saknar nämnvärd betydelse.

Sedan sålunda Spritcentralens förhållande till dotterbolagen närmare

belysts, återvända de sakkunniga till frågan, huru ifrån det allmännas sida

kontrollen över djen tilltänkta partihandelsorganisationen bäst må anordnas.

Redan i det nu rådande förhållandet, att de av Kungl. Maj:t utsedda

s. 48 Kontrollera mot PDF

48 Kungl. Maj:ts proposition Nr 191.

ledamöterna i Spritcentralens styrelse genom ordförandens utslagsröst hava

avgörande inflytande på styrelsens beslut, ligger självfallet en möjlighet till

stark kontroll å bolagets verksamhet. Men det synes med fog kunna ifrågasattas,

om icke därjämte bör anordnas en ur det allmännas synpunkt tillfredsställande

kontroll över den dagliga förvaltningen inom Spritcentralen och

åtminstone dess mera betydande dotterbolag. För tillgodoseende av detta

ändamål föreslå de sakkunniga, att Kungl. Maj:t i likhet med vad fallet ar

inom Tobaksmonopolet tillsätter eu jourhavande direktor. Till denna befattning

bör givetvis utses en person med stor erfarenhet på hithörande områden.

Då det icke torde vara erforderligt, att jourhavande direktören utses kland de

av Kungl. Maj:t tillsatta ledamöterna av Spritcentralens styrelse, bor föreskrivas

rättighet och skyldighet för honom att närvara vid alla styrelsesammanträden

och bolagsstämmor i Spritcentralen samt dess partihandelsutovande

dotterbolag, ävensom rättighet för honom att, där han finner sådant erforderligt,

närvara vid varje sammanträde med annat dotterbolags stjielse. Säl

skilt skulle det åligga jourhavande direktören att tillse, att partihandelsverksamheten

bedreves i enlighet med föreskrifterna i rusdrycksförsäljningsförordningen

och det angående verksamhetens övertagande upprättade avtalet, att

granska uppgörandet av kalkylerna rörande prissättningen av saluförda

samt att i övrigt hålla hand över förvaltningen inom Spritcentralen och dess

dotterbolag, och, därest han skulle finna anledning föreligga till anmärkning

från det allmännas sida, ingripa för rättelses vinnande och i sista hand anmäla

förhållandet för Kungl. Maj:t. Han bör givetvis äga rätt att for tullgörande

av sitt uppdrag få taga del av samtliga bolagens handlingar och

räkenskaper. Närmare bestämmelser om jourhavande direktörens skyldigheter

höra upptagas i en för honom av Kungl. Maj:t fastställd instruktion,

vartill förslag bifogas. Arvode åt jourhavande direktören torde böra fastställas

av Kungl. Maj:t och gäldas av Spritcentralen.

Såsom av här ovan (sid. 16) anmärkta redogörelse framgai har iöi

åvägabringande av ett mera planmässigt samarbete mellan Spritcentralen och

dess fyra för närvarande med partihandelsrätt utrustade dotterbolag inrättats

en särskild organisation, det så kallade direktörsrådet med angiven sammansättning

(se härom närmare Bevillningsutskottets ovannämnda betänkande,

sid. 103). Då denna organisation, enligt de sakkunnigas uppfattning väl motsvarat

sitt ändamål, synes den även för framtiden böra äga bestånd. Bestämmelser

i sådant syfte hava intagits i det av de sakkunniga upprättade förslaget

till avtal. Därvid hava de sakkunniga ansett lämpligt, att rådets verksamhetsområde

utsträckes att omfatta Spritcentralens och dess samtliga dotterbolags

verksamhet. Förutom den självklara bestämmelsen att jourhavande

direktören skall vara självskriven ledamot av rådet, har vidare upptagits uttrycklig

bestämmelse, att av de av Spritcentralens styrelse särskilt tillsatta

tre ledamöter av rådet åtminstone en skall utses bland de av Kungl. Maj.t

utsedda ledamöterna i Spritcentralens styrelse. För att stärka jourhavande

direktörens ställning inom rådet och i övrigt underlätta hans kontrollerande

verksamhet hava slutligen de sakkunniga funnit lämpligt föreslå ett stadgande,

att, där jourhavande direktören skulle finna något av rådet fattat beslut

eller eljest gjort uttalande ej överensstämma med de intressen, vilka det till
-

s. 49 Kontrollera mot PDF

Kanal. Maj:fn proposition Nr 191.

49

kommer honom alt bevaka, sådan fråga skall hänskjutas till avgörande av

Spritcentralens styrelse.

Det ligger i sakens natur, att Spritcentralen icke under avtalstiden må

avhända sig den faktiska bestämmanderätten över dotterbolagens skötsel vare

sig genom överlåtelse av aktier i bolagen eller genom medverkan till ändring

i gällande bolagsordning. För tillgodoseende av det allmännas berättigad*

ekonomiska intressen synes därjämte Spritcentralen böra förbinda sig tillse,

att dess dotterbolag icke ikläda sig mera betydande skulder eller andra förbindelser

eller verkställa kapitalplaceringar av nämnvärd omfattning utan

särskilt därtill för varje fall av styrelsen för Spritcentralen lämnat medgivande.

Uttryckliga bestämmelser i dessa hänseenden hava upptagits i avtalsförslaget.

Enligt Spritcentralens bolagsordning äger Kungl. Maj:t utse två revisorer

och två suppleanter för dem att jämte av bolagsstämman utsedda två

revisorer granska styrelsens förvaltning och bolagets räkenskaper. Motsvarande

bestämmelser saknas för dotterbolagens del. Därest emellertid åt åtminstone

en av de av Kungl. Maj :t utsedda revisorerna hos moderbolaget bereddes

tillfälle att deltaga jämväl i granskningen av de mera betydande dotterbolagens

räkenskaper och förvaltning, skulle härigenom uppenbarligen främjas

en ur mångahanda synpunkter önskvärd överblick över förvaltningen

inom organisationen i dess helhet. Med hänsyn härtill har i avtalsförslaget

upptagits förpliktelse för Spritcentralens styrelse att tillse att beträffande

dotterbolag, för vilket enligt bolagsordningen skall utses mer än en revisor, en

av de av Kungl. Maj:t utsedda revisorerna hos Spritcentralen jämväl utses till

revisor hos dotterbolaget.

Vad härefter angår dispositionen av eventuellt uppkommen vinst å rörelsen

finnes redan nu i ordningen för Spritcentralen föreskrivet, att endast

en begränsad utdelning till aktieägarna får ske, samt att återstoden, sedan

nödig fondavsättning ägt rum, skall, i den mån den ej användes för inlösen

av preferensaktier eller avsättes för sådant ändamål, inlevereras till statsverket.

Bestämmelserna om fördelning av bolagets tillgångar vid dess eventuella upplösning

innebära däremot att, sedan innehavare av preferensaktier erhållit ett

belopp, motsvarande aktiens nominella värde jämte eventuellt ogulden utdel.

ning, återstoden skall tillfalla stamaktiernas ägare. Emellertid vilja de sakkunniga

framkalla, att ett korrektiv mot att enskild aktieägare vid upplösningen

skulle kunna erhålla mera än aktiebeloppet jämte skälig ränta, ligger i

den såsom ovan framhållits statsverket förbehållna rätten att inlösa stamaktierna.

Såsom här ovan antytts äger Spritcentralen enligt bolagsordningen rätt

att använda vinstmedel ävensom på annat sätt anskaffade penningmedel till

inlösen i stadgad ordning av utelöpande preferensaktier. Emellertid bör enligt

de sakkunnigas uppfattning all under avtalstiden å rörelsen uppkommande*

vinst, efter det skälig avsättning till fonder och utdelning till aktieägarna ägt

rum, oavkortad tillfalla statsverket, liksom det ej bör ifrågakomma, att eljest

tillgängliga medel användas för antydda ändamålet. Av den föreslagna

lydelsen av 12 § 4 i rusdrycksförsäljningsförordningen framgår ju ock att

det skall vara förbjudet att under avtalstiden använda någon del av årsBihang

till riksdagens protokoll 1922. 1 samt. 162 höft. (Nr 191.) 7

s. 50 Kontrollera mot PDF

50

Kungl. Maj:ts proposition Nr 191.

vinsten för inlösning av preferensaktier. Detta hindrar naturligtvis icke att,

därest en inlösen av preferensaktier skulle befinnas vara önskvärd från det

allmännas synpunkt, staten lämnar sin medverkan därtill genom att för

ändamålet tillhandahålla medel av rusdrycksfonden, vilken då skulle erhålla

en fordran hos vederbörande bolag till motsvarande belopp.

Beträffande dotterbolagen synas gällande bestämmelser om rätt till utdelning

av vinst och fördelning av tillgångarna vid eventuell upplösning innebära

all önskvärd trygghet för att Spritcentralen och därmed det allmännas

berättigade intressen uti ifrågavarande hänseenden bliva behörigen tillgodosedda.

Uttrycklig föreskrift därom, att dessa bestämmelser icke må under

avtalstiden undergå förändring, lärer böra upptagas i blivande avtal.

Innan de sakkunniga ingå på spörsmålet om de ytterligare föreskrifter

om vinstdispositionen som kunna vara erforderliga, hava de funnit sig böra

upptaga till behandling frågan i vad mån partihandelsbolagsverksamhet bör

gå ut på att bereda bolaget och därmed jämväl statsverket största möjliga

vinst.

Till en början vilja de sakkunniga därvid framhålla att, enligt vad

som framgår av motiven till gällande rusdrycksförsäljningsförordning, främsta

syftet vid rusdrycksförsäljningens bedrivande icke är att bereda statsverket

inkomst utan att så anordna densamma, att därmed åstadkommes så ringa

skada som möjligt. Även om detta uttalande närmast har avseende å detaljhandelsbolagens

verksamhet, synes detsamma böra vinna tillämpning jämväl i

fråga om partihandelsbolag, åt vilket upplåtits monopolrätt på området. I

anslutning härtill anse de sakkunniga, att partihandelsbolagen främst böra

inrikta sig på att söka tillhandahålla varor av tillfredsställande beskaffenhet

under riktiga ursprungsbeteckningar, och att vinstfrågan bör komma i andra

rummet, även om varornas prissättning naturligtvis bör ske så, att vinstmarginalens

storlek ej äventyrar bolagens konsolidering. I den mån statsverket

vill ur rusdryckshanteringen uttaga inkomst, kan detta, såsom dåvarande

chefen för finansdepartementet framhöll vid behandling i riksdagen av förutnämnda

motioner, ske på enklare sätt i form av brännvinstillverkningsskatt,

omsättningsskatt eller utskänkningsskatt.

Om således, därest de sakkunnigas syn på denna fråga vinner gillande,

det icke komme att uppstå särskilt stora vinster å partihandelsverksamheten,

torde det likväl vara nödvändigt att i det ifrågasatta avtalet införa detaljerade

bestämmelser om i huru stor utsträckning avskrivningar och avsättningar

till fonder må äga rum. Att man därvid icke såsom eljest synes ligga nära

till hands bör lägga till grund de bestämmelser, som i detta hänsende finnas

stadgade i det mellan staten och Aktiebolaget Svenska Tobaksmonopolet träffade

kontraktet, torde enligt de sakkunnigas uppfattning vara påtagligt.

Under det att det icke finnes allvarlig tanke på att söka införa förbud mot

försäljning av tobaksvaror, ligger ju såsom bekant frågan om förbud mot

försäljning av rusdrycker på helt annat sätt. Med hänsyn härtill torde det

vara lämpligt och erforderligt, att partihandelsbolagen berättigas att till snabbare

konsolidering av sin ställning få göra avskrivningar och avsättningar till

fonder i större omfattning än som funnits nödigt i fråga om tobaksmonopolet.

De närmare bestämmelser i dessa hänseenden, som de sakkunniga ansett böra

s. 51 Kontrollera mot PDF

51

Kung!. Maj:tu proposition Nr 191.

föreskrivas, hava upptagits i avtalförslaget. Uppenbart är, att de föreslagna

bestämmelserna ieke böra innebära hinder för partihandelsbolag att vid uppgörande

av sitt bokslut å inneliggande varulager och övriga dylika tillgångar

göra de avskrivningar, som kunna betingas av rådande förhållanden, därvid

det emellertid bör ankomma på jourhavande direktören att tillse, det bolaget

härutinnan icke överskrider vad som för varje tillfälle kan anses skäligt och

lämpligt.

De sakkunniga tillåta sig i detta sammanhang betona, att då genom nu

omhandlade föreskrifter om rätt till avskrivning och fondavsättning partihandelsbolags

handlingsfrihet i dessa hänseenden väsentligt inskränkes, härav

bör bliva en följd, att därest under avtalstiden på grund av åtgöranden från

statsmyndigheternas sida förutsättningarna för partihandelsbolags verksamhet

bliva i den mån rubbade, att bolaget ej kan fortsätta densamma, eller bolaget

vid avtalstidens slut ej skulle tilldelas förnyad oktroj, staten bör lämna

sin medverkan därtill, att bolagets aktieägare skyddas från obehöriga förluster

och den hos bolaget anställda personalen beredes skälig ersättning för mistad

anställning — en medverkan för vilken även andra lätt insedda skäl kunna

anföras.

Att i lagstiftning eller avtal intaga uttryckliga bestämmelser i dessa

hänseenden synes emellertid de sakkunniga icke erforderligt och, med hänsyn

därtill, att alla på dessa frågors rättvisa bedömande inverkande faktorer näppeligen

låta sig på förhand beräknas, knappast lämpligt.

Det skulle kunna ifrågasättas, att, då enligt den föreslagna lagstiftningen

rätten att driva partihandel med spritdrycker och vin förbehållits uteslutande

åt för dylikt ändamål bildade, under sträng offentlig kontroll stående

bolag, den nu åt detaljhandelsbolagen medgivna rätt att importera dylika

drycker ej vidare borde komma till utövning — att dessa bolags rätt till

partihandel bör upphöra är självklart. De sakkunniga anse emellertid, att

detaljhandelsbolagens nämnda importrätt även med den ändrade partihandelslagstiftningen

bör bibehållas. Frånsett att vissa handelspolitiska skäl tala härför,

skulle^ nämligen därigenom skapas en god kontroll därå, att partihandelsbolagen

på tillfredsställande sätt söka förverkliga det ovan framhållna huvudsyftet

för bolagens verksamhet att tillhandahålla oförfalskade varor till skäligt

pris. Självfallet är emellertid att denna importrätt bör ifrågakomma endast

i den mån detaljhandelsbolags behov av importvaror icke kan på ett tillfredsställande

sätt fyllas av partihandelsbolagen, ävensom att, därest icke hela

syftemålet med den ifrågasatta nya partihandelsorganisationen skall förryckas,

importrätten till förekommande av missbruk bör kringgärdas med

starka garantier.

Redan nu finnes en verksam kontroll över såväl partihandelsbolagens

prissättning som detaljhandelsbolagens import i den verksamhet, som utövas

av den av kontrollstyrelsen utsedda pris- och inköpsnämnden. Enligt gällande

föreskrifter äro detaljhandelsbolagen för närvarande skyldiga att genom

nämnden inköpa samtliga de slag av spritdrycker och vin, som äro erforderliga

för rörelsens utövande. Denna låter genom särskilda av kontrollstyrelsen

utsedda sakkunniga verkställa undersökning angående en erbjuden* varas

kvalitet öch alkoholhalt. När olika anbud inkomma beträffande samma varu
-

s. 52 Kontrollera mot PDF

Kanal. Maj:ts proposition Nr 191.

52

sort och märke, skall lägsta anbudet antagas, såvida icke särskilda omständigheter,

vilka då skola angivas, föreligga för att ett högre anbud bör antagas.

Därest alltså partihandlare icke skulle hava lämnat antagligt anbud, har prosodi

inköpsnämnden kunnat tillåta ett detaljhandelsbolag att verkställa import

av önskad vara till ett skäligt pris, en kontrollmöjlighet, vara värde ju icke

förringas av att densamma icke behövt komma i praktisk tillämpning.

Då den av nämnden utövade verksamheten på ett tillfredsställande sätt

synes tillgodose det behov av kontroll över partihandelsbolagens varuleveranser

och prissättning samt över detaljhandelsbolagens importrätt, som enligt de

sakkunnigas ovan uttalade uppfattning alltjämt föreligger, lärer samma

verksamhet fortfarande böra äga bestånd, och hava de sakkunniga upptagit

uttryckligt stadgande härom i rusdrycksförsäljningsförordningen, därvid de

sakkunniga förutsätta, att den för näinnden utfärdade instruktionen undergår

de jämkningar, som kunna varda föranledda av de föreslagna nya bestämmelserna

på hithörande områden.

Att den tillverkare av spritdrycker och vin nu medgivna rättighet att

bedriva partihandel med dylika drycker efter den nya lagstiftningens genomförande

bör upphöra är självklart, och böra de följaktligen tillförbindas att

"till partihandelsbolag försälja all sin för förtäring inom riket avsedda tillverkning

med det undantag ifråga om försäljning av brännvin, som föranledes

av bestämmelserna i förordningen om handel med skattefri sprit. Beträffande

de bestämmelser, som härutinnan anses erforderliga, hänvisas till

den föreslagna nya lydelsen av 13 § rusdrycksförsäljningsförordningen.

Med hänsyn därtill, att, såsom förut framhållits, partihandelsbolags rätt

till partihandel med Öl för framtiden ansetts böra avse allenast av bolaget importerat

Öl, torde anledning icke föreligga beröva detaljhandelsbolagen den dem

nu förbehållna rättighet att importera Öl.

Angående rätt till rening av brännvin finnas nu bestämmelse dels i

brännvinstillverkningsförordningen, enligt vars 9 § rening av brännvin genom

destillering under vissa förutsättningar må äga rum å bränneriställen, dels

ock i näringsfrihetsförordningen. Av stadgandena i § 7 2 mom. i nämnda

förordning framgår, att rening av brännvin i andra fall än som nyss sagts icke

utan Kungl. Maj:ts tillstånd får bedrivas i byggnad, som för dylik verksamhet

inrättats efter ingången av juli månad 1917. Sedan Spritcentralen nyligen

förvärvat det sista såsom självständigt affärsföretag existerande reningsverket,

stå emellertid samtliga inom landet befintliga dylika verk under dess ledning.

Enligt de sakkunnigas uppfattning måste det ock, särskilt till underlättande

av kontrollen å reningsverken och ur ekonomiska synpunkter, vara av största

betydelse, att denna verksamhet förbehålles de under offentlig kontroll stående

partihandelsbolagen i vad den avser rening av brännvin för förbrukning inom

riket, varemot anledning att monopolisera densamma i den mån, den går ut

på rening av brännvin för export, icke synes föreligga.

Formellt förefinnes visserligen möjlighet öppen för brännvinstillverkare,

att, intill dess den föreslagna lagstiftningen träder i kraft, å tillverkningsstället

bedriva rening av brännvin; men de sakkunniga hålla före, att även om

brännvinstillverkare skulle begagna sig av denna rätt, vilket icke gärna kan

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kung!. Maj.ts proposition Nr till. f>8

tänkas komma att ske, förrän efter offentliggörandet av föreliggande förslag,

sådant icke rättvisligen bör föranleda skyldighet för statsverket att gälda tillverkaren

ersättning för det lian nödgats nedlägga en under dylika förhållanden

igångsatt verksamhet.

Enligt den föreslagna nya lydelsen av 13 § i rusdryeksförsäljningsförordningen

är med angivet undantag brännvinstillverkare skyldig att hembjuda

allt av honom tillverkat brännvin åt partihandelsbolag. Med hänsyn

till den störa betydelse brännvinstillverkningen mångenstädes inom vårt land

har för jordbrukets kikare och på det att icke tillverkame av råbrännvinet vid

dess prissättning skola komma i ett för dem ofördelaktigt beroende av den med

monopolrätt utrustade köparen, har det ansetts erforderligt att, i likhet med

vad som ägde rum vid införande av tobaksmonopolet i fråga om prissättningen

av inom riket odlad tobak, i lagstiftningen upptaga föreskrifter om

tillsättande av en särskild prisnämnd för bestämmande av råbrännvinspriset.

I detta hänseende tillämpas för närvarande bestämmelserna i ett mellan

Spritcentralen och Sveriges Bränneriidkareförening u. p. a. ingånget avtal.

Enligt detta avtal sker prissättningen genom en delegation bestående av nio

ledamöter och nio suppleanter, av vilka bolaget och föreningen utse tre

ledamöter och tre suppleanter, Stockholms Handelskammare och Skånes Handelskammare

vardera eu ledamot och en suppleant samt Kommerskollegium

en ledamot och en suppleant, vilka skola vara delegationens ordförande respektive

vice ordförande. Därjämte innehåller avtalet detaljerade föreskrifter

om sättet för prissättningens verkställande. I huvudsak torde detta avtal

kunna tjäna till förebild för de nya bestämmelserna om prissättningsförfarandet.

Det synes dock böra ankomma på Kungl. Maj:t att utse de tre opartiska

ledamöterna av prisnämnden. Kostnaden för prissättningen lärer liksom för

närvarande böra bestridas av vederbörande partihandelsbolag och tillverkarne

till hälften vardera. De grundläggande föreskrifterna i förevarande hänseende

hava enligt de sakkunnigas förslag upptagits i 9 § brännvinstillverkningsförordningen,

och få de sakkunniga beträffande de bestämmelser, som i övrigt

ansetts erforderliga, hänvisa till det upprättade förslaget till instruktion för

prisnämnden, därvid de sakkunniga emellertid vilja betona, dels att det naturligtvis

är avsett, att prisnämnden skall träda i funktion endast för den händelse.

kontrahenterna icke kunna träffa frivillig överenskommelse om prissättningen,

och dels att det lärer bliva erforderligt att särskilt avtal mellan

kontrahenterna träffas angående övriga i sammanhang med leveransen stående

förhållanden.

Att.i fråga om vin, som tillverkare är skyldig leverera till partiliandelsbolag,

tillämpa ett prissättningsförfarande, liknande det beträffande brännvin

här ovan föreslagna, synes med hänsyn till den svenska vintillverkningens

ringa betydenhet och omfattning åtminstone för närvarande icke erforderligt.

Man lär i allt fall kunna antaga, att partihandelsbolag skall känna sig pliktigt

erlägga skäligt pris för de kvantiteter vin av svensk tillverkning, bolaget finner

sig höra inköpa för att tillfredsställa efterfrågan å dylik vara, något som för

övrigt torde framgå av den föreslagna lydelsen av § 1 andra stycket i avtalsförslaget.

s. 54 Kontrollera mot PDF

54

Kungl. Maj:ts proposition Nr 191.

Enligt uttalande i ovanberörda statsrådsprotokoll för den 12 sistlidne

september bör vid den åt de sakkunniga anförtrodda utredningen sörjas för,

att viss möjlighet hålles öppen för enskild person att från namngiven firma

atom riket förskaffa sig viss önskad vara och detta till skäligt pris.

Till en början anse sig de sakkunniga böra redogöra för nu gällande

föreskrifter i detta ämne och det sätt, varpå desamma tillämpas. Föreskrifterna

finnas upptagna i 50 § rusdrycksförsäljningsförordningen, enligt vilket

lagrum bolag, då någon å honom anvisat utminuteringsställe anhåller att få

inköpa visst slags rusdryck, som därstädes må till honom säljas, men av bolaget

ej hålles i lager, skall vara pliktigt att, därest det eljest finner utminutering

till honom böra äga rum, och han som säkerhet för betalningens fullgörande

nedsätter det belopp, bolaget kan fordra, från namngiven firma vare sig inom

eller utom riket söka till skäligt pris anskaffa varan. Grunden till dessa

föreskrifter är enligt nykterhetskommitténs motivering den, att, då bestämmelsen

om förbud för enskilda att importera rusdrycker är tillkommen endast

1 kontrollsyfte, bolagen borde vara skyldiga att, om kund så begärde, och

erforderligt penningbelopp nedsattes, från angiven handlande i utlandet söka

anskaffa uppgivna rusdrycker, ävensom att bolaget vid sådan import icke

borde pålägga de införda dryckerna annan avgift än den, som vore betingad

av de med bolagets besvär med importen förenade kostnader. Orden »till

skäligt pris» insattes i lagrummet vid frågans behandling inom riksdagen med

anledning av påpekande från socialstyrelsen, att detta förhållande borde fastslås

i lagtexten, därvid socialstyrelsen särskilt erinrade, att stadgandet i 19 §

2 mom. rusdrycksförsäljningsförordningen, därom att bolag har att ställa sig

till efterrättelse kontrollstyrelsens föreskrifter i avseende å bland annat försäljningspris

för rusdrycker, ej finge utgöra hinder i nämnda avseende.

I cirkulär nr 46 den 19 december 1918 angående tillämpning av 50 § rusdrycksförsäljningsförordningen

har sedermera kontrollstyrelsen föreskrivit att,

om angiven varusort anskaffas från handlande utom riket, det bolag, genom

vilket köparen anskaffar varusorten, skall åsätta densamma det pris, bolaget

självt enligt de allmänna grunderna för prissättning å motsvarande varuslag

vid utminutering skulle betinga sig för ifrågavarande varusort.

Mot bestämmelserna i detta cirkulär har nu anmärkts, att den sålunda

givna regeln för prissättning skulle stå i strid med ovannämnda på nykterhetskommitténs

uttalande grundade bestämmelse, att bolag skulle söka till .skäligt

pris anskaffa varan. Till eu början få de sakkunniga erinra, att det ej alltid

är så lätt att avgöra, vad som bör förstås med skäligt pris. Häri bör givetvis

inbegripas ej blott bolags direkta utgifter för anskaffningen utan ock

skälig andel i bolags allmänna omkostnader. I anseende till svårigheten att

beräkna sistnämnda andel synes det förfarande, som, enligt vad de sakkunniga

hava sig bekant, uti ifrågavarande hänseende tillämpas av åtskilliga

bolag att utöver inköpspris, tull, frakt och övriga omkostnader pålägga den

anskaffade varan samma procentuella tillägg å dessa utgifters sammanlagda

belopp, som bolagen enligt kontrollstyrelsens föreskrift äro skyldiga att vid

bestämmande av försäljningspriset å medelst utminutering saluhållen vara

lägga å varans inköpspris, väl låta sig försvaras. Med hänsyn därtill att syftet

med bolagens verksamhet icke torde vara att bereda nämnvärd vinst å

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kinii//. Maj.ls proposition Nr litl. r>r>

™i6,1 r>ka «»»''-

motsvara bolagens omkostnader ä rörelsen. Vad som bor ''»räknas

stanna"™ äi''Snta^Sn3"‘S,“ttb?B,4^df.. ”"»“‘ning ieke alltid

sp

på ökad vinst vid sin försälininsr till dpfnlii a Ij1?t^sga statsverkets anspråk

Ät:''rs*L''Ä*Ä^^^

Man må ej invända, att det ju står vederbörande ImW f,a++ „++ u

SÄ ■ÄÄ sSfv im,än?Sk “*baff“‘S »««t ei

ifrågavarande stadgande ur tmärn^in^ 1?" T''1 därmed sätta

vid handen, att, där SL så ö S iin^? har nämligen givit

understödda av sina kunders oerfatrenhS nf n nagraknada isäljare, härutinnan

namn och därigenom CtrI3SlllT4dft'' givit sin vara ett annat

?örordn1ngennupptåina Sdglndef med d^Vu* ^SrVcilÄljninS:

s. 56 Kontrollera mot PDF

56

Kungl. Maj:ts proposition Nr 191.

Enligt vad de sakkunniga inhämtat har emellertid enligt ett mellan

Soriteentralen och innehavaren av denna begränsade partih andelärattighe

den 14 iuli 1920 träffat avtal partihandelsrörelsen inlösts av Spritcentralen,

därvid rättighetsinnehavaren förbundit sig att efter avtalets dag icke vidare

i Sverige utöva någon som helst verksamhet inom vin- och spirituosabranschen

med undantag för det arbete, som ankomme på hos honom samma dag inneliggande

lager av viner, ävensom förklarat sig avstå från all ersättning fo

upphörd verksamhet inom förherörda verksamhetsgren samt fritaga Spriteentralen

från skyldighet att inköpa eller inlösa lager av vmer, inventarier

eller dylikt och från varje ersättningsskyldighet i fråga om hos innehavaren

aUktälMed hänsyn till vad sålunda blivit upplyst, synes icke erforderligt, att

särskilda lagstiftningsåtgärder vidtagas i syfte att bereda

tighetsinnehavare gottgörelse för det han genom den ifrågasätta nya lagstilt

ningen berövas möjligheten att efter dess ikraftträdande fortsatta den honom

enligt nämnda avtal fortfarande förbehållna partihandelsratten.

Specialmotiv.

Rusdrycksförsäljningsförordningen.

4 § 3 och 8 § 1.

Med hänsyn till den föreslagna nya anordningen av partihandeln med

spritdrycker och vin uteslutande genom för sådant ändamål bildat under särskild

kontroll ställt partihandelsbolag lärer det i förstnämnda lagrum nu upptagna

förbud böra inskränkas att avse endast tillverkare av rusdrycker, varjämte

samma anordning föranlett jämkning av ordalagen i 8 § 1.

10 § 1 och 12 §.

I dessa lagrum hava upptagits de nya stadganden, som avse att lag^

fästa den föreslagna anordningen i fråga om bedrivande av partihandel med

rusdrycker. Beträffande grunderna för desamma få de sakkunniga hänvisa

till den allmänna motiveringen och tillåta sig därutöver anföra följande.

Med den föreslagna monopoliseringen av partihandeln skulle uppenbarligen

bäst instämma, att densamma förbehölles allenast ett bolag. Då emellertid,

såsom av den allmänna motiveringen framgår, de sakkunniga anse, a.tt den

lämpligaste lösningen av denna fråga för närvarande vunnes genom att uppdraga

partihandelns utövande åt Spritcentralen och två av dess dotterbolag,

har lagtexten avfattats så, att möjlighet lämnas öppen för en dylik anordning.

Avtal med partihandelsbolag bör naturligtvis slutas för viss tid, och bor

avtalstiden enligt de sakkunnigas mening icke överstiga tio år. Att man till

s. 57 Kontrollera mot PDF

Kanal. Maj:ts proposition Nr IH1. 57

en början, innan nödig erfarenhet vunnits, bör sätta avtalstiden väsentligt

kortare, synes de sakkunniga uppenbart. Med hänsyn härtill hava de sakkunniga

i sitt förslag till avtal angivit en tid av fem år med bestämmelse tillika, att,

om uppsägning ej sker inom föreskriven tid, avtalet skall anses förlängt på

ytterligare fem år.

Övriga här upptagna stadganden torde icke tarva någon särskild motivering.

13 §•

Såsom i den allmänna motiveringen angives, hava här upptagits de bestämmelser,

som ansetts erforderliga i fråga om skyldighet för tillverkare av

brännvin och vin att sälja sin tillverkning till partihandlare. Att ålägga partihandelsbolag

uttrycklig skyldighet att inköpa allt brännvin, som kommer att

hembjudas, synes icke erforderligt. Bolaget torde med all säkerhet hava behov

av allt dylikt brännvin. Ej heller bör det kunna komma i fråga att föreskriva

dylik inköpsskyldighet i fråga om vin, då ju partihandelsbolagets möjlighet

att avyttra varan blir helt beroende av allmänhetens förbrukning därav.

15 §. ''

I och med genomförandet av den föreslagna nya organisationen av''

partihandeln med rusdrycker finnes uppenbarligen icke vidare behov av de

nu i 15 § upptagna bestämmelser. I stället hava här upptagits kontrollföresknfter,

motsvarande de nu i 14 § inrymda, med de jämkningar, som föranletts

därav, att det icke ansetts erforderligt eller lämpligt, att partihandelsbolag

skulle vara underkastat samma föreskrifter.

16 §.

Jämkningen i ordalydelsen av denna paragraf är föranledd av de föreslagna

nya bestämmelserna om rätt till partihandel med rusdrycker.

19 §.

De föreslagna nya bestämmelserna om pris- och inköpsnämnden hava

ansetts böra inrymmas i denna paragraf.

46 i

Med den föreslagna nya organisationen av partihandeln med spritdrycker

och vin instämmes icke gärna, att dylika varor sändas direkt från partihandlare

till köpare, utan hava de nu i denna paragraf upptagna bestämmelser

ansetts böra omfatta allenast direkt försändning av Öl från tillverkare.

50 §.

Till förekommande av missförstånd har det ansetts nödigt uttryckligen

u 8^a» skyldighet för detaljhandelsbolag att i här avsedd ordning anskaffa

viss hos bolaget icke tillgänglig vara icke föreligger, då varan finnes i

lager hos partihandelsbolag. Med hänsyn särskilt därtill, att enligt förslaget

Bihang till riksdagens protokoll 1922. 1 samt. 162 höft. (Nr 191.) 8

s. 58 Kontrollera mot PDF

58

Kungl. Maj:ts proposition Nr 191.

detaljhandelsbolag endast efter särskilt medgivande av pris- och inköpsnämnden

skulle äga rätt att importera spritdrycker och vin, har det ansetts lämpligt

stadga att här avsett anskalfande av spritdrycker och vin skall ske genom

nartihändelsbolag. En given följd av denna föreskrift ar att partihande s

bolag för sitt bestyr med importen hör äga rätt att av det fastställa priset till
godogöra

användes pa en mångfald ställen uttrycket

bolag i betydelse av bolag, som äger rätt till detaljhandel med rusdrycker, e

skulle nu kunna ifrågasättas, att, då i lagstiftningen upptagits aven hegreppot

nartihandelsbolag, ordet bolag på förstnämnda ställen borde för undvikande

av missförstånd utbytas mot detaljbandelsbolag eller något annat liknande uttryck

De sakkunniga hava emellertid ansett dylikt utbyte, som skulle fora - leda ändring i ett flertal av förordningens paragrafer, icke i allmänhet vara erforderligt.

I förevarande paragraf, där båda slagen av bolag namnas Damte

varandra, har emellertid ett förtydligande ansetts hora aga rum.

75 *, 85 *, 90 § 2.

Den föreslagna nya lydelsen av dessa lagrum torde icke tarva någon

särskild motivering.

98 $, 99 $.

De i dessa lagrum upptagna föreskrifterna torde numera sakna tillämplighet,

och synas desamma därför saklöst kunna sättas ur kraft.

Förslaget till ändrad lydelse av 7 § 2 mom. i näringsfrihetsförordningen.

Såsom av den allmänna motiveringen framgår, anse de sakkunniga att

rening av brännvin, avsett för förtäring inom landet, bor förbehållas uteslutande

åt partihandelsbolag, som avses i 12 § av rusdrycksforsaljmngsforordningen.

Bestämmelserna härom hava enligt de sakkunnigas uppfattning sin.

råtta plats i denna förordning, och förevarande lagrum har undergått darav

betingad förändring. Av den föreslagna lydelsen lärer med önskvärd tyd ighet

framgå, att rening av brännvin för export ma med Konungens tillståndbedrivas

även av annan än partihandelsbolag.

s. 59 Kontrollera mot PDF

Kung!. Maj.ts proposition Nr 191.

59

Förslaget till ändrad lydelse av 9 § i brännvinstillverkningsförordningen.

Såsom ovan erinrats vid förslaget till ändrad lydelse av § 7 2 mom. i

näringsfrihetsförordningen, har den ifrågasatta nya bestämmelsen om monopol

för partiliandelsbolag att bedriva rening av brännvin sin rätta plats i''

nämnda förordning. Då det emellertid enligt förevarande förordning i viss

utsträckning varit medgivet för tillverkare av brännvin att rena sådant, har

ansetts lämpligt att här intaga en särskild hänvisning till vad enligt den

ifrågasatta lagstiftningen skall gälla om rätt till rening av brännvin.

Förslaget till ändrad lydelse av 1 § i kungörelsen den 18 december 1918.

Förändringen i denna paragraf inskränker sig till en av de nya bestämmelserna

om upplåtande åt bolag av rätt till partihandel med spritdrycker

och vin, föranledd jämkning i ordalagen. De sakkunniga, som icke anse det

falla inom ramen för det dem lämnade uppdrag att föreslå ytterligare ändring

i här upptagna bestämmelser, vilja dock ifrågasätta, huruvida icke den nu

åt detaljförsäljningsbolag inrymda rätten att utan tillstånd för köparen sälja

alkoholhaltig vara bör utsträckas att omfatta jämväl partihandelsbolag.

Särskilt yttrande av kammarherre von Hofsten.

Det av de sakkunniga gjorda uttalandet i samband med frågan om den

nuvarande tillämpningen av 50 § i rusdrycksförsäljningsförordningen angående

detaljhandelsbolags förpliktelse att för enskild persons räkning söka till

skäligt pris från namngiven firma inom eller utom riket anskaffa viss uppgiven

vara, ävensom det förslag och de motiv till ändrad lydelse av berörda

stadgande, som av de sakkunniga framlagts, anser jag mig icke kunna biträda.

Vad först angår den nuvarande tillämpningen av stadgandet, torde efter

mitt förmenande med all tydlighet av de sakkunnigas yttrande framgå

bland annat, att riksdagen vid antagandet av ifrågavarande paragraf godkänt

nykterbetskommitténs av socialstyrelsen skärpta uttalande, att detaljhandelsbolag

icke finge i nu berörda hänseende pålägga andra avgifter än de

med bolagens besvär förenade kostnader. Det bör därvid särskilt ibågkommas,

att socialstyrelsen framhållit, att stadgandet i 19 § 2 mom. rusdrycksför
-

opaginerad Kontrollera mot PDF

1

(iO Kung!. Maj:ts proposition Nr 191.

säljningsförordnihgen, därom att bolag hade att ställa sig till efterrättelse

kontrollstyrelsens föreskrifter i avseende å försäljningspris för rusdrycker, ej

finge utgöra hinder i nämnda avseende. Under sådana förhållanden synes

enligt mitt förmenande kontrollstyrelsens av de sakkunniga refererade cirkulär

nr 46 den 19 december 1918 angående tolkning av ifrågavarande stadgande

— innebärande, att det importerande bolaget skulle åsätta varusorten det pris,

som bolaget självt enligt de allmänna grunderna för prissättning å motsvarande

varuslag vid utminutering skulle betinga sig för* ifrågavarande varusort

— icke låta sig väl förenas med nyss angivna grunder för stadgandet, I

varje fall torde kontrollstyrelsens tolkning lätteligen kunna föranleda till godtycke

och till åsättande av ett pris å dylik importerad vara, som bliver uppenbarligen

oskäligt högt i förhållande till det inköpspris, som varan verkligen betingat,

varvid prisskillnaden kan komma att vida överstiga de kostnader, som

bolaget ådragit sig för sina med importen förenade besvär. Det skall visserligen

erkännas, att det kan möta svårighet att beräkna den ersättning, som

rimligen bör tillkomma bolaget, men att kontrollstyrelsens tolkning, såsom de

sakkunniga göra gällande, skulle låta sig väl försvaras, synes mig svårligen

vara riktigt. Det vill för övrigt förefalla, som om redan av de sakkunigas uppfattning,

att ifrågavarande vinstmarginal vore en »rikligt tilltagen värdemätare

i fråga om vad som borde beräknas motsvara bolagens omkostnader å rörelsen»,

bure vittnesbörd om, att kontrollstyrelsens tolkning av stadgandet i tilllämpningen

ådragit den enskilde kostnader utöver, vad lagstiftningen avsett.

Vad härefter beträffar de sakkunnigas förslag till ändrad lydelse av nu

behandlade stadgande samt de sakkunnigas motivering om huru stadgandet

bör tolkas, synes det åtminstone kunna ifrågasättas, huruvida icke dåvarande

chefens för finansdepartementet uttalande till statsrådsprotokollet den 12 september

1921 vid frågan om denna utrednings företagande bör tolkas så, att enligt

hans förmenande utredningen skulle taga särskilt sikte på, att den enskild

person i gällande lagstiftning förbehållna rättighet att erhålla viss

varusort till skäligt pris alltjämt borde kvarstå. Enligt min åsikt bör vid en

anordning av partihandeln med rusdrycker som den nu föreslagna, då den dock ''

i vida kretsar inom vårt land i och för sig impopulära monopolsidén jämväl på

detta område så att säga fastslås i lagstiftningen, den enskildes nuvarande rättigheter

i det behandlade hänseendet snarare förstärkas och befästas än försvagas.

Det måste dock anses ostridigt, att, därest genom de sakkunnigas tolkning

av det föreslagna stadgandet i överensstämmelse med kontrollstyrelsens

ovannämnda cirkulär, styrelsens angivna uppfattning vunne ytterligare burskap,

den enskildes ställning i detta hänseende skulle i verkligheten försämras.

De sakkunniga hava starkt betonat, att syftet med den föreslagna lagstiftningen

å partihandelns område icke borde vara att tillföra staten största

möjliga inkomst å partihandeln utan i stället att partihandelsbolagen i främsta

hand borde söka tillhandahålla varor av tillfredsställande beskaffenhet till

lägsta möjliga pris. Ur synpunkten av statens intresse av inkomst å partihandeln

saknar därför uppenbarligen stadgandet i 50 § rusdrycksförsäljningsförordningen

någon egentlig betydelse.

Det torde icke heller kunna rimligen påstås, att särskild anledning skulle

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kanyl. Maj:ts proposition Nr 11)1.

(il

föreligga att bringa den av staten privilegierade partihandelsorganisationen

ytterligare skydd genom att inskränka den enskildes nu behandlade i lagstiftningen

tillerkända rättighet.

De förändringar de sakkunniga föreslagit i angivna paragrafs (§ 50) lydelse

avse dels ett fastställande av, att de lagertillgångar, om vilka i paragrafen

är fråga, skulle gälla även partihandelsbolag, så att den enskilde icke

skulle äga rätt få den begärda varusorten importerad, därest den hölles i

lager hos partihandelsbolaget, dels ock att den i paragrafen omhandlade importen

skulle verkställas genom partihandelsbolag.

De sakkunnigas uppfattning, att import icke må medgivas, därest den

begärda varan verkligen finnes i lager hos partihandelsbolag, bör givetvis anses

ligga i sakens natur, i all synnerhet som man torde kunna utgå från den

förutsättning, att allmänheten kan hava berättigade anspråk på, att detaljhandelsbolagen

höra vara i möjligaste mån försedda med de olika av partihandelsbolagen

saluhållna varorna, något som emellertid hittills ingalunda

alltid varit fallet, i synnerhet i landsorten, där det i allmänhet icke varit möjligt

erhålla goda vinsorter annat än i relativt mycket höga prislägen.

Vidkommande den andra av de sakkunniga föreslagna ändringen av lydelsen

i stadgandet därom, att importen, vad spritdrycker och vin angår, skall

ske genom partihandelsbolag och ej såsom hittills av vederbörande detaljhandelsbolag,

kan jag icke värja mig för den misstanken, att den föreslagna förändringen

av paragrafen i fråga kan komma att medföra såväl onödig tidsutdräkt

som ytterligare kostnader och för den enskilde än mer försvåra begagnandet

av rättigheten. Då stadgandets syfte jp endast bör vara att åstadkomma

en kontroll ur nykterhetssynpunkt, om import bör äga rum, och denna

kontroll i varje fall måste utföi''as av detaljhandelsbolaget, torde det vara enklast,

att importen även såsom hittills får verkställas av detta bolag.

I följd härav torde i den föreslagna lydelsen av § 10 rusdrycksförsäljningsförordningen

rätt böra inrymmas för detaljhandelsbolag att verkställa

import i dylika fall utan tillstånd av pris- och inköpsnämnden.

För närvarande torde det nu berörda stadgandet faktiskt å flera håll tilllämpas

så, att hinder icke möter för eu enskild person att få infört ett parti

vin, som han redan själv inköpt från en angiven firma. Vid flera tillfällen har

emellertid med stöd av stadgandets ordalydelse — men enligt inin uppfattning

emot stadgandets mening — importtillstånd i dylika fall förvägrats.

Då det icke synes vara rimligt att uppställa en sådan skillnad, torde

det. vara riktigast att giva lagrummet en avfattning, som lämnar en person

möjlighet att få varor införda även i sådana fall, då desamma redan äro

inköpta.

Det har påståtts, att ett dylikt medgivande skulle skänka stöd åt ett

nu efter förmenande i stor utsträckning av vissa utländska agenter bedrivet

förfarande, att i strid mot § 7 i rusdrycksförsäljningsförordningen vid personliga

besök utbjuda rusdrycker.

Det synes mig emellertid som om, då dylikt förfarande i mycket liten

utsträckning hittills i laga ordning beivrats, farhågorna i detta hänseende betydligt

överdrivits. Därest det verkligen skulle befinnas, att, ehuru man

sökt i möjligaste mån i laga ordning näpsa ett sådant förfarande, detsamma

s. 62 Kontrollera mot PDF

62

Kungl. Maj:ts proposition Nr 191.

likväl skulle tilltaga i omfattning, först då synes det mig finnas anledning att

vidtaga ytterligare åtgärder för stävjande av ett dylikt överträdande av gällande

lag. Att dessförinnan, för de illojala agenternas skull, beskära den laglydige

medborgaren hans rätt, synes mig icke böra ifrågakomma.

På grund av vad ovan anförts tillåter jag mig hemställa, att det föreslagna

tillägget till 50 § rusdrycksförsäljningsförordningen »vad spritdrycker

och vin angår genom partihandelsbolag» måtte utgå, i sammanhang varmed i

10 § samma förordning bör intagas bestämmelse, som medgiver detaljhandelsbolag

rättighet verkställa här ifrågasatta import utan särskilt av pris- och in

köpsnämnden lämnat tillstånd. Därest den av mig ovan hävdade meningen,

att bolags förpliktelse enligt 50 § bör omfatta jämväl av varuägaren redan inköpt

viss varusort, icke skulle kunna anses inrymmas under stadgandets nuvarande

lydelse, torde erforderlig ändring av detsamma böra vidtagas.

Särskilt yttrande av riksgäldsfullmäktigen Kvarnzelius,

De sakkunnigas majoritet har i fråga om det i 50 § av rusdrycksförsäljningsförordningen

innehållna stadgandet uttalat, att syftet med förevarande

lagstadgande uppenbarligen vore närmast att bereda vederbörande köpare

garanti för viss vara, som han på grund av individuell smakriktning eller av

annan anledning önskat förskaffa sig, men däremot icke att lämna möjlighet

öppen för köpare att förskaffa sig önskad vara till billigare pris än som i allmänhet

finge betalas för vara av motsvarande beskaffenhet. Med denna tolkning

av lagrummet har majoriteten ansett sig höra bibehålla detsamma med

allenast mindre jämkningar, varvid emellertid tillika givits uttryck åt den

förhoppningen, att, då den nya föreslagna organisationen av partihandeln med

rusdrycker syntes innebära bästa möjliga garanti för tillhandahållande av

goda varor under riktig ursprungsbeteckning till skäligt pris, den i förevarande

lagrum enskild köpare förbehållna importrätt allt mindre skulle

komma till användning.

Jag delar i allt väsentligt den tolkning av här ifrågavarande stadgandes

innebörd, åt vilken majoriteten givit uttryck, men enär den egentliga anledningen

till stadgandets fortsatta bibehållande enligt de sakkunnigas uppfattning

endast skulle vara önskan att vidmakthålla ett såsom nödigt ansett

skydd för en enskild svensk vin- och spritdrycksköpares individuella smakriktning,

så tillåter jag mig ifrågasätta, huruvida detta skäl är tillräckligt för

bibehållandet av den enskildes inköpsrätt. Min tveksamhet i detta avseende

är så mycket större som jag befarar, att stadgandets bibehållande, utan att

tillgodose något verkligt behov, kan komma att medföra vissa väsentliga

olägenheter.

s. 63 Kontrollera mot PDF

Kanyl. Maj.ts proposition Nr 191.

63

Vad först beträffar bohövligheten att omgärda deri individuella smak

riktningens tillfredsställande med garantiföreskrifter av denna art, vill jag

framhålla, att enligt vad som framgår av en närmare granskning av de synnerligen

utförliga kataloger, i vilka de nuvarande partihandelsbolagen förteckna

sina varor, tillgången på såväl spritdrycker som viner torde höra betecknas

såsom synnerligen omfattande och urvalet såsom mycket rikhaltigt.

En jämförelse med motsvarande förhållanden under den så kallade fria vinhandelns

tid eller med de kataloger och varuförteckningar, i vilka vinhandlare

i med vårt i produktionshänseende jämställda länder salubjuda sina varor,

bestyrker det antagandet, att de nuvarande svenska förhållandena i detta avseende

snarast måtte betecknas såsom bättre, och att den inhemske konsumentens

alla rimliga anspråk i dessa hänseenden numera måste anses vara på ett

fullt tillfredsställande sätt tillgodosedda.

Den individuella smakriktning, som ej kan tillfredsställas med det mångsidiga

urval av varor, som bjudas av den nuvarande partihandeln torde vara

av så specifik natur, att det i varje fall måste ifrågasättas, huruvida det kan

anses vara ett allmänt intresse att skydda densamma.

Om sålunda av denna anledning näppeligen något skäl förefinnes att bibehålla

det med 50 § avsedda skydd för någon enstaka konsuments speciella

önskan att kunna erhålla ett sällsyntare slag av rusdrycker, så kan emellertid,

enligt min mening, å andra sidan ett bibehållande av detta lagrum innebära

åtskilliga olägenheter.

Till en början tillåter jag mig framhålla, att den import, som med

stöd av detta stadgande ägt rum, ingalunda kan sägas ha varit utan kvantitativ

betydelse. Jag hänvisar i sådant syfte till nedanstående siffror, som jag

erhållit från Aktiebolaget Vin- & Spritcentralen och vilka angiva förhållandet

mellan denna import (den så kallade privatimporten) och systembolagens totala

försäljning av viner under år 1920 samt de tre första kvartalen av innevarande

år.

*\

Privatimporten av viner i % av den totala försäljningen till konsumtion åren 1920—1921

Varuslag

(detaljhandeln).

1920

O/

/o

1921

1. kvart.

o/

/O

1921

II. kvart.

O/

/O

1921

m. kvart..

%''

Svaga viner ..

................. 21.6

7.8

lO.o

17.8

Mouss. »

................. 3.5

1.9

0.6

3.7

Starka »

................. 10.5

4.4

5.6

5.8

Summa 12.4

4.8

6.0

8.1

Enär motbokskontrollen lägger vissa hinder i vägen för fri disposition

av importerade spritdrycker, har denna import i allt väsentligt kommit att avse

viner. Den privata vinimporten utgjorde, såsom förestående siffror utvisa,

under år 1920 12.4 procent av systembolagens vinförsäljning. Under år 1921 har

siffran visserligen varit något lägre men företer å andra sidan en stigande

tendens. Privatimporten innebär sålunda en till sin omfattning beaktansvärd

del av hela vinomsättningen.

s. 64 Kontrollera mot PDF

64

Kung!. Maj:ts proposition Nr 191.

Om redan denna fråga måste anses vara av vikt, när det, såsom av de

sakkunniga föreslagits, är fråga om instiftande av ett faktiskt monopol på

detta område, så framgår av privatimportens omfattning även, att denna åtminstone

hittills säkerligen ingalunda inskränkt sig allenast till ett tillfredsställande

av en viss smakriktning hos den svenska konsumtionen. Det kan

nämligen icke med fog antagas, att denna smak skulle vara så avvikande

mot den, som är representerad i partihandelsbolagens varuurval, att den skulle

nödvändiggöra en import uppgående till bortåt Vn> av rikets hela vinförsäljning

eller omkring Vs av totalkonsumtionen av svaga viner. 1

stället torde med stor sannolikhet kunna antagas, att privatimporten hittills

i största utsträckning kommit till stånd av den anledning, att den enskilde

importören trott sig därmed kunna anskaffa viss vara för billigare pris

än motsvarande vin betingat i detaljhandeln, och sålunda byggt på en tolkning

av 50 §, vilken helt strider mot de sakkunnigas uppfattning.

Med denna privatimport sammanhänger även ett annat förhållande,

som jag härmed anser mig böra beröra. Enligt vad från trovärdigt håll meddelats

angående partihandelsbolagens och systembolagens erfarenhet giver

denna vid handen, att de flesta för tillgodoseende av enskild import effektuerade

beställningar framkallats av orderupptagningar av agenter för främmande

partihandlare. Trots det uttryckliga förbud, som i § 7 av rusdrycksförsäljningsförordningen

finnes stadgat mot att vid personligt besök eller genom

ombud till salu utbjuda rusdrycker eller upptaga beställningar därå hos

privatpersoner liksom mot att för egen eller annans vinning söka förmå någon

att å utminuteringsställe inköpa rusdrycker, lärer det synnerligen ofta förekomma,

att representanter för utländska hus vid personliga besök hos privatpersoner

utbjuda sina varor och på dem upptaga beställningar. Dessa agenter

tillhandagå kunderna med tryckta beställningsblanketter, som, sedan de ifyllts,

inlämnas hos systembolaget på orten, stundom till och med av agenterna själva

i stället för av kunderna, och ofta händer, att agenterna för sina kunders räkning

förskottera de penningbelopp, som enligt 50 § kunna fordras som säkerhet

för betalningens fullgörande. Ett sådant förfarande är uppenbarligen olagligt.

I några fall har detta agenternas uppträdande föranlett laga åtal, ehuru

ingalunda i den omfattning, som de ständiga överträdelserna av § 7 kunnat motivera.

Så ha i Norrköping och Örnsköldsvik kringresande köpmän blivit bötfällda,

sedan genom vittnesbevisning blivit till fullo styrkt, att de vid åtskilliga

tillfällen vid personligt besök hos enskilda personer utbjudit vin till försäljning

och därå upptagit beställningar. Vid vittnesförhören har framkommit,

att kunder ej sällan förklarat sig tillfredsställda med att vederbörande

bolag icke ansett sig kunna effektuera de på olaga sätt tillkomna beställningarna.

Endast på grund av agentens enträgenhet ha de undertecknat den

rekvisitionsblankett, som förelagts dem, och för ett fullgörande av beställningen

ha de saknat intresse.

Utom dylika oegentligheter, till vilka tillämpningen av 50 § sålunda lett,

torde även böra framhållas, att den privatimport, som under dess hägn ägt

rum, i stor utsträckning försiggått utan att de importerade vinerna motsvarat

den föregivna ursprangsbcteckningen. Det torde härav vara klart, att det ingalunda

förhåller sig så som ofta angivits eller att bibehållandet av 50 § skulle

s. 65 Kontrollera mot PDF

65

Kungl. Maj:ts proposition Nr 191.

Sl.TiÄÄSf'' lapderaa. Tvärtom .y?es vin.

vnrortiaf°r *“ "1>prätlhäll‘"<le korrekt nreprunrabetikning p^de^nYörfa

av 50 häller före, att ett bibehällande

anses fylla något allmänt intresse av hetvdpU.^ maj°ritel föreslagit icke kan

åtskilliga avsevärda olägenheter främst den ®’ 1*J®n.daremot vara förenat med

av det i § 7 stadgade förbudet mot a^entS/r dar™m ett upprätthållande

har jag uttalat den meningen, att de fakkunn^K^f^-- enskllda>. omöjliggöres,

lagrum hör utgå ur författningen. i0rt f°reslå> ifrågavarande

(Bilaga vid de sakkunnigas betänkande.)

Till Herrar Sakkunniga

organisation.

för utredning rörande rusdryckspartihandelns

Spritcentnilen^TOrllSnriaf^land6annat^för^l s^yj?|tsen lör Aktiebolaget Vin- &

åt Spritcentralen, Aktiebolaget J. D Grönstedt & To ^ a“ga®ude upplåtande

ner & Wilcken av rätten att idka Irl 7, & , samt Aktiebolaget Teg
tillika

hemställt, att styrelsen ville meddela il nled. spritdrycker och vin samt

sin del godkänna nämnda iv^alsfö“sla^ hnr. ciV f denJvore beredd att för

frågan till behandling och tillåtasfimPS^lson denQa dag förehaft

samråd i ämnet med bolagets ,famatr anledumg harav, ävensom efter

någon erinran^mTsl“ „?e mS^ten fv" ?“ SlJrehm id“>

stammelse med det av de ÖV™“-

Stockholm den 21 november 1921. B ''

Ä styrelsens för Aktiebolaget Vin- & Spritcentralens vägnar

F. BERGENHOLTZ.

M. Morcus.

Bihang till riksdagens protokoll 1922. 1 smil.

162 käft. (Nr 191.)

9

s. 66 Kontrollera mot PDF

66

Kungl. Maj:ts proposition Nr 191.

Bilaga II.

Till KONUNGEN.

Genom remiss den 1 innevarande december har Kungl. Maj:t anbefallt

kontrollstyrelsen att avgiva och senast den 24 i samma månad inkomma med

underdånigt utlåtande över ett av partihandelssakkunniga den 23 nastlidna november

avgivet betänkande med förslag till ändringar i vissa delar av rus
drycksförsäljningsförordningen.

.. . , ,

I anledning härav får kontrollstyrelsen till en början anföra, att styielsen

lämnat en historik för den förevarande frågans behandling i sitt till 1921

års riksdag avgivna utlåtande, vilket såsom bilaga är fogat till bevillningsutskottets

utlåtande nr 39. Kontrollstyrelsen anser sig därför i detta sammanhang

allenast böra erinra om att styrelsen tidigare vid upprepade tillfallen

yttrat sig beträffande de spörsmål, som nu behandlas i det föreliggande betankandet

I en P. M. av december 1917 till dåvarande statsrådet och chefen tor

finansdepartementet gav chefen för kontrollstyrelsen uttryck åt den uppfattningen,

att all partihandel med spritdrycker och vin borde centraliseras i ett

enda bolag, där staten hade bestämmanderätten genom att innehava samtliga

stamaktier. Genom eu skrivelse den 10 oktober 1919 till dåvarande departementschefen

hemställde kontrollstyrelsen om åtgärder i syfte att de aktiebolaget

Stockkolmssystemet tillhöriga stamaktierna i aktiebolaget Vin- & {spritcentralen

måtte inlevereras till statsverket; varjämte styrelsen ifragasatte upptagande

till behandling av frågan om partihandelns ordnande i huvudsaklig

överensstämmelse med vad i nyssnämnda P. M. angivits. Sedan i anledning

härav aktiebolaget Stockholmssystemet inkommit med förslag pm upplösandet

av sambandet mellan detta bolag och aktiebolaget Vin- & Spritcentralen med

bibehållande i huvudsak av den privata ledningen inom sistnämnda bolag, avgav

kontrollstyrelsen den 7 februari 1920 utlåtande i ämnet, varvid styrelsen,

med fasthållande av sin i den ovannämnda skrivelsen av den 10 oktober 1919 intagna

ståndpunkt, avstyrkte aktiebolaget Stockholmssystemets förslag. Genom

beslut den 5 mars 1920 godkändes med vissa modifikationer det förslag, som

aktiebolaget Stockholmssystemet framlagt, och härigenom lades grunden for

den nuvarande ordningen på partihandelns område.

Kontrollstyrelsens uppfattning om riktlinjerna för berörda fragas lösning

hade alltså i huvudsak icke godkänts av Kungl. Maj:t.

Såvitt kontrollstyrelsen kunnat finna, utgå partihandelssakkunniga i

sitt förevarande betänkande från att partihandeln skall ordnas väsentligen

opaginerad Kontrollera mot PDF

G7

Kungl. Maj.ts proposition Nr 191.

inom den ram, som uppdraga genom Kungl. Maj:ts beslut av den 5 mars 1920,

även om statens inflytande på partihandelns handhavande i vissa hänseenden

är avsedd att förstärkas. Vad partihandelssakkunniga anfört till stöd för det

föreliggande förslaget liar icke inneburit anledning för kontrollstyrelsen att i

princip uppgiva den tidigare av styrelsen hävdade uppfattningen om den lämpligaste

formen för partihandelns utövande. Kontrollstyrelsen håller före, att,

om större beaktande ägnats de av styrelsen angivna synpunkterna, detta skulle

hava varit lyckligare, och särskilt den senare utvecklingen på området ifråga

torde vara ägnad att bestyrka riktigheten härav. Enär emellertid, med hänsyn

till vad som förekommit, det är föga sannolikt, att partihandeln åtminstone

under de närmaste åren kommer att organiseras i enlighet med de riktlinjer,

kontrollsfyrelsen tidigare angivit, har styrelsen ansett sig icke böra avstyrka

föreliggande förslag.

Gent emot detsamma har emellertid kontrollstyrelsen funnit anledning

framställa vissa anmärkningar och erinringar.

Såsom framgår av 12 § 1 mom. i det framlagda förslaget till rusdrycksförsäljningsförordning

står det öppet att bilda flera partihandelsbolag. Såsom

inhämtas av motiveringen (sid. 20—21 och sid. 35) synas de sakkunniga

förutsätta, att två av de nuvarande partihandelsbolagen, nämligen Karlshamns

punschfabriksaktiebolag och aktiebolaget J. Cederlunds eftr. skulle likvidera

och uppgå i aktiebolaget Vin- & Spritcentralen, under det att två andra dotterbolag,

nämligen aktiebolaget J. II. Grönstedt & Co. samt aktiebolaget Tegnér

& Wilcken fortfarande skulle bestå såsom särskilda partihandlare vid sidan av

aktiebolaget Vin- & Spritcentralen. För sin del kan kontrollstyrelsen icke finna

en dylik anordning befogad. Några bärande skäl härför hava icke av de sakkunniga

blivit anförda; och av deras yttrande framgår, att bibehållandet av

de två sistnämnda dotterbolagen såsom självständiga företag anses motiverat

endast »för närvarande». De sakkunniga hava tänkt sig, att en undersökning

skulle komma till stånd, huruvida icke i framtiden de två dotterbolagens ställning

såsom självständiga affärsföretag borde upphöra, men att i avvaktan på

undersökningens resultat rätt till partihandel borde tillerkännas ifrågavarande

dotterbolag.

Även om enligt kontrollstyrelsens mening eu undersökning bör göras om

sättet för dotterbolagens uppgående i aktiebolaget Vin- & Spritcentralen och

formerna för den framtida organisationen av ett enda partihandelsbolag, synes

någon tvekan icke kunna råda därom att eu sammanslagning bör komma till

stånd. Skall nämligen statsverket erhålla största möjliga avkastning av parti

handelsrörelsen, synas alla administrationsförenldingar böra vidtagas, som

kunna medföra besparingar; och besparingar vinnas självklart, när dotterbolagens

kostnader för särskild styrelse och för särskilda kontor m. m. bortfalla.

Med den ståndpunkt, de sakkunniga i motiveringen intagit beträffande

dotterbolagen, synes det hava varit riktigast, att de sakkunniga föreslagit, att

tillstånd till partihandel allenast finge meddelas ett enda bolag samt att i en

övergångsbestämmelse föreslagits, att tillstånd finge meddelas till ytterligare

två partihandelsbolag att utöva rörelse under en tid av högst tre år.

Ett dylikt förslag anser kontrollstyrelsen även ur en annan synpunkt

motiverat. Med den lydelse, som av de sakkunniga föreslagits beträffande 12 §

s. 68 Kontrollera mot PDF

68

Kungl. Maj:ts proposition Nr U>1.

1 mom., finnes nämligen intet hinder för att liera partihandelsbolag antagas än

de tre bolag, som de sakkunniga i sin motivering förutsatt skola erhålla tillstånd

att bedriva partihandel. Även om det under nuvarande förhållanden icke

är sannolikt, att ytterligare bolag utöver de tre åsyftade bolagen av Kungl.

Maj :t skola antagas, föreligger dock alltid den möjligheten, att i framtiden under

ändrade förhållanden tillstånd kan komma att meddelas andra bolag, som i

övrigt uppfylla de i 12 § angivna villkoren för att antagas såsom utövare av

partihandel.

Kontrollstyrelsen får därför föreslå, att allenast ett bolag må bedriva

partihandel samt att under de närmaste tre åren ytterligare två bolag må medgivas

bedriva sådan handel.

De sakkunniga föreslå i 12 ^ 3 mom., att delägarna i partihandelsbolag

icke få åtnjuta vinning utöver skälig ränta å de av delägarna tillskjutna kontanta

medel. Någon närmare bestämmelse om vad som förstås med »skälig

ränta» finnes icke i förslaget till rusdrycksförsäljningsförordningen eller i

andra till betänkandet fogade förslag. Visserligen lärer det i aktiebolaget Vinfe

Spritoentralens bolagsordning vara bestämt om utdelningens storlek till såväl

stamaktieägare som preferensaktieägare samt att bolagsordningen ej får

ändras utan Kungl. Maj:ts tillstånd. En så viktig bestämmelse som den om

utdelningen till aktieägarna torde dock böra fastslås i förordningen, liksom

fallet är i rusdrycksförsäljningsförordningen beträffande detaljhandelsbolagens

utdelning till dessa bolags delägare.

Såvitt kontrollstyrelsen kunnat finna, åsyfta de sakkunniga, att det den

1 september 1920 träffade avtalet mellan Kungl. Maj:t och kronan å den ena

samt aktiebolaget Stockholmssystemet å -den andra sidan om överlåtande av

stamaktierna i aktiebolaget Vin- & Spritcentralen till ett enskilt konsortium

fortfarande skall gälla. Emellertid finnes icke i föreliggande författnings- och

avtalsförslag något uttryckligt angivande av att ifrågavarande synnerligen

viktiga och för statens ställning till aktiebolaget Vin- & Spritcentralen grundläggande

avtal fortfarande skall gälla. Föreskrift härom hade enligt styrelsens

mening bort intagas antingen i förordningen eller i det å sid. 10—13 intagna

förslaget till avtal mellan staten och partihandelsbolagen. Därjämte

bör en så viktig bestämmelse, som att partihandelsbolags bolagsordning ej får

ändras utan Kungl. Maj:ts medgivande, inflyta i förordningen.

Stadgandet i 13 § av de sakkunnigas förslag synes kontrollstyrelsen innebära

en utvidgning av tillverkares rättigheter i jämförelse med dem, som de

nu faktiskt hava. Tillverkarna av brännvin kunna uppdelas i två stora huvudgrupper,

nämligen å ena sidan de tillverkare, som innehava bränneri, där

allt det tillverkade brännvinet försäljes till partihandlare med skattefri sprit,

utföres ur riket eller användes i tillverkarens egen rörelse (här nedan benämnda

sulfitsprittillverkare) och å andra sidan samtliga övriga brännvinstillverkare

(här nedan benämnda förtäringssprittillverkare). Dessa senare torde numera

utan undantag vara anslutna till Sveriges bränneriidkareförening, som genom

avtal med aktiebolaget Vin- & Spritcentralen förbundit sig att leverera allt av

medlemmarna tillverkat brännvin till sistnämnda aktiebolag. De sakkunnigas

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition Nr 1D1.

(i!)

ear na ,ut darpå> att även förtäringssprittillvjerkarna skulle få rätt utt

StSharÄ CD räHttighet’ 80111 hittilk allenast sulfTtsprfttm

, h , d,yllk anordning, som ingalunda är av de nuvarande

tSlhSfSrdent mot11Verad’ ka£ emellertid enli«t kontrollstyrelsens mening leda

till vådliga konsekvenser. Styrelsen anser därför, att en förtärinalsmitiill

verka! e allenast bör tillerkännas rätt att antingen försälja det tillverkade

r-1 Par^andlare eller exportera detsamma. Den ifrågavarande

13 § bor darfor enligt styrelsens mening erhålla följande lydelse:

»1. tillverkare av brännvin, som jämlikt 4 § av förordningen angående

Vin Ti av brännvin erhållit tillståndsbevis, vare skyldig att till partin

e sbolag, som i 12 § sägs, försälja allt brännvin, som icke utföres ur riket

med iakttagande av de av Konungen därutinnan meddelade bestämmelserdock

gaUe ej vad såiundä stadgas ifråga om tillverkare vid bränneri, där allt

det tillverkade brännvinet forsaljes till partihandlare, varom förmäles i förord
miveåa“f,

ee*en ^ U‘tÖr“ “ rike‘ i

Beträffande 50 § i rusdrycksförsäljningsförordningen hava de sakkun“g®s

“.ajorJ,te)t .föreslagit viss ändring, som sammanhänger med omläggningen

®L partihandelsinstitutet Av herr Kvarnzelius har emellertid avgivits en re
!

Iatr- dari V\n påyrkar> att 50 § måtte upphävas. Enär kontrollstyrelsen

delär de synpunkter, som i reservationen framförts, och då styrelsen har en

välgrundad erfarenhet om att bestämmelsen ifråga av åtskilliga enskilda

affärsman anvandes till att kringgå andra bestämmelser i förordningen vin

s yreisen tillstyrka bifaU till herr Kvarnzelius’ reservation.

Vad slutligen beträffar den 9 § 2 mom. av förslaget till ändrad Ivdelse

taroll«faniiVmStlv7erkllmfSaÖr0rdnillgen omnämnda prisnämnden, anse/ kontrollstyrelsen,

att en av ledamöterna i densamma bör utses av kontrollstyrel
f^Hi1Prirf"iOChÄmk°PSnamnd''

Ålit brännvin, som inom landet är föremål för dealjhandel,

går genom pris- och inköpsnämnden, och i denna nämnd sitta re

present an t er för såväl systembolagen som allmänheten. I nämnden finnes samlad

erfarenhet beträffande prissättning å rusdrycker i allmänhet och nämnden

kar st°ra mtressen av prissättningen å det inom landet tillverkade brännvinet,

enai detta utgor standardvaran inom detaljhandeln.

rande ^''ÄwÄiS”"" ,taJa* ioke “> ^

Stockholm den 22 december 1921.

Underdånigst

FREDRIK ZETHELIUS.

G. B. LAGERGREN. EINAR J:SON THULIN.

Ernst Pehrzander.

s. 70 Kontrollera mot PDF

70

Kungl. Maj:ts proposition Nr 191.

Utdrag ur protokoll, hållet hos kungl. kontrollstgrelsen den 22 december

1922.

Närvarande: Herr överdirektören Zethelius, administrative ledamoten Lagergren

och byråchefen Thulin.

S. D. Anmäldes Kungl. Maj :ts remissresolution den 1 december 1921, varigenom

kontrollstyrelsen anbefallts avgiva utlåtande över ett av partihandelssakkunniga

den 23 nästlidna november avgivet betänkande med förslag till

ändringar i vissa delar av rusdrycksförsäljningsförordningen m. m.

Styrelsen beslöt att såsom svar på remissen avlåta det utlåtande, registratur

utvisar.

Ledamoten Lagergren var i visst avseende skiljaktig och yttrade:

»Jag, som alltjämt anser, att med försåt jningsmedlens indragning till

statsverket, beslutad vid 1913 års riksdag, statsmonopolet faktiskt var givet och

med denna utgångspunkt ej kan finna annat än att de av aktiebolaget Stockholmssystemet

samt Spritcentralen härutinnan följdriktigt vidtagna åtgärderna

för koncentreringen, frånsett metoderna därvid, äro värda erkännande,

tillstyrker i sakens nuvarande läge det av sakkunniga avgivna förslaget med

de av kontrollstyrelsen angivna förändringar. Beträffande 50 § rusdrycksförsäljningsförordningen

stannar jag dock vid sakkunnigas förslag och åberopar

därvid det av desamma (sid. 33) gjorda uttalandet att den uti ifrågavarande

lagrum enskild köpare förbehållna importrätt allt mindre skall komma till användning,

då den föreslagna nya organisationen av partihandeln med rusdrycker

syntes innebära bästa möjliga garanti för tillhandahållandet av goda varor

under riktig ursprungsbeteckning till skäligt pris.»

Härefter yttrade herr överdirektören:

»Ledamoten Lagergren anförde, att de av aktiebolaget Stockholmssystemet

och aktiebolaget Vin- & Spritcentralen vidtagna åtgärderna för koncentreringen

äro värda allt erkännande. Till förekommande av möjliga missförstånd

har jag, i anledning av vad han sålunda uttalat, ansett påkallat att framhålla,

att det utlåtande, som kontrollstyrelsen nu avgiver, icke får anses innebära

något underkännande av dessa åtgärder. Styrelsen har i sitt yttrande till bevillningsutskottet

vid 1921 års riksdag (utlåtandet nr 39, sid 44) lämnat .aktiebolaget

Vin- & Spritcentralen allt erkännande för dess ''banbrytande arbete’

och kraftigt tillbakavisat beskyllningarna mot detta bolag. Enär emellertid

ledamoten Lagergren icke deltagit i behandlingen av sistberörda utlåtande,

kan jag icke fatta hans nyss hållna anförande annat än som ett instämmande i

den uppfattning, åt vilken styrelsen tidigare givit uttryck.»

Som ovan

Ernst P:n Pehrzander.

s. 71 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition Nr 191.

71

Bilaga III.

IM Herr Statsrådet och cliefen för Kungl. Finansdepartementet.

I förtrolig skrivelse den 7 sistlidne februari till revisorerna i Aktiebolaget

Vin- & Spritcentralen har Herr Statsrådet i anledning av vissa vid

arets remissdebatt framställda anmärkningar rörande bolagets likviditet anhållit,

att revisorerna i samråd med de sakkunniga, revisorerna funne skäl

tillkalla, ville verkställa utredning och till Kungl. Finansdepartementet inkomma

med yttrande angående berörda anmärkningar och vad därmed sammanhängde.

, Enäi enligt var uppfattning frågan om soliditeten av eller den ekonomiska

bärkraften hos ett företag i den ställning, som Spritcentralen intager,

icke närmast eller ens huvudsakligen kan på el t tillfredsställande sätt besvaras

genom en undersökning allenast av bolagets likviditet, ha vi ansett Herr

Statsrådets till oss framställda begäran böra i främsta rummet avse en undersökning

av realvärdet å Spritcentralens och dess dotterbolags tillgångar och

skulder. Endast en dylik utredning synes oss kunna giva en tillfredsställande

belysning av frågan rörande bolagets ekonomiska ställning.

För fullföljande av undersökningen, på sätt vi sålunda ansett oss böra

genomföra densamma, ha vi verkställt en ingående granskning av tillgångarna

skulderna per den Bl december 1921 för ej allenast Spritcentralen utan jämväl.

för dess samtliga dotterbolag och övriga företag, i vilka bolaget genom

aktieinnehav äger intresse av någon betydelse. Då dessa företags tillgångar

väsentligen utgöras av dels fastigheter, dels varor, ha vi för värdering av

dessa poster ansett oss böra tillkalla särskilda, på resp. områden sakkunniga

personer. Sålunda bär på vårt uppdrag förste ingeniören i Stockholms stads

iastighetsnämnd, kaptenen G. Ernst Eggert tillsammans med innehavaren av

Alf Rignérs Värderingsbyrå i Stockholm, hr Alf Rignér, på de olika platserna

88,1111 lig a, Spritcentralen och dess dotterbolag tillhörande fastigheter.

Därjämte har chefen för den norska vinhandelsfirman H. Poulsen & Co.,

konsul Hans Halvorsen, vilken anses vara en av våra grannländers förnämsta

experter på vinhandelns område, på vår anmodan verkställt undersökning och

värdering av Spritcentralens, Aktiebolaget J. D. Grönstedt & Co:s och Aktiebolaget

Tegnér & Wilckens lager av viner och utländsk spirituösa.

Över dessa utredningar har hrr Eggert och Rignér upprättat det värdermgsinstrument,

som. härjämte bifogas i avskr. (Bil. A), samt hr Halvorden

avgivit det utlåtande, vilket vi jämväl tillåta oss närsluta i avskrift

(Bil. B).

Med avseende på inventarierna har någon ny särskild värdering icke ansetts

erforderlig, sedan eri granskning av de på detta konto vidtagna avskrivningar

visat, att dessa representera en tillfredsställande marginal. I över
-

s. 72 Kontrollera mot PDF

72

Kung!. Maj:ts proposition Nr 191.

ensstämmelse härmed har till grund för denna tillgångs värde lagts de i bokslutet

per den 31 december 1921 upptagna siffror. Varulagren ha på grundval

av i behörig ordning upprättade förteckningar upptagits till pris, som icke i

något fall överstiga, utan i allmänhet ligga under det vid årsskiftet gällande

marknadsvärdet. Fordringar hos diverse personer ha underkastats detaljerad

kritik och ha osäkra fordringar, där sådana undantagsvis förekommit, helt

avförts. Aktieinnehaven i främmande bolag ha beräknats på grundval av det

matematiska värdet, sådant detta framgått efter eu ingående granskning av

varje bolags balansräkning, med användning i förekommande fall av de fastighetsvärden,

som i ovan berörda värderingsinstrument angivits, och för övriga

tillgångar av de grunder, för vilka nu redogjorts. Ifråga om skulderna har

hänsyn tagits till bl. a. de på 1921 års rörelse belöpande skatter samt

utdelning för samma år till enskilda aktieägare, och ha resp. skuldbalanser

ökats med mot dessa poster svarande belopp.

över alla på detta sätt verkställda beräkningar ha upprättats utförliga

sammanställningar, vilka vi skola under hand till Herr Statsrådet överlämna.

Under hänvisning i övrigt till de av oss åberopade bilagor, tillåta vi

oss ifråga om vår utrednings huvudsakliga resultat i korthet anföra följande.

Vad först fastigheterna beträffar, överstiger det belopp, till vilket dessa

enligt ovan berörda värdering upptagits, med omkring det dubbla denna tillgångs

värde, sådant detta uppförts i sista årets utgående balansräkning.

Ifråga om inventarier (inclusive maskiner o. d.) gäller, att deras realvärde i

varje fall icke torde understiga deras bokförda belopp. Aktieimtehavets totalvärde

visar sig överstiga bokföringsvärdet med omkr. 10 %.

Med avseende därefter på varulagret, mot vars omfattning och bokförda

belopp de i riksdagen och eljest framförda anmärkningar särskilt synas ha

vänt sig, tillåta vi oss i främsta rummet hänvisa till hr Halvorsens uttalande,

varav framgår, att de pris, till vilka Spritcentralens ävensom dess dotterbolags

varulager upptagits, genomgående ligga betydligt under de i resp.

produktionsländer för närvarande noterade marknadspris. Även varornas

kvalitet har av hr Halvorsen betecknats såsom i stort sett mycket tillfredsställande.

Vad angår frågan om lagrens storlek i förhållande till omsättningen,

har hr Halvorsen icke funnit grund för kritik, utan uttalat den uppfattningen,

att lagi-en av vissa varuslag, såsom bordeaux och bourgogne samt

tyska viner, snarast borde betecknas såsom relativt för små. Till dessa uttalanden

av hr Halvorsen vilja vi endast foga den upplysning, att vi funnit

Spritcentralens lager av brännvin och andra inhemska spritdrycker bokförda

till värde under självkostnadspris.

De bokförda skulderna, vilka, såsom ovan angivits, av oss vid vår beräkning

ökats med vissa angivna belopp (skatter och utdelning på aktier), ha icke

g*vit anledning till anmärkning.

Omräknas Spritcentralens balansräkning för år 1921 med ledning av de

resultat, till vilka vår utredning kommit, visa tillgångarna, såsom av det

ovanstående framgår, en ingalunda oväsentlig marginal över den i balansräkningen

förekommande slutsumman. En överslagsberäkning rörande stamaktiernas

värde på grundval av vår utredning ger vid handen, att dessa aktier,

vilkas nominella belopp är 400,000 kr„ i själva verket, sedan inbetalning till

s. 73 Kontrollera mot PDF

73

Kungl. Maj:ts proposition Nr 191.

statsverket av 10000,000 kr. av 1021 års vinst skett ocli därest vidare det

övervärde a fastigheterna utöver deras bokförda belopp, till vilket de sakkun
,

r4n i.»

aH İm ,s,u.tllfft resultat av vår undersökning anse vi oss böra uttala,

solid TThTn °a !,- dveT d°tl°;:ll0,a^s ställning måste betecknas såsom

solid och att sålunda Aktiebolaget Vin- & Spritcentralen äger nödiga ekonomiska

förutsättningar för att på ett tillfredsställande sätt jämväl i fortsättningen

bedriva sin verksamhet. lorusati

Stockholm den 3 mars 1922.

S. H. Kvarnzelius.

Utsedda av Kungl. Maj:t.

Bernh. Eriksson.

Utsedda å bolagsstämma.

Arthur Wirström.

S. B. Wikland.

Avskrift.

Bil. A.

Värderingsinstrument.

sor S TJl w!ä''nd fl Aktiebol^et Vin- & Spritcentralens revisorer genom Revi
soi

S. R. Wikland få undertecknade efter att på platsen hava besiktigat de olika

anlaggnmgarna och tagit del av tillgängliga ritningar, beskrivningar och en

del tidigare av bland andra undertecknad firma Alf. Rignérs värderings

byra under aren 1918, 1920 och 1921 för brandförsäkring och andra ändamål

med^v JvJ^ff1111f-r verkst.allt nya uppmätningar och beräkningar här
med

avgiva efterföljande värderingsinstrument rörande sagda bolags och det
Sbflrh

l allSpUtnf bolafs 1 oss tillställd förteckning upptagna fastigheter i

&dövhH?n t i! Aaa-,m0’ Hälsi“gb01''S’ Sundsvall, Karlshamn, Södertälje,

hslov, H.i°, Åhus och ödakra samt därtill anföra följande.

a- i-u fastigheter hava åsatts dels särskilt värde för byggnaderna med

mwi • r0r7t a?ordniiigar, ^rvid för själva fabriksdriften 5nödiga Ted

f?r helysmng, varme, vatten och avlopp samt hissanläggningar inbelaknats

i värdet, varemot ångpanneanläggningar i fabrikerna ej medtagits

dan, dels särskilt värde för själva tomtmarken. meaxagns

För beräkning av värdet av byggnaderna hava dagens pris å såväl

tTÄTölr™ a rib ? T 0 u er va r 11 grundläggande, och har därvid nödig hänsyn

t,lf d i, iTfaVT tlll ollkbeterna i de särskilda platsernas materialpriser som

la1 £ ylande, avtalsenliga arbetslöner, dels till erforderliga avskrivning™

pa grund av byggnadernas beskaffenhet och ålder.

Emellertid komma med all sannolikhet de stundande avtalsförhand

CS5ÄSÄJ"*6* re8Ullera ‘ “ ei av

Bikung till riksdagens protokoll 1922. 1 samt 162 höft. (Nr 191.)

10

s. 74 Kontrollera mot PDF

74

Kungl. Maj:ts proposition Nr 191.

Om denna sänkning kommer att uppgå till, såsom av arbetsgivarna föreslagits

50 % av nuvarande löner, skulle detta motsvara en sänkning av byggnadskostnaderna

(tomtvärdena givetvis oberoende härav) med omkring 15 a

20 %>. Blir sänkningen i arbetslöner däremot c :a 30 %, motsvarar detta en

minskning av byggnadskostnaderna med omkring 10 å 12 %.

Därest ej samtidigt ytterligare sänkning sker av lönerna för de arbetaregrupper,

som sysselsättas inom den byggnadsmaterial av olika slag producerande

industrien, kan man hava anledning förvänta, att snarare en stegring

än en sänkning på materialprisen kommer att inträffa, emedan genom sänkningen

av byggnadsarbetarnas löner en ökad byggnadsverksamhet bor komma

till stånd, varigenom automatiskt ökad efterfrågan och höjda pris å byggnadsmaterial

inträda. . ... . ..

Dock torde man å andra sidan kunna utgå ifrån, att aven namnda aibetaregrupper

måste vidkännas fortsatt lönereduktion, vilken lar kunna i huvudsak

kompensera den prisökning, som den stegrade efterfrågan eventuellt

kan komma att medföra. . . ,

Vid sådant förhållande bör man, såvitt nu kan bedömas, kunna i huvudsak

fasthålla vid dagens materialpris även för tiden närmast efter nästa bygg
nadsavtals

genomförande. ,. ..

Samtliga byggnadsgrunder hava beräknats under antagande av ordina a

grundförhållanden. I de fall, där det blivit oss bekant, att grundförhållandena

varit dåliga och tomten ej är i sin helhet bebyggd, har hänsyn härtill

tagits vid beräknande av tomtvärdet.

På de platser, där rena bostadshus, som ej huvudsakligen anvandas ior

resp fabrikers personal, förekomma, hava eldstadsantalet och den nu utgående

eller beräkneliga hyresavkastningen även varit bestämmande for varde
sattmngen.

er_n^en ^ un(Jer uppförande varande byggnader har gjorts med

hänsyn till det skick, vari dessa befunnits vid besiktnmgstillfallet, varfoi

varken på arbetsplatsen upplagrad eller event. uppköpt, men ännu ej levererad

material, medtagits i värdet. , , , „Dt„j0i„,CDn

I två fall (Malmö och Karlshamn), dar huvudparten av bostadshusen

varit i huvudsak av mycket undermålig beskaffenhet, hava dessa, trots att den

årliga avkastningen av fastigheten varit relativ god, upptagits till ett ringa

värde, emedan det största värdet ligger i själya tomtmarken.

Vid värdesättningen av tomtmarken, vilken utom vad Stockholm betiaffar,

skett efter anlitande av och i samråd med sakkunniga personer på de olika

platserna, har, i den mån uppgifter kunnat erhållas vederbörlig hänsyn tagits

dels till läge, grund- och terrängförhållandena, dels till sadana anoidningai

som befintliga kaj- och brygganläggningar m. m., vilka kunna giva okat värde

åt tomten, dels till att tomterna äro bebyggda samt i en del fall till att dala

befintliga byggnader användas för ett ändamål, som i och för sig kan giva

tomten ett högre värde än det ordinära (exempelvis exklusivt hotell- eller

affärslageb ^ inom stadsplanelagt område liggande tomter äro

utnyttjade till bebyggande så långt gällande författningar medgiva, varemot

utom stadsplan eller på landet befintliga tomter i regel lämna rum for yttei
-

s. 75 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition Nr 191.

75

likare bebyggande. I båda fallen är tomtvärdet beräknat med hänsyn till ett

fullt utnyttjande.

Ehuru självklart, bör dock i detta sammanhang påpekas, att det endast

är i de större städerna, som tomtvärdet har något mera avgörande inflytande

på fastighetsvärdet, i de fall givetvis, där tomterna äro bebyggda.

T.'',11 s’ul y''1-’8, vi k,art sa£a ifrån att, på grund av den korta tid, som

stått till vårt förfogande för värderingens utförande, mera ingående beräkningar

beträffande byggnadernas värde endast i en del fall hunnit genomföras,

under det att, i andra fall approximationer måst göras. En variation av

c:a lfl'' % kan därför uppstå i samtliga byggnaders slutvärde. Likaså har tiden

ej medgivit att för alla platser kontrollera tomtarealer och tomternas officiella

beteckningar.

I förteckningen angivna summor äro avrundade till jämna tusental.

Rörande byggnadernas kvalitet få vi till sist som vår mening uttala,

att så gott som samtliga byggnader (en del äldre givetvis undantagna) äro synnerligen

solitt byggda och mycket väl underhållna samt däri ingående material

av olika slag av, såvitt nu kunnat utrönas, bästa beskaffenhet. Och gälla

dessa förhållanden framför allt de A.-B. Vin- & Spritcentralen tillhöriga anläggningarna

samt övriga under om- eller nybyggnad varande anläggningar.

Stockholm den 1 mars 1922.

G. ERNST EGGERT. A.-B. ALF RIGNÉRS VÄRDERINGSBYRA.

Gustaf Öhman.

Alf Rignér.

Rätt avskrivet intyga:

C. H. Hedberg.

E. Widerberg.

s. 76 Kontrollera mot PDF

76

Kungl. Maj:ts proposition Nr 191.

Avskrift.

Fastighetens läge eller benämning.

Byggna-

dernas

värde.

Tomtens

värde.

Fastig- hetens

v ärde.

Bilagans

beteck-

ning.

Anmärkningar.

Aktiebolaget Vin- & Spritcentralens

fastigheter.

I Stockholm.

. ''

Å Reymersholm ..............................

3,655,000

1,663,000

5,318,000

Bil. A.

Utom stadsplan.

Katrineberg nr 27 å Liljeholmen........

5.000

295,000

300,000

Bil. B.

Inom d:o

S:ma

3,660,000

1,958,000

5,618,000

I Göteborg.

Kämpegatan 1 ................................

145,000

65,000

210,000

Bil. C.

Inom stadsplan.

Kämpegatan 10.................................

234,000

48,000

282,000

d:o

d:o

Postg. 10 & 12.................................

49°,000

86,000

5Q4,000

Bil. 1).

d:o

, S:ma

877,000

199,000

1,076,000

I Malmö.

Hjulhamnsg. 3 .................................

605,000

140.000

745,000

Bil. E.

Inom stadsplan.

I Sundsvall.

Bankgatan ....................................

536,000

49,000

545,000

Bil. F.

Inom stadsplan.

Magasinsgatan................................

114,000

12,000

126,000

Bil. G.

d:o

Upplagsskjul i hamnen.....................

12,000

—

12,000

—

Förhyrd tomt.

S:ma

662,000

61,000

723,000

I Eslöv.

Larmgatan (kv. 365) ........................

—

5,000

Ö.O^O

Bil. H.

Inom stadsplan.

Laringatan (kv. 503) ........................

426,r00

54,000

480,000

d:o

d:o

Larmgatan (kv. 504) ........................

3,000

20,000

23,000

d:o

d:o

S:ma

429,000

79,000

508,000

I Hjo.

Tomterna n:ris 18 & 19 ..................

158,000

6,000

164,000

Bil. I.

Inom stadsplan.

d:o 65 & 66 .................

—

6,000

6,000

d:o

d:o

S:ma

158,000

12,000

170,000

I Åhus.

Fabriksfastigh..................................

749,000

30,000

779,000

Bil. K.

Ej stadsplan.

Kolgård m. m..................................

47,000

47,000

d:o

d:o Förhyrd tomt.

Kontor & bostad .......................... ...

31,000

—

31,000

d:o

d:o d:o

Bostad & stall ..............................

25,000

7,000

32,000

Bil. L.

d:o

Östra Täppet 340..............................

-

18,000

18,000

Bil. M.

d:o

S:ma

852,000

| 55,000

907,000

Transport

7,243,000

| 2,504,000

1 9,747,000

1

s. 77 Kontrollera mot PDF

K un yl. Muj.ls proposition Nr 11)1.

77

-fastighetens läge eller benämning.

! Rygga a- dörrlås

värde.

Tomten

värde.

8 Fastig- hetens

värde.

Bilagan

beteck-

ning.

S

Anmärkningar.

Transpoi

t 7,243,00

9 2,504,IX)

0 9,747,00

0

I Ödåkra

Fabriksfastigh........

y 52,00

)l 2,00

0 1,011,00

o 0F»,00

0 Bil. N.

9 d:o

Ej stadsplan.

Bostadshuset m. m.......

63,00(

S:nn

i 1,022,001

54,00

0 1,076,00

1

I

S:ma s:run

8,265,001

2,558,00

9 10,823,00(

)

Porterbryggeri akt.bol. I). Carnegie

j

& C:nls fastigheter.

|

I Stockholm.

|

;

Garvaregat. 9—11 .......

_____

Bil. O.

Inom stadsplan.

1 Göteborg.

Kv. Älvsborg n:o 2........

600,000

Bil. P.

Inom stadsplan.

d:o n:o 3.............

1

»,028,000

Utfyllning .............

)

d:o

)

d:o

S:ma

2,428,000

600,000! 3,028,000

I Malmö.

Östergatan 7..............

217,000

297,000

Bil. Q.

Inom stadsplan.

I Hälsingborg.

Ringstorp ................

90,000]

25,000

115,000

Bil. R.

Inom stadsplan.

S:ma s:rum

3,497,000,1

i

1,432,000

4,929,000

Akt.bol. Nya Grand Hotel 1 Stock- i

holm.

Grand Hotel............

3,158,000

I,072,0''''0[

7.558.000

4.872.000

Bil. S.

d:o

Inom stadsplan.

d:o

I Grand Hotel Royal ....

3,800,000

S:ma|

8,200,000

1,230,000

12,430,000

Akt.bol. Centralpalatset 1 Stockholm.

Centralpalatset......

3,224,000

Bil. T.

Inom stadsplan.

■'' ■■ ~ . - .....a

Akt.bol. Städet i Stockholm.

Kv. Städet n:o 1 ......

3,200,000

710,000

3,910,000

Bil. U.

Inom stadsplan.

s. 78 Kontrollera mot PDF

78

Kungl. Maj:ts proposition Nr 191.

Fastighetens läge eller benämning.

Byggna-

dernas

värde.

Tomtens

värde.

Fastig-

hetens

värde.

Elegans

beteck-

ning.

Anmärkningar.

Hälsingborgs Jäst- och Spritfabriks- akt.bol.

63,000

21,000

84,000

Bil. V.

Inom stadsplan.

Akt.bol. Astra i Södertälje.

j3,127,000

85,000

In AV! ftOO

Bil. X

Inom stadsplan.

> dlUfUUU

d:o

d;o

13,000

98,000

d:o

17,000

5,000

22,000

S:ma

3,229,000

328,000

3,557,000

Karlshamns pnnschfabriksakt.bol.

Kv. Gävle n:ris 21, 22 A & B samt 26

1 762,000

24.00<

80,000

11,000

842,000

35,000

Inom stadsplan.

d:o

S:ma

Samtliga bolags fastigheters värde.

S:ma Srum

786,000

91,000

1 877,000

29,200,000

10,634,00039,834,000

-

.

Stockholm den 1 mars 1922.

G. ERNST EGGERT.

/ Gustaf Öhman.

A/B. ALF RIGNÉRS YÄRDERINGSBYRÅ

Alf Rignér.

Vidimeras:

I. Grönqvist. E. Lingström.

Avskrift.

Bil. B.

jeg bär gjennemgaat fortegnelsen over varelagret tilhörende A/B Vimog

Spritcentralen samt dettes datterselskaper A/B Tegnér & Wilcken og A/B

.T D Grönstedt & Co. pr 31 december 1921. .___.

'' Under konferance med disse bolags administrerende direktorer har 3 g

faat unly aning om efter hvilke principper lagrenes vaer di er opgiort. vea

personlige undersökelser har jeg overbevist mig om åt disse principper er

gjennemfört i disse bolags vardagre.

s. 79 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition Nr 191.

79

Efter :min opfatning ligger de priser som danner basis for beregningen

av de tre bolags varelagre, gjennemgaaende e-anske hetvöpl.v „„

lägre som har utviklet sig mindre heldig. Dette er et forhold som altid man

regnes med mden vmhandelen og skyldes ikke nogen feil fra administrationens

side, men må saerhg föres tilbake til de vanskelige forhold for 4—5 aar

siden, da det i de faerreste tilfaelde var mulig att kjöpe mot autentiske prover,

b or saadanne mindre vaerdifulde partier, hvorav jeg kun har fundet nogen faa

og i forhold til det samlede lager helt uvaesentlige, er medlertid disse nedskrevettil

vaer dier som de efter min mening ganske sikkert motsvarer.

Med hensyn til spörgsmaalet om disse tre bolags lägre av vin og utenlandske

spirituösa i forhold til deras omsaetning, vil jeg uttale åt der heller

ikke i dette forhold kan öves nogen kritik. Jeg er snarere av den opfatning

åt lagrene av enkelte varesorter som f. eks. Bordeauxvine och Bourgognevme

og sandsynligvis ogsaa tyske vine i betragtfiing av disse varers saerlige

krav paa laengre lagring er for smaa. Jeg er derför tillbörlig til åt tro åt

bolagenes lidelse fremover i tiden vil bli nödt til ikke uvaesentlig åt öke sine

lägre av disse inne.

• rosumere resultat ene av mina undersökelser angaaende disse bo
lags

mdkjöp av vine og utenlandske spirituösa med åt uttale, åt naevnte bolag

i disse vanskelige tider har vaeret ledet paa en forsigtig og fremsynt maate

under varetagelse av allé forretningsmaessige og faglige hensyn.

. Ledelsens dispositioner vil indenfor de omraader som jeg har hat anledning

til åt undersöke staa sig mot enhver objektiv kritik. Christiania d. 20

Jeg har ogsaa undersökt kvaliteten av praktisk tält alle de större

varepartier som de tre bolag har paa lager og har fundet disse i det store og

. ^ cAapurwoeuer ok jeg ioier mig

overbevist om åt der i disse vaerdier ligger en ikke ubetydelig margin til garanti

mot mulige yderhgere fald i markedsprisen eller svingning i fremmed

valuta 1 hnlairpnAa Hiafavni*

hele taget megettilfresstillende. Som fölge av den omf att ende og betydelige

virksomhet som disse bolag driver, man der naturligtvis findes varer paa deres

lairrp finm not» n Till lrl m 1 UI Tv a a , n i ■« « _

februar 1922.

Hans Halvorsen.

I. Grönqvist.

Vidimeras:

E. Lingström.

s. 80 Kontrollera mot PDF

80

Kungl. Maj:ts proposition Nr 191.

Bilaga IV.

Förslag

till -

förordning angående ändrad lydelse av 83 § 1 mom och 90 § 2 inom. i

förordningen den 14 juni 1917 (nr 340) angående försäljning

av rusdrycker.

83 §.

1. Rusdrycker, som i riket införas av annan än den, viiken enligt 10 §

är berättigad till införsel av sådana drycker, må, därest varan i behörig ordning

angivits till tullbehandling, åter utföras. Sker ej återutförsel inom fyra

månader efter det angivning enligt tullstadgan senast skolat ske, hemfaller varan

till kronan, och varde för dess räkning med varan förfaret pa satt i 90 ^

är stadgat.

90 §.

2. Rusdrycker, som enligt denna förordning eller annan författning förklarats

förbrutna, skola, därest de äro i försäljningsdugligt skick, hembjudas

till bolag, som äger rätt till detaljhandel med rusdrycker, eller till sådan partihandlare,

som avses i 12 § 1 mom. Kunna förbrutna rusdrycker pa grund av

sin beskaffenhet ej tillhandahållas allmänheten, skola de hembjudas till partihandlare,

som till avsalu bedriver rening av brännvin, att av honom för tekniskt

bruk avyttras. Bolag, som nyss sagts, eller partihandlare, som till avsalu

bedriver rening av brännvin, vare skyldig att till skäligt pris inköpa sålunda

hembjudna rusdrycker. Är värdet så ringa, att det ej kan anses motsvara

forslingskostnaderna, skall varan bevisligen förstöras.

Lag samma vare i fråga om försäljning på grund av bestämmelser i tullstadgan

eller andra författningar av rusdrycker, som ej förklarats förbrutna.

Med den erlagda köpesumman skall i tillämpliga delar förfaras på satt i

tullstadgan föreskrives beträffande köpesumman för gods, som enligt samma

stadga blivit genom tullverkets försorg försålt å auktion; skolande, därest

enligt tullstadgan viss tid skall räknas från auktionsdagen, tiden i stället räknas

från den dag, då betalning kommit tullverket tillhanda.

Denna förordning träder i kraft dagen efter den, då förordningen, enligt

därå meddelad uppgift, från trycket utkommit i Svensk författningsamling,

dock att beträffande rusdrycker, som före den dag, då förordningen trader i

kraft, från utlandet inkommit till riket, tiden för återutförsel, varom i 83 * 1

mom. här ovan stadgas, skall räknas från sagda dag.

STOCKHOLM, ISAAC MARCUS’ BOKTRYCKERI-AKTIEBOLAG, 1922.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

7 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (7)

7 kopplingar.

  1. Rskr. 1922:286 Skrivelse till Körningen, i anledning av Kungl. Maj:ts ''proposition med förslag till förordning om vissa - ändringar i förordningen den Uf juni 1917 angående f s. 1 i texten
  2. 2LU 1922:23 Utlåtande i anledning av dels Kangl. Maj ds proposition med förslag till förordning om ändrad lydelse av § 7 i förordningen den 18 juni 1864 angående utvidgad n s. 2 i texten
  3. BevU 1922:52 Bevillningsutskottets memorial Nr 52 s. 1 i texten
  4. BevU 1922:54 Memorial, i anledning av kamrarnas skiljaktiga beslut i fråga om utskottets betänkande nr 46 i anledning av Kungl. Maj:ts proposition med förslag till förordnin s. 1 i texten
  5. BevU 1922:44 Bevillningsutskottets memorial Nr 44 s. 3 i texten

Visa alla 7