Angående tjänstår sberäkning för viss personal vid statens järnvågar
1922-03-10 · 12 sidor, varav 11 med tryckt sidnummer
Så kom texten hit
Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.
- Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
- Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
- Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 0,6 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
- Sidnummer: 11 av 12 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
- Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.
Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.
Citera
Prop. 1922:197, Angående tjänstår sberäkning för viss personal vid statens järnvågar
Dokumentets text
Kungl. Maj:ts proposition nr 197.
1
Nr 197.
Kungl. Maj:ts proposition till riksdagen angående tjänstår sberäkning
för viss personal vid statens järnvågar; given Stockholms
slott den 10 mars 1922.
Kungl. Maj:t vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av
statsrådsprotokollet över kommunikationsärenden för denna dag, föreslå
riksdagen att bifalla det förslag, om vars avlåtande till riksdagen föredragande
departementschefen hemställt.
GUSTAF.
Anders Örne.
Utdrag av protokollet över kommunikationsärenden, hållet inför
Hans Maj:t Konungen i statsrådet å Stockholms slott den
10 m ars 1922.
Närvarande:
Statsministern och ministern för utrikes ärendena Bränning, statsråden
Lindqvist, Thorsson, Olsson, Sandler, Nothin, Svensson, Hansson,
Åkerman, Linders, Sciilyter, Örne.
Departementschefen, statsrådet Örne anför:
För reglering av det överskott av personal vid statens järnvägar,
som till följd av trafikrörelsens fortskridande nedgång periodvis förefunnits,
hava åtskilliga åtgärder successivt vidtagits. Bland dylika åtgärder
är till en början att märka uppsägning och entledigande i vanlig ordning
av icke ordinarie befattningshavare, vilka på grund av bristande arbetsBihang
till riksdagens protokoll 1922. 1 samt. 167 Käft. (Nr 1977) 1
2
Kungl. Maj:ts proposition nr 197.
tillgång icke kunnat bibehållas i tjänst. Dylika entlediganden, vilka huvudsakligen
drabbat personer, som icke varit familjeförsörjare, ägde första
gången i någon större omfattning rum på grund av skrivelser från järnvägsstyrelsen
till linjeförvaltningarna den 7 december 1920. Vidare har i viss
utsträckning föreskrivits periodisk tvångspermittering av kvarvarande extraordinarie
personal och aspiranter å tjänstgöringsorter, där trots verkställda
entlediganden personalöverskott förekommit. 1 sista hand har till av styrelsen
ledda kristidsarbeten överförts sådan icke-ordinarie personal, som
med hänsyn till tiden för anställningens erhållande och innehavande försörjningsplikt
blivit i avvaktan på trafikrörelsens uppgång bibehållen i tjänst
utöver det för trafikskötseln oundgängligen erforderliga personalantalet.
I skrivelse den 14 januari 1922 har järnvägsstyrelsen hemställt,
att Kungl. Maj:t måtte gå i författning om åstadkommande- av sådana
ändringar i nu gällande avlönings- och pensionsbestämmelser för befattningshavare
vid statens järnvägar, att den tid personal varit tvångspermitterad
eller, efter entledigande, sysselsatt vid av statens järnvägar
ledda kristidsarbeten, kunde i viss omfattning få tillgodoräknas vederbörande
vid tjänstårsberäkning för uppflyttning i löneklass och vid beräknandet
av pensionsår.
Sedan kommunikationsverkens lönenämnd den 30 januari 1922
avgivit utlåtande över denna framställning, har järnvägsstyrelsen i skrivelse
den 28 februari 1922 avgivit nytt förslag i ämnet, varefter lönenämnden
den 9 mars 1922 inkommit med förnyat utlåtande.
Bestämmel- Föreskrifter rörande periodisk tvångspermittering hava av järnvägs
»er
angående styrelsen meddelats i skrivelser till distriktsförvaltningarna av den 31 maj
rande per- 1921. Enligt dessa föreskrifter skall en var till dylik permittering ifrågasonal.
kommen befattningshavare, därest han önskar kvarstå i statens järnvägars
tjänst, underteckna en förbindelse att underkasta sig den inskränkning i
arbetstiden, intill halva antalet arbetsdagar i månaden, förhållandena
enligt befälets beprövande kunna anses kräva, mot avstående av å permissionstiden
belöpande avlöningsförmåner. Denna handling skall tillika
innehålla ett erkännande av att vederbörande enligt gällande avlöningsbestämmelser
icke har rätt att tillgodoräkna sig ifrågavarande permissionstid
för löneförhöjning.
I fråga om överförande av icke-ordinarie personal till av styrelsen
ledda kristidsarbeten hava bestämmelser lämnats av järnvägsstyrelsen i
skrivelser till samtliga linjeförvaltningar av den 20 oktober och den 10
december 1921. Enligt dessa bestämmelser skall envar befattningshavare
eller arbetare, som bör ifrågakomma till dylikt överförande, vederbörligen
3
Kungl. Maj:ts proposition nr 197.
uppsägas och, med frånträdande av innehavande anställning och därmed
förenade avlöningsförmåner, antagas på nytt, i regel såsom tillfällig arbetstagare
vid statens järnvägar enligt för dylika arbetstagare gällande regler.
De bestämmelser angående uppflyttning i löneklass, som beröras av
ifrågavarande framställningar, återfinnas dels i de utav Kungl. Maj:t
genom brev den 31 december 1920 meddelade avlöningsbestämmelser för
extra ordinarie tjänstemän och aspiranter vid statens järnvägar dels ock
i 11 § av avlöningsreglementet den 19 juni 1919 för tjänstemän vid
postverket, telegrafverket, statens järnvägar och statens vattenfallsverk.
I nyssnämnda brev den 31 december 1920 stadgas i 9 § som
villkor för uppflyttning av extra ordinarie tjänsteman till högre löneklass,
bland annat, att tjänstemannen under minst fyra femtedelar av den
tjänstetid, som erfordras för vinnande av löneförhöjning, bestritt sin egen
eller på grund av förordnande annan statens tjänst eller fullgjort annat
offentligt uppdrag, dock att härvid icke skall föras honom till last den
tid han åtnjutit tjänstledighet utan löneavdrag eller ledighet för fullgörande
av honom åliggande militärtjänstgöring.
I 11 § av ovannämnda avlöningsreglemente stadgas, att om den,
som konstitueras till ordinarie tjänst, innehar anställning i sådan ickeordinarie
befattning vid verket, som i avseende å tjänstgöringens art och
omfattning finnes svara mot eller vara jämförbar med den ifrågavarande
ordinarie tjänsten, må för bestämmandet av hans begynnelselön i denna
tjänst och sedermera för hans uppflyttning till högre löneklass tillgodoräknas
honom den tid utöver tre år, under vilken han efter fyllda 18 år
i en följd innehaft nämnda anställning.
Under åberopande av nu återgivna bestämmelser framhåller järn- Järnväg xvägsstyrelsen
i sin skrivelse den 14 januari 1922 beträffande den per sonal,
som enligt ovan angivna grunder tvångspermitterats, att permissionstiden
icke kunde medräknas vare sig vid tjänstårsberäkning för löneförhöjning
enligt de grunder, som i sådant hänseende vore fastställda för
extra ordinarie tjänstemän, eller i förekommande fall vid sådan tjänstårsberäkning,
som omförmäldes i 11 § av avlöningsreglementet för ordinarie
tjänstemän och vore avsedd att läggas till grund för vederbörandes
begynnelselön vid hans konstituerande till ordinarie tjänst.
I fråga om person, som efter entledigande från befattning såsom
extra ordinarie tjänsteman anställts vid kristidsarbeten, kunde, enligt vad
järnvägsstyrelsen vidare anför, därest dylik person på nytt antoges i
extra ordinarie tjänst, vid tjänstårsberäkning i avlöningshänseende icke
tillgodoräknas honom anställningen vid kristidsarbetena. Även då det
4
Kungl. Maj:ts proposition nr 197.
gällde sådan tjänstårsberäkning, som avsåges i 11 § av avlöningsreglementet
den 19 juni 1919, syntes det vara svårt att bortse från det avbrott
i vederbörandes anställning i extra ordinarie befattning, som föranleddes
av hans överförande till kristidsarbeten. Berörda paragrafs
ordalydelse syntes innebära, att vederbörande på grund av avbrottet uteslötes
från förmånen att räkna med icke blott den tid, varunder hans
anställning vid kristidsarbetena varat, utan även den tid, under vilken
han efter fyllda 18 år därförut i eu följd innehaft sådan icke-ordinarie
befattning vid verket, som i avseende å tjänstgöringens art och omfattning
befunnes svara mot eller vara jämförbar med den tillträdda ordinarie
befattningen.
Beträffande ifrågavarande personals ställning i pensionshänseende
anför järnvägsstyrelsen i förevarande skrivelse, bland annat, följande:
Den periodiska tvångspermitteringen hade jämväl eu menlig inverkan på
den ställning i pensionshänseende, som vederbörande intoge enligt det av Kungl.
Maj:t den 29 juni 1917 fastställda reglemente för statens järnvägars pensionskassa
för pensionering av icke ordinarie personal, eller framdeles kunde komma
att intaga enligt lagen den*4 juni 1920 angående rätt till tjänstepension för ordinarie
tjänstemän vid postverket, telegrafverket, statens järnvägar och statens
vält en falls ver k. Stadgandet i 11 § 1 mom. i förenämnda reglemente medgåve
nämligen icke, att i berörda kassa delaktig befattningshavare, som av bär ifrågavarande
anledning hölles avstängd från tjänstgöring, vid tjänstårsberäkning i och
för erhållande av pension tillgodoräknade sig tiden för tvångspermitteringen
eller avstängningen, även om denna omfattade allenast en dag. Det kunde emellertid
icke anses vara med billigheten överensstämmande, att befattningshavare, som
mot sin vilja finge sin tjänstgöringstid förkortad, bleve lidande i berörda avseende.
Vad anginge tvångspermitteringens inverkan på den ställning i pensionshänseende,
som framdeles efter vederbörandes antagande i ordinarie tjänst kunde
tillkomma honom enligt pensionslagen den 4 juni 1920, så framginge av de i 20
§ 1 mom. i denna lag meddelade bestämmelser angående tjänstårsberäkning i
förevarande avseende, att avdrag skulle göras för tvångspermissionstiden, därest
den omfattade minst femton dagar i följd.
I fråga om extra ordinarie personal, som överförts till av styrelsen ledda
kristidsarbeten, så upphörde i och med entledigandet — vare sig vederbörande omedelbart
finge anställning såsom tillfällig arbetstagare eller icke — hans delägarskap
i statens järnvägars pensionskassa för pensionering av icke ordinarie personal,
men de av honom erlagda avgifterna till kassan skulle enligt kassans
reglemente tillgodoräknas honom för erhållande av pension jämlikt lagen den 30
juni 1913 om allmän pensionsförsäkring. Därest han vid entledigandet räknade
minst 10 tjänstår, skulle förfaras på samma sätt med avseende å de av styrelsen
för honom erlagda pensionsavgifterna.
Om en efter entledigandet till tillfällig arbetstagare antagen person framdeles
skulle ånyo ingå såsom delägare i kassan, hade han icke rätt att vid tjänstårsberäkning
enligt 11 § i kassans reglemente räkna sig till godo den tid, han
på grund av entledigandet varit i avsaknad av delägarskap i kassan, och den pen
-
5
Kungl. Maj:ts proposition nr 197.
sion, som kunde tillkomma honom på grund av förberörda inbetalning till pensionsstyrelsen,
skulle, då han erhölle pension från kassan, räknas såsom del av
denna pension, vadan alltså sistnämnda pension skulle minskas med det pensionsbelopp,
som pensionstagaren sålunda ägde utbekomma från pensionsförsäkringsfonden.
Enligt 20 § i gällande pensionslag Unge tjänstår beräknas för tid, under
vilken tjänsteman efter fyllda 18 år i statens tjänst innehaft ordinarie eller extra
ordinarie befattning eller annan anställning, som av verkets styrelse prövades vara
därmed jämförlig. Den anställning, som en till kristidsarbetena överförd extra
ordinarie befattningshavare intoge, syntes emellertid näppeligen kunna anses vara
jämförbar med ordinarie eller extra ordinarie befattning i statens tjänst, vadan
hinder alltså torde möta för att vid tjänstårsberäkning enligt denna paragraf tillgodoräkna
vederbörande den tid, han haft anställning såsom tillfällig arbetstagare
vid berörda kristidsarbeten.
Under åberopande av vad sålunda anförts och då styrelsen funnit
det vara med billighet överensstämmande, att befattningshavare, som
utan något sitt förvållande bleve tvångspermitterad eller överförd till
kristidsarbeten, skulle kunna i och för tjänstårsberäkning i ovan angivna
avseenden betraktas som om han under tiden härför varit i utövning av,
i förra fallet, innehavande befattning och, i senare fallet, den befattning
han innehade närmast före överförandet till berörda kristidsarbeten, har
styrelsen hemställt, att åtgärder måtte vidtagas för åstadkommande av
för sådant ändamål erforderliga författningsändringar.
Kommunikationsverkens lönenämnd har i sitt utlåtande den 30 januari
1922 framhållit, att de förhållanden, som berördes i järnvägsstyrelsens
nu återgivna framställning, måste anses vara av relativt tillfällig
natur, i det att de hänförde sig till trafikrörelsens nedgång under nuvarande
lågkonjtinktur samt därtill anknutna nödhjälpsarbeten. Med hänsyn
härtill funne lönenämnden det böra så vitt möjligt undvikas att genom
ändringar i skilda författningsrum giva en mera permanent karaktär
åt de anordningar, som av järnvägsstyrelsen ifrågasatts.
Enligt nämndens uppfattning förelåge ock möjlighet att utan dylika
författningsändringar på ett ur såväl statens som den därav berörda
personalens synpunkt nöjaktigt sätt ordna ifrågavarande förhållanden.
I detta hänseende anför nämnden följande:
»Beträffande till en början den periodiskt tvångspermitterade personalen
synes den omständigheten, att sagda personals arbetstid ej blir helt och hållet utnyttjad
för verkets räkning, icke böra inverka menligt i ifråga om rätten för densamma
till tjänstårsberäkning i lönehänseende eller för erhållande av statspension.
I betraktande av att verket alltjämt kan anses äga permanent behov av den arbetskraft,
som tillhandahålles av ifrågavarande personal, vilken liksom annan fast
anställd sådan i regelbunden följd utför det arbete, som från verkets sida ålagts
Kommunikationsverkens
lönenämnd
den
*'' . 1922.
6
Järnvägsstyrelsen
de,
’*/i 1922.
Kungl. Maj:ts proposition nr 197.
densamma, torde tillämpningen av gällande bestämmelser på förevarande område
kunna ske på sådant sätt, att vederbörande i angivna hänseenden tillgodoräknas
jämväl den tid, han på grund av bristande arbetstillgång varit tvångspermitterad.
I fråga om den till statens järnvägars kristidsarbeten överförda personalen
torde likaledes ett genomgående tillgodoräknande av tjänstetid kunna utan
författningsändring medgivas, under förutsättning, att personalen i fråga icke
avskedas från förutvarande anställning och nyantages såsom tillfälliga arbetare,
utan i stället beviljas tjänstledighet från innehavd icke-ordinarie befattning för
utförande av ovanbemälda arbete. Vid beviljandet av dylik tjänstledighet bör
dock den tjänstledige avlämna skriftlig förbindelse att icke påkalla återinträde i
tjänst, förr än sådant återinträde från verkets sida erbjudes honom. Har sådan
förbindelse lämnats, synes hinder icke föreligga för medgivande .från styrelsens
sida, att den tid, varunder befattningshavaren är sysselsatt vid kristidsarbete av
ifrågavarande slag, må för tjänstårsberäkning och för erhållande av statspension
räknas honom, till godo, så som om han därunder varit i utövning av den ickeordinarie
befattning, från vilken tjänstledigheten beviljats.»
Med anledning av vad lönenämnden sålunda anfört yttrar järnvägsstyrelsen
i skrivelsen den 28 februari 1922:
»Beträffande det av kommunikationsverkens lönenämnd föreslagna sättet
för ernående av det i järnvägsstyrelsens framställning den 14 januari 1922 angivna
syftet i fråga om tjänstårsberäkning i avlönings- och pensionshänseende för
viss personal vid statens järnvägar synes lönenämnden särskilt hava avsett att få
nämnda förhållanden ordnade utan hänvändelse till riksdagen. Då den föreliggande
frågan, enligt vad styrelsen under hand erfarit, icke lärer kunna på ett
tillfredsställande sätt ordnas utan riksdagens medverkan, saknar styrelsen anledning
att i vidare mån yttra sig över Jönenämndens förslag än att styrelsen förklarar
sig biträda lönenämndens mening rörande önskvärdheten av att undvika
att genom ändringar i skilda författningsrum giva en mera permanent karaktär
åt de av järnvägsstyrelsen föreslagna anordningarna.
I fråga om rätt till tjänstårsberäkning i lönehänseende avsåg styrelsens
framställning endast att utverka medgivande till dylik rätt för den tid personal
på grund av bristande arbetstillgång var underkastad tvångspermission eller var
överförd såsom tillfällig arbetstagare vid något genom statens järnvägars försorg
anordnat kristidsarbete. Därvid lämnades helt åsido den personal, som av nyssnämnda
anledning entledigats utan att beredas någon sysselsättning vid kristidsarbeten.
Därest en dylik befattningshavare åter blir anställd vid statens järnvägar
och i sinom tid erhåller ordinarie befattning, kommer han på grund ay
bestämmelsen i It § i gällande avlöningsreglemente att förlora rätten att i avlöningshänseende
såsom ordinarie befattningshavare räkna sig till godo tjänstgöringstiden
före entledigandet. Då beträffande den ordning, i vilken personal
på grund av nu omhandlade förhållanden entledigats, hänsyn företrädesvis tagits
till den omständigheten, huruvida vederbörande vore familjeförsörjare eller icke,
och sålunda i tjänsten äldre personal utan familjeförsörjningsplikt kunnat få stå
tillbaka för personal med kortare tjänstetid, som vore familjeförsörjare, synes det
styrelsen, som om billigheten fordrade att, under förutsättning att styrelsens förut
gjorda framställning vinner beaktande, jämväl rätt utverkades åt nu ifrågava
-
7
Kungl. Maj:ts proposition nr 197.
rande personal att vid eventuellt återinträde i tjänst få tillgodoräkna sig föregående
tjänstetid vid verket.
Då den nu ifrågasatta förmånen, som särskilt kar betydelse för sådan
fiersonal, som haft extra ordinarie anställning, endast avser personal, som entedigats
på grund av bristande ar betstillgång, samt dylikt entledigande av extra
ordinarie personal först ägde rum på grund av styrelsens skrivelse till linjeförvaltningarna
den 7 december 1920, bör enligt styrelsens mening förmånen ifråga
begränsas att gälla personal, som enledigats efter nämnda dag.»
På grund av vad sålunda anförts och i anslutning till styrelsens
tidigare framställning i ämnet har styrelsen hemställt, att Kungl. Maj:t
måtte — efter utverkande av riksdagens medgivande i ämnet i vad angår
avvikelse från föreskrifterna i 11 § i avlöningsreglementet för tjänstemän
vid kommunikationsverken den 19 juni 1919, 20 § i lagen angående
rätt till tjänstepension för ordinarie tjänstemän vid samma verk den
4 juni 1920 samt 11 § i reglementet för statens järnvägars pensionskassa
för pensionering av icke ordinarie personal den 29 juni 1917 — förklara:
dels att personal vid statens järnvägar, som efter den 7 december
1920 på grund av bristande arbetstillgång i anledning av trafikens nedgång
entledigats från anställning i extra ordinarie befattning vid verket,
må kunna, därest dylik anställning där ånyo erliålles, tillerkännas förmånen
att vid tjänstårsberäkning enligt 11 § i avlöningsreglementet eller
''7 och 9 §§ i Kungl. Maj:ts brev den 31 december 1920 angående avlöningsbestämmelser
för viss icke ordinarie personal vid statens järnvägar
tillgodoräkna sig sin i ett sammanhang före entledigandet förvärvade
tjänstetid vid statens järnvägar såsom intjänad omedelbart före den
senare anställningen;
dels att den extra ordinarie personal, som av ovan angivna anledning
antingen tvångspermitterats eller, efter entledigande från anställning
såsom extra ordinarie tjänsteman vid statens järnvägar, överförts
till anställning såsom tillfällig arbetstagare vid något genom statens
järnvägars försorg anordnat kristidsarbete, må kunna erhålla rätt att i
de avseenden, som omförmälas i ovan nämnda stadganden i avlöningsreglementet
och brevet den 31 december 1920, tillgodoräkna sig den tid
vederbörande varit antingen tvångspermitterad eller anställd vid ornförmälda
kristidsarbeten;
dels ock att den i nästföregående punkt omhandlade personal må
kunna tillerkännas rätt till tjänstårsberäkning i pensionshänseende såväl
enligt pensionslagen den 4 juni 1920 som enligt pensionsreglementet den
29 juni 1917 jämväl för den tid vederbörande varit antingen tvångspermitterad
eller anställd vid meranämnda kristidsarbeten.
8
Kungl. Maj:ts proposition nr 197.
Kommunikationsverkens
lönenämnd
den e/n 1922,
Kommunikationsverkens lönenämnd .anför med anledning av järnvägsstyrelsens
sistnämnda förslag följande:
»I järnvägsstyrelsens förnyade yttrande i ärendet av den 28 februari 1922
bär styrelsen utsträckt framställningen till att avse jämväl de extra ordinarie
befattningshavare, som efter den 7 december 1920 på grund av bristande arbetstillgång
i anledning av trafikens nedgång entledigats från sin anställning vid
verket utan att såsom tillfälliga arbetstagare överföras till något genom statens
järnvägars försorg anordnat kristidsarbete. Beträffande denna personal har styrelsen
hemställt, att, därest extra ordinarie anställning vid verket ånyo skulle av
densamma erhållas, de sålunda återanställda måtte tillerkännas förmånen att, vid
tjänstårsberäkning enligt 11 § i avlöningsreglementet eller 7 och 9 §§ i Kungl.
Maj:ts brev den 31 december 1920 angående avlöningsbestämmslser för viss icke
ordinarie personal vid statens järnvägar, tillgodoräkna sig sin i ett sammanhang
före entledigandet förvärvade tjänstetid vid statens järnvägar såsom intjänad
omedelbart före den senare anställningen.
Kommunikationsverkens lönenämnd anser sig kunna i huvudsak tillstyrka
järnvägsstyrelsens framställning i denna del. Dock synes det lönenämnden erforderligt,
att det i samband med lämnandet av berörda medgivande fastställes
eu bestämd tidpunkt, inom vilken återtagandet i tjänst bör hava ägt rum, därest
vederbörande skall kunna påräkna tillgodonjutande av föregående tjänstgöringstid
på sätt järnvägsstyrelsen ifrågasatt. Denna tidpunkt torde lämpligen böra
bestämmas till den 1 juli 1924. Kungl. Maj:t synes emellertid böra erhålla bemyndigande
att, för den händelse då rådande förhållanden skulle anses motivera
en utsträckning av sagda tidsgräns, bestämma densamma till viss senare dag.
Beträffande den periodiskt tvångspermitterade personalen får lönenämnden
åberopa vad nämnden anfört i sitt tidigare utlåtande i ärendet. Härav framgår,
att nämnden icke finner anledning till erinran mot att för denna personals del
framställning göres till riksdagen av det innehåll järnvägsstyrelsen föreslagit.
Vad slutligen angår den personal, som vunnit sysselsättning vid de genom
statens järnvägars försorg anordnade kristidsarbetena, har lönenämnden i sitt utlåtande
den 30 januari 1922 framhållit, att ett genomgående tillgodoräknande av
tjänstetid borde kunna medgivas för ifrågavarande personal, därest densamma icke
avskedades från förutvarande anställning och nyantoges såsom tillfälliga arbetare,
utan i stället beviljades tjänstledighet från innehavd icke-ordinarie befattning för
deltagande i ovanbemälda kristidsarbeten. Nämnden är fortfarande av den uppfattningen,
att denna anordning måste anses vara den lämpligaste i de fall, där
möjlighet föreligger att tillämpa densamma, och vill nämnden i anledning avjärnvägsstyrelsens
nu föreliggande framställning betona, att ett tillgodoräknande
i de hänseenden, varom här är fråga, jämväl av tid, varunder personalen varit
sysselsatt med kristidsarbeten, endast torde kunna ifrågakomma under den förutsättningen,
att vederbörande fortfarande under berörda tid anses innehava sin
förutvarande anställning i extra ordinarie befattning vid verket. Det skulle
nämligen enligt lönenämndens uppfattning innebära ett allt för långt frångående
av hittills tillämpade principer för beräknande av tjänstår i löne- och pensionshänseende,
om denna personal vid återgång till förutvarande tjänstgöring medgåves
rätt att tillgodoräkna tid, varunder densamma icke innehaft vare sig ordinarie
tjänst eller något slag av mera fast icke-ordinarie anställning vid verket.
Kungl. Maj:ts proposition nr 197. 9
Ett dylikt medgivande skulle säkerligen, med hänsyn till dess prejudicerande betydelse,
medföra betänkliga konsekvenser inom olika områden av förvaltningen.
För den händelse den personal, varom nu är fråga, vid överförandet till
kristidsarbetena måste betraktas såsom avskedad från sin förutvarande anställning,
torde densamma sålunda efter ett eventuellt återtagande i tjänst icke höra
tillgodoräknas större förmåner uti förevarande hänseende än som avsetts att tillkomma
personer, vilka före återtagandet varit entledigade utan att sysselsättning
vid kristidsarbetena kunnat beredas dem. Det vill emellertid synas nämnden,
som om det icke borde vara uteslutet att såväl beträffande framdeles inträffande
som redan verkställda överflyttningar till kristidsarbetena finna en sådan form
för denna överflyttning — eventuellt efter återkallande av tidigare uppsägningar
— att den därav berörda personalen icke anses avskedad från förutvarande anställning
och nyantagen såsom tillfälliga arbetstagare, utan i stället beredes möjlighet
att tillgodonjuta tjänstledighet i erforderlig omfattning, givetvis mot avstående
under tiden* av samtliga förut innehavda avlöningsförmåner. För de fall,
där dylik anordning kan träffas, har lönenämnden icke något att invända mot
att vederbörande tillerkännas de av järnvägsstyrelsen ifrågasatta förmänerna i
full utsträckning.
Enligt vad lönenämnden under hand inhämtat, torde det i något fall kunna
förekomma, att personal, som här avses, beredes sysselsättning vid sådant statens
järnvägars arbete, som icke är att hänföra till kristidsarbete i detta ords anslagstekniska
bemärkelse. Då dessa personer givetvis icke böra bliva i förevarande
hänseende sämre ställda än den vid de egentliga kristidsarbetena använda personalen,
synes det riktigast, att ordet ''kristidsarbete’ i medgivandet utbytes mot
''arbete.''»
Järnvägsstyrelsens föreliggande förslag avser att i någon män undan- Departeröja
de olägenheter, vilka den rådande kristiden medfört för den ickem<,”fsc efe"
ordinarie personalen vid statens järnvägar. På nämnda förslag, vilket
för närvarande icke torde komma att medföra någon väsentlig merutgift
för statsverket, ur billighetssynpunkt synes väl motiverat, har jag ansett
mig kunna i huvudsak förorda detsamma; dock synas de av lönenämnden
föreslagna jämkningarna böra iakttagas. Riksdagens medgivande torde
därför böra utverkas för Kungl. Maj:t att utfärda föreskrifter i nu antydd
riktning, så vitt därigenom avvikelser skulle komma att ske från bestämmelserna
i avlöningsreglementet den 19 juni 1919 för tjänstemän vid kommunikationsverken
samt från gällande peusionsförfattningar. Beträffande
de undantag, som förslagets genomförande skulle innebära från de utav
Kungl. Maj:t den 31 december 1920 utfärdade avlöningsbestämmelser för
extra ordinarie tjänstemän och aspiran ter vid statens järnvägar, så torde
Kungl. Maj:t i denna del vara oförhindrad att meddela erforderliga bestämmelser,
och har jag för avsikt att, därest det ifrågasatta medgivandet
från riksdagens sida erhålles, ånyo underställa denna fråga Kungl.
Maj:ts prövning. Enligt vad jag kunnat inhämta, föreligger beträffande
Bihang till riksdagens protokoll 1922. 1 samt. 167 höft. (AV 197.) 2
10
Kungl. Maj:ts proposition nr 197.
Övriga kommunikationsverk icke sådana förhållanden, att där åtgärder i
förevarande avseende äro påkallade.
^ Under åberopande av vad sålunda förekommit, får jag hemställa,
att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen medgiva,
att befattningshavare vid statens järnvägar, som
efter den 7 december 1920 på grund av bristande arbetstillgång
i anledning av trafikens nedgång entledigats
från anställning i extra ordinarie befattning vid verket
men sedermera före den 1 juli 1924 eller den senare
tidpunkt Kungl. Maj:t kan finna skäl bestämmas ånyo
erhållit dylik eller ordinarie anställning vid samma verk,
må kunna vid tjänstårsberäkning för bestämmandet av
hans lön i ordinarie befattning enligt 11 § i avlöningsreglementet
den 19 juni 1919 för tjänstemän vid postverket,
telegrafverket, statens järnvägar och statens
vattenfallsverk tillgodoräknas före entledigandet i ett
sammanhang förvärvad tjänstetid vid statens järnvägar
såsom intjänad omedelbart före den senare anställningen;
att extra ordinarie tjänsteman vid statens järnvägar,
som av ovan angivna anledning antingen tvångs-,
permitterats eller, med bibehållen anställning såsom
extra ordinarie tjänsteman vid statens järnvägar, erhållit
tjänstledighet för sysselsättning vid något genom
statens järnvägars försorg anordnat arbete, må kunna
vid tjänstårsberäkning för bestämmandet av hans lön i
sedermera vunnen ordinarie befattning enligt 11 § i
avlöningsreglementet den 19 juni 1919 tillgodoräknas
den tid, vederbörande antingen varit tvångspermitterad
eller, med åtnjutande av tjänstledighet från innehavande
befattning, haft anställning vid sådant arbete;
samt
att den tid, extra ordinarie tjänsteman vid statens
järnvägar av ovan angivna anledning antingen varit
tvångspermitterad eller på nyss angivet sätt anställd
vid något^ genom statens järnvägars försorg anordnat
arbete, ma kunna tillgodoräknas honom i pensionshänseende
såväl enligt reglementet den 29 juni 1917
för statens järnvägars pensionskassa för pensionering
av icke ordinarie personal som ock, därest han vinner
Kungl. Maj:ts proposition nr 197.
11
ordinarie anställning'' vid verket, enligt lagen den 4
juni 1920 angående rätt till tjänstepension för ordinarie
tjänstemän vid postverket, telegrafverket, statens järnvägar
och statens vattenfallsverk.
Till denna av statsrådet övriga ledamöter biträdda
hemställan behagar Hans Maj :t. Konungen lämna bifall
samt förordnar, att proposition i ämnet av den lydelse,
bilaga till detta protokoll utvisar, skall avlåtas till riksdagen.
Ur protokollet:
August
opaginerad Kontrollera mot PDF
Stockholm 1922. Kungl. Boktryckeriet. P. A. Norstedt & Söner.
220776
Doktrin
Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.
Hänvisas hit från
2 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).
Förarbeten (2)
2 kopplingar.
- Rskr. 1922:204 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående tjänstår sb e rå kni ng för viss personal vid statens järnvägar. s. 10 i texten
- SU 1922:74 Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående tjänstår sberäkning för viss personal vid statens järnvägar. s. 9 i texten