Sök i Ratio Lex

Med förslag till tilläggsstat till riksstaten för år 1922

376 sidor, varav 311 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 0,7 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
  • Sidnummer: 311 av 376 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1922:2, Med förslag till tilläggsstat till riksstaten för år 1922

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Kmir/l. Matris prat), nr 2 år 1922.

1

Nr 2.

Kungl. Maj:ts proposition till riksdagen med förslag till tilläggsstat

till riksstaten för år 1922; given Stockholms slott den 7

januari 1922.

Under åberopande av bilagda statsrådsprotokoll rörande justering av

propositionen om tilläggsstat till riksstaten för år 1922 vill Kusgl. Maj:t

härmed föreslå riksdagen att upptaga inkomsterna och utgifterna å

berörda tilläggsstat sålunda:

bihang till riksdagens protokoll 1922. 1 samt 2 höft. (Nr 2.)

i

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Kungl, Maj:ts grop. nr 2 dr 1922.

Specifikation av statens inkomster.

A. Egentliga statsinkomster.

I. Skatter:

1. Tullar och acciser:

a. Tobaksskatt, bevillning...................... 10,000,000

b. Omsättningsskatt och utskänkningsskatt å spritdrycker,

bevillning ............................. 5,000,000

65.000

34,675

20,625

400.000

27.000

21.000

15.000

325.000

30.000

III. Inkomster av postsparbanksrörelsen............................

IV. Diverse inkomster ...................."....................

Säger för egentliga statsinkomster 18,259,500 kronor.

II. Uppbörd i statens verksamhet:

1. Inkomst av myntning och justering..........

2. Bidrag till bankinspektionen................

3. Bidrag till fondinspektionen................

4. Kontrollstämpelmedel ....................

5. Denatureringsavgifter.....................

6. Avgifter för granskning av biografbilder.......

7. Inkomster av statens reproduktionsanslait......

8. Patent- och varumärkes- samt registreringsavgifter

fl. Bidrag till försäkringsinspektionen............

Kronor

15,000,000

938,300

250,000

2,071,200

B. 1 anspråk tagna kapitaltillgångar.

I. Uppkomna av andra statsinkomster än lånemedel:

1. Avsättning till dyrtidskostnader för försvaret........ 20,000,000

2. Avsättning till tillfällig löneförbättring för viss personal

inom den civila statsförvaltningen in. in.......... 4,000,000

3. Avsättning till dyrtidstillägg.................... 132,000,000

4. Statsverkets kassafond ........................ 113,716,857 269,716,857

C. Lånemedel.

I. Fast upplåning........................................... 11.941,530

II. Tillfällig upplåning ....................................... 16,000

Säger för lånemedel 11,957,530 kronor. __

299,933,887

Summa

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Kanyl. Maj:t* prop. nr % år 1922.

Verkliga utgifter.

I. Första huvudtiteln. Kungl. hov- och slottsstaterna.

—*----

Extra

A. Kungl. slottsstaten.

anslag

Kronor

1

Merkostnad för uppvärmning av Stockholms och Drottningholms

slott, förslagsanslag ......................

50,000

2

Merkostnad för polis-, lys- och renhållning vid Stockholms slott,

förslagsanslaq, högst ...............................

22,000

Summa

72,000

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts prov. W 2 år 1922.

Verkliga utgifter.

II. Andra huvudtiteln. Justitiedepartementet.

Extra

Extra

anslag

anslag

*

Kronor

Kronor

A. Rättsskipningen.

1

Extra division vid Göta hovrätt, förslagsanslug, högst ............

14,700

2

Extra division vid hovrätten över Skåne ocli Blekinge, förslags-

anslag, högst .............................................

25,110

3

Förstärkning av förslagsanslaget till understöd till offentliga rätts- hjälpsanstalter, förslagsanslag, högst ........................

25,000

64,810

B. Diverse.

1

Ersättning åt häradsskrivare för röstlängders upprättande, förslags-

anslag ...................................................

* 80,000

2

Ytterligare kostnader under år 1919 för vattendomstolarnas verk-

samhet in. in., förslagsanslag, högst ........................

1,243

3

Tillfällig löneförbättring för viss personal inom den civila statsför-

vnltningen, förslagsanslag ..................................

* 90,000

4

Dyrtidstillägg åt befattningshavare i statens tjänst, förslagsanslag ■ ■

* 3,500,000

3,671,243

Summa

3,736,053

Beräknat belopp.

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Kanyl. Maj.ts prop. nr 2 år 1922.

Verkliga utgifter.

III. Tredje huvudtiteln. Utrikesdepartementet.

Extra

Extra

anslag

anslag

Kronor

Kronor

A. Sveriges representation i utlandet.

1

Beskickningen i Riga och Reval, förslagsanslag, högst............

19,500

1

2

Höjning av arvoden åt militär^ och marinattachéer, reservations-

anslag ........................................

30,000

3

Ersättningar för kursförluster åt befattningshavare inom den yttre

representationen m. in., förslagsanslag ......................

30,000

4

Ersättning åt envoyén A. F. Wallenberg för ökade kanslikostnader

vid beskickningen i Washington under är 1921, förslagsanslag, högst

14,000

93,500

B. Internationella byråer ni. m.

1

Sveriges andel i kostnaderna för Nationernas förbund, förslagsanslag

515.000

2

Sveriges representanters deltagande i Nationernas förbunds delege-

radeförsaniling, reservationsanslag ..........................

60,000

3

Svenska röda korsets hjälpverksamhet i utlandet, förslagsanslag,

högst ....................................................

* 1,000,000

1 &7K onn

C. Diverse.

1

Dyrtidstillägg åt befattningshavare i statens tjänst, förslagsanslag ■ ■

* 950,000

2

Förvärv av beskickningshus i Tokio, reservationsanslag ...........

250,000

3

Ersättningar till framlidne envoyén P. H. E. Rrändströms arvingar

och likaledes framlidne generalkonsul C. A. Askers änka för mist-

ning av bohag, förslagsanslag, högst............ .............

20,000

1,220,000

Summa

2,888,500

Beräknat belopp.

opaginerad Kontrollera mot PDF

i

2

3

4

1

2

3

4

5

6

1

Kandi. Maj:ts ihop. nr 2 dr 1922.

Verkliga utgifter.

IV. Fjärde huvudtiteln. Försvarsdepartementet.

Extra

Extra

anslag

anslag

Kronor

Kronor

1. Lantförsvaret.

A. Undervisning, understöd, expenser ni. ni.

Förstärkning av reservationsanslaget till undervisnings- och gym- nastikmateriel samt undervisningsanstalter och utbildningskur- ser, förslagsanslag, högst...................................

102,990

Förstärkning av reservationsanslaget till skrivmaterialier, expenser,

bränsle, lyse m. m., förslagsanslag, högst ....................

214,180

Förstärkning av reservationsanslaget till skrivmaterialier m. m. vid

truppförbanden, förslagsanslag, högst ........................

228,010

Fortsatt utgivande av generalstabens översiktskarta över Sverige,

reservationsanslag ........................................

11,500

557,280

B. Förplägnad, intendenturmateriel, remontering, övningar

in. m.

Förstärkning av förslagsanslaget till mathållning, förslagsanslag,

4,271,060

1,942,815

Förstärkning av reservationsanslaget till munderingsutrustning, för- slagsanslag, högst .........................................

Förstärkning av reservationsanslaget till kasernutredning, inten- denturfordon m. m., förslagsanslag, högst ....................

213,553

Förstärkning av reservationsanslaget till bränsle, lyse, vatten, ren- hållning och tvätt vid truppförbanden, förslagsanslag, högst ....

3,400,000

Förstärkning av förslagsanslaget till furagering, förslagsanslag, högst

1,150,710

Förstärkning av reservationsanslaget till truppförbandens övningar,

förslagsanslag, högst ......................................

371,665

11,349,803

C. Sjukvård m. m.

Förstärkning av reservationsanslaget till sjuk- och veterinärvård

m. m., förslagsanslag, högst ................................

229,732

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Kun yl. Maj:ts prop. nr 2 år 1922.

Extra

Extra

anslag

anslag

Kronor

1 Kronor

D. Vapen och ammunition.

1

Förstärkning av reservationsanslaget till vapen och ammunition

m. m„ förslagsanslag, högst ................................

541,000

2

Förstärkning av reservationsanslag till fortsatt anskaffning av hand-

vapen och kulsprutemateriel, förslagsanslag, högst ............

595,000

1,136,000

E. Byggnader och ingenjörmateriel.

''

.

1

Fullföljande av arbetena å kasernetablissemang för femton in-

fanteriregementen, reservationsanslag ........................

1,707,620

2

Kostnader till följd av uppskjutande tillsvidare av arbetena å upp-

förande av kasernetablissemang för Södra skånska infanterirege-

mentet, reservationsanslag..................................

13,000

3

Merkostnader för anordnande av avloppsledningar från militär-

etablissemangen å Järvafältet, reservationsanslag ..............

259,000

4

Inlösen av vissa byggnader.å Revingehed, förslagsanslag..........

37,000

5

Inlösen av vissa byggnader å Malmslätt, förslagsanslag, högst ....

64,000

6

Förstärkning av reservationsanslaget till ingenjörmateriel, förslags-

anslag, högst ..............................................

86,600

7

Förstärkning av reservationsanslaget till komplettering av viss ingen-

jörmateriel, förslagsanslag, högst ............................

22,000

8

Provbelastning av ett flygplan, reservationsanslag................

10,650

2,199,870

F. Diverse.

1

Täckande av brister å vissa ordinarie reservationsanslag, förslags-

anslag, högst ................ .....

* 350,000

Säger för lantförsvaret

15,822,685

2. Sjöförsvaret.

A. Undervisning, understöd, expenser m. m.

1

Förstärkning av förslagsanslaget till skrivmaterialier och expenser

in. in., förslagsanslag, högst ....................

100,000

B. Förplägnad, beklädnad m. m.

1

Förstärkning av förslagsanslaget till förplägnad, förslagsanslag,

högst ..........................

1,479,800

.

* Beräknat belopp.

s. 9 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts prop. nr 2 dr 1922.

9

3

4

1

i 2

Extra

anslag

Kronor

Extra

anslag

Kronor

Förstärkning av reservationsanslaget till beklädnad, förslagsanslag,I

högst ....................................................

Förstärkning av reservationsanslaget till kasern- och förplägnads
utredning

samt sängservis m. in., förslagsanslag, högst ........

Förstärkning av förslagsanslaget till bränsle, lyse, vatten, renhållning

och tvätt in. m., förslagsanslag, högst ..................i

C. Övningar.

Förstärkning av reservationsanslaget till flottans krigsberedskap och

övningar, förslagsanslag, högst ............................

Förstärkning av reservationsanslaget till kustartilleriets krigsberedskap

och övningar, förslagsanslag, högst ....................

D. Flytande materiel och byggnader.

; Förstärkning av reservationsanslaget till flottans nybyggnad och

underhåll, förslagsanslag, högst ............................

Reparation av Skeppsholmsbron, reservationsanslag ............

Förstärkning av reservationsanslaget till befästningar, kustartilleriets

kaserner m. in., förslagsanslag, högst ......................

i Förstärkning av reservationsanslaget till kustartilleriets materiel

m. m., förslagsanslag, högst ................................

Artilleri-, min-, torped-, gnist-, flyg- och annan

teknisk materiel.

Anskaffning av torpeder, reservationsanslag

F. Diverse.

1 Täckande av brister å vissa ordinarie reservationsanslag, förslags
anslag,

högst .............................................

2 j Tillfällig löneförbättring för viss personal inom den civila statsför
valtningen,

förslagsanslag ..................................

Säger för sjöförsvaret

3. Gemensamt anslag.

1 Dyrtidstillägg åt befattningshavare i statens tjänst, förslagsanslag . ■

Summa

768,700

46,860,

_ 447,000| 2,742,360

410,ooo:

286,900; 696,900

3,032,000;

157,500

65,000

224,000

* 520,055

*41,000

3,478,500

370,000

561,055

7,948,815

*18,000,000

41,771,500

* Beräknat belopp.

Bihang till riksdagens protokoll 1922. 1 samt. 2 höft. (Nr 2.)

2

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Kungl. Maj:ts grop. nr 2 år 1922.

Verkliga utgifter.

V. Femte huvudtiteln. Socialdepartementet.

Extra

Extra

anslag

anslag

Kronor

Kronor

A. Sociala verk och inrättningar.

1

Bekämpande av arbetslösheten, förslagsanslag, högst ............

*85,000,000

B. Medicinalstaten samt hälso- och sjukvården.

1

Medicinalstyrelsens verksamhet, förslagsanslag, högst...........

2,000

2

Dyrtidstillägg åt vissa extra provinsialläkare, förslagsanslag......

15,000

3

Dyrtidshjälp åt distriktsbarnmorskor m. fl., förslagsanslag........

370,000

4

Dyrtidshjälp åt distriktssköterskor, förslagsanslag................

10,000

5

Personligt lönetillägg åt karantänsläkaren vid karantänsanstalten å

Känsö G. E. Hjortzberg, förslagsanslag, högst ................

500

397,500

C. Diverse.

1

Hjälpverksamhet bland förut i Ryssland bosatta svenska under-

såtar, vilka genom världskriget kommit i nödläge, reservations-

anslag .......................................

175,000

2

Tillfällig löneförbättring för viss personal inom den civila statsför-

valtningen, förslagsanslag ..................................

* 986,000

3

Dyrtidstillägg åt befattningshavare i statens tjänst, förslagsanslag . .

*10,250,000

11,411,000

Summa

96,808,500

Beräknat belopp.

s. 11 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts prov. nr 2 år 1922.

11

Verkliga utgifter.

VI. Sjätte huvudtiteln. Kommunikationsdepartementet.

Extra

Extra

anslag

anslag

Kronor

Kronor

A. Väg- och vattenbyggnadsväsendet.

1

Merkostnader för iståndsättande av Sandvikens hamn på Öland,

101,100

B* Byggnadsväsende!.

1

Förstärkning av reservationsanslaget till byggnader och reparationer,

förslagsanslag, högst ........................................

500,000

2

Förbättrande av grunden under vissa delar av Stockholms slott,

reservationsanslag ........................................

240,000

740,000

C. Diverse.

1

Schematisk förteckning och beskrivning över Sveriges vattenfall,

reservationsanslag .........................................

7,000

2

Tidskriften »Brandskydd», förslagsanslag, högst ................

500

3

Tillfällig löneförbättring för viss personal inom den civila statsför-

valtningen, förslagsanslag ..................................

* 9,000

4

Dyrtidstillägg åt befattningshavare i statens tjänst, förslagsanslag ..

* 325,000

341,500!

Summa

..........| 1,182,600

Beräknat belopp.

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Kungl. Maj:ts grop. nr 2 år 1922.

Verkliga utgifter.

VII. Sjunde huvudtiteln. Finansdepartementet.

1

2

3

A. De centrala ämbetsverken.

Mynt- och justeringsverket:

Dyrtidstillägg vid mynt- och justeringsverket, reservationsanslag,

att direkt utgå av inkomst av myntning och

justering ........................................

Statistiska centralbyrån :

Personal vid vissa finansstatistiska undersökningar, förslagsanslag,

högst . . . .................................

Bank- och fondinspektionen:

Bank- och fondinspektionens verksamhet, reservationsanslag,

att direkt utgå av bidrag till

bankinspektionen och av bidrag till fondinspektionen

................................ 15,300

Dyrtidstillägg vid bank- och fondinspektionen,

reservationsanslag, att direkt utgå av bidrag till

bankinspektionen och av bidrag till fondinspektionen

.................................... * 40,000

Postsparbanken:

Dyrtidstillägg vid postsparbanken, reservationsanslag, att

direkt utgå av inkomster av postsparbanksrörelsen .......

B. Skatteomkostnader.

Bostadslägenheter åt viss tullpersonal, förslagsanslag........

ökning av arbetskrafterna vid tullverket, förslagsanslag, högst

Diverse utgifter vid tullverket, förslagsanslag, högst ........

Extra

Extra

anslag

Kronor

anslag

Kronor

65,000

55,300

250,000

*116,000

* 93,800

* 25,000

378,950

Beräknat belopp.

s. 13 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts grop. nr 2 år 1922. 13

Extra

Extra

anslag

anslag

Kronor

Kronor

4

Dyrtidstillägg vid kontrollstyrelsens avdelning för Ärenden an-

•

gående skattefri sprit m. in., reservationsanslag, att direkt

utgå av denatureringsavgifter ..........................

* 27,000

261,800

C. Diverse.

1

Tillfällig löneförbättring för viss personal inom den civila

statsförvaltningen, förslagsanslag ......................

* 80,000

2

Dyrtidstillägg åt befattningshavare i statens tjänst, förslags-

* 7,250,000

3

Avlöningsförhöjningar till vissa icke-ordinarie befattnings-

havare inom den civila statsförvaltningen m. m., förslags-

* 100,000

7,430,000

Summa

8,070,750

'' Beräknat belopp.

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Kungl. Maj:ts prov. nr 2 år 1922.

Verkliga utgifter.

Vill. Åttonde huvudtiteln. Ecklesiastikdepartementet.

Extra

Extra

anslag

anslag

A. Arkiv, bibliotek och museer.

Kronor

Kronor

Bibliotek.

1

Täckande av brist i stifts- och läroverksbibliotekets i Linköping

räkenskaper för år 1920, förslagsanslag, högst

890

Museer.

Nationalmuseet:

2

Täckande av brist i museets räkenskaper,

förslags-

anslag, högst ..........................

16,509

Livrustkammaren:

3

Tillfällig löneförbättring för viss personal vid

livrust-

•

kammaren, förslagsanslag, högst .........

* 2,000

Naturhistoriska riksmuseet:

4

Expenser in. m., förslagsanslag, högst ......

25,000

5

Tillfällig avlöningsförbättring för tre prepa-

ratorer, förslagsanslag, högst............

1,500

26,500

Nordiska museet:

6

Tillfällig löneförbättring åt viss museets per-

1

sonal, förslagsanslag, högst ............

* 13,725.

7

Dyrtidstillägg åt viss museets och livrust-

kammarens personal, förslagsanslag ....

f 100,000

113,725

158,734

159,624

B. Kyrkliga ändamål.

Kleresistaten.

1

Dyrtidstillägg åt svenska sjömanspräster i vissa

utländska

hamn-

städer, förslagsanslag ......................

* 26,000

C. Akademier m. m.

\

Vitterhets-, historie- och antikvitetsakademien.

1

Konservering av det s. k. Sverkerskapellet vid Alvastra,

reservationsanslag .........................

2,500

Beräknat belopp.

s. 15 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proa. nr 2 år 1922.

15

Extra

Extra |

anslag

anslag

Kronor

Kronor

2

Restaurering av Värnhems klosterkyrka, reservationsanslag

55,000

3

Dagkontrollant vid restaureringsarbetena å Värnhems klo-

sterkyrka, förslagsanslag, högst ....................

3,000

60,500

De kungliga teatrarna.

4

Brandförsäkring av operabyggnaden och dramatiska teaterns bygg-

53,340

*

nåd samt viss lösegendom m. m., förslagsanslag, högst

113,840j

1

D. Universiteten, den medicinska undervisningen

m. m.

Uppsala universitet.

1

Materiel m. m. för vissa institutioner och inrättningar,

reservationsanslag ................................

40,000

2

Täckande av brister i universitetsbibliotekets räkenskaper,

#

förslagsanslag, högst ..............................

16,000

56,000

Lunds universitet.

3

Ersättning till vissa befattningshavare inom teologiska

fakulteten för mistad prebendeinkomst, förslagsanslag,

högst ...........................................

1,356

4

Bidrag till täckande av driftkostnaderna vid Malmöhus

läns sjukvårdsinrättningar i Lund under år 1921, för- slagsanslag, högst ................................

300,000

5

Materiel m. m. för vissa institutioner och inrättningar,

reservationsanslag ................................

114,350

415,706

Karolinska mediko-kirurgiska institutet.

6

ökad hyra för polikliniken för barnsjukdomar, förslags-

anslag, högst ....................................

625

7

Flyttningskostnader för polikliniken för barnsjukdomar,

förslagsanslag, högst ..............................

250

8

Brister i materielanslagen för vissa institutioner och in-

rättningar, förslagsanslag, högst....................

10,870

9

Merkostnader för polikliniken för barnsjukdomar, för-

slagsanslag, högst ................................

239

11,984

Serafimerlasarettet.

10

Täckande av motsedd brist i lasarettets räkenskaper för

år 1922,

förslagsanslag, högst .....''.........................

165,000

s. 16 Kontrollera mot PDF

16

Kungl. Maj:ts grop. nr 2 år 1922.

11

Farmaceutiska institutet.

Materialier m. m., uppvärmning m. m. och egendomens underhåll

m. m., förslagsanslag, högst ...............................

12

Allmänna barnbördshuset i Stockholm.

Verksamheten vid allmänna barnbördshuset i Stockholm, förslagsanslag,

högst .............................................

E. Allmänna läroverken in. in.

Högre lärarinneseminariet.

Lokalhyra, förslagsanslag, högst ................

Allmänna läroverken.

Svensk studiekurs i Frankrike, förslagsanslag, högst ....

Allmänna läroverkens ljus- och vedkassor, förslagsanslag

Nya elementarskolans i Stockholm skolkassa, förslagsanslag

3.000

100,000

5.000

Kommunala mellanskof.

Tillfällig löneförbättring åt lärarpersonalen vid kommunala mellanskolor,

förslagsanslag ......................................

6

7

Privatläroverken.

Extra understöd åt de statsunderstödda enskilda lärarinneseminarierna,

reservationsanslag .............. 19,000

Dyrtidstillägg åt vissa lärarinnor vid fackskolan för huslig

ekonomi i Uppsala samt vid tre läroanstalter för

utbildande av lärarinnor i handarbete, förslagsanslag * 40,000

F. Folkundervisningen.

Anstalter för lärarutbildning.

Småskoleseminarier:

Verksamheten vid statens småskoleseminarier i Haparanda

och Murjek, förslagsanslag, högst ..........

Tillfällig löneförbättring för lärare vid småskoleseminarier,

inrättade av landsting eller städer, som icke

deltaga i landsting, förslagsanslag ...............

5,700

22,500

Extra

anslag

Kronor

9,000

47,850

5,900

108,000

130,000

59,000

28,200

Extra

anslag

Kronor

705,540

302,900

Beräknat belopp.

s. 17 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:tu grop. nr 2 år 1922.

17

Extra

Extra

anslag

anslag

Kronor

Kronor

Folkskolor.

3

Svensk undervisning för svenska barn i utlandet, förslagsanslag,

''

högst ....................................................

10,400

Abnormundervisningen.

4

Täckande av brister i staten för institutet och förskolan

för blinda ä Tomteboda, förslagsanslag, högst........ 128,276

5

Täckande av brister i staten för förskolan för blinda i

Växjö, förslagsanslag, högst ...................... 19,175

6

Förstärkning av reservationsanslaget till. hantverksskolan

i Kristinehamn för blinda, förslagsanslag, högst ...... 11,350

7

Tysta skolan å Lidingön, förslagsanslag, högst ........ 30,000

188,801

227,401

G. Yrkesundervisningen.

i

1

Täckande av brist i staten för tekniska gymnasiet i Örebro, för-

slagsanslag, högst .........................................

6,125

2

Parallellavdelning vid tekniska fackskolan i Eskilstuna, förslags-

anslag, högst ............................................

3,400

3

Omorganisation av bergsskolorna i Filipstad och Falun jämte med

dem förenade yrkesskolor, förslagsanslag, högst ..............

* 14,000

4

Vissa extra kostnader under år 1920 vid bergsskolan i Falun, för-

slagsanslag, högst .........................................

5,660

5

Dyrtidstillägg vid tekniska skolan i Stockholm, vävskolan i Borås

samt bergsskolorna i Filipstad och Falun, förslaqsanslaq........

* 70,000

99,185

1

H. Folkbildningsåtgärder i övrigt.

%

Statens biografbyrå.

1

Dyrtidstillägg vid statens biografbyrå, reservationsanslag, att direkt

utgå av avgifter för granskning av biografbilder ..............

* 21.000

i

I. Åtgärder för fysisk utbildning.

1

Täckande av brist i gymnastiska centralinstitutets anslag till ved

i

m. m. för år 1921, förslagsanslag, högst ......................

8,000

* Beräknat belopp.

Bihang till riksdagens ''protokoll 1922. 1 saml. 2 käft. (Nr 2.)

s. 18 Kontrollera mot PDF

18

Kungl. Maj:ts prov. nr 2 år 1922.

Extra

Extra

anslag

anslag

Kronor

Kronor

J. Diverse.

1

Tillfällig löneförbättring för viss personal inom den civila statsför-

valtningen, förslagsanslag ..................

* 1,609,000

2

Dyrtidstillägg åt befattningshavare i statens tjänst, förslagsanslag . .

*10,000,000

3

Dyrtidstillägg åt lärare vid vissa statsunderstödda undervisningsan-

stalter, förslagsanslag ......................

*36,700,000

48.309,000

Summaj..........

49,972,490

Beräknat belopp.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts grop. nr 2 år 1922.

1»

Verkliga utgifter.

IX. Nionde huvudtiteln. Jordbruksdepartementet.

A. Lanthushållningen.

1 Tillskott till dyrtidstillägg för lantbruksingenjörer och lantbruks
stipendiater

..............................................

2 Täckande av brist i staten för lantbruks- och mejeriinstitutet vid

Alnarp, förslagsanslag, högst ..............................

3 Hovbeslagsskolan vid Alnarp, förslagsanslag, högst ..............

4 j Alnarps trädgårdar, förslagsanslag, högst ......................

5 Dyrtidstillägg åt föreståndare och lärare vid lantmanna-, lanthus
hålls-

och lantbruksskolor ..................................

6 Utbildningskurser för förrättningsmän vid täckdikningsföretag, reser
vationsanslag

.............................................

7 Förstärkning av reservationsanslaget till hästavelns förbättrande,

förslagsanslag, högst ......................................

8 i Försöksgård å myrjord i Jämtlands län, förslagsanslag, högst ....

3

B. Lantmäteriväsendet.

|

Dyrtidstillägg vid statens reproduktionsanstalt, att utgå i första hand

av inkomster av reproduktionsanstalten......................

Ytterligare medel till nyanskaffningar och förlagskapital vid statens

reproduktionsanstalt, förslagsanslag, högst....................

Tillskott till dyrtidstillägg till vissa lantmätare ..................

C. Geologiska samt meteorologiska och hydrografiska

undersökningar.

1 Täckande av brist vid statens meteorologisk-hydrografiska anstalt

m. m., förslagsanslag, högst ...............................

D. Veterinärväsendet.

1 | Dyrtidstillägg åt distriktsveterinärer ..........................

Extra

Extra

anslag

anslag

Kronor

Kronor |

* 35,000

10,564

1,500

10,000

* 240,000

9,000

71,200

7,300

384,564

* 15,000

20,000

* 530,000

565,000

14,000

* 100,000

Beräknat belopp.

s. 20 Kontrollera mot PDF

20 Kungl. Maj:ts grop. nr 2 år 1922.

"" .

Extra

! Extra

anslag

anslag j

Kronor

Kronor

E. Diverse.

1

Tillfälligt anslag till hushållningssällskapen, förslagsanslag, högst ..

682,000

2

ökade expenser för lantbrukskonsulenten i London, förslagsanslag,

högst ...........................................

6 000

3

Kolonisation å vissa kronoparker, förslagsanslag ................

450,000

4

Odlingsorganisationen, förslagsanslag, högst ....................

50,000

5

Tillfällig löneförbättring för viss personal inom den civila statsför-

valtningen ...................

* 225 000

6

Dyrtidstillägg åt befattningshavare i statens tjänst ..............

* 2,400^000

3,813.000

Summa

..........! 4,876,564

Beräknat belopp.

s. 21 Kontrollera mot PDF

Kunyl. Maj:ts prof), nr 2 år 1922.

21

Verkliga utgifter.

X. Tionde huvudtiteln. Handelsdepartementet.

Extra

anslag

Kronor

Extra

anslag

Kronor

i 1

A. Centrala verk med underlydande stater.

Undervisningsanstalter för sjöfart:

Ytterligare medel för navigationsskolornas uppvärmning och

5,000

1 o

Lots- och fyrväsendet:

57,000

i 3

4

Patent- och registreringsverket:

Dyrtidstillägg vid patent- och registreringsverket,

reservationsanslag, att direkt utgå av patent- och

varumärkes- samt registreringsavgifters medel * 325,000

Tillfällig försträckning åt patent- och registre-

ringsverket, förslagsanslag, högst ............ 225,000

550,000

5

Försäkringsinspektionen:

Dyrtidstillägg vid försäkringsinspektionen, reservationsan- slag, att direkt utgå av bidrag till försäkringsinspektionen

* 30,000

642,000

1 1

B. Bergsbruk, industri, hantverk och slöjd.

Bedrivande av försök med oljeutvinning ur skiffer, reserva-

65,000

•

1

C. Diverse.

Tillfällig löneförbättring för viss personal inom den civila

* 358,000

* 2,350,000

♦

j 2

Dyrtidstillägg åt befattningshavare i statens tjänst, förslags-

2,708,000

Summa

3,415,000

Beräknat belopp.

s. 22 Kontrollera mot PDF

22

Kungl. Maj. ts grop; nr 2 år 1922.

Verkliga utgifter.

XI. Elfte huvudtiteln. Pensionsväsendet.

Extra

Extra

anslag

anslag

Kronor

Kronor

A. Civila pensionsväsendet.

1

Pensionstillägg åt f. d. civila befattningshavare i statens tjänst in. fl.

pensionärer, förslagsanslag ................................

* 865,000

2

Dyrtidstillägg åt f. d. civila befattningshavare i statens tjänst m. fl.

pensionärer, förslagsanslag .................................

*11,900,000

3

Dyrtidstillägg åt pensionsberättigade änkor och barn efter civila be-

fattningshavare i statens tjänst m. fl., förslagsanslag ..........

* 4,600,000

4

Bidrag till förvaltningskostnaderna vid handelsflottans pensions-

anstalt, förslagsanslag, högst ..............................

600

5

Tilläggspensioner under år 1922 åt pensionstagarna vid handels-

flottans pensionsanstalt, förslagsanslag ......................

106,000

17,471,600

B. Militära pensionsväsendet.

1

Pensionstillägg åt f. d. militära befattningshavare in. fl. pensionärer,

förslagsanslag ............................................

* 375 000

2

Dyrtidstillägg åt f. d. militära befattningshavare, förslagsanslag ....

* 4,100,000

3

Dyrtidstillägg åt pensionsberättigade änkor och barn efter militära

befattningshavare, förslagsanslag ..........................

* 1,000,000

4

Dyrtidstillägg åt pensionerade båtsmän och marinsoldater samt Vad-

stena krigsmanshuskassas understödstagare, förslagsanslag ....

* 1,700,000

5

Ersättning i anledning av kroppsskada, ådragen under militärtjänst-

göring, förslagsanslag .....................................

160 000

7,335.000

Summa

..........1 24,806,600

Beräknat belopp

s. 23 Kontrollera mot PDF

Kungl. Mnj:ts prop. nr 2 år 1922.

23

Verkliga utgifter.

XII. Statens affärsverksamhet.

Extra

. a*

anslag

Kronor

Täckande av förluster under åren 1919 — 1921 å driften vid Trollhätte och Söder-

tälje kanalverk, förslagsanslag, högst........................................................................

375,800

s. 24 Kontrollera mot PDF

24

Kungl. Maj:ts prov. nr 2 år 1922.

Utgifter för kapitalökning.

I. Statens affärsverksamhet.

1

Att täckas av

I

lånemedel

andra stats- inkomster

Summa

A. Statens vattenfallsverk.

Kronor

Kronor

Kronor

Statens kanalverk:

Trollhätte kanal:

1

Kompletterings- och förbättringsarbeten å Troll-

häfte kanal, reservationsanslag ................

130,000

i

Statens kraftverk:

Trollhätte kraftverk:

2

Tredje utbyggnaden av Trollhätte kraftstation, re-

servationsanslag .............................

400,000

j

3

Profilreglering av Göta älv mellan Trollhättan och

Vargön, reservationsanslag....................

800,000

4

Förberedande åtgärder för Vänerns reglering, re-

servationsanslag.............................

300,000

Lule älvs kraftverk:

5

Inlösen av egna hem och handelslokaler vid Har-

språnget, reservationsanslag ..................

510,000

6

Reglering av Suorvasjöarna, reservationsanslag ....

Älvkarleby kraftverk:

1,500,000

7

Regleringsarbeten vid Flaten- och Snesensjöarna,

reservationsanslag ..........................

31,530

8

Förskottsinbetalningar för regleringsarbetena vid

Flatcn- och Snesensjöarna, reservationsanslag, att

utgå av tillfälliga lånemedel ..................

16,000

Gemensamt anslag:

9

Inventarier, reservationsanslag ....................

500,000

Säger för statens vattenfallsverk

4,187,530

4,187,530|

B. Gemensamt anslag för telegrafverket samt

''

statens järnvägar och vattenfallsverk.

1

Arbeten för telegrafvérkets samt statens järnvägars och

vattenfallsverks räkning för bekämpande av arbetslös- heten, reservationsanslag ........................i

* 5,000,000

5 000,000

Summa1

9,187,530''

9,187,530

Beräknat belopp.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts grop. nr 2 är 1922.

Utgifter för kapitalökning.

II. Statens utlånings fonder.

Att täckas av

—

lånemedel

Kronor

andra stats- inkomster

Kronor

Summa

Kronor

1

Lånefonden för t jänstemannasamhället vid Mörby, reser- vationsanslag ...................

A9rt nnn

j

320.000

2,200.000

250.000

2

Esnahemslånefonden. reservationsanslan .

2,200,000

250,000

3

Torvindustrilånefonden. reservationsanslag

Summa

2,770,000|

2,770.000

Bihang till riksdagens protokoll 1922. J sand. 2 höft. (Nr 2.)

4

s. 26 Kontrollera mot PDF

26

Kungl. Maj:ts grop. nr 2 år 1922.

Utgifter för kapitalökning.

III. Återbetalning av tillfälliga lånemedel.

Att täckas av

Summa

lånemedel

andra stats- inkomster

Kronor

Kronor

Kronor

Återbetalning av vissa till rörelsekapital för statens

bränslekommission å 1917 och 1918 årens tilläggsstater

anvisade anslag, förslagsanslag, högst ..............

50,000,000

50,000,000

s. 27 Kontrollera mot PDF

Rundt. Maj:ts prov. nr 2 år 1922.

27

Totalsumman av de i tilläggsstaten till riksstaten för år 1922 förekommande

utgifter uppgår till 299,933,887 kronor eller samma belopp,

vartill statsverkets inkomster å nämnda tilläggsstat här förut beräknats;

och erhåller samma tilläggsstat följande utseende:

s. 28 Kontrollera mot PDF

28

Kungl. Maj:ts grop. nr 2 år 1922.

Tilläggsstat till

Kronor

Inkomster:

A. Egentliga statsinkomster :

I. Skatter.........

II. Uppbörd i statens verksamhet . . .

III. Inkomster av postsparbanksrörelsen

IV. Diverse inkomster ............

B. I anspråk tagna kapitaltillgångar;

I. Uppkomna av andra statsinkomster än lånemedel

C. Lånemedel:

I. Fast upplåning . .

II. Tillfällig upplåning

Summa

s. 29 Kontrollera mot PDF

Kung!. Maj:ts grop. nr 2 år 1922.

29

riksstaten för år 1922.

I.

Första huvudtiteln

II.

Andra

III.

Tredje

IV.

Fjärde

V.

Femte

VI.

Sjätte

»

1 VI I.

Sjunde

»

VIII.

Åttonde

IX.

Nionde

»

X.

Tionde

»

XI.

Elfte

»

Utgifter:

A. Verkliga utgifter.

Kronor

Extra anslag

.... 72,000

____ 3,736,053

____ 2,888,500

____ 41,771,500

.... 96,808,500

____ 1,182,600

____ 8,070,750

.... 49,972,490

.... 4,876,564

____ 3,415,000

____ 24,806.600

SägerT 237,600,557

XII. Statens affärsverksamhet

375,800

237,976,357

B. Utgifter för kapitalökning:

I. Statens affärsverksamhet . . . .

II. Statens utlåningsfonder.....

III. Återbetalning av tillfälliga låne- medel ................

Att täckas av

Summa

61,957,530

lånemedel

andra

statsinkomster

9,187,530

2,770,000

50,000,000

9,187,530

2,770,000

50.000,000

Sägerl 11,957,530

50,000,000

61,957,530

Summa

299,933,887

s. 30 Kontrollera mot PDF

30

Kungl. Maj:ts grop. nr 2 dr 1922.

Specifikation av utgifter, att täckas av lånemedel.

B. Utgifter för kapitalökning.

I. Statens affärsverksamhet...............

Att täckas genom

Summa

Kronor

fast

upplåning

tillfällig

upplåning

9,171,530

2,770.000

16,000

9,187,530

2,770,000

II. Statens utlåningsfonder . . . ■............

Summa

11,941,530

16,000

11,957,530

s. 31 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts grop. nr 2 år 1922.

31

Samtliga de i denna proposition åberopade eller för övrigt med

tilläggsstaten till riksstaten för år 1922 sammanhängande handlingar

skola tillhandahållas riksdagens vederbörande utskott.

GUSTAF.

F. V. Thorsson.

s. 33 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj ds prov. nr 2 dr 1922.

33

Tilläggsstaten för år 1922.

Propositionens justering.

Utdrag av protokollet över finansärenden, hållet inför Hans Maj.t

Konungen i statsrådet å Stockholms slott den 7 januari 1922.

Närvarande:

Statsministern och ministern för utrikes ärendena Branting, statsråden

Lindqvist, Thorsson, Olsson, Sandler, Nothin, Svensson, Hansson,

Åkerman, Linders, Schlyter, Örne.

Med åberopande av de förslag till riksdagen, varom hemställanden

gjorts av vederbörande departementschefer enligt vad som framgår av

statsrådsprotokollet för denna dag angående inkomster och utgifter å

tilläggsstat till riksstaten för år 1922, föredrager chefen för finansdepartementet,

statsrådet Thorsson ett i överensstämmelse med Kungl.

Maj:ts enligt samma protokoll fattade beslut uppsatt förslag till proposition

om tilläggsstat till riksstaten för år 1922.

Departementschefen hemställer, att Kungl. Maj:t måtte föreslå

riksdagen att godkänna de härovan omförmälda förslag och alltså upptaga

inkomsterna och utgifterna å berörda tilläggsstat på sätt bilaga

till detta protokoll utvisar.

Till vad föredragande departementschefen sålunda,

med instämmande av statsrådets Övriga ledamöter, hemställt

finner Hans Maj:t Konungen gott lämna bifall

och förordnar tillika, att omförmälda proposition skall

i enlighet därmed avlåtas till riksdagen.

Ur protokollet:

Olga Gjörloff.

Bihang till riksdagens protokoll 1922. 1 saml. 2 käft. (Nr 2.)

5

s. 1 Kontrollera mot PDF

Inkomsterna: 1922 års tMäggsstat.

1

Ti It äggs staten för år 1922.

Inkomsterna.

Utdrag av protokollet över finansärenden, hållet inför Hans Maj:t

Konungen i statsrådet å Stockholms slott den 7 januari 11)22.

Närvarande:

Statsministern och ministern för utrikes ärendena BRANTING, statsråden

Lindqvist, Thorsson, Olsson, Sandler, Notion, Svensson, Hansson,

Åkerman, Linders, Schlyter, Örne.

Chefen för finansdepartementet, statsrådet Thorsson, anför:

Förut denna dag har jag, vid framläggandet av finansplanen för

den förestående statsregleringen i stora drag angivit huru enligt min

uppfattning medel skola uppbringas för täckning av utgifterna å tilläggsstaten

för år 1922. Under hänvisning till vad jag i berörda sammanhang

och vid beräkningen av inkomsttitlarna å riksstaten för år 1923

yttrat anhåller jag nu att i fråga om beräkningen av de särskilda inkomsttitlarna

å tilläggsstaten få anföra följande.

A. Egentliga statsinkomster.

Beträffande först skatteinkomsterna har jag tidigare i dag anmält

min avsikt att föreslå vissa höjningar beträffande stämpelskatten ävensom

tobaksskatten samt omsättningsskatten och utskänkningskatten å

rusdrycker. Ökningen i inkomsten av stämpelskatten torde emellertid,

såsom jag ävenledes redan framhållit, ej bliva av den storlek att av sådan

anledning denna inkomsttitel bör upptagas å tilläggsstaten. De Låda

senare skatterna torde däremot böra uppföras å tilläggsstaten med respektive

10 och 5 miljoner kronor eller sålunda:

Bihang till riksdagens protokoll 1922. 1 samt. 2 käft. (Nr 2.) 1

Skatter.

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Inkomsterna: 1922 års tHläggsstat.

Uppbörd i

statens verk•

samhet.

Inkomster av

postsparbankerörelsen.

diverse

inkomster.

Tullar och acciser;

Tobaksskatt, bevillning ............................................................ 10,000,000: —

Omsättningsskatt och utskänkningsskatt å spritdrycker,

bevillning ................................................................................. 5,000,000: —

Summa kronor 15,000,000: —.

Under uppbörd i statens verksamhet böra till eu början uppföras

de inkomsttitlar, som svara mot dyrtidstillägg vid de verk, vilkas utgifter

bestridas av motsvarande inkomster. Bidragen till bankinspektionen

och fondinspektionen böra därtill höjas med belopp svarande mot

anslag å tilläggssiat för uppehållande av bank- och fondinspektionens

verksamhet. Vidare böra kontrollstämpelmedel på grund av beräknad

höjning av avgifterna upptagas med ett belopp av 400,000 kronor.

Inkomsttitlarna under uppbörd i statens verksamhet komma på grund

härav att upptagas sålunda :

Inkomst av myntning och justering ...................................... 65,000:

Bidrag till bankinspektionen ..................................................... 34,675: —

Bidrag till fondinspektionen ........................................................ 20,625: —

Kontrollstämpelmedel........................................................................ 400,000: —

Denatureringsavgifter...................................................................... 27,000:

Avgifter för granskning av biografbilder ............................. 21,000: —

Inkomster av statens reproduktionsaustalt ............................. 15,000: —

Patent- och varumärkes- samt registreringsavgifter............... 325.000: —

Bidrag till försäkringsinspektionen ......................... JSOjOOO: —

Summa kronor 938,300: —.

Inkomst av postsparbanksrörelsen bör å till äggsstaten tills vidare —

i avvaktan på den omläggning av den budgettekniska behandlingen

av postsparbanken som kan komma att beslutas — upptagas efter uppbörd

i statens verksamhet med belopp svarande mot dyrtidstillägg till

bankens personal eller med 250,000 kronor.

Inkomsttiteln diverse inkomster bör å tilläggsstaten uppföras med

ett belopp innefattande dels i anspråk tagen behållning å statens hästförsäljningsmedel,

71,200 kronor, vilket belopp svarar mot ett anslagunder

nionde huvudtiteln, dels ock 2 miljoner kronor av överskottet

å statens krigsförsäkringskommission. Beträffande sistnämnda post

är att märka, att kommissionens behållning torde komma att uppgå

till omkring 7 miljoner kronor. Att jag nu förordar, att 2 miljoner

s. 3 Kontrollera mot PDF

Inkomsterna: 1922 års iilläggsstat.

3

kronor härav tagas i anspråk för tilläggsstaten, beror därpå, att jagräknar

med, att ett motsvarande belopp kommer att erfordras såsom

understöd åt arbetslösa sjömän. Beträffande användningen av krigsförsäkringskommissionens

överskott i övrigt är jag ej beredd att nu

yttra mig.

I enlighet med vad jag sålunda anfört skulle titeln diverse inkomster

komma att å tilläg-gsstaten upptagas med 2,071,200 kronor.

B. i anspråk tågna kapitaltillgångar.

Såsom i anspråk tågna kapitaltillgångar, samtliga uppkomna av

andra inkomster än lånemedel, böra å tilläggsstaten upplöras dels do

avsättningar, som utanför huvudtitlarna gjorts å 1922 års riksstat, dels

ock av kassafonden ett belopp av 113,716,857 kronor, vadan inkomsttitlarna

under nu förevarande rubrik skulle upptagas sålunda:

Avsättning till dyrtid skostnader för försvaret .................. 20,000,000: —

Avsättning, till tillfällig löneförbättring för viss personal

inom den civila statsförvaltningen m. m........................ 4,000,000: —

Avsättning till dyrtidstillägg .............................................. 132,000,000: —

Statsverkets kassafond ........................................................... 113,716,857: —

Summa kronor 269,716,857:—.

C. Lånemedel.

Slutligen böra å tilläggsstaten uppföras mot utgifter för kapitalökning

svarande lånemedel till belopp av 11,957,530 kronor, därav såsom

fast upplåning 11,941,530 kronor och såsom tillfällig upplåning 16,000

kronor.

Jag hemställer nu, att Kungl. Magt måtte föreslå riksdagen

att upptaga inkomsterna å tilläggsstaten för år

1922 i enlighet med nedan intagna

Kapitalt illgångar

upp

komna av

tindra inkomster

än

lånemedel.

Lånemedel.

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Inkomsterna: 1922 års t/I/äggsstat.

Specifikation av statens inkomster.

Kronor

I. Skatter:

A. Egentliga statsinkomster.

1. Tullar och acciser:

a. Tobaksskatt, bevillning...................... 10,000,000

b. Omsättningsskatt och utskänkningsskatt å spritdrycker,

bevillning . . . ............ 5,000,000 15.000.000

II. Uppbörd i statens verksamhet:

1. Inkomst av myntning och justering................. 65,000

2. Bidrag till bankinspektionen....................... 34,675

3. Bidrag till lön dinspektionen....................... 20,625

4. Kontrollstämpelmedel ........................... 400,000

5. Denatureringsavgifter............................ 27,000

6. Avgifter för granskning av biografbilder . . ............ 21,000

7. Inkomster av statens''reproduktionsanstalt.......... 15,000

8. Patent- och varumärkes- samt registreringsavgifter....... 325,000

9. Bidrag till försäkringsinspektionen............. 30,000 938,300

III. Inkomster av postsparbanksrörelsen.....-...................... 250,000

IV. Diverse inkomster ........................................ 2,071,200

Säger för egentliga statsinkomster 18,259,500 kronor.

B. 1 anspråk tagna kapitaltillgångar.

I. Uppkomna av andra statsinkomster än lånemedel:

1. Avsättning till dyrtidskostnader för försvaret........ 20,000,000

2. Avsättning till tillfällig löneförbättring för viss personal

inom den civila statsförvaltningen in. m.......... 4,000,000

3. Avsättning till dyrtidstillägg.................... 132,000,000

4. Statsverkets kassafond . . ...................... 113,716,857 ; 269,716.857

C. Lånemedel.

I. Fast upplåning........................................... 11,941,530

II. Tillfällig upplåning ....................................... 16,000

Säger för lånemedel 11,957,530 kronor.

Summa 299,933.887

opaginerad Kontrollera mot PDF

Inkomsterna: 1922 års tilläggsstat. •>

De av departementschefen sålunda i avseende å

beräkningen av statens ovan omförmälda tillgångar

gjorda förslag, däri statsrådets övriga ledamöter instämma,

behagar Hans Maj:t Konungen bifalla.

Ur protokollet:

Giga Gjörloff.

Bikana till riksdagens protokoll 1922. 1 samt. 2 hlift. (Nr 2).

2

opaginerad Kontrollera mot PDF

Föräta huvudtiteln: 1922 års tilläggsstat.

I

Tilläggsstaten för år 1922.

Första huvudtiteln.

Utdrag av protokollet över finansärenden, hållet inför Hans Maj.t

Konungen i statsrådet å Stockholms slott den 7 januari 1922.

Närvarande:

Statsministern och ministern för utrikes ärendena Bran TING, statsråden

Lindqvist, Thorsson, Olsson, Sandler, Nothin, Svensson, Hansson,

Åkerman, Linders, Schlyter, örne.

Chefen för finansdepartementet, statsrådet Thorsson, anför härefter

i fråga om utgifterna under tilläggsstatens första huvudtitel följande:

A. Kungl. slottsstaten.

1. Merkostnad för uppvärmning av Stockholms och Drottningholms slott.

Under åberopande av vad jag förut denna dag vid anmälan av

frågorna rörande regleringen för tiden 1 januari—30 juni 1923 av

utgifterna under riksstatens första huvudtitel under punkt 7 anfört får

jag hemställa, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen

att till bestridande av för år 1922 beräknad

merkostnad för uppvärmning av Stockholms och Drottningholms

slott å tilläggsstat för samma år anvisa ett

förslagsanslag å.......................................... kronor 50,000.

Bihang till riksdagens protokoll 1922. 1 samt. 2 käft. {Nr 2.) 1

[1.]

Merkostnad

för uppvärmning

av Stockholms

och

Drottningholme

slott.

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Första huvudtiteln: 1922 Ars tilläggsstat.

[2.]

Merkostnad

för polis-, lysoch

renhållning

vid Stockholms

slott.

2. Merkostnad för polis-, lys- och renhållning vid Stockholms slott.

Under åberopande av vad jag förut denna vid anmälan av frågorna

rörande regleringen för tiden 1 januari—30 juni 1923 av utgifterna

under riksstatens första huvudtitel under punkt 11 anfört får jag hemställa,

att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen

att till bestridande av för år 1921 beräknad merkostnad

för polis-, lys- och renhållning vid Stockholms

slott å tilläggsstat för år 1922 anvisa ett förslagsanslag,

högst.............................................................. kronor 22,000.

Vad föredragande departementschefen sålunda,

med instämmande av statsrådets övriga ledamöter,

hemställt behagar Hans Maj:t Konungen bifalla.

Ur protokollet:

Olga Gj orlof.

s. 3 Kontrollera mot PDF

Punkt

Första huvudtiteln: 1922 års tilläggsstat.

3

Sammandrag och register

till

Första huvudtiteln å 1922 års tilläggsstat.

Sid. Nr

A. Kungl. slottsststen.

Extra

anslag

Kronor

1

2 i

1

2

1 Merkostnad för uppvärmning av Stockholms och Drottningholms slott,

förslagsanslag ........................................................................ 50,000

2 Merkostnad för polis-, lys- och renhållning vid Stockholms slott, förslagsanslag.

högst .................................................................j 22,000

Summa1 72,000

opaginerad Kontrollera mot PDF

Andra huvudtiteln: 1922 års tilläggsstat.

I

Til läggsstaten för år 1922.

Andra huvudtiteln.

Utdrag av protokollet över justitiedepartementsärenden, hållet inför

Hans Maj.t Konungen i statsrådet d Stockholms slott den 7

januari 1922.

N ärvarande:

Statsministern och ministern för utrikes ärendena Branting, statsråden

Lindqvist, Thorsson, Olsson, Sandler, Nothin, Svensson, Hansson,

Åkerman, Linders, Schlyter, Örne.

Chefen för justitiedepartementet, statsrådet Åkerman anmäler de

särskilda medelsbehov, som under andra huvudtiteln böra tillgodoses

genom anslag å tilläggsstat för år 1922.

A. Rättsskipningen.

1. Extra division vid (Höta hovrätt.

Under hänvisning till vad jag vid anmälan av frågan om regie- [1.]

ringen av riksstatens andra huvudtitel för tiden den 1 januari—den 30 Kxt^dQ^>n

juni 1923 anfört vid punkt [26.] får jag hemställa, ätt Kungl. Maj:t ”hovrätt

måtte föreslå riksdagen

att för beredande under tiden den 10 september—

den 31 december 1922 av tillfällig ökning av Göta

hovrätts arbetskrafter med en extra division för behandling

av vädjade mål .och till hovrätten instämda tvistemål

på tilläggsstat för år 1922 anvisa ett förslagsanslag,

högst............................................... kronor 14,700.

Bihang till riksdagens protokoll 1922. 1 saml. 2 höft. (Nr 2.) 1

opaginerad Kontrollera mot PDF

9

Andra huvudtiteln: 1922 års tilläggsstat.

[2.]

Extra division

vid hovrätten

över

Skåne och

Blekinge

[3.]

Understöd

till offentliga

rättshjälpsanstalter.

[4.]

Ersättning

åt häradsskrivare

för

röstlängders

upprättande.

2. Extra division vid hovrätten över Skåne och Blekinge.

Under hänvisning till vad jag vid anmälan av frågan om reglering

av riksstatens andra huvudtitel för tiden den 1 januari—den 30

juni 1923 anfört vid punkt [30.] får jag hemställa, ätt Kungl. Maj:t

måtte föreslå riksdagen

att för beredande under tiden den 1 juli—den

31 december 1922 av tillfällig ökning av arbetskrafterna

i hovrätten över Skåne och Blekinge med en

extra division för behandling av vädjade mål och till

hovrätten instämda tvistemål på tilläggsstat för år

1922 anvisa ett förslagsanslag, högst... kronor 25,110.

3. Understöd till offentliga rättshjälpsanstalter.

Under åberopande av vad jag under punkt [40.] i det vid årets

statsverksproposition fogade statsrådsprotokollet över justitiedepartementsärenden

anfört får jag hemställa, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen
att

till förstärkning av det å extra stat för år

1922 beviljade förslagsanslaget till understöd åt offentliga

rättshjälpsanstalter å tilläggsstat för samma år

bevilja ett förslagsanslag, högst............ kronor 25,000.

B. Diverse.

1. Ersättning åt häradsskrivare för röstlängders upprättande.

Av 1921 års riksdag beviljades på tilläggsstat för samma år ett

förslagsanslag av 80,000 kronor för beredande av särskild ersättningåt

häradsskrivare för röstlängders upprättande. Tillkomsten av denna

ersättning föranleddes av de nya bestämmelserna angående rösträtt vid

andrakammarval samt de i anslutning därtill vidtagna ändringarna beträffande

röstlängders upprättande, avseende ett sammanförande av den

politiska och den kommunala röstlängden till en gemensam handling.

Härigenom medfördes viss stegring i häradsskrivarnas arbete.

Enär ny röstlängd skall upprättas varje år, återkommer spörsmålet

rörande beviljande jämväl för framtiden av anslag för nu ifråga
-

s. 3 Kontrollera mot PDF

Andra huvudtiteln: 1922 års tilläggsstat. 3

varande ändamål. Givetvis bör denna fråga ses i samband med den

gottgörelse häradsskrivarna i övrigt åtnjuta i sin tjänst. I betraktande

av de avsevärda inkomster dessa befattningshavare uppbära synes eu

viss tvekan kunna göra sig gällande, huruvida särskild gottgörelse må

vara påkallad för den ökning i arbetet, som uppkommit genom förändringen

i sättet för röstlängdernas upprättande.

Emellertid pågå för närvarande särskilda utredningar avseende

häradsskrivarnas löneförmåner. Sålunda är hela frågan om ny lönereglering

för landsstatens tjänstemän, däribland häradsskrivarna, föremål

för löneregleringskommitténs behandling, varjämte i finansdepartementet

verkställes en undersökning med föranledande bland annat

av riksdagens skrivelse den 11 juni 1921, däri hemställts om undersökning,

huruvida och på vad sätt det i § 53 av landstingsförordningen

stadgade procenttal, som av inlevererade landstingsmedel utgår för debitering

och uppbörd av sagda medel in. in., må kunna nedsättas. Då

häradsskrivarna för närvarande av berörda provision uppbära en till icke

obetydliga belopp uppgående andel, kommer resultatet av denna undersökning

att inverka även för dem.

Man torde hava att utgå från, att den nya löneregleringen för

landsstaten icke kommer att föreläggas 1922 års riksdag. Enär frågan

om särskild ersättning åt häradsskrivarna för röstlängdernas upprättande

synes böra upptagas till slutligt avgörande i samband med den prövning,

som i och för löneregleringen kommer att äga rum av häradsskrivarnas

löneförmåner i allmänhet, kan givetvis för närvarande icke definitiv

ståndpunkt intagas rörande anslaget till nämnda ersättnings utbetalande.

En provisorisk lösning torde sålunda fortfarande få tillgripas. Denna

lösning lärer dock så vitt möjligt böra ske i omslutning till omförmälda

utredning angående nedsättning av debiterings- och indrivningsprovisionen

för landstingsmedel.

Med vidare behandlingen av frågan om berörda särskilda ersättningsynes

fördenskull böra tillsvidare anstå i avbidan på fortgången av

nämnda utredning och det förslag, vartill densamma må leda. I detta

sammanhang torde ingen annan åtgärd böra vidtagas än att hos riksdagen

göres anmälan om det anslagskrav, som för ändamålet må komma

att framställas.

Med hänsyn till den tid på året, då röstlängderna skola upprättas

samt ersättningen därför torde utbetalas, synes anslag icke behöva beräknas

för första hälften av år 1923 utan allenast på tilläggsstat för

år 1922.

Anslaget torde lämpligen böra för närvarande upptagas med samma

s. 4 Kontrollera mot PDF

4 Andra huvudtiteln: 1922 års tUläggsstat.

belopp som för år 1921, vilket^belopp synes hava varit väl avpassat i

förhållande till de grunder, som då gällde för ersättningens utbetalande.

På grund härav får jag hemställa, att Kungl. Makt måtte föreslå

riksdagen

att, i avbidan på den proposition i ämnet som

kan varda riksdagen förelagd, för beredande av särskild

ersättning åt häradsskrivare för röstlängders upprättande

pa tilläggsstat för år 1922 såsom förslagsanslag

beräkna ett belopp av .............. kronor 80,000.

2. Ytterligare kostnader under ar 1919 för vattendomstolarnas

verksamhet m. in.

[5-1 Såsom Iramgår av den utav riksräkenskapsverket upprättade

klarna'' budgetredovisningen för år 1920 (sid. 23, not 1), har för bestridande

av kostnader för vattendomstolarnas verksamhet in. m. under år 1919

av statskontoret förstnämnda år utbetalats ett belopp av 1,242 kronor

63 öre, för vilket saknas täckning i det förslagsanslag, högst, som för

1919 beviljats för vattendomstolarna. Nämnda belopp balanseras för

närvarande under förskottstitel.

Statskontoret bär meddelat, att utbetalningarna för år 1919 å förevarande

anslag hava verkställts med stöd av Kung], Maj:ts beslut den

30 juli och den 6 december 1918, den 19 december 19i9 och den 27

februari 1920.

Då statskontoret bör beredas ersättning för omförmälda förskott,

får jag, under erinran tillika att detsamma avser vattendomstolarnas

första verksamhetsår, hemställa, att Kungl. Magt måtte föreslå riksdagen

att till bestridande av ytterligare kostnader under

år 1919 för vattendomstolarnas verksamhet m. m. å

tilläggstat för år 1922 bevilja ett förslagsanslag,

högst ...................!................... kronor 1,243.

3. Tillfällig löneförbättring för viss personal inom den civila

statsförvaltningen.

[6.] Under åberopande av vad chefen för finansdepartementet förut

löncförbätt- denna v*d behandling av frågor, som äro gemensamma för flera

ring för ritsa huvudtitlar, anfört beträffande beredande av tillfällig löneförbättring under

btfhavare9’'' år„ 1922 för yir8s Personal inom deri civila statsförvaltningen hemställer

jag, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen

opaginerad Kontrollera mot PDF

Andra huvudtiteln: 1922 års tilläggsstat.

att, i avbidan på den proposition I ämnet som

kan varda riksdagen förelagd, för beredande av tillfällig

löneförbättring under år 1922 för viss personal

inom den civila statsförvaltningen å tilläggsstat för år

1922 under andra huvudtiteln såsom förslagsanslag

beräkna ett belopp av........................... kronor 90,000.

4. Dyrtidstillägg åt befattningshavare i statens tjänst.

Vid behandling av utgiftsfrågor, som äro gemensamma för flera

huvudtitlar, har chefen för finansdepartementet förut i dag omnämnt,

att under instundande riksdags förlopp är att förvänta avlåtande av

särskild proposition om beredande åt befattningshavare i statens tjänst

av dyrtidstillägg under år 1922.

Med föranledande härav och då dyrtidstillägget för år 1922, vad

andra huvudtiteln angår, beräknats kräva ett belopp av omkring

3,500,000 kronor, får jag hemställa, att Kungl. Maj:t täcktes föreslå

riksdagen

att, i avbidan på den proposition i ämnet som

kan bliva riksdagen förelagd, till täckande av kostnader

för dyrtidstillägg under år 1922 åt befattningshavare

i statens tjänst å tilläggsstat för år 1922

under andra huvudtiteln såsom förslagsanslag beräkna

ett belopp av .................................. kronor 3,500,000.

Vid bifall till de av mig sålunda framställda förslagen skulle för

tillfredsställande av de medelsbehov, som böra under andra huvudtiteln

tillgodoses genom anslag å tilläggsstat för år 1922, erfordras ett belopp

av sammanlagt..................................................................... kronor 3,736,053.

Till jämförelse kan nämnas, att 1921 års tillläggsstat,

så vitt angår andra huvudtiteln, slutar å ett

belopp av ................................................................................ kronor 7,512,250.

[7-3

DyrtidstUldgg

dt

befattningshavare

i

statens tjänst.

Samman
fattning.

Vad departementschefen uti detta ärende, med

instämmande av statsrådets övriga ledamöter, yttrat

opaginerad Kontrollera mot PDF

Andra huvudtiteln: 1922 års tllläggsstat.

och hemställt täckes Hans Maj:t Konungen gilla och

bifalla; och skall utdrag av statsrådsprotokollet, såvitt

ärendet angår, överlämnas till finansdepartementet till

ledning vid avfattandet av Kungl. Maj:ts proposition

till riksdagen angående tilläggsstat för år 1922.

Ur protokollet:

■ Tvär Brynolf.

s. 7 Kontrollera mot PDF

Andra huvudtiteln: 1922 års HHäggsstat.

7

Sammandrag och register

till

Andra huvudtiteln å 1922 Ars tilläggsstat.

SS

Extra

Extra

g

Sid.

Nr

■

anslag

anslag

Kronor

Kronor

A. Rättsskipningen.

i

1

1

Extra division vid Göta hovrätt, förslagsanslag, högst.........

14,700

2

2

2

Extra division vid hovrätten över Skåne och Blekinge, förslags-

anslag, högst...............................................................

25,110

3

2

3

Förstärkning av förslagsanslaget till understöd till offentliga

rättshjälpsanstalter, förslagsanslag, högst........................

25,000

64,810

B Diverse.

4

2

1

Ersättning åt häradsskrivare för röstlängders upprättande,

förslagsanslag ............................................................

*80,000

5

4

2

Ytterligare kostnader under år 1919 för vattendomstolarnas

verksamhet m. m., förslagsanslag, högst .......................

1,243

6

4

3

Tillfällig löneförbättring för viss personal inom den civila

statsförvaltningen, förslagsanslag .................................

*90,000

7

5

4

Dyrtidstillägg åt befattningshavare i statens tjänst, förslags-

anslag ......................................................................

*3,500,000

3,671,243

Summa

3,736,053

Beräknat belopp.

s. 1 Kontrollera mot PDF

Tredje huvudtiteln: 1922 års tilläggsstat.

1

Tilläggsstaten för år 1922.

Tredje huvudtiteln.

Utdrag .av protokollet över utrikesdepartementsärenden, hållet inför

Hans Maj:t Konungen i statsrådet å Stockholms slott den

7 januari 1922.

Närvarande:

Statsministern, ministern för utrikes ärendena Branting, statsråden Lindqvist,

Thorsson, Olsson, Sandler, Nothin, Svensson, Hansson,

Åkerman, Linders, Schlyter, Örne.

Herr statsministern och ministern för utrikes ärendena anmäler

härefter för Kungl. Maj:ts prövning de särskilda medelsbehov, som under

tredje huvudtiteln borde tillgodoses genom anslag å tilläggsstat för år

1922 och anför härvid följande:

A. Sveriges representation i utlandet.

1. Beskickning i Riga och Reval.

Såsom jag vid föredragning av ärenden tillhörande tredje huvud- [1.]

titeln för första halvåret 1923 anfört under punkt 5 torde beskickningen Beskickning

i Riga och Reval böra uppföras å tilläggsstat för senare halvåret 1922. *

Jag har vid samma tillfälle framhållit vilka omständigheter synas mig (Eit™ anslag.)

tala för att ifrågavarande beskickning från och med 1923 års ingång

upptages å extra stat. Av motsvarande skäl torde det vara lämpligt att

så snart ske kan giva beskickningen en fastare grund än anslaget för

tillfälliga diplomatiska och konsulära poster får anses innebära, vilket

anslag för övrigt icke lämnar tillgång till erforderliga medel för hela

Bihang till riksdagens protokoll 1922. 1 samt. 2 höft. (Nr 2.) 1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Tredje huvudtiteln: 1922 års tillägg »stat.

[1.] innevarande år. Med hänsyn härtill finner jag mig böra föreslå framställning

till riksdagen om anvisande av medel å 1922 års tilläggsstat

för uppehållande av beskickningen i Riga och Reval under senare halvåret

1922.

Erforderliga avlöningsmedel för denna tid utgöra för sändebudet

fast arvode 7,263 kronor och ortstillägg 6,000 kronor samt för legationssekreteraren

fast arvode beräknat till 4,605 kronor och ortstillägg 1,000

kronor. Till vikariatsersättningar torde ett belopp av omkring 400 kronor

böra avses. Inalles skulle alltså erfordras 19,268 kronor, vilket torde få

avrundas till 19,500 kronor.

I anslutning till vad sålunda anförts får jag hemställa, det Kung!.

Maj:t måtte föreslå riksdagen att

å tilläggsstat för år 1922 till uppehållande av

beskickning i Riga och Reval anvisa ett förslagsanslag,

högst, 19,500 kronor.

2. Förhöjning av arvoden åt militär- och marinattacimer..

[2.] I sitt betänkande den 20 december 1920 hava sakkunnige för om
ni>rarv

oden or£anisation av utrikesdepartementet samt Sveriges representation i utåt

militär- landet kraftigt betonat nödvändigheten av att bibehålla militär- och marin°attachéer''

attachébefattningar vid vissa beskickningar. De framhålla, hurusom det

j under en brytningstid som den närvarande för vårt land måste vara av

ra aus *g'' vital betydelse att följa de tendenser i olika riktningar, som på det militära

området komma till synes. Å ena sidan måste vi söka göra oss

underrättade om den krigstekniska utvecklingens resultat, å den andra

om de minskningar i rustningar, som må äga rum, och som kunna öva

inflytande på vårt lands försvarsanordningar. Slutligen borde från vår

sida alla de strävanden, som avse en allmän begränsning av rustningarna,

på det kraftigaste understödjas.

Enligt sakkunniges mening kunde vårt land i detta arbete ej avvara

de tjänster militär- och marinattachéerna utföra.

Efter att hava framhållit den ökade betydelse, dessa- tjänstemäns

verksamhet vunnit under krigsåren, framhålla sakkunnige, att militär- och

marinattachébefattningarnas vikt efter fredsslutet otvivelaktigt än ytterligare

stegrats. I och med att den minskning i övningstiden för de värnpliktiga,

som vi hava att räkna med, genomfördes, bleve det nämligen

av särskild betydelse, att vår armé och flotta i tekniskt avseende på bästa

sätt utrustades, och att vi i detta hänseende i möjligaste mån följde med

s. 3 Kontrollera mot PDF

Tredje huvudtiteln: 1022 års tillä;/f/sntat.

3

vår tid. Inhämtandet av underrättelser på detta område tillkomme militär-

och marinattachéerna. Slutligen framhålla sakkunnige vissa uppgifter

av betydelsefull art, som kunde erbjuda sig för nämnda befattningshavare

på grund av Sveriges medlemskap i Nationernas förbund ävensom vissa

åligganden av civil natur, vilka, när det gäller ett sjöfartsidkande land

som vårt, marinattachéerna hade att utföra.

Vad angår här omhandlade befattningshavares antal anse sakkunnige,

att militärattachéer borde finnas i Berlin, Paris, London, KristianiaKöpenhamn,

Helsingfors, Bern och Warschau och marinattachéer i BerlinKöpenhamn,

London-Kristiania, Paris-Haag samt i Ryssland-Finland —

eventuellt även de baltiska staterna. Slutligen betonas önskvärdheten av

en ambulerande marinattachébefattning, vilken närmast'' syntes böra disponeras

för beskickningen Washington.

Ifrågavarande befattningshavare skulle från fjärde huvudtiteln uppbära

lön jämte dyrtidstillägg därå, medan från tredje huvudtiteln till

dem skulle utgå arvoden motsvarande de diplomatiska och konsulära

tjänstemännens ortstillägg. Å dessa arvoden skulle inga dyrtidstillägg

beräknas. Sakkunnige föreslogo att för bestridande av militär- och

marinattachéernas arvoden skulle åtgå ett belopp av 128,000 kronor, och

i statsverkspropositionen till 1921 års riksdag äskade Kungl. Maj:t under

hänvisning till vad sakkunnige anfört med avseende å behövligheten av

dylika tjänstemän och de för befattningarnas upprätthållande nödvändiga

medlen ett förslagsanslag, högst, av ovannämnda belopp 128,000 kronor.

Riksdagen fann den föreslagna principen för militär- och marinattachéernas

avlöning lämplig. Med avseende å det belopp, som borde

å riksstaten för år 1922 uppföras till arvoden åt dessa tjänstemän hade

riksdagen däremot en från Kungl. Maj:ts avvikande mening. Det syntes

nämligen riksdagen att man under nuvarande omständigheter icke med

tillräcklig grad av sannolikhet kunde beräkna behovet av militär- och

marinattachéer för en så lång tid framåt, som borde förutsättas, när det

gäller fastställandet av ett ordinarie anslag till att täcka avlöningskostnaderna

för en viss personalgrupp i dess helhet. Fastmera var riksdagen

av den åsikten, att, om så prövades oundgängligen nödvändigt, vid sidan

av det ordinarie anslaget, vars belopp med hänsyn till inträdd prisstegring

bprde något höjas, tillsvidare, liksom under de senare åren skett,

erfordeidiga belopp borde beviljas å tilläggsstat. Riksdagen uppförde

sålunda från och med år 1922 det ordinäre bestämda anslaget militäroch

marinattachéer med ett från 28,000 till 40,000 kronor förhöjt belopp.

Med hänsyn till de synpunkter, riksdagen sålunda gjort gällande,

måste utgifterna för militär- och marinattachéerna i görligaste mån be
-

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Tredje huvudtiteln: 1922 års tilläggsstat.

gränsas. Anställandet av ett så stort antal dylika tjänstemän från tredje

huvudtiteln, som sakkunnige föreslagit, kan sålunda icke äga rum. Å

andra sidan måste jag hysa allvarliga betänkligheter mot att föreslå en

minskning i de nuvarande avlönade militär- och marinattachéernas antal.

Från tredje huvudtiteln utgå för närvarande arvoden till militärattachéer

i Kristiania-Köpenhamn, Berlin, Paris och Warschau (medel för avlöning

åt militärattachén å sistnämnda ort äro ursprungligen avsedda för en

dylik tjänsteman i retrograd). Vad därefter marinattachéerna angår,

finnas sådana för närvarande i London-Kristiania, Berlin-Köpenhamn och

Paris-Haag. Även dessa tjänstemän synas oundgängligen nödvändiga.

Synnerligen önskvärt vore visserligen att erhålla medel för bestridande

av kostnaderna för en militär- eller marinattaché, vars stationering skulle

vara beroende på för tillfället föreliggande omständigheter, men denna

tanke torde tillsvidare böra uppgivas. Skulle förhållanden yppa sig, vilka

syntes med nödvändighet kräva utsändandet av en militär- eller marinattaché

för fyllandet av särskilt uppdrag, torde medel härför böra beredas

från anslaget under tredje huvudtiteln rese- och flyttningsersättning,

inspektioner, tillfälliga uppdrag.

För bestridande av arvoden åt ovannämnda fyra militär- och tre

marinattachéer blir emellertid givetvis det å ordinarie stat upptagna

anslaget 40,000 kronor otillräckligt. Detta framstår så mycket tydligare,

som genom anordningen, att dyrtidstillägg från och med den 1 januari

1922 icke utgår å dessa arvoden, den av riksdagen beviljade ökningen

av anslaget med 12,000 kronor i själva verket icke medgiver någon

nämnvärd ökning av vederbörandes löneförmåner, vilka måste anses vara

under nuvarande förhållanden otillräckliga. Det torde sålunda bliva nödvändigt

att tillgripa den av riksdagen anvisade utvägen att tillsvidare,

liksom under de senaste åren skett, ytterligare belopp beviljas å tillläggsstat.

Ifrågavarande anordning saknar icke vissa olägenheter, av vilka

den för vederbörande kännbaraste är, att, därest hela arvodet eller del

därav utgår från tilläggsstaten, han icke kan erhålla fastställelse å arvodets

storlek, innan riksdagen behandlat tilläggsstaten. Då för närvarande

vissa militär- och marinattachéer åtnjuta hela eller en del av sitt arvode

från tilläggsstat har erfarenhet vunnits rörande de med anordningen förknippade

svårigheter, och det har med all tydlighet framgått, att åtgärder

måste vidtagas för att i görligaste mån mildra desamma. Den

utväg, som därvid för innevarande år erbjuder sig, torde vara att låta

samtliga militär- och marinattachéer åtnjuta arvoden från det ordinarie

anslaget och arvodesfyllnad från tilläggsstat.

s. 5 Kontrollera mot PDF

Tredje huvudtiteln: 1922 års tillägg sstat.

5

I utrikesdepartementet verkställda beräkningar hava givit vid han- [2.]

den, att för ernående av löneförmåner, som skulle stå i rimligt förhållande

till nuvarande prisläge å vederbörande orter och till de levnadskostnader,

som befattningshavare i militär- och marinattachéers ställning måste vidkännas,

skulle erfordras ett anslag å 1922 års tilläggsstat av 30,000 kronor.

Det synes emellertid icke osannolikt, att med ytterligare nedgång i prisnivån

någon reduktion kan ske i den erforderliga totalsumman, med

hänsyn ''till de förhållanden som råda vid den tid då Kungl. Maj:t har

att fastställa ifrågavarande arvoden. Å andra sidan synes det icke uteslutet

att jämväl för år 1923 något mindre fyllnadsbelopp borde stå till

Kungl. Maj:ts förfogande. Skäligt synes mig då vara, att den besparing,

som må uppstå å det nu ifrågasatta beloppet 30,000 kronor, måtte kunna

för enahanda ändamål få tagas i anspråk nästa år. Med hänsyn härtill

förordar jag, att anslaget får karaktären av reservationsanslag, och förutsätter

jag därvid, att något äskande av ytterligare medel för fyllnadsarvode

under första halvåret 1923 icke ifrågakommer.

Jag hemställer alltså, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen att

till förhöjning av arvoden åt militär- och marinattachéer

å tilläggsstat för år 1922 anvisa ett reservationsanslag

av 30,000 kronor.

3. Ersättningar för kursförluster åt befattningshavare inom den yttre

representationen m. m.

A 1921 års tilläggsstat beviljades ett förslagsanslag av 30,000 kro- [3.]

nor till ersättningar för kursförluster åt befattningshavare inom den yttre Ersätt
,

. urna av för

representationen. kurs för
Även

för år 1922 måste behov av ett motsvarande anslag beräknas 6e*

komma att föreligga. bärare inom

Vad angår det anslag, som må kunna erfordras för år 1923, torde den

med eventuell framställning till riksdagen kunna anstå till framläg- tionenZl m.

gande av statförslag för budgetåret 1923—24. (Extra a^iag.)

Jag hemställer nu, det Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen att

till ersättningar för kursförluster åt befattningshavare

inom den yttre representationen m. m. å tillläggsstat

för år 1922 anvisa ett förslagsanslag av

30,000 kronor.

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Tredje huvudtiteln; 1922 års tillaggsstat.

[4-]

Ersättning

åt envoyén

A. E. Wallenberg

för

ökade kanslikostnader

vid beskickningen

i

Washington

under år

1921.

(Extra anslag.)

•t. Ersättning åt envoyén A. E. Wallenberg för ökade kanslikostnader vid

beskickningen i Washington under år 1921.

Å tilläggsstat för 1921 har uppförts ett förslagsanslag, högst 12,000

kronor till ersättning åt envoyén W. A. F. Ekengrens stärbhus för ökade

kontorskostnader vid beskickningen i Washington till ''följd av kriget.

Till grund för anslagets beräkning låg eu utredning, enligt vilken

normalkostnaden för kansliet ansetts vara omkring 48 dollars i månaden;

och blev merkostnaden, uppgående i genomsnitt för månad till omkring

105 dollars, ersatt av allmänna medel genom ovannämnda anslags

beviljande.

Gottgörelsen avsåg tiden 1 juli 1918—26 november 1920. Intill

den 1 i sistnämnda månad hade beskickningen kostnadsfritt fått

använda kanslilokalerna i österrikiska ambassadhotellet, enär vården av de

österrikiska intressena i Förenta Staterna varit anförtrodd åt densamma.

Kort efter sitt tillträde av chefskapet för beskickningen den 23

mars 1921 har envoyén A. F. Wallenberg med hänsyn till de synnerligen

stora svårigheterna att i Washington förhyra lämplig bostad och erforderliga

kanslilokaler inköpt en fastighet passande till ifrågavarande

ändamål. Priset för fastigheten utgjorde 175,000 dollars, varav högst

155,000 dollars beräknas avse själva fastigheten och återstoden motsvarar

värdet av det i köpet ingående för hela huset räckande möblemang.

Ehuru denna fastighet torde kunna få för statsverket övertagas,

anser jag dock ej tiden ännu vara inne att vidtaga någon åtgärd i sådan

riktning.

Emellertid har envoyén Wallenberg inkommit med en framställning

om gottgörelse för de utgifter utöver de normala, som kanslilokalernas

inrymmande i den inköpta fastigheten medfört. Enligt verkställda beräkningar

uppgå dessa merutgifter till 450 dollars i månaden. För tiden

1 maj—31 december 1921 skulle de alltså utgöra 3,600 dollars. Då de

under år 1921 till sändebudet i Washington utgående löneförmånerna

icke tillnärmelsevis svara mot de med befattningen förenade utgifter, och

en kanslikostnad av omkring 500 dollars i månaden med i Washington

rådande hyresförhållanden torde få anses såsom ett skäligt belopp, finner

jag mig böra förorda framställning till riksdagen i syfte att de ifrågavarande

merutgifterna, 3,600 dollars, gottgöras sändebudet av statsmedel.

För år 1922 lämnas ersättning för motsvarande merutgifter i form

av extra ortstillägg.

Jag får nu hemställa, det Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen att

s. 7 Kontrollera mot PDF

Tredje huvudtiteln: 1922 åvn tillägg »utåt.

7

till ersättning åt envoyén A. F. Wallenberg för [4.]

ökade kanslikostnader vid beskickningen i Washington

under år 1921 å tilläggsstat för 1922 anvisa ett förslagsanslag,

högst, 14,000 kronor.

Internationella byråer in. in.

1. Sveriges andel i kostnaderna för Nationernas förbund.

Å tilläggsstat för år 1921 var för bestridande av Sveriges andel i [5.]

kostnaderna för Nationernas förbund anvisat ett förslagsanslag, högst,

657,000 kronor, varav 556,000 kronor utgjorde Sveriges bidrag till täckande delnaför''

av förbundets utgifter under budgetsperioden 1921. Förbundets budget Nationernas

slutade då på en utgiftssumma av 21,250,000 guldfrancs och fördelningen *°''

av dessa utgifter skedde enligt bestämmelserna i art. 6 av förbundsakten anslag*

enligt samma proportion, som fastställts beträffande kostnaderna för

världspostföreningens internationella byrå, varigenom Sveriges del kom

att utgöra 15 enheter av 510. Såsom den dåvarande utrikesministern

vid föredragning av detta ärende den 4 mars 1921 framhöll,-ledde denna

fördelningsgrund till resultat, som ej överensstämde med billighetens

fordringar. För att åstadkomma en annan fördelningsgrund nedsattes

en särskild kommitté med uppdrag att utarbeta förslag i sådant syfte.

I skrivelse till utrikesministern den 23 november 1921 har generalsekreteraren

för Nationernas förbund nu meddelat, att den budget, som

av förbundsförsamlingen fastställts för år 1922, slutade å 20,873,945 guldfrancs,

varav 14,738,335 guldfrancs kommer på förbundets allmänna

budget och 6,135,610 å arbetsorganisationen.

Sammanförd efter huvudrubriker ter sig budgeten sålunda:

Utgifter: Guldfrancs.

A) Allmänna utgifter för förbundet:

1) församlingens och rådets sammanträden

............ 1,000.000

2) utgifter för sekretariatet .... 6,145,050

3) speciella förbundsorganisationer . 4,606,375

4) utgifter å kapitalkontot .... 1,416,910

5) kassafond för bestridande av

löpande ntglfter........ —

6) fasta mellanfolkliga domstolen . 1,500,000

B. Arbetsorganisationen:

7) beräknade utgifter för 1922 (efter

avdrag av div. tillgodohavanden) 6,135,610

20,873,945

Inkomster: Guldfrancs.

1) Bidrag till ordinarie omkostnader . 13,251,425

2) Ordinarie bidrag för arbetsorganisationen

.............. 6,135,610

3) Extra bidrag till kapitalkontot . . 1,486,910

4) Extra bidrag till kassafonden för

löpande utgifter.........

20,873,945

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Tredje huvudtiteln: 1922 års tillägg sstat.

I fråga om förbundets utgifter tillåter jag mig lämna följande kortfattade

redogörelse:

A. Förbundets allmänna utgifter hava utgjort:

1) Utgifter för förbundsförsamlingen, 800,000 guldfrancs, innefattande

avlöning samt rese- och flyttningsersättningar åt tillfällig personal,

hyra för samlingslokal, tryckningskostnader samt diverse utgifter för

telegram, inventarier m. m. Utgifter för rådets sammanträden 200,000

guldfrancs.

2) Utgiftef för sekretariatets verksamhet, 6,245,050 guldfrancs,

innefattande avlöningar samt reseersättningar för förbundets tjänstemän,

representationskostnader, utgifter för förbundets fastigheter, publikationer

och trycksaker, kontorskostnader, oförutsedda utgifter m. m. Av dessa

kostnader täckas emellertid 100,000 guldfrancs av inkomster, som beräknas

uppkomma genom försäljning av publikationer, genom räntor m. m. varför

sekretariatets utgiftssumma kommer att sluta på 6,145,050 guldfrancs.

3) Utgifter för förbundets speciella organisationer, 4,606,375 guldfrancs,

som fördelas på de permanenta organisationerna, såsom organisationen

för ekonomiska och finansiella frågor, samfärdselorganisationen,

mandatkommissionen, den rådgivande kommissionen för land-, sjö- och

luftvapnen, sektionen för sociala frågor (vita slavhandeln) m. fl., tillsammans

tagande i anspråk en utgiftssumma av 3,172,375 guldfrancs,

samt tillfälliga organisationer, såsom kommissionen för rustningarnas begränsning,

internationella blockadkommissionen, m. fl., med en utgiftssumma

av- sammanlagt 934,000 guldfrancs, samt ett anslag för oförutsedda utgifter

(särskilda undersökningskommissioner o. dyl.) å 500,000 guldfrancs.

4) Utgifter för kapitalkontot, 1,486,910 guldfrancs, innefattande

fjärde och och femte avbetalningarna å den i Geneve av förbundet förvärvade

fastigheten Hotel National, kostnader för inköp av möbler, för

bibehållandet av optionsrätten till vissa angränsande fastigheter samt

för biblioteket.

5) Till kassafonden för bestridande av löpande utgifter begäres

intet anslag för år 1922.

6) Utgifter för fasta mellanfolkliga domstolen:

Floriner.

1) avlöningar till domarna................ 550,000

2) » » tjänstemännen.............. 200,000

3) trycksaker, kontorskostnader och materialier....... 75,000

4) tjänstepersonal, lyse, uppvärmning m. m......... 50,000

5) tillfälliga utgifter................... 25,000

eller 1,500,000 guldfrancs.

floriner 900,000

s. 9 Kontrollera mot PDF

Tredje huvudtiteln: 1922 dr» ti II äg g »stat. 9

B. Arbetsorganisationens utgifter.

Scliw. fr.

1) Avlöningar..................... 4,698,462

2) Resekostnader och div. utgifter............ 332,500

3) Kontorskostnader.................. 1,310,000.

4) Korrespondenter och upplysningars införskaffande .... 584,000

5) Konferenser och undersökningar............ 575,000

6) Icke återkommande utgifter (reparationer och anskaffande

av materiel).................... 120,000

7) Oförutsedda utgifter................. 319,363

8) Kostnader för planering och utredning av frågan om särskild

byggnad för arbetsorganisationen........... 20,000

Schweiziska fr. 7,959,325

eller i guldfrancs 7,500,000. Efter avdrag av diverse tillgodohavanden

uppgående till 1,364,390 återstå alltså guldfrancs 6,135,610.

I fråga om fördelningen av förbundets utgifter har generalsekreteraren

meddelat-, att den andra allmänna förbundsförsamlingen i insikt

om, att den hittills tillämpade fördelningsgrunden, som överensstämmer

med den, som tillämpas i fråga om utgifterna till Världspostföreningens

byrå, medfört vissa orättvisor, hade antagit tre resolutioner, avseende

ändring i artikel 6 i förbundsakten därhän, att fördelningsgrunden skulle

bestämmas av förbundsförsamlingen, och att den fördelning, som av

1921 års förbundsförsamling fastställdes, skulle tillämpas från den 1 januari

1922 intill dess ny fördelningsgrund av församlingen antoges. Enligt

den nu fastställda fördelningsgrunden skulle Sverige erlägga ett belopp

motsvarande 15 enheter av 942, och då på varje enhet belöpa

22,159: 18 guldfrancs, skulle Sveriges andel, vilken skall utbetalas i

dollars, sålunda bliva 332,388 guldfrancs, motsvarande 64,135: 38 dollars.

Då emellertid den nya fördelningsgrunden icke kan tillämpas, förrän

den föreslagna förändringen av förbundsakten ratificerats, måste det gamla

systemet för utgifternas fördelning tillsvidare tillämpas. Enligt detta skulle

Sveriges andel, då några nya stater sedan föregående år anslutit sig till

förbundet, bliva 15 enheter av 516, och då på varje enhet enligt denna

fördelning belöpa 40,453: 38 guldfrancs, skulle Sveriges andel bliva 606,801

guldfrancs eller 117,084: 18 dollars. Härvid vore att märka, att, då

republiken Argentina trots upprepade anmaningar ännu ej inbetalt något

bidrag till förbundets utgifter, dess andel ej medtagits i beräkningen vid

uppgörandet av budgeten och alltså ej ingår i de 516 enheter, varpå

utgifterna fördelats.

Generalsekreteraren framhåller vidare vikten av, att bidragen bliva

Bihang till riksdagens protokoll 1922. 1 saml. 2 käft. 2

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Tredje huvudtiteln: 1922 års tilläggsstat.

[5.] inbetalda så snart som möjligt efter ingången av det nya räkenskapsåret,

och hemställer därför, att Sverige så snart som möjligt måtte inbetala

sin enligt den gamla fördelningsgrunden till 606,801 guldfrancs uppgående

andel. För det fall, att den nya fördelningsgrunden antoges, kom“TBer

förbundet att återbetala den summa, varmed det av Sverige inbetalta

beloppet överskridit ovannämnda belopp av 332,388 guldfrancs. Likaledes

kommer, så snart republiken Argentina erlagt de belopp, som avfordrats

densamma, en motsvarande rättelse av övriga medlemmars bidrag

att äga rum.

För närvarande torde det vara nödvändigt att beräkna ett anslag,

motsvarande det större beloppet, 606,801 guldfrancs. Storleken av detta

anslag i svenska kronor är givetvis beroende av dollarskursen, och torde

det vara befogat att utgå från en kurs av 4: 40 såsom utgörande den

ungefärliga medelkursen för 1921.

I enlighet härmed kommer det belopp, som bör av riksdagen äskas,

att uppgå till 515,000 kronor. Enär Nationernas förbunds finansförvaltning

numera är så ordnad, att utgifternas storlek på förhand genom den

av förbundsförsamlingen antagna budgeten bestämmes, och fördelningen

av kostnaderna på de olika medlemmarna sker efter fastslagna grunder,

torde anslaget lämpligen böra uppföras såsom förslagsanslag.

På grund av vad jag sålunda anfört, får jag hemställa, att Eders

Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen att

å tilläggsstat för år 1922 till bestridande av Sveriges

andel i kostnaderna för Nationernas förbund för

år 1922 anvisa ett förslagsanslag av 515,000 kronor.

[6.]

Kostnader

för Sveriges

representanters

deltagande

i

Nationernas

förbunds

delegeradeförsamling.

(Extra

anslag.)

2. Kostnader för Sveriges representanters deltagande i Nationernas förbunds

delegeradeförsamling.

Den ersättning, som utgått till Sveriges representanter vid Nationernas

förbunds delegeradeförsamling i Geneve har hittills bestritts med

anlitande av förslagsanslaget till kommittéer och utredningar genom sakkunniga

m. m. Då sagda kostnader avse ett regelbundet för varje år

återkommande behov kan det emellertid ej anses lämpligt, att de täckas

genom detta anslag, som avser utgifter av tillfällig art, utan bör för

ifrågavarande ändamål ett särskilt anslag av riksdagen äskas.

Kostnaderna för Sveriges representation vid Nationernas förbunds

delegeradeförsamling hava 1920 uppgått till 72,253: 14 kronor och 1921 till

s. 11 Kontrollera mot PDF

Tredje huvudtiteln: 1922 års tillägg sstat.

11

51,738: 26 kronor. Minskningen i kostnaderna sistnämnda år hänför sig dels

till den allmänna sänkningen av prisnivån, dels till den omständigheten,

•att en del förberedande arbeten, som i och för församlingens första

sammanträde voro nödvändiga, ej behövde ifrågakomma vid det följande.

I betraktande av dessa förhållanden bör anslaget till delegationen

vid 1922 års församling tydligen ej bestämmas i enlighet med det högre

belopp, som erfordrades vid församlingens första sammanträde. Då å

andra sidan genom omständigheter, som nu.ej kunna förutses, exempelvis

en utsträckning av tiden för sammanträdet, en stegring av kostnaderna

lätteligen kan inträffa, är det ej heller lämpligt att begränsa det till det

lägre belopp, som åtgick vid 1921 års sammanträde. Det torde sålunda

vara riktigast att till grund för anslagets beräkning lägga ett genomsnittsbelopp,

60,000 kronor, samt uppföra det såsom reservationsanslag,

varigenom ett vid ett sammanträde uppkommande överskott kan användas

till täckande av de eventuella merutgifterna vid ett annat sammanträde.

Då förbundsförsamlingen i enlighet med den för densamma fastställda

arbetsordningen alltid sammanträder i september månad, har något

anslag för ifrågavarande ändamål ej behövt begäras i riksstaten för

första halvåret 1923.

På grund av vad jag sålunda anfört får jag hemställa, att Eders

Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen, att

å tillag g sstat för år 1922 till bestridande av

kostnaderna för Sveriges representanters deltagande i

Nationernas förbunds delegeradeförsamling i Geneve

år 1922 anvisa ett reservationsanslag å 60,000 kronor.

3. Svenska Röda Korsets hjälpverksamhet i utlandet.

I skrivelse den 19 december 1921 har överstyrelsen för Svenska

Röda Korset, med förmälan, att av det av riksdagen för detsammas utländska

hjälpverksamhet å 1920 års tilläggsstat beviljade anslaget å

1,000,000 kronor ett belopp av 116,330 kronor, vilka under år 1920 icke

kommit till användning, överförts till statsverkets kassafond, och att det

för Svenska Röda Korset vore en oersättlig förlust, därest detta belopp

på så vis komme att undandragas dess alltjämt krävande internationella

hjälpverksamhet, anhållit, att Kungl. Maj:t hos riksdagen måtte hemställa,

att omförmälda besparingar, 116,330 kronor måtte under år 1922 få användas

till sitt ursprungliga ändamål.

[6.]

[7.]

Svenska

Röda Korsets

hjälpverksamhet

i utlandet.

(Extra

anslag.)

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Tredje huvudtiteln: 1922 års tilläggsstät.

[7.] Emellertid torde för ifrågavarande ändamål under år 1922 ytterligare

betydande belopp komma att bliva behövliga, och har Röda Korset upplyst

att ett anslag av ungefär 1,000,000 kronor komme att erfordras för

att sätta föreningen i stånd att fortsätta sin så lyckligt påbörjade hjälpverksamhet

i Ryssland. Då jag har för avsikt att tillstyrka framställning

till riksdagen om anslag för detta behjärtansvärda syfte och inom ramen

av det ifrågasatta beloppet även synes kunna beredas medel att ställas

till Röda Korsets förfogande, ungefär motsvarande det belopp varom

enligt vad ovan anförts gjorts framställning, finner jag för närvarande

ingen särskild åtgärd med anledning av överstyrelsens för Svenska Röda

Korset ovan anförda anhållan vara påkallad, utan tillåter jag mig hemställa,

det Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen att,

i avvaktan på den proposition i ämnet, som kan

varda riksdagen förelagd, för bidrag till Svenska Röda

Korsets utländska hjälpverksamhet å tilläggsstät för

1922 såsom förslagsanslag, högst, beräkna ett belopp

av 1,000,000 kronor.

C. Diverse.

1. Dyrtidstillägg åt befattningshavare i statens tjänst.

[8.] Under åberopande av vad finansministern förut denna dag vid

Dyrtids- anmälan av för flera huvudtitlar gemensamma frågor anfört beträffande

befattningav ans^aS å tilläggsstaten för 1922 för täckande av kostnader för

hörare i sta- dyrtidstillägg under samma år åt befattningshavare i statens tjänst,

fens tjänst, hemställer jag, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen, att

(Extra

anslag.) . o ...

i avvaktan pa den proposition i ämnet, som kan

bliva riksdagen förelagd, till täckande av kostnader

för dyrtidstillägg under år 1922 åt befattningshavare

i statens tjänst tillhörande utrikesdepartementet samt

beskickningar och konsulat å tilläggsstät för år 1922

såsom förslagsanslag beräkna ett belopp av 950,000

kronor.

s. 13 Kontrollera mot PDF

Tredje huvudtiteln: 7Qf£2 års tilläygsstat.

13

2. Förvärv av beskickningshus i Tokio.

Att för Sveriges beskickning i Tokio förvärva egen fastighet har [9.]

länge tett sig såsom ett angeläget önskemål. I detta hänseende har Förnär»^™

Kung]. Maj:ts minister i Tokio, envoyén Bergström, framhållit, vilka olid- Jngshus i

liga svårigheter den ringa tillgången i Tokio på s. k. europé-hus fört med Tokio.

sig för de beskickningar — däribland Sveriges — som ej hade egna (Extra

beskickningshus. För var dag som gick och för varje ny beskickning, som ansag''

därstädes upprättades, bleve läget svårare. Sveriges beskickning i Tokio

hade sålunda befunnit sig på flyttande fot fem gånger sedan mars

1920. Vilken menlig inverkan på beskickningens arbete, dess ställning

och dess prestige en dylik ofta återkommande flyttning utövade behövde

ej närmare utvecklas.

Föregående förslag till avhjälpande av detta missförhållande hava

strandat på de alltför höga kostnaderna. Emellertid har envoyén Bergström

nu framlagt ett förslag, som jämte andra förtjänster har den att

vara billigt såväl i jämförelse med dem som förut varit å bane som ock

med prisen på de fåtaliga europeiskt bebyggda egendomarna i Tokio. Med

de reparationer och förändringar, som föreslagits och vilka äro av behovet

oundgängligen påkallade, synes beskickningen komma att erhålla en förhållandevis

god legationsbyggnad förlagd till en stadsdel på lägligt avstånd

från utrikesministeriet och stadens centrum.

Rörande detta förslag anför envoyén Bergström i skrivelse den 19

oktober 1921 följande:

»Jag har äran härmed till statsinköp föreslå en under adress 22

Kasumi-cho, Azabu-lcu i Tokio belägen fastighet, vilken synes väl ägnad

till beskickningshus. Fastigheten i fråga tillhör Baronessan M. F. B.

Ro respektive Baron J. Itos sterbhus, och såsom framgår av Baronessan

Ros i originalskrift bilagda saluanbud är priset Yen 90,000: —. Detta

pris omfattar samtliga de bygggader som finnas angivna å likaledes

bilagda ritning, men däremot ej tomten. Beträffande byggnadernas

beskaffenhet och värde har jag äran hänvisa till närslutna utlåtande av

en härstädes etablerad välkänd amerikansk arkitekt, Mr L. W. Slack.

Vad beträffar själva tomten tillhör densamma en adlig domän av fideikommissnatur

och kan ej försäljas, ej ens till inhemsk köpare, utan

endast uthyras. Å egendomen är sedan början av sistlidne juli beskickningens

kansli tillfälligt inrymt i den byggnad, som för framtiden skulle

avses till kanslibyggnad och där lokalerna disponerats på sätt å huvudritningen

angivits. Hyran för tomten — upptagande 514 tsubo, därav

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Tredje huvudtiteln: 1922 års tillag g sstat.

[9.]

309 tsubo täckas av byggnader och övriga 205 tsubo bilda en mellan

byggnaderna inkilad oregelbunden lawn — utgår med Yen 561: 72 per

år. Jag vill ej underlåta att särskilt betona att Baronessan Ito, såsom

också framgår av hennes ovan omförmälda brev, önskar besked och uppgörelse

beträffande fastigheten senast i början av mars 1922. Det torde

icke vara omöjligt att, när ett fast köpeanbud från statens sida föreligger,

priset kunde nedprässas till 85,000 Yen, i händelse ingen annan köpare

då erbjudit sig. För att emellertid nu ifrågavarande fastighet skall

bliva fullt lämplig till beskickningens hus är det nödvändigt att vidtaga

en del förändringar och reparationsarbeten. Arkitekten Slack har, sedan

värderingen av byggnaderna blivit verkställd, utarbetat förslag till ombyggnad

av en del av bottenvåningen i huvudbyggnaden på sätt framgår

av bifogade skrivelse och ritning: denna ombyggnad är jämte

nödiga reparationer av byggnaderna beräknat att kräva en kostnad

av........................Yen 13,300: —

Dessutom erfordras:

För införande av värmeledning i såväl bostadsbyggnaden

som kanslibyggnaden...............» 5,980: —

För rörledningar..................» 7,250: —

I ersättning till arkitekt för ledning av och tillsyn och »

övervakning vid reparations- och ombyggnadsarbetet 8 / » 2,122:40

Summa Yen 28,652: 40

Jag tillägger slutligen att den egendom, vilken senast varit ifrågasatt

till statsinköp, den Conderska, numera försålts till högre pris än det

för vilket densamma under sistlidna vår hembjöds till staten. Det nu

framlagda förslaget till inköp av beskickningshus i Tokio måste, med

hänsyn till prisförhållandena härstädes och då, såsom sakkunnig arkitekt

vitsordat, byggnaderna i fråga äro av ovanligt gott material och bättre

uppförda än flertalet s. k. europé-hus, anses avgjort fördelaktigt. Även

med inräknande av den för nödiga reparations- och ombyggnadsarbeten

kalkylerade kostnad av 28 å 29,000 Yen kan genom antagande av detta

försälj ningsanbud den omedelbara utgiften för staten för erhållande av

ett tillfredsställande beskickningshus i Tokio begränsas till 119,000 Yen.

Om man härmed jämför att ensamt köpeskillingen för den ovan berörda

egendomen i Tokio, på vars inköp staten tidigare reflekterat, skulle bestigit

sig till 210,000 Yen och tillika tager i betraktande att sagda egendom

var vida sämre lottad i fråga om lämpliga lokaler för beskickningens

kansli, måste det nuvarande anbudet ävenledes erkännas såsom förmånligt.

Till köpesumman för byggnaderna och ombyggnads- och repa
-

s. 15 Kontrollera mot PDF

Tredje huvudtiteln: 11)22 års tillä(/</sstat. 15

rationskostnaderna kommer så den årliga avgiften för nyttjanderätten

till tomten. Beskickningen har särskilt hänvänt sig till Kejserliga Utrikesministeriet

för att, därest svenska staten skulle inköpa de familjen Ito

tillhöriga byggnaderna, söka få denna tomtavgift fixerad för eu avsevärd

tid framåt ävensom nyttjanderätten till tomten fullt tryggad för framtiden.

Med stöd av vad ovan framhållits tillåter jag mig hemställa att

åtgärd måtte vidtagas i ändamål att med första förvärva fastigheten i

fråga och att genom nu föreslagna ombyggnads- och reparationsarbeten

göra densamma tjänlig såsom beskickningshus i Tokio.»

Byggnadsstyrelsens yttrande har i ärendet inhämtats och har dess

utlåtande i huvudsak följande lydelse:

Byggnadsstyrelsen, som förvissat sig om att den föreslagna fastigheten

har ett för det avsedda ändamålet lämpligt läge, får meddela, att

styrelsen, såvitt styrelsen av de översända remisshandlingarna varit i tillfälle

att bedöma ifrågavarande byggnaders storlek och beskaffenhet, finner

den begärda köpeskillingen, 90,000 Yen, skälig samt icke anser sig

böra framställa någon erinran beträffande vare sig de föreslagna ombyggnads-

och reparationsarbetena, vilka synas vara ändamålsenliga, eller de

för dessa arbeten beräknade kostnaderna.

Av ovanstående framgår, att kostnaderna för förvärv av beskickningshus

i Tokio enligt nu föreliggande förslag samt de nödiga reparationerna

därå skulle belöpa sig till ungefär 119,000 Yen. I arvode till

den ovan nämnda arkitekten Slack har beskickningen redan utgivit 200

yen. Med hänsyn till möjligheten av kursförluster och oförutsedda utgifter

synes mig det anslag som för ändamålet skulle erfordras böra beräknas

till 250,000 kronor. Ytterligare bör framhållas, att det anbud,

varpå detta förslag grundar sig, endast står fast till början av mars år 1922.

I detta sammanhang tillåter jag mig meddela, att till Kungl. Maj:ts

prövning föreligga flere andra frågor angående förvärv eller iordningställande

av beskickningshus utomlands. Dessa ärenden äro emellertid

ännu icke slutberedda. Efter den förberedande granskning jag vidtagit

är jag av den meningen, att för oundgängliga behovs tillgodoseende icke

erfordras anslag vare sig å 1922 års tilläggsstat eller å halvårsbudgeten

1923. Riksdagens medverkan lärer emellertid i annan form vara erforderlig

och kommer jag därför före den ordinarie propositionstidens utgång

att för eventuellt framläggande av förslag till riksdagen för Eders

Kungl. Maj:t i ett sammanhang anmäla dessa ärenden, varvid jag kommer

att lämna redogörelse jämväl för de förvärv av beskickningshus, som

ägt rum under sistförflutna år.

Nu hemställer jag, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen att

s. 16 Kontrollera mot PDF

16

Tredje huvudtiteln: 1922 års tilläggsstat.

[9.]

till förvärv av ett svenskt beskickninghus i Tokio

och till erforderliga reparationer m. m. å tilläggsstat för

1922 anvisa ett reservationsanslag å 250,000 kronor.

3. Ersättningar till framlidne envoyén P. H. E. Brändströms arvingar och

likaledes framlidne generalkonsuln C. A. Askers änka för mistning av bohag.

Ersättningar den hava framlidne envoyén P. H. E. Brändströms arvingar, med framme

''envoyén hållan av, att deras fader år 1918 blev hemkallad från retrograd utan att

P. H. E. kunna då medföra sin i beskickningshuset befintliga egendom och att det

ströms är- ej heller sedermera varit möjligt att till Sverige hemförskaffa densamma,

vingar och samt att de, då de nu hade att upprätta bouppteckning efter sin fader,

framlidne ansåge sig befogade att mot svenska staten rikta anspråk på ersättning

generalkon- för den ekonomiska förlust de lidit, därigenom att deras fader i och geAskers

äntå n°m utövningen av sitt av staten honom anförtrodda ämbete som Kungl.

för mistning Mai :ts minister i Petrosrad orätt förlustig den personliga egendom han i

ning från svenska staten med det belopp av kronor 294,366,60, vartill

sagda egendom av sakkunnige värderats.

I skrivelse den 9 december 1921 har framlidne generalkonsul C.

A. Askers efterlevande maka likaledes yrkat ersättning för makarnas

under hennes mans tjänstgöring såsom generalkonsul i Moskwa förstörda

bo med kronor 106,065.

Å tilläggsstat för år 1921 anvisades till gottgörelse åt f. d. envoyén

Brändström och generalkonsul Askers änka för vissa genom mistningen

av deras bohag förorsakade utgifter ett anslag av 12,500 kronor. Vid

beviljande av detta anslag framhöll riksdagen önskvärdheten av att en

undersökning, huruvida respektive ägodelar ännu funnes i behåll i Ryssland

snarast möjligt verkställdes, samt att i händelse så ej skulle vara

fallet, en definitiv reglering av berörda ersättningsanspråk borde åvägabringas.

Under det förflutna året har man sökt erhålla säkra upplysningar

rörande förefintligheten av ifrågavarande egendom liksom även att återförskaffa

densamma, men något resultat har ej ernåtts. Dessa strävanden

komma givetvis att ytterligare fortsättas, och innan dessa krönas med

framgång, torde en definitiv reglering av ovanberörda ersättningsanspråk

ej kunna komma till stånd. Det synes därför vara skäligt, att såväl

[10.]

I skrivelse den 12 december 1921 till ministern för utrikes ären
-

uv vuimy.

(Extra

anslag.)

denna sin egenskap inrymt i beskickningshuset därstädes, hemställt om

vidtagande av åtgärder för att de måtte komma i åtnjutande av ersätt
-

s. 17 Kontrollera mot PDF

Tredje huvudtiteln: 1922 ära tilläggaatat. 17

envoyén Brändströms arvingar, som ock generalkonsul Askers änka för

år 1922 erhålla viss ersättning för mistningen av kapitalvärdet av den

egendom, som de för närvarande äro förlustige, och anser jag i sådant

hänseende skäligt att föreslå såsom ersättning — självfallet utan att vid

beloppets beräknande taga någon ställning i avseende å det eventuella

ersättningsbeloppets storlek — för envoyén Brändströms arvingar 15,000

kronor och för änkefru Asker 5,000 kronor.

På grund härav får jag hemställa, det Kungl. Maj:t måtte föreslå

riksdagen

att till ersättningar med 15,000 kronor till framlidne

envoyén P. H. E. Brändströms arvingar och med

5,000 kronor till likaledes framlidne generalkonsuln

C. A. Askers änka för mistning av bohag anvisa å

tilläggsstat för år 1922 ett förslagsanslag, högst, å 20,000

kronor.

Summan av de utav mig å tilläggsstaten för år 1922 under tredje

huvudtiteln tillstyrkta anslag uppgår till 2,888,500 kronor.

Vad föredragande departementschefen sålunda

med instämmande av statsrådets övriga ledamöter hemställt

behagade Hans Maj:t Konungen bifalla.

Ur protokollet

René Gyllenram.

[10.]

Bihang till riksdagens protokoll 1922. 1 sand. 2 Käft.

3

s. 18 Kontrollera mot PDF

18

Tredje huvudtiteln: 1922 års tillägg sstat,

INNEHÅLLSFÖRTECKNING.

Tilläggsstat för år 1932.

Extra anslag

Sid.

Tredje huvudtiteln.

A. Sveriges representation i utlandet.

1.

Beskickning i Riga och Reval ...........................—...........

19,500

1

2.

Förhöjning av arvoden åt militär- och marinattachéer______________

30,000

2

3.

Ersättningar för kursförluster å befattningshavare inom den yttre

representationen m. m..................................................

30,000

5

4.

Ersättning åt envoyén A. F. Wallenberg för ökade kanslikostnader

vid beskickningen i Washington under år 1921..................

14,000

6

B. Internationella byråer m. m.

1.

Sveriges andel i kostnaderna för Nationernas Förbund............

515,000

7

2.

Kostnader för Sveriges representanters deltagande i Nationernas

3.

Förbunds delegeradeförsamling.........................................

60,000

10

Svenska Röda Korsets hjälpverksamhet i utlandet..................

1,000,000*

11

C. Diverse.

1.

Dyrtidstillägg åt befattningshavare i statens tjänst..................

950,000*

12

2.

Förvärv av beskickningshus i Tokio..................................

250,000

13

3.

Ersättningar till framlidne envoyén P. H. E. Brändströms arvingar

och likaledes framlidne generalkonsuln 0. A. Askers änka för

mistning av bohag........................................................

20,000

16

* Beräknat belopp.

Stockholm 1922. KuDgl. Boktryckeriet. P. A. Norstedt & Söner.

2X2909

opaginerad Kontrollera mot PDF

Fjärde huvudtiteln: 1922 års tilläggsstat.

I

INNEHÅLLSFÖRTECKNING.

I. Lantförsvaret.

A. Undervisning, understöd, expenser in. ni.

1. Förstärkning av ordinarie reservationsanslaget till undervisnings- och gym
nastikmateriel

samt undervisningsanstalter och utbildningskurser ......... 3

2. Förstärkning av ordinarie reservationsanslaget till skrivmaterialier, expenser,

bränsle, lyse m. m..................................................................................... 21

3. Förstärkning av ordinarie reservationsanslaget till skrivmaterialier m. m.

vid truppförbanden .................................................................................... 29

4. Generalstabens översiktskarta över Sverige...................................................... 24

B. Förplägnad, intendenturmateriel, remontering, övningar m. m.

1. Förstärkning av ordinarie förslagsanslaget till mathållning ........................... 24

2. Förstärkning av ordinarie reservationsanslaget till mUnderingsutrustning...... 26

3. Förstärkning av ordinarie reservationsanslaget till kasernutredning, inten
denturfordon

m. m.................................................................................... 28

4. Förstärkning av ordinarie reservationsanslaget till bränsle, lyse, vatten, ren
hållning

och tvätt vid truppförbanden...................................................... 32

5. Förstärkning av ordinarie förslagsanslaget till furagering .............................. 34

6. Förstärkning av ordinarie reservationsanslaget till truppförbandens övningar 35

C. Sjukvård m. m.

1. Förstärkning av ordinarie reservationsanslaget till sjuk- och veterinärvård

m. m......................................................................................................... 44

D. Vapen och ammunition.

1. Förstärkning av ordinarie reservationsanslaget till vapen och ammunition

m. m......................................................................... 48

2. Förstärkning av anslag till fortsatt anskaffning av handvapen och kulsprute
materiel

..................................................................................................... 50

E. Byggnader och ingenjör materiel.

Ifrågasatt ytterligare förstärkning av ordinarie reservationsanslaget till

byggnader, övningsfält och skjutbanor .................................................... 54

1. Fullföljande av arbetena å kasernetablissemang för femton infanteriregementen

......................................................................................................... 55

Bihang till riksdagens protokoll 1922. 1 sand. 2 käft.

1945 21 X

opaginerad Kontrollera mot PDF

i Fjärde huyiidtiteln: 1922 års tillägg sstat.

Sid.

2. Kostnader till följd av uppskjutande tillsvidare av arbetena å uppförande

av kasernetablissemang för Södra skånska infanteriregementet............... 76

3. Merkostnader för anordnande av avloppsledningar från militäretablissemangen

å Järvafältet............................................................................................... 78

4. Inlösen av vissa byggnader å Revingehed ...................................................... 81

5. Inlösen av vissa byggnader å Malmslätt........................................................ 89

6. Förstärkning av ordinarie reservationsanslaget till ingenjörmateriel............... 91

7. Förstärkning av anslaget till komplettering av viss ingenjörmateriel............ 93

8. Provbelastning av ett flygplan ........................................................................ 94

F. Diverse. ■

1. Täckande av brister å vissa ordinarie reservationsanslag .............................. 95

II. Sjöförsvaret.

A. Undervisning, understöd och expenser m. m.

1. Förstärkning av ordinarie förslagsanslaget till skrivmaterialier och expenser

m. ........................................................................................................ 97

B. Förplägnad, beklädnad m. in.

1. Förstärkning av ordinarie förslagsanslaget till förplägnad.............................. 97

2. Förstärkning av ordinarie reservationsanslaget till beklädnad........................ 97

3. Förstärkning av ordinarie reservationsanslaget till kasern- och förplägnads
utredning

samt sängservis m. m.......................................... 98

4. Förstärkning av ordinarie förslagsanslaget till bränsle, lyse, vatten, renhåll
ning

och tvätt m. m...................... 98

C. Övningar.

1. Förstärkning av ordinarie reservationsanslaget till flottans krigsberedskap och

övningar..................................................................................................... 98

2. Förstärkning av ordinarie reservationsanslaget till kustartilleriets krigsbered
skap

och övningar....................................................................................... 99

D. Flytande materiel och byggnader.

1. Förstärkning av ordinarie reservationsanslaget till flottans nybyggnad och

underhåll ................................................................................................... 99

2. Reparation av Skeppsholmsbron...................................................................99

3. Förstärkning av ordinarie reservationsanslaget till befästningar, kustartilleriets

kaserner m. ........................................................................•................... 499

4. Förstärkning av ordinarie reservationsanslaget till kustartilleriets materiel

m. m. ................................................................... 101

Vissa framställningar under rubriker »flytande materiel och byggnader»..... 101

opaginerad Kontrollera mot PDF

Fjärde huvudtiteln: 1922 års tilläggsstat. m

Sid.

E. Artilleri-, min-, torped-, gnist-, flyg- och annan teknisk materiel.

1. Anskaffning av torpeder.................................................................................. 101

Ifrågasatt anskaffning av teknisk materiel m. m.................................. ........ 102

F. Diverse.

1. Täckande av brister å vissa ordinarie reservationsanslag .............................. 102

2. Tillfällig löneförbättring för viss personal inom den civila statsförvaltningen 103

Vissa framställningar under rubriken »diverse» ............................................. 103

III. Gemensamt anslag.

1. Dyrtidstillägg åt befattningshavare i statens tjänst ...................................... 103

Bilaga.

Sammanställning av anslagen å tilläggsstat för år 1922

105

s. 1 Kontrollera mot PDF

Fjärde huvudtiteln: 1922 års tilläggsstat.

1

Fjärde huvudtiteln.

Utdrag av ''protokollet över försvarsärenden, hållet inför Hans

Maj:t Konungen i statsrådet å Stockholms slott den

7 januari 1922.

Närvarande:

Statsministern och ministern för utrikes ärendena Bränning, statsråden

Lindqvist, Thorsson, Olsson, Sandler, Nothin, Svensson,

Hansson, Åkerman, Linders, Schlyter, Örne.

Departementschefen, statsrådet Hansson anhåller härefter att få

underställa Kungl. Maj:ts prövning de särskilda medelsbehov, som under

fjärde huvudtiteln böra tillgodoses genom anslag å tilläggsstat för

år 1922, och att i samband därmed få föredraga följande till Kungl.

Maj:t inkomna skrivelser, nämligen:

arméförvaltningens skrivelse den 31 augusti 1921 rörande behovet

av anslag å tilläggsstat för år 1922;

chefens för generalstaben skrivelse den 22 augusti 1921 angående

anvisande av medel för anordnande av kurs i förbindelsetjänst vid

armén;

chefens för generalstaben skrivelse den 8 juli 1921 angående förstärkning

av generalstabens andel av ordinarie expensanslaget;

arméns kasernbyggnadsnämnds skrivelse den 31 augusti 1921 angående

nämndens medelsbehov å tilläggsstat för år 1922;

arméns kasernbyggnadsnämnds skrivelse den 18 december 1920

angående uppförande av badinrättning för Skaraborgs regemente m. m.,

ävensom arméförvaltningens fortifikations- och intendentsdepartements

däröver avgivna utlåtande;

arméns kasernbyggnadsnämnds skrivelse den 1 december 1921

angående merkostnader å uppförande av militärsjukhuset i Sollefteå;

arméns kasernbyggnadsnämnds skrivelse den 23 augusti 1921 angående

anvisande av medel å tilläggsstat för år 1922 för bestridande

av kostnader till följd av uppskov tillsvidare med arbetena å kasernetablissemang

för Södra skånska infanteriregementet;

Bihang till riksdagens protokoll 1922. 1 samt. 2 höft. (Nr 2.) ius 21 1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Fjärde huvudtiteln: 1922 års tilläggsstat.

arméförvaltningens fortifikationsdepartements och järnvägsstyrelsens

skrivelse den 12 november 1921 angående anvisande av ytterligare

medel till avloppsledningar å Järvafältet;

chefens för Södra skånska infanteriregementet skrivelser den 3

mars 1920 och den 24 november 1921 angående inlösen av vissa byggnader

å Revingehed m. m., ävensom vederbörande myndigheters däröver

avgivna utlåtanden;

chefens för Första livgrenadjärregementet skrivelse den 29 oktober

1921 angående inlösen av vissa byggnader å Malmslätt, ävensom vederbörande

myndigheters däröver avgivna yttranden;

marinförvaltningens skrivelse den 22 augusti 1921 angående särskilda

medelsbehov å tilläggsstat för år 1922;

marinförvaltningens skrivelse den 30 november 1921 angående

förstärkningsanslag å tilläggsstat för år 1922; samt

marinförvaltningens skrivelse den 30 november 1921 angående

tilläggsanslag för år 1922 till förstärkning av reservationsanslaget till

flottans nybyggnad och underhåll.

Departementschefen yttrar härefter följande:

I. LANTFÖRSVARET.

A. Undervisning, understöd, expenser m. m.

Beträffande behovet av förstärkning utav vissa till denna anslagsgrupp

hörande anslag har arméförvaltningen inledningsvis framhållit,

dels att de allmänna synpunkter beträffande beräknandet av vissa kostnader,

som av ämbetsverket följts i fråga om de ordinarie anslagen

för tiden den 1 januari—den 30 juni 1923, ansetts böra tillämpas å

vissa anslagsposter inom de erforderliga förstärkningsanslagen, dels att

arméförvaltningen med avseende på väntade merkostnader för bränsle

och lyse under år 1922 utgått från den förutsättningen, att dessa såsom

hittills skulle gäldas av särskilt förstärkningsanslag till 1922 års

bränsleanslag, dels ock att de å tilläggsstat för år 1921 beviljade medel

för ökade telefonabonnemangskostnader vid vissa undervisningsanstalter,

verk, staber och inrättningar samt andra myndigheter torde böra med

oförändrade belopp uppföras såsom särskilda poster, att av arméförvaltningen

enligt tillgängliga fördelningsuppgifter tilldelas vederbörande.

I fråga om motiveringen för vissa i det följande föreslagna anslagsförhöjningar

har arméförvaltningen hänvisat till vad som därutinnan

opaginerad Kontrollera mot PDF

Fjärde huvudtiteln: 1922 års tilläggsstat.

s

anförts i framställningen angående de ordinarie medelsbehoven för första

halvåret 1923.

1. Förstärkning av ordinarie reservationsanslaget till undervisnings- och [l.j

gymnastikmateriel samt undervisningsanstalter och utbildningskurser.

Ordinarie reservationsanslaget till undervisnings- och gymnastikmateriel

samt undervisningsanstalter och utbildningskurser (undervisningsanslaget)

är i riksstaten för innevarande år upptaget med 563,343

kronor. Anslaget är uppdelat på tre särskilda titlar, nämligen

Titel I. Undervisningsmateriel....................................... kronor 57,659: 30

» II. De fasta undervisningsverken m. m......... » 211,903: 10

» III. Tillfälligtvis anordnade skolor och utbildningskurser

samt oförutsedda behov ......... » 293,780: —

Summa kronor 563,342: 40

Till förstärkning av ordinarie undervisningsanslaget anvisade riksdagen

å tilläggsstat för år 1921 ett förslagsanslag, högst, 104,205

kronor. I detta anslagsbelopp voro icke inberäknade några medel för

bestridande av dyrtidskostnader för bränsle och lyse vid undervisningsverken,

utan skulle dylika kostnader utgå av det till förstärkning av

ordinarie bränsleanslaget anvisade anslag.

Arméförvaltningen har nu gjort framställning om anvisande av

erforderligt förstärkningsanslag för innevarande år.

Titel I. Undervisningsmateriel.

Denna anslagstitel är beräknad efter en kostnad av 0.54 öre för

man och tjänstgöringsdag. Uti det till förstärkning av ordinarie undervisningsanslaget

för år 1921 anvisade anslaget har detta extra medelsbehovet

under förevarande anslagstitel beräknats etter ett belopp av

0.46 öre för man och dag.

Arméförvaltningen har erinrat om att ämbetsverket i sin framställ- Arméförvaitning

angående det ordinarie medelsbehovet för första halvåret 1923

framhållit nödvändigheten av en ökning av ovannämnda beräkningsgrund

till 1.05 öre, d. v. s. med 0.51 öre för man och tjänstgöringsdag.

Samma höjning vore enligt arméförvaltningens uppfattning erforderlig

för år 1922.

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Fjärde huvudtiteln: 1922 års tilläggsstat.

[1.] Då medelsbehovet för innevarande år icke torde behöva upptagas

Departements- med högre belopp för man och dag räknat än det för år 1921 anvisade,

chefen. synes mig förstärkningsanslaget böra beräknas efter 0.46 öre för tjänstgöringsdag.

Antalet tjänstgöringsdagar har för år 1922 beräknats till

10,677,648. Till förstärkning av förevarande anslagstitel torde alltså

böra anvisas (10,677,648 x 0.0046 =) 49,117 kronor 18 öre.

Titel II. De fasta undervisningsverken m. in.

vattningens Rörande behovet av förstärkning utav de under förevarande anslagsframställ-

titel anvisade medel har arméförvaltningen anfört följande.

ning.

Krigshög- I en till arméförvaltningen överlämnad skrivelse till inspektören

8° an. militärläroverken, för vilken närmare redogjorts i sammanhang med

de ordinarie anslagsäskandena, hade chefen för krigshögskolan hemställt

om förstärkning för år 1922 av högskolans anslagsposter med

följande belopp:

Till gottgörelse för anordnande av övningsritter, nu

500 kronor, ökning ........................................................ kronor 100: —

Till praktiska övningar, nu 14,500 kronor, ökning...... » 4,000: —

Till inventarier, böcker och undervisningsmateriel, nu

950 kronor, ökning ....................................................... x> 1,050: —

Till skrivmaterialier, lyse, städning m. m., nu 2,595

kronor, ökning ................................................................. » 2,500: —

Summa kronor 7,650: —

Under åberopande av vad som anförts beträffande föreslagna förhöjningar

med enahanda belopp å riksstaten för år 1923 tillstyrkte

arméförvaltningen förstärkningsbeloppen till posterna för praktiska övningar

och till inventarier m. m. Med anledning av vad som anförts

beträffande beräknande av anslagsposten till gottgörelse för anordnande

av övningsritter för år 1923, funne arméförvaltningen sig icke

kunna tillstyrka någon förhöjning av denna anslagspost för år 1922.

Beträffande den ifrågasatta förstärkningen med 2,500 kronor av

anslagsposten till skrivmaterialier m. m., ansåge arméförvaltningen med

hänsyn till prisfallet å nämnda materialier sig böra hemställa om en

förstärkning av ifrågavarande post med allenast 1,905 kronor, varigenom

hela medeistillgången för år 192? skulle uppgå till 4,500 kronor.

s. 5 Kontrollera mot PDF

Fjärde huvudtiteln: 1922 års tilläggsstat.

5

Vid bifall härtill borde till förstärkning av krigshögskolans andel

av förevarande anslag beräknas tillhopa (4,000 + 1,050 +‘1,905 =)

6,955 kronor.

Chefen för artilleri- och ingenjörhögskolan hade i skrivelse till arméförvaltningens

civila departement hemställt om en förstärkning av skolans

andel av undervisningsanslaget för år 1922 med följande belopp

å de särskilda anslagsposterna:

1. Praktiska övningar (rese- och traktamentskostnader,

handräckning in. m.), nu 14,350 kronor,

ökning...................................................................................... kronor 2,500:

2. Inventarier, böcker, undervisningsmateriel, nu

2,700 kronor, ökning ........

3. Skrivmaterialier,

bränsle, lyse

och övriga

expenser, nu kronor 3,650

och fördelade

sålunda:

bränsle och lyse .........

............... kronor 2,100

—

skrivmaterialier...........

................. »

400

—

städning och tvätt......

................. »

600

—

renhållning.....................

................ »

150

—

vattenavgift .................

................. »

100

—

extra utgifter ...............

................. B

300

—

en förhöjning med tillhopa 8,160

kronor, fördelad sålunda:

bränsle och lyse ........................... kronor 5,900: —

skrivmaterialier, städning och

tvätt samt extra utgifter » 2,000: —

ökade telefonabonnemangskostnader

.......................................... » 260: —

4. Reseersättning, nu 2,500 kronor, ökning ..... b

8,160: —

2,900: —

eller tillhopa kronor 15,860

Såsom redan anförts i fråga om omräkning av högskolans anslagsandel

för år 1923 hade armé förvaltningen icke någonting att erinra

mot de under 1), 2) och 4) härovan begärda förstärkningarna. Likaledes

tillstyrkte arméförvaltningen förstärkningen med 2,000 kronor av

anslagsposten till skrivmaterialier, bränsle, lyse och övriga expenser i

vad den avsåge andra ändamål än bränsle och lyse. Denna höjning

vore föranledd av bland annat ökad kostnad för städning, 860 kronor

för år.

[1-]

Artillerioch

ingenjörhögskolan.

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Fjärde huvudtiteln: 1922 års tilläggsstat.

Den blivande merkostnaden för bränsle och lyse däremot syntes

böra gäldas av förstärkningsanslaget till bränsleanslaget, och beträffande

de ökade telefonabonnemangskostnaderna vid samtliga undervisningsanstalter

skulle i det följande särskild framställning göras, varför skolchefens

förslag i dessa avseenden icke borde föranleda vidare åtgärd.

Vid bifall till det anförda borde till förstärkning av artilleri- och

ingenjörhögskolans anslagsandel beräknas tillhopa (2,500 + 2,300 +

2.000 + 2,900 =) 9,700 kronor.

Chefen för ridskolan hade i skrivelse till arméförvaltningens civila

departement hemställt om förstärkning av följande anslagsposter:

1) städning och tillsyn av möbler, nu 400 kronor,

ökning ....................................................................................... kronor 600: —

2) bränsle och lyse, nu 6,650 kronor, ökning...... » 5,750: -—

3) underhåll av möbler och sängkläder, nu 1,500

kronor, ökning ..................................................................... » 1,000: —

4) diverse oförutsedda behov, nu 4,067 kronor,

ökning....................................................................................... » 7,933: —

5) lärare och elever för nödiga resor m. m., nu

7.000 kronor, ökning ......................................................... » 14,000: —

Summa kronor 29,283: —

Arméförvaltningen hade vid behandlingen av ridskolans ordinarie

anslagsbehov för år 1923 tillstyrkt dels en förhöjning med 600 kronor

av posten till städning och tillsyn av möbler, enär enbart städningskostnaden

stigit till 1,170 kronor för år, och dels en förhöjning till

12.000 kronor för år av posten diverse oförutsedda behov. Utgifterna

å sistnämnda post utgjordes nämligen till en del av fasta arbetslöner,

vilkas stigande under de senaste åren redan för år 1920 enligt av skolchefen

framlagda räkenskapsutdrag medfört en ökad kostnad av omkring

13.000 kronor. De skäl, som talat för en förhöjning av dessa två anslagsposter

för år 1923, gjorde sig i lika hög grad gällande för år 1922.

Beträffande behovet av eu förstärkning med 1,000 kronor av anslagsposten

till underhåll av möbler och sängkläder hade skolchefen

anfört, att det under de senast förflutna åren ansetts nödvändigt att

så mycket som möjligt begränsa utgifterna till endast nödtorftiga reparationer

och att därigenom inträtt en sänkning av persedelstockens värde,

vilken det nu vore nödvändigt att avhjälpa genom mera omfattande

reparationer och erforderliga nyanskaffningar.

s. 7 Kontrollera mot PDF

Fjärde huvudtiteln: 1922 års tilläggsstat.

7

Arméförvaltningen ansåge dessa skäl vara tillräckligt starka för

den begärda förhöjningens beviljande och ville därjämte erinra därom,

att under de gångna krisåren endast en gång, nämligen för år 1921,

en mindre förstärkning med 500 kronor beretts denna anslagspost.

Den stora förhöjningen med 14,000 kronor, d. v. s. med 200 procent,

av anslagsposten till lärare och elever för nödiga resor m. m. hade

skolchefen motiverat med de nu gällande taxorna för järnvägstransporter,

vilka ökats med omkring 300 procent, sedan denna anslagspost

ursprungligen beräknats.

Med denna anslagspost bestredes kostnaderna icke blott för lärares

och elevers resor utan även för transporter av tjänstehästar, samt av

till skolans förfogande ställda stamhästar, ävensom för reseersättning

för hästskötare, där dessas fortskaffande medfört kostnader. Om man

utginge ifrån att reseersättningarna och hästtransporterna under normala

prisförhållanden tagit i anspråk ungefär lika delar av den ordinarie

anslagsposten, skulle därav kunna anses beräknade 3,500 kronor

för vartdera ändamålet. Såsom framginge av de nu föreliggande medelsäskandena

för artilleri- och ingenjörhögskolan och artilleriskjutskolorna,

för vilka å undervisningsanslagets stat funnes beräknade poster för dels

reseersättning och dels transporter, hade chefen för artilleri- och ingenjörhögskolan

ävensom inspektören för artilleriet för åren 1922 och 1923

begärt förhöjningar med omkring 100 procent av anslagsposterna till

reseersättning och med 200 procent av posterna till transporter. Detta

hade också av arméförvaltningen tillstyrkts i framställningen angående det

ordinarie medelsbehovet för år 1923 samt, beträffande artilleri- och

ingenjörhögskolan, även för år 1922.

Vid sådant förhållande och då arméförvaltningen ansåge en sålunda

beräknad förstärkning böra vara tillräcklig, hemställde arméförvaltningen

för sin del, att ridskolans förevarande medelsbehov måtte

beräknas sålunda:

för reseersättning, förhöjning med 100 procent av

det ordinarie anslagsbeloppet.................................... kronor 3,500: -----

för transporter, förhöjning med 200 procent av det

ordinarie anslagsbeloppet........................................... » 7,000: —

Summa förstärkning kronor 10,500: —

Vad slutligen anginge den begärda förstärkningen av anslagsposten

för bränsle och lyse, behövde denna av förut angivna skäl icke upptagas

till behandling i detta sammanhang.

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Fjärde liuyud titeln: 1922 års tillägg sstat.

[1.]

Skjatskolan

för infanteriet

och kavalleriet.

Artillerist] utskolorna.

Vid bifall till vad sålunda föreslagits skulle för ridskolans andel

av undervisningsanslaget böra beräknas en förstärkning å tillhopa (600

+ 1,000 + 7,933 + 10,500 =) 20,033 kronor.

För merkostnader under år 1922 vid skjutskolan för infanteriet

och kavalleriet vore medel redan beviljade å extra stat för nämnda år.

För artilleriskjutskolorna hade inspektören för artilleriet i skrivelse

till arméförvaltningens civila departement hemställt om förstärkning av

de ordinarie anslagsposterna med enahanda belopp, som beträffande det

ordinarie medelsbehovet för år 1923 begärts såsom förhöjning utav

artilleriskjutskolornas andel av undervisningsanslaget, eller tillhopa

24,634 kronor, fördelade sålunda.

a) Fältartilleriets sfcjutskola.

Reseersättning till

officerare och

underofficerare

med vederlikar nu kr. 4,000: — ökning kr. 4,000: —

Arbetspenningar » )) 300: — » » 300: —

Kostnader för

transporter ...... » » 5,000: — » • » 10,000: —

Skrivmaterialier

och diverse oförutsedda

behov » )) 1,000: — s> » 500: — kr. 14,800: —

b) Fästnings- och positionsartilleriets skjutskola.

Reseersättning till

officerare och

underofficerare

m. fl................

nu

kr.

2,000: —

ökning

kr.

2,000: —

Arbetspenningar ...

Kostnader för träns-

»

»

300: —

»

J>

300: —

porter .................

Skrivmaterialier

)>

2,500: —

))

5,000: —

och diverse oför- utsedda behov

»

1,000: —

»

»

500: — kr.

7,800: —

c) Gemen-

samma kost- nader .........

D

»

2,266: —

»

2,034: —

Summa kr. 24,634: —

s. 9 Kontrollera mot PDF

Fjärde huvudtiteln: 1922 års tilläggsstat. 9

Av skäl, som anförts i fråga om det ordinarie medelsbehovet för

år 1923, hade arméförvaltningen icke annat att erinra mot detta förslag

än att de till förstärkning av de på 1922 års för de båda artilleriskjutskolorna

anslagna beloppen till arbetspenningar icke syntes böra äskas

av riksdagen. Förstärkningsanslaget torde alltså böra begränsas till

24,034 kronor.

Chefen för krigsskolan hade i skrivelse till arméförvaltningens civila

departement hemställt om en förstärkning av skolans andel av undervisningsanslaget

för år 1922 med enahanda belopp, som beviljats för

år 1921, eller:

ä staten för officer skur sen:

för ökade expenser, lyse, betjäningens kasernering..... kronor 1,500: —

å staten för reserv of feer skur serna:

till samma ändamål som å staten för officerskursen ... kronor 2,150: -

Summa kronor 3,650: —

Häremot hade arméförvaltningen icke någonting att erinra.

Till ökade expenskostnader för artillerimuseum hade å förstärkningsanslag

för år 1921 beviljats ett belopp av 1,500 kronor. Detta

syntes också böra upptagas å nu ifrågavarande anslag.

Beträffande anslagsposten till artilleristabens bibliotek hade inspektören

för artilleriet, med framhållande av behovet av vissa angelägna

bokinköp, hemställt om samma förstärkning som för år 1921, eller med

800 kronor, vilket armé förvaltningen ansåge sig böra tillstyrka.

Slutligen hemställde arméförvaltningen i detta sammanhang, att

det belopp å 2,200 kronor, som å tilläggsstat för år 1921 beviljats för

bestridande av ökade kostnader för telefonabonnemang vid vissa undervisningsanstalter

måtte upptagas även å nu ifrågavarande förstärkningsanslag,

att liksom under år 1921 av arméförvaltningens civila departement

enligt tillgängliga fördelningsuppgifter tilldelas vederbörande.

Till sammanfattning av allt det sålunda anförda hemställde arméförvaltningen,

att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen att till förstärkning

av 1922 års undervisningsanslag, tit^l II, bevilja ett anslag å

tilläggsstat för nämnda år och omfattande följande belopp:

Bihang till riksdagens protokoll 1922. 1 samt. 2 höft. 1945 21 2

[1-]

Krigsskolan.

Artilleri
museom.

Artilleristabens

bibliotek.

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Fjärde huvudtiteln: 1922 års tilläggsstat.

[1-J

Departe
ments
chefen.

Arméförvalt
ningens
framställning.

för krigshögskolan, ....................................................... kronor 6,955: —

» artilleri- och ingenjörhögskolan,................................ » 9,700: —

» ridskolan, ........................................................ » 20,033: —

» artilleriskjutskolorna, .......................... » 24,034: —

» krigsskolan,...................................................................... » 3,650: —

» artillerimuseum, .................................... » 1,500: —

» artilleristabens bibliotek,............................................. » 800: —

» ökade kostnader för telefonabonnemang, ............... » 2,200: -

Summa kronor 68,872: —

Den av arméförvaltningen verkställda beräkningen rörande behovet

av anslagsförstärkning under förevarande titel giver mig icke anledning

till annan erinran än att, med hänsyn till de numera vidtagna sänkningarna

av järnvägs- och telefontaxorna ävensom den förestående

sänkningen av transportavgifterna enligt militärtaxan, auslagsbeloppet

torde kunna nedsättas med i runt tal 15,000 kronor till 53,872

kronor.

1 detta belopp ingå icke några merkostnader för bränsle och lyse.

I likhet med vad tidigare varit fallet, torde dessa kostnader för innevarande

år böra bestridas av det extra anslag till förstärkning av ordinarie

bränsleanslaget, varom jag i annat sammanhang kommer att göra

framställning.

Titel III. Tillfälligtvis anordnade skolor och ntbildningskurser samt oförutsedda behov.

Arméförvaltningen har anfört, att något behov av förstärkning

för år 1922 av denna anslagstitel icke förelåge. Visserligen hade

chefen för generalstaben i en till arméförvaltningen insänd skrivelse

gjort framställning om att Kungl. Maj:t måtte såsom tilläggsanslag

för år 1922 av riksdagen äska ett belopp av 48,000 kronor för

anordnande av kurs i förbindelsetjänst för armén. Kostnaderna för

dylika utbildningskurser, vilka enligt berörda framställning torde behöva

återkomma under flera år, syntes lämpligast böra bestridas av

medel, tillhörande förevarande anslagstitel. Av skäl, som närmare utvecklats

i sammanhang med arméförvaltningens anmälan av det ordinarie

medelsbehovet å undervisningsanslaget för år 1923, syntes emellertid

icke några nya medel behöva äskas av riksdagen för ifrågavarande kurser,

utan torde för dessa erforderliga medel kunna beredas inom ramen av

det nuvarande anslaget med uppkomna reservationer.

s. 11 Kontrollera mot PDF

11

Fjärde huvudtiteln: 1922 års tilläggsstat.

I likhet med arméförvaltningen finner jag icke någon förstärkning

av de under förevarande titel upptagna ordinarie anslagsmedel vara av

behovet påkallad.

Sammanfattning.

1 enlighet med vad jag nu anfört skulle till förstärkning av undervisningsanslaget

för år 1922 erfordras (49,117:18 + 53,872 =) 102,989

kronor 18 öre eller, i jämnt krontal, 102,990 kronor.

Jag får alltså hemställa, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen

att till förstärkning av ordinarie reservationsanslaget

till undervisnings- och gymnastikinateriel samt undervisningsanstalter

och utbildning skurser å tilläggsstat för

år 1922 anvisa ett förslagsanslag, högst, 102,990

kronor.

2. Förstärkning av ordinarie reservationsanslaget till skrivmaterialier,

expenser, bränsle, lyse m. m.

Ordinarie reservationsanslaget till skrivmaterialier, expenser, bränsle,

lyse m. m. (expensanslaget) är i riksstaten för innevarande år upptaget

med 306,814 kronor. Anslaget är beräknat med hänsyn till de före

kristidens inträde rådande prisförbållandena.

Till förstärkning av ordinarie expensanslaget anvisade riksdagen å

tilläggsstat för år 1921 ett förslagsanslag, högst, 339,812 kronor. I

detta anslagsbelopp voro emellertid icke inberäknade några medel för

bestridande av dyrtidskostnader för bränsle och lyse vid staber och

inrättningar, utan skulle dylika kostnader gäldas av det till förstärkning

av ordinarie bränsleanslaget anvisade anslag.

För innevarande år har något förstärkningsanslag ännu icke av

riksdagen äskats.

Arméförvaltningen har nu gjort framställning om anvisande av

erforderligt förstärkningsanslag för innevarande år samt därvid anfört,

att ämbetsverket vid beräknandet av medelsbehovet å detta förstärkningsanslag

förutsatt, att merkostnader för bränsle och lyse under år 1922

finge gäldas av ett särskilt förstärkningsanslag till bränsleanslaget.

I övrigt hade arméförvaltningen för beräknandet av de olika utgiftsposterna

följt de riktlinjer, som framhållits i ämbetsverkets framställning

[1-]

Departements
chefen.

[2-]

Arméför
valtningens
framställ
ning.

s. 12 Kontrollera mot PDF

[2.]

Arméförvalt
ningen.

General

staben.

12 Fjärde huvudtiteln: 1922 års tilläggsstat.

angående det ordinarie medelsbehovet för år 1923, och tilläte sig arméförvaltningen

att beträffande motiveringen i det följande för korthetens

skull hänvisa till nyss berörda framställning.

Arméförvaltningens andel av det ordinarie expensanslaget. utgjorde

33,231 kronor,

varav till skrivmaterialier m. m. kronor 31,731: —

och till hyra av tillfälliga arkivlokaler

........................................ » 1,500: — kronor 33,231: —.

Av framställningen angående det ordinarie medelsbehovet för år

1923 framginge, att å förstnämnda utgiftsgrupp för hälft år torde komma

att uppstå följande kostnader:

för skrivmaterialier, inventarier, telefonsamtal och

telegram, inbindning m. m. ....................................... kronor 18,250: —

för telefonabonnemang.......................................................... » 1,572: —

för städning, skurning och rengöring .......................... » 8,500: —

eller tillhopa kronor 28,322

Då samtliga dessa utgiftsposter syntes bliva lika stora för varje

halvår under år 1922, kunde för sistnämnda år beräknas ett medelsbehov

för kostnader av denna art å (28,322 x 2 =) 56,644 kronor.

Anslagsposten utgjorde allenast................................. kronor 31,731: —

varför ett belopp av............................................................ » 24,913: —

bleve erforderligt till förstärkning.

Med anledning av ökad hyra, 800 kronor, för arméförvaltningens

tillfälliga arkivlokaler behövde denna anslagspost förstärkas med nämnda

belopp.

Sammanlagda medelsbehovet å tilläggsstat utgjorde således för arméförvaltningen

(24,913 + 800 =) i runt tal 26,000 kronor.

Chefen för generalstaben hade i till arméförvaltningen insänd

skrivelse hemställt om förstärkning av generalstabens andel av expensanslaget

för år 1922 med tillhopa 23,000 kronor, varav

för arkivet och biblioteket ................................................... kronor 4,500: —

för ökade telefonabonnemangskostnader ....................... » 4,000: —

för telefon, telegram och övriga expenser.................... » 14,500: —

Summa kronor 23,000: —

s. 13 Kontrollera mot PDF

Fjärde huvudtiteln: 1922 års tilläggsstat. 13

Vad det förstnämnda och det sistnämnda beloppet beträffade, hade

arméförvaltningen icke något att erinra.

Till ökade telefonabonnemangskostnader för såväl generalstaben

som åtskilliga andra myndigheter ämnade arméförvaltningen begära

medel ä en särskild post under förstärkningsanslaget, varför det för

detta ändamål av chefen för generalstaben begärda beloppet, 4,000

kronor, icke syntes böra upptagas i detta sammanhang.

I samband med ovanberörda framställning angående erforderliga

förstärkningar anmälde därjämte chefen för generalstaben behovet av

ersättning för skrivhjälp för år 1922, i anledning av att tjänstgöringstiden

för värnpliktiga, kommenderade till generalstaben, komme att

minskas, samt hemställde, att det erforderliga beloppet, 5,000 kronor,

för så vitt det ej kunde bestridas av medel, som stode till Kungl. Maj:ts

förfogande, måtte uppföras på tilläggsstat.

Arméförvaltningen, som i sin framställning angående det ordinarie

expensanslaget för år 1923 redan föreslagit upptagande av ifrågavarande

belopp å den ordinarie staten, hade icke heller någonting att erinra

mot att detsamma även upptoges å förevarande förstärkningsanslag.

För generalstaben utgjorde således sammanlagda behovet av förstärkning

(4,500 + 14,500 -f 5,000 =) 24,000 kronor.

Det för år 1921 för generalfälttygmästarens expedition beviljade

förstärkningsbeloppet (7,010 x 100 %) syntes kunna minskas till i runt

tal (7,010 x 75 % =) 5,260 kronor.

För inspektörens för artilleriet och artilleristabens expeditioner hade

för år 1921 beviljats ett förstärkningsanslag å tillhopa 1,600 kronor.

Inspektören för artilleriet hemställde nu i skrivelse till arméförvaltningen

att, med anledning av det ökade behovet att anlita civil skrivhjälp,

någon nedsättning av nyssnämnda förstärkningsbelopp, 1,600

kronor, icke för närvarande måtte göras. Arméförvaltningen ansåge sig

böra tillstyrka denna framställning.

Den för år 1921 beviljade förstärkningen å 5,700 kronor för fortifikationens

huvudstation syntes för år 1922 kunna minskas med 25 %

till 4,275 kronor.

Det för inspektörens för infanteriet expedition avsedda förstärkningsbeloppet

för år 1921, 1,200 kronor, kunde minskas till 900 kronor.

[2]

Generalfälttygmästare!]

s

expedition.

Inspektörens

för artilleriet

och artilleristabens

expeditioner.

Fortifika
tionens
huvudstation.

Inspektörens

för infanteriet

expedition.

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Fjärde huvudtiteln: 1922 års tilläggsstat.

[2-]

Inspektörens

för militärläroverken

expedition.

Första arméfördelningens

expedition.

Andra arméfördelningens

expedition.

Tredje—sjätte

arméfördelningarnas

expeditioner.

Militärbefälhavarens

på

Gottland

expedition.

Inspektörens

för kavalleriet

expedition.

Inspektörens

för trängen

expedition.

Den för år 1921 beviljade förstärkningen av anslagsposten till skrivmaterialier

för inspektörens för militärläroverken expedition, 1,200 kronor,

kunde minskas till 900 kronor.

På grund av sedan den 1 oktober 1920 inträdd hyresökning med

l, 600 kronor borde detta belopp medräknas å förevarande anslag, och

således i sin helhet 2,500 kronor där uppföras.

1921 års förstärkning av posten till skrivmaterialier för första arméfördelningens

expedition, 1,850 kronor, kunde minskas till 1,390 kronor.

På grund av ökad hyresersättning, 1,600 kronor, borde detta belopp

medräknas å förevarande anslag, och således tillsammans 2,990 kronor

där uppföras.

För år 1921 beviljat förstärkningsbelopp för andra arméfördelningens

expedition, 1,850 kronor, kunde minskas med 25 procent till 1,390

kronor.

För år 1921 beviljade förstärkuingsbelopp för tredje, fjärde, femte

och sjätte arméfördelningarnas expeditioner, respektive 3,900, 2,650,

2,450, och 3,950 kronor, kunde nedsättas med 25 procent till respektive

2,925, 1,990, 1,840 och 2,965 kronor.

På sätt framginge av arméförvaltningens framställning angående det

ordinarie medelsbehovet för 1923, hade anslagsposten till skrivmaterialier

m. m. för militärbefälhavarens på Gottland expedition varit upplörd på

staten med allenast 700 kronor i stället för med 1,700 kronor. Vid

beräkning av förstärkningsanslag för år 1922 syntes därför sistnämnda

beloppet böra vara grundläggande och anslagsposten följaktligen uppföras

med (jqq x 1,700 =j 1,275 kronor å förevarande anslag.

För år 1921 beviljad förstärkning av anslagsposten till skrivmaterialier

m. m. för inspektörens för kavalleriet expedition, 700 kronor,

kunde minskas med 25 procent till 525 kronor.

På grund av inträdd hyresökning med 1,300 kronor borde detta

belopp medräknas å förevarande anslag, och således sammanlagt där

uppföras 1,825 kronor.

För år 1921 beviljad förstärkning av anslagsposten till skrivmaterialier

in. m. för inspektörens för trängen expedition, 700 kronor,

kunde minskas med 25 procent till 525 kronor.

s. 15 Kontrollera mot PDF

Fjärde huvudtiteln: 1922 års tilläggsstat. 15

På grund av hyresökning med 3,000 kronor borde detta belopp

medräknas å förevarande anslag, och således sammanlagt å detsamma

uppföras 3,525 kronor.

Å 1922 års stat för expensanslaget vore anslagsposten för fortifikationsbefälhavarens

å Karlsborg expedition böjd med bl. a. 1,000

kronor till 1,700 kronor för inköp av skrivmaterialier m. m. Av sistnämnda

belopp syntes förstärkning böra beredas med 75 procent, d. v. s.

med 1,275 kronor.

Å 1922 års stat vore för fortifikationsbefälbavarens i Boden expedition

beräknade 3,200 kronor för skrivmaterialier, städning och tvätt.

Såsom förstärkning för samma år torde böra uppföras å förevarande

anslag x 3,200 =j 2,400 kronor.

För inköp av skrivmaterialier samt för telefonomkostnader och dylika

expenskostnader ägde kommendanterna i Boden, Stockholm och Karlsborg

enligt 1921 års stat disponera respektive 3,025, 950 och 985

kronor. Förstnämnda belopp hade emellertid av 1921 års riksdag höjts

med 1,604 kronor avsedda till vissa telefonkostnader m. m. och utgjorde

således å 1922 års stat 4,629 kronor.

Till förstärkning av sistnämnda belopp samt ovanangivna poster å

950 och 985 kronor torde på förevarande förstärkningsanslag beräknas

175 \

för kommendantens i Boden expedition Uqq X 4,629 = 1 3,470

kronor,

för kommendantens i Stockholm expedition

kronor och

för kommendantens å Karlsborg expedition |yqq X 985 =J i runt

tal 740 kronor.

För den händelse å den ordinarie staten för år 1923 för expensanslaget

skulle bliva uppfört ett belopp, avsett till förhyrande av expeditionslokaler

för Stockholms södra, västra och östra landstormsområden,

för vilken fråga närmare redogjorts i arméförvaltningens framställning

angående det ordinarie medelsbehovet, borde för samma ändamål för

I 75

100

x 950 = 713

[2-

Fortifikationsbefälhavaren

ä Karl {»borg

expedition.

Fortifikation 6- befälhavarens

i Boden

expedition.

Kommendanternas

i

Boden, Stockholm

och

Karlsborg

expeditioner.

Landstormeexpeditionerna

för

Stockholms

södra, västra

och östra

landstormsområden.

s. 16 Kontrollera mot PDF

[2.]

Intendentur
staben.

Remonterings

styrelsen.

Intendenturf

onåd en i

Stockholm,

Boden och

Karlsborg.

Garnisons
sjukhuset
Stockholm.

Rullförings
expeditio
nerna.

Oförutsedda

expensbehov

samt för

centralnpphandling.

16 Fjärde huvudtiteln: 1922 års tilläggsstat.

år 1922 erforderligt belopp, 2,000 kronor, uppföras å förevarande förstärkningsanslag.

För år 1921 beviljat förstärkningsbelopp för intendenturstaben,

3,500 kronor, kunde minskas med 25 procent till 2,625 kronor.

För år 1921 beviljad förstärkning av anslagsposten till skrivmaterialier

för remonteringsstyrelsen, 2,600 kronor, kunde minskas till

x 2,600 =) 1,950 kronor.

På grund av hyresökning å 500 kronor borde detta belopp medräknas

å förevarande anslag och således där uppföras tillhopa 2,450

kronor.

För år 1921 beviljade förstärkningsbelopp för intendenturförråden

i Stockholm, Boden och Karlsborg, utgörande 1,000 kronor för vartdera

förrådet, kunde minskas till 750 kronor för varje förråd.

Chefläkaren vid garnisonssjukhuset i Stockholm hade hemställt om

förstärkning med 2,400 kronor av sjukhusets anslagsmedel till skrivmaterialier,

telefonkostnader och expenser, och hade arméförvaltningen

icke någonting att däremot erinra.

Å 1922 års stat för titel II av expensanslaget hade det för rullföringsexpeditionerna

från och med år 1920 anslagna beloppet upptagits

oförändrat med 59,280 kronor.

ArméförvaltDingen hade i sin framställning angående det ordinarie

medelsbehovet å förevarande anslag beräknat nämnda behov för år

1923 utgöra för år räknat, 104,000 kronor. För år 1922 torde således

erfordras en förstärkning å (104,000 — 59,280 =) 44,720 kronor, eller i

runt tal 45,000 kronor.

För oförutsedda expensbehov samt för centralupphandling vore å

ordinarie stat beräknade 35,230 kronor, vilket belopp arméförvaltningen

för år 1921 fått förstärkt med 100 procent.

För år 1922 syntes emellertid med hänsyn till fallande pris förstärkningen

icke böra beräknas med mer än 75 procent och skulle därigenom

komma att uppgå till x 35,230 ==j 26,425 kronor.

opaginerad Kontrollera mot PDF

IT

Fjärde huvudtiteln: 1922 Ars tilläggsstat,

Å förstärkningsanslag för år 1921 hade anvisats ett belopp å 24,100 [2.]

kronor till bestridande av ökade abonnemangskostnader för telefon vid ökadeteietonvissa

verk, staber och inrättningar. I nämnda post hade ingått ett för ''^oTtnade^vid

generalstaben avsett belopp å 5,928 kronor. Sedan chefen för general- vissa verk,

staben nu meddelat, att sistnämnda belopp från och med år 1922 kunde

nedbringas till 4,000 kronor för år, borde ovannämnda post minskas

till (24,100 — 1,928 =) 22,172 kronor, vilket belopp torde böra beräknas

å förevarande anslag, att av arméförvaltningens civila departement enligt

tillgängliga fördelniugsuppgifter tilldelas vederbörande.

Till sammanfattning av allt det ovan anförda hemställde arméför- sammaovaltningen,

att på tilläggsstat för år 1922 måtte uppföras ett förstärk- att"mg

ningsanslag för ordinarie expensanslaget och omfattande följande poster:

För arméförvaltningen

»

»

»

»

j>

»

»

»

»

y>

D

»

generalstaben

generalfälttygmästarens expedition ........................

inspektörens för artilleriet och artilleristabens

expeditioner...............................................................

fortifikationens huvudstation ...................................

inspektörens för infanteriet expedition .............

» » militärläroverken expedition

första arméfördelningens expedition ...................

andra )> » ....................

tredje » » ..................

fjärde » » .....................

femte » » .....................

sjätte » » .....................

militärbefälhavarens på Gottland expedition .....

inspektörens för kavalleriet expedition ..............

y> » t r ängen » ...............

fortifikationsbefälhavarens å Karlsborg expedition

» i Boden »

kommendantens i Boden expedition ...................

» » Stockholm expedition...............

» » Karlsborg )) ...............

landstormsområdesexpeditionerna för Stockholms

södra, västra och östra landstormsområden ...

intendenturstabens expedition .................................

kronor

»

»

»

»

»

y>

y>

»

»

y>

»

»

»

»

*

i

»

»

Bihang till riksdagens protokoll 1922. 1 saml.

Transport kronor

2 höft.

26,000: —

24,000: —

5,260: —

1,600: —

4,275: —

900: —

2,500: —

2,990: —

1,390:

2,925: —

1,990: —

1,840: —

2,965: - 1,275: —

1,825: —

3,525: —

1,275: - 2,400: —

3,470: —

713:

710: _

2,000: —

2,625: —

98,483: —

1945 81 3

s. 18 Kontrollera mot PDF

18

Fjärde huvudtiteln: 1922

års tillägg sstat.

Transport kronor

98,483

—

För

remonteringsstyrelsens expedition

2,450

—

intendenturförrådets i Stockholm ex

pedition......

»

750

—

» » Boden

» ......

»

750

—

y>

» å Karlsborg

» ......

»

750

—

»

garnisonssjukbuset i Stockholm

» ......

»

2,400

—

»

rullföringsområdesexped itionerna........

)>

45,000

—

oförutsedda expensbehov samt för centralupp-

handling ..............................................

»

26,425

—

»

ökade telefonabonnemangskostnader

vid vissa

verk, staber och inrättningar .......

)>

22,172

—

eller tillhopa .....................................................

..................... kronor

199,180

—

Departe- Såsom i annat sammanhang närmare omförmälts, har arméförvalt
ehefen".

ningen vid beräknandet av kostnaderna för skrivmaterialier m. m. under

år 1923 utgått från 1921 års sammanlagda medelstillgång under de

särskilda anslagsposterna samt i allmänhet reducerat densamma med

25 procent. Endast beträffande vissa större expeditioner har, av angivna

skäl, reduktionen ansetts böra begränsas till 25 procent av det å tillläggsstat

för år 1921 upptagna anslagsbeloppet.

I fråga om behovet av förstärkningsanslag för innevarande år har

arméförvaltningen inledningsvis framhållit, att i nu förevarande hänseende

borde följas samma riktlinjer som beträffande det ordinarie medelsbehovet

för år 1923. I överensstämmelse härmed synas de för skrivmaterialier

m. m. avsedda posterna under 1922 års förstärkningsanslag

icke böra upptagas högre än att den sammanlagda medelstillgången för

sistnämnda år uppgår till enahanda belopp som det på nyss angivet

sätt för år 1923 beräknade. Från denna princip avviker emellertid

arméförvaltningens anslagsberäkning så tillrida, att reduktionen beräknats

med 25 procent å allenast 1921 års förstärkningsanslag och icke

— såsom i flertalet fall bort ske — å 1921 års sammanlagda medelstillgångar

för nu ifrågavarande ändamål. På grund härav ävensom med

hänsyn till den från och med innevarande år vidtagna sänkningen av

avgifterna för telefonabonnemang torde det av arméförvaltningen äskade

beloppet böra minskas med i runt tal 30,000 kronor.

I övrigt giver mig arméförvaltningens förevarande förslag icke

anledning till annan erinran än att i anslagsberäkningen icke synes

böra upptagas det belopp av 5,000 kronor, som äskats till ersättning

för skrivhjälp vid generalstaben. De särskilda medel, som för sådant

ändamål kunna visa sig vara oundgängligen erforderliga, torde, liksom

under nästlidet år varit fallet, kunna utgå av anslaget till extra utgifter.

opaginerad Kontrollera mot PDF

in

Fjärde huvudtiteln: 1922 års tillägg sstat.

För bestridande av kostnaderna för skrivinaterialier, expenser, bränsle,

lyse in. m. är under titel II av ordinarie expensanslaget för försvarsdepartementet

beräknat ett belopp av 18,182 kronor. Denna anslagspost,

som beräknats efter normala förhållanden och ursprungligen var

avsedd allenast för det förutvarande lantförsvarsdepartementet, har givetvis

under kristiden visat sig vara för sitt ändamål alldeles otillräcklig,

och efter sammanslagningen av lantförsvars- och sjöförsvarsdepartementen

till ett gemensamt departement hava departementets expenskostnader

ytterligare väsentligt stegrats. Till förstärkning av denna anslagspost

har för år 1921 anvisats ett belopp av 60,000 kronor. För innevarande

år torde detta förstärkningsanslag kunna nedsättas till 50,000 kronor.

Det för expensanslagets förstärkning erforderliga beloppet bör, i

enlighet med vad jag nu anfört, upptagas till (199,180 — 80,000 — 5,000 +

50,000 ==) 214,180 kronor.

Liksom för år 1921 varit fallet, torde erforderliga merkostnader för

bränsle och lyse för år 1922 få bestridas av det extra anslag till förstärkning

av ordinarie bränsleanslaget, varom jag i annat sammanhangkommer

att göra framställning.

Jag hemställer alltså, att Ivungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen

att till förstärkning av ordinarie reservationsanslaget

till skrivmaterialier, expenser, bränsle, lyse m. m. å tilläggsstat

för år 1922 anvisa ett förslagsanslag, högst, 214,180

kronor.

3. Förstärkning av ordinarie reservationsanslaget till skrivmaterialier m. in.

vid truppförbanden.

Förevarande anslag är i riksstaten för innevarande år upptaget med

163,250 kronor. Anslaget är uppdelat å två titlar sålunda:

Titel I.

Titel IT

Skrivmaterialier m. m...........

Oförutsedda expensbehov m.

.............. kronor 129,150: —

.............. » 34,100: —

Summa kronor 163,250: —

Till förstärkning av anslaget till skrivmaterialier m. m. vid truppförbanden

anvisade nästlidet års riksdag å tiliäggsstat för samma år

ett anslag av 303,825 kronor. För innevarande år har något förstärkningsanslag

ännu icke av riksdagen äskats.

s. 20 Kontrollera mot PDF

20

Fjärde huvudtiteln; 1922 års tilläggsstat.

Titel I. Skrivuiaterialier m. m.

Ordinarie Under anslagstiteln till skrivmaterialier m. m. var å ordinarie stat

förarm!6! för år 1921 upptaget ett belopp av 116,075 kronor enligt följande beräkning:
infanteriet

........................................ kronor 63,400: —

kavalleriet.......................................... » 15,975: —

artilleriet ............................................. » 18,375: —

ingenjörtrupperna........................... » 7,125: —

trängen .............................................. » 6,600: - kronor 11M75;_

infanteribrigadchefernas expeditioner........................... » 2,400: —

formationer för utbildning av värnpliktiga studenter

(11 formationer å 200 kronor i medeltal)........... y> 2,200: —

Summa kronor 116,075: —

Förstärknings- Till förstärkning av ifrågavarande anslagsmedel anvisades å tillanSl*fl2i°r

år läggsstat för år 1921 ett belopp av 239,625 kronor, beräknat på följande

sätt:

för

truppförband av infanteriet, kavalleriet, artille- riet, ingenjörtrupperna och trängen, 200 procent

å ordinarie anslagsmedel .........................................

kronor

222,950: —

»

infanteribrigad chefernas expeditioner, 100 pro- cent å ordinarie anslagsmedel ..............................

2,400: —

»

formationer för utbildning av värnpliktiga stu- denter, 100 procent å ordinarie anslagsmedel...

>

2,200: -

»

artilleriets tygverkstäder och skjutfält, vartill

medel icke anvisats å ordinarie stat, (3,600 +

2,375) ............................................................................

»

5,975: -

»

intendenturtrupperna, vartill medel icke heller

anvisats å ordinarie stat.............................................

6,100: —

Summa kronor 239,625: —

ordinarie Vid beräknandet av det ordinarie medelsbebovet under förevarande

rri^äTmj1 anslagstitel för innevarande år har till posten för infanteriet överförts

ett belopp av 1,000 kronor för byra, eldning, belysning samt städning

av det ännu icke kasernerade Södra skånska infanteriregementets expeditionslokaler,

vilket belopp tidigare upptagits under särskild anslagstitel.

Vidare bar i anslagsposten för artilleriet inberäknats förenämnda

å förstärkningsanslag för år 1921 upptagna belopp, respektive 3,600

s. 21 Kontrollera mot PDF

21

Fjärde huvudtiteln: 1922 års- tilläggsstat.

och 2,375 kronor, för artilleriets tygverkstäder och skjutfält. Slutligen

har såsom en särskild post upptagits det, enligt vad förut nämnts, å

tilläggsstat för år 1921 för intendenturtrupperna beräknade beloppet,

6,100 kronor. Anslagstiteln är sålunda för innevarande år beräknad

på följande sätt:

infanteriet .......................

kavalleriet...........................

artilleriet ...........................

ingen] örtrupperna............

trängen .............................

intendenturtrupperna......

infanteribrigadehefernas expeditioner..

.. kronor

64,400:

i>

15,975: -

)>

24,350: -

»

7,125: —

))

6,600: —

6,100: —

formationer för utbildning av värnpliktiga studenter

kronor 124,550

* 2,400

» 2,200

Summa kronor 129,150: -—

[3-]

Arméförvaltningen har anmält, att från de särskilda truppförbanden Arméförvaitinkommit

framställningar om anvisande jämväl för år 1922 av medel fra”’”|®[^8ing

för expenskostnader utöver de på ordinarie stat för sistnämnda år tillgängliga

medlen för detta ändamål. _ .

Beträffande storleken av ifrågavarande medelsbehov tilläte sig

arméförvaltningen hänvisa till de uttalanden, som gjorts i ämbetsverkets

skrivelse den 31 augusti 1920 angående lantförsvarets medelsbehov för

år 1922, ävensom i framställningen angående ordinarie medelsbehovet

å förevarande anslag för år 1923.

För år 1921 hade beträffande truppförbanden för bestridande av

expensutgifter beviljats ett först ärkningsanslag å 200 procent av de

ordinarie anslagsbeloppen. Med hänsyn till vad som anförts i framställningen

angående det ordinarie medelsbehovet å förevarande anslag

för år 1923 syntes det vara möjligt att något sänka förstärkningsanslaget

för år 1922. En sänkning av 50 procent torde emellertid vara det

högsta, som kunde ifrågasättas. Arméförvaltningen ansåge sig alltså

böra hemställa om anvisande för sistnämnda år av ett tilläggsanslag å

150 procent. För truppförbanden hade å ordinarie stat för år 1922

upptagits — förutom de nyuppförda anslagsposterna till artilleriets tygverkstäder

och skjutfält samt intendenturtrupperna — ett belopp av

[124,550 — (3,600 + 2,375 + 6,100) =] 112,475 kronor. Till förstärkning

av dessa anslagsmedel erfordrades således x 112,475 =j 168,712

kronor 50 öre.

s. 22 Kontrollera mot PDF

22 Fjärde huvudtiteln: 1922 års tilläggsstat.

Vad beträffade anslagsposterna till artilleriets skjutfält och tygverkstäder

samt iutendenturtrupperna, syntes dessa poster hava beräknats

med ledning av gällande pris. och erfordrades således i fråga om

dem inga förstärkningsanslag för år 1922.

I fråga om infanteribrigadchefernas expeditioner och formationer

för utbildning av värnpliktiga studenter syntes försiktigheten bjuda att

även för år 1922 räkna med ett förstärkningsanslag å 100 procent.

Härtill komme emellertid, att enligt inhämtad uppgift antalet berörda

formationer numera uppginge till 19 stycken (8 vid infanteriet, 1 vid

kavalleriet, 6 vid artilleriet, 2 vid fortifikationen, 1 vid träugen och 1

vid intendenturtrupperna). För det överskjutande antalet (8 stycken)

hade hittills för expensutgifter nödiga medel anvisats av arméförvaltningens

civila departement från titel II av förevarande anslag. Då

detta förfaringssätt icke vidare torde böra ifrågakomma, syntes erforderligt

belopp böra anvisas på tilläggsstat för år 1922. Medelsbehovet

skulle alltså utgöra:

för infanteribrigadchefernas expeditioner, 12 st. å kr.

200: — ............................................................................... kronor 2,400: —

för 11 formationer för utbildning av värnpliktiga studenter

å kr. 200: —....................................................... » 2,200: —

för 8 dylika formationer å (200 + 200=) kr. 400: — ... d 3,200: —

De belopp, som för år 1922 erfordrades till förstärkning av förevarande

anslagstitel, skulle alltså vara följande:

för truppförbanden i allmänhet..................................... kronor 168,712: 50

y> infanteribrigadchefernas expeditioner ..................... » 2,400: —

» formationer för utbildning av värnpliktiga studenter

(2,200+3,200 =)............................................. » 5,400: —

Summa kronor 176,512: 50

Mot den av arméförvaltningen uppgjorda anslagsberäkningen skulle

visserligen kunna göras den erinran, att den inträffade prissänkningen

borde kunna föranleda en mera betydande nedsättning av anslagskravet

under det för nästlidet år anvisade beloppet. Då emellertid, enligt vad

jag inhämtat, 1921 års anslagsmedel för nu ifrågavarande ändamål visat

sig synnerligen knappt tillmätta, synes mig försiktigheten bjuda att

icke vidtaga någon reducering av det utav arméförvaltningen äskade

beloppet.

s. 23 Kontrollera mot PDF

Fjärde huvudtiteln: 1922 Ars tilläggsstat. 23

Titel II. Oförutsedda expensbeliov in. m.

Under denna- anslagstitel liar såväl för år 1921 som för innevarande

år å ordinarie stat upptagits ett belopp av 34,100 kronor.

Till förstärkning av ifrågavarande anslagsmedel bär å tilläggsstat

för år 1921 anvisats dels ett belopp av 34,100 kronor, motsvarande

100 procent av de å ordinarie stat beräknade medel, dels ock därutöver

ett belopp av 30,100 kronor för bestridande av uppkommande

merkostnader i anledning av vidtagna telefontaxeförhöjningar, eller således

tillhopa 84,200 kronor.

Under hänvisning till vad arméförvaltningen anfört i sin framställning

rörande medelsbehovet under förevarande anslag för år 1923 har

ämbetsverket hemställt om anvisande för år 1922 av ett till 100 procent

av det ordinarie anslaget uppgående förstärkningsanslag eller således

34,100 kronor. Beträffande det belopp å 30,100 kronor, som å

tilläggsstat för år 1921 anvisats till bestridande av ökade telefon- och

telegramkostnader, hade några medel för mötande av motsvarande kostnadsökningar

under år 1922 icke anvisats. Då det icke torde vara

antagligt, att någon minskning av telefon- och telegramavgifterna

komme att inträda under år 1922, skulle alltså för ifrågavarande ändamål

under sistnämnda år erfordras samma belopp som under år 1921

eller 30,100 kronor.

Arméförvaltningen hemställde alltså, att till förstärkning av förevarande

anslagstitel för år 1922 måtte anvisas tillhopa (34,100 + 30,100 =)

84,200 kronor.

Vad arméförvaltningen sålunda föreslagit giver mig icke anledningtill

annan erinran, än att, med hänsyn till den från och med ingången

av år 1922 vidtagna sänkningen av telefonavgifterna, förenämnda, till

bestridande av merkostnader för dylika utgifter avsedda belopp, 30,100

kronor, torde kunna nedsättas till 18,000 kronor, vadan till förstärkning

av förevarande anslagstitel torde böra upptagas (34,100 + 18,000 =)

52,100 kronor.

Sammanfattning.

I enlighet med vad sålunda anförts skulle till förstärkning av reservationsanslaget

till skrivmaterialier m. m. vid truppförbanden erfordras

under titel I .................... kronor 176,512: 50

» » II » 52,100: —

Summa kronor 228,612: 50

eller i avrundat tal 228,610 kronor.

3.]

Arméförvalt
ningens
framställning.

Departements
chefen.

s. 24 Kontrollera mot PDF

24 Fjärde huvudtiteln: 1922 års tilläggsstat.

[3.] Jag hemställer alltså, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen

att till förstärkning av ordinarie reservationsanslaget

till skrivmaterialier m. in. vid truppförbanden å tilläggsstat

för år 1922 anvisa ett förslagsanslag, högst, 228,610

kronor.

[4.] 4. Generalstabens översiktskarta över Sverige.

I enlighet med vad jag under punkten 30 i det vid årets statsverksproposition

fogade statsrådsprotokollet över försvarsärenden anfört,

får jag hemställa, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen

att för fortsättande av arbetena för utgivande av

generalstabens översiktskarta över Sverige i skalan 1:4< i0,000

å tilläggsstat för år 1922 anvisa ett reservationsanslagav

11,500 kronor.

B. Förplägnad, intendenturmateriel, remontering,

övningar m. m.

[5.] 1. Förstärkning av ordinarie förslagsanslaget till mathållning.

Ordinarie förslagsanslaget till arméns mathållning utgör för innevarande

år 6,406,589 kronor.

Anslaget är beräknat efter den före kristidens inträde tillämpade

beräkningsgrunden av 60 öre för man och tjänstgöringsdag. Då det

på detta sätt beräknade ordinarie anslagsbeloppet under kristiden visat

sig alldeles otillräckligt för bestridande av kostnaderna för arméns mathållning,

har riksdagen, efter Kungl. Maj:ts därom gjorda framställning,

å extra stat anvisat särskilda anslag för det ordinarie anslagets förstärkning.

Vid beräkning av förstärkningsanslaget för år 1921 utgick man

från en portionskostnad av sammanlagt 1 krona 10 öre för dag.

För innevarande år har ännu icke något förstärkningsanslag av

riksdagen äskats.

s. 25 Kontrollera mot PDF

Fjärde huvudtiteln: 1922 års tilläggsstat. 25

Uti sin skrivelse den 31 augusti 1921 angående lantförsvarets medelsbehov

har arméförvaltningen anfört, att portionskostnaden för det

dåvarande torde utgöra omkring 1 krona 25 öre för dag och att livsmedelsprisen

fortfarande befunne sig i sjunkande ehuru långsamt. Dessa

förhållanden hade givit armé förvaltningen anledning förmoda, att kostnaden

för portionen vid armén borde under första halvåret 1923 hava

nedgått till 1 krona 10 öre för dag. I anslutning härtill syntes man

kunna antaga, att portionskostnaden under år 1922 borde i genomsnitt

kunna hållas inom 1 krona 15 öre för dag.

Här angivna siffror för portionskostnaden hänförde sig till den nu

gällande normalportionsstaten. Som arméförvaltningen anfört vid behandlingen

av ordinarie mathållningsanslaget krävdes emellertid, en

ändring av normalportionsstaten, innebärande ett återställande av det

numera rubbade förhållandet mellan statens naturavärden och dess kontanta

del. Den ökning i portionskostnaden, som därav skulle bliva

följden, kunde beräknas sålunda. Naturavärdena i en portion enligt nu

gällande stat, som kostade 1 krona 15 öre om dagen, representerade

ett belopp av 1 krona 10 öre. 10 % härav, d. v. s. den kontanta delen

enligt den föreslagna ändringen i staten, utgjorde 11 öre. Hela kostnaden

för portionen enligt den nya sammansättningen skulle sålunda

under år 1922 uppgå till 1 krona 21 öre för dag, men arméförvaltningen

hölle före, att denna beräkning borde utan olägenhet kunna

sänkas till 1 krona 20 öre för dag.

. Alldenstund såsom förut nämnts ordinarie mathållningsanslaget för

år 1922 i riksstaten upptagits med ett belopp av 60 öre för man och

tjänstgöringsdag, krävdes sålunda på grund av vad ovan anförts för

samma år ett förstärkningsanslag likaledes beräknat efter 60 öre för

man och dag.

Arméförvaltningen hemställde därför, att Kungl. Maj:t måtte föreslå

riksdagen att till förstärkning av 1922 års mathållningsanslag å tillläggsstat

för samma år bevilja ett förslagsanslag, beräknat efter en

ökad kostnad av högst 60 öre för man och dag.

Beträffande den av arméförvaltningen föreslagna ändringen av

normalportionsstaten har jag redan i annat sammanhang, nämligen vid

behandlingen av frågan om medelsbehovet under mathållningsanslaget

för förra halvåret 1923, uttalat den meningen, att med vidtagandet av

en dylik ändring kunde tillsvidare anstå.

Såsom av den lämnade redogörelsen framgår, har arméförvaltningen

ansett sig böra, under förutsättning av oförändrad normalportionsBihang

till riksdagens protokoll 1922. 1 saml. 2 käft. 1945 21 4

[5.]

Arméförvaltningens

framställning.

Departements
chefen.

s. 26 Kontrollera mot PDF

26

Fjärde hurudtiteln: 1922 års tilläggsstat.

[5.] stat, för innevarande år räkna med-en portionskostnad av 1 krona 15

öre för dag. Sedan ämbetsverkets framställning i ämnet avläts, har

emellertid en betydande ytterligare nedgång i livsmedelsprisen ägt rum,

så att, enligt vad jag inhämtat, portionskostnaden under fjärde kvartalet

av år 1921 vid åtskilliga truppförband sjunkit till omkring 1 krona.

Till grund för beräkningen av medelsbehovet under år 1922 torde vid

sådant förhållande kunna läggas ett genomsnittligt portionspris av 1

krona.

Det ordinarie mathållningsanslaget, vilket såsom förut nämnts är

beräknat efter 60 öre för man och tjänstgöringsdag, skulle alltså förstärkas

med ett efter 40 öre för man och dag beräknat belopp. Då

antalet tjänstgöringsdagar för år 1922 upptagits till 10,677,648, erfordras

följaktligen ett förstärkningsanslag av (10,677,648 x 0.40 =)

4,271,059 kronor 20 öre eller i jämnt krontal 4,271,060 kronor.

Jag får alltså hemställa, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen

att till förstärkning av ordinarie förslagsanslaget

till mathållning å tilläggsstat för år 1922 anvisa ett

förslagsanslag, högst, 4,271,060 kronor.

[6.] 2. Förstärkning av ordinarie reservationsanslaget till munderings
utrustning.

Ordinarie reservationsanslaget till munderingsutrustning är i riksstaten

för år 1922 upptaget med 3,778,853 kronor. Anslaget är alltjämt

beräknat efter samma grunder, som tillämpades före kristidens

inträde, eller efter 33 öre om dagen för varje man och 10 öre om dagen

för varje häst vid staber och undervisningsverk m. in., infanteriet,

kavalleriet, trängen och intendenturtrupperna. Kostnaderna för sadelmundering

och hästutredning vid artilleriet och ingenjörtrupperna utgå

från dessa truppslags egna övningsmedel.

Då det ordinarie anslaget under kristiden visat sig otillräckligt,

hava särskilda förstärkningsanslag av riksdagen anvisats. Till grund

för beräkningen av förstärkningsanslaget för år 1921 bär lagts ett extra

medelsbehov av 17 öre om dagen för varje man och 5 öre om dagen

för varje häst. För år 1922 har ännu icke något förstärkningsanslag

av riksdagen äskats.

s. 27 Kontrollera mot PDF

Fjlinie huvudtiteln: 1922 urs tilläggsstat. 27

Arméförvaltningen bär erinrat om att ämbetsverket vid behand- [6.J

lingen av ordinarie munderingsanslaget för första halvåret 1923 på- Arméftfrvaltvisat,

att de medelstillgångar, som hittills stått till buds för munderings- nln®y]sni''r*m''

utrustningen, icke varit tillräckliga för avsedda ändamål, varför arméförvaltningen

sett sig nödsakad hos Kungl. Maj:t föreslå ordinarie

munderingsanslaget till 60 öre för man och dag och 15 öre om dagen

för varje häst, innebärande en ökning i hittills till förfogande ställda

medel å ordinarie och förstärkningsanslag med 10 öre om dagen för

varje man. Under sådana förhållanden läge det närmast till hands, att

förstärkningsanslaget för år 1922 beräknades till sådan storlek, att för

nämnda år anvisade munderingsmedel sammanlagt uppginge till lika

belopp, som begärts för år 1923. Då emellertid riksdagen redan avsatt

medel för beredande av förstärkningsanslag, ansåge sig arméförvaltningen

icke böra ifrågasätta någon ökning av förstärkningsanslaget för

munderingsutrustningen utöver det belopp, som utgått för år 1921.

Arméförvaltningen hemställde alltså, att Kungl. Maj:t måtte föreslå

riksdagen att till förstärkning av 1922 års ordinarie munderingsanslag

å tilläggsstat för samma år bevilja ett förslagsanslag, beräknat efter

högst 17 öre för man och dag samt 5 öre för häst och dag.

Vid bifall till arméförvaltningens förslag skulle för underhållet av Departements,

arméns munderingsutrustning under innevarande år komma att stå till cieenförfogande

samma belopp per tjänstgöringsdag, som för år 1921 anvisats,

eller tillhopa 50 öre för man och dag samt 15 öre för häst och

dag. De materialier och persedlar, som bekostas av munderingsanslaget,

hava visserligen under den senare tiden sjunkit i pris. Då

emellertid medelstillgången under föregående år otvivelaktigt icke fullt

motsvarat den tidigare rådande högre prisnivån, anser jag mig kunna

tillstyrka arméförvaltningens förevarande framställning.

Antalet manskapstjänstgöringsdagar har, såsom förut nämnts, för

innevarande år beräknats till 10,677,648. Det antal hästtjänstgöringsdagar,

som bör läggas till grund för beräknandet av förevarande anslag,

har upptagits till 2,552,290. Det för ändamålet erforderliga förstärkningsanslaget

skulle följaktligen utgöra [(10,677,648x0.i7)+(2,552,290x0.05) =]

1,942,814 kronor 66 öre, eller i jämnt krontal 1,942,815 kronor.

Jag får alltså hemställa, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen

att till förstärkning av ordinarie reservationsanslaget

till munderingsutrustning å tilläggsstat för år 1922 anvisa

ett förslagsanslag, högst, 1,942,815 kronor.

s. 28 Kontrollera mot PDF

28

Fjärde huvudtiteln: 1922 års tillägg sstat.

[7-]

1921 års ordinarie

anslag.

1921 års förstärkningsanslag.

3. Förstärkning av ordinarie reservationsanslaget till kasernutredning,

intendenturfordon m. m.

Ordinarie reservationsanslaget till kasernutredning, intendenturfordon

in. m. var i riksstaten för år 1921 upptaget med 1,449,111 kronor.

I de för rikdagen framlagda beräkningarna var anslaget uppdelat å

fyra titlar, nämligen

Titel I.

Titel II.

Titel III.

Titel IV.

Kasern- och förplägnadsutredning ......... kronor 1,081,611: —

Intendenturfordon ....................................... » 170,000: —

Skidmateriel................................................ » 160,000: —

Musikmateriel........................................... » 37,500: —

Summa kronor 1,449,111: —

Titel I var beräknad efter en kostnad av 8 öre för man och dag

samt 1 öre för häst och dag, därav 3 öre om dagen för varje man

och 1 öre om dagen för varje häst enligt den av Kungl. Maj:t fastställda

staten för anslagets användande avsågos för förplägnadsutredningen.

Övriga titlar voro upptagna med till siffran bestämda belopp.

Uti sin skrivelse den 31 augusti 1920 angående lantförsvarets

medelsbehov hemställde arméförvaltningen, att till förstärkning av förevarande

anslag måtte å tilläggsstat för år 1921 anvisas dels för kasernutredriing

ett belopp, beräknat efter 3 öre om dagen för varje man,

dels därutöver för musikmateriel ett belopp av 37,500 kronor.

Vid ärendets anmälan inför Kungl. Maj:t den 7 januari 1921

anförde dåvarande chefen för försvarsdepartementet, att han funne

en förstärkning av anslagstiteln till kasern- och förplägnadsutredning

enligt de av arméförvaltningen angivna grunder vara erforderlig. Det

totaia medelsbehovet under anslagstiteln skulle alltså beräknas efter

(8 + 3 =) 11 öre för man och dag samt 1 öre för häst och dag.

Vidkommande därefter det till förstärkning av anslagstiteln till musikmateriel

begärda beloppet, 37,500 kronor, syntes detsamma icke vara

oundgängligen erforderligt med hänsyn därtill, att Kungl. Maj:t genom

brev den 3 december 1920 för iståndsättande och förnyande av musikmaterielen

vid armén anvisat ett belopp av högst 100,000 kronor att

utgå från behållen avkastning av de medel, som från musikkassorna vid

vissa regementen tillgodoförts arméns musikfond.

opaginerad Kontrollera mot PDF

2!)

Fjärde huvudtiteln: 1022 års tilläggsstat.

Med tillämpning av de utav departementschefen förordade grunder

anvisade riksdagen för ifrågavarande ändamål å tilläggsstat för år 1921

ett förslagsanslag, högst, 140,381 kronor.

För innevarande år är det ordinarie anslaget till kasernutredning,

intendenturfordon in. in. upptaget med 1,683,622 kronor. I de för

riksdagen framlagda anslagsberäkningarna har förutvarande titel I upp''

delats å två titlar, nämligen titel 1, kasernutredning, beräknad efter en

kostnad av 5 öre för man och dag, samt titel II, förplägnadsutredning,

beräknad efter 5 öre för man och dag samt 1 öre för häst och dag.

Från sistnämnda titel skola hädanefter bestridas kostnaderna för anskaffning

och underhåll av den till fast inredning ej hänförliga förplägnadsmaterielen

i matinrättningarna, vilka kostnader tidigare utgått från mathållningsanslaget.

Anslagstiteln till intendenturfordon har höjts med

210,000 kronor, motsvarande dels kostnaderna för underhåll av de genom

s. k. värnskattemedel anskaffade kokvagnar och andra fordon, dels ock

de hittills från mathållningsanslaget, respektive furageringsanslaget bestridda

underhållskostnaderna för fordon, vilka användas för proviantoch

furagetransporter. Anslagstitlarna till skidmateriel och musikmateriel

hava upptagits med oförändrade belopp. Anslaget har sålunda

fördelats på fem titlar med följande belopp:

Titel

I.

Kasernutredning .................

........................ kronor

533,882: 40

Titel

II.

Förplägnadsutredning.........

.................... )>

572,239: 40

Titel

III.

Intendenturfordon ...............

..................... »

380,000: —

Titel

IV.

Skidmateriel ......~..............

.................... »

160,000: —

Titel

V.

Musikmateriel.......................

...........•.......... »

37,500: —

Summa kronor

1,683,621: 80

Såsom i annat sammanhang närmare omförmälts, har riksdagen

uti sin skrivelse den 17 juni 1921, angående regleringen av utgifterna

under riksstatens fjärde huvudtitel, uttalat, att det syntes böra tagas

under övervägande, om ej den under förevarande anslag upptagna

posteu till musikmateriel för framtiden kunde indragas och ifrågavarande

kostnader helt bestridas från arméns musikfond.

För innevarande år hava ännu icke av riksdagen äskats några

medel till förstärkning av förevarande anslag.

Arméförvaltningen har erinrat om att ämbetsverket vid behandlingen

av ordinarie anslaget till kasernutredning, intendenturfordon m. m.

anmält, att de belopp, som hittills anvisats under anslagstitlarna 1, II

1 922 års ordi

narie anslag.

Arméförvaltningens

framställning.

s. 30 Kontrollera mot PDF

[70

Departements
chefen.

30 Fjärde huvudtiteln: 1922 års tillägg sstat.

och V, visat sig otillräckliga, vilket föranlett arméförvaltningen att för

budgetperioden 1 januari—30 juni 1923 påyrka förhöjning i beräkningsgrunderna

för titlarna I och II, medan av särskilda skäl något dylikt

yrkande ej kunnat göras beträffande titel V. Arméförvaltningen torde

under sådana förhållanden icke behöva anföra några särskilda motiv för

en hemställan om anvisande för år 1922 av förstärkningsanslag å titlarna

I och II, i all synnerhet som arméförvaltningen funne, att nämnda förstärkningsanslag

vart för sig ej behövde göras större än efter en beräkningsgrund

av 3 öre om dagen för varje man, varigenom 1922 års

ordinarie anslag under ifrågavarande titlar tillsammans med vederbörliga

förstärkningsanslag komme att uppgå till samma belopp för man och

dag, som arméförvaltningen ifrågasatt i ordinarie anslag under samma

titlar för första halvåret 1923.

Beträffande titel V, musikmateriel, torde särskilt böra framhållas,

att, om arméns musikfond över huvud taget skulle kunna i framtiden

bestrida musikmaterielens anskaffning och underhåll, det syntes nödvändigt,

att denna materiel befunne sig i fullgott skick vid den tidpunkt,

då fonden skulle träda in för underhållskostnadernas bestridande.

Men som arméförvaltningen förut påvisat, vore det icke möjligt numera

att inom en kostnadsram av 37,500 kronor för år nöjaktigt utföra detta

underhåll. Ett förstärkningsanslag vore därför erforderligt, och det bleve

så mycket mer av behovet påkallat för år 1922, som intet förstärkningsanslag

stått till förfogande för år 1921. I överensstämmelse med

vad arméförvaltningen härutinnan anfört^ förlidet år vid behandlingen

av förstärkningsanslagen för år 1921, ansåge arméförvaltningen, att förstärkningsanslaget

för år 1922 för musikmateriel borde göras lika stort

som det ordinarie anslaget, d. v. s. 37,500 kronor.

Arméförvaltningen hemställde alltså, att Kungl. Maj:t måtte föreslå

riksdagen att till förstärkning av ordinarie anslaget till kasernutredning,

intendenturfordon m. m. å tilläggsstat för år 1922 upptaga dels för

kasernutredning ett belopp, beräknat efter 3 öre om dagen för varje

man, dels för förplägnadsutredning ett belopp, likaledes beräknat efter

3 öre om dagen för varje man, dels därutöver för musikmateriel ett

belopp av 37,500 kronor.

För underhåll av kasernutredningen har för år 1921 beräknats tillhopa

ett belopp av 8 öre för man och dag. Åven om, såsom arméförvaltningen

gjort gällande, de för ändamålet hittills anvisade medel icke

fullt motsvarat den tidigare rådande höga prisnivån, torde, med hänsyn

till numera inträffat prisfall, medelsbehovet under denna anslagstitel

s. 31 Kontrollera mot PDF

Fjiirde liurudtitcln: 1922 års tilläggsstat.

31

icke behöva beräknas högre än till 7 öre för man och dag. Då, såsom

redan nämnts, å ordinarie stat för ändamålet upptagits ett belopp av 5

öre per tjänstgöringsdag, skulle det för innevarande år erforderliga förstärkningsanslaget

beräknas efter 2 öre för man och dag och således

— enär antalet manskapstjänstgöringsdagar för nämnda år upptagits

till 10,677,648 — uppgå till (10,677,648 x O.02 =) 213,552 kronor 96

öre eller i jämnt krontal 213,553 kronor.

Anslagsposten till förplägnadsutredning beräknades å ordinarie stat

för år 1921 efter 3 öre för man och dag samt 1 öre för häst och dag.

Någon förstärkning härå ifrågasattes icke. För år 1922 har beräkningsgrunden

höjts till 5 öre för man och dag. Efter den nedgång i

priserna, som numera ägt rum, torde något förstärkningsanslag för

ändamålet icke vara av behovet oundgängligen påkallat.

Vad slutligen angår underhållet av arméns musikmateriel, vartill,

såsom redan nämnts, å ordinarie stat upptagits ett belopp av 37,500

kronor, tillåter jag mig erinra om att från avkastningen av arméns

musikfond för detta ändamål årligen utbetalas 37,300 kronor samt att

därutöver så nyligen som under år 1920 ett belopp av 100,000 kronor

av fondens medel fått tagas i anspråk för iståndsättande och förnyande

av ifrågavarande materiel. Jag anser mig vid sådant förhållande icke

kunna tillstyrka den nu gjorda framställningen om anvisande för ändamålet

av ytterligare medel.

På grund av vad sålunda anförts får jag hemställa, att Kungl.

Maj:t måtte föreslå riksdagen

att till förstärkning av ordinarie reservationsanslaget

till kasernutredning, intendenturför don m. m. å tilläggsstat

för år 1922 anvisa ett förslagsanslag, högst,

213,553 kronor.

4. Förstärkning av ordinarie reservationsanslaget till bränsle, lyse, vatten,

renhållning och tvätt vid truppförbanden.

Ordinarie reservationsanslaget till bränsle, lyse, vatten, renhållning

och tvätt vid truppförbanden är i 1922 års riksstat upptaget med

2,305,316 kronor. Anslaget är beräknat efter de prisförhållanden, som

rådde före kristidens inträde.

Liksom flertalet övriga underhållsanslag har jämväl bränsleanslaget

under de senare åren måst förstärkas med avsevärda belopp. Sålunda

anvisades förstärkningsanslag

s. 32 Kontrollera mot PDF

32

Fjärde huvudtiteln: 1922 års tilläggsstat.

[8.]

för år 1918 med

b b 1919 »

)> » 1920 b

b b 1921 »

kronor 725,000: —

» 1,700,000: —

b 1,700,000: —

» 4,800,000: —

För år 1922 har något förstärkningsanslag ännu icke av riksdagen

äskats.

Arméförvait- Arméförvaltningen har erinrat om att ämbetsverket vid behandnmitäåningam

lingen av frågan om medelsbehovet under ordinarie bränsleanslaget för

första halvåret 1923 omnämnt, hurusom bränslet under den senaste

tiden hastigt fallit i pris, men att det å andra sidan icke vore uteslutet,

att ett bakslag kunde inträda härutinnan. Det hade därför synts arméförvaltningen

rådligast att för år 1922 räkna med samma pris som för

första halvåret 1923. I betraktande härav hade med ledning av inom

ämbetsverkets intendentsdepartement för år 1920 förd statistik nedanstående

beräkning gjorts i fråga om erforderligt förstärkningsanslag för

år 1922.

Bränsle.

8,700 ton ångkol å 50 kr. ......

5,900 b koks å 55 kr.............

42,000 kbm. björkved å 17 kr.

130,000. b barrved å 13 kr....

359 000 b kokgas å 45 öre...

Dyrtidskostnader lör bränsle vid

staber och inrättningar .........

Lyse.

1,279,000 kwt. elektrisk ström å

45 öre..........................................

722,000 kbm. lysgas å 45 öre.

55,600 liter fotogen å 28 öre.

5,700 paket stearinljus å 1 kr.

35 öre.................................

Dyrtidskostnader för lyse vid staber

och inrättningar...............

kr. 435,000: —

» 324,500: —

b 714,000: —

b 1,690,000: —

» 161,550: —

t> 150,000: kronor 3,475,050:

kr. 575,550: —

» 324,900: —

» 15,568: —

b 7,695: -

b 50,000: — kronor 973,713:

B

Vatten.

1920 års utgifter

350,000:

s. 33 Kontrollera mot PDF

33

Fjärde huvudtiteln: 1922 års tilläggsstat.

Renhållning och diverse.

1920 års utgifter ...................

Tvätt.

1920 års utgifter ........................................................... » 965,000: —

Summa kronor 6,393,763: —

Då det ordinarie anslaget belöpte sig till .............. » 2,305,316: —

erfordrades alltså för år 1922 ett förstärknings
anslag

av omkring .............................................. » 4,088,447: —

som torde böra avrundas till 4,100,000 kronor.

I förhållande till det för år 1921 anvisade förstärkningsanslaget

ställde sig denna kostnadsberäkning endast 700,000 kronor lägre. Men

det vore härvid att märka, att enligt de uppgifter, som redan förelåge

från truppförbanden, det för år 1921 anvisade förstärkningsanslaget

icke komme att visa sig tillräckligt. En icke oväsentlig brist komme

således med säkerhet att år 1921 uppstå å ordinarie bränsleanslaget.

Med stöd av det anförda hemställde arméförvaltningen, att Kungl.

Maj:t måtte föreslå riksdagen att till förstärkning av ordinarie reservationsanslaget

till bränsle, lyse, vatten, renhållning och tvätt vid truppförbanden

å tilläggsstat för år 1922 anvisa ett förslagsanslag av högst

4,100,000 kronor.

Den av arméförvaltningen sålunda uppgjorda anslagsberäkningen Departementsgiver

mig icke anledning till erinran i annan mån än beträffande kost- ohefennaderna

för bränsle. Dessa kostnader äro beräknade med utgångspunkt <

från den faktiska bränsleåtgången under år 1920 samt på grundval av

de priser, som gällde vid tiden för avlåtandet av arméförvaltningens

framställning i ämnet. Härvid är emellertid att beakta en omständighet,

som av mig redan berörts vid behandlingen av frågan om medelsbehovet

under ordinarie bränsleanslaget för förra halvåret 1923, nämligen

att, medan under kristiden vedeldning såsom ekonomiskt fördelaktigare

vant förhärskande vid truppförbanden, har numera, enligt vad jag inhämtat,

allteftersom de inköpta betydande vedlagren tagit slut, en återgång

börjat ske till eldning huvudsakligen med kolbränsle, enär detta

ånyo, liksom före kristiden, blivit det med hänsyn till bränslevärde 1

och å-pris för armén i regel billigaste bränslet. Till följd härav och i

betraktande av det under den senare tiden inträffade ytterligare prisfallet

torde, enligt en approximativ beräkning, som jag låtit verkställa,

Bihang till riksdagens protokoll 1922. 1 samt. 2 käft. 1945 21 5

[8.J

kronor 630,000: —

s. 34 Kontrollera mot PDF

34 Fjärde huvudtiteln: 1922 års tilläggsstat.

[8.] bränslekostnaderna för år 1922 kunna antagas bliva i runt tal 700,000

kronor lägre än de av armé förvaltningen angivna, i anledning varav

det begärda förstärkningsanslaget synes kunna minskas med nämnda

belopp till (4,100,000—700,000 =) 3,400,000 kronor.

Under erinran, att från förevarande anslag skulle, enligt vad förut

omförmälts, jämväl bestridas uppkommande ökade kostnader för bränsle

och lyse vid vissa undervisningsanstalter, verk, staber och inrättningar,

får jag alltså hemställa, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen

att till förstärkning av ordinarie reservationsanslaget

till bränsle, lyse, vatten, renhållning och tvätt vid truppförbanden

å tilläggsstat för år 1922 anvisa ett förslagsanslag,

högst, 3,400,000 kronor.

[9 ] 5. Förstärkning av ordinarie förslagsanslaget till furagering.

Ordinarie förslagsanslaget till furagering är i 1922 års riksstat upptaget

med 4,036,550 kronor. Anslaget är beräknat efter 1 krona för

häst och dag för de vid truppförbanden befintliga hästarna samt en årlig

utlodringskostnad av 309 kronor för varje häst vid remontdepåerna,

d. v. s. samma beräkningsgrund, som tillämpades före kristidens inträde.

På grund av den starka stegringen av. furagepriset har det efter

nyssnämnda grund beräknade ordinarie anslagsbeloppet under de senaste

åren _visat sig alldeles otillräckligt, och särskilda förstärkningsanslag

hava måst av riksdagen anvisas. Sålunda anvisades för år 1919 ett

etter 50 öre och för år 1920 ett efter 1 krona för häst och dag beräknat

förstärkningsanslag. För år 1921 lades till grund för beräkningen av

förstärkningsanslaget ett extra medelsbehov av 75 öre för häst och dag.

För år 1922 har något förstärkningsanslag ännu icke av riksdagen

äskats. .

Arméförvait- Arméförvaltningen har erinrat om att ämbetsverket vid behandlinframetsHning.

Sen. av ordinarie anslaget till furagering för första halvåret 1923 framhållit,

hurusom rationspriset för år 1921 utgjorde 2 kronor å 2 kronor

25 öre per häst och dag och av arméförvaltningen beräknades komma

att utgöra 2 kronor om dagen under första halvåret 1923. För år 1922

syntes i anslutning härtill utfodringskostnaden närmast kunna anslås till

2 kronor 25 öre om dagen för varje häst, varvid emellertid samma

reservation för oberäkneliga omständigheter måste göras, som av arméförvaltningen

anförts i fråga om bedömande av prisnivån år 1923.

s. 35 Kontrollera mot PDF

Fjärde huvudtiteln: 1922 års tilläggsstat. 35

Arméförvaltningen hemställde alltså, att Kung!. Maj:t måtte föreslå [9.J

riksdagen att till förstärkning av 1922 års ordinarie anslag till fundering

å tilläggsstat för samma år bevilja ett förslagsanslag, beräknat

efter högst 1 krona 25 öre för häst och dag under det antal hästunderhållsdagar,

som kunde komma att bestämmas.

Såsom jag vid behandlingen av frågan om medelsbehovet under Departementsordinarie

furageringsanslaget för tiden 1 januari—30 juni 1923 fram- che,en''

hållit, har efter avlåtandet av arméförvaltningens förevarande framställning

ett högst betydande prisfall å fodervarumarknaden ägt rum, så att

den nuvarande prisnivån torde motsvara en rationskostnad av allenast

1 krona 30 öre. På grund härav och då det ordinarie anslaget för år

1922, såsom redan nämnts, är beräknat efter en krona för häst och

dag, finner jag mig böra föreslå, att till grund för förstärkningsanslagets

beräkning lägges ett belopp av 30 öre för häst och dag.

Det antal hästunderhållsdagar, varom här är fråga, har för år 1922

beräknats uppgå till 3,835,700. Det för samma år erforderliga förstärkningsanslaget

skulle således utgöra (3,835,700 x 0.30 =) 1,150,710

kronor.

Jag får alltså hemställa, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen

att till förstärkning av ordinarie förslagsanslaget

till furagering å tilläggsstat för år 1922 anvisa ett

förslagsanslag, högst, 1,150,710 kronor.

6. Förstärkning av ordinarie reservationsanslaget till truppförbandens do.]

övningar.

Ordinarie reservationsanslaget till trupp förbandens övningar var i

riksstaten för år 1921 upptaget med 2,098,463 kronor.

Uti statsverkspropositionen till 1921 års riksdag föreslog Kungl.

Maj: t riksdagen att minska ifrågavarande anslag med 50,000 kronor och

alltså i riksstaten för år 1922 upptaga detsamma med 2,048,463 kronor

enligt följande beräkning:

Titel I. Hästlega .......................................................

.. kronor

805,950: —

Titel II. Befälsövningar ...........................................

53,100: —

Titel 111. Vinterövningar .............................................

»

374,500: -

Titel IV. Truppförbandens övriga övningar.........

»

719,(103: —

Titel V. Frivilliga övningar med landstormen . .

)>

95,910: —

Summa kronor 2,048,463

1921 års

ordinarie

anslag.

1922 års

ordinarie

anslag.

s. 36 Kontrollera mot PDF

36

Fjärde huvudtiteln: 1922 års tillägg sstat.

[10.] Till grund för beräkningen av de för hästlega avsedda medlen

både lagts ett med hänsyn till den genom 1914 års härordning fastställda

tjänstgöringen uppskattat antal av 253,596 tjänstgöringsdagar

för lejda hästar.

Mot den sålunda uppgjorda beräkningen av förevarande anslag fann

statsutskottet allenast anledning till den erinran, att antalet lejningsdagar

på grund av den beslutade minskningen av de värnpliktigas tjänstgöringstid

syntes kunna för år 1922 nedsättas. Enligt en av utskottet

verkställd approximativ beräkning syntes antalet lejningsdagar, varom

här vore fråga, kunna reduceras från av Kungl. Maj:t angivna 253,596

till omkring 208,000. Anslaget till truppförbandens övningar torde

härigenom kunna minskas med i runt tal 130,000 kronor utöver av

Kungl. Maj:t angivna 50,000 kronor och syntes alltså böra för år 1922

upptagas med 1,918,463 kronor. Utskottet hemställde därför, att Kungl.

Maj:t måtte minska ordinarie reservationsanslaget till trupp förbandens

övningar, då 2,098,463 kronor, med 180,000 kronor till 1,918,463 kronor.

\ ad utskottet sålunda hemställt bifölls av andra kammaren. Första

kammaren däremot biföll ett under överläggningen i kammaren framställt

yrkande av innehåll, ått — förutom den av utskottet föreslagna

anslagsreduceringen — det under titel V upptagna beloppet, 95,910

kronor, till frivilliga övningar med landstormen skulle för år 1922 indragas,

samt att anslaget skulle i anledning härav minskas med i runt

tal 226,000 kronor utöver av Kungl. Maj:t angivna 50,000 kronor eller

alltså med tillhopa 276,000 kronor och således för år 1922 upptagas med

1,822,463 kronor.

Medelst därefter företagen gemensam omröstning beslöt riksdagen

att minska ordinarie reservationsanslaget till truppförbandens övningar

med 276,000 kronor till 1,822,463 kronor.

Med hänsyn till vad sålunda förekommit torde följande anslagsberäkning

få anses ligga till grund för riksdagens ifrågavarande beslut:

Titel I. Hästlega ............................................................ kronor 675,860: —

Titel II. Befälsövningar............................................... » 53,100:_

Titel 111. Vinterövningar......... » 374 500''_

Titel IV. Truppförbandens övriga övningar ............ » 719,003: —-

Summa kronor 1,822,463: —

Förstärknings- bill förstärkning av förevarande anslag anvisade riksdagen å till—

ansiag. läggsstat för år 1921 ett förslagsanslag, högst 1,142,268 kronor. Därjämte

medgav riksdagen, att för samma ändamål finge under år 1921

s. 37 Kontrollera mot PDF

Fjärde huvudtiteln: 1922 års tilläggsstat. 37

disponeras ännu icke i anspråk tagna medel under det till förstärkning

av reservationsanslaget till lega av hästar för truppförbandens övningar

å extra stat för år 1919 anvisade förslagsanslag, högst, 700,000 kronor.

För innevarande år har något förstärkningsanslag för ifrågavarande

ändamål ännu icke av riksdagen äskats.

Titel I. Iliistlega.

Uti de för riksdagen framlagda bejäkningarna av medelsbehovet

under titel I av ordinarie anslaget till trupp förbandens övningar har

man hittills utgått från de före kristidens inträde rådande prisförhållandena

med varierande belopp av 2 till 4 kronor för hästlejningsdag.

Under kristiden hava emellertid de verkliga lejningsprisen betydligt

överstigit dessa belopp, vårföre för bestridande av härigenom uppkommande

merkostnader särskilda medel måst anvisas. För år 1921 har

sålunda lejningspriset beräknats efter 10 kronor för häst och dag.

Genom brev den 19 december 1919 har emellertid Kungl. Maj:t

föreskrivit, att de övertaliga hästar vid armén, som under åren 1914

och 1915 inköpts eller kvarhållits för att användas vid tjänstgöring till

skydd för rikets neutralitet, skulle i ock för lejningskostuadernas nedbringande

disponeras för försök med utbyte av lejda hästar mot inköpta

(ackordhästar), varjämte därefter särskilda medel anvisats för fortsatta

inköp av dylika hästar. Enligt hittills tillämpade grunder hava truppförbanden

fått tillgodoräkna sig ersättning för de hästi ejningsdagar, som

fullgjorts med dessa hästar (ackordhästdagar), med samma belopp, som

enligt vad förut nämnts legat till grund för det ordinarie hästlejningsanslagets

beräkning.

Arméförvaltningen har nu anfört, att sakkunniga för följande av

försök med utbyte av lejda hästar mot inköpta såsom sin mening uttalat,

att den hittills gällande grunden för lejningskostnadernas beräkning,

10 kronor för häst och dag, borde tillämpas jämväl för år 1922.

Vad beträffade grunden för beräknandet av truppförbandens ersättning

för ackordhästdagar, borde densamma enligt de sakkunnigas förmenande

framdeles omläggas på sådant sätt, att ersättningsbeloppet komme att

utgå med visst belopp för varje häst. Intill dess bestämdare erfarenheter

vunnits i förevarande avseende, borde emellertid den hittills tilllämpade

beräkningsgrunden gälla.

Mot vad de sakkunniga sålunda anfört hade arméförvaltningen icke

något att erinra.

[10-3

Arméförvaltningens

fram*

ställniag.

s. 38 Kontrollera mot PDF

38

Fjärde huvudtiteln: 1922 års tilläggsstat.

[10.] Enär den av statsutskottet föreslagna reduceringen av hästlejnings
dagarnas

antal endast beräknats approximativt, hade arméförvaltningen

av samtliga truppslagsinspektörer och truppslagschefer inhämtat närmare

uppgifter angående det antal hästlejningsdagar, som på grund av

nu gällande tjänstgöringstid för de värnpliktiga beräknades komma att

erfordras under år 1922. Med stöd av dessa uppgifter hade nu arméförvaltningen

verkställt beräkning av det antal lejningsdagar, som torde

kunna under år 1922 fullgöras med användande av truppförbandens

ackordhästar, och i sammanhang därmed utfört beräkning rörande behov

av förstärkning av samma års ordinarie hästlejningsanslag.

Vid infanteriet erfordrades 20,500 hästlejningsdagar. Enligt av vederbörande

truppförbandschefer verkställd beräkning torde 12,661 lejningsdagar

kunna fullgöras med användande av ackordhästar. Regementena

borde härför efter hittills gällande grunder få tillgodoräkna sig ersättning,

beräknad efter 2 kronor för häst och dag vid inkallande av häst

för övning under längre tid samt 3 kronor 50 öre för häst och dagvid

dylikt inkallande för kortare tid. På grund därav att inkallelseperiodernas

längd vid olika truppförband vore mycket olika, syntes

emellertid ersättningsbeloppet böra utgå med medeltalet av nyss angivna

belopp. Jämlikt verkställd beräkning utgjorde detta medeltal 3

kronor, och borde sålunda den ersättning, som regementena skulle äga

att tillgodoräkna sig för ovanstående 12,661 fullgjorda ackord bästdagar

utgöra ett belopp av 37,983 kronor. För lejning av hästar under övriga

7,839 lejningsdagar erfordrades med ett lejningspris av 10 kronor för

häst och dag 78,390 kronor. Sammanlagda anslaget till hästlega vid

infanteriet under år 1922 borde sålunda utgöra 116,373 kronor.

Vid kavalleriet hade för kulsprutetjänsten beräknats ett behov av

2,000 hästlejningsdagar. Vid detta truppslag funnes inga ackordhästar.

Samtliga hästlejningsdagar måste sålunda fullgöras genom inlejning av

hästar. Med ett lejningspris av 10 kronor för häst och dag uppginge

kostnaderna härför till 20,000 kronor.

Vid artilleriet erfordrades 124,662 hästlejningsdagar. ''Enligt verkställd

beräkning torde 57,313 lejningsdagar kunna fullgöras med användande

av ackordhästar. Truppförbanden borde härför, efter hittills

tillämpad beräkning av 3 kronor 50 öre för häst och dag, få tillgodoräkna

sig ett belopp av 200,595 kronor 50 öre. För lejning av hästar

under övriga 67,349 dagar erfordrades med ett lejningspris av 10 kronor

för häst och dag 673,490 kronor. Sammanlagda anslaget till hästlega

vid artilleriet under år 1922 borde sålunda utgöra 874,085 kronor

50 öre.

s. 39 Kontrollera mot PDF

Fjärde huvudtiteln: 1922 års tilläggsstat. 39

Vid ingenjörtrupperna erfordrades 40,000 hästlejningsdagar. Enligt

verkställd beräkning torde 27,471 lejningsdagar kunna fullgöras med

användande av ackordhästar. Truppförbanden borde härför — efter

hittills tillämpad beräkning av 2 kronor för häst och dag vid Göta

ingenjörkår och Fälttelegrafkåren utom dess detachement i Boden, 2

kronor 50 öre vid Svea ingenjörkår samt 4 kronor vid Bodens ingen]örkår

och nyssnämnda detachement — få tillgodoräkna sig ett belopp av

69,144 kronor 50 öre. För lejuing av hästar under övriga 12,529 dagar

erfordrades, med ett lejningspris av 10 kronor för häst och dag, 125,290

kronor. Sammanlagda anslaget till hästlega vid ingenjörtrupperna under

år 1922 borde sålunda utgöra 194,434 kronor 50 öre.

Vid trängen erfordrades 21,000 hästlejningsdagar. Samtliga dessa

dagar kunde fullgöras med användande av ackordhästar. Truppförbanden

borde härför, efter hittills tillämpad beräkning av 2 kronor 50

öre för häst och dag, få tillgodoräkna sig ett belopp av 52,500 kronor.

Vid intendenturtrupperna erfordrades 2,000 hästlejningsdagar. Samtliga

dessa dagar k,unde fullgöras med användande av ackordhästar.

Truppförbanden bolde härför, efter hittills tillämpad beräkning av 2

kronor 50 öre för häst och dag, få tillgodoräkna sig ett belopp av

5,000 kronor.

I § 72 av reglementet för arméns avlöning under fred stadgades,

att, därest officer, som icke enligt stat åtnjöte gottgörelse för tjänstehäst,

genom generalorder eller, undantagsvis, med arméfördelningschefs begivande

kommenderades beriden till tjänstgöring, och därvid icke gjordes

beriden å kronan tillhörig häst, han skulle åtnjuta gottgörelse för hästlega

med 6 kronor om dagen och för furage, därest icke dylikt kostnadsfritt

tillhandahölles honom, med 1 krona om dagen. För bestridande

av härav föranledda kostnader hade under de senare åren beräknats

ett belopp av 10,000 kronor.

Motsvarande föreskrift återfunnes visserligen icke i det avlöningsreglemente,

som jämlikt kungörelse den 29 juni 1921 skulle provisoriskt

lända till efterrättelse under år 1922 från och med den 1 januari samma

år. Det torde emellertid vara antagligt, att särskild föreskrift härom

framdeles komme att meddelas.

Enligt arméförvaltningens förmenande borde sålunda det belopp

av 10,0t)0 kronor, som för- ändamålet anvisats å 1922 års ordinarie

anslag till hästlega, kvarstå oförändrat.

Enligt vad ovan anförts borde sammanlagda anslaget till hästlega

vid armén för år 1922 utgöra

[10-]

s. 40 Kontrollera mot PDF

40

Fjärde hurudtiteln: 1922 års tilläggsstat.

[10.] vid infanteriet...................................... kronor 116,373: —

» kavalleriet................................................................... » 20,000: —

» artilleriet ................................................................... » 874,085: 50

)) ingenjörtrupperna .................................................... » 194,434: 50

» trängen ...................................... » 52,500: —

» intendenturtrupperna ............................................. » 5,000: —

för gottgörelse för hästlega enligt särskild föreskrift » 10,000: —

Summa kronor 1,272,393: —

Enär ifrågavarande ordinarie anslag upptagits till 675,860 kronor

och några avsevärda besparingar icke torde uppkomma å 1921 års

ordinarie anslag, erfordrades sålunda ett förstärkningsanslag av 596,533

kronor.

Till förstärkning av 1921 års ordinarie anslag till hästlega hade

riksdagen dels medgivit, att vid 1920 års utgång icke i anspråk tagna

medel under det av riksdagen till förstärkning av reservationsanslaget

till lega av hästar för truppförbandens övningar å extra stat för år 1919

anvisade förslagsanslag, högst, ''700,000 kronor, finge disponeras även

under år 1921, dels därutöver å tilläggsstat för sistnämnda år anvisat

ett förslagsanslag, högst, 752,268 kronor.

Det syntes icke vara antagligt, att några besparingar å sålunda

anvisade förstärkningsanslag komme att vid årsskiftet 1921 —1922

uppstå. Under alla förhållanden kunde eventuella besparingar endast

föranledas därav, att vissa truppförband på grund av tillfälliga svårigheter

att utackordera ackordhästar eller av andra med ackordsystemets

genomförande förenade orsaker sett sig förhindrade att i erforderlig

omfattning verkställa inköp av dylika hästar.

Meromnämnda sakkunniga hade framhållit, att de försök med utbyte

av lejda hästar mot inköpta, som hittills ägt rum, visat sig synnerligen

fördelaktiga för kronan, i det att redan nu stora besparingar

kunnat göras genom ifrågavarande utbyten, och att dessa besparingar

givetvis ökades i samma mån, som ut by teshästarnas antal kunde ökas.

Uppstode hinder för inköp av hästar vid ett truppförband, kunde härigenom

frigjorda medel lämpligen överföras till annat, truppförband, varest

inköps verkställande vore önskvärt, men erforderliga inköpsmedel saknades.

Enligt de sakkunnigas förmenande* vore det därföre av synnerligen

stor vikt för de anbefallda försökens ändamålsenliga genomförande,

att sådana besparingar, som eventuellt kunde uppkomma å de för år

1921 av riksdagen anvisade anslag till hästlega, även finge disponeras

under år 1922.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Fjärde huvudtiteln: 1922 års tillät/gss tat.

4!

Arméförvaltningen hade däremot intet att erinra, vårföre i händelse [10.]

av Kung!. Maj:ts godkännande härav, riksdagens medgivande syntes

böra utverkas att fä jämväl under år 1922 disponera å förenämnda

förstärkningsanslag vid 1921 års utgång eventuellt uppkommande besparingar.

Mot den av arméförvaltningen verkställda beräkningen av antalet DeParteme»t,shästlejningsdagar

under år 1922, enligt vilken beräkning skulle erfordras che,e’- tillhopa 210,162 lejningsdagar, har jag icke något att erinra. På sätt

arméförvaltningen föreslagit, torde de s. k. ackordhästarna vid truppförbanden

böra tagas i anspråk för nedbringande av lejningskostnaderna,

och synes ersättning härför böra beredas truppförbanden med de

av ämbetsverket föreslagna belopp. Enligt den uppgjorda beräkningen

skulle av ackordhästar kunna fullgöras 120,445 hästdagsverken,

för vilka truppförbanden skulle erhålla gottgörelse med sammanlagt

365,223 kronor. För det härutöver erforderliga antalet verkliga

lejningsdagar, uppgående till (210,162— 120,445=) 89,717, har

arméförvaltningen funnit sig böra räkna med ett lejningspris av 10 kronor

för häst och dag eller samma pris, som under de senaste åren lagts

till gruud för anslagsberäkningen. Med hänsyn till numera inträffat

prisfall anser jag emellertid, att lejningskostnaderna för år 1922 icke

behöva upptagas högre än till i genomsnitt 6 kronor för häst och

dag. För 89,717 lejningsdagar skulle sålunda beräknas en kostnad av

(89,717x6=) 538,302 kronor. Med tillämpning av de utav mig nu förordade

beräkningsgrunderna skulle medelsbehovet under förevarande

titel — däri inbegripet det till gottgörelse för hästlega enligt särskild

föreskrift avsedda beloppet 10,000 kronor — för år 1922 upptagas till

(365,223 + 538,302 + 10,000 =) 913,525 kronor. Efter avdrag av de å

ordinarie stat för ändamålet beräknade medel, 675,860 kronor, återstår

alltså att täckas genom förstärkningsanslag ett belopp av 237,665 kronor.

Vad härefter angår den av arméförvaltningen gjorda framställningen

rörande disponerandet av vissa tidigare anvisade förstärkningsanslag,

synes mig tillräcklig anledning icke förefinnas att härutinnan ifrågasätta

någon avvikelse från de av statsrådet och chefen för finansdepartementet

förut denna dag förordade principerna för förstärkningsanslagens

behandling.

Titel II. Befälsövningar.

Till förstärkning av de för befälsövningar å ordinarie stat för år 1921

upptagna medel anvisades å tilläggsstat för samma år 20,000 kronor,

Bihang till riksdagens protokoll 1922. 1 sand. 2 käft. isis 21 6

s. 42 Kontrollera mot PDF

42

Fjärde huvudtiteln: 1922 års tilläggsstat.

[10.] avsedda till bestridande av merkostnader i anledning av den beslutade

höjningen av avgifterna för järnvägstransporter enligt militärtaxan.

ArméfÖrvaltningena

framställning.

Arméförvaltningen bar nu anfört, att ingen ändring tarvades för

år 1922 beträffande förstärkningsanslaget för befälsövningar.

Departement»- Enligt vad jag inhämtat, torde man kunna räkna med att inom den

eheten. närmaste tiden en viss sänkning av avgifterna för järnvägstransporter

enligt militärtaxan kommer att vidtagas. Med anledning härav synes

till förstärkning av förevarande anslagstitel allenast behöva upptagas

ett belopp av 14,000 kronor.

Titel III. Vinterövningar.

För bestridande av uppkommande merkostnader i anledning av

militärtaxans höjning anvisades å tilläggsstat för år 1921 ett belopp av

200,000 kronor till förstärkning av de för vinterövningar beräknade ordinarie

anslagsmedel.

Arméforvait- Arméförvaltningen har nu meddelat, att chefen för fortifikationen,

ningens fram- un(jer åberopande av vad som anförts beträffande ordinarie anslaget för

stallning. budgetperioden \ januari—30 juni 1923, anmält behov av ytterligare

förstärkning med 3,750 kronor för år 1922 utöver det belopp, som

komme att erfordras såsom förstärkning på grund av den höjda militärtaxan.

Hela förstärkningsanslaget till vinterövningar för sagda år borde

alltså utgå med (200,000 + 3,750 =) 203,750 kronor.

Departement»- Med ledning av motsvarande utgifters storlek under år 1920 och

chefen. första hälften av år 1921 har jag kommit till det resultat, att det å

ordinarie stat för innevarande år under anslagstiteln till vinterövningar

beräknade beloppet torde komma att bliva för sitt ändamål fullt tillräckligt.

Jag finner mig vid sådant förhållande icke kunna tillstyrka

arméforvaltningens framställning om anvisande av medel till anslagstitelus

förstärkning.

Titel IV. Trnppförbandens övriga övningar.

Till förstärkning av de för truppförbandens övriga övningar upptagna

ordinarie anslagsmedel anvisades å tilläggsstat för år 1921 ett

belopp av 170,000 kronor. Detta belopp var — liksom de under titlarna

II och III omförmälda förstärkningsanslag för år 1921 — avsett till bestridande

av uppkommande merkostnader i anledning av militärtaxans

höjning.

s. 43 Kontrollera mot PDF

Fjärde huvudtiteln: 1922 års tilläggsstat.

43

Arméförvaltningen har meddelat, att chefen för fortifikationen även [10.]

beträffande nu ifrågavarande övningar anmält behov av ökat förstärk- Arméförvaltningsanslag.

Enligt de grunder han tillämpat i fråga om ordinarie au- n,”£gi™}ngam

slagets beräkning för första halvåret 1923, vilka grunder han ansåge

böra principiellt gälla även för år 1922, hade han beräknat hela behovet

av förstärkning för ingenjörtrupperna sistnämnda år till 179,600 kronor.

Då emellertid det förstärkningsanslag av 170,000 kronor, som anvisats

för år 1921, avsåge ökade transportkostnader även för ingenjörtrupperna

— approximativt 45,000 kronor — borde sistnämnda belopp frånräknas

det av chefen för fortifikationen såsom erforderligt angivna förstärkningsanslaget.

Förstärkningsanslaget för år 1922 till vanliga övningar

vid samtliga truppslag borde sålunda för ingenjörtruppernas räkning

ökas med (179,600—45,000=) 134,600 kronor.

Vidare hade generalfälttygmästaren och inspektören för artilleriet

anfört att, såsom redan föregående år för Kung!. Maj:t anmälts, det

verkliga behovet av medel för artilleriets vanliga övningar under ett

år uppginge till 140,000 kronor. Härav hade dock för år 1922 av

riksdagen å ordinarie anslag anvisats endast 59,000 kronor. Skulle

övningar planenligt kunna utföras vid artilleriet, krävdes emellertid ett

förstärkningsanslag för år 1922 för artilleriets vidkommande med skillnaden

mellan det verkliga behovet och anvisat belopp, d. v. s. (140,000

—59,000=) 81,000 kronor. Från sistnämnda summa borde emellertid

frånräknas ett belopp av 40,000 kronor, utgörande approximativt beräknade

kostnader, som kuude föranledas av den höjda militärtaxan,

vilka kostnader även beräknats ingå i meromnämnda förstärkningsanslag

av 170,000 kronor. Förstärkningsanslaget för år 1922 till vanliga

övningar vid samtliga truppslag borde sålunda för artilleriets

räkning ökas med (81,000—40,000=) 41,000 kronor.

För övriga truppslags vidkommande hade inga krav på ändring

i förstärkningsanslaget till vanliga övningar framställts.

Hela behovet av förstärkningsanslag för år 1922 till vanliga övningar

skulle alltså utgöra (170,000 + 134,600 + 41,000 =) 345,600 kronor.

För år 1921 har förstärkning av förevarande anslagstitel ansetts Departements

erforderlig allenast för bestridande av merkostnader för järnvägstrans- chefenporter.

Det för sådant ändamål beräknade beloppet, 170,000 kronor,

torde, med hänsyn till den sänkning av militärtaxan, som enligt vad

förut nämnts lärer komma att vidtagas, kunna för år 1922 nedsättas till i

runt tal 120,000 kronor. Någon ytterligare förstärkning av ifrågavarande

anslagsmedel synes mig icke vara oundgängligen nödvändig.

s. 44 Kontrollera mot PDF

44

Fjärde huvudtiteln: 1922 års tilläggsstat.

[10.] Sammanfattning:.

I enlighet med vad jag sålunda anfört skulle till förstärkning av

reservationsanslaget till truppförbandens övningar erfordras

under titel I ..........................

........................................... kronor 237,665: —

» » II ...........................

.......................................... » 14,000: —

» » IV ..........................

......................................... » 120,i >00: —

Summa kronor 371,665: —

Jag hemställer alltså, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen

att till förstärkning av ordinarie reservationsanslaget

till truppförband ens övningar å tilläggsstat för år

1922 anvisa ett förslagsanslag, högst, 371,665 kronor.

C. Sjukvård m. m.

[11.] 1. Förstärkning av ordinarie reservationsanslaget till sjuk- och

veterinärvård m. m.

Ordinarie reservationsanslaget till sjuk- och veterinärvård m. m.

är i riksstaten för innevarande år upptaget med 601,720 kronor. Anslaget

är beräknat efter de före kristidens inträde rådande förhållandena

och fördelat på följande titlar:

Titel I. Sjukvård i allmänhet...................................... kronor 213,553: —

Titel II. Sanatorievård åt personal vid armén ...... » 100.000: —

Titel III. Tandvård..................................................... v 46,050: —

Titel IV. ögonsjukvård och annan specialsjukvård > 51,000: —

Titel V. Underhåll och sjukvårdsmateriel m. m.

vid garnisonssjukhusen............................. » 57,650: —

Titel VI. Veterinärvård .......................................... » 133,467: —

Summa kronor 601,720: —

På grund av den under kristiden inträdda prisstegringen hava de

under ordinarie sjukvårdsanslaget beräknade medlen visat sig otillräckliga

och särskilda förstärkningsanslag därför måst av riksdagen anvisas.

Sålunda beviljades

för år 1918................................................................. kronor 197,650: —

» » 1919............................................................................ » 203,700: —

» » 1920............................................................................ » 214,631: —

» » 1921............................................................................ » 174,979: —

s. 45 Kontrollera mot PDF

45

Fjärdo huvudtiteln: 1922 års tilluggsstat.

För innevarande år har ännu icke något förstärkningsanslag av

riksdagen äskats.

Titel I. Sjukvård i allmänhet.

Ifrågavarande anslagstitel har alltsedan år 1910 beräknats efter en

medelkostnad av 2 öre för man och dag.

Vid beräkningen av förstärkningsauslaget för år 1921 utgick man

från ett extra medelsbehov under förevarande anslagstitel av 1,5 öre

för man och dag.

Arméförvaltningen har framhållit, att sjukvårdsanslaget vid flertalet

truppförband visat sig vara otillräckligt, samt påvisat, hurusom av den

statistik över utgifter å truppsjukvårdsanslaget under år 1920, som nu

förelage inom arméförvaltningens sjukvårdsstyrelse, framginge, att kostnaderna

för den egentliga sjukvården vid truppförbanden uppgått till 6,60

öre vid trängen och 4,06 öre vid övriga truppförband för man och dag.

Med stöd ej mindre av erfarenheterna från åren 1916, 1917, 1918

och 1919, rörande vilka arméförvaltningen haft tillfälle yttra sig uti

föregående framställningar angående lantförsvarets medelsbehov, än även

av vad som framginge av statistiken för år 1920, ansåge sig ämbetsverket

nu böra ånyo upptaga frågan om förstärkning av anslaget, till

sjukvård i allmänhet och därvid hemställa, att Kungl. Maj:t måtte hos

riksdagen göra framställning om förstärkning av förevarande anslagstitel

för år 1922 med enahanda belopp, som av riksdagen anvisats för år

1921, eller 1,5 öre för man och tjänstgöringsdag.

I likhet med arméförvaltningen anser även jag en förstärkning av

ifrågavarande anslagsmedel för år 1922 erforderlig enligt samma grunder

som för år 1921 eller med 1,5 öre för man och dag. Då antalet

tjänstgöringsdagar under år 1922 för fast anställda och värnpliktiga

beräknats till 10,677,648, skulle alltså för ändamålet av riksdagen äskas

(10,677,648 x 0.015=) 160,164 kronor 72 öre.

Titel II. Sanatoriev&rd åt personal vid armén. Titel III. Tandvård. Titel IV. Ögonsjukvård

och annan specialsjukvård.

Någon förstärkning av de under förevarande anslagstitlar beräknade

beloppen har icke av arméförvaltningen ifrågasatts.

Titel Y. Underhåll och sjukvårdsmateriel m. m. vid garnisonssjukhusen.

Under förevarande anslagstitel har å ordinarie stat för innevarande

år beräknats ett belopp av 57,650 kronor, sålunda fördelat:

[11.]

Arméförvaltningens

framställning.

Departements
chefen.

s. 46 Kontrollera mot PDF

46

Fjärde huvudtiteln: 1922 års tilläggsstat.

garnisonssjukhuset

i Stockholm..............

.......................... kronor

37,900: —

2>

å Karlsborg..............

.......................... »

10,150: —

))

i Boden ....................

......................... »

9.600: —

Summa kronor

57,650: —

Uti 1921 års förstärkningsanslag upptogs under denna anslagstitel

ett belopp av 8,900 kronor enligt följande beräkning:

Garnisonssjukhuset å Karlsborg:

till medicin och förbrukningsartiklar kronor 1,500: —

)) sjukvårdsutredning ........................ » 1,900:— kronor 3 400-_

Garnisonssjukhuset i Boden:

till läkemedel, förbands- och sjuk
vårdsförbrukningsartiklar.

............. kronor 3,500: —

» intendenturutrustning ..................... » 2,000: — kronor 5,500:_

Summa kronor 8,900: —

Vad beträffar motsvarande utgiftsposter för garnisonssjukhuset i

Stockholm, har någon förstärkning av desamma icke ansetts erforderlig

för år 1921, enär enligt kungl. kungörelse den 13 december 1918 kostnaderna

för förbandsmateriel m. m. och desinfektion samt 2/s av kostnaderna

för intendenturutrustning vid nämnda sjukhus skola gäldas av

truppförbanden.

Arméförvait- Arméförvaltningen har nu anfört, att av nyss angivna skäl någon

framställning, förstärkning av anslaget till garnisonssjukhuset i Stockholm icke heller

för år 1922 syntes erforderlig. Däremot borde för garnisonssjukhusen

å Karlsborg och i Boden anslagsförstärkning beredas med samma

belopp, som av riksdagen anvisats för år 1921. Arméförvaltningen hemställde

alltså, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen att som förstärkning

av 1922 års ordinarie anslagsmedel till underhåll och sjukvårdsmateriel

m. m. anvisa

för garnisonssjukhuset å Karlsborg............................... kronor 3,400: —

» r> i Boden............................................ » 5,500: -

eller tillsammans kronor 8,900: —

Departements- Mot vad arméförvaltningen sålunda föreslagit har jag icke något

chefen- att erinra.

s. 47 Kontrollera mot PDF

Fjärde huvudtiteln: 1922 års tilläggsstat.

47

Titel Yl. Voterinärvård. j

Denna anslagstitel har alltsedan år 1910 beräknats efter 3,3 öre

för häst och dag.

Vid beräkningen av förstärkningsanslaget för år 1921 utgick man

från ett extra medelsbehov för nu ifrågavarande ändamål av 1,5 öre för

häst och dag.

Arméförvaltningen har nu anfört, att av statistiken över utgifterna Arméförvaitå

anslaget till veterinärvård för år 1920 framgått, att detta anslag varit niriagt®"18n.|ir*,n‘

otillräckligt. Då ingen anledning funnes att antaga, att veterinärvårdsanslaget

med nuvarande priser på för veterinärvården erforderlig materiel skulle

för år 1922 visa sig bliva mera tillräckligt, än som varit förhållandet

under de föregående år, för vilka förstärkning av anslaget anvisats,

hemställde arméförvaltningen — med åberopande av vad ämbetsverket

anfört såväl angående ordinarie anslaget till veterinärvård som ock

rörande erfarenheterna beträffande veterinärvårdskostnaderna under år

1920 — att Kungl. Maj:t måtte hos riksdagen göra framställning om

förstärkning av anslaget till veterinärvård för år 1922 med enahanda

belopp, som för samma ändamål blivit för år 1921 anvisat, eller 1,5

öre för varje hästdag.

Vad arméförvaltningen sålunda föreslagit finner jag mig böra till- Departementsstyrka.

Det antal hästtjänstgöringsdagar, varom här är fråga, har för chefen,

år 1922 beräknats till 4,044,440. Såsom förstärkning av de under

förevarande titel upptagna ordinarie anslagsmedel skulle alltså erfordras

ett belopp av (4,044,440 x 0.015=) 60,666 kronor 60 öre.

Sammanfattning.

I enlighet med vad sålunda anförts skulle till förstärkning av

reservationsanslaget till sjuk- och veterinärvård m. in. erfordras

under titel I................................................................... kronor 160,164: 72

» » V.................................................................. » 8,900: —

» » VI...................................................... » 60.666: 60

Summa kronor 229,7 31:32

eller i jämnt krontal 229,732 kronor.

Jag får alltså hemställa, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen

att till förstärkning av ordinarie reservationsanslaget

till sjuk- och veterinärvård in. in. å tilläggsstat för år

1922 anvisa ett förslagsanslag, högst, 229,732 kronor.

s. 48 Kontrollera mot PDF

48

Fjärde huvudtiteln: 1922 års tilläggsstat.

[12.]

D. Vapen och ammunition.

1. Förstärkning av ordinarie reservationsanslaget til! vapen

och ammunition m. m.

Ordinarie reservationsanslaget till vapen och ammunition m. m.

(vapenanslaget) är i innevarande års riksstat upptaget med 3,512,583

kronor. Anslaget är beräknat sålunda:

Tit. I. Artillerimateriel............................................... kronor 382,480: —

Tit. IT. Artilleriammunition ..................................... )> 1,123,985: —

Tit. III. Materiel för målskjutningsövningar med

artilleripjäser ........................................... » 57,000: —

Tit. IV. Handvapen- och kulsprutemateriel............ J> 279,022: —

Tit. V. Handvapen- och kulspruteammunition

m. m.................................................. » 1,484,515: —

Tit. VI. Materiel för målskjutningsövningar med

handvapen och kulsprutor................... »_185,581: -

Summa kronor 3,512,583: —

Enär anslaget är beräknat efter de före kristidens inträde rådande

prisförhållandena, har detsamma under de senare åren befunnits för

sitt ändamål otillräckligt. Riksdagen har därför anvisat särskilda förstärkningsanslag,

uppgående för år 1917 till 600,000 kronor samt för

vart och ett av åren 1918, 1919 och 1920 till 2,000,000 kronor. För

år 1921 har anvisats dels ett förslagsanslag, högst, 2,943,000 kronor

för säkerställande av driften vid ammunitionsfabriken och Åkers krutbruk,

vilket anslag till sin huvudsakliga del tjänat som förstärkning av

de under titlarna II och V (ammunitionstitlarna) av ordinarie vapenanslaget

anvisade medel, dels ock ett särskilt förstärkningsanslag å

541,000 kronor.

Sistnämnda anslag var beräknat för förstärkning av nedanstående

titlar med följande belopp:

Tit. I ...

Tit. II ..

Tit. III..

Tit. IV..

Tit. VI..

.............. kronor 191,000: —

.............. » 62,000: —

.............. » 11,000: —

.............. » 185,000: —

............ » 92,000: —

Summa kronor 541,000: —

s. 49 Kontrollera mot PDF

49

Fjärde huvudtiteln: 1922 års tilläggsstat.

I nästlidet års statsverksproposition föreslog Kungl. Maj:t riksdagen [12.]

att till säkerställande av driften vid ammunitionsfabriken och Åkers

krutbruk å extra stat för år 1922 anvisa ett förslagsanslag, högst,

2,893,000 kronor. På grund av inträffat prisfall nedsatte emellertid

riksdagen anslagsbeloppet till 2,100,000 kronor.

Något ytterligare förstärkningsanslag till ordinarie vapenanslaget

för år 1922 har ännu icke av riksdagen äskats.

Arméförvaltningen har erinrat om att ämbetsverket i annat sam- Armiföryaitmanhang

upptagit medelsbehovet under ordinarie vapenanslaget för fra““|u“ng.

utbildningsåret 1923 till 7,871,000 kronor. De beräkningar, som läge

till grund härför, vore tillämpliga även för behovet år 1922, med iakttagande

av att medel för ammunition till det mindre antal lätta kulsprutor,

som då beräknades disponibla, redan vore för detta år anvisade

i samband med de uti riksdagens skrivelse den 15 juni 1921, nr 325,

behandlade anslagen för övningar och försök med teknisk materiel. I

beräkningarna för år 1923 inginge ammunition för ett något större

.antal lätta kulsprutor till nedanstående belopp:

för 1,250,000 st. 6,5 mm. skarpa patroner m/94 å

kr. 0:17 per st............................................................ kronor 212,500: —

för 1,300,000 st. 6,5 mm. lösa patroner m/94 å kr.

0: 04 per st................................................................... » 52,000: —

Summa kronor 264,500: —

Fråndroges sistnämnda summa från den för utbildningsåret 1923

beräknade, erhölles medelsbehovet för år 1922, vilket således uppginge

till (7,871,000 — 264,500 =) 7,606,500 kronor.

Av medelsbehovet för år 1922 vore redan beviljade nedanstående

belopp:

å ordinarie anslaget till vapen och ammunition

m. m. för år 1922 ................................................... kronor 3,512,583: —

å extra anslag till säkerställande av driften vid

ammunitionsfabriken och Åkers krutbruk........ » 2,100,000: -

Summa kronor 5,612,583: —

Medelsbehovet å här avsett förstärkningsanslag för år 1922 uppginge

således till (7,606,500—5,612,583 =) 1,993,917 kronor.

De senaste årens riksdagar hade avsevärt nedsatt det av arméförvaltningen

föreslagna beloppet å ifrågavarande förstärkningsanslag.

Följden härav hade blivit dels inskränkningar i övningarna särskilt beBihang

till riksdagens protokoll 1922. 1 samt. 2 käft. 1945 21 7

s. 50 Kontrollera mot PDF

50

Fjärde huvudtiteln: 1922 års tilläggsstat.

[12.] träffande skjutning och dels en menlig inverkan på materielvården..

Inskränkningar i övningarna innebure ju en minskning av arméns

krigsduglighet, och det torde ligga i öppen dag, att, om under en följd

av år medelsbehovet för materielvården ej bleve i tillräcklig grad tillgodosett,

materielens användbarhet och därmed arméns krigsberedskap

i hög grad äventyrades. Det syntes därför — särskilt med hänsyn

till de föregående årens nedsättningar av här avsett förstärkningsanslag

— vara av största vikt, att tillräckliga medel för ändamålet i fråga nu

ställdes till förfogande.

På grund av vad sålunda anförts hemställde arméförvaltningen, att

Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen att såsom förstärkning av ordinarie

reservationsanslaget till vapen och ammunition m. m. för år 1922

å tilläggsstat för nämnda år anvisa ett förslagsanslag, högst, 1,993,917''

kronor.

Departements- Till bestridande av de utgifter, varom här är fråga, har, såsomchefen.

förut blivit nämnt, för år 1922 redan anvisats, förutom det ordinarie

anslaget till vapen och ammunition m. m., ett extra anslag, som är

avsett att säkerställa uppehållandet av driften vid ammunitionsfabriken

och Åkers krutbruk i samma omfattning, som under år 1921 möjliggjorts

genom motsvarande för sistnämnda år beviljade anslag.

Den ytterligare förstärkning av vapenanslaget, som under innevarande

år skulle vara erforderlig, har av arméförvaltningen beräknats

till 1,993,917 kronor. Det av riksdagen för år 1921 anvisade förstärkningsanslaget

har uppgått till 541,000 kronor. Med hänsyn till numera

inträffat prisfall anser jag icke någon förhöjning av anslagsbeloppet

vara oundgängligen nödvändig. Förstärkningsanslaget synes alltså för

år 1922 böra upptagas till 541,000 kronor.

Jag hemställer således, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen

att till förstärkning av ordinarie reservationsanslaget

till vapen och ammunition m. m. å tilläggsstat för år

1922 anvisa ett förslagsanslag, högst, 541,000 kronor..

[13.] 2. Förstärkning av anslag till fortsatt anskaffning av handvapen och

kulsprutemateriel.

På därom av Kungl. Maj:t i 1918 års statsverksproposition gjord

framställning beviljade nämnda års riksdag för fortsatt anskaffning av

handvapen och kulsprutemateriel ett anslag av 5,237,400 kronor.

s. 51 Kontrollera mot PDF

Fjärde huvudtiteln: 1922 års tilläggsstat.

51

I enlighet med den uppgjorda planen för ifrågavarande anskaffning

har riksdagen av det sålunda beviljade anslaget anvisat

för år 1919

» » 1920

» » 1921

» » 1922

.............. kronor 2,000,000: —

............... » 1,637,400: —

.............. » 900,000: —

.......... » 700,000: —

Summa kronor 5,237,400: —

[13.]

Vidare har riksdagen till bestridande av de till följd av kristiden

uppkommande merkostnader för berörda anskaffning anvisat:

för år 1919.......................................................... kronor 160,000: —

» » 1920........................................................................... » 397,480: —

» » 1921.......................................................................... » 600,000: —

Det av Kungl. Maj:t äskade merkostnadsanslaget. för år 1921 uppgick

till 800,000 kronor, innefattande en förhöjning av de för handvapen

och kulsprutemateriel ursprungligen beräknade anskaffningskostnaderna

med respektive 100 och 50 procent. På grund av inträffat

prisfall ansåg emellertid riksdagen en nedsättning av anslagsbeloppet

till 600,000 kronor kunna ske.

Av det för år 1922 anvisade anslaget, 700,000 kronor, voro 400,000

kronor avsedda för anskaffning av handvapen och återstoden, 300,000

kronor, för anskaffning av fordon och utredning för kulspruteförbanden.

I anslaget ingingo alltså icke några medel för tillverkning av kulsprutor.

Under framhållande att det vore nödvändigt, att gevärsfaktoriets

kulsprutetillverkning alltjämt kunde hållas igång åtminstone

i någon utsträckning, framlade arméförvaltningen uti skrivelse den 30

augusti 1920 en plan för fortsättandet av ifrågavarande tillverkning

under åren 1922—1924, och hemställde ämbetsverket i samband härmed

om beviljande av ett anslag för ändamålet å 1,104,000 kronor, eventuella

dyrtidskostnader däri ej inräknade. Med anledning härav föreslog Kungl.

Maj:t 1921 års riksdag att för fortsatt anskaffning av kulsprutemateriel

bevilja ett anslag av 1,104,000 kronor samt därav å extra stat för år

1922 såsom reservationsanslag anvisa ett belopp av 372,000 kronor.

Riksdagen ansåg sig icke för det dåvarande böra fatta ståndpunkt

till den framlagda tillverkningsplanen men anvisade för ifrågavarande

ändamål å extra stat för år 1922 ett reservationsanslag av 300,000

kronor.

s. 52 Kontrollera mot PDF

52

Fjärde huvudtiteln: 1922 års tilläggsstat.

[13.] Några medel till bestridande av under innevarande år uppkom
mande

merkostnader för tillverkning av bandvapen och kulsprutemateriel

hava ännu icke av riksdagen äskats.

Ovanberörda kulsprutematerielanskaffning avser uteslutande s. k.

tung kulsprutemateriel.

Arméförvaltningen

8 framställning.

Arméförvaltningen har nu anfört, att beträffande erforderlig förstärkning

av det för handvapen avsedda beloppet, 400,000 kronor, följande

torde böra bemärkas.

Det ursprungligen beräknade priset per 6,5 mm. gevär hade uppgått

till 40 kronor. Genom kristidens verkningar hade arméförvaltningen

funnit nödvändigt att å detta belopp begära förstärkning, vilken

successivt måst ökas, och hade den av 1921 års riksdag för år 1921

begärda förstärkningen beräknats till 100 procent, motsvarande således

en tillverkningskostnad av 80 kronor per gevär. Detta pris täckte

emellertid ej den verkliga tillverkningskostnaden, vilken, såsom under

anslaget till fortsatt anskaffning av handvapen och kulsprutemateriel anmälts,

vid en tillverkning av 5,000 gevär måste beräknas till 130 kronor.

Enligt den tillverkningsplan för handvapen, som finge sin avslutning

under år 1922, skulle årstillverkningen — som under de senaste

åren successivt avvecklats från 56,000 vapen per år — för sistnämnda

år omfatta 10,000 vapen, Detta hade varit den minsta årstillverkning,

med vilken man vid planens uppgörande ansett sig kunna räkna. Såsom

under anslaget till fortsatt anskaffning av handvapen och kulsprutemateriel

angivits, hade arméförvaltningen, i avsikt att åstadkomma

erforderliga inskränkningar i statsutgifterna, ansett sig böra försöksvis

nedgå till en tillverkning av endast 5,000 vapen för år 1923.

I samma syfte ansåge sig ämbetsverket —• med hänsyn till storleken

av erforderlig förstärkning för här avsett ändamål — redan för år

1922 böra något minska den förut avsedda årstillverkningen av 10,000

vapen. Att låta denna direkt nedgå till 5,000 läte sig ej lämpligen

göra, men torde, såsom en övergång till sistnämnda för år 1923 planerade

tillverkningssiffra, en nedsättning för år 1922 till 8,000 vapen vara

möjlig att genomföra. Kostnaden för en tillverkning av sistnämnda

storlek uppginge till 115 kronor per gevär och således för 8,000 stycken

till (8,000 x 115 =) 920,000 kronor. Härav vore å extra stat för år

1922 anvisat ett belopp av 400,000 kronor, varför behovet av medel för

handvapen å förstärkningsanslaget uppginge till (920,000—400,000 =)

520,000 kronor.

s. 53 Kontrollera mot PDF

Fjärde huvudtiteln: 1922 års tillägg sstat.

53

Beträffande dyrtidskostnaden för tung fculsprutemateriel hade denna [13.]

i anslagsäskande till 1921 års riksdag beräknats till 50 procent för år

1921. Denna procentsats torde för år 1922 ej kunna beräknas lägre

beträffande den i tillverkningsplanen ingående anskaffningen av utredning

m. m. till kulsprutematerielen, vartill vore avsett ett belopp av

300.000 kronor. För förstärkning av detta belopp erfordrades alltså

150.000 kronor. Återstående 300,000 kronor vore avsedda för tillverkning

av 50 tunga kulsprutor, ursprungligen beräknade till 6,000 kronor

per styck. Som under anslaget till fortsatt anskaffning av bandvapen

och kulsprutemateriel vore angivet, uppginge kostnaden per tung kulspruta

med nu gällande prisnivå till 7,500 kronor. Dyrtidsprocenten

härför vore alltså 25 procent, d. v. s. för disponibla 300,000 kronor

erfordrades såsom förstärkning 75,000 kronor. Såsom förklaring av

den i förhållande till merkostnaden för geväret relativt obetydliga kostnadsökningen

för kulsprutan kunde bland annat framhållas, att det ursprungliga

priset på geväret vore beräknat flera år före det på kulsprutan,

i vars till 6,000 kronor beräknade grundpris en del dyrtidskostnader

inginge.

Sammanlagda medelsbebovet för bär avsett förstärkningsanslag utgjorde

således

för handvapen.....................................................

för utredning m. m. till tunga kulsprutor

för tunga kulsprutor........................................

.............. kronor 520,000: —

.............. » 150,000: —

.............. » 75,000: —

Summa kronor 745,000: —

På grund av vad sålunda anförts hemställde arméförvaltningen,

att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen att såsom förstärkning av det

för år 1922 anvisade reservationsanslaget till fortsatt anskaffning av

handvapen och kulsprutemateriel å tilläggsstat för sistnämnda år anvisa

ett förslagsanslag av högst 745,000 kronor.

Enligt vad den lämnade redogörelsen giver vid handen, har det av DepartBmentsarméförvaltningen

angivna ytterligare medelsbehovet för tillverkning chefenunder

innevarande år av handvapen och tunga kulsprutor, tillhopa

(520,000 + 75,000 =) 595,000 kronor, beräknats med hänsyn till ett

nödtorftigt uppehållande av driften vid gevärsfaktoriet. Jag anser mig

vid sådant förhållande icke kunna ifrågasätta någon reducering av detta

anslagskrav.

s. 54 Kontrollera mot PDF

54 Fjärde huvudtiteln: 1922 års tilläggsstat.

Däremot synes det icke vara oundgängligen nödvändigt att nu hos

riksdagen göra framställning om anvisande av det för utredning m. m.

till tunga kulsprutor av arméförvaltningen äskade merkostnadsbeloppet,

150,000 kronor, enär med fullföljandet av ifrågavarande materielanskaffning

torde böra tillsvidare anstå.

Jag hemställer alltså, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen

att till förstärkning av de å extra stat för år 1922

anvisade reservationsanslag till fortsatt anskaffning av

handvapen och kulsprutemateriel å tilläggsstat för år

1922 anvisa ett förslagsanslag, högst, 595,000 kronor.

E. Byggnader och ingenjornateriel.

Ifrågasatt ytterligare förstärkning av ordinarie reservationsanslaget till

byggnader, övningsfält och skjutbanor.

Ordinarie reservationsanslaget till byggnader, övningsfält och

skjutbanor är i riksstaten för innevarande år upptaget med 2,065,700

kronor.

I skrivelse den 31 augusti 1920 angående lantförsvarets medelsbehov

för år 1922 anförde arméförvaltningen, att erfarenheten från såväl

den militära som den civila byggnadsverksamheten visat, att arbetsoch

materialkostnaderna i genomsnitt stigit betydligt mer än 100 procent

över de normala prisen och för det dåvarande ökats med över 200 procent.

På grund härav hade de tidigare erhållna förstärkningsanslagen ej varit

tillräckliga för ett fullgott underhållande av arméns byggnader m. m., i

all synnerhet som många viktiga underhållsarbeten måst på grund av

de otillräckliga underhållsanslagen år efter år uppskjutas. Arméförvaltningen

hemställde därför, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen att

till förstärkning av ordinarie reservationsanslaget till byggnader, övningsfält

och skjutbanor å extra stat för år 1922 anvisa 4,131,400 kronor,

d. v. s. 200 procent av det ordinarie anslagets belopp.

Vid ärendets anmälan inför Kungl. Maj:t den 7 januari 1921 anförde

dåvarande statsrådet och chefen för försvarsdepartementet, att

man syntes hava anledning att för år 1922 räkna med en väsenligt

lägre prisnivå än den, på vilken arméförvaltningen grundat sin beräkning

av anslagsbehovet för nämnda år. Departementschefen ansåge sig

s. 55 Kontrollera mot PDF

Fjärde huvudtiteln: 1922 års tilläggsstat.

55

därför icke kunna förorda, att ifrågavarande förstärkningsanslag upptoges

till högre belopp än det ordinarie, eller 2,005,700 kronor.

Med bifall till Kungl. Maj:ts i enlighet härmed till riksdagen avlåtna

framställning anvisade riksdagen till förstärkning av ordinarie

reservationsanslaget till byggnader, övningsfält och skjutbanor å extra

stat för år 1922 ett förslagsanslag, högst, 2,065,700 kronor.

Arméförvaltningen har nu anfört, att det visat sig, att byggnadskostnaderna

sjunkit betydligt mindre än som varit väntat och fortfarande

hölle sig omkring 200 procent över 1914 års priser, men torde dock

en mindre nedgång i prisen vara att ytterligare vänta under år 1922.

För att underhållet av arméns byggnader m. m. ej skulle bliva eftersatt,

ansåge fortifikationsdepartementet dock, att byggnadsanslaget för

år 1922 krävde en förstärkning av minst 150 procent, således ytterligare

minst 50 procent utöver redan av 1921 års riksdag anvisade 100 procents

förstärkning. Arméförvaltningen hemställde därför, att Kungl.

Maj:t måtte föreslå riksdagen att såsom förstärkning av anslaget till

byggnader, övningsfält och skjutbanor å tilläggsstat för år 1922 anvisa

1,032,900 kronor.

Med hänsyn till den ytterligare nedgång i priserna, som numera

ägt rum, och då denna prissänkning torde komma att alltjämt fortgå

under innevarande år, synes mig det av arméförvaltningen äskade förstärkningsanslaget

icke vara av behovet oundgängligen påkallat.

1. Fullföljande av arbetena å kasernetablissemang för femton

infanteriregementen.

Vid 1906 års riksdag beslöts, att nya kasernetablissemang skulle

uppföras för följande femton infanteriregementen, nämligen: Livregementets

grenadjärer, Första och Andra livgrenadjärregementena, Västgöta

regemente, Upplands infanteriregemente, Skaraborgs, Södermanlands,

Kronobergs, Jönköpings, Ålvsborgs, Bohusläns, Kalmar och

Värmlands regementen samt Norra och Södra skånska infanteriregementena.

Kostnaderna för de sålunda beslutade kasernetablissemangen beräknades

till 21,744,000 kronor.

På grund av byggnadsarbetenas försenande och under tiden inträffade

stegringar av såväl arbets- som materielpriser har det emellertid

Arméförvaltningens

framställning.

Departements
chefen.

[14.]

Åt

riksdagen

hittills beviljade

medel.

s. 56 Kontrollera mot PDF

56

Fjärde huvudtiteln: 1922 års tilläggsstat.

[14.]

visat sig, att ifrågavarande kasernetablissemang komma att draga en

kostnad vida överstigande den ursprungligen beräknade. Redan vid

1916 års riksdag beräknades kostnaderna sålunda komma att uppgå

till 32,878,180 kronor. Efter kristidens inträde hava kostnaderna år

från år ökats, och, oaktat under år 1919 beslutade betydande inskränkningar

i byggnadsprogrammen, beräknade arméns kasernbyggnadsnämnd,

vilken omhänderhar ifrågavarande byggnadsarbeten, i sina för 1921

års riksdag avsedda medelsäskanden kostnaderna till icke mindre än

56,293,717 kronor, däri dock icke inräknade de särskilda kostnader,

som voro avsedda att belasta vissa av riksdagen i samband med antagandet

av 1914 års härordning beviljade anslag för utförande av vissa

byggnadsarbeten vid armén. Den av Kungl. Maj:t med ledning av

nämnda beräkning begärda anvisningen å riksstaten för år 1922 ansåg

riksdagen sig emellertid på grund av inträffat prisfall kunna nedsätta

med 650,000 kronor.

För bestridande av kostnaderna för uppförande av kasernetablissemang

för ifrågavarande femton infanteriregementen hava hittills beviljats:

av 1906 års riksdag

» 1915 » »

y> 1916 » »

» 1918 » »

» 1919 » »

» 1920 » »

» 1921 » »

....................... kronor 21,744,000: —

....................... » 4,000,000: —

......................... » 7,134,000: —

......................... » 5,000,000: —

...................... » 6,000,000: —

....................... » 7,010,500: —

......................... » 4,715,000: —

eller tillhopa kronor 55,603,500: —

Ifrågavarande anslag hava anvisats till utgående under åren 1906

—1922.

Därjämte har riksdagen för vissa i samband med 1914 års härordning

beslutade utvidgningar vid arméns kasernetablissemang anvisat

särskilda anslag. Av dessa hava tillhopa 915,600 kronor beräknats

för nu ifrågavarande kasernetablissemang.

Omförmälda inskränkningar i byggnadsprogrammen hava föranletts

av byggnadskostnadernas högst avsevärda stegring jämte hänsyn till

den förestående allmänna revisionen av vårt försvarsväsende. Sålunda

har Kungl. Maj:t förordnat

dels genom brev den 21 mars 1919, att med fortsättande av arbetena

å uppförande av kasernetablissemang för Södra skånska infanteriregementet

skall tillsvidare anstå,

s. 57 Kontrollera mot PDF

Fjärde huvudtiteln: 1922 års tilläggsstat.

57

dels genom brev den 19 juni 1919, att vid Företa och Andra liv- [14.]

grenadjärregementenas kasernetablissemang invid Linköping skall tillsvidare

anstå med uppförande av fyra kasernhus, två mellan kasernhusen

liggande bostads hus, en marketenteribyggnad samt det för nämnda

båda regementen och Östgöta trängkår gemensamma sjukhuset,

dels genom brev den 4 juli 1919, att med uppförande av särskilda

sjukhus för Kronobergs regemente i Växjö och Södermanlands regemente

invid Strängnäs skall tillsvidare anstå, men däremot en kompaniavdelning

vid vartdera av dessa regementens kasernetablissemang

anordnas till provisoriskt sjukhus,

dels ock genom brev den 20 november 1919, att med uppförande

av särskilt sjukhus vid Norra skånska infanteriregementet i Kristianstad

skall tillsvidare anstå, men däremot en kompaniavdelning vid regementets

kasernetablissemang anordnas till provisoriskt sjukhus.

Emellertid har Ivungl. Maj:t genom brev den 4 mars 1921 bemyndigat

kasernbyggnadsnämnden att gå i författning om uppförande av den

i förutnämnda brevet den 19 juni 1919 omförmälda marketenteribyggnaden,

vilken var avsedd för Första livgrenadjärregementet. Genom

brev den 22 juni och den 8 september 1921 hava vidare beträffande

såväl sagda byggnad som marketenteribyggnaden för Andra livgrenadjärregementet

medgivits vidtagandet av vissa ändringar i byggnadsplan,

vilka medförde ökade kostnader.

Enligt de för kasernbyggnaderna fastställda planerna skall vid Bad. och

varje etablissemang uppföras en särskild varmbad- och tvättinrättning.

Av åtskilliga skäl har det därvid befunnits lämpligt att anordna tvätt- Skaraborgs

inrättningen vid Skaraborgs regementes kasernetablissemang i Skövde re&emente''

så, att den bleve gemensam för samtliga till Skövde förlagda truppförband.

Kostnaderna för den gemensamma tvättinrättningen beräknades

uppgå till 113,890 kronor, därav 79,464 kronor borde påföras extra

ordinarie anslaget till uppförande av kasernetablissemang för femton

infanteriregementen och 34,426 kronor annan utgiftstitel. I anslutning

härtill föreslog Kungl. Maj:t 1917 års riksdag (proposition nr 6) att

medgiva, att av fjärde huvudtitelns allmänna besparingar finge tagas i

anspråk ett belopp av högst 34,426 kronor såsom bidrag till kostnaderna

för anordnande vid Skaraborgs regementes kasernetablissemang

av gemensam tvättinrättning för de till Skövde förlagda truppförbanden.

Riksdagen biföll förslaget, men uttalade därvid, att riksdagen förutsatte,

att byggnadskostnaderna komme att hållas inom det angivna beloppet.

Bihang till riksdagens protokoll 1922. 1 saml. 2 käft. 1945 21 8

s. 58 Kontrollera mot PDF

58

Fjärde huvudtiteln: 1922 års tilläggsstat.

Den 23 mars 1917 bemyndigade Kungl. Maj:t kasernbyggnadsnämnden

att i enlighet med ingivna ritningar och kostnadsförslag låta

anordna en gemensam tvättinrättning för de till Skövde förlagda truppförbanden

för en kostnad av högst 113,890 kronor, därav 79,464 kronor

skulle bestridas av anslaget till fullbordande av kasernetablissemang

för femton infanteriregementen och högst 34,426 kronor från fjärde huvudtitelns

allmänna besparingar. Därjämte föreskrev Kungl. Maj:t, att

det skulle åligga kasernbyggnadsnämnden att, därest det vid arbetenas

utbjudande på entreprenad visade sig, att kostnaderna för dem komme

att uppgå till högre belopp än de för ändamålet anvisade, ånyo underställa

ärendet Kungl. Maj:ts prövning.

I skrivelse till Kungl. Maj:t den 11 augusti 1917 anmälde kasernbyggnadsnämnden,

att det vid utbjudande å entreprenad av byggnadsarbetena

å tvättinrättningen i Skövde och vid en med hänsyn till inträffad

prisstegring verkställd omräkning av det tidigare kostnadsförslaget

visat sig, att totalkostnaderna komme att uppgå till 168,500

kronor eller icke mindre är 54,610 kronor mera, än som förut beräknats

och för ändamålet funnes disponibelt. På grund av vad sålunda

blivit upplyst förordnade Kungl. Maj:t den 17 augusti 1917, att med

ifrågavarande byggnadsarbete skulle tillsvidare anstå.

I statsverkspropositionen till 1918 års riksdag beräknades under

anslagsbehovet till fullbordande av femton kasernetablissemang för uppförande

av den gemensamma tvättinrättningen 168,500 kronor, varav

117,565 kronor påfördes kasernbyggnadsanslaget och 50,935 kronor

fjärde huvudtitelns allmänna besparingar. Riksdagen hade intet att

erinra häremot.

Den 28 juni 1918 anbefallde emellertid Kungl. Maj:t arméförvaltningens

fortifikations- och intendentsdepartement att verkställa utredning

och inkomma med förslag till uppförande å Karlsborg av en kombinerad

bad- och tvättinrättning för garnisonen därstädes, vilken inrättning

borde utbyggas i en sådan omfattning, att jämväl de till Skövde

förlagda truppförbandens tvätt kunde verkställas därstädes.

Fortifikationsdepartementet har med anledning härav den 9 april

1919 överlämnat ritningar och kostnadsförslag till dylik bad- och tvättinrättning,

slutande å en summa av 585,000 kronor.

Mot detta förslag har intendentsdepartementet i yttrande den 6

juni 1919 i huvudsak icke haft något att erinra och därvid uppgivit,

att mängden av persedeltvätt för garnisonerna i Skövde och Karlsborg

kunde, för år räknat, beräknas utgöra:

s. 59 Kontrollera mot PDF

Fjärde huvudtiteln: 1922 års tilläggsstat. 59

vid Skaraborgs regemente............................................................ 112,000 kg. [14.]

b Livregementets dragoner........................................................ 34,500 b

» Göta ingenjörkår...................................... 31,000 b

» Göta trängkår.............................................................................. 07,000 )>

b Boden-Karlsborgs artilleriregemente ................................... 28,000 b

b intendenturkompaniet i Karlsborg ....................................... 22,300 b

» infanterivolontärskolan i Karlsborg .................................. 13,800 b

tillsammans omkring 308,600 kg.

Sedermera har arméförvaltningens sjukvårdsstyrelse i en gemensamt

med fortifikationsdepartementet den 1 september 1920 till Kungl. Maj:t

avlåten skrivelse anfört, att huru än frågan om bad- och tvättinrättning

å Karlsborg kunde komma att avgöras, vore det oundgängligen nödvändigt,

att Skaraborgs regemente, som, alltsedan dess nya kasernetablissemang

togs i bruk, varit utan badinrättning, snarast erhölle en dylik

inrättning. I anledning härav hemställde fortifikationsdepartementet

och sjukvårdsstyrelsen, att kasernbyggnadsnämnden måtte erhålla uppdrag

att uppföra sistnämnda badinrättning.

Efter kasernbyggnadsnämndens hörande uppdrog Kungl. Maj:t den

8 oktober 1920 åt nämnden att inkomma med ritningar och kostnadsberäkningar

för uppförande av den för Skaraborgs regemente avsedda

badinrättning ävensom alternativt för anordnande av eu med densamma

förenad tvättinrättning, avsedd för garnisonen i Skövde, alternativt jämväl

för den till Karlsborg förlagda garnisonen.

Kasernbyggnadsnämnden har med skrivelse den 18 december 1920 Kasembyggöverlämnat

sålunda infordrade ritningar och kostnadsberäkningar. Nämn- npj.r["™endee°a

den har därvid meddelat, att innan nämnden erhållit besked om Kungl. is december

Maj:ts beslut den 17 augusti 1917, varigenom byggandet av bad- och

tvättinrättningen i Skövde uppskjutits, hade nämnden dels anordnat

den inom ångpannehuset utförda högtrycksångpannecentralen av sådan

omfattning, att den ävenledes kunde lämna högtrycksånga, varmvatten

och värme till bad- och tvättinrättningen, och dels i marken mellan

ångpannehuset och platsen för bad- och tvättinrättningen framdragit

en Culvert för ledningsrör av olika slag mellan de tvenne byggnaderna.

För nämndens i tre alternativ avfattade förslag har nämnden lämnat i

huvudsak följande redogörelse.

Alternativet nr 1 omfattade endast uppförande av en byggnad för

badinrättning åt Skaraborgs regemente å den plats, som ursprungligen

avsetts för bad- och tvättinrättningen. Badinrättningen vore utförd

s. 60 Kontrollera mot PDF

60

Fjärde huvudtiteln: 1922 års tilläggsstat.

[14.] enligt samma principer, som tillämpats vid senast utförda varmbadinrättningar

vid de nu pågående kasernbyggnaderna. Kostnaderna för

byggnaden uppginge till 135,700 kronor.

Alternativet nr 2 avsåge uppförande av en byggnad, innehållande

varmbadinrättning för Skaraborgs regemente och tvättinrättning för

garnisonen i Skövde, förlagd å samma plats, som enligt alternativet

nr 1 föreslagits för badinrättningen. Byggnaden innehölle i bottenvåningen

alla för en modern tvättinrättning behövliga lokaler och i den

övre våningen lokaler för varmbadhus i samma utsträckning som enligt

alternativet nr 1. Byggnaden, inklusive maskiner och ledningsarbeten

av olika slag, betingade en kostnad av 389,500 kronor. Av

denna summa borde 284,500 kronor påföras kostnaderna för Skaraborgs

regementes etablissemang och sålunda anslag till fullbordande av femton

kasernetablissemang och ett belopp av 105,000 kronor annat anslag.

Av beloppet 284,500 kronor vore 117,565 kronor redan anvisade av

riksdagen att utgå av nyssnämnda anslag till fullbordande av femton

kasernetablissemang, varför skulle återstå att av riksdagen för ändamålet

äska ytterligare 166,935 kronor. Av det belopp, 105,000 kronor,

som på sätt nämnts borde utgå av annat anslag, hade riksdagen redan

anvisat 50,935 kronor att utgå från fjärde huvudtitelns allmänna besparingar,

varför 54,065 kronor skulle återstå att av riksdagen begäras.

Alternativet nr 3 gällde uppförande av en byggnad, innehållande

varmbadinrättning för Skaraborgs regemente och tvättinrättning för

garnisonerna i Skövde och Karlsborg. Nämnden hade efter utredning

och med stöd av vunna erfarenheter beträffande kapaciteten hos de av

nämnden redan utförda tvättinrättningarna funnit, att någon utvidgning

av själva byggnaden enligt alternativet nr 2 icke erfordrades för att

lämna behövliga utrymmen jämväl för alternativet nr 3 utan endast

ökning av maskinerna sålunda, att tvättmaskinernas antal ökades med

en medelstor maskin, att ångmangeln ökades till närmast större typ

och att antalet centrifuger förändrades från två till tre stycken. Kostnaderna

för alternativet nr 3 utgjorde: hela kostnaden för byggnaden,

inklusive maskiner och byggnader av olika slag, 416,500 kronor, därav

att påföras Skaraborgs regementes etablissemang 218,000 kronor och

annat anslag 198,500 kronor. Merkostnaderna å anslag till fullbordande

av femton kasernetablissemang utgjorde sålunda 100,435 kronor och å

annat anslag 147,565 kronor.

En gemensam tvättinrättning för garnisonerna i Skövde och Karlsborg

har nämnden i sin sistnämnda skrivelse ansett böra förläggas till

Skövde av följande, enligt nämndens mening synnerligen vägande skäl.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Fjärde huvudtiteln: 1022 års tilläggsstat. (it

1) Vid Skaraborgs regementes kasernetablissemang i Skövde funnes

en färdig högtrycksångcentral, som vore fullt tillräcklig att lämna

ånga, varmvatten och värme till den enligt alternativet nr 3 föreslagna

bad- och tvättinrättningen; och hade redan en kulvert för rören framdragits

från sagda högtrycksångcentral till platsen för byggnaden. En

dylik central måste nyanläggas för en tvättinrättning i Karlsborg, under

det att, om endast en badinrättning i Karlsborg anlades, densamma

bleve tillräckligt tillgodosedd genom en lågtrycksvärmeledning.

2) Skötseln av högtryckscentralen och maskineriet inom tvättinrättningen

i Skövde kunde ske genom regementets maskinist, som utan

tilläggsbetalning hade att sköta jämväl detta åliggande. Vid förläggning

till Karlsborg måste enligt till nämnden lämnad uppgift särskild

maskinist anskaffas för skötseln av högtryckscentralen och maskiner,

vilket för statsverket torde betyda en årlig extra utgift av 4,000 å

5,000 kronor. För den enkla skötseln av värmeledningen m. m. uti ett

varmbadhus i Karlsborg kunde säkerligen anordningar vidtagas genom

respektive truppförbands försorg.

3) Som enligt verkställda utredningar vikten av tvättgodset för

Skövdegarnisonen uppginge till inalles 177,500 kilogram och för Karlsborgsgarnisonen

till sammanlagt 131,100 kilogram per år, framginge

med all tydlighet, att transportutgifterna bleve för statsverket betydligt

högre, om tvättinrättningen förlädes i Karlsborg, än om den förlädes

i Skövde.

Därjämte hade intendentsdepartementet i frågans tidigare skede

framhållit olägenheterna av, dels att ytterligare en eldfarlig inrättning

förlädes inom Karlsborgs fästning, och dels att antalet av den civila

personalen inom densamma ökades.

Det hade under hand framhållits för nämnden, att en olägenhet för

en förläggning av tvättinrättningen till Skövde vore, att vattentillgången

inom staden vore ganska begränsad. Emellertid torde denna synpunkt

vara av föga värde för frågans bedömande, ity att dels vattenåtgången

inom tvättinrättningen vore ganska ringa eller ett tjugutal

kubikmeter per dygn, och dels Skövde stad avsåge att inom närmaste

åren utvidga sitt vattenverk, så att riklig tillgång på vatten erhölles

inom staden.

Enligt fortifikationsdepartementets beräkning av den 9 april 1919

kostade en varmbad- och tvättinrättning i Karlsborg 585,000 kronor

inklusive apparater, ledningar, högtryckscentral m. m. Denna summa

torde emellertid icke vara tillräcklig för att uppföra byggnaden enligt

det upprättade förslaget, utan torde beloppet höra enligt överslagsbe
-

[14-]

s. 62 Kontrollera mot PDF

62

Fjärde huvudtiteln: 1922 års tilläggsstat.

[14.]

Utlåtande av

arméförvaltningens

fortifikations-

och

intendentsdepartement.

Kasernbyggnadsnämndens

skrivelse

den 31

augusti

1921.

räkning med tillämpning av nu gällande priser sättas till inemot

700,000 kronor. Det framginge ävenledes härav, att det för statsverket

vore fördelaktigare att förlägga tvättinrättningen i Skövde och eventuellt

endast uppföra ett varmbadhus i Karlsborg.

Då det av skäl, som sjukvårdsstyrelsen anfört, syntes vara oundgängligen

nödvändigt att uppföra en varmbadinrättning vid Skaraborgs

regementes etablissemang och det enligt nämndens förmenande vore för

statsverket av ekonomisk fördel ej mindre att sammanföra denna badinrättning

med en tvättinrättning, därest sådan skulle anordnas för

garnisonen i Skövde, emedan de samfällda byggnadskostnaderna härigenom

nedbringades, än även att utvidga denna tvättinrättning att

användas jämväl för garnisonen i Karlsborg, enär detta kunde ske för en

relativt obetydlig merkostnad, ville nämnden förorda byggnadsföretagets

utförande enligt alternativet nr 3.

Arméförvaltningens fortifikations- och intendentsdepartement hava

tillstyrkt kasernbyggnadsnämndens förslag, alternativet nr 3, till utförande

av en varmbadinrättning för Skaraborgs regemente kombinerad med en

tvättinrättning för garnisonerna i Skövde och Karlsborg.

I skrivelse den 31 augusti 1921 har nu kasernbyggnadsnämnden

gjort framställning rörande ytterligare medelsbehov för år 1922 och

därvid överlämnat följande av byggnadschefen samma dag upprättade

Sammanställning av förnyade kostnadsberäkningar för uppförande av femton kasernetablissemang

för infanteriet med iakttagande av de inskränkningar i byggnadsprogrammet,

som av Kungl. Maj:t fastställts.

1. Kungl. Livregementets grenadjärers Icasernetablissemang invid Örebro.

Etablissemanget fullt färdigt.

Kostnader enligt nämndens räkenskaper ............................................. 2,324,259: 71

2. Kungl. Värmlands regementes Icasernetablissemang invid

Karlstad.

Etablissemanget fullt färdigt.

Kostnader enligt nämndens räkenskaper............................................. 2,342,573: 08

3. Kungl. Upplands infanteriregementes Icasernetablissemang

invid Uppsala.

Etablissemanget fullt färdigt.

Kostnader enligt nämndens räkenskaper............................................ 2,093,944: 90

Transport 6,760,777:69

opaginerad Kontrollera mot PDF

Fjärde huvudtiteln: 1922 års tilläggsstat. 03

Transport 6,700,777:69

4. Kungl. Bohusläns regementes kasernetablissemang

invid Uddevalla.

Etablissemanget fullt färdigt.

Kostnader enligt nämndens räkenskaper .................... 2,316,065: 30

Uddevalla stads bidrag till etablissemanget .................. 50,000: — 2 266 065: 30

5. Kungl. Skaraborgs regementes kasernetablissemang

invid Skövde.

Utgifter för etablissemanget till den 1 september 1921 1,996,413: 44

Resterande arbete:

Yarmbad- och tvättinrättning, inklusive maskinella anordningar;

tvättinrättningen gemensam för garnisonen

i Skövde och Karlsborg; summa kostnad

enligt underdånig skrivelse av den 18 december

1920 = 416,500 kronor; på byggnadskostnaderna

för Skaraborgs regemente kommande del härav 218,000: — g 214 413- 44

6. Kungl. Jönköpings regementes kasernetablissemang

invid Jönköping.

Etablissemanget fullt färdigt.

Kostnader enligt nämndens räkenskaper ............................................. 2,194,958:06

7. Kungl. Alvsborgs regementes kasernetablissemang

invid Borås.

Etablissemanget fullt färdigt.

Kostnader enligt nämndens räkenskaper ............................................ 2,228,413: 94

8. Kungl. Västgöta regementes kasernetablissemang

invid Vänersborg.

Etablissemanget fullt färdigt.

Kostnader enligt nämndens räkenskaper.......................

Kostnader för fullbordandet av relationsritningar och

berättelse över etablissemanget..............................

9. Kungl. Kronobergs regementes kasernetablissemang

invid Växjö.

Utgifter för etablissemanget till och med den 30 juni

1921 ....................................-.........,.............................

Återstående kostnader för etablissemanget, med avräkning

för beräknad återvinning vid försäljning av

resterande materialier och inventarier .................

Kostnad för elektrisk belysning i arrester enligt nådigt

brev den 21 januari 1921 ........................................

Kostnader för bostadsbyggnad åt förrådsvaktmästare

och eldare enligt 1921 års riksdags beslut...........

Skjutbana, utförd genom fortifikationsdepartementets

försorg............................................................••••......

På etablissemanget förd del av nämndens expeditionskostnader.

...................................................................

Transport 24,590,445: 32

2,643,816: 89

2,000: —

6,025,655: 52

39,444: 48

900: —

25,000:

41001); _

148,000: —

2,645,816: 89

6,280,000: —

[14.]

s. 64 Kontrollera mot PDF

64

Fjärde huvudtiteln: 1922 års tilläggsstat.

[14.]

Transport 24,590,445: 32

10. Kungl. Kalmar regementes kasernetablissemang

invid Eksjö.

Utgifter för etablissemanget till och med den 30 juni

1921 ...................................................................... 5,315,185:86

Återstående kostnader för etablissemanget med avräkning

för beräknad återvinning vid försäljning av

resterande materialier och inventarier ................. 286,940: 59

Kostnad för elektrisk belysning i airester enligt nådigt

brev den 21 januari 1921....................................... 900: —

Ersättning till Eksjö stad för utsläppande i stadens

kloaknät av från etablissemanget härflytande spillvatten,

enligt nådigt brev den 20 augusti 1920... 85,000: —

Skjutbana, utförd genom fortifikationsdepartementets

försorg........................................................................ 30,973: 55

På etablissemanget förd del av nämndens expeditionskostnader

.................................................................. 148,000: — ~ gg-j 000- —

11 . Kungl. Södermanlands regementes kasernetablissemang

invid Strängnäs.

Utgifter för etablissemanget till och med den 30 juni

1921 ...................................................................... 5,627,152:65

Återstående kostnader för etablissemanget..................... 1,312,294:01

Kostnad för elektrisk belysning i arrester enligt nådigt

brev den 21 januari 1921 ....................................... 900: —

Skjutbana, utförd genom fortifikationsdepartementets

försorg....................................................................... 35,653: 34

På etablissemanget förd del av nämndens expeditionskostnader

............................................................... 148,000: —

7,124,000: —

12 och 13. Kungl. Första och Andra livgrenadjärregementenas

kasernetablissemang invid Linköping.

Utgifter för etablissemangen till och med den 30 juni

1921 ...................................<...................................... 8,222,694:98

Återstående kostnader för etablissemangen..................... 3,997,922: 21

Kostnad för elektrisk belysning i arrester enligt nådigt

brev den 21 januari 1921.......................................... 1,800: —

Kostnad för utökning av hissanläggning i sjukhus enligt

nådigt brev den 4 mars 1921........................... 1,150: —

Kostnad för uppförande av en mässbyggnad för Kungl.

Första livgrenadjärregementet enligt nådigt brev

den 4 mars 1921 ................................................. 237,000: —

Kostnad för ändring av samma byggnad enligt nådigt

brev den 22 juni 1921 ............................................. 20,500: —

Transport 37,581,445: 32

opaginerad Kontrollera mot PDF

G5

Fjärde huvudtiteln: 1922 års till äg g sstat.

Transport 37,581,445:32

Kostnad för ändring av Kungl. Andra livgrenadjärregementets

mässbyggnad enligt nämndens underdåniga

skrivelse den 16 juli 1921'')........................ 22,000:

Skjutbana, utförd genom fortifikationsdepartementets

försorg...................................................................... 68,932: 81

På etablissemanget förd del av nämndens expeditionskostnader

................................................................. 296.000: 12,868,000: —

14. Kungl. Norra skånska infanteriregementets

kasernetablissemang invid Kristianstad.

Utgifter för etablissemanget till och med den 30 juni

o 1921 ......................... ............................................... 6,103,361: 64

Återstående kostnader för etablissemanget..... ...........■ 620,285:36

Kostnad för elektrisk belysning i arrester enligt nådigt

brev den 21 januari 1921.....................................■••• 900:

Statens bidrag till huvudavloppsledning enligt nådigt

brev den 6 december 1918....................................... 50,000:

Skjutbana, utförd genom fortifikationsdepartementets

försorg............................................................. 11,453:

På etablissemanget förd del av nämndens expeditionskostnader

.................................................................. 148,000: 6,934,000: —

15. Kungl. Södra skånska infanteriregementets

kasernetablissemang invid Lund.

Utgifter för etablissemanget till och med den 30 juni

1921 ................................................. 1,433,099:02

Å materialier och inventarier m. m. beräknas

att återvinnas cirka.................... 209,000: — 1,224,099: 02

Kostnad för diverse permanenta arbeten enligt beslut

av 1921 års riksdag.................................................

Ersättning till byggmästaren A. Svensson för uppförd

marketenteribyggnad ...............................................

Skjutbana, utförd genom fortifikationsdepartementets

försorg..............................................................;........

På etablissemanget förd del av nämndens expeditons
kostnader

................................................................ 148,000: — 1,456,091: 26

Summa kronor 58,839,536:58

37,500: —

4,992: 24

41,500: -

Säger kronor 58,839,100: —

Av riksdagen anvisade medel: .

Till och med 1920 års riksdag....................................... 51,804,100: —

Av 1921 års riksdag anvisade:

å tilläggsstat för år 1921 ................................................ 2,715,000:

för år 1922 ........................................................................ 2,000,000: — 56,519,100: —

Rest att bevilja kronor 2,320,000: —

i) Ändringsförslaget godkändes av Kungl. Maj:t genom förut omförmälda beslutet den 8

september 1921.

Bihang till riksdagens protokoll 1922. 1 sand. 2 höft.

[14-]

1945 21 9

s. 66 Kontrollera mot PDF

66

Fjärde huvudtiteln: 1922 års tilläggsstat.

[14.] För egen del har kasernbyggnadsnämnden i sin skrivelse den 31

augusti 1921 anfört i huvudsak följande.

1921 års riksdag hade nedsatt den av Kungl. Maj:t i enlighet med

nämndens dåvarande kostnadsberäkningar begärda anvisningen med

650,000 kronor. Då likväl sagda kostnadsberäkningar visat sig under

numera gällande förhållanden vara för lågt beräknade, uppstode sålunda

en första brist i nämndens medelsbehov för år 1922 av 650,000 kronor,

eller skillnaden mellan det begärda och det anvisade beloppet.

Under tiden efter den 1 september 1920, då nämnden avgav sin

senaste redogörelse för sitt medelsbehov, hade dels Kungl. Maj:t och

riksdagen gemensamt och dels Kungl. Maj:t ensam lämnat nämnden bemyndigande

att låta utföra vissa byggnadsföretag m. m. för medel,

vilka skulle påföras anslaget till uppförandet av femton kasernetablissemang.

A anslaget hade därjämte disponerats medel för skjutbana i Lund,

vilka medel tidigare av nämnden icke upptagits vid beräkning av dess

medelsbehov, enär nämnden icke hade sig bekant, att denna skjutbana

blivit utförd. Sammanlagda beloppen av anslaget sålunda påförda och

å detsamma disponerade medel uppginge till 352,550 kronor.

Uti ovan intagna sammanställning av förnyade kostnadsberäkningar

för ovanberörda etablissemang hade nämnden därjämte intagit jämväl

den prisstegring, som enligt nämndens skrivelse den 18 december 1920

måste beräknas vid uppförandet av den tillsvidare inställda bad- och

tvättinrättningen för Skaraborgs regemente i Skövde, ävensom kostnaderna

för verkställd utvidgning av stallar och förråd vid Västgöta regemente

i Vänersborg, enär de speciella anslagen för sistnämnda byggnader

inginge i de uti sammanställningen upptagna av riksdagen anvisade

medel. Genom dessa tvenne poster hade i den nya sammanställningen

tillkommit 145,859 kronor 77 öre utöver den föregående år

inlämnade kostnadssammanställningen.

Kostnadsökningarna i övrigt hade uppkommit av skilda orsaker.

Huvudgrunden till dem vore emellertid de höga arbetspriser, vilka

nämnden varit nödsakad betala och vilka nämnden, då den föregående

år till Kungl. Maj:t uppgav sitt resterande medelsbehov, icke kunde till

fullo beräkna. Såsom basis för föregående års kalkyler över de stegrade

arbetskostnaderna antog nämnden dels beträffande timpriserna det

förslag till uppgörelse i den pågående striden inom byggnadsfacket, som

avgivits av den utav Kungl. Maj:t utsedda förlikningskommissionen, och

dels beträffande ackordsprisen en på dessa timpriser grundad beräkning

av desamma, varvid utgicks från relationen mellan tidigare gällande

s. 7 Kontrollera mot PDF

Fjärde huvudtiteln: 1922 års tillägg sstat. 07

tim- och ackordspriser. Dessutom hade utgåtts ifrån en approximativ

uppskattning av de för de återstående arbetena erforderliga timverken.

Emellertid slutade föregående års strid inom byggnadsfacket under

november månad med en uppgörelse, varigenom såväl de av förlikningskommissionen

föreslagna timprisen ganska väsentligt höjdes som ock

ackordspriserna blevo avsevärt högre än vad nämnden enligt ovan förutsatt.

De nya ackordsprislistorna tillerkände arbetarna, förutom höjda

ackordspriser, betydligt större förmåner än förut genom ytterligare specialisering

av prislistornas poster och dylikt. Den approximativa uppskattningen

av de resterande timverken hade ävenledes visat sig vara

för låg, sedan nämnden numera kunnat med större noggrannhet än förut

beräkna värdena av de vid varje etablissemang återstående arbetena.

Då den allra största delen av för de olika etablissemangen behövliga

materialier var inköpt före det inträffade prisfallet å desamma, hade

nämnden icke kunnat genom billigare materialinköp i någon nämnvärd

mån kompensera de högre arbetspriserna. Nämnden ansåge sig icke

heller böra i någon större utsträckning räkna med den nästkommande

år väntade sänkningen å arbetspriserna. Den 1 april 1922, då avtalen

utginge inom byggnadsfacket, vore etablissemangen i Växjö och Eksjö

avlämnade, och återstode vid etablissemangen i Strängnäs och Kristianstad

huvudsakligen kompletteringsarbeten. Endast vid etablissemangen

i Linköping fortginge arbetena med full kraft.

En del extra kostnader hade uppstått genom att nämnden vid inköp

av materialier i full utsträckning tillämpat det kungl. cirkulär, som

den 15 april 1921 avlåtits till de myndigheter, vilka hade att verkställa

upphandling för statens behov, angående ökat företräde för svenska

varor vid dylik upphandling.

Omkostnaderna för etablissemanget i Växjö hade visat sig väsentligt

överstiga de beräknade, beroende på såväl vad ovan anförts som

ock att nämnden måst vidkännas icke obetydliga utgifter för gäldande

av vissa avtalade merkostnader, som icke kunnat fixeras förrän efter

avlämnandet av föregående års kostnadssammanställning, vartill komme

oberäknade utgifter för flyttning av telegrafledningar i samband med

uppbyggande av de uti fastställt byggnadsprogram ingående viadukterna

över Växjö—Alvesta järnväg, förlusterna på den i konkurs försatte

grundläggningsentreprenören m. m.

Utgifterna för kasernbygget i Eksjö understege ganska betydligt

de tidigare beräknade, beroende därpå att material- och transportkostnaderna

ställt sig gynnsammare, än som kunnat förutses, och arbetare
-

[14.]

s. 68 Kontrollera mot PDF

68

Fjärde huvudtiteln: 1922 års tilläggsstat.

[14.] stammen varit måttfull i sina anspråk samt visat synnerligen goda arbetsprestationer.

De båda etablissemangen i Strängnäs och Kristianstad både utbyggts

efter likartat program, och syntes kostnaderna för desamma stå i den

rätta proportionen till varandra. Arbetspriserna i Strängnäs både nämligen

varit icke obetydligt högre än i Kristianstad.

För de båda etablissemangen i Linköping vore merkostnaderna för

resterande arbeten relativt låga, beroende på de jämförelsevis gynnsamma

arbetsförhållandena på platsen.

Beträffande omkostnaderna för det tillsvidare inställda kasernbygget

i Lund hade nämnden ansett sig på grund av de allmänna prissänkningarna

å byggnadsmaterialiemarknaden böra väsentligt nedsätta den uti

föregående års kalkyler beräknade återvinsten vid försäljningen av inköpta

materialier och inventarier. Därjämte hade upptagits ersättning

till byggmästaren A. Svensson, med vilken nämnden träffat uppgörelse

om uppförande av en provisorisk marketenteribyggnad under förutsättning

att han skulle beredas tillfälle att i densamma driva marketenterirörelse

under byggnadstiden. Om bygget skulle nedläggas, torde

Svensson böra beredas ersättning för havda kostnader vid byggnadens

uppförande. I denna fråga avsåge nämnden att sedermera göra särskild

framställning.

Enligt ovan intagna sammanställning uppginge de medel, som utöver

de av riksdagen redan anvisade erfordrades för ifrågavarande

femton kasernetablissemangs färdigställande, till 2,320,000 kronor. Då

nämnden avsåge att, om särskilda hinder icke inträffade, slutföra ifrågavarande

arbeten under loppet av år 1922, borde beloppet anvisas å

extra stat för år 1922.

Kasern- I skrivelse den 6 oktober 1921 har kasernbyggnadsnämnden an
konoch
«*.

~~ ~ . ~ jnäs,

genom skiljedom den 28 september 1921 tillerkänts ersättning för av

kristiden föranledd ökning i bolagets kostnader å ifrågavarande arbeten

med 50,000 kronor, vilket belopp skiljemännen förpliktat kronan att

till bolaget utgiva jämte fem procent årlig ränta därå från den 26 april

1921, till dess betalning skedde. Skiljenämnden hade bestämt kostnaden

för 8kiljemannaförfarandet till 4,000 kronor, att av parterna gäldas

till hälften vardera. På grund av vad sålunda anförts anhölie kasernbyggnadsnämnden

om anvisande av för ändamålet erforderliga medel.

nämndens att Granit- och Betong Aktiebolaget i Stockholm, som enligt

skrivelse trakt mellan nämnden och bolaget åtagit sig att utföra planeringsdeiIL6iSoit0‘

grundläggnings- m. fl. arbeten för kasernetablissemanget i Sträng

s. 9 Kontrollera mot PDF

Fjärde huvudtiteln: 1922 års tilläggsstat.

09

Genom beslut den 2 december 1921 förordnade Kungl. Maj:t, att [14.]

de kronan ådömda ersättningsbeloppen, tillhopa 52,000 kronor, jämte

ovan omförmälda ränta å 50,000 kronor skulle utbetalas tran anslaget

till fullföljande av arbetena å kasernetablissemang för femton infanteriregementen.

Till följd härav har nämnden den 8 december 1921 till bolaget

utbetalat ett belopp av 53,534 kronor 72 öre.

vissa

tag

I skrivelse den 1 december 1921 har kasernbyggnadsnämnden anmält

merkostnader å uppförandet av det numera iullbordade militärsjukhuset

i Sollefteå. Härom har nämnden anfört följande.

Genom brev den 13 februari 1920 hade Kungl. Maj:t lämnat kasernbyggnadsnämnden

uppdrag att gå i författning om uppförande av

en sjukhusbyggnad i Sollefteå i enlighet med av nämnden upprättat

förslag, varvid Kungl. Maj:t ställde till nämndens disposition dels av

riksdagen för ändamålet anvisade medel, 370,000 kronor, och dels ytterligare,

tillsammans 209,000 kronor, ur anslaget till merkostnader för

" er antagandet av 1914 års härordning beslutade byggnadsförevid

armén. De för bygget disponibla penningmedlen utgjorde sålunda

579,000 kronor.

Uti nämndens skrivelse i ärendet den 6 februari 1920 hade nämnden

uppgivit förenämnda kostnadssumma för det alternativ för sjukhusbyggnaden

i fråga, som av Kungl. Maj:t valts, nämligen densammas

inredande jämväl med en mindre avdelning, avsedd för civil sjukvård,

samt med en sjukhushiss.

Byggnaden, som uppförts under nämndens egen regi, vore numera

fullbordad och hade överlämnats till arméförvaltningens fortifikationsdepartement

i närvoro av generalfältläkaren den 8 sistlidne oktober.

En del mindre önskemål, vilka vid överlämnandet framställts, hade tillgodosetts

till den utsträckning, nämnden ansett vara nödvändigt. Byggnaden

med dess i allo utav goda och biståndiga materialier genomförda

inredning hade vid överlämnandet vunnit de medicinska myndigheternas

synnerliga gillande.

De slutliga kostnaderna för byggnadens färdigställande hade uppgått

till kronor 631,082: 95. De av Kungl. Maj:t enligt ovan anvisade

medlen utgjorde allenast 579,000 kronor, vadan eu merkostnad av kronor

52,082: 95 uppkommit.

Orsakerna till denna merkostnad vore flera.

Uti sin skrivelse av den 6 februari 1920 hade nämnden meddelat,

att densamma icke kunnat föranstalta om några undersökningar av

Kasernbyggnadsnämndens

skrivelse

den 1

december

1921.

s. 70 Kontrollera mot PDF

70

Fjärde huvudtiteln: 1922 års tilläggsstat.

[14.] grundförhållandena på platsen för sjukhusbygget, utan hade nämnden

vid kostnadsberäkningarnas upprättande förutsatt en grundläggningsmetod

för byggnaden, överensstämmande i huvudsak med den, som

armé förvaltningens fortifikationsdepartement tänkt sig enligt de för

nämnden vid tiden för kostnadsberäkningarna tillgängliga, av departementet

upprättade ritningarna. Efter det nämnden låtit verkställa de

nödiga grundundersökningarna, hade densamma funnit, att källarmurarna

under hela byggnaden måst nedföras till i medeltal 1,2 meter

större djup än fortifikationsdepartementet tänkt sig för att nå bärande

lager, detta oaktat att den plats, som efter samråd med arméförvaltningens

sjukvårdsstyrelse och vederbörande militära myndigheter definitivt

bestämts för byggnaden, valts huvudsakligen med hänsyn till

nedbringande av byggnadskostnaderna. Grundläggningsarbetena hade

härigenom blivit betydligt dyrare än som beräknats, enär för desamma

åtgått ungefär 150 kubikmeter betong, 600 kvadratmeter träformar för

betongmur och 400 kubikmeter schaktningsarbeten mer än uti beräkningarna

upptagits, motsvarande ett tillskott i kostnaderna av 12,150

kronor.

I förberörda skrivelse den 6 februari 1920 hade nämnden vidare

erinrat, att för de uppgivna kostnaderna förutsatts ett pris av 175 kronor

per tusen stycken för det uti byggnaden ingående storteglet, levererat

fritt banvagn Sollefteå. Detta pris baserades på en uppgift, lämnad

av det för tegelleverans till sjukhusbygget i fråga bäst belägna tegelbruket,

nämligen Högoms tegelbruk invid Sundsvall, som meddelat att

priset å storteglet kunde beräknas efter 150 kronor per tusen, fritt

banvagn Sundsvall, sålunda motsvarande cirka 175 kronor per tusen, fritt

banvagn Sollefteå. När teglet sedermera skulle inköpas, begärde tegelbruket

250 kronor per tusen för teglet. Nämnden hade givetvis icke

kunnat reflektera på detta pris, utan vänt sig till andra tegelbruk. Det

för statsverket gynnsammaste anbudet hade avgivits av Vålbackens

tegelbruk invid Östersund, som erbjudit sig att försälja för sjukhusbygget

erforderligt tegel av formatet 25x12,5x7,5 cm, sålunda ett format

i storlek mellan stortegel och det vanliga normalteglet, för 150

kronor per tusen, fritt banvagn Sollefteå. Detta erbjudande hade antagits

av nämnden. Enär av det inköpta teglet åtginge 320 stycken

och av stortegel 250 stycken per kubikmeter tegelmur, hade ett betydligt

större parti av det förstnämnda teglet måst anskaffas än som erfordrats,

därest stortegel kommit till användning. Kostnaderna för tegelmurningen

hade på grund härav blivit högre än som beräknats. Den

verkliga kostnaden för tegelmurningen hade uppgått till kronor 82,317: 96,

s. 71 Kontrollera mot PDF

Fjärde huvudtiteln: 1922 års tilläggsstat.

71

under det att densamma beräknats till blott kronor 65,025: —. Merkostnaden

utgjorde kronor 17,292: 96.

Nämnden, som vid kostnadsberäkningarnas upprättande icke ägt

kännedom om det befintliga vatten- och avloppsnätets utsträckning invid

byggnaden, ej heller byggnadens definitiva plats, hade förutsatt,

såsom ock angivits i meromnämnda skrivelse den 6 februari 1920, att

de utvändiga ledningarnas längd uppgått till högst 40 meter. De utvändiga

avloppsledningarna hade i verkligheten blivit avsevärt längre,

varjämte nämnden varit nödsakad låta omlägga den till Sollefteå läger

utgående vattenledningen, som passerade fram genom byggnadens blivande

grund. Den verkliga kostnaden för de utvändiga vatten- och

avloppsledningarna stege till kronor 6,821: 86, under det att den beräknade

kostnaden uppginge till kronor 2,000: —. Merkostnaden vore

sålunda kronor 4,821: 86.

Förenämnda ökade kostnader för dyrare grundläggning, för högre

pris å tegel och för längre utvändiga ledningar än som vid kostnadsberäkningarnas

verkställande förutsatts, uppginge till sammanlagt kronor

34,264: 82.

Kostnadsberäkningarna, vilka upprättats vid årsskiftet 1919—1920,

hade baserats på då gällande arbetspriser. De väsentliga prisstegringarna

i arbetskostnaderna under år 1920, vilka förhöjt arbetslönerna

med cirka 60 % utöver därförut gällande arbetspriser, hade nämnden

vid beräkningarnas utförande icke kunnat överblicka. Uti ovan angiven

slutkostnad för byggnaden inginge arbetslöner för å arbetsplatsen utfört

arbete till ett belopp av cirka 170,000 kronor. Nämnden hade sålunda

fått vidkännas ett betydande belopp, 50,000—60,000 kronor i merutgifter

utöver de beräknade för arbetsprestationerna å byggnadsplatsen.

I övrigt hade arbetspriserna i Sollefteå kunnat av arbetarna hållas

uppe i oberäknad höjd på grund av relativt god arbetstillgång i trakten.

Nämnden hade till och med övervägt att, för att nedbringa kostnaderna

å putsnings- med flera arbeten, anställa mureriarbetare från Stockholm

till härstädes gällande arbetspriser.

De beställningar å sintrade plattor till golv och socklar, nämnden

måst göra i Tyskland, hade blivit på grund av strejker och sabotage

försenade ungefär 2 månader, medförande en ökad kostnad genom

byggnadstidens förlängning av framåt 4,000 kronor. Nämnden hade

nämligen avsett att färdigställa byggnaden i god tid före årets regementsövningar,

vilket dock misslyckats på grund av förenämnda försenade

leveranser.

L14.]

s. 72 Kontrollera mot PDF

72

Fjärde huvudtiteln: 1922 års tilläggsstat.

[14.] Den inredning, nämnden ursprungligen avsett att verkställa inom

byggnaden, liksom ock omfattningen av källarlokalerna, hade angivits

å de till Kungl. Maj:t ingivna ritningarna och kostnadsberäkningarna.

Emellertid hade från de medicinska myndigheterna, arméförvaltningens

sjukvårdsstyrelse och regementsläkaren, redan före arbetenas igångsättande

och sedermera under dess fortskridande framställts önskemål,

rörande ökad inredning och utvidgade källarlokaler, vilka nämnden av

skilda orsaker ansett sig böra tillmötesgå.

Sålunda hade nämnden ansett sig, redan innan grundläggningsarbetena

igångsatts, med hänsyn till dels de avsevärda förmåner, som

vunnits genom utgrävning av hela källarutrymmet och därmed sammanhörande

mindre ändring av källarlokalerna, varigenom möjligheter

bereddes, att i källaren sedermera anordna sjukhuskök m. m., dels den

relativt låga kostnad dessa utvidgningar betingat, emedan källarmurarna

måst nedföras till större djup, än ursprungligen täukts, och därigenom

en vidgad utschaktning inom byggnaden varit nödvändig och

dels de dåvarande gynnsamma utsikterna beträffande byggnadskostnadernas

begränsning, kunna på hemställan från de medicinska, och även

de militära myndigheterna på platsen, besluta sig för omförmälda utvidgning.

Merkostnaderna för anordnande av källarlokaler under hela

byggnaden, däribland ett obduktionsrum, och direkt nedgång utifrån

till likbod med därmed sammanhörande mindre ändringar av byggnaden

i övrigt, hade stigit till kronor 7,424: 31.

Likaså hade nämnden ansett sig böra tillmötesgå sjukvårdsstyrelsens

enträgna anhållan om anbringande av golvsocklar av sintrade

plattor i stället för av trä och hörnbeklädnader av engoberad sten i

stället för vanlig puts för eu merkostnad av kronor 9,098: 90. Dessa

anordningar förhöjde avsevärt det hygieniska värdet av byggnaden och

vore av natur att betydligt öka byggnadens hållbarhet. Nämnden hade

ansett sig jämväl i detta fall kunna låta vidtaga de begärda förbättringarna,

emedan, då desamma under byggnadsarbetenas allra första skede beslutats,

den ekonomiska ställningen hade varit särdeles gynnsam, enär

en del fördelaktiga inköp av materialier dessförinnan gjorts. Det var

därjämte för nämnden uppenbart, att dessa förbättringar kunde utföras

för betydligt lägre belopp i samband med byggnadsarbetena än sedermera.

Därjämte hade nämnden, efter samråd med arméförvaltningens

sjukvårdsstyrelse, ansett sig böra anskaffa den fasta inredningen i

röntgenavdelningen i samband med övrig inredning i byggnaden. Kostnaden

för detta inrede, vilken icke upptagits i de ursprungliga beräkningarna,

uppginge till kronor 4,899: 30. De ökade utgifterna för de

s. 73 Kontrollera mot PDF

Fjärde huvudtiteln: 1922 års tilluggsstat. 73

sålunda tillkomna inredningsarbetena och utökningen av källarutrymmena

uppginge till sammanlagt kronor 21,422: 51.

1 samband med de slutliga planeringsarbetena kring byggnaden

hade det befunnits nödvändigt att utföra en trumma av betong under

tillfartsvägen till byggnaden. Denna trumma, vars kostnad icke heller

upptagits i de ursprungliga beräkningarna på grund av att nämnden

då icke hade kännedom om förhållandena på platsen, hade betingat ett

pris av 600 kronor.

Samtliga här ovan omnämnda förhållanden hade samverkat, var i

sin mån, till de uppkomna merkostnaderna. Dessa kostnader understege

emellertid väsentligt summan av de ökade utgifter, som ovan anförda

förhållanden betingat, varvid kunde framhållas, att enbart utgifterna

för arbetsprisernas höjning överstege de uppkomna verkliga merkostnaderna.

Hade sålunda arbetsprisen icke stegrats, hade övriga utgifter

kunnat hållas inom ramen av de anvisade medlen.

Utav nämndens meromnämnda skrivelse den 6 februari 1920 framgånge,

att nämndens kostnadsberäkningar utvisade ej mindre, att byggnaden

kunnat uppföras för ett belopp av cirka 100,000 kronor lägre än

lägsta inkomna anbud, än även att nämnden dessutom hade beräknat, till

skillnad från de föreskrifter, arméförvaltningens fortifikationsdepartement

utfärdat till grund för sagda anbud, att för de uppgivna kostnaderna

dessutom, bland annat, låta inlägga fönsterbänkar av kalksten i sjuksalar

i stället för fönsterbänkar av cement, vilka måste anses ovaraktiga

och olämpliga, linoleummattor å golven, väggbeklädnad och

golvbeläggning av sintrade plattor uti snyggningsrum och dylikt, golv

av marmormosaik i operationsrum, vilket emellertid vid utförandet ersatts

av golv av vita, sintrade plattor, ökade inredningsarbeten m. m.,

tillsammans betingade en merkostnad av cirka 35,000 kronor; varjämte

medel ingått uti kostnadsuppgifterna för verkställande av behövliga

planeringsarbeten och rännstenar. Sålunda hade dessa kostnadsberäkningar

ställts minst 135,000 kronor gynnsammare än det lägsta anbudet.

Beträffande frågan om de uppkomna merkostnadernas undvikande

vid tillämpande av entreprenadsystem erinrade nämnden, att de merkostnader,

som en entreprenör fått bära, torde vara merutgifterna

för tegelinköpet och arbetspriserna, förutsatt, att han icke reserverat

sig . härutinnan. Numera syntes det emellertid att döma av åtskilliga

skiljedomslut, som om stora möjligheter förelåge för en entreprenör att

jämväl få dessa merkostnader betäckta. Det vore sålunda uppenbart,

att denna byggnads utförande under nämndens egen regi tillfört statsverket

väsentliga besparingar.

Bihang till riksdagens •protokoll 1922. 1 saml. 2 höft.

[14.]

1945 21 10

s. 74 Kontrollera mot PDF

74

Fjärde huvudtiteln: 1922 års tilläggsstat.

[14.] Då antalet sjukplatser inom byggnaden utgjorde 92 stycken, upp
ginge

kostnaden per sjukplats till så när 7,00U kronor, vilket belopp

torde kunna anses lågt med hänsyn därtill, att byggnaden uppförts

under maximal-prislägen å arbete och materialier och fyllde alla krav

på en byggnadstekniskt omsorgsfullt utförd byggnad och på en, ur

läkaresynpunkt sett, välinredd och modern hygien fullt tillfredsställandesjukhusbyggnad.

På grund av vad nämnden ovan anfört anhöll densamma, att

Kungl. Maj:t täcktes föreslå 1922 års riksdag att för täckande av

resterande byggnadskostnader för militärsjukhuset i Sollefteå anvisa ett

belopp av 52,082 kronor 95 öre.

Departe- Riksdagarna till och med år 1920 hava för ifrågavarande femton

chefen, kasernetablissemang jämte de i samband med 1914 års härordning beslutade

utvidgningarna vid dem anvisat å anslag för uppförande av

kasernetablissemangen 50,888,500 kronor och å särskilda anslag för

nämnda utvidgningar 915,600 kronor, tillhopa 51,804,100 kronor. I

statsverkspropositionen till 1921 års riksdag beräknade Kungl. Maj:t

sammanlagda kostnaderna för slutförande av kasernbyggnadsarbetena,

med de av Kungl. Maj:t beslutade inskränkningarna i byggnadsprogrammen

till 57,166,617 kronor 45 öre, däri inräknade kostnaderna

för de i samband med 1914 års härordning beslutade byggnadsföretagen.

Den summa, som utöver dittills anvisade belopp skulle ytterligare

erfordras för kasernbyggnadsarbetenas slutförande med nämnda

inskränkningar, utgjorde således (57,166,617:45—51,804,100=) 5,362,517

kronor 45 öre eller i runt tal 5,365,000 kronor. Av detta belopp anvisade

riksdagen 2,715,000 kronor å tilläggsstat för år 1921, men beträffande

återstoden, 2,650,000 kronor, vars anvisande begärts å extra

stat för år 1922, ansåg riksdagen sig på grund av inträffat prisfall

kunna begränsa anvisningen till 2,000,000 kronor. Sistnämnda belopp

uppfördes å extra stat för år 1922. Sammanlagt har riksdagen sålunda

för ändamålet hittills beviljat (51,804,100 + 2,715,000 + 2,000,000=)

56.519.100 kronor.

De av kasernbyggnadsnämnden med skrivelse den 31 augusti 1921

nu ingivna förnyade kostnadsberäkningarna sluta å ett belopp av

58.839.100 kronor. Rörande anledningarna till den sålunda inträdda

kostnadsökningen tillåter jag mig hänvisa till nämndens här ovan meddelade

redogörelse.

Vad beträffar bad- och tvättinrättningen i Skövde, som enligt

sistnämnda kostnadsberäkningar skulle belasta förevarande anslag med

218,000 kronor, finner jag väl goda skäl tala för att en gemensam

s. 75 Kontrollera mot PDF

Fjärde huvudtiteln: 1922 års tillag g sstat. 75

tvättinrättning för garnisonerna i Skövde och Karlsborg förlägges till [14.]

Skövde och uppföres i samband med badinrättning för Skaraborgs

regemente. Med hänsyn till den förestående revisionen av vårt försvarsväsende

och jämväl till rådande statsfinansiella svårigheter torde

emellertid med nämnda byggnadsföretag få tillsvidare anstå. Vid sådant

förhållande och då, enligt vad kasernbyggnadsnämnden uppgivit, byggnadsarbetena,

med de av Kungl. Maj:t beslutade inskränkningar i

byggnadsprogrammen, komma att fullbordas under år 1922, torde anledning

saknas att nu beräkna medel för uppförande av ifrågavarande

bad- och tvättinrättning.

Den av nämnden i skrivelse den 31 augusti 1921 begärda anvisningen

bör sålunda minskas med sist omförmälda belopp, 218,000

kronor. Aven det därefter återstående av kasernbyggnadsnämnden beräknade

beloppet [58,839,100—(56,519,100 + 218,000)=] 2,102,000 kronor

synes mig vara för högt tilltaget. Man torde under 1922 kunna räkna

med avsevärt fallande byggnadskostnader. Men därjämte synes mig böra

tagas under särskild omprövning, huruvida icke även på annat sätt kostnaderna

kunna nedbringas. Jag har redan vidtagit åtgärder för en sådan

omprövning. Den besparing, som på grund av anförda omständigheter

kan vinnas, låter sig på förhand endast approximativt uppskattas, men

synes mig kunna beräknas till i runt tal 500,000 kronor. Då emellertid

byggnadsarbetena skola fullfordas under innevarande år och det sålunda

är av vikt, att tillräckliga medel härför stå till förfogande, vore det

enligt min mening fördelaktigt, om Kungl. Maj:t kunde förfoga över

något belopp till reglerande av eventuella merkostnader. Medel härtill

torde kunna beredas från äldre anslag, som riksdagen å extra stat under

en följd av år och senast å extra stat för år 1909 anvisat till uppförande av

nya byggnader för armén. Å sagda anslag fanns vid 1921 års utgång

en reservation av 695,606 kronor 87 öre, varav ett belopp av 673,500

kronor var avsett för uppförandet av ett kasernetablissemang för fem

skvadroner för Skånska husarregementet, vilket etablissemang icke

kommit till utförande. Riksdagens medgivande torde därför böra inhämtas

för Kungl. Maj:t att efter särskild prövning taga i anspråk högst

500,000 kronor av nämnda reservation till bestridande av uppkommande

merkostnader för arbeten å de utav 1906 års riksdag beslutade

kasernetablissemang för femton infanteriregementen.

Nämndens enligt skrivelsen den 31 augusti 1921 anmälda ytterligare

medelsbehov för innevarande år kunna alltså nedbringas till

[58,839,100—(56,519,100+218,000 + 500,000) =]. 1,602,000 kronor.

Härtill komma två belopp, vilka nämnden i senare avlåtna skrivelser

anmält till ersättande. Det ena av dessa belopp, 53,534 kronor 72 öre,

s. 76 Kontrollera mot PDF

76

Fjärde huvudtiteln: 1922 års tilläggsstcit.

[14.J som nämnden genom skiljedom dömts att utgiva till entreprenör för vissa

arbeten å kasernetablissemanget i Strängnäs, har, såsom förut omförmälts,

enligt Kungl. Majrts beslut utbetalts från kasernbyggnadsanslaget.

Det andra beloppet, 52,082 kronor 95 öre, har nämnden begärt anvisat

till täckande av merkostnader å uppförandet av det numera fullbordade

militärsjukhuset i Sollefteå. Merkostnaderna i fråga hava delvis förorsakats

av oförutsedda omständigheter vid grundläggningsarbetet för byggnaden

jämte prisstegringar å material och arbete samt försenad leverans.

Härav beroende kostnadsökningar lära icke hava legat inom nämndens

makt att förebygga. Andra kostnadsökningar hava däremot uppkommit

därigenom, att nämnden verkställt inredningsarbeten och anordnat lokalutrymme

utöver vad de till Kungl. Maj:t ingivna ritningarna och kostnadsberäkningarna

angivit. Att nämnden vidtagit dessa utvidgningar i

byggnadsprogrammet utan att underställa frågan därom Kungl. Maj:ts

prövning, kan jag icke underlåta att finna anmärkningsvärt. I synnerhet

gäller denna erinran anskaffandet av fast inredning för röntgenavdelning,

varvid jag vill påminna om, att 1921 års riksdag funnit sig

icke kunna bifalla Kungl. Majrts framställning om beviljande av medel

för anskaffande av röntgenutrustning för sjukhuset. Det av kasernbyggnadsnämnden

anmälda merkostnadsbeloppet, 52,082 kronor 95 öre,

torde emellertid böra anvisas å tilläggsstat för år 1922.

Summan av de belopp, för vilka nämnden bör beredas täckning å

tilläggsstat för år 1922, utgör sålunda(l,602,000 +53,534: 72 + 52,082: 95=)

1,707,617 kronor 67 öre eller, i runt tal, 1,707,620 kronor.

Jag hemställer, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen

att för fullföljande av arbetena å de utav 1906

års riksdag beslutade kasernetablissemang för femton

infanteriregementen å tilläggsstat för år 1922 anvisa ett

reservationsanslag av 1,707,620 kronor samt

att medgiva, att för samma ändamål må, efter

Kungl. Maj:ts beprövande, tagas i anspråk ett belopp

av högst 500,000 kronor av det av riksdagen å extra

stat för år 1909 anvisade anslag till uppförande av nya

byggnader för armén.

[15.] 2. Kostnader till följd av uppskjutande tillsvidare av arbetena å uppförande

av kasernetablissemang för Södra skånska infanteriregementet.

För bestridande av de särskilda kostnader, som kunde bliva en

följd av uppskjutande tillsvidare av pågående arbeten å uppförande av

kasernetablissemang för Södra skånska infanteriregementet, anvisade

s. 77 Kontrollera mot PDF

Fjärde huvudtiteln: 1922 års tilläggsstat. 77

1919 års riksdag å tilläggsstat för samma år ett reservationsanslag av

75,000 kronor.

Den beräkning av ifrågavarande kostnader, som förelagts riksdagen,

var baserad på att uppskovet komme att fortvara under cirka ett och

ett hälft år.

I skrivelse den 31 juli 192Q anmälde arméns kasernbyggnadsnämnd,

som handhaver byggnadsarbetena för kasernetablissemanget, att

av ovannämnda anslag ett belopp av i runt tal 10,500 kronor beräknades

återstå oförbrukat vid 1920 års utgång. Då ifrågavarande utgifter under

år 1921 av nämnden uppskattades till 24,300 kronor, hemställde nämnden

om anvisande för ändamålet av (24,300 — 10,500=) 13,800 kronor.

I enlighet härmed föreslog Kungl. Maj:t 1921 års riksdag att för

ifrågavarande ändamål å tilläggsstat för samma år anvisa ett reservationsanslag

av 13,800 kronor.

Riksdagen ansåg emellertid, alt de beräknade kostnaderna för tillsyn

av materialförråd och byggnader vore väl höga, samt att en minskning

av den härmed sysselsatta personalen utan större olägenhet kunde

företagas. På grund härav borde det enligt riksdagens mening vara

tillräckligt, om ett belopp av 10,000 kronor ställdes till förfogande.

I skrivelse den 23 augusti 1921 har nu arméns kasernbyggnadsnämnd

meddelat, att ifrågavarande utgifter till och med den 31 juli

1921 uppgått till........................................ kr. 73,837:45

För återstående 5 månader av år

1921 beräknades följande kostnader:

förvaltare ........................... kr. 1,125: —

1 nattvakt........................... » 2,362: 50

1 grovarbetare .................. )) 1,728: —

diverse expenser............... » 875: —

oförutsedda utgifter, materialier

m. m. för reparation

.......................... » 875:— , 6,905: 50

För år 1922 beräknades följande

kostnader:

förvaltare ........................... kr. 2,700: —

1 nattvakt......................... » 4,700: —

1 grovarbetare .................. » 4,200: —

brandförsäkring ............... » 1,500: —

diverse expenser.............. » 2,100: —

[15.]

Framställning

av arméns

kasernbyggnadsnämnd.

s. 78 Kontrollera mot PDF

78

Fjärde huvudtiteln: 19213 års tillägg sstat.

[15-]

oförutsedda utgifter, materialier

m. m. för reparation.

.......................... kr. 2,100:— pr j 7 grolle

viljade medel..................................................................

Brist.........................................................................................

kronor 98,102: 95

» 85.000: -

kronor 13,102: 95

eller i runt tal 13,000 kronor, varvid förutsattes, att till förvaltaren

dessutom utginge dyrtidstillägg enligt av riksdagen fastställda grunder.

Under förutsättning att arbetena med uppförande av kasernetablissemang

för Södra skånska infanteriregementet icke komme att återupptagas

under år 1922, hemställde alltså kasernbyggnadsnämnden, att

Kung!. Maj:t måtte av riksdagen äska å tilläggsstat för år 1922 ett

belopp av 13,000 kronor för bestridande av de särskilda kostnader,

som blivit en följd av uppskjutande tillsvidare av arbetena å kasernetablissemang

för Södra skånska infanteriregementet invid Lund.

Departements- Kungl. Maj:t har, med riksdagens begivande, den 21 mars 1919

n'' förordnat, att med fortsättandet av arbetena å uppförande av ifrågavarande

kasernetablissemang skulle tillsvidare anstå. Då dessa arbeten

icke torde komma att återupptagas under innevarande år, böra medel

ställas till förfogande för bestridandet av de med det fortsatta uppskovet

förenade kostnader. Den av arméns kasernbyggnadsnämnd

verkställda beräkningen av dessa kostnader giver mig icke anledning

till någon erinran.

Jag hemställer alltså, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen

att för bestridande av de särskilda kostnader, som

blivit en följd av uppskjutande tillsvidare av arbetena

å uppförande av kasernetablissemang för Södra skånska

infanteriregementet, å tilläggsstat för år 1922 anvisa

ett reservationsanslag av 13,000 kronor.

[16.] 3. Merkostnader för anordnande av avloppsledningar från militäretablisse
mangen

å Järvafältet.

Efter därom i propositioner till 1918 års riksdag (nr 423 och 430)

gjorda framställningar anvisade riksdagen medel till anordnande av

avloppsledningar från militäretablissemangen å Järvafältet och Järva

lokomotivstation medelst gemensamt ledningsnät med utlopp i Lilla

Värtan. Kostnaden för arbetets utförande hade då beräknats till 456,200

kronor, varav enligt angiven proportion skulle falla på lantförsvaret

300,000 kronor och på statens järnvägar 156,200 kronor. Av det å

opaginerad Kontrollera mot PDF

Fjärde huvudtiteln: It)22 års tilläggsstat.

7!)

lantförsvaret belöpande beloppet funnos redan förut för ändamålet tillgängliga

39,000 kronor å beviljade anslag till kasernetablissemang för

Svea ingenjörkår och Fälttelegrafkåren, vadan anvisningen under fjärde

huvudtiteln kunde inskränkas till (300,000—39,000=) 261,000 kronor,

därav 100,000 kronor å tilläggsstat för år 1918 och 161,000 kronor å

extra stat för år 1919. Det å statens järnvägar fallande beloppet,

156,200 kronor, anvisades under utgifter för kapitalökning för år 1919.

Genom två brev den 28 juni 1918 ställde Kungl. Maj:t ovannämnda

av riksdagen för lantförsvarets del anvisade medel till arméförvaltningens

fortifikationsdepartements förfogande för därmed avsett ändamål.

I skrivelse till Kungl. Maj:t den 15 mars 1919 meddelade emellertid

fortifikationsdepartementet och järnvägsstyrelsen, att arbetet i fråga beräknades

draga avsevärt större kostnader än vad vid anslagets begärande

förutsatts, och hemställde dessa myndigheter därför, att ett

ytterligare belopp av 347,910 kronor måtte anvisas, varav för lantförsvaret

239,050 kronor och för statens järnvägar 108,860 kronor.

Med anledning härav anbefallde Kungl. Maj:t, som i ärendet hörde

statens arbetslöshetskommission, genom brev den 5 december 1919 järnvägsstyrelsen

att snarast påbörja ifrågavarande arbeten och sedermera

bedriva desamma i den omfattning, som syntes lämplig, särskilt i syfte

att arbetstillfällen kunde beredas arbetare, som förut haft anställning

vid statens järnvägar, varjämte Kungl. Maj:t medgav, att samtliga av

riksdagen för arbetenas utförande dittills anvisade medel finge av järnvägsstyrelsen

för arbetenas bedrivande tagas i anspråk, samt förklarade

sig vilja framdeles, efter framställning till riksdagen, förordna om anvisande

av de ytterligare belopp, som kunde bliva erforderliga för arbetenas

slutförande.

Uti skrivelse den 12 november 1921 hava fortifikationsdepartementet

och järnvägsstyrelsen inkommit med ny framställning i ärendet och

därvid anmält, att arbetet med avloppsledningen, som handhades av

järnvägsstyrelsen, för närvarande vore under utförande samt till och

med september månad 1921 dragit en sammanlagd kostnad av 364,080

kronor 9 öre. Kostnaden för hela arbetet beräknades nu komma att

uppgå till 850,000 kronor.

Vid de förhandlingar, som i enlighet med av Kungl. Maj:t den 17

december 1920 lämnat bemyndigande ägt rum mellan ombud för fortifikationsdepartementet,

järnvägsstyrelsen, byggnadsstyrelsen och Solna

kommun angående anslutning av tilltänkt avloppsledning från kommunen,

hade ombuden enats om ett förslag till avtal, varigenom staten av

[16-]

Arméförvaltningens

fortifikationsdepartements

och järnvägsstyrelsens

framställning

den 15 mars

1919.

Kungl. Maj: t*

beslut den &

december

1919.

Arméförvaltningens

fortifikationsdepartements

och järnvägsstyrelsens

framställning

den 12 november

1921-

s. 80 Kontrollera mot PDF

80

Fjärde huvudtiteln: 1922 års tilläggsstat.

[16.] kommunen tillförsäkrades ett belopp av 30,000 kronor som bidrag till

den gemensamma ledningens utläggande. Då emellertid detta belopp

icke kunde vara att påräkna, förrän avtalet med kommunen underskrivits,

och detta åter icke kunde ske, förrän kommunen fattat beslutet

om ordnande av sin avloppsfråga, syntes det icke möjligt att med säkerhet

påräkna detta belopp, förrän efter det arbetet fullbordats. Under

dylikt förhållande bleve det därför nödvändigt, att medel nu av staten

anvisades för gäldande av samtliga kostnader för ledningen.

Fortifikationsdepartementet och järnvägsstyrelsen hemställde fördenskull,

att å tilläggsstat för år 1922 måtte ytterligare anvisas ett belopp

av 259,000 kronor för lantförsvarets del, varjämte de gjorde framställning

om täckande av de på statens järnvägar fallande merkostnaderna

134,800 kronor med tillgängliga medel.

Departements- Såsom av omförmälda brevet den 5 december 1919 framgår, har

chefen. anledningen till, att arbetena å ifrågavarande avloppsledningar fått påbörjas,

ehuru de för ändamålet av riksdagen anvisade medel visade sig

otillräckliga för arbetenas slutförande, varit önskemålet att bereda arbetstillfällen

åt arbetare, som förut haft anställning vid statens järnvägar.

Numera hava arbetena fortskridit så långt, att de särskilda ledningarna

från Fälttelegrafkårens och Svea ingenjörkårs etablissemang

samt lokomotivstationen vid Järva i huvudsak äro fullbordade och framdragna

till föreningspunkten, där den gemensamma ledningen begynner,

ungefär hälften av den gemensamma ledningen fullbordad samt den

återstående sträckan av densamma under arbete. Att vid sådant förhållande

avbryta arbetet synes föga ändamålsenligt, desto mindre som

en dylik åtgärd skulle medföra, att de med ledningens framdragande

sysselsatta arbetarna bleve utan arbete i en tid, då möjligheten för dem

till andra arbetstillfällen är synnerligen ringa. Arbetet beräknas fullbordat

under loppet av år 1922.

På grund av vad sålunda anförts och efter att hava i ärendet samrått

med chefen för kommunikationsdepartementet finner jag mig böra

förorda, att till avloppsledningarnas slutförande beredas ytterligare erforderliga

medel. Mot det av myndigheterna för ändamålet beräknade

beloppet, 393,800 kronor, har jag ingen anledning till erinran. Enligt

den av 1918 års ''riksdag godkända proportionen för kostnadernas fördelning

mellan lantlorsvaret och statens järnvägar belöpa därav 259,000

kronor å lautförsvaret. Sistnämnda belopp torde böra anvisas å tillläggsstat

för år 1922. Beträffande återstoden, som faller å statens

järnvägar, kommer framställning att göras av chefen för kommunikationsdepartementet.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Fjärde huvudtiteln: 7922 års tilläggsstat. SI

Jag hemställer, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen [16.]

att för bestridande av merkostnader för anordnande

av avloppsledningar frän militäretablissemangen å

Järvafältet å tilläggsstat för år 1922 anvisa ett reservationsanslag

av 259,000 kronor.

4. irdösen av vissa byggnader å Revingehed. [17.1

Sedan Kungl. Maj:t i proposition till 1911 års riksdag (nr 157) gjort

framställning om beredande av understöd åt officers- och underofficerskårer,

vilka åsamkades förlust i avseende å en del dem tillhöriga byggnader

å mötesplatser, medgav riksdagen i skrivelse den 24 maj 1911 (nr

160), att, då olficers- och underofficerskårer tillhöriga byggnader å

mötesplatser genom vederbörande truppförbands förändrade förläggningblivit

eller bleve onyttiga för ägarna samt dessa häftade i skuld med

anledning av samma byggnader, Kungl. Maj:t finge, efter prövning i

varje särskilt fall, från fjärde huvudtitelns allmänna besparingar tilldela

sådan kår understöd med högst det belopp, varmed byggnadernas försäljningspris

understege kårens skuld för desamma.

Av detta medgivande har Kungl. Maj:t begagnat sig, allt efter som

vederbörande truppförband flyttat från äldre mötesplatser in i nya kasernetablissemang.

Så har emellertid icke kunnat äga rum beträffande Södra skånska

infanteriregementet av den anledning, att dess en gång beslutade förflyttning

från mötesplatsen Revingehed till nytt kasernetablissemang invid

Lund uppskjutits på obestämd tid. Vid sådant förhållande hava

officers- ocb underofficerskårerna vid nämnda regemente, vilka äga byggnader

å Revingehed, för vilka de häfta i skuld, utan egen förskyllan

härutinnan försatts i en sämre ställning än motsvarande kårer vid andra

truppförband, som fått inflytta i nya etablissemang.

Chefen för ifrågavarande regemente har i skrivelse till Kung]. Maj:t chefens för

den 3 mars 1920 framhållit detta missförhållande och därvid anfört, Sö?r,a skän.ska

bland annat, löljandG. regementet

Vid regementet rådde ännu vissa förhållanden, vilka vore att betrakta

som kvarlevor från indelningsverkets tid, avpassade som de vore

efter den tidens korta övningsperioder under den blida årstiden, och

som bland annat bestode däri, att kronan icke tillgodosåge regementet

med en hel del byggnader och lokaler, nödvändiga för regementets tillvaro

å Revinge övningsplats, utan hade överlämnat omsorgen om dessa

behovs fyllande åt befälskårerna (officers-, underofficers- och musikunderBiliang

till riksdagens protokoll 192.2. 1 samt. 2 höft. 194521 11

s. 82 Kontrollera mot PDF

82 Fjärde huvudtiteln: 1922 års tilläggsstat.

[17.] officerskårerna). Att detta sedan långa tider tillbaka vållat och fortfarande

beredde befälskårerna stora svårigheter, icke minst av ekonomisk

natur, tarvade icke närmare förklaring.

För att vinna någon lindring i betrycket hade regementschefen

lyckats utverka Kungl. Maj:ts medgivande för befälskårerna om befrielse

från annuiteters (= ränta och amortering) erläggande å vissa lån

för kårerna tillhöriga byggnader å mötesplatsen till dess fråga om inlösen

av byggnaderna blivit av Kungl. Maj:t avgjord. Sådant medgivande

lämnades nämligen genom kungl. brev den 28 september 1917

för officerskåren från den 30 oktober 1916 beträffande dess lån i

statskontoret, utgörande vid sistnämnda tidpunkt 20,604 kronor 70 öre,

och genom kungl. brev den 5 april 1918 för underofficers- och musikunderofficerskårerna

beträffande deras respektive lån för likartat ändamål,

vilka dittills befunnit sig i enskilda penninginrättningar, men som

i samband med medgivandet överflyttades till statskontoret och vid

tidpunkten härför utgjorde, underofficerskårens lån 6,800 kronor och

musikunderofficerskårens 2,475 kronor.

Underhållet av befälskårens byggnader vilade däremot allt fortfarande

på respektive kårer. Att ingen framställning om befrielse härifrån

blivit gjord, vore förnämligast beroende på de förhoppningar, man

hyst att i samband med inflyttande i ett nytt kasernetablissemang få

byggnaderna å Revingehed av kronan inlösta och därmed komma in i

drägliga förhållanden, något som man haft grundad anledning att förmoda

bland annat av riksdagens en gång, sedan kasernbyggnadsfrågan

år efter år förhalats, gjorda uttalande, att kasernbyggnadsarbetet skulle

så bedrivas, att inflyttning i det njm etablissemanget kunde verkställas

senast hösten 1919.

Nu vore emellertid nämnda tidpunkt redan passerad, kasernbyggnadsarbetet

syntes vara undanskjutet på obestämd framtid och byggnaderna

på Revingehed, på vilkas underhåll man under de senare åren

varken kunnat eller funnit anledning till att offra mer än det nödvändigaste

för att förhindra deras fullständiga förfall, vore i ett jämmerligt

tillstånd, allt under det att kårerna under en lång följd av år hårt pressats

med utgifter för amorteringar och räntor å lånen samt för byggnadernas

underhåll, vilket exempelvis föranlett officerskåren att tidigare taga ett

lån i enskild penninginrättning för att kunna fullgöra sina förpliktelser

med avseende på amortering och förräntning av lånen i statskontoret.

Så .hade officerskåren nödgats ikläda sig skuld för berörda ändamål,

utöver förut angivna lån i statskontoret, till belopp av 7,627 kronor

22 öre till Torna, Bara och Harjagers härads sparbank och 570

kronor till regementets enskilda lägerkassa.

s. 83 Kontrollera mot PDF

Fjärde huvudtiteln: 1922 års tiUäggxstat. 83

Bokförda värdet av officerskårens byggnader å Revingehed, bestående

av en paviljong (mäss), ett bostadshus, ett stall och ett ekonomihus,

utgjorde tillhopa 28,801 kronor 92 öre och brandförsäkringsvärdet

å desamma 42,500 kronor. Underofficerskårerna ägde vardera

endast en byggnad å mötesplatsen, underofficerskåren en mässpaviljong,

vilken vore brand försäkrad för 30,000 kronor, och musikunderofficerskåren

ett bostadshus jämte mässlokal, brandförsäkrad till ett belopp av

15,000 kronor.

Uppenbart vore, att respektive kårer högeligen betungats med amorteringar,

räntor och underhåll av byggnaderna och att fortfarande underhållet,

vartill korame brandförsäkringsavgifters erläggande, vållade dem

stora svårigheter, vilka sedan länge tillbaka ställt dem i en helt annan

och ogynnsammare belägenhet än motsvarande kårer vid regementen

med ordnade kasernförhållanden.

Allt sedan november 1915, då de värnpliktigas första tjänstgöring

förlädes till Lund, hade kårerna ej haft någon nämnvärd användning

av sina byggnader å Revingehed annat än under repetitionsövningarna.

Med hänsyn härtill och för att något mildra verkan av de uttaxeringar,

som årligen måst äga rum från kårernas medlemmar, vore det

hösrelig-en önskvärt, att de underhållskostnader, som efter nämnda tidpunkt

måst offras å byggnaderna, bleve de respektive kårerna av kronan

ersatta, Dessa kostnader belöpte sig till, för officerskåren 2,702

kronor 92 öre, för underofficerskåren 451 kronor 84 öre och för musikunderofficerskåren

84 kronor 6 öre, tillhopa 3,238 kronor 82 öre.

Det förtjänade ock omnämnas, att varken underofficers- eller rnusikunderofficerskårerna

ägde några kårkassor, utan alla gemensamma utgifter

måste direkt uttagas genom uttaxering. Endast officerskåren hade

eu kassa, som genom årliga uttaxeringar och genom att för amorteringar

och räntor å skulden i statskontoret upptaga lån hittills hindrats

från att alldeles försvinna.

På grund av det sålunda anförda anhöll regementschefen, så vitt

nu är i fråga, att kårerna måtte befrias från återbetalningsskyldigliet

av återstående skulder hos statskontoret, mot det att kronan med övertagandet

av byggnadernas underhåll bleve ägare till desamma och att

sålunda de belopp, som vid byggnadernas eventuella försäljning erhölles,

tillfölle kronan, att för inlösen av officerskårens lån hos Torna, Bara

och Harjagers härads sparbank måtte till kåren anvisas 7,627 kronor 22

öre jämte årlig ränta därå med 5 Vs procent från och med den 30 oktober

1916 till och med den 31 oktober 1917 och med 6 procent från

sistnämnda dag till dess betalning skedde, med skyldighet för officers
-

[17.]

s. 84 Kontrollera mot PDF

[17-]

Chefens för

första arméfördelningen

yttrande.

Arméförvaltningens

fortifikation sdepartements

utlåtande

den 24 november

1920.

84 Fjärde huyudtitelu: 1922 års tilläggsstat.

kåren att efter lånets inlösen därom vederbörligen förete bevis, att

på enahanda sätt måtte till officerskåren för inlösen av lånet hos regementets

enskilda lägerkassa anvisas 570 kronor jämte 6 procent årlig

ränta därå från den 1 januari 1920 till inlösningsdagen samt att befälskårerna

måtte av kronan erhålla ersättning för de underhållskostnader,

som nedlagts å byggnaderna efter den 1 november 1915 med tillhopa

3,238 kronor 82 öre.

Regementschefens framställningar hava tillstyrkts av chefen för

första arméfördelningen.

Arméförvaltningens fortifikationsdepartement har avgivit utlåtande

den 24 november 1920 och i förevarande fråga yttrat följande.

Det kunde enligt fortifikationsdepartementets mening icke vara med

billighet överensstämmande, att befälskårerna vid detta regemente, som

i kaserneringsavseende vore mera vanlottat än något annat, fortfarande

skulle betungas med underhållsskyldighet för byggnader, som för bedrivandet

av regementets övningar erfordrades, eller själva hålla byggnader

för inkvartering och expedition å en mötesplats, som fjärran från

regementets bestämda förläggningsort på grund av förhållanden, över

vilka kårerna icke kunnat råda, fortfarande måste användas. Y7äl vore

kårerna, enligt fortifikationsdepartementets åsikt, oförhindrade att till

annan än kronan avyttra dem tillhöriga byggnader, men sådan åtgärd

skulle, på samma gång som den otvivelaktigt komme att förorsaka

kårerna förlust, för vilken de tilläventyrs ej kunde få ersättning, vara

till skada för staten, som i sådant fall icke kunde undgå att anskaffa

kårerna de lägenheter, som för kårernas uppehälle å ifrågavarande

mötesplats under militärövningarnas bedrivande därstädes erfordrades.

Fortifikationsdepartementet ville sålunda biträda regementschefens av

arméfördelningschefen tillstyrkta framställning, att kronan måtte förvärva

äganderätt till kårernas byggnader och därmed övertaga underhållsskyldigheten

av desamma; och som samma skäl, som ovan anförts,

förelåge beträffande underhållet för den förflutna tiden, av regementschefen

angiven från den 1 november 1915, finge departementet jämväl

tillstyrka framställningen om ersättning för de kostnader, som underhållet

under denna tid enligt företedda räkningar betingat och vilka

kostnader, 3,238 kronor 82 öre, ej inginge i de förut angivna skuldbeloppen.

Då officers- och underofficerskårer tillhöriga byggnader å mötesplatser

efter år 1901 av kronan inlösts eller då Kungl. Maj:t medgivit

opaginerad Kontrollera mot PDF

Fjärde huvudtiteln: 1922 års tilläggsstat. Hf>

sådana kårer ersättning för förlust å dylika byggnader, både erforderliga

medel för inlösen eller ersättning anvisats från fjärde huvudtitelns

allmänna besparingar. Av sådana besparingar återstode emellertid numera,

enligt vad fortifikationsdepartementet hos arméförvaltningens civila

departement inhämtat, icke belopp av sådan storlek, att det försloge

för inbetalning av samtliga ovan angivna skulder och den fordrade

ersättningen för byggnadernas underhåll efter den 1 november 1915.

Efter samråd hade departementen kommit till deri uppfattningen, att allmänna

besparingarna kunde anlitas för inlösen av officerskårens skuld

för byggnaderna till Torna, Bara och Harjagers härads sparbank å

7,627 kronor 22 öre jämte ränta därå samt till enskilda lägerkassan

å 570 kronor jämte ränta därå äAmnsom för omförmälda underhållsersättning

med 3,238 kronor 82 öre.

För gäldandet av kårernas skulder till statskontoret funnes icke

vare sig hos fortifikationsdepartementet eller civila departementet medel

tillgängliga. Kårerna hade emellertid, såsom ovan nämnts, redan förut

erhållit anstånd med betalning av annuiteter å lånen, till dess fråga

om inlösen av byggnaderna blivit av Kungl. Maj:t avgjord, varav kårerna

kunde varit berättigade hysa förhoppning om befrielse från skulderna

i sammanhang med byggnadernas överlåtande till kronan. Fortitikationsdepartementet

ansåge också givet, att så borde ske, och att

följaktligen kronans ifrågavarande fordringar borde efter riksdagens

medgivande avskrivas eller ock, om detta ej syntes lämpligt, att ett

fordringarnas kapitalbelopp och räntor motsvarande belopp av riksdagen

äskades för inbetalning till statskontoret, mot det att kårernas skuldebrev

till dem återställdes.

Fortifikationsdepartementet hemställde därför, att Kungl. Maj:t täcktes

dels antaga föreliggande anbud om överlåtelse av äganderätten till ovannämnda

officerskåren, underofficerskåren och musikunderofficerskåren

tillhöriga byggnader, mot det att kårerna befriades från betalningsskyldighet

av sina skulder till staten för byggnaderna jämte räntor

samt officerskåren därutöver erhölle medel för gäldande av sin skuld

till Torna, Bara och Harjagers härads sparbank och till enskilda lägerkassan

jämte räntor, dels för betalning av ej mindre sistnämnda båda

skulder med räntor än även omförmälda kostnader för underhåll från

den 1 november 1915 av befälskårerna tillhöriga byggnader anvisa visst

belopp från fjärde huvudtitelns allmänna besparingar, dels ock hos riksdagen

äska, att statens ovannämnda fordringar med räntor måtte avskrivas

eller att anslag måtte beviljas å ett fordringarna motsvarande

[17.]

s. 86 Kontrollera mot PDF

Fjärde huvudtiteln: 1922 års tilläggsstat.

[17.]

Statskontorets

utlåtande.

Regent en tschefens

skrivelse den

24 november

1921.

Fortifikationsdepartem

en tets utlåtande

den SO

november

1921.

Departements
chefen.

86

belopp för att tillhandahållas statskontoret mot återställandet av de

utav befälskårerna avlämnade skuldebrev.

I ett den 17 februari 1921 avgivet utlåtande har statskontoret framhållit,

att ämbetsverket, därest Kungl. Maj:t skulle anse, att inlösen av

ifrågavarande byggnader borde äga rum, för sin del dock icke kunde

tillstyrka, att, såsom fortifikationsdepartementet ifrågasatt, ersättningför

byggnaderna Unge beredas därigenom, att den s. k. gemensamma

fondens, från vilken fond dessa lån utgått, fordringar helt avskreves,

utan dessa fordringar syntes böra av statsmedel infrias. Då emellertid

av handlingarna i ärendet framginge, att medel för lånens infriande

icke funnes tillgängliga, syntes framställning till riksdagen bliva erforderlig

för beredande av medel för detta ändamål, och borde alltså

äskas ett anslag till täckande av ifrågavarande skulder till den gemensamma

fonden, därvid anslaget, då detsamma måhända kunde komma

att behöva i någon mån överskridas, borde erhålla natur av förslagsanslag.

Sedermera har regementschefen i skrivelse den 24 november 1921

anmält, att efter tidpunkten för avlåtandet av skrivelsen den 3 mars

1920 hade det varit nödvändigt att offra ytterligare underhåll på vissa

av omförmälda byggnader, nämligen

för officerskårens..................................................... kronor 3,049: 31

» musikunderofficerskårens................................. )> 1,477: 72

Summa kronor 4,527: 03

Detta belopp jämte det i skrivelsen den 3 mars 1920 anmälda

underhållsbeloppet, 3,238 kronor 82 öre, eller tillhopa 7,765 kronor 85

öre borde alltså anvisas till ersättande av underhållskostnaderna.

I häröver avgivet utlåtande den 30 november 1921 har arméförvaltningens

fortifikationsdepartement, efter samråd med civila departementet,

hemställt att även nu ifrågavarande ytterligare uppkomna underhållskostnader

måtte anvisas från fjärde huvudtitelns allmänna besparingar,

vilka efter ingången av år 1922 och sedan vissa räntemedel för

året influtit, komme att lämna tillgång till samma kostnaders gäldande.

Genom beslut den 21 juni 1907 förordnade Kungl. Maj:t, att Södra

skånska infanteriregementet skulle förläggas till Lund, så snart kasernetablissemang

för regementet blivit där uppfört.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Fjärd*1 huvudtiteln: W2ä års tilläggsstai.

S7

Sedan i anledning- därav kasernetablissemang för regementet börjat

uppföras invid Lund, förordnade med riksdagens begivande Kungl.

Maj:t den 21 mars 1919, att med fortsättande av arbetena ä etablissemangets

uppförande skulle tillsvidare anstå.

Alltsedan år 1915 hava provisoriska förläggningslokaler för regementet

varit förhyrda i Lund. Under sommarrekrytmötet och regementsövningarna

d. v. s. under tiden slutet av maj—mitten av oktober är

emellertid huvuddelen av regementet förlagd till regementets mötesplats

Revingehed.

De regementets befälskårer tillhöriga byggnader, om vilkas övertagande

av kronan nu väckts förslag, äro alltså fortfarande nödvändiga

för nämnda kårers förläggning å mötesplatsen. Hade däremot kasernbyggnadsarbetet

fått fortsätta planenligt, skulle regementet numera

varit inflyttat i nytt kasernetablissemang och byggnaderna å Revingehed

såsom för sitt ändamål överflödiga kunnat av kårerna avyttras.

På grund av förhållanden, över vilka kårerna ej kunnat råda, bliva

de alltså tvungna att längre tid än som avsetts behålla och vidmakthålla

ifrågavarande byggnader. Jag har förut omnämnt, hurusom kronan

med stöd av 1911 års riksdags därom fattade beslut trätt hjälpande

emellan för de officers- och underofficerskårer, som visats hava gjortförlust

vid försäljning av dem tillhöriga byggnader å mötesplatser, som

på grund av truppförbandets förflyttning övergivits. 1 föreliggande

fall möter mot tillämpandet av nämnda riksdagsbeslut hinder därutinnan,

att genom beslutet understöd i förevarande hänseende gjorts

beroende av, att byggnaderna genom truppförbandets förändrade förläggning

blivit onyttiga för ägarna. Med hänsyn till de särskilda

omständigheter, vilka i detta fall föranleda uppskov med regementets

kasernering, synes det mig såsom allenast en gärd av rättvisa, att

befälskårerna vid Södra skånska infanteriregementet befrias från den

ekonomiska tunga, som byggnaderna i så många år utgjort för dem,

och att densamma överflyttas å kronan. I betraktande av samma

omständigheter torde det även vara billigt att, på sätt arméförvaltningens

fortifikationsdepartement tillstyrkt, kronan håller kårerna skadeslösa

för de kostnader, de efter den 1 november 1915 nedlagt å byggnadernas

underhåll. Kronan skulle alltså hava att täcka de skulder,

som befälskårerna iklätt sig för byggnaderna, och gottgöra nämnda

underhållskostnader samt på dessa villkor erhålla äganderätten till

byggnaderna.

Beträffande storleken av de skulder, vari befälskårerna häfta för

omförmälda byggnader, har upplysts, att kapitalskulderna utgöra, officers
-

s. 88 Kontrollera mot PDF

88

Fjärde huvudtiteln: 1922 års tilläggsstat.

[17.] kårens till statsverket 20,604 kronor 66 öre, till Torna, Bara och Harjagers

härads sparbank 7,627 kronor 22 öre och till regementets

enskilda lägerkassa 570 kronor, underofficerskårens till statsverket 6,800

kronor och musikunderofficerskårens till statsverket 2,475 kronor, vadan

kårernas sammanlagda kapitalskulder utgöra 38,076 kronor 88 öre.

Enligt av mig från statskontoret inhämtad uppgift uppgingo räntorna

å de från statsverket erhållna lånen, med vilkas erläggande kårerna

erhållit anstånd i avvaktan på avgörandet av frågan om inlösen av berörda

byggnader, vid 1921 års slut till sammanlagt. 5,591 kronor 91 öre.

Sparbankslånet och lånet hos lägerkassan löpa med årlig ränta av, det

förra lånet 5 Va procent från och med den 30 oktober 1916 till och

med den 31 oktober 1917 och 6 procent från sistnämnda dag samt det

senare lånet 6 procent från den 1 januari 1920 till inlösningsdagen. Vid

1921 års utgång uppgingo samtliga lånens kapital och räntor till i

runt tal 46,000 kronor. Lägges härtill sammanlagda beloppet av de

underhållskostnader, vilkas ersättande begärts, 7,765 kronor 85 öre,

skulle kronans utgifter för byggnadernas övertagande belöpa sig till i

runt tal 53,800 kronor jämte under år 1922 upplöpande räntor. Erinras

bör att, såsom förut omförmälts, byggnadernas brandförsäkringsvärde

utgör 87,500 kronor.

På sätt arméförvaltningens vederbörande departement föreslagit,

håller jag före, att för betalning av såväl officerskårens skulder till

sparbanken och lägerkassan jämte å desamma till inlösningsdagen upplupna

räntor som omförmälda kostnader för underhåll av byggnaderna

medel böra anvisas från fjärde huvudtitelns allmänna besparingar, vilka

komma att lämna tillgång därtill. Härför torde ett belopp av högst

19,800 kronor behöva tagas i anspråk, vartill riksdagens medgivande

torde böra inhämtas. För återbetalning av kårernas lån hos den under

statskontorets förvaltning stående s. k. gemensamma fonden jämte å dessa

lån till inlösningsdagen upplupna räntor torde lämpligast, på sätt detta

ämbetsverk föreslagit, böra äskas ett särskilt anslag av förslagsanslags

natur. Beloppet av detta anslag torde böra beräknas till 37,000 kronor.

I anslutning till vad jag sålunda anfört får jag hemställa, att Kungl.

Maj:t måtte föreslå riksdagen att

dels medgiva,

att kronan må på ovan angivna villkor inlösa

omförmälda officers-, underofficers- och musikunderolficerskårerna

vid Södra skånska infanteriregementet

tillhöriga byggnader å mötesplatsen Revingehed samt

s. 89 Kontrollera mot PDF

89

Fjärde huvudtiteln: 1922 års tilläggsstat.

att för betalning av ej mindreofficerskårcns gäld [17.]

till Torna, Bara och Harjagers härads sparbank och

regementets enskilda lägerkassa med räntor än även

å nämnda byggnader efter den 1 november 1915 utav

befäiskårerna nedlagda underhållskostnader må tagas

i anspråk ett belopp av högst 19,800 kronor av fjärde

huvudtitelns under avd. Lantförsvaret uppkomna allmänna

besparingar,

dels ock för täckande av kårernas gäld till den

under statskontorets förvaltning stående s. k. gemensamma

fonden jämte upplupna räntor å tilläggsstat

för år 1922 anvisa ett förslagsanslag av 37,000 kronor.

5. Inlösen av vissa byggnader å Itöaimslält. [18.]

Genom brev den 22 juli 1921 bemyndigade Kungl. Maj:t arméförvaltningens

fortitikationsdepartement att sluta avtal med officerskåren

vid Första livgrenadjärregementet om inköp, för att användas av flygkompaniet,

av den västra av de officerskåren tillhöriga byggnaderna å

Malmslätt för en köpeskilling av högst 40,500 kronor, att gäldas av

fjärde huvudtitelns allmänna besparingar.

Vidare har Kungl. Maj:t genom brev den 13 oktober 1921 bemyndigat

fortifikationsdepartementet att träffa avtal med officers- och underofficerskårerna

vid Andra livgrenadjärregementet om inköp, likaledes för

att användas av flygkompaniet, av dels en officerskåren tillhörig bostadsbyggnad,

dels ock en underofficerskåren tillhörig mäss- och bostadsbyggnad,

båda å Malmslätt, för en köpeskilling av 40,000 kronor, respektive

25,000 kronor eller för tillhopa 65,000 kronor, att gäldas med 20,000

kronor av fjärde huvudtitelns allmänna besparingar och med 45,000

kronor av samma huvudtitels anslag till extra utgifter.

Ovan nämnda byggnader äro avsedda att av flygkompaniet användas

för följande ändamål, nämligen: olficerskårens vid Första livgrenadjärregementet

byggnad förberedande av inkvartering åt officerare,

kommenderade till flygplanförareutbildning, officerskårens vid Andra livgrenadjärregementet

byggnad för inkvartering av personal, tillhörande

flygspanarskolan, och för beredande av tillgång till erforderliga undervisningslokaler

för densamma, samt underofficerskårens vid sistnämnda

regemente byggnad för tillgodoseende av behovet av mässlokal för

flygkompaniets underofficerare och för inkvartering av dess underofficerare

jämte likställda samt gifta furirer.

Bihang till riksdagens protokoll 1922. 1 saml. 2 käft.

1945 21 12

s. 90 Kontrollera mot PDF

90

[18.]

Chefens för

Första livgrenadjärregementet

framställning.

Befälhavarens

för Falttelegrafkftren

yttrande.

Chefens för

andra arméfördelningen

yttrande.

Fjärde huvudtiteln: 1922 års tillägg sstat.

I skrivelse till fortifikationsdepartementet den 29 oktober 1921 har

chefen för Första livgrenadjärregetnentet å vederbörande kårers vägnar

till inlösen av Kungl. Maj:t och kronan hembjudit ytlerligare byggnader

å Malmslätt, nämligen regementets officerskårs återstående bostadshus

— det östra — och regementets underofficerskårs mässbyggnad med

närliggande avträdesbyggnad. Regementschefen anförde därvid, att

efter inflyttning i regementets nu under uppförande varande kasernetablissemang

i Linköping, vilken inflyttning enligt plan vore avsedd

att komma att äga rum under hösten 1922 efter regementsövningarnas

slut, regementet under hela året komme att bliva förlagt till Linköping

och underofficerskåren att erhålla såväl bostäder som mässlokal i det

nya etablissemanget. Förenämnda kårerna tillhöriga byggnader, som av

kårerna själva uppförts, behövde sålunda efter nämnda tidpunkt ej vidare

av dem disponeras. Med anledning härav och då regementschefen under

hand erhållit kännedom om, att flygkompanit alltjämt vore i behov av

ytterligare utrymme å Malmslätt, anhölle regementschefen, att nämnda

byggnader, vilka enligt den 20 oktober 1921 dagtecknat värderingsinstrument

värderats till 57,000 kronor respektive 35,000 kronor, måtte

av fortifikationsdepartementet övertagas för en kostnad av 40,000 kronor

för officerskårens byggnad och 24,000 kronor för underofficerskårens

byggnad för att av flygkompaniet disponeras efter regementets inflyttning

i dess nya kasernetablissemang i Linköping.

I ett den 3 november 1921 avgivet yttrande bär befälhavaren för

Fälttelegrafkåren anfört, att han efter anställd undersökning på platsen

funnit, att officersbyggnaden lämpligen kunde disponeras som bostadshus

för äldre gifta officerare vid flygkompaniet. Med hänsyn till flygtjänstens

ändamålsenliga bedrivande skulle det givetvis vara av stor

betydelse, att inkvartering å Malmslätt kunde beredas så många flygofficerare

som möjligt. Beträffande åter underofficerskårens byggnad

ansåge kårbefälhavaren, att denna med fördel kunde komma till användning

för beredande av samlingsrum för flygkompaniets furirer samt

för de vid kompaniet tjänstgörande vapenföra studenter, för vilka kategorier

dylika lokaler för närvarande icke funnes att tillgå. Mot de

belopp, som begärts för byggnaderna, hade kårbefälhavaren ej funnit

något att erinra, och ville han således tillstyrka den föreslagna inlösen

av byggnaderna.

Chefen för andra arméfördelningen har tillstyrkt förevarande framställning.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Fjärde huvudtiteln: 1922 års tilläggsstat. Öl

Arméförvaltningens fortifikations- och civila departement hava i ett [18.]

den 16 november 1921 avgivet utlåtande i ärendet förklarat sig anse Arméforvalt

det för Kungl. Maj:t och kronan lämpligt och förmånligt att för an- nig*°"jollf°rtl"

givet ändamål förvärva ifrågavarande byggnader, då de vore därför er- och civila de
forderliga.

SSEL?

Vidkommande medel för löseskillingarnas gäldande skulle dessa

rätteligen utgå från fjärde huvudtitelns allmänna besparingar, men

då dessa medel för närvarande ej därtill lämnade tillgång, ansåge departementen,

att köpeskillingarna borde gäldas av fjärde huvudtitelns

anslag till extra utgifter.

Av vad i ärendet förekommit framgår, att sedan Första livgrenad- Departementsjärregementet

under hösten 1922 inflyttat i nytt kasernetablissemang i

Linköping, ifrågavarande officers- och underofficerskårerna vid regementet

tillhöriga byggnader bliva för kårerna obehövliga. Vid sådant

förhållande och då byggnaderna kunna finna tjänlig användning för

försvarets ändamål, synes det mig lämpligt, att byggnaderna förvärvas

för kronans räkning. Byggnaderna hava av sakkunniga besiktningsmän

vid värdering den 22 oktober 1921 uppskattats till sammanlagt

80,000 kronor. Det för byggnadernas inlösen begärda priset, 64,000

kronor, torde sålunda få anses förmånligt.

Emellertid bör enligt min mening anslaget till extra utgifter icke

tagas i anspråk för ändamål, varom nu är fråga. Då de allmänna besparingarna

under huvudtiteln ej lämna tillgång till bestridande av

inlösningssumman, torde särskilt anslag böra äskas för ändamålet.

På grund av vad sålunda anförts hemställer jag, att Kungl. Majrt

måtte föreslå riksdagen

att för inlösen av vissa officers- och underofficerskårerna

vid Första livgrenadjärregementet tillhöriga

byggnader å Malmslätt på tilläggsstat för år 1922 anvisa

ett förslagsanslag, högst, 64,000 kronor.

6. Förstärkning av ordinarie reservationsanslaget till ingenjörmateriel. [19.]

Ordinarie reservationsanslaget till ingenjörmateriel har såväl för

åren 1920 och 1921 som för innevarande år i riksstaten upptagits med

124,100 kronor. Anslaget är beräknat efter de före kristidens inträde

rådande prisförhållanden.

s. 92 Kontrollera mot PDF

92

Fjärde huvudtiteln: 1922 års tilläggsstat.

[19.]

Förstärkningsanelag

för

år 1920.

Förstärkningsanslag

för

år 1921.

Arméförvalt
ningens
framställning.

Uti sin skrivelse den 30 augusti 1919 angående lantförsvarets

medelsbehov gjorde armé förvaltningen framställning om anvisande av

medel till förstärkning av 1920 års ordinarie anslag till ingenjörmateriel

samt anförde till. stöd härför, att dåvarande priser uppginge till

för läder omkring 150 % utöver 1914 års pris

» trä » 200 % y> » » »

)) järn » 250 % » » » » och

» arbetslöner » 100 % » » » »

Vid sådant förhållande syntes merkostnaden under år 1920 icke

kunna sättas lägre än till 120 procent. Anslaget till ingenjörmateriel

vore för år 1920 upptaget till 124,100 kronor. Efter avdrag för flygmaterielens

underhåll, 37,500 kronor, varpå förstärkning begärts i annat

sammanhang, återstode för övrig ingenjörmateriels underhåll 80,600

kronor. Merkostnaden härå efter 120 procent utgjorde 103,920 kronor.

I överensstämmelse härmed föreslog Kungl. Maj:t 1920 års riksdag

att till förstärkning av ordinarie reservationsanslaget till ingenjörmateriel

å tilläggsstat för samma år anvisa ett förslagsanslag, högst, 103,920

kronor.

Vad Kungl. Maj:t sålunda föreslagit bifölls av riksdagen.

Uppå därom av arméförvaltningen med stöd av enahanda motivering

gjord hemställan föreslog Kungl. Magt nästlidet års riksdag att för

samma ändamål å tilläggsstat för år 1921 anvisa ett anslag av 103,920

kronor.

Med anledning härav anförde riksdagen i skrivelse den 16 mars

1921, nr 82, att man på grund av inträffat prisfall å materialier enligt

riksdagens mening syntes kunna utgå från en beräkning av allenast

100 procents förstärkning av den för underhåll av annan ingenjörmateriel

än flygmateriel avsedda delen av det ordinarie anslaget eller

86,600 kronor. Det begärda anslaget syntes sålunda kunna minskas

från 103,920 kronor till 86,600 kronor. Riksdagen anmälde alltså, att

riksdagen till förstärkning av ordinarie reservationsanslaget till ingenjörmateriel

å tilläggsstat för år 1921 anvisat ett förslagsanslag, högst,

86,600 kronor.

Under åberopande av liknande skäl, som föranledde arméförvaltningens

framställning om anvisande av förstärkaingsanslag för år 1921,

har nu ämbetsverket hemställt, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen

att för ifrågavarande ändamål å tilläggsstat för år 1922 anvisa ett belopp

av 86,600 kronor.

s. 93 Kontrollera mot PDF

Fjärde huvudtiteln: 1922 års tilläggsstat. 93

I enlighet med arméförvaltningens förslag hemställer jag, att Kungi. [19.]

Maj:t måtte föreslå riksdagen Departements
chefen.

att till förstärkning av ordinarie reser v allo n sans I ag et

till ingenjurmateriel å tilläggsstat för år 1922 anvisa

ett förslagsanslag, högst, 86,600 kronor.

7. Förstärkning av anslaget till komplettering av viss ingenjörmaterie!. [20.]

Med bifall till Kungl. Maj:ts därom gjorda framställning beviljade

1918 års riksdag för komplettering av viss ingenjörmateriel ett anslag

av 366,200 kronor. Av det sålunda beviljade anslaget har riksdagen

anvisat

för

år

1919.....................

...................... kronor

156,900: —

»

1920......................

..... »

83,300: —

»

»

1921..................

............................. »

63.000: -

))

»

1922......................

»

63.000: —

Summa kronor

366,200: —

Det för år 1922 anvisade beloppet är avsett för komplettering av

fästningstelegrafmaterielen i Boden.

Uti skrivelse den 31 augusti 1918 angående lantförsvarets medelsbehov

anmälde arméförvaltningen, att med hänsyn därtill att såväl

material- som arbetspriser väsentligt ökats, sedan de till grund för anslaget

liggande kostnadsberäkningarna uppgjorts, den materiel, vartill

medel anvisats å 1919 års stat, icke kunde fullständigt anskaffas, därest

icke ytterligare anslag, motsvarande den sannolika merkostnaden, ställdes

till förfogande. Enligt, inhämtade upplysningar uppginge merkostnaden

till omkring 50 procent. Med hänsyn därtill att en del av den till

anskaffning under år 1919 beslutade materielen kunde enligt avslutat

kontrakt erhållas för beräknad kostnad, behövde 1919 års anslag emellertid

förstärkas endast med 59,650 kronor. I enlighet härmed hemställde

arméförvaltningen, att nämnda belopp måtte anvisas å tilläggsstat för

år 1919.

Med anledning härav gjordes till 1919 års riksdag framställning

om anvisande å tilläggsstat för samma år av ett förstärkningsanslag om

59.650 kronor, och blev denna framställning av riksdagen bifallen.

På därom av Kungl. Maj:t gjorda framställningar har riksdagen

sedermera å tilläggsstat för åren 1920 och 1921 anvisat särskilda mer
-

s. 94 Kontrollera mot PDF

[20.]

Arméförvaltaingens

framställning.

Departements
chefen.

[21.]

Framställning

av flygkommissionen.

Yttrande

ar chefen för

Fälttelegrafkåren.

94 Fjärde huvudtiteln: 1922 års tilläggsstat.

kostnadsanslag å respektive 41,650 kronor och 31,500 kronor efter en

beräkning- av 50 procents förstärkning å de ursprungligen beräknade

anskaffningskostnaderna.

Arméförvaltningen har nu anfört, att av samma skäl, som gällt för

under de senaste åren anvisade anslag, behov av förstärkning förelåge

beträffande det anslag å 63,000 kronor, som 1921 års riksdag å extra

stat för år 1922 anvisat till komplettering av viss ingenjörmateriel. På

grund av numera inträffade prisfall syntes dock detta förstärkningsanslag

kunna upptagas med ungefär 30 procents reducering. Det i

detta sammanhang erforderliga beloppet skulle sålunda utgöra

r _ /30 x 31,500\ 1

31,500—-jqq--) = J 22,050 kronor eller avrundat 22,000 kronor.

På grund härav hemställde armé förvaltningen, att Kungl. Maj;t

måtte föreslå riksdagen att för bestridande av under år 1922 uppkommande

merkostnader för komplettering av viss ingenjörmateriel å tillläggsstat

för år 1922 anvisa ett förslagsanslag, högst, 22,000 kronor.

Enär det givetvis är av vikt, att den beslutade materielanskaffningen

kan slutföras på ett planenligt sätt, och då jag icke har något

att erinra mot den av arméförvaltningen verkställda beräkningen av de

merkostnader, varom här är fråga, hemställer jag, att Kungl. Maj:t

måtte föreslå riksdagen

att till förstärkning av anslaget till komplettering av

viss ingenjörmateriel å tilläggsstat för år 1922 anvisa

ett förslagsanslag, högst, 22,000 kronor.

8. Provbelastning av ett flygplan.

Med anledning av vingbrott å ett flygplan, varigenom en av arméns

flygare omkommit, har flygkommissionen i skrivelse till chefen för fortifikationen

den 18 mars 1921 anhållit, att i och för fullständig undersökning

angående hållfastheten av arméns jagar flygplan, typ Phoenix,

vid flygkompaniet å Malmslätt måtte få företagas belastningsprov med

en Phoenix-jägare.

Chefen för Fälttelegrafkåren, vilkens yttrande inhämtats, har beräknat

kostnaderna för en sådan provbelastning sålunda:

opaginerad Kontrollera mot PDF

Fjärde huvudtiteln: 1922 års tilläggsstat.

<).r>

iordningställande av anordningar för flygplanets upp- [21.]

läggande .......................................................................... kronor 500: —

handräckning vid provbelastningen inklusive montering

av flygplanet..................................................................... * 150: —

tillverkning av två nya vingställ, vilka avses att ersätta

dem, som vid provbelastningen komma att

förstöras......................................................... » 10,000: —

Summa kronor 10,650: —

Arméförvaltningen har anfört, att utförandet av en sådan prov- yttrande

belastning syntes vara av stor betydelse för utrönande av hållfastheten avTal^™égf°i["

hos ifrågavarande typ av jagarflygplan till förekommande av förnyade

olycksfall på grund av alltför klent konstruerad materiel. Mot den av

chefen för Fälttelegrafkåren föreslagna kostnadsberäkningen hade arméförvaltningen

intet att erinra. Med anledning av vad sålunda anförts

hemställde arméförvaltningen, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen

att för provbelastning av ett flygplan å tilläggsstat för år 1922 anvisa

10,650 kronor.

Av vad sålunda anförts synes framgå, att det är av vikt, att de Departements.

föreslagna belastningsproven snarast möjligt må kunna verkställas. I cieenlikhet

med arméförvaltningen anser jag därför, att de för ändamålet

erforderliga medlen, 10,650 kronor, redan under innevarande år böra

ställas till förfogande.

Jag hemställer alltså, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen

att för verkställande av provbelastning av ett flygplan

å tilläggsstat för år 1922 anvisa ett reservationsanslag

av 10,650 kronor.

F. Diverse.

1. Täckande av brister å vissa ordinarie reservationsanslag. [22.]

Enligt vad jag inhämtat, komma, på grund av förhållanden, vilka

vid uppgörandet av förslag till riksstat för år 1921 icke kunnat förutses,

s. 96 Kontrollera mot PDF

41

96 Fjärde humdtiteln: 1922 års tilläggsstat.

[22.] brister att uppstå å vissa av fjärde huvudtitelns reservationsanslag för

nämnda år. Ifrågavarande brister, vilka ännu icke äro till siffran kända

men kunna approximativt beräknas till 350,000 kronor, torde böra

täckas genom anslag å tilläggsstat för innevarande år.

Jag får därför hemställa, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen

att, i avvaktan på den proposition, som kan

komma att avlåtas angående täckande av brister å vissa

ordinarie reservationsanslag för år 1921, tillsvidare under

fjärde huvudtiteln, avd. Lantförsvaret, å tilläggsstat

för år 1922 beräkna ett förslagsanslag, högst, 350,000

kronor.

s. 97 Kontrollera mot PDF

Fjärde huvudtiteln: 1922 års tilläggsstat.

97

II. SJÖFÖRSVARET.

A. Undervisning, understöd och expenser m. m.

1. Förstärkning av ordinarie förslagsanslaget till skrivmaterialier [23.]

och expenser m. m.

Under åberopande av vad jag under punkten 81 i det vid årets statsverksproposition

fogade statsrådsprotokollet över försvarsärenden anfört,

får jag hemställa, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen

att till förstärkning av ordinarie förslagsanslaget

till skrivmaterialier och expenser m. m. å tilläggsstat för

år 1922 anvisa ett förslagsanslag, högst, 100,000 kronor.

B. Förplägnad, beklädnad m. m.

1. Förstärkning av ordinarie förslagsanslaget till förplägnad. [24.]

Under åberopande av vad jag under punkten 85 i det vid årets

statsverksproposition fogade statsrådsprotokollet över försvarsärenden

anfört, får jag hemställa, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen

att till förstärkning av ordinarie förslagsanslaget

till förplägnad å tilläggsstat för år 1922 anvisa ett

förslagsanslag, högst, 1,479,800 kronor.

2. Förstärkning av ordinarie reservationsanslaget till beklädnad. [25.]

Under åberopande av vad jag under punkten 86 i det vid årets

statsverksproposition fogade statsrådsprotokollet över försvarsärenden

anfört, får jag hemställa, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen

att till förstärkning av ordinarie reservationsanslaget

till beklädnad å tilläggsstat för år 1922 anvisa ett

förslagsanslag, högst, 768,700 kronor.

Bihang till riksdagens protokoll 1922. 1 sand. 2 käft.

1945 91 13

s. 98 Kontrollera mot PDF

98

Fjärde huvudtiteln: 1922 års tilläggsstat.

3. Förstärkning av ordinarie reservationsanslaget till kasern- och

förplägnadsutredning samt sängservis m. m.

Under åberopande av vad jag under punkten 87 uti det vid årets

statsverksproposition fogade statsrådsprotokollet över försvarsärenden

anfört, får jag hemställa, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen

att till förstärkning av ordinarie reservationsans}åget

till kasern- och för/fägnad sutredning samt sång servis

m. m. å tilläggsstat för år 1922 anvisa ett förslagsanslag,

högst, 46,860 kronor.

4. Förstärkning av ordinarie förslagsanslaget till bränsle, lyse, vatten,

renhållning och tvätt m. m.

Under åberopande av vad jag under punkten 88 i det vid årets

statsverksproposition fogade statsrådsprotokollet över försvarsärenden

anfört, får jag hemställa, att Kungl. J\laj:t måtte föreslå riksdagen

att till förstärkning av ordinarie förslagsanslaget

till bränsle, lyse, vatten, renhållning och tvätt m. m. å

tilläggsstat för år 1922 anvisa ett förslagsanslag,

högst, 447,000 kronor.

C. Övningar.

1. Förstärkning av ordinarie reservationsanslaget till flottans krigs
beredskap

och övningar.

Under åberopande av vad jag under punkten 89 i det vid årets

statsverksproposition fogade statsrådsprotokollet över försvarsärenden

anfört, får jag hemställa, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen

att till förstärkning av ordinarie reservationsanslaget

till flottans krig sberedskap och övningar å tilläggsstat

för år 1922 anvisa ett förslagsanslag, högst, 410,000

kronor.

s. 99 Kontrollera mot PDF

Fjärde huvudtiteln: 1922 års tilläggsstat.

99

2. Förstärkning av ordinarie reservationsanslaget till kustartilleriets krigs- [29.]

beredskap och övningar.

Under åberopande av vad jag under punkten 90 i det vid årets

statsverkspropoeition fogade statsrådsprotokollet över försvarsärenden

anfört, får jag hemställa, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen

att till förstärkning av ordinarie reservationsanslaget

till kustartilleriets krig sb er edskap och övningar å tilläggsstat

för år 1922 ''anvisa ett förslagsanslag, högst,

286,900 kronor.

D. Flytande materiel och byggnader.

l. Förstärkning av ordinarie reservationsanslaget till flottans nybyggnad [30.]

och underhåll.

Under åberopande av vad jag under punkten 94 i det vid årets

statsverksproposition fogade statsrådsprotokollet över försvarsärenden

anfört, får jag hemställa, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen

att till förstärkning av ordinarie reservationsanslaget

till flottans nybyggnad och underhåll å tilläggsstat för

år 1922 anvisa ett förslagsanslag, högst, 3,032,000

kronor.

2. Reparation av Skeppsholmsbron. [31 ]

I skrivelse den 22 augusti 1921 angående särskilda medelsbehov

å tilläggsstat för år 1922 har marinförvaltningen anfört följande.

Varvschefen vid flottans station i Stockholm hade i skrivelse till

marinförvaltningen den 30 juni 1921 anmält,■ att Skeppsholmsbron snarast

möjligt behövde undergå en genomgripande reparation. Vid verkställd

undersökning av bron hade det nämligen visat sig, att brojärnet

genom rost m. m. vore skadat i sådan omfattning, att trafiksäkerheten

särskilt vid större belastning å bron vore tvivelaktig.

s. 100 Kontrollera mot PDF

100

Fjärde huvudtiteln: 1922 års tilläggsstat.

[31.] För brons reparation, så att den återställdes till ursprunglig styrka,

beräknades kostnaden uppgå till 157,500 kronor.

Chefen för varvets byggnadsdepartement hade i skrivelse till varvschefen

föreslagit, att bron i samband med reparationen även måtte förstärkas

för att medgiva biltrafik med laster upp till 5 tons hjultryck,

i vilket fall kostnaden ökades med 85,000 kronor till 242,500 kronor.

Varvsehefen hade emellertid ansett trängande behov för närvarande ej

föreligga att verkställa de ifrågasatta förstärkningsarbetena.

Med instämmande i varvschefens sålunda uttalade åsikt rörande

förstärkningsarbetena har marinförvaltningen, under framhållande av nödvändigheten,

att Skeppsholmsbron utan dröjsmål sattes i fullt trafikvärdigt

skick, hemställt, att för reparation av Skeppsholmsbron måtte

på tilläggsstat för år 1922 anvisas ett reservationsanslag av 157,500

kronor.

Departements- Skeppsholmsbron i Stockholm, vilken förbinder Skeppsholmen med

chefen. Blasieholmen, är uppförd genom medel, som 1856—1858 års riksdag

anslagit för ändamålet.

Då här ifrågavarande reparationsarbete icke utan våda för trafiksäkerheten

kan uppskjutas, finner jag mig böra tillstyrka den begärda

medelsanvisningen å tilläggsstat för innevarande år.

Jag hemställer alltså, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen

att för reparation av Skeppsholmsbron å tilläggsstat

för år 1922 anvisa ett reservationsanslag av 157,500

kronor.

[32.] 3. Förstärkning av ordinarie reservationsanslaget till befästningar,

kustartilleriets kaserner m. m.

Under åberopande av vad jag under punkten 95 i det vid årets statsverksproposition

fogade statsrådsprotokollet över försvarsärenden anfört,

får jag hemställa, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen

att till förstärkning av ordinarie reservationsanslaget

till befästningar, kustartilleriets kaserner rn. m. å tilläggsstat

för år 1922 anvisa ett förslagsanslag, högst, 65,000

kronor.

s. 101 Kontrollera mot PDF

Fjärde huvudtiteln: 1922 års tilläggsstat.

101

4. Förstärkning av ordinarie reservationsanslaget till kustartilleriets

materiel m. m.

Under åberopande av vad jag under punkten 96 i det vid årets

statsverksproposition fogade statsrådsprotokollet över försvarsärenden

anfört, får jag hemställa, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen

att till förstärkning av ordinarie reservationsanslaget

till kustartilleriets materiel m. m. å tilläggsstat för år

1922 anvisa ett förslagsanslag, högst, 224,000 kronor.

Vissa framställningar under rubriken »flytande materiel och byggnader».

Uti sin skrivelse angående särskilda medelsbehov å tilläggsstat för

år 1922 har marinförvaltningen hemställt om beviljande av medel för

tillgodoseende av följande behov, nämligen

till flygstation vid Hägernäs............................................. kronor 119,300:

» bostadshus för underofficerare i Vaxholms fästning » 90,000:

» förläggning av Vaxholms kustartilleriregementes

l:a bataljon ........................................................... » 185,000:

» inredning av en underofficersbostad i kasern
byggnaden

i Härnösand »_8,000: —

Summa kronor 402,300: —

Med hänsyn till den allmänna revisionen av vårt försvarsväsende

ävensom nödvändigheten att i möjligaste mån begränsa statsutgifterna

finner jag mig icke kunna tillstyrka, att framställning till riksdagen nu

göres om anvisande av medel för de ändamål, varom här är fråga.

E. Artilleri-, min-, torped-, gnist-, flyg- och annan

teknisk materiel.

1. Anskaffning av torpeder.

Under åberopande av vad jag under punkten 108 i det vid årets statsverksproposition

fogade statsrådsprotokollet över försvarsärenden anfört,

får jag hemställa, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen

s. 102 Kontrollera mot PDF

102

Fjärde huvudtiteln: 1922 års tilläggsstat.

[34.] att för anskaffning av torpeder å tilläggsstat för

år 1922 anvisa ett reservationsanslag av 370,000

kronor.

. Ifrågasatt anskaffning av teknisk materiel m. m.

Uti sin skrivelse angående särskilda medelsbehov å tilläggsstat för

år 1922 har marinförvaltningen hemställt om beviljande av medel för

tillgodoseende av följande behov beträffande teknisk materiel, nämligen

till eldledningsmateriel för flottan................................... kronor 525,000: —

» framställandet av en ny torpedtyp ....................... » 75,0()0: —

» anskaffning av flygmateriel m. m............................ » 220,300: —

Summa kronor 820,300: —

Under rådande statsfinansiella förhållanden och med hänsyn till

den allmänna revisionen av försvarsväsendet finner jag mig icke kunna

tillstyrka, att framställning till riksdagen nu göres om anvisande av

medel för ändamål, varom här är fråga.

F. Diverse.

[35.] l. Täckande av brister å vissa ordinarie reservationsanslag.

Enligt vad jag inhämtat komma, på grund av förhållanden, vilka

vid uppgörandet av förslag till riksstat lör år 1921 icke kunnat förutses,

brister att uppstå å vissa under fjärde huvudtiteln, avd. Sjöförsvaret,

uppförda ordinarie reservationsanslag för nämnda år. Ifrågavarande

brister, vilka ännu icke äro till siffran kända men kunna approximativt

beräknas till 520,000 kronor, torde böra täckas genom anslag å tillläggsstat

för år 1922. För huvudtitelns avjämnande torde detta belopp

böra upptagas till 520,055 kronor.

Jag får hemställa, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen

att, i avvaktan på den proposition, som kan

komma att avlåtas angående täckande av brister å vissa

ordinarie reservationsanslag för år 1921, tillsvidare under

fjärde huvudtiteln, avd. Sjöförsvaret, å tilläggsstat för

år 1922 beräkna ett förslagsanslag, högst, 520,055

kronor.

s. 103 Kontrollera mot PDF

Fjärde huvudtiteln: 1922 års tilläggsstat.

103

2. Tillfällig löneförbättring för viss personal inom den civila

statsförvaltningen.

Under åberopande av vad statsrådet och chefen för finansdepartementet

förut denna dag till statsrådsprotokollet över finanscärenden därom

anfört, får jag hemställa, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen

att, i avvaktan på den proposition, som kan

komma att avlåtas angående tillfäVig löneförbättring

för viss personal inom den civila statsförvaltningen, tillsvidare

under fjärde huvudtiteln, avd. Sjöförsvaret, ä

tilläggsstat för år 1922 beräkna ett förslagsanslag av

41,000 kronor.

Vissa framställningar under rubriken »diverse».

Uti sin skrivelse angående särskilda medelsbehov å tilläggsstat för

år 1922 har marinförvaltningen hemställt om beviljande av medel för

tillgodoseende av följande behov under titeln ^diverse», nämligen:

till åtgärder för förberedande av mobiliseringstillverk
ning.

................................................................................ kronor 32,000: —

y> utvidgning av positionskartan i Karlskrona fästning

............................................................................. » 11,000: —

Summa kronor 43,0u0: —

Med hänsyn till den allmänna revisionen av försvarsväsendet ävensom

nödvändigheten att i möjligaste mån begränsa statsutgifterna finner

jag mig icke kunna tillstyrka, att framställning till riksdagen nu göres

om anvisande av medel för ifrågavarande ändamål.

III. GEMENSAMT ANSLAG.

1. Dyrtidstillägg åt befattningshavare i statens tjänst.

Under åberopande av vad statsrådet och chefen för finansdepartementet

förut denna dag till statsrådsprotokollet över finansärenden därom

anfört får jag hemställa, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen

s. 104 Kontrollera mot PDF

104

Fjärde huvudtiteln: 1922 års tilläggsstat.

[37.]

att, i avvaktan på den proposition, som kan komma

att avlåtas angående dyrtid stil lag g åt befattningshavare

i statens tjänst, tillsvidare under fjärde huvudtiteln å

tilläggsstat för år 1922 beräkna ett förslagsanslag av

18,000,000 kronor.

Vad departementschefen sålunda yttrat, tillstyrkt

och hemställt behagar Hans Maj:t Konungen, på tillstyrkan

jämväl av statsrådets övriga ledamöter, gilla

och bifalla samt förordnar, att utdrag av detta protokoll

skall tillställas finansdepartementet till ledning

vid avfattandet av Kungl. Maj:ts proposition till riksdagen

angående tilläggsstat till riksstaten för år 1922.

Ur protokollet:

W. G. O. Montgomery.

s. 105 Kontrollera mot PDF

Fjärde huvudtiteln: 1922 års tilläggsstat.

105

Bil.

Sammanställning

av anslagen å tilläggsstat för år 1922.

Försvarsdepartementet.

1

2

3

4

I. Lantförsvaret.

A. Undervisning, understöd, expenser m. ni.

Förstärkning av ordinarie reservationsanslaget till undervisnings- och

gymnastikmateriel samt undervisningsanstalter och utbildningskurser,

förslagsanslag, högst......................................................................

Förstärkning av ordinarie reservationsanslaget till skrivmaterialier, ex- penser, bränsle, lyse m. m., förslagsanslag, högst..............................

Förstärkning av ordinarie reservationsanslaget till skrivmaterialier m. m.

vid truppförbanden, förslagsanslag, högst ........................................

Fortsatt utgivande av generalstabens översiktskarta över Sverige, reser- vationsanslag ...............................................................................

Kronor.

102,990

214,180

228,610

11,500

i

|

Säger för undervisning, understöd, expenser m. m.

557,280

—

1

B. Förplägnad, intendenturmateriel, remontering, övningar m. m.

Förstärkning av ordinarie förslagsanslaget till mathållning, förslagsanslag,

högst .........................................................................................

4,271,060

2

Förstärkning av ordinarie reservationsanslaget till munderingsutrustning,

förslagsanslag, högst .....................................................................

1,942,815

—

3

Förstärkning av ordinarie reservationsanslaget till kasernutredning, inten- denturfordon m. m., förslagsanslag, högst .....................................

213,553

—

4

Förstärkning av ordinarie reservationsanslaget till bränsle, lyse, vatten,

renhållning och tvätt vid truppförbanden, förslagsanslag, högst.........

3,400,000

—

5

Förstärkning av ordinarie förslagsanslaget till furagering, förslagsanslag,

högst ................................................... ....................................

1,150,710

—

6

Förstärkning av ordinarie reservationsanslaget till truppförbandens öv- ningar, förslagsanslag, högst............................................................

371,665

_

Säger för förplägnad, intendenturmateriel,

remontering, övningar m. m................

11,349,803

1

C. Sjukvård in. in.

Förstärkning av ordinarie reservationsanslaget till sjuk- och veterinärvård

m. m., förslag sanslag, högst ............................................................

229,732

—

Säger för sjukvård m. m.

229,732

- ,

Bihang till riksdagens protokoll 1922. 1 samt. 2 käft.

1945 21 14

s. 106 Kontrollera mot PDF

106

Fjärde huvudtiteln: 1922 års tilläggsstat.

Kronor.

D. Vapen och ammunition.

1

Förstärkning av ordinarie reservationsanslaget till vapen och ammunition

m. m., förslagsanslag, högst ...........................................................

541,000

1

2

Förstärkning av '' anslag till fortsatt anskaffning av handvapen och kul- sprutemateriel, förslagsanslag, högst .............................................

595,000

Säger för vapen och ammunition

1,136,000

E. Byggnader och ingenjörmateriel.

,

1

Fullföljande av arbetena å kasernetablissemang för femton infanterirege-

1,707,620

13,000

2

Kostnader till följd av uppskjutande tillsvidare av arbetena å uppförande

av kasernetablissemang för Södra skånska infanteriregementet, reser- vationsanslag ..................................................................................

3

Merkostnader för anordnande av avloppsledningar från militäretablisse- mangen å Järvafältet, reservationsanslag..........................................

259,000

_ j

4

Inlösen av vissa byggnader å Bevingehed, förslagsanslag.......................

37,000

—

5

Inlösen av vissa byggnader å Malmslätt, förslagsanslag, högst.................

64,000

6

Förstärkning av ordinarie reservationsanslaget till ingenjörmateriel, för- slagsanslag, högst...........................................................................

86,600

_ j

7

Förstärkning av anslaget till komplettering av viss ingenjörmateriel, för- slagsanslag, högst..........................................................................

22,000

_;

8

Provbelastning av ett flygplan, reservationsanslag....................................

10,650

—

Säger för byggnader och ingenjörmateriel

2,199,870

—

F. Diverse.

l

Täckande av brister å vissa ordinarie reservationsanslag, förslagsanslag,

högst .................................... ...................................................

350.000

_

Säger för diverse

350,000

—

Säger för lantförsvaret

15,822,685

-

II. Sjöförsvaret.

A. Undervisning, understöd och expenser in. ni.

1

Förstärkning av ordinarie förslagsanslaget till skrivmaterialier och expen- ser m. m., förslagsanslag, högst, ..................................................

100.000

_

Säger för undervisning, understöd och expenser m. m.

100,000

—

B. Förplägnad, beklädnad m. in.

1

Förstärkning av ordinarie förslagsanslaget till förplägnad, förslagsanslag,

högst, .........................................................................................

1,479,800

_

Transport

1,479,800

—

s. 107 Kontrollera mot PDF

Fjerde huvudtiteln: 1922 års tilläggsstat.

107

2

3

4

1

2

1

2

3

4

1

Transport

Förstärkning av ordinarie reservationsanslaget till beklädnad, förslags- anslag, högst ...............................................................................

Förstärkning av ordinarie reservationsanslaget till kasern- och förpläg- nadsutredning samt sängservis m. in., förslagsanslag, högst...............

Förstärkning av ordinarie förslagsanslaget till bränsle, lyse, vatten,

renhållning och tvätt m. m., förslagsanslag, högst ...........................

Kronor.

1,479,800

768,700

46,860

447,000

1

-

Säger för förplägnad, beklädnad m. m.

C. Övningar.

Förstärkning av ordinarie reservationsanslaget till flottans krigsberedskap

och övningar, förslagsanslag, högst ................................ ...............

Förstärkning av ordinarie reservationsanslaget till kustartilleriets krigs- beredskap och övningar, förslagsanslag, högst..................................

2,742,360

410,000

286,900

i

-

Säger för övningar

D. Flytande materiel och byggnader.

Förstärkning av ordinarie \ reservationsanslaget till flottans nybyggnad

och underhåll, förslagsanslag, högst ................................................

Reparation av Skeppsholmsbron, reservationsanslag.................................

Förstärkning av ordinarie reservationsanslaget till befästningar, kust- artilleriets kaserner m. m., förs lagslags anslag, högst ........................

Förstärkning av ordinarie reservationsanslaget till kustartilleriets materiel

m. m., förslagsanslag, högst............................................................

696,900

3,032,000

157,500

65,000

224,000

-

Säger för flytande materiel och byggnader

E. Artilleri-, min-, torped-, gnist-, flyg- och annan teknisk materiel.

Anskaffning av torpeder, reservationsanslag...........................................

3,478,500

370.000

Säger för artilleri-, min-, torped-, gnist-, flyg- och annan teknisk materiel

370,000

—

F. Diverse.

1

Täckande av brister å vissa ordinarie reservationsanslag, förslaganslag, högst

520,055

—

2

Tillfällig löneförbättring för viss personal inom den civila statsförvalt-

ningen, förslagsanslag.....................................................................

41,000

—

Säger för diverse

561,055

—

Säger för sjöförsvaret

7,948,815

—

III. Gemensamt anslag.

1

Dyrtidsfcillägg åt befattningshavare i statens tjänst, förslagsanslag...........

18.000.000

—

Säger för gemensamt anslag

18,000,000

—

Summa

41,771,500

—

s. 1 Kontrollera mot PDF

Femte huvudtiteln: 1922 års tilläggsstat.

1

Femte huvudtiteln.

1922 års tilläggsstat.

Utdrag av protokollet över socialärenden, hållet inför Hans Maj:t

Konungen i statsrådet å Stockholms slott den 1 januari 1922.

Närvarande:

Statsministern och ministern för utrikes ärendena Bränning, statsråden

Lindqvist, Thorsson, Olsson, Sandler, Nothtn, Svensson,

Hansson, Åkerman, Linders, Schlyter, Örne.

Departementschefen, statsrådet Lindqvist, anmäler härefter frågan om

de aiislus» under femte huvudtiteln, som äro av beskaffenhet att böra

anvisas å tilläggsstat för år 1922, samt yttrar därvid följande:

A. Sociala verk och inrättningar.

1. Bekämpande av arbetslösheten.

Under åberopande av vad jag anfört under punkten 19 till statsrådsprotokollet

över socialärenden beträffande femte huvudtiteln för tiden

1 januari—30 juni 1923, får jag hemställa, att Kungl. Maj:t måtte

föreslå riksdagen

att med hänsyn till den proposition, som kommer

att i ämnet avlåtas, för bekämpande av arbetslösheten

på tilläggsstat för år 1922 beräkna ett förslagsanslag,

högst,.................................................. kronor 85,000,000.

Bihang till riksdagens protokoll 1922. 1 samt. 2 höft. (Nr 2.) 2160 21 1

[1-]

Bekämpande

av arbetslösheten.

opaginerad Kontrollera mot PDF

9

Femte huvudtiteln; 1932 års tilläggsstat.

B. Medicinal sta ten samt hälso- och sjukvården.

1. Upprätthållande av medicinalstyrelsens verksamhet,

[2.] Hänvisande till vad jag anfört under punkten 61 i statsrådsjtroto
Ufandehav''

^;0^e*'' denna ^ao angående anslagsäskandena för tiden 1 januari—30

medicinal- juni 1923 under femte huvudtiteln, får jag hemställa, att Kungl. Majrt

styrelsens måtte föreslå riksdagen

verksamhet. , ° *

att för upprätthållande av medicinalstyrelsens verksamhet

på tilläggsstat för år 1922 anvisa ett förslagsanslag,

högst, .............................................. kronor 2,000.

2. Dyrtidstillägg åt vissa extra provinsialläkare.

[3.] I skrivelse den 3 augusti 1921 har medicinalstyrelsen gjort fram
Dyrtidstuiägg

ställning om åskande å tilläggsstat för år 1922 av ett förslagsanslag å

M''provbisiara 20,000 kronor för beredande av dyrtidstillägg under nämnda år åt vissa

läkare. extra provinsialläkare enligt motsvarande grunder som föregående år

(sv. förf.-saml. 1921 nr 399).

Framställning i enahanda syfte har, vad angår de inom Västerbottens

län anställda extra provinsialläkarna, sedermera även gjorts av

nämnda läns landsting.

Departements- Behov av anslag för ifrågavarande ändamål torde komma att göra

chefen. sjg gällande även år 1922. Det av medicinalstyrelsen föreslagna beloppet,

vilket är lika med det år 1921 för samma ändamål beviljade,

synes med hänsyn till belastningssiffran för år 1920, 13,195 kronor,

kunna jämkas något nedåt, förslagsvis till 15,000 kronor.

Djurtidstillägget torde för år 1922 böra utgå enligt i huvudsak

samma grunder som för år 1921.

Jag hemställer därför, att Kung]. Maj:t måtte föreslå riksdagen

att för beredande av dyrtidstillägg är 1922 åt

vissa extra provinsialläkare, enligt motsvarande grunder

som under år 1921, på tilläggsstat för år 1922 bevilja

ett förslagsanslag av .................... kronor 15,000.

s. 3 Kontrollera mot PDF

Femte huvudtiteln: 1022 års till äggsstat.

3

3. Dyrtidshjälp åt distriktsbnrnmorskor m. fl.

I skrivelse den 3 augusti 1921 har medicinalstyrelsen gjort, fram- [4.]

ställning, att för beredande av dyrtidshjälp åt distriktsbarnmorskor och Dyrtidshjälp

vissa av kommun fast anställda barnmorskor måtte äskas anslag å till- ^rnmorsilr

läggsstat för år 1922 till samma belopp som det för år 1921 för m. fl.

ändamålet beviljade eller 370,000 kronor. Härvid föreslår medicinalstyrelsen,

att samma grunder för dyrtidshjälpens utgående, som fastställts

för år 1921 (kungörelse den 7 juli 1921, sv. förf.-saml. nr 446),

fortfarande måtte gälla.

I likhet med medicinalstyrelsen finner jag, att åtgärder böra vid- Depca^*“ents''

tagas för att bereda ifrågavarande barnmorskor dyrtidshjälp av statsmedel

även för år 1922. Enligt nyssnämnda kungörelse är från åtnjutande

av dyrtidshjälp undantagen barnmorska, som under föregående

år haft inkomst, dyrtidshjälp av statsmedel ej inberäknad, av

1,500 kronor eller därutöver. Någon sänkning av ifrågavarande inkomstgräns

anser jag mig, trots det att levnadskostnaderna numera

något nedgått, ej kunna förorda, då nämnda gräns enligt min mening

hittills varit väl lag.

Jag hemställer därför, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen

att till beredande enligt grunder, som av Kungl.

Maj:t närmare bestämmas, av dyrtidshjälp åt distriktsbarnmorskor

och vissa av kommun fast anställda barnmorskor

med högst 200 kronor till varje på tilläggsstat

för år 1922 anvisa ett förslagsanslag

av ............................................... kronor 370,000.

4. Dyrtidshjälp åt distriktssköterskor.

För beredande av dyrtidshjälp åt distriktssköterskor har riksdagen [5.]

på tilläa-g-sstat för vartdera av åren 1920 och 1921 beviljat särskilda Dyrtidshjälp

C- 1 1 » 1 AA AAA 1 åt dlstrlkLi
forslagsanslag

a 100,000 kronor. sköterskor.

Bestämmelser angående ifrågavarande dyrtidshjälps utgående för

respektive år hava meddelats genom kungörelser den 7 september 1920

(sv. förf.-saml. nr 622) och den 7 juli 1921 (sv. förf.-saml. nr 447).

Beträffande grunderna för dyrtidshjälpens utgående föreslog Kungl.

!

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Femte huvudtiteln: 1922 års tilläggsstat.

[5.J Maj:t i 1920 års proposition angående tilläggsstaten, att från åtnjutande

därav skulle undantagas distriktssköterska, som under föregående år

haft inkomst, dyrtidshjälp av statsmedel ej inberäknad, av 1,800 kronor

eller därutöver. Riksdagen nedsatte emellertid denna inkomstgräns

till 1,500 kronor. Sistnämnda gränsbelopp gällde ock för år 1921.

Medicinal. I skrivelse den 24 oktober 1921 bär medicinalstyrelsen gjort fram
»tyroisen.

gällning om anslag för ifrågavarande ändamål å tilläggsstat för år

1922. Styrelsen anför därvid i huvudsak följande.

Av de för år 1920 beviljade medlen hade endast ett belopp av 1,200 kronor

tagits i anspråk och av anslaget för år 1921 hade, enligt från riksräkenskapsverket

styrelsen meddelad uppgift, avseende tiden 1 januari—31 augusti, ingen

dylik dyrtidshjälp utgått. Orsaken till detta förhållande torde i huvudsak vara

att tillskriva den omständigheten, att, enligt utfärdade bestämmelser, från dyrtidshjälps

åtnjutande undantagits distriktssköterska, som respektive föregående

kalenderår haft inkomst av 1,500 kronor eller därutöver.

Då väl även under nu rådande förhållanden torde få antagas, att distriktssköterskornas

årsinkomster i allmänhet uppginge till ett belopp av de såsom

maximum satta 1,500 kronor, syntes jämväl för åtminstone de närmaste åren

föga sannolikt, att dyrtidshjälp skulle i någon avsevärd mån kunna tillkomma

distriktssköterskor. För säkerhets skull torde dock något anslagsbelopp böra

för ifrågavarande ändamål äskas för år 1922, och ansåge styrelsen på grund av

det anförda, att anslagsbeloppet icke behövde sättas högre än 25,000 kronor att

utgå i enlighet med samma grunder, som angåves i kungörelsen den 7 september

1920.

Departements- Att uu föreslå någon ändring av den inkomstgräns, vars uppnåchcen.

eucle utesluter från dyrtidshjälp, synes mig lika litet böra ifrågakomma

beträffande distriktssköterskorna som beträffande distriktsbarnmorskorna.

Av skäl, medicinalstyrelsen anfört, torde endast ringa belastning av

anslaget vara att förvänta under den närmaste framtiden. Jag finner

därför, lika med styrelsen, att ett mindre belopp bör för ändamålet

begäras för år 1922, och anser, att man härvid bör kunna stanna vid

ett så lågt belopp som 10,000 kronor.

Jag hemställer alltså, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen

att till beredande enligt grunder, som av Kung].

Maj:t närmare bestämmas, av dyrtidshjälp åt distriktssköterskor

med högst 200 kronor till varje på tilläggsstat

för år 1922 anvisa

ett förslagsanslag av.......................... kronor 10,000.

\

opaginerad Kontrollera mot PDF

Femte huvudtiteln: 1922 års tillägg sstat.

5. Personligt lönetillägg åt karantänsläkaren vid karantänsanstalten på

Känsö Gustaf Ernst Hjort/,berg.

Under åberopande av vad jag anfört under punkten 114 till statsrådsprotokollet

över socialärenden beträffande femte huvudtiteln för

första halvåret. 1923, får jag hemställa, att Kungl. Maj:t matte föreslå.

riksdagen _ .

att till personligt lönetillägg åt karantänsläkaren vid

karantänsanstalten pa Känsö Gustaf Ernst Hjortzberg

på tilläggsstat, för år 1922 anvisa ett förslagsanslag,

högst, '' ............................................. kronor 5t)0.

[6-]

Ver sonligt

lönetillägg åt

karantänsläkaren

vid

karantänsanstalten

pa

Känsö Gustaf

Ernst Hjortzberg.

C. Diverse.

1. Hjälpverksamhet bland förut i Ryssland bosatta svenska undersåtar, vilka

genom världskriget kommit i nödläge.

För utövande av hjälpverksamhet bland förut i Ryssland bosatta [7.j

svenska undersåtar, vilka genom världskriget kommit i nödläge, har Hjaipverk1921

års riksdag, med bifall till Kungl. Maj:ts därom gjorda framställning,

å tilläggsstat för år 1921 anvisat ett reservationsanslag av 460,000 land bosatta

kronor, att utgå under de villkor, Kungl. Maj:t bestämmer Ifrågavarande

anslag har av Kungl. Maj:t, i överensstämmelse med vad i pro- genom världspositionen

i ämnet (nr 320) föreslogs, disponerats pa följande sätt:

100.000 kronor för utövande av den egentliga understödsverksamheten,

250.000 kronor för utlämnande av försträckningar och 106,388 kronor

88 öre för gäldande av vissa penning för sträckningar, som dels från brittisk

myndighets sida dels av affärsföretag och enskilda personer lämnats åt

i Ryssland vistande nödställda svenska undersåtar. Av återstoden,

3,611 kronor 12 öre, varmed ifrågavarande anslag avrundats, hava 863

kronor 98 öre använts till beredande av gottgörelse åt Danska röda

korset för av dess kontor i Ryssland under tiden juli 1919—december

1920 bland nödställda svenska undersåtar i sistnämnda land utövad

hjälpverksamhet.

Omförmälda belopp å 100,000 kronor och 250,000 kronor hava

ställts till statens kommittés för understöd åt rysslandssvenskar förfogande

at.t användas i överensstämmelse med de i propositionen i

ämnet angivna grunder för meddelande av understöd åt i nödläge komna

s. 6 Kontrollera mot PDF

6 Femte huvudtiteln: 1922 års tilläggsstat,

[7.] rysslandssvenskar och för utlämnande av försträckningar till sådana.

Nämnda kommitté hade tillsatts redan 1920 för att — sedan riksdagen

på tilläggsstat för nämnda år anvisat ett förslagsanslag, högst, 300,000

kronor för bestridande av hjälpverksamhet bland svenska undersåtar,

huvudsakligen bosatta i Ryssland och Tyskland — handlägga alla frågor

rörande bistånd till svenska undersåtar, bosatta i Ryssland eller vilka varit

därstädes bosatta men till följd av de politiska förhållandena nödgats

övergiva hem samt egendom och råkat ^brydsam ekonomisk belägenhet.

Kommitténs I skrivelse den 5 december 1921 har statens kommitté för underframstMinmg.

gtöcj åt rysslandssvenskar gjort framställning om anvisande av ytterligare

250,000 kronor för att sätta kommittén i stånd till fortsatt hjälpverksamhet.

I sin skrivelse i ämnet lämnar kommittén först följande

statistiska uppgifter beträffande sin under tiden juli 1920—oktober 1921

utövade understödsverksamhet.

Hos kommittén anmälda från Ryssland ankomna svenska undersåtar:

under tiden juli—december 1920 ............................... 197 personer

» januari—oktober 1921 ............................. 83 » OQA

------- 280 personer

Av dessa, som hittills icke begärt hjälp ........................................... 40 »

Summa 240 personer

Före juli 1920 anlända,

under år 1920 ........................

» » 1921 .......................

som erhållit understöd:

85 personer

60

145 personer

Summa hjälpbehövande 385 personer

Antal understödstagare:

personer över 50 år .......................................

» » 50 » .................................

................. 31 män

................. 57 kvinnor

88

personer under 50 år ....................................

................ 102 män

personer.

» » 50 » .....................................

Barn under 15 år ..........................................

............... 94 kvinnor

................. 54 pojkar

196

y>

» » 15 » .......................................

47 flickor

101

»

Av dessa vore:

Summa 385

personer.

Ankor ...........................................................

48

personer

Barn (under 15 år) till änkor ........................

38

Antal sjuka (10 män, 12 kvinnor) .................

22

»

Arbetsföra yrkesmän .................................

72

»

opaginerad Kontrollera mot PDF

Femte huvudtiteln: MW urs tilluggsslal.

i

De hjälpbehövande fördelade sig sålunda:

I Sverige vistande:

Män (över 20 år) ..................................................

Kvinnor (över 20 år) ........................................

Barn (eller personer under 20 år)........................

I Finland vistande:

Män 5, kvinnor 8, barn 9 ..............................

I andra länder (utom Ryssland)

Män 2, kvinnor 2, barn 2 .................................

122 personer

132

103

22

0

385 personer.

Av de hjälpbeliövande åtnjuta följande antal periodiskt understöd:

Män 10, kvinnor 32, barn 18, summa 60 personer.

Härefter yttrar kommittén angående nnderstödsverksamlieten följande:
Understöd

från kommittén lämnades medellösa rysslandssvenskar vid ankomsten

till Stockholm, efter individuella behov, i form av kläder, matpengar,

bostadshjälp eller respengar till annan ort. Om efter närmaste tiden anställning

icke erhölles, lämnades efter uppvisande av intyg från arbetsförmedlingsanstalten,

att arbete ej kunde erbjudas vederbörande, understöd efter följande taxa: man

och hustru 3 kronor per dag plus 30 kronors hyresbidrag per månad; ensam person

2 kronor per dag plus 15 kronors hyresbidrag per månad och för minderårigt

barn 60 öre per dag.

Tillfälliga understödens storlek vore beroende av sökandens förhållanden

och utsikter till framtida nytta med understöden, såsom till självständig verksamhet

eller dylikt. Dylika understöd, som i regel prövades av kommittén för varje

fall, varierade mellan 100 ä 1,000 kronor.

För närvarande åtnjöte 60 personer periodiskt understöd, utgörande: 10 män

(därav 6 över 50 år), 32 kvinnor (därav 17 över 50 år) och 18 barn (under 15 år).

Av de för nnderstödsverksamlieten av 1921 års riksdag beviljade medel —

100,000 kronor — återstode den 1/,2 1921 kronor 25,000, vilket innebure, att under

tiden 10/6 1921—1/I2 1921 för berörda ändamål använts cirka 55,000 kronor. I

nämnda belopp inginge då även kostnader för rysslandssvenskarnas hemresa från

Terijoki i Finland.

Enligt till kommittén lämnade uppgifter utgjorde svenska kolonierna i Ryssland

den 1 april 1921:

I Petrograd: män 31, kvinnor 63, barn 32

/ Moskva: » 17, » 21. » 7

Summa 171 personer.

126 personer

45 »

Enligt senare erhållen uppgift hade de svenska kolonierna i Petersburg och

och Moskva genom invandring av svenska undersåtar från andra orter i Ryssland

nu ökats till 260 personer (därav svenskfödda kvinnor, som genom giftermål

förlorat det svenska undersåtskapet, samt deras barn, inalles 35 personer).

s. 8 Kontrollera mot PDF

8 Femte huvudtiteln: 1922 års tilläggsstat.

Som understöd till de svenska kolonierna i Kyssland hade kommittén avsänt

livsmedel, kläder och skodon under senare halvåret 1921 för belopp av omkring

20,000 kronor. I detta sammanhang finge framhållas att ifrågavarande kolonier

under nämnda tidrymd praktiskt taget huvudsakligen levat av ifrågavarande

sändningar. Dessa syntes vara så tilltagna att de betryggade kolonisternas existens

under första kvartalet av år 1922.

Vad beträffar kommitténs låneverksamhet, meddelar kommittén i sin

berörda skrivelse, att för nämnda ändamål beviljade medel — 250,000

kronor — av kommittén fördelats bland 89 lånesökanden. Enligt vad

kommittén tillika uppgiver hade nämnda personer ansökt om tillhopa

520,000 kronor. Övriga lånesökanden, som utgjordes av 77 personer,

hade ansökt om tillhopa 482,200 kronor.

Kommittén övergår härefter till att närmare motivera sin nu förevarande

framställning och yttrar i sådant hänseende följande:

De personer, som av kommittén åtnjöte eller åtnjutit understöd — vare

sig tillfälliga eller permanenta periodiska — utgjordes förnämligast av ålderstigna

och sjuka personer samt änkor med barn. Därjämte funnes bland understödstagarna

ett mindre antal hantverkare. Samtliga nu nämnda personer levde

under stora umbäranden i synnerhet som under rådande depression de smärre

arbetstillfällen, varmed man under normala förhållanden å arbetsmarknaden

kunnat räkna för omförmälda kategorier, nu helt och hållet utebleve. Med

hänsyn till nu angivna omständigheter måste ifrågavarande personer, därest

understödsverksamheten komme att upphöra, söka fattigvårdshjälp. Då emel

lertid nämnda personers hemortsrätt i ett flertal fall ej kunde utrönas och i

de fall åter, man kunde utfinna densamma, vederbörande vistats utom fattigvårdssamliället

minst tre år, måste kostnaden för lämnad fattigvård i vanlig

ordning ersättas av staten. Vidare finge framhållas, att de svenska kolonierna i

Moskva och Petersburg levde under så prekära förhållanden att hjälp från Sverige

i form av kläder och mat vore oundgängligen nödvändig. I annat fall finge man

givetvis räkna med att det stora flertalet av svenskarna i Kyssland komme att

söka sig hem. Under alla förhållanden måste man dock räkna med att under

instundande år en del av i Kyssland vistande svenskar vände hem till Sverige.

Då nästan samtliga av tidigare hemkomna rysslandssvenskar vid sin hemkomst

varit i avsaknad av det allra nödvändigaste och därjämte i regel i behov av vård,

hade de måst omhändertagas av kommittén och förses med kläder samt mat och

husrum under den första tiden efter sin hemkomst. Under sådana förhållanden

syntes man kunna förutsätta, att rysslandssvenskar, som under nästinstundande

är hemkomme, skulle, behöva hjälp i form av kläder samt mat och husrum under

första tiden av sin vistelse i hemlandet. Förutom i Moskva och Petersburg

funnes i Baku och några andra platser i Kaukasus tillhopa ett femtiotal personer,

som befunne sig i det djupaste betryck och nyligen vädjat om hjälp, men

hade kommittén ej ansett sig kunna bispringa desamma, då kommitténs medel

— som nämnts — i det närmaste förbrukats. Vidare finge kommittén meddela,

att i Vladivostock befunne sig en skara svenska flyktingar från Sibirien, som gjort

upprepade framställningar att bliva satt i tillfälle att kunna resa hem. Ej heller

dem hade kommittén kunnat hjälpa. Med hänsyn till nu angivna förhållanden

s. 9 Kontrollera mot PDF

Femte huvudtiteln: 1922 ars tilläggsstat.

9

[7-]

ansåge kommittén det vara oundgängligen nödvändigt att jämväl under år 1922

fortsätta understödsverksamlieten. För densammas uppehållande syntes det

kommittén, att man ej kunde räkna med lägre belopp än 125,000 kronor. Vad

åter beträffade grunderna för ifrågavarande verksamhet, syntes kommittén en

sådan ändring av nu gällande önskvärd, att kommittén bereddes möjlighet att

bispringa svenskor, som genom gifte med ryssar förlorat sin svenska nationalitet

och vilkas män under de senaste åren dött eller befunne sig i fångenskap eller

övergivit dem. Här i landet hade förekommit ett eller annat dylikt fall av synnerligen

beklagansvärd beskaffenhet.

Vad åter låneverksamlieten beträffade, hade kommittén jämväl räknat med

att bliva satt i stånd att i form av lån bispringa en del av de personer, som

sökt, men ej kunnat tillerkännas några dylika. Det förelåge nämligen ett flertal

fall, där vederbörande inkommit med sina ansökningar först sedan de för låneverksamheten

avsedda medlen redan fördelats. Anledningen härtill hade varit

bristande kännedom om nu anvisade medel, ehuru kommittén i de större dagliga

tidningarna låtit införa tillkännagivanden i ämnet med meddelande tillika om

den dag, ansökningar senast bort ingivas för att bliva föremål för prövning.

Flera utav dem, som av nu angiven orsak ej kunde komma i åtnjutande av de

sökta lånen, befunne sig emellertid i sådana omständigheter, att, om ansökningarna

behörigen inkommit, de sökande skulle fått sina ansökningar helt eller

delvis beviljade. I detta sammanhang ansåge sig kommittén böra meddela, hurusom

av de lån, som beviljats, ett flertal tilldelats personer för att sätta dem i stånd att

börja en verksamhet eller ingå i en redan existerande affär. För de personer, som

sålunda satts i tillfälle att få verksamhet, hade förhållandena, såvitt kommittén

erfarit, utvecklat sig väl. För att jämväl under nästa år bliva i tillfälle att med

lån bispringa rysslandssvenskar mot det att de till säkerhet för lånen pantförskreve

sin egendom i Eyssland, ansåge kommittén ett belopp av omkring 125,000

kronor vara erforderligt.

Under åberopande av vad sålunda anförts, hemställde kommittén,

att Kungl. Maj:t måtte hos 1922 års riksdag göra framställning om

anvisande av 250,000 kronor för hjälpverksamhet bland förut i Ryssland

bosatta svenska undersåtar eller ryska undersåtar av svensk härkomst,

som i anledning av rådande förhållanden i nämnda land kommit

i nödläge.

Innan jag ingår å min ståndpunkt till föreliggande framställning,

får jag, i likhet med vad som skedde i ovan omförmälda till 1921 års

riksdag avlåtna proposition (nr 320), upptaga till behandling frågan om

gäldande av vissa till svenska kommittén i Moskva lämnade penningförsträckningar.

Ifrågavarande kommitté är bildad av svenskar i Moskva

och har till uppgift att tillvarataga där vistande svenskars intressen. I

Petersburg finnes ock en dylik kommitté, bildad av i nämnda stad

vistande svenskar. Enligt vad Moskvakommittén meddelat, har kommittén

utöver de penninglån, om vilkas honorerande i förberörda proBihang

till riksdagens protokoll 1922. 1 saml. 1 höft. äico äi 2

Kommitténs

hemställan.

I Ryssland

lämnade

penningförsträckningar.

s. 10 Kontrollera mot PDF

[7-]

Departements''

chefen.

10 Femte huvudtiteln: 1922 års tilläggsstat.

position gjordes framställning, måst upptaga några ytterligare, varom

meddelande först under hösten 1921 kommit utrikesdepartementet tillhanda,

De försträckningar, varom nu är fråga, hava lämnats år 1920

och hava föranletts därav, att kommittén sett sig nödsakad att med mat

och kläder bispringa svenska undersåtar, tillfångatagna i det ryska inbördeskriget

och internerade i fångläger i Moskva. Ifrågavarande personer

hade enligt vad kommittén meddelat befunnit sig i ett verkligt

nödläge. Då kommittén saknat medel för den hjälp, som kommittén

ansett vara en ofrånkomlig skyldighet att lämna nödställda landsmän,

hade kommittén som nämnts — mast anlita lånevägen. Försträckningarna,

som lämnats av svenska affärsföretag och enskilda personer

utgjorde tillhopa 700,000 sovjetrubel. Ifrågavarande försträckningar

hade tagits utan fastställande av kurs eller förfallodag endast under

villkor att betalning skulle erläggas i svensk valuta enligt kurs, som

av Svenska röda korset eller utrikesdepartementet tillämpades i dylika

fall.

Vad då först angår frågan om anslag för att sätta kommittén för

understöd åt rysslandssvenskar i stånd till utövande av fortsatt hjälpverksamhet,

synes situationen bland såväl härvarande svenska rysslandsflyktingar

som i Ryssland sig uppehållande svenskar vara sådan, att

hjälp fortfarande måste lämnas av svenska staten. Uppenbart är dock

att så ej kan fortgå under obestämd tid framåt. Fördenskull synes

det mig, att kommittén bör inrikta sig på att det år, för vilket medel

nu äskas, blir kommitténs sista, under vilket hjälpverksamheten skall

på lämpligt sätt avvecklas.

Vad beträffar anslagsbeloppets storlek, anser jag mig av statsfinansiella

hänsyn nödsakad att ifrågasätta en minskning i den av kommittén

begärda summan. Det synes mig då, som om man främst kunde minska

det av kommittén för dess låneverksamhet ifrågasatta beloppet. Visserligen

hava genom de försträckningar, som av kommittén lämnats, ett

flertal personer beretts möjlighet att skapa sig en existens här i landet,

så att staten i icke ringa omfattning kan påräkna att i sinom tid få

försträckningarna aterbetalda, men då det i anledning av depressionens

skärpning torde vara betydligt svårare att i år påbörja företagarverksamhet,

synes mig, att det för möjliggörande av dylik verksamhet avsedda

beloppet kan avsevärt minskas. Med anledning härav anser jag

mig böra föreslå en reducering med 75,000 kronor. Ett anslag av

175,000 kronor skulle följaktligen äskas, varav högst 50,000 kronor

skulle anslås till utlämnande av försträckniugar. Då det emellertid kan

s. 11 Kontrollera mot PDF

11

Femte huvudtiteln: 1922 års tilläggsstat.

tänkas, att förhållandena komma att utveckla sig så, att det vore ända- [7.]

målsenligare att använda även sistnämnda belopp helt eller delvis för

understödsverksamhet, torde Kung!. Maj:t böra erhålla rätt att för dylikt

ändamål disponera beloppet. Ehuru jag i anslutning till det sagda

skulle vilja för understödsverksamheten beräkna ett belopp av 125,000

kronor, ser jag mig nödsakad att föreslå, att av detta belopp cirka

3,000 kronor reserveras för honorerande av förut omförmälda penningförsträckningar

eller andra dylika, som kunna förefinnas och vilkas gäldande

sedermera kan påyrkas. Om den kurs, varefter försträckningarna

skola regleras, synes Kungl. Maj:t böra äga befogenhet att besluta.

Vad slutligen angår villkoren för understöds- och låneverksamhetens

utövande, torde hittills gällande grunder böra bestå, dock med den

av kommittén föreslagna jämkningen i fråga om kravet å svenskt medborgarskap.

Under hänvisning till vad jag sålunda anfört, får jag hemställa,

att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen

att för utövande av hjälpverksamhet bland förut i

Ryssland bosatta svenska undersåtar, vilka genom världskriget

kommit i nödläge, å tilläggsstat för år 1922 anvisa,

att utgå under de villkor, Kungl. Maj:t bestämmer,

ett reservationsanslag av........... kronor 175,000.

2. Tillfällig löneförbättring för viss personal inom den civila

statsförvaltningen.

Under åberopande av vad chefen för finansdepartementet förut

denna dag till statsrådsprotokollet över finansärenden anfört, i fråga om

beredande av tillfällig löneförbättring under år 1922 för vissa befattningshavare

å ordinarie stat inom den civila statsförvaltningen, hemställer

jag, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen

att i avbidan på den proposition i ämnet, som

kan varda riksdagen förelagd, för beredande av tillfällig

löneförbättring för viss personal inom den civila

statsförvaltningen på tilläggsstat för år 1922 under

femte huvudtiteln såsom förslagsanslag

beräkna ........................................... kronor 986,000.

[8.]

Tillfällig löneförbättring

för viss

personal

inom den

civila statsförvaltningen.

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Femte huvudtiteln: 1922 års tilläggsstat.

[9.]

Dyrtidstillägg.

3. Dyrtidstillägg.

Hänvisande till vad chefen för finansdepartementet till statsrådsprotokollet

över finansärenden denna dag anfört i fråga om beredande

åt vissa statens befattningshavare av dyrtidstillägg för år 1922, hemställer

jag, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen

att i avvaktan på den proposition, som kan komma

att i ämnet avlåtas, för bestridande av kostnaderna

för dyrtidstillägg åt vissa befattningshavare i statens

tjänst på tilläggsstat för år 1922 under femte huvudtiteln

såsom förslagsanslag beräkna kronor 10,250,000.

I vad föredragande departementschefen hemställt

och föreslagit beträffande anslagen under femte huvudtiteln

å tilläggsstat för år 1922 instämma statsrådets

övriga ledamöter; och behagar Hans Maj:t Konungen

bifalla vad sålunda blivit av statsrådet tillstyrkt samt

förordnar tillika, enligt statsrådets hemställan, att

utdrag av detta protokoll skall överlämnas till finansdepartementet

till ledning vid författandet av Kungl.

Maj:ts proposition till riksdagen angående tilläggsstat

för år 1922.

Ur protokollet:

Fritz von Schwerin.

s. 13 Kontrollera mot PDF

Punkt

Femte huvudtiteln: 1922 års tillägysstat.

13

Sammandrag och register

till

tilläggsstaten för femte huvudtiteln för år 1922.

A. Sociala verk och inrättningar.

Bekämpande av arbetslösheten, förslagsanslag, högst ...

B. Medicinalstaten samt hälso- och

sjukvården.

Upprätthållande av medicinalstyrelsens verksamhet,

förslagsanslag, högst.............................................

Dyrtidstillägg åt vissa extra provinsialläkare, förslagsanslag.

...............................................................

Dyrtidshjälp åt distriktsbarnmorskor m. fl., förslagsanslag.

...............................................................

Dyrtidshjälp åt distriktssköterskor, förslagsanslag ......

Personligt lönetillägg åt karantänsläkaren vid kärantänsanstalten

å Känsö G. E. Hjortzberg, förslagsanslag,

högst .....................................................

C. Diverse.

läge, reservationsanslag...................................

Tillfällig löneförbättring för viss personal inon

civila statsförvaltningen, förslagsanslag...........

Dyrtidstillägg, förslagsanslag .............................

Summa

Extra anslag

Kronor

1

*85,000,000

2,000

15,000

370,000

10,000

500

397,500

175,000

* 986,000

*10,250,000

| 11,411,000

— | 96,808,500

* Beräknat anslag.

Bihang till riksdagens protokoll 1922. 1 samt. 2 käft. (Nr 2.)

2160 21 3

opaginerad Kontrollera mot PDF

Mjat.te huvudtiteln: 1922 år* tiUö<j(j**lat.

I

Sjätte huvudtiteln.

1922 års tillåggsstat.

Utdrag av protokollet över kommunikationsärenden, hållet inför

Hans Maj:t Konungen i statsrådet å Stockholms slott

den 1 januari 1922.

Närvarande:

Statsministern och ministern för utrikes ärendena Branting, statsråden

Lindqvist, Thorsson, Olsson, Sandler, Xothin, Svensson,

Hansson, Åkerman, Linders, Schlyter, Örne.

Departementschefen, statsrådet Örne anmäler härefter frågan om

de anslag under sjätte huvudtiteln, som äro av beskaffenhet att böra anvisas

å tilläggsstat för dr 1922, samt yttrar därvid följande:

A. Väg- och v ätten byggnadsväsende!.

1. Merkostnader för iständsättande av Sandvikens hamn på Öland.

I skrivelse den 15 juni 1916 angående regleringen av utgifterna

under riksstatens sjätte huvudtitel anmälde riksdagen, att riksdagen, i

anledning av en inom riksdagen väckt motion, såsom bidrag till bestridande

av kostnaden för iständsättande av Sandvikens hamn i Persnäs

socken på Öland i överensstämmelse med av väg- och vattenbyggnadsstyrelsen

upprättad arbetsplan med de ändringar i densamma, som

föranleddes av ifrågavarande motion, beviljat ett anslag av 169,200

kronor samt därav på extra stat för år 1917 anvisat ett belopp av

50,000 kronor, med rätt för Kungl. Maj:t att av tillgängliga medel förskottsvis

redan under år 1916 utanordna sistnämnda belopp, dock under

villkor dels att Persnäs kommun med en tiondel deltoge i den beräkBifiang

till riksdagens protokoll 1922. 1 sand. 2 käft. (Nr 2.) 2140 21 1

[1-]

Merkostnader

för istånd - sättande av

Sandvikens

hamn på

Öland.

1916 års

riksdag.

s. 2 Kontrollera mot PDF

2 Sjätte huvudtiteln: 1922 års tilläggsstat.

[1.] nade kostnaden, 188,000 kronor, dels att kommunen ansvarade för den

framtida underhållskostnaden av hamnanläggningen, dels ock att av inflytande

hamnavgifter årligen en tredjedel avsattes till eu fond, vilken

skulle stå under kontroll av den offentliga myndighet, som Kungl. Maj:t

bestämde, och vilken efter väg- och vattenbyggnadsstyrelsens prövning

i varje särskilt fall Ange användas till bestridande av kostnaderna för

större reparations- och underhållsarbeten.

I eldighet med sitt den 31 juli 1916 fattade beslut förband sig därefter

Persnäs kommun i eu den 30 september samma år dagtecknad

handling att bidraga med 18,800 kronor till förbättring och förstärkning

av ifrågavarande hamn, att ansvara för hamnens framtida underhåll

samt att årligen av influtna hamnavgifter avsätta eu tredjedel till en

fond på sätt i riksdagens skrivelse bestämts.

de''h^9i6 Sedermera fastställde Kungl. Maj:t den 24 november 1916 plan

för hamnens ^landsättande. Därvid förordnades tillika, att av inflytande

hamnavgifter årligen eu tredjedel skulle avsättas till en fond, vilken

skulle stå under kontroll av länsstyrelsen i Kalmar län och vilken fond

efter väg- och vattenbyggnadsstyrelsens prövning i varje särskilt fall

finge användas till bestridande av kostnaderna för större reparationsoch

underhållsarbeten å hamnen. I samband därmed anbefalldes vägoch

vaiteubyggnadsstyrelsen dels att övervaka, att hamnen behörigen

underhölles, dels ock att, därest Överenskommelse därom träffades mellan

styrelsen och kommunen, ombesörja större reparations- och underhållsarbeten

å hamnen med anlitande av omförmälda fond och i övrigt på

kommunens bekostnad.

Därefter anvisade riksdagen för ifrågavarande ändamål av det beviljade

anslaget å 169,200 kronor såsom reservationsanslag dels på extra

stat för år 1918 ett belopp av 50,000 kronor, med rätt för Kungl. Maj:t

att av tillgängliga medel förskottsvis redan under år 1917 utanordna

beloppet, dels ock på tilläggsstat för år 1918 återstående beloppet eller

69,200 kronor.

i9i9 års lag- Med bifall till Kungl. Maj:ts därom gjorda framställning anvisade

tima riksdag. se(jerrnera 1919 ars lagtima riksdag såsom bidrag till bestridande av

den på grund av kristiden uppkomna ökade kostnaden för ifrågavarande

företag på tilläggsstat för år 1919 ett reservationsanslag av 108,000

kronor under villkor, att Persnäs kommun med en tiondel deltoge i

nämnda kostnadsökning, beräknad till 120,000 kronor.

s. 3 Kontrollera mot PDF

Sjiitte huvudtiteln: 1922 års tilläggsstat. 3

Genom beslut den 13 juni 1919 anbefallde Kungl. Maj:t länsstyrelsen

i Kalmar län att från Persnäs kommun införskaffa förbindelse att

med en tiondel deltaga i omförmälda kostnadsökning, 120,000 kronor.

Därefter överlämnade länsstyrelsen den 22 november 1919 protokoll,

hållet vid extra kommunalstämma med Persnäs kommun den 24

augusti 1919, utvisande att stämman beslutat göra framställning om befrielse

för kommunen från att ikläda sig den begärda förbindelsen, enär

kommunen under rådande förhållanden vore synnerligen skattet.yngd samt

i sådant hänseende under år 1918 hade att vidkännas kommunalutskylder

efter eu utdebitering av ej mindre än 21 kronor 10 öre för 100

kronor inkomst.

I skrivelse den 18 oktober 1921 har nu väg- och vatten byggnadsstyrelsen,

som den 23 december 1919 anbefalldes att avgiva utlåtande

med anledning av kommunens ifrågavarande framställning, i ämnet anfört

följande:

»Att nedlägga arbetet i avvaktan på kommunens förbindelse eller att av brist

på medel avsluta hamnens iståndsättande enligt den fastställda arbetsplanen har

icke kunnat ske utan den allra största risk att de i ofullbordat skick lämnade

arbetena då skulle, med det synnerligen utsatta läge, som hamnen har för nordliga

stormar, hava skadats och förstörts, varjämte alla de vid hamnarbetet sysselsatta

arbetarna skulle mitt under en svår kristid hava kastats ut i arbetslöshet.

Det har därför varit oundgängligen nödvändigt att förskottsvis av under händer

varande medel bestrida jämväl avslutandet av iståndsättandet utan avbrott.

Enligt nu avslutade räkenskaper har det fullbordade iståndsättandet av Sandvikens

hamn enligt den fastställda arbetsplanen, för vilken kostnaden före världskriget

i mars 1914 beräknades till 188,000 kronor, krävt en totalkostnad av 397,044

kronor 20 öre. Den på grund av kristiden uppkomna totala kostnadsökningen

utgör således 209,044 kronor 20 öre. som förskottsvis utanordnats av under händer

varande medel.

Till täckande av dessa förskotterade medel äro — om Persnäs kommun fullgör

villkoret att med 1/10 deltaga — att disponera de av riksdagen anvisade 108,000

kronor förutom de 12.000 kronor, med vilka Persnäs kommun skulle deltaga enligt

1919 års riksdagsbeslut. Därutöver erfordras ett belopp av 89,044 kronor 20 öre,

därav Persnäs kommun skulle deltaga med Vin- Därest kommunen kan deltaga

med Vio av deri på grund av kristiden uppkomna ökade kostnaden eller med

20,904 kronor 42 öre, skulle erfordras från staten ett tilläggsanslag av 80,139 kronor

78 öre, men därest kommunen i följd av sin svåra skattetunga icke kan komma

ut med förenämnda belopp 20,904 kronor 42 öre, sa erfordras ett tilläggsanslag

av 101,044 kronor 20 öre.»

Med åberopande av ett från länsstyrelsen i Kalmar län införskaffat

yttrande, däruti länsstyrelsen förklarat sig med bibehållande av sin i

ifrågavarande hänseende tidigare intagna ståndpunkt anse billigt och

[1-1

Kungl. M«j:t

den 13/e 1919,

Väg- och

vattenbyggnadsstyreluen.

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Sjätte huvudtiteln: 1922 års tillägg sstat.

[1.] skäligt, att Persnäs kommun helt och hållet bleve befriad från deltagande

i kostnadsökningen, hemställer väg- och vattenbyggnadsstyrelsen,

att Kungl. Maj:t ville föreslå riksdagen att för bestridande av den av

kristiden uppkomna ökade kostnaden för iståndsättandet av Sandvikens

hamn i Persnäs socken dels medgiva Kungl. Maj:t att bemyndiga styrelsen

att, oberoende av uppfyllande av det vid det år 1919 anvisade

anslaget av 108,000 kronor fastade villkoret, till sagda arbete använda

detta anslag, dels ock pa 1922 års tilläggsstat anvisa, därest kommunens

anhållan om befrielse från deltagandet med f m av kostnadsökningen

bifalles, det därutöver behövliga beloppet 101,044 kronor 20 öre eller,

därest kommunens berörda anhållan icke bifalles, ett belopp av 80,139

kronor 78 öre.

DaPchtof“nntS'' Omständigheterna vid ifrågavarande arbetes utförande hava, såsom

av det föregående framgår, varit sådana, att. väg- och vattenbyggnadsstyrelsen

ansett nödigt fullborda företaget enligt den fastställda planen,

oaktat för ändamålet anvisade medel på grund av kostnadernas ökning

blivit otillräckliga. Den totala kostnadsökningen, 209,044 kronor 20 öre,

bär sålunda av styrelsen bestritts med under händer varande medel.

Till täckande av dylik kostnadsökning hava visserligen anvisats 108,000

kronor, men hava dessa medel icke kunnat tagas i anspråk för sitt ändamål,

enär Persnäs kommun förklarat sig icke kunna uppfylla det därför

uppställda villkoret, nämligen att bidraga med 12,000 kronor. Såsom

skäl härför har anförts, att kommunen vore synnerligen skattetyngd.

lill komplettering av vad kommunen i sådant hänseende uppgivit torde

här iå lämnas ytterligare några uppgifter rörande kommunens ekonomiska

ställning med mera.

Kommunens inkomster och utgifter uppgingo år 1920 till 30,078

kronor 95 öre respektive 28,097 kronor 35 öre. Tillgångarna och skulderna

för samma ar utgjorde 2,619 kronor 81 öre respektive 14,582

kronor 48 öre. Hamnens ekonomiska ställning utvisade år 1920 2,263

kronor 82 öre i tillgångar och 16,186 kronor 54 öre i skulder. Den

beskattningsbara inkomsten belöpte sig år 1920 till 168,513 kronor och

år 1921 till 232,910 kronor, och utgjorde utdebiteringen per 100 kronor

inkomst för den borgerliga och kyrkliga kommunen under åren 1919—

1921 tillhopa respektive 17 kronor 50 öre, 16 kronor 90 öre och 10

kronor 20 öre samt den kommunala progressivskattens för år 1921

kommunandel 10 kronor 55 öre. Folkmängden uppgick den f januari

1921 till 1,366 personer mot respektive 1,578 och 1,410 personer vid

samma tid åren 1911 och 1916. Under åren 1911—1920 har folkmängden

således minskats med 13,43 %.

opaginerad Kontrollera mot PDF

o

Sjätte huvudtiteln: 192X års tilläggsstat.

Härav torde framgå, att det skulle bliva synnerligen betungande

för Persnäs kommun att lämna något bidrag til! täckande av den genom

kristiden uppkomna kostnadsökningen för iståndsättning av Sandvikens

hamn. Att jämväl riksdagen beaktat kommunens svaga ekonomiska

ställning framgår därav, att riksdagen dels redan år 1915 (skrivelse nr

6 punkt 21:o) uttalade sitt tvivel om att Persnäs kommun med sin ringa

ekonomiska bärkraft skulle mäkta infria ett av kommunen då gjort åtagande

att svara för den framtida underhållskostnaden för hamnanläggningen, dels

ock sedermera, för att erhålla ökade garantier härutinnan, såsom iörut

nämnts, ansett sig böra föreskriva, att eu tredjedel av inflytande hamnavgifter

skola reserveras för större reparations- och underhållsarbeten.

Med hänsyn till vad sålunda förekommit anser jag mig böra tillstyrka,

att hela den uppkomna kostnadsökningen för ifrågavarande företag må

bestridas av statsmedel, därvid emellertid må framhållas, att ärendet

bort av väg- och vattenbyggnadsstyrelsen tidigare än som skett underställas

statsmakternas förnyade prövning. Det ytterligare anslag, som

erfordras, torde, då arbetena redan avslutats, böra anvisas å 1922 års

tilläggsstat samt lämpligen bestämmas till 101,100 kronor.

Jag hemställer alltså, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen

dels medgiva, att det av riksdagen såsom bidrag

till bestridande av den på grund av kristiden uppkomna

ökade kostnaden för iståndsäftande av Sandvikens

hamn i Persnäs socken på Oland på tilläggsstat

för år 1919 anvisade reservationsanslaget av 108,000

kronor må, utan hinder av att Persnäs kommun icke

deltager i nämnda kostnadsökning, användas till täckande

av på grund av kristiden uppkommen ökning

av kostnaden för berörda arbete;

dels ock för samma ändamål på tilläggsstat för är 1922

anvisa ett förslagsanslag, högst kronor 101,100.

B. Byggnadsväsende!.

1. Förstärkning av reservationsanslaget till byggnader oeh reparationer.

Under åberopande av vad jag anfört under punkten 40 i statsrådsprotokollet

angående anslagsäskandena för tiden 1 januari—30 juni 1923

under sjätte huvudtiteln hemställer jag, att Kungl. Maj:t måtte föreslå

riksdagen

[2-]

Förstärkning

av reservationsanslaget
-

s. 6 Kontrollera mot PDF

[2.]

till byggnader

och reparationer.

[3.]

Förbättrande

av grunden

under vissa

delar av

Stockholms

slott.

[4.3

Skematisk

förteckning

och beskrivning

över

Sveriges

vattenfall.

[«•]

Tidskriften)

»Brandskydd».

6 Sjätte huvudtiteln: 1922 års tilläggsstat.

att till förstärkning av det ordinarie reservationsanslaget

till byggnader och reparationer på tilläggsstat för

år 1922 anvisa ett förslagsanslag,

högst .......................................................... kronor 500.000.

2. Förbättrande av grunden under vissa delar av Stockholms slott.

Under hänvisning till vad jag anfört under punkten 41 i statsrådsprotokollet

angående anslagsäskandena förtiden 1 januari—30 juni 1923

under sjätte huvudtiteln hemställer jag, att Kung!. Maj:t måtte föreslå

riksdagen

att till förbättrande av grunden under vissa delar

av Stockholms slott på tilläggsstat för år 1922 anvisa

ett reservationsanslag av .................... kronor 240,000.

C. Diverse.

1. Skematisk förteckning och beskrivning över Sveriges vattenfall.

Under åberopande av vad jag anfört under punkten 49 i statsrådsprotokollet

angående anslagsäskandena förtiden 1 januari—30 juni 1923

under sjätte huvudtiteln får jag vidare hemställa, att Kungl. Maj:t

måtte föreslå riksdagen

att för verkställande av undersökningar och arbeten

för åstadkommande av en skematisk förteckning

och beskrivning över Sveriges vattenfall på

tilläggsstat för år 1922 anvisa ett reservationsanslag

av ............................................................. kronor 7,000.

2. Tidskriften »Brandskydd».

Med anledning av Kungl. Maj:ts framställningar i ämnet har riksdagen

anvisat för understöd av svenska brandskyddsföreningens verksamhet

på tilläggsstat för år 1920 ett förslagsanslag, högst, 4,000 kronor

samt såsom bidrag till utgivande genom nämnda förening av tidskriften

»Brandskydd» på tilläggsstat för år 1921 ett förslagsanslag, högst, 500

kronor.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Sjätte huvudtiteln: 1022 ars tilläggsstat. T

L skrivelse den 12 oktober 1921 har nu föreningen anhållit att för [5. ]

utgivande av sin berörda tidskrift under år 1922 komma i åtnjutande

av ett statsbidrag å 4,000 kronor. Såsom skäl härför har föreningen

anfört, att det underskott av 25,000 kronor, som beräknades uppstå i

tidskriftens rörelse under år 1922, måste täckas av andra föreningens

inkomstkällor, att med hänsyn härtill medlemsavgifterna måst avsevärt höjas

samt att föreningen med så höga avgifter knappast kunde vinna medlemmar

inom de bredare lagren av vårt folk, något som dock vore ett

viktigt önskemål för ernående av en definitiv framgång för brandskyddsrörelsen.

Till främjande av föreningens fortsatta utveckling vill jag förorda, att Dopartementaett

bidrag till föreningens tidskrift beviljas jämväl för innevarande år, chefeB

dock ej till högre belopp än som anvisats för år 1921 eller 500 kronor.

I likhet med vad som skedde sistlidet år torde såsom villkor för statsbidraget

böra stadgas, att lämpligt antal exemplar av tidskriften tillhandaliålles

kommunikationsdepartementet.

Jag får alltså hemställa, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen

att som bidrag till utgivande genom svenska

brandskyddsföreningen av tidskriften »Brandskydd»

på tilläggsstat för år 1922 anvisa ett förslagsanslag,

högst ........................................................... kronor 500.

3. Tillfällig löneförbättring för viss personal inom den

civila statsförvaltningen.

Under åberopande av vad chefen för finansdepartementet förut denna [6.1

dag till statsrådsprotokollet över finansärenden anfört i fråga om bere- Tillfällig lönedande

av tillfällig löneförbättring under år 1922 för viss personal inom flättring fm
O

O l. viss VCVSOflttl

den civila statsförvaltningen, hemställer jag, att Kungl. Maj:t måtte inom den

föreslå riksdagen slats''

° torv ältning en.

att i avbidan på den proposition i ämnet, som

kan varda riksdagen förelagd, för beredande av tillfällig

löneförbättring för viss personal inom den civila

statsförvaltningen å tiVäggsstat för år 1922 under

sjätte huvudtiteln såsom förslagsanslag beräkna ett

belopp av kronor 9.000.

opaginerad Kontrollera mot PDF

[7-]

Dyrtidstillägg

åt

befattningshavare

i

statens tjänst

S

Sjätte huvudtiteln: 1922 års tilläggsstat.

4. Dyrtidstillägg åt befattningshavare i statens tjänst.

Hänvisande till vad chefen för finansdepartementet till statsrådsprotokollet

över finansärenden denna dag anfört i fråga om beredande

av dyr t i d stil! ägg åt befattningshavare i statens tjänst för år 1922 hemställer

jag, att Kung]. Maj:t måtte föreslå riksdagen

att i avvaktan på den proposition, som kan komma

att i ämnet avlåtas, för bestridande av kostnaderna

för dyrtidstillägg åt befattningshavare i statens tjänst

å tilläggsstat för år 1922 under sjätte huvudtiteln såsom

förslagsanslag beräkna

ett belopp av .......................................... kronor 325,000.

I vad föredragande departementschefen hemställt

och föreslagit beträffande anslagen under sjätte huvudtiteln

å tilläggsstat för år 1922 instämma statsrådets

övriga ledamöter; och behagar Hans Maj:t Konungen

bifalla vad sålunda blivit av statsrådet tillstyrkt samt

förordnar tillika, enligt statsrådets hemställan, att

utdrag av detta protokoll skall överlämnas till finansdepartementet

för iakttagande vid författande av Kungl.

Maj:ts proposition till riksdagen angående tilläggsstat

för år 1922.

Ur protokollet:

August Wrede.

s. 9 Kontrollera mot PDF

Sjette huvudtiteln: 1922 års tillciggsstat

9

Sammandrag och register

till

tilläggsstaten för sjätte huvudtiteln för år 1922.

Punkt.

CD

&

3

►4

Extra

anslag

Extra

anslag.

A. Väg- och vattenbyggnadsväsendet.

Kronor

Ö.

Kronor

Ö.

i

i

1

Merkostnader för iståndsättande av Sandvikens hamn

på Oland, förslagsanslag, högst..............................

101,100

_

101,100

B. Byggnadsväsende^

2

5

1

Förstärkning av reservationsanslaget till byggnader

och reparationer, förslagsanslag, högst ..................

500,000

_

3

6

2

Förbättrande av grunden under vissa delar av Stock- holms slott, reservationsanslag ...............................

240,000

_

740,000

C. Diverse.

4

6

1

Skematisk förteckning och beskrivning över Sveriges

vattenfall, reservationsanslag ................................

7,000

_

5

6

2

Tidskriften »Brandskydd», förslagsanslag, högst.........

500

—

6

7

3

Tillfällig löneförbättring för viss.personal inom den

civila statsförvaltningen, förslagsanslag ..................

*) 9,000

—

7

8

4

Dyrtidstillägg åt befattningshavare i statens tjänst,

förslagsanslag . ....................................................

*) 325,000

—

341,500

Summa kronor

—

—

1,182,600

—

*) Beräknat anslag.

Bihang till riksdagens protokoll 1922. 1 smil. 2 Käft. (Nr 2.)

2140 21 2

opaginerad Kontrollera mot PDF

Sjunde huvudtiteln: 1922 års tilläggsstat.

1

Tilläggsstaten för år 1922.

Sjunde huvudtiteln.

Utdrag av protokollet över finansärenden, hållet inför Hans Maj:t

Konungen i statsrådet å Stockholms slott den 7 januari 1922.

N ärvarande:

Statsministern och ministern för utrikes ärendena Branting, statsråden

Lindqvist,Thorsson, Olsson, Sandler, Nothin, Svensson, Hansson,

Åkerman, Linders, Schlyter, Örne.

Chefen för finansdepartementet, statsrådet Thorsson, redogör härefter

för de frågor, som tillhöra regleringen för år 1922 av utgifterna

under till äggsstatens till riksstaten sjunde huvudtitel, innefattande anslagen

till finansdepartementet, samt anför därvid följande:

A. De centrala ämbetsverken.

Mynt- och justeringsverket.

1. iiyrtidstillägg vid mynt- och justeringsverket.

Under åberopande av vad jag förut denna dag vid anmälan av [1.]

för flera huvudtitlar gemensamma frågor anfört beträffande behovet av ^frlt^jVafcah

anslag å tilläggsstaten för år 1922 till täckande av kostnader för dyr- ,•utter,ngstidstillägg

under samma år åt befattningshavare i statens tjänst m. fl. verket.

hemställer jag, att Kungl. Älaj:t måtte föreslå riksdagen

Bihang till riksdagens protokoll 1922. 1 samt. 2 höft. (Nr 2.) 1

opaginerad Kontrollera mot PDF

[1-]

[2-]

Personal vid

vissa finansstatistiska

•ludersökningar.

[3.]

Bank- och

f ;ndtnsp''ktiontns

verksamhet.

[4-]

Dyriidstillägg

vid bank- och

J ondinspektionen.

Sjunde huvudtiteln: 1922 års tillåggsstat.

att, i avbidan på den proposition i ämnet, som

kan bliva riksdagen förelagd, till täckande av kostnader

för dyrtidstillägg under år 1922 åt befattningshavare

vid mynt- och justeringsverket å tillåggsstat

för samma år såsom reservationsanslag beräkna ett

belopp av........ .................................... kronor 65,000

att direkt utgå av inkomst av myntning och justering.

Statistiska centralbyrån.

2. Personal vid vissa iinansstatistiska undersökningar.

Under åberopande av vad jag förut denna dag vid anmälan

av frågorna rörande regleringen för tiden 1 januari—30 juni 1923 av

utgifterna under riksstatens sjunde huvudtitel under punkt 16 anfört

hemställer jag, att Kungl. J\Jaj:t måtte föreslå riksdagen*

att till arvoden åt personal vid vissa finansstatistiska

undersökningar å tillåggsstat för år 1922 anvisa

ett förslagsanslag, högst.................. kronor 8,650.

Bank- och fondinspektionen.

3. Bank- och fondinspektionens verksamhet.

Under åberopande av vad jag förut denna dag vid anmälan av

frågorna rörande regleringen för tiden 1 januari—30 juni 1923 av utgifterna,

under riksstatens sjunde huvudtitel under punkt 19 anfört hemställer

jag, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen

att för upprätthållande av bank- och fondinspektionens

verksamhet å tilläggsstat för år 1922 anvisa

ett reservationsanslag av......................... kronor 15,300

att direkt utgå av bidrag till bankinspektionen och av

bidrag till fondinspektionen.

4. Dyrtidstillägg vid bank- och fondinspektionen.

Under åberopande av vad jag förut denna dag vid anmälan av

för flera huvudtitlar gemensamma frågor anfört beträffande behovet av

opaginerad Kontrollera mot PDF

»Sjunde huvudtiteln: 1922 års tilläggsstat. ii

anslag å till äggsstaten för år 1922 till täckande av kostnader för dyrtidstillägg

under samma år åt befattningshavare i statens tjänst m. II.

hemställer jag, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen

attr, i avbidan på den proposition i ämnet, som

kan bliva riksdagen förelagd, till täckande av kostnader

för dyrtidstillägg under år 1922 åt befattningshavare

vid bank- och fond inspektionen å tillä gg sstat

för samma år såsom reservationsanslag beräkna ett

belopp av................................................. kronor 40,00U

att direkt utgå av bidrag till bankinspektionen och av

bidrag till fondinspektionen.

Postsparbanken.

5. Dyrtidstillägg vid postsparbanken.

Under åberopande av vad jag förut denna dag vid anmälan av för

flera huvudtitlar gemensamma frågor anfört beträffande behovet av anslag

å tilläggsstaten för år 1922 till täckande av kostnader för dyrtidstillägg

under samma år åt befattningshavare i statens tjänst m. fl. hemställer

jag, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen

att, i avbidan på den proposition i ämnet, som

kan bliva riksdagen förelagd, till täckande av kostnader

för dyrtidstillägg under år 1922 åt befattningshavare

vid postsparbanken å tilläggsstat för samma år

såsom reservationsanslag beräkna ett

belopp av .................................................. kronor 250,000

att direkt utgå av inkomster av postsparbanksrörelsen.

B. Skatteomkostnader.

1. Bostadslägenheter åt viss tullpersonal.

Under åberopande av vad jag förut denna dag vid anmälan av

frågorna rörande regleringen för tiden 1 januari—30 juni 1923 av utgifterna

under riksstatens sjunde huvudtitel under punkt 26 anfört hemställer

jag, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen

14.,

[5.]

Dyrtidstillägg

vid postsparbanker.

Bostadslägenheter

åt viss

tullpersonal.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Sjunde huvudtiteln: 1922 års tilläggsstat.

att, i avbidan på den proposition i ämnet, som

kan bliva riksdagen förelagd, för uppförande under år

1922 av bostadslägenheter åt viss tullpersonal å tilläggsstat

för samma år såsom »förslagsanslag beräkna ett

belopp av.................................................. kronor 116,000.

2. Ökning av arbetskrafterna vid tullverket.

aJ-7*] . Under åberopande av vad jag förut denna dag vid anmälan av

arZlaf. f™g°rna rörande regleringen för tiden 1 januari-30 juni 1923 av uttema

vid gitterna under riksstatens sjunde huvudtitel under punkt 26 anfört hemtuiivevket.

ställer jag, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen

att, i avbidan på den proposition i ämnet, som

kan bliva riksdagen förelagd, för ökning av arbetskrafterna

vid tullverket å tilläggsstat för år 1922 såsom

förslagsanslag, högst, beräkna ett belopp

av .............................................................. kronor 93,800.

3. Diverse utgifter vid tullverket.

[8.] ^ Under åberopande av vad jag förut denna dag vid anmälan av

utgifter ^id fragorna rörande regleringen för tiden 1 januari—30 juni 1923 av utfullverket.

gitterna under riksstatens sjunde huvudtitel under punkt 26 anfört hemställer

jag, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen

att, i avbidan på den proposition i ämnet, som

kan bliva riksdagen förelagd, till bestridande av diverse

utgifter vid tullverket å tilläggsstat för år 1922 såsom

förslagsanslag, högst, beräkna ett belopp

av.................................................................. kronor 25,000.

4. Dyrtidstillägg vid kontrollstyrelsens avdelning för ärenden angående

skattefri sprit m. m.

, t9''} . Under åberopande av vad jag förut denna dag vid anmälan av

vfdt^rtu. *0r. öera ^udtiOar gemensamma frågor anfört beträffande behovet av

tiyreUens av- anslag å txlläggsstaten för år 1922 till täckande av kostnader för dyrtids
-

s. 5 Kontrollera mot PDF

5

Sjunde huvudtiteln: 1922 års tilläggsstat.

tillägg under samma år åt befattningshavare i statens tjänst m. ti. hem- [9.]

ställer jag, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen

att, i avbidan på den proposition i ämnet, som angående

kan bliva riksdagen förelagd, till täckande av kostnader

för dyrtidstillägg under år 1922 åt befattningshavare

vid kontrollstyrelsens avdelning för ärenden

angående skattefri sprit m. m. å tilläggsstat för samma

år såsom reservationsanslag beräkna

ett belopp av ............................................ kronor 27,000

att direkt utgå av denatureringsavgifter.

(Diverse.

1. Tillfällig löneförbättring för viss personal inom den civila statsförvaltningen.

Under åberopande av vad jag förut denna dag vid anmälan av [10.j

för flera huvudtitlar gemensamma frågor anfört beträffande behovet av

anslag å til läggsstaten för år 1922 för täckande av kostnader för till- fö^hs^perfallig

löneförbättring under samma år för viss personal inom den civila ’°”“l

statsförvaltningen hemställer jag, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riks- ,tatt/onait
dagen

ningen.

att, i avbidan på den proposition i ämnet, som

kan bliva riksdagen förelagd, till täckande av kostnader

för tillfällig löneförbättring under år 1922 för viss

personal inom den civila statsförvaltningen å tilläggsstat

för samma år såsom förslagsanslag beräkna ett belopp

av ................................................................ kronor 80,000.

2. Dyrtidstillägg åt befattningshavare i statens tjänst.

Under åberopande av vad jag förut denna dag vid anmälan av [11.]

för flera huvudtitlar gemensamma frågor anfört beträffande behovet av ttn!n9l

anslag å tilläggsstaten för år 1922 till täckande av kostnader för dyr- hLare i

tidstillägg under samma år åt befattningshavare i statens tjänst m. fl. Patent tjänst.

hemställer jag, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Sjunde huvudtiteln: 1922 års tilläggsstat.

•] att, i avbidan på den proposition i ämnet, som

kan bliva riksdagen förelagd, till täckande av kostnader

för dyrtidstillägg under år 1922 åt befattningshavare

i statens tjänst vid de till finansdepartementet

hörande ämbetsverk och kårer å tilläggsstat för samma

år såsom förslagsanslag beräkna ett

belopp av............................................... kronor 7,250,000.

3. Avlöningsförhöjningar till vissa icke-ordinarie befattningshavare inom

den civila statsförvaltningen m. m.

Avi aning »förhöjningar

till

vissa ickeordinarie

befattningshavare

inom

den civila

statsförvaltningen

m. fri.

Under åberopande av vad jag förut denna dag vid anmälan av

frågorna rörande regleringen för tiden 1 januari—30 juni 1923 av utgifterna

under riksstatens sjunde huvudtitel under punkt 56 anfört hemställer

jag, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen

att, i avbidan på den proposition i ämnet, som

kan bliva riksdagen förelagd, för beredande av avlöningsförhöjningar

åt vissa icke-ordinarie befattningshavare

vid statsdepartement och vissa andra verk,

tillhörande den civila statsförvaltningen, m. m. å tilllägg

sstat för år 1922 såsom förslagsanslag beräkna ett

belopp av ................................................. kronor 100,000.

Summan av de av mig å till äggsstaten för år 1922 under sjunde

huvudtiteln tillstyrkta anslag uppgå till 8,070,750 kronor.

Vad föredragande departementschefen sålunda,

med instämmande av statsrådets övriga ledamöter,

hemställt behagar Hans Maj:t Konungen bifalla.

Ur protokollet:

Olga Gjörloff.

s. 7 Kontrollera mot PDF

Punkt

Sjunde huvudtiteln: 1922 års t/lläggsstat.

7

Sammandrag och register

till

Sjunde huvudtiteln å 1922 års tilläggsstat.

Sid

Nr

Extra

Extra

anslag

anslag

Kronor

Kronor

A. De centrala ämbetsverken.

1

2

3

4

5

1

2

2

2

3

1

2

3

4

5

Mynt- och justeringsverket:

Dyrtidstillägg vid mynt- och justeringsverket, reservationisanslag,

att direkt utgå av inkomst av myntning och''

justering ..................................................................

Statistiska centralbyrån:

Personal vid vissa fiuansstatistiska undersökningar, förslagsanslag,

högst ...........................................................

Bank- och fondinspektionen:

Bank- och foudinspeklionens verksamhet, reservationsanslag.

att direkt utgå av bidrag till bankinspektionen och

av bidrag till fondinspeklionen ........................ 15,300

Dyrlidstillfigg vid bank- och löndinspektionen, reservationsanslag,

att direkt utgå av bidrag till bankinspektionen

och av bidrag till fondinspektionen 1 40,000

Postsparbanken:

Dyrlidstillägg vid postsparbanken, reservationsanslag, att

direkt utgå av inkomster av postsparbanksrörelsen.........j

1 65,000

8,650

55,300

1 250,000

378,950

6

7

8

9

10

11

12

•

B. Skattcomkostnader.

3

1

Bostadslägenheter åt viss tullpersonal förslagsanslag .........

1 116,000

4

2

Ökning av arbetskrafterna vid tullverket, förslagsanslag, högst

1 93,800

4

3

Diverse utgifter vid tullverket, förslagsanslag, högst........

1 25,000

4

4

Dyrlidstillägg vid kontrollslyrelsens avdelning för ärenden an-

gående skattefri sprit m. in., reservationsanslag, att direkt

utgå av denatureringsavgifter.........................................

1 27,000

261,800

C. Diverse.

5

1

Tillfällig löneförbättring för viss personal inom den civila stats-

törvallningen, förslagsanslag .........................................

1 80,000

5

2

Dyrtidstillägg åt befattningshavare i statens tjänst, förslags-

anslag .....................................................................

1 7,250,000

6

3

Avlöningsförhöjningar till vissa icke-ordinarie befälIningsha vare

inom den civila statsförvaltningen m. m , förslagsanslag

; 100,000

7,430,000

Summa

...............i

8,070,750

Beräknat belopp

s. 1 Kontrollera mot PDF

Åttonde huvudtiteln: 1922 års tilläggsstat.

1

Åttonde huvudtiteln.

Utdrag av protokollet över ecklesiastikärenden, hållet inför

Hans Maj:t Konungen i statsrådet å Stockholms

slott den 7 januari 1922.

Närvarande:

Statsministern och ministern för utrikes ärendena Branting, statsråden

Lindqvist, Thorsson, Olsson, Sandler, Nothin, Svensson, Hansson,

Åkerman, Linders, Schlyter, Örne.

Departementschefen, statsrådet Olsson anhåller att få underställa

Kungl.. Maj:ts prövning de särskilda anslagsbehov, som under åttonde

huvudtiteln torde tillgodoses genom anslag å tilläggsstat för år 1922,

därvid ^ anslagsäskandena komme att föredragas i den ordning, vari

de ansåges böra uppföras i tilläggsstaten, och yttrar därefter:’

A. Arkiv, bibliotek och museer.

Bibliotek.

Stifts- och läroverksbiblioteket i Linköping.

1. Brist i stifts- och läroverksbibliotekets i Linköping [1.1

räkenskaper. Från den under åttonde huvudtitelns ordinarie reser- Brist i stiftsvationsanslag

bibliotekarierna, utgår för närvarande till stifts- och läroverksbiblio- i KS

teket Linköping 527 kronor 6 öre till bestridande av kostnader för räkenskaPerbibliotekslokalens

uppvärmning och städning, bindning av böcker

m. fl. för bibliotekets underhåll erforderliga utgifter.

Bihang till riksdagens protokoll 1922. 1 saml. 2 käft. (Nr 2.)

1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Åttonde huvudtiteln: 1922 års tilläggsstat.

[2-]

Täckande a\

brist i national

musei

räkenskaper

I skrivelse den 18 maj 1921 har domkapitlet i Linköping anmält,

att på grund av de ovanligt höga bränslepriserna under år

1920 en brist å 890 kronor 12 öre uppstått i bibliotekets kassa,

vilken brist icke syntes kunna täckas genom besparingar i kassan;

och har domkapitlet hemställt om beredande av medel för täckande

av sagda brist.

Vid domkapitlets skrivelse har fogats utdrag av räkenskaperna

för år 1920 rörande ifrågavarande bibliotek, utvisande, att inkomsterna

för året utgjort 7,112 kronor 80 öre, medan utgifterna uppgått

till 8,002 kronor 92 öre.

Över förevarande framställning hava infordrade utlåtanden avgivits

den 14 juni 1921 av statskontoret och den 6 juli 1921 av

riksräkenskapsverket.

För täckande av ifrågavarande brist synes — i likhet med vad

fallet var beträffande en under år 1918 uppkommen brist i samma

kassa, vilken täcktes genom anslag å 1920 års tilläggsstat — böra

å tilläggsstat för år 1922 äskas ett anslag, vilket, utjämnat till helt

krontal, torde beräknas till 890 kronor.

Jag hemställer alltså om förslag till riksdagen

att å tilläggsstat för år 1922 anvisa ett förslagsanslag,

högst 890 kronor till täckande av

under år 1920 uppkommen brist i stifts- och läroverksbibliotekets

i Linköping räkenskaper.

Museer.

Nationalmuseum.

2. Täckande av brist i nationalmusei räkenskaper. I

skrivelse den 31 augusti 1921 har överintendenten och chefen för

nationalmuseum bragt till Kungl. Maj:ts kännedom, att vissa svårigheter

uppstått för nationalmusei ekonomi genom en del äldre

räkningar, vilka för närvarande uppginge till 16,509 kronor och som

icke kunde likvideras medels utbetalningar från museets ordinarie

anslag, ävensom hemställt om anvisande av medel för betalande av

ifrågavarande skuld.

Rörande uppkomsten av denna brist i nationalmusei räkenskaper

anför överintendenten bland annat:

s. 3 Kontrollera mot PDF

3

Åttonde huvudtiteln: 1922 års tilläggsstat.

Då min företrädare överintendenten Richard Bergh på hösten 1918 erhöll

tjänstledighet på grund av sjukdom, i vilken sjukdom han sedermera don 30

januari 1919 avled, voro en del olikviderade räkningar till ganska betydande belopp

överskjutna från de nästföregående åren särskilt för samlingarnas vård och

underhåll, och för vilkas likviderande museets anslag voro alldeles otillräckliga.

För Richard Bergh med hans brinnande iver att se de många och olikartade

åtgärder på bästa möjliga sätt och så fort som möjligt vidtagna, vilka stodo i

förbindelse med hans storslagna och genialiska plan för nationalmuseets omdaning

och omorganisation kommo kostnadsfrågorna ofta nog i andra rummet.

Hans personliga läggning, hans konstnärstemperament och hela hans föregående

verksamhet hade gjort honom främmande för behovet och nödvändigheten att räkna

och beräkna, att lämpa behoven efter tillgångarna. Då härtill kom, att redan vid

denna tid de starkt uppdrivna dyrtidspriserna på allt arbete och material inträtt

utan att museets anslag erhållit någon ökning, blevo förhållandena för Bergh

ännu vanskligare. Var ett förvärv för museets samlingar i hans ögon synnerligen

önskligt, men inköpsanslagen förbrukade, så försträckte han ofta inköpssumman

av sina enskilda medel. Måste ett arbete av något slag utföras, vartill

medel fattades, så fick betalningen ställas på framtiden.

För konstverk som av Bergh för museets räkning blivit inköpta häftar museet

sålunda ännu i en skuld av 17,000 kronor till hans efterlevande. På grund

av tillmötesgående från dessas sida torde dock denna summa slutligen kunna

betalas av ordinarie inköpsanslag. Annorlunda förhåller det sig emellertid med

det deficit som uppstått i och för sådana utgifter som skolat göras för samlingarnas

vård och underhåll o. d. Här funnos vid mitt övertagande av chefskapet

för museet en mängd arbeten ännu obetalta.

Genom att år från år likvidera eller avbetala sådana äldre räkningar, har

jag kunnat reducera den ursprungliga skuldsumman. Men då varje nytt år medfört

även sina egna nödvändiga utgifter, och då anslagen i sig själva äro synnerligen

knappa i förhållande till gällande priser, har, trots att jag sökt iakttaga

den största möjliga sparsamhet vid dessa, skuldsumman icke väsentligen kunnat

nedbringas, och respektive fordringsägare kunna icke längre låta sig nöja med

en alltjämt uppskjuten likvid.

Skuldsumman belöper sig för närvarande till 16,509 kronor varav:

till museets konservator för restaurering av målningar...... kronor 5,870: —

» centraltryckeriet, Stockholm, för tryckning av museets årsberättelser

för 1918, 1919, 1920 ................... » 4,843: —

» Freys Express, Stockholm, för handräckning vid omhängningar

av tavlor.............................. » 2,410: —

» J. Fagerström, Stockholm, för diverse snickeriarbeten .... » 1,510: —

» G. K. Ekström, Stockholm, för nya och ändrade tavelramar » 1,240: —

» nordiska kompaniet för inredningsarbeten............. » 636: —

Museets ovan uppräknade fordringsägare kunna givetvis äga anspråk att

med första möjliga motse likvid, och det är för mig ogörligt att, innan dessa

likviderats, tillämpa den sparsamhet vid museets utgifter, vilken både på grund

av anslagens knapphet och särskilt på grund av det nuvarande tryckta ekonomiska

läget lärer med nödvändighet behöva iakttagas.

s. 4 Kontrollera mot PDF

Departe
mentschefen.

[3.]

Tillfällig

löneförbättring

för viss

personal vid

livrustkammaren.

4 Åttonde huvudtiteln: 1922 års tillägg sstat.

På grund av remiss har statskontoret den 24 september 1921

avgivit utlåtande i ärendet och därvid anfört, att, då det syntes

önskvärt att medel snarast möjligt '' bereddes till likviderande av

museets ifrågavarande skulder och utverkande hos riksdagen av anslag

för ändamålet således icke torde böra äga rum, åttonde huvudtitelns

allmänna besparingar, lämpligen torde kunna tagas i anspråk.

Det är ägnat att förvåna, att den i nationalmusei räkenskaper

uppkomna brist, som omförmäles i överintendentens nu förevarande

framställning, icke förr än som skett anmälts för Kungl. Maj:t. Anledningen

härtill synes hava varit att överintendenten sökt att med

tillgängliga medel nedbringa museets ifrågavarande skuld. Det har

emellertid visat sig vara förenat med de största svårigheter att på

denna väg nå fram till bristens gäldande. Erforderliga medel torde

därför böra ställas till nationalmusei förfogande för att museet må

kunna avbörda den av överintendenten angivna skulden, vilken

annars skulle till förfång för dess verksamhet en avsevärd tid

framåt belasta dess relativt begränsade anslagsmedel. Att emellertid,

såsom statskontoret anvisat, härför disponera åttonde huvudtitelns

allmänna besparingsfond, låter sig i betraktande av fondens

ringa storlek och nödvändigheten att kunna använda densamma till

andra smärre oundvikliga'' utgifter icke göra. Den av överintendenten

äskade summan synes mig dessutom vara av den storlek, att frågan

om dess beviljande torde underställas riksdagens prövning. Medel

för ändamålet böra uppenbarligen vara tillgängliga redan under

år 1922.

Jag hemställer fördenskull om förslag till riksdagen

att till täckande av uppkommen brist i nationalmusei

räkenskaper anvisa på tilläggsstat för år

1922 ett förslagsanslag, högst 16,509 kronor.

Livrustkamm aren.

3. Tillfällig löneförbättring för viss personal vid livrustkammaren.

Under åberopande av vad jag förut i dag i detta

ämne anfört till det vid årets statsverksproposition i utdrag fogade

statsrådsprotokollet över ecklesiastikärenden, punkten 19, hemställer

jag det Eders Kungl. Maj:t täcktes föreslå riksdagen

s. 5 Kontrollera mot PDF

Åttonde huvudtiteln: 1922 års tilläggsstat. 5

att, i avbidan på proposition angående tillfällig

löneförbättring åt föreståndaren för livrustkaramaren

och viss där anställd extra personal,

för ändamålet beräkna på tilläggsstat för år 1922

ett förslagsanslag, högst 2,000 kronor.

Naturhistoriska riksmuseet.

4. Expenser m. m. för naturhistoriska riksmuseet. 1

den år 1914 fastställda staten för naturhistoriska riksmuseet uppfördes

för avdelningarna vid Frescati ett anslag av 40,000 kronor

till expenser samt för etnografiska avdelningen ett anslag av 8,200

kronor till expenser samt till vård, underhåll och förkovran av sagda

avdelning. Sedan förstnämnda belopp visat sig otillräckligt för det

med anslaget avsedda ändamålet samt i följd härav under senare

år brist uppkommit i samma anslag, har riksdagen för åren 1918

—1921 anvisat särskilda belopp till täckande av uppkomna brister i

anslaget samt till förstärkande av detsamma. Till förstärkande

för år 1921 av ifrågavarande anslagspost anvisade riksdagen på tillläggsstat

för år 1921 ett belopp av 62,000 kronor. Jämväl det för

etnografiska avdelningen uppförda anslaget till expenser samt till

vård, underhåll och förkovran av samma avdelning har visat sig

otillräckligt. Efter framställning av Kungl. Maj:t anvisade 1921

års riksdag på tilläggsstat för samma år dels till täckande av under

åren 1919 och 1920 uppkomna brister i anslaget 7,400 kronor, dels

ock till förstärkande av samma anslag ett belopp av 10,000 kronor.

I skrivelse den 14 september 1921 har vetenskapsakademien

anmält föreliggande behov av förstärkning av de båda anslagen för

år 1922. En förstärkning kräves av det förstnämnda anslaget med

20,000 kronor och av det senare med 5,000 kronor. Sedan akademien

erinrat, att de avsevärda behoven av tilläggsanslag under föregående

år huvudsakligen haft sin grund i ökade bränslekostnader

och arbetslöner yttrar akademien:

Sedan priset å bränsle numera väsentligen minskats, har vetenskapsakademien

trott sig kunna nedsätta dessa tilläggsanslag högst väsentligt, under förutsättning

att prisen å bränsle och arbetshjälp ej gå upp igen.

I riksmuseets stat för avdelningarna vid Frescati ingår i anslaget till expenser

(40,000 kronor) ett beräknat belopp av 15,000 kronor till bränsle. Då enligt nu

14. J

Expenser

m. in.

för naturhistoriska

riksmuseet.

s. 6 Kontrollera mot PDF

Departe
mentschefen.

[5-]

Tillfällig av

löningsförbättring

för

tre preparatorer

vid naturhistoriska

riksmuseet.

6 Åttonde huvudtiteln: 1922 års tilläggsstat.

gällande pris kostnaden för bränslet skulle uppgå till omkring 31,000 kronor för

år räknat, skulle således för detta behov krävas ett tilläggsanslag å 16,000 kronor.

Då vidare arbetslöner och frakter fortfarande äro väsentligt högre, än då staten

uppgjordes, anser akademien, att för dem behöves ett tillägg å omkring 4,000

kronor.

Ett liknande förhållande äger rum med avseende på anslaget till riksmuseets

etnografiska avdelning, ehuruväl på grund av detta anslags omfattning nedsättningen

procentuellt ej kunnat göras lika stor.

Jag har under åtskilliga punkter i åttonde huvudtiteln haft att

pröva den prissänkning, särskilt med avseende å bränslekostnader,

som under senare tiden inträtt. Den sänkning i anslagsäskandet till

expenser för avdelningarna vid Frescati, som akademien vidtagit,

finner jag vid jämförelse med föregående års kostnader av motsvarande

slag på ett tillfredsställande sätt motsvara den sjunkande prisnivån.

Såsom akademien anmärkt, kunna naturligen de utgifter,

som skola bestridas med det mindre omfattande anslaget till expenser

samt till vård, underhåll och förkovran av etnografiska avdelningen

icke beräknas undergå en procentuellt lika stor nedsättning som

utgifterna under det större anslaget. Med hänsyn härtill finner jag

jämväl anslagsäskandet för etnografiska avdelningen vara väl avvägt.

Jag hemställer alltså, att Eders Kungl. Maj:t täcktes föreslå

riksdagen

att dels till expenser för naturhistoriska riksmuseets

avdelningar vid Frescati dels ock till expenser

samt till vård, underhåll och förkovran av

museets etnografiska avdelning anvisa å tilläggsstat

för år 1922, ett förslagsanslag, högst 25,000

kronor, att utgå med den fördelning, som av

Kungl. Maj:t bestämmes.

5. Tillfällig; avlöningsförbättring; för tre preparatorer vid

naturhistoriska riksmuseet. Under åberopande av vad jag under

punkten 21 i det vid årets statsverksproposition i utdrag fogade

statsrådsprotokollet över ecklesiastikärenden anfört i fråga om tillfällig

avlöningsförbättring under år 1922 åt tre preparatorer vid

naturhistoriska riksmuseet, hemställer jag att Eders Kungl. Maj:t

måtte föreslå riksdagen

att för beredande av tillfällig avlöningsförbättring

under år 1922 med ett belopp av högst

s. 7 Kontrollera mot PDF

Åttonde huvudtiteln: 1922 års tilläggsstat. 7

500 kronor åt en var av prcparatorerna vid naturhistoriska

riksmuseet C. Gr. Swedén, A. Karlsson

och J. E. G. Eriksson, utan rätt för dem att å

denna avlöningsförbättring åtnjuta dyrtidstillägg,

anvisa å tilläggsstat för år 1922 ett förslagsanslag,

högst 1,500 kronor.

Nordiska museet.

6. Tillfällig löneförbättring åt viss nordiska museets personal

samt dyrtidstillägg åt viss museets och livrustkammarens

personal. Under hänvisning till vad jag förut denna dag under

samma rubrik anfört till det vid årets statsverksproposition i utdrag

fogade statsrådsprotokollet över ecklesiastikärenden, punkten 23, hemställer

jag, det Eders Kungl. Maj:t täcktes föreslå riksdagen

att, i avbidan på proposition angående tillfällig

löneförbättring åt viss museets personal samt

dyrtidstillägg åt viss museets och livrustkammarens

personal, beräkna på tilläggsstat för år 1922 såsom

särskilda förslagsanslag:

dels till förenämnda tillfälliga löneförbättring

ett belopp av högst 13,725 kronor;

dels ock till förberörda dyrtidstillägg ett belopp

av 100,000 kronor.

16.]

Tillfälliglöneförbättring

åt viss nordiska

museets

personal samt

dyrtidstillägg

åt viss museets

och livrustkammarens

personal.

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Åttonde huvudtiteln: 1922 års tilläggsstat.

I?-]

Dyrtidsr

tillägg åt

svenska sjömanspräster

i vissa

utländska

hamnstäder.

B. Kyrkliga ändamål.

... DyrtidstUIägg åt »venska sjömanspräster i vissa utlandska

hamnstäder. Under punkten 36 i den vid årets statsverksproposition

fogade bilagan åttonde huvudtiteln har jag redan

yttrat mig i nu förevarande ämne. Under åberopande av vad ia^

dar anfört, hemställer jag, att Eders Kungl. Maj:t måtte föreslå

riksdagen

att,° i avbidan på proposition angående dyrtidstillägg

åt svenska sjömanspräster i vissa utländska

hamnstäder, för ändamalet beräkna på tilläggsstat

för år 1922 ett förslagsanslag av 26,000 kronor.

s. 9 Kontrollera mot PDF

Åttonde huvudtiteln: 1922 års tilluggsstat.

9

C. Akademier m. m.

Vitterhets-, historie- och antikvitetsakademien.

1. Konservering av Sverkerskapellet. Med anledning av

Kungl. Majrts därom gjorde framställning anvisade 1921 års riksdag

på tilläggsstat för år 1921 ett anslag å 4,500 kronor för konservering

av det invid Alvastra belägna s. k. Sverkerskapellet i enlighet

med av vitterhets-, historie- och antikvitetsakademien uppgjord

plan.

I skrivelse den 6 september 1921 har nu akademien anfört

bland annat:

Till akademien hade riksantikvarien överlämnat en av antikvarien O. Frödin

i egenskap av ledare för konserveringen av Sverkerskapellet gjord anmälan, att

under arbetet, som varit av den art, att det ej kunnat utlämnas på entreprenad,

ruinen ifråga befunnits mera bristfällig än man förut kunnat antaga. Så hade

stora delar av de kvarstående murpartierna måst nedtagas, för att fogarna mellan

kvadrarna grundligt skulle kunna befrias från växtrötter och mylla, och de

finhuggna skråkants- och dörrpartierna liksom den stora sarkofagen hade måst

undergå en dyrbar och ingående lagning.

Av Frödin har uppgjorts följande tablå över de hittills gjorda

utgifterna för konserveringen och det belopp, som ytterligare skulle

behövas för dennas avslutande:

aSverkerskapellet.

1) till arbetare......................... kronor 1,693: 05

2) till studeranden Sten Lindhagen.......... » 600: —

3) kalk och cement..................... » 256: 60

4) kalksten........................... » 46:30

5) frakter............................ » 148:20

6) ''körningar......................... »_325: —

Kronor 3,069: 15

7) stenhuggare Norrman................. kronor 793: —

8) lev. kalksten enl. anbud............... » 800: —

9) täckhällar ......................... » 460: —

Bihang till riksdagens protokoll 1922. 1 sand. 2 käft. (Nr 2.)

[8.]

Konservering

av

Sverkerskapellet.

2

s. 10 Kontrollera mot PDF

[8.]

10 Åttonde huvudtiteln: 1922 års tilläggsstat.

10) kalk levererad c:a ................... kronor 150: —

11) näver levererad .................... »_54: —

Kronor 2,257: —

till och med 27 augusti 1921 ........................Kr. 5,326:15

1)

2

3)

Ytterligare behöves innan täckhällerna är o pålagda:

till Lindhagen c:a...............

..... kronor

75: —

» arbetare c:a.................

825: —

» frakt och transport av sten.....

100: —

Kronor

1,000: —

Kr. 6,326: 15

c:a . .

c:a .

För påläggning av näver, lera och torv:

...................... kronor 300:

Professor Martin Olssons resor:

...................... kronor 375: —

Kr. 6,626: 15

Kr. 7,001: 15

För egen del meddelar akademien, att akademien godkänt de

redan vidtagna åtgärderna. Emellertid hade akademien ansett oavvisligen

nödvändigt, att det för ruinens bestånd nödvändiga konserveringsarbetet

avslutades före vinterns inbrott, och akademien hade

därför av sina enskilda medel tillskjutit den härför erforderliga

summan, i förhoppning att Kungl. Maj:t senare skulle vilja täcka

detta akademiens utlägg eller 2,500 kronor. Över denna akademiens

framställning har byggnadsstyrelsen den 28 september 1921 avgivit

infordrat utlåtande och därvid tillstyrkt anvisande av det ifrågasatta

tilläggsanslaget.

Departe- De ur såväl historisk som kulturhistorisk synpunkt synnerligen

stärka skäl, som föranledde 1921 års riksdag att anvisa medel för

här ifrågavarande ändamål, torde framgå av den utredning, som

lämnades under punkten 16 av bilagan åttonde huvudtiteln till propositionen

om tilläggsstat till riksstaten för år 1921. Därstädes återfinnes

även den av akademien uppgjorda planen för konserveringsarbetena.

Det är att beklaga, att kostnaderna för konserveringen

icke kunnat hållas inom den ursprungligen avsedda ramen. Då

emellertid medel torde böra anvisas för att täcka den uppkomna

merkostnaden hemställer jag om förslag till riksdagen

s. 11 Kontrollera mot PDF

Åttonde huvudtiteln: 1922 års tilläggsstat. 11

att för avslutandet av konservoringsarbetena

ä det s. k. Sverkerskapellet vid Alvastra anvisa

på tilläggstat för år 1922 ett förslagsanslag, högst

2,500 kronor.

2. Restaurering av Värnhems klosterkyrka m. m. Under

åberopande av vad jag under denna rubrik i annat sammanhang

anfört hemställer jag, det Eders Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen

att

dels till fullföljande av Värnhems klosterkyrkas

restaurering — under förutsättning av bifall

till Kungl. Maj:ts i årets statsverksproposition (bilagan

åttonde huvudtiteln, punkten 52) gjorda

framställning om beviljande för ändamålet, utöver

av riksdagen förut anvisade medel, av ett anslag

av 66,000 kronor — därav anvisa på tilläggsstat

för år 1922 såsom reservationsanslag ett belopp av

55.000 kronor;

dels ock för anställande av en dagkontrollant

vid ifrågavarande restaureringsarbeten anvisa på

tilläggsstat för samma år ett förslagsanslag, högst

3.000 kronor.

De kungl. teatrarna.

3. Brandförsäkring av operabyggnaden och dramatiska

teaterns byggnad m. m. För brandförsäkring av de staten tillhöriga

teaterbyggnaderna i Stockholm har, vad angår operan allt

från år 1900 och vad dramatiska teatern beträffar sedan år 1910, av

riksdagen anvisats anslag, som utgått på extra stat för vart och ett av

åren 1911—1915 med 40,175 kronor och för vart och ett av åren

1916—1918 med 40,176 kronor samt på tilläggsstat för år 1918

med 45,163 kionor och för vart och ett av åren 1919 och 1920 med

39,760 kronor. Försäkringsbeloppen hava utgjort för operabyggnaden

4,578,441 kronor 79 öre — däri dock inbegripet det belopp,

295,358 kronor 21 öre, för vilket operahusets terrasbyggnad är för

all framtid försäkrad hos Stockholms stads brandförsäkringskontor

[9-]

Restaurering

av Värnhems

klosterkyrka

m. ni.

[10.]

Brandförsäkring

av operabyggnaden

och dramatiska

teaterns

byggnad

m. m.

s. 12 Kontrollera mot PDF

12 Åttonde huvudtiteln: 1922 års tilläggsstat.

— samt för dramatiska teaterns byggnad 4,500,000 kronor. I sistnämnda

belopp är inräknat en försäkring för all framtid hos berörda

brandförsäkringskontor å 425,960 kronor, å vilket belopp emellertid

utgår en särskild årlig avgift av 872 pro mille eller 1,490 kronor

86 öre. Försäkringsgivare äro, förutom nämnda brandförsäkringskontor,

följande till brandförsäkringsaktiebolagens tarifförening anslutna

svenska bolag, nämligen Skandia, Victoria, Svea, Skåne, Fenix,

Norrland och Skandinavien ävensom försäkringsaktiebolaget Ocean.

I skrivelse den 31 augusti 1920 framhöll byggnadsstyrelsen, att

de belopp, vartill byggnaderna i fråga således vore försäkrade, med

hänsyn till dåvarande värden måste anses absolut otillräckliga för

att försäkringarna skulle fylla det med desamma närmast avsedda

ändamålet, nämligen att såvitt möjligt göra teaterverksamhetens

upprätthållande oberoende av statens ekonomiska ingripande genom

att medel omedelbart funnes tillgängliga för eventuellt uppkomna

brandskadors botande.

Efter att hava redogjort för av styrelsen förda förhandlingar med vissa försäkringsbolag

om ett höjande av försäkringsbeloppen för operabyggnaden till

13,555,741 kronor 79 öre och för dramatiska teaterns byggnad till 12,845,000

kronor, vilket skulle kräva ett årligt anslagsbelopp av sammanlagt 115,627 kronor

59 öre för gäldande av premier m. m., erinrade byggnadsstyrelsen om dåvarande

överintendentsämbetets skrivelse till Kungl. Maj:t den 13 oktober 1908, vari

ifrågasatts, huruvida det finge anses ekonomiskt riktigt att hava dessa byggnader

försäkrade, då statsverket i allmänhet ha sina fastigheter oförsäkrade. Ämbetet

hade därför hemställt, huruvida skäl ej finge anses föreligga att för framtiden

icke försäkra ifrågavarande byggnader. Vid ärendets föredragning inför Kungl.

Maj:t den 12 januari 1909 hade emellertid vederbörande departementschef på

anförda skäl förklarat sig icke kunna biträda ämbetets berörda förslag.

Under framhållande av att för byggnadernas försäkring till belopp,

som någorlunda motsvarade deras nuvarande värde, skulle

krävas en högst avsevärd ökning av ifrågavarande statsutgift, förnyade

byggnadsstyrelsen härefter överintendentsämbetets hemställan

om försäkringarnas upphörande. Därest emellertid Kungl. Maj:t

skulle pröva lämpligt att de båda byggnaderna fortfarande bleve

brandförsäkrade, hemställde byggnadsstyrelsen, att Kungl. Maj:t

måtte hos 1921 års riksdag göra framställning om anvisande av ej

mindre 53,041 kronor 53 öre för gäldande av årspremie för brandförsäkring

av operabyggnaden under ett år, räknat från klockan 12

på dagen den 15 juli 1921, än även tillhopa 62,586 kronor 6 öre

s. 13 Kontrollera mot PDF

13

Åttonde huvudtiteln: 1922 års tilläggsstat.

för bestridande av särskild avgift till Stockholms stads brandförsäkringskontor

samt årspremie för brandförsäkring av dramatiska teaterns

byggnad under ett år, räknat från klockan 12 på dagen den

1 juli 1921.

I sitt anförande till statsrådsprotokollet den 7 januari 1921 anförde

föredragande departementschfeen, hurusom de skäl, som föranledde

1909 års riksdag att oaktat överintendentsämbetets uttalade

tvekan bevilja anslag till ifrågavarande byggnaders försäkring och

som sedan kommit riksdagen att år efter år anvisa medel för ändamålet,

enligt hans åsikt alltjämt förelåge med oförminskad styrka.

Sant vore, att genom den ökade premieberäkningen statsverkets utgifter

härför väsentligt ökades. Men det belopp, byggnaderna

representerade, hade också vuxit så betydligt, att statens risk av

att underlåta försäkringen i det närmaste tredubblats frångår 1909.

Departementschefen ansåge sig därför icke kunna taga på sitt ansvar

att föreslå ett upphörande av denna försäkring utan ansåge

det av byggnadsstyrelsen för ändamålet ifrågasatta anslaget borde

äskas att utgå på tillägsstat för år 1921, därvid beloppet för undvikande

av öretal i riksstaten torde sättas till 115,628 kronor.

I skrivelse den 10 maj 1921 i anledning av Kungl. Majtts i

vissa punkter under åttonde huvudtiteln av statsverkspropositionen

samt under samma huvudtitel av propositionen om tilläggsstat till

riksstaten för år 1921 gjorda framställningar (nr 188) anmälde riksdagen,

att riksdagen till gäldande av årspremier för brandförsäkring

av operabyggnaden och dramatiska teaterns byggnad anvisat

på tilläggsstat för år 1921 ett förslagsanslag, högst 39,760 kronor.

Riksdagen anförde därvid, bland annat:

Frågan om huruvida staten bör vara sin egen assuradör har vid flera tilltallen

varit föremål för prövning från riksdagens sida. Riksdagen vill nu allenast

erinra om vad vid 1914 års senare riksdag i samband med behandlingen

av statsrevisorernas berättelse för år 1912 i denna fråga förekom. Det erinrades

härvid, bland annat, om en av dåvarande chefen för finansdepartementet igångsatt

utredning i ämnet, och anser riksdagen, att i avvaktan på resultatet av denna

utredning frågans principiella avgörande bör tills vidare anstå.

Vad den föreliggande framställningen beträffar, har riksdagen icke ansett

sig böra bifalla den ifrågasatta anslagshöjningen. Dels kan nämligen ett bifall

till framställningen medföra konsekvenser av en nu icke överskådlig räckvidd,

dels synes det icke lämpligt att nu öka ett anslag av ifrågavarande art, innan

ännu frågan till sin principiella innebörd blivit slutligen avgjord.

Riksdagen har alltså för ändamålet beviljat anslag till enahanda belopp

s. 14 Kontrollera mot PDF

14 Åttonde huvudtiteln: 1922 års tilläggsstat.

[10.] som för år 1920 eller 39,760 kronor. Enligt vad riksdagen inhämtat, svara de

ur detta anslag utgående premiekostnaderna fortfarande mot nu gällande försäkringsbelopp.

Under erinran om vad i ärendet förekommit samt under förutsättning

att Kungl. Maj:t funne lämpligt, att ifrågavarande byggnader

fortfarande skola försäkras på sätt för närvarande äger rum,

har byggnadsstyrelsen i skrivelse den 23 augusti 1921 hemställt

om framställning till 1922 års riksdag om anvisande på tilläggsstat

för ar 1922 av sammanlagt 39,760 kronor för gäldande av årspremie

för brandförsäkring av operabyggnaden under ett år, räknat

från klockan 12 på dagen den 15 juli 1922 samt för bestridande

av särskild avgift till Stockholms stads brandförsäkringskontor samt

årspremie för brandförsäkring av dramatiska teaterns byggnad under

ett år, räknat från klockan 12 på dagen den 1 juli 1922.

I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag har riksdagen vidare å tillläggsstat

för år 1921 såsom förslagsanslag, högst, anvisat bland annat,

dels till gäldande av årspremie för brandförsäkring under tiden den

15 juli 1921 den 15 juli 1922 av staten tillhörig, i operabyggnaden

förvarad lösegendom ett belopp av 7,280 kronor, dels ock till

gäldande av årspremier för brandförsäkring under samma tid av

staten tillhörig, i dramatiska teaterns byggnad och i ett magasin

förvarad lösegendom ävensom av själva magasinet ett belopp av

6,300 kronor.

Det magasin, som här åsyftas, är beläget vid Solnavägen i

kvarteret Cedern i Stockholm.

Såväl kungl. teaterns som kungl. dramatiska teaterns aktiebolag

hava nu för enahanda ändamål anhållit om samma belopp som

de senast av riksdagen anvisade.

Departe
mentschefen.

Frågan om brandförsäkring av statens byggnader är, enligt vad

jag inhämtat, för närvarande föremål för Kungl. Maj:ts prövning.

Innan densamma blivit till hela sin räckvidd överskådad och principiellt

beslut rörande densamma fattats, torde skäl ej förefinnas att

i detta särskilda fall tillstyrka en anordning, som avviker från vad

rörande nu förevarande byggnader hittills tillämpats. Jag anser mig

därför böra hemställa, att medel för här ifrågavarande ändamål

ställas till förfogande i samma utsträckning som förut varit fallet.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Åttonde huvudtiteln: 1922 års tilläggsstat. tf>

Enahanda ståndpunkt anser jag mig böra intaga även till framställningarna

om anslag för brandförsäkring av omförmälda lösegendom.

Samtliga de belopp, som erfordras för gäldande av ifrågavarande

brandförsäkringspremier, torde lämpligen kunna sammanföras till ett

enda förslagsanslag, högst 53,340 kronor, att utgå med den fördelning,

som av Kungl. Maj:t bestämmes.

På grund av vad sålunda anförts tillstyrker jag förslag till

riksdagen

att till gäldande av årspremier för brandförsäkring

av operabyggnaden och dramatiska teaterns

byggnad ävensom av viss, staten tillhörig,

huvudsakligen i nämnda byggnader förvarad lösegendom

anvisa på tilläcjgsstat för år 1922 ett förslagsanslag,

högst 53,340 kronor att utgå med den

fördelning, som av Kungl. Maj:t bestämmes.

[10.1

s. 16 Kontrollera mot PDF

16

Åttonde huvudtiteln: 1922 års tilläggsstat.

[11]

Materiell

m. m. för

vissa institutioner

och

inrättningar.

D. Universiteten, den medicinska

undervisningen m. m.

Uppsala universitet.

1. Materiell m. m. för vissa institutioner och inrättningar.

Under de senast förflutna åren hava anslag å tilläggsstat utgått till

förstärkande av materiellanslagen till vissa institutioner och inrättningar

vid universitetet i Uppsala. Då fråga förelåg om täckande

av beräknade brister vid 1920 års utgång i materiellanslagen samt

om förstärkande av dessa anslag under år 1921, hade från universitetets

sida äskanden gjorts, vilka slutade å ett sammanlagt belopp

av 116,847 kronor 29 öre. Motsvarande siffra för Lunds universitet

var 189,070 kronor.

Kungi. Maj:t föreslog emellertid, i vad angår Uppsala universitet,

riksdagen att på tilläggsstat för år 1921 bevilja för ändamålet

ett anslag av 60,000 kronor. Denna väsentliga nedsättning i förhållande

till det av universitetsmyndigheterna beräknade beloppet motiverades

av min företrädare i statsrådsämbetet därmed, att universitetets

reservfond ägde en förmåga att bära extra ordinarie utgifter

av ifrågavarande slag, vilken väl svarade mot den av honom tillstyrkta

minskningen. En av honom då omnämnd tablå över reservfondens

dåvarande ställning (se propositionen angående 1921 års tillläggsstat,

bilagan åttonde huvudtiteln, punkten 25) gav ock vid handen,

att sa var förhållandet. Riksdagen, som av beräkningen av reservfondens

ställning fann, att fonden kunde äga tillräcklig förmåga att

bära ytterligare utgifter utöver vad som ifrågasatts, vidtog en nedsättning

av det utav Kungl. Maj:t äskade beloppet till 40,000 kronor.

Sistnämnda belopp har genom beslut den 26 september 1921 ställts

till det större akademiska konsistoriets förfogande att av konsistoriet

fördelas på de särskilda institutionerna och inrättningarna i proportion

till de särskilda för institutionerna från universitetet begärda tillläggsanslagen.

Till jämförelse vill jag erinra, hurusom beträffande

.Lunds universitet, som äger en betydligt mindre reservfond, för mot
-

s. 17 Kontrollera mot PDF

17

Åttonde huvudtiteln: 1922 års tillägg sstat.

svarande ändamål av Kungl. Maj:t äskades ett belopp av 178,870 kronor,

vilken summa jämväl av riksdagen beviljades på 1921 års tilläggsstat.

Även nu föreligga från Uppsala universitet åtskilliga äskanden,

avseende anslag till förstärkning av materiellanslagen för vissa institutioner

och inrättningar.

Följande översikt giver vid handen vilka institutioner och vilka

anslagsbelopp, varom här är fråga:

Fysiologiska institutionen.

Patologiska » ........... • • • •

Institution en för medicinsk och fysiologisk kemi

Farmakologiska institutionen..............

Anatomiska » ..............

Hygieniska » ..............

Paleontologiska » .............

Zoologiska » • •............

Mineralogisk-geologiska institutionen....................

Botaniska trädgården...............................

» museet..................................

» laboratoriet...............................

Växtbiologiska institutionen............• •.............

Institutionen för allmän och analytisk kemi..............

Meteorologiska institutionen.........................•

Fysiska » ..........................

Geografiska » ..........................

Astronomiska observatoriet...........................

Inrättningen för undervisning och forskning i fysikalisk kemi

Pedagogiska seminariet.............................

Universitetsbiblioteket...............................

kronor

3,374: 39

»

1,955: 11

2,324: 26

359: 80

»

1,684: 14

3,500: —

»

2,575: —

»

10,725: —

»

1,200: —

»

25,000: —

»

2,600: —

»

1,700: —

»

7,431: 36

»

11,586: —

5,713: —

»

14,550: —

•»

500: —

5,000: —

5,000: —

»

3,300: —

»

18,250: —

Summa kronor 128,328

06

De begärda beloppen hava avsetts huvudsakligen till förstärkande

av materiellanslagen till ifrågavarande institutioner under år

1922, varvid i vissa fall i förslagen ingå medel till bränslekostnaden.

Samtliga anslag hava av vederbörande akademiska myndigheter

tillstyrkts. Därvid har från universitetet framhållits, att de nu framlagda

äskandena beräknats under förutsättning, att de anslag, som

från universitetets sida begärts å tilläggsstat för år 1922, verkligen

oavkortade komme respektive institutioner till godo, och att sålunda

de belopp, som till äventyrs icke komme att av riksdagen beviljas,

måste, om de ej kunde utgå ur universitetets reservfond, betäckas

genom tilläggsanslag för år 1923.

Bihang till riksdagens protokoll 1922. 1 saml. 2 käft. (Nr 2.) 3

s. 18 Kontrollera mot PDF

18

Åttonde huvudtiteln: 1922 års tilläggsstat.

Då för år 1921 de behov, de förevarande framställningarna avse,

blivit allenast till en mindre del täckta förmedelst statsanslag och

de väsentliga kostnaderna kommit att genom riksdagens beslut falla

på reservfonden, har jag ansett mig böra tillse, huruvida jämväl för

år 1922 en fördelning mellan staten och reservfonden låter sig genomföra.

Jag har från universitetet emottagit en approximativ beräkning

av universitetets reservfond för år 1921, så lydande:

Utgiftsberältning:

Kassa konto....................................

utgifter till och med 30 september 1921 kronor 27,772:36

beräknade återstående utgifter..... » 65,113: 46

Akademiska bibliotekets konto.......................

Av kanslersämbetet beviljat belopp till inköp av juridisk

litteratur dels å Hagerups bokauktion och dels annan

norsk, dansk och finsk sådan litteratur, av nypersisk och

indisk litteratur, ävensom av vissa handskrifter m. m.

Institutioners konto...............................

Av kanslersämbetet till vissa institutioner och inrättningar

anvisade anslag för täckande av utgifter för år 1921.

Vikarierande akademiska lärares konto................

Skuldbelopp för år 1920 att avskrivas med tillhjälp av

reservfonden enligt kanslersämbetets medgivande.

Reparationers, krono- m. fl. utskylders och brandavgifters,

lantmäteri- och rättegångskostnaders samt extra utgifters

och tryckningskostnaders konto..................

Skuldbelopp att avskrivas med tillhjälp av reservfonden

enligt kanslersämbetets medgivande, därav skuldbelopp

för år 1920 ..................kronor 76,796: 61

och beräknade skuldbelopp för år 1921 » 115,000: —

Lantmäteri- och rättegångskostnaders konto..............

Av kanslersämbetet beviljat anslag till täckdikningsrör

och cementarbeten vid akademihemmanen.

Låntagares konti.................................

Av kanslersämbetet anvisat belopp till nedskrivning av

vissa i universitetets räkenskaper redovisade obligationslån.

Enligt kanslersämbetets beslut för att täcka brist, som eventuellt

uppstår å de i universitetets stat beräknade inkomsterna

av spannmål, penningar och persedlar från

universitetets hemman samt av universitetets skogar. . .

Utgående balanskonto.............................

Behållning till 1922.

kronor 92,885: 82

» 30,000: —

» 73,601:20

» 3,212:92

» 191,796:61

» 30,000: —

» 103,505:79

» 100,000: —

» 82,003: 27

Summa kronor 707,005: 61

s. 19 Kontrollera mot PDF

Åttonde huvudtiteln: 1922 års tilläggsstat.

19

Inkomstberäkning:

Ingående balanskonto ............................. kronor 231,005- 61

Behållning från 1920.

Generalkonto .................................. * 439,196:70

Beräknat överskott för året.

Avlöningars, pensioners och gratialers konto............. * 16,600:

Härå beräknade besparingar.

Indragningsstatens konto........................... * 20,203:30

Beräknat överskott härå. ___

Summa kronor 707,005: 61

Vid en jämförelse mellan reservfondens nu beräknade ställning

för år 1921 och fondens ställning för år 1920, sådan den angivits i

propositionen om 1921 års tilläggsstat, bilagan åttonde huvudtiteln,

sid. 42, framgår, att densamma icke nu ter sig så stark, som vid

förra bokslutet kunde väntas. Då det till år 1921 utgående balanskontot

uppskattades till 227,435 kronor 87 öre, har den till 1922

utgående balansen beräknats till allenast 82,003 kronor 27 öre. Här

föreligger sålunda en väsentlig nedgång i behållningen, som gör, att

man måste ställa sig i hög grad tveksam, huruvida det kan vara

lämpligt att för nu ifrågavarande ändamål anlita fonden, då dess

egentliga uppgift därigenom lätt kan äventyras. Med hänsyn emellertid

till den ställning riksdagen intagit till denna fråga anser jag

mig icke böra tillstyrka en anordning, varigenom staten helt ikläder

sig kostnaderna för "de ökade materiellutgifterna, utan vill jag, i likhet

med vad för år 1921 skedde, förorda, att förslag framlägges till

riksdagen att för ändamålet bevilja en viss del av det begärda

beloppet, under det att återstoden sålunda får täckas genom

reservfondens medel. I fråga om den del av beloppet, som bör av

riksdagen utverkas, har jag ansett mig böra stanna vid att tillstyrka

samma belopp, som för ändamålet av riksdagen anvisats för år 1921

eller således 40,000 kronor.

I detta sammanhang vill jag vidare beröra en annan fråga, som

i viss mån hör samman med ovan berörda spörsmål om reservfonden

och dess ställning.

Vid behandlingen av Kung! Maj:ts förslag om förstärkningsanslag

till vissa institutioners materiellanslag vid Uppsala universitet

anförde 1921 års riksdag, bland annat:

s. 20 Kontrollera mot PDF

[11.]

Departe
mentschefen.

20 Åttonde huvudtiteln: 1922 års tilläggsstat.

I samband med sitt beslut i fråga om lönereglering för skogsförvaltaren vid

universitetet och avlöning åt dennes assistent framhöll 1920 års riksdag, bland

annat, önskvärdheten av en snar utredning dels rörande beräkning av universitetets

årliga inkomst av dess skogar, dels ock i vad mån dessa medel kunde och

borde användas till täckande av den mångfald behov, för vilka ökade statsanslag

ofta ifrågasattes. Med anledning härav anbefallde Kungl. Maj:t kanslern för rikets

universitet att från vederbörande vid Uppsala universitet infordra och med

eget utlåtande till Kungl. Maj:t överlämna utredning i de av riksdagen angivna

avseenden. Denna utredning, vilken icke varit för Kungl. Maj:t tillgänglig vid

tiden för statsverkspropositionens avlämnande, har numera inkommit till Kungl.

Maj:t, och har riksdagens vederbörande utskott tagit del av densamma.

Vad angår nämnda utredning, har riksdagen icke nu ansett sig böra ingå

i närmare skärskådande av densamma, helst som riksdagen vid frågans bedömande

måste äga kännedom om den ställning, som Kungl. Maj:t kan komma

att intaga till spörsmålet i dess helhet. En dylik prövning från Kungl. Maj:ts

sida förväntar riksdagen ett kommande år vara vidtagen. Riksdagen har vidare

velat framhålla, hurusom årliga redogörelser för universitetets enskilda medelsförvaltning

skulle avsevärt bidraga till klargörande av universitetets behov av

statsanslag, och lärer kunna förväntas, att Kungl. Maj: t vid prövning av universitetets

anslagsäskanden tager behörig hänsyn till dessa redogörelser, vilka i samband

med eventuella framställningar om statsanslag synas böra framläggas för

riksdagen till skärskådande. Riksdagen förutsätter emellertid i varje fall, att även

framdeles reservfondsmedel i tillräcklig omfattning komma att stå till universitetskanslerns

förfogande för användning i överensstämmelse med i universitetsstatuterna

meddelade föreskrifter.

Den av riksdagen åberopade utredningen har varit föremål för

Kungl. Maj:ts prövning. Då emellertid de allmänna prisförhållandena

undergått en väsentlig förändring, sedan denna utredning gjordes,

och de kalkyler, på vilka densamma grundas, numera näppeligen

kunde godtagas, har Kungl. Maj:t anmodat kanslersämbetet

att från vederbörande vid universitetet infordra och med eget utlåtande

till Kungl. Maj:t överlämna förnyad utredning i förevarande

hänseenden. Så mycket mer angeläget har det visat sig vara att

vinna möjligast ‘tillförlitliga beräkningar som det gäller att för en

avsevärd tid framåt reglera universitetets ekonomiska förhållanden.

Att genom ett uppskov med frågans avgörande några olägenheter

skulle uppstå, kan jag ej finna; tvärtom synas mig flera skäl tala

för ett avgörande först om någon tid härefter. Jag vill endast erinra

därom, att det utan tvivel torde vara lämpligast att, då efter

budgetårets omläggning de för år beräknade staterna åter komma

att upptagas i riksstaten, ordna hithörande spörsmål i samband med

förslag till stat för universitetet för budgetåret 1923—1924. Vidare

s. 21 Kontrollera mot PDF

Åttonde huvudtiteln: 1922 års tilläggsstat. 21

kan jämväl det löneregleringsförslag beträffande befattningshavare |ll.j

vid universiteten, som snart är att förvänta från den för ändamålet

tillsatta kommittén, tänkas komma att medföra, därest detsamma

förelägges riksdagen, en högst väsentlig omläggning av universitetets

stater.

Riksdagen framhåller vidare, hurusom årliga redogörelser för

universitetets enskilda medelsförvaltning skulle avsevärt bidraga till

klargörande av universitetets behov av statsanslag. Med universitetets

enskilda medel torde avses sådana inkomster, som inflyta under

vissa i universitetets inkomststat upptagna rubriker. I utgiftsstaten

äro dessa medel sammanslagna med det till universitetet utgående

ordinarie bestämda anslaget, och har universitetet att av

samtliga nu angivna medel bestrida sina i staten upptagna utgifter.

Då det sålunda icke är i staten angivet, vilka utgifter skola bestridas

med de olika slags enskilda medel, som ingå i inkomststaten,

torde någon detaljerad redogörelse icke kunna lämnas för förvaltningen

av de enskilda medlen, vilka tillsammans med statsanslaget

redovisas i universitetets räkenskaper. Skulle man med universitetets

enskilda medel avse det utöver de beräknade inkomsttitlarna

uppkommande överskottet, skall detta enligt gällande bestämmelser

överföras till och bilda den här ofta omnämnda reservfonden. För

‘reservfondens ställning lämnar universitetet årliga redogörelser.

Riksdagen uttalar vidare sin förväntan, att Kungl. Maj:t vid

prövning av universitetets anslagsäskanden tager behörig hänsyn till

de av riksdagen omnämnda redogörelserna, vilka i samband med

eventuella framställningar om statsanslag böra föreläggas riksdagen.

På sätt framgår av vad jag nyss anfört i frågan om förstärkning

för år 1922 av de olika universitetsinstitutionernas materiellanslag,

har jag därvid tagit behörig hänsyn till reservfondens ställning och

samtidigt framlagt en tablå över denna fond, sådan den vid innevarande

tidpunkt kan beräknas. Jag vill dessutom betona, att universitetet

framfört eu stor del anslagsäskanden, avsedda att föreläggas

1922 års riksdag, vilka jag icke kunnat biträda. I den man dessa

äskanden varit av den natur, att de falla under sadana behov, som

kunna täckas av reservfondsmedel, har jag ansett ett avslag från

Kungl. Maj:ts sida icke innebära en i sak avvisande ståndpunkt, utan

håller jag före, att dessa behov kunna efter kanslerns prövning få

tillgodoses förmedelst reservfonden.

s. 22 Kontrollera mot PDF

22

Åttonde huvudtiteln: 1922 års tillägg sstat.

Till sist vill jag allenast understryka den även av riksdagen framhållna

synpunkten, att man bör vid bedömande av dessa frågor så

tillse, att reservfonden ej allt för starkt beskäres, utan att reservfondsmedel

i tillräcklig omfattning komma att stå till universitetskanslerns

förfogande för användning i överensstämmelse med i universitetsstatutema

meddelade föreskrifter.

Under åberopande av vad jag sålunda anfört hemställer jag, det

Eders Kungl. Maj:t täcktes föreslå riksdagen

att till materiell m. m. för de av mig under

denna punkt angivna institutionerna och inrättningarna

vid universitetet i Uppsala anvisa på

tillägg sstat för år 1922 ett reservationsanslag av

40,000 kronor, att enligt Kungl. Maj:ts bestämmande

fördelas på omförmälda institutioner och

inrättningar.

S| I

[12.] 2. Täckande av brister i Uppsala universitetsbiblioteks

Täckande av räkenskaper. I skrivelse den 12 augusti 1921 har kanslersämbesaJ

iT un i verld- för rikets universitet anhållit om utverkande av framställning

tetsbibiioteks till 1922 års riksdag om beredande av anslag å samma års tilläggsräkenskaper.

stat till täckande dels av en för år 1920 uppkommen brist i Upp- - sala universitetsbiblioteks räkenskaper med 11,595 kronor 54 öre,

dels ock av bibliotekets återstående skulder för år 1920, balanserade

över till 1921, med 20,859 kronor 7 öre.

Kanslersämbetets skrivelse grundar sig på en av överbibliotekarien

vid universitetsbiblioteket J. M. Hulth gjord, av det större akademiska

konsistoriet tillstyrkt framställning, däri överbibliotekarien

närmare redogör för det deficit, som sålunda uppkommit i bibliotekets

räkenskaper.

I avseende å bristen i 1920 års räkenskaper anför överbibliotekarien:
Bibliotekets

räkenskaper för år 1920 utvisa en bokförd brist å 14,974 kronor

65 öre. Härav belöper sig emellertid ett belopp av 3,379 kronor 11 öre på

år 1919, och för täckandet av sistnämnda och de övriga universitetsinstitutionernas

brist har Kungl. Maj:t dels i proposition till 1921 års riksdag äskat ett partiellt

belopp å tilläggsstat för år 1921, dels hänvisat universitetet att med anlitande

av reservfondens behållning sörja för täckandet av återstoden. Då jag således

vågar förutsätta, att utvägar komma att beredas för täckande av bristen till an
-

s. 23 Kontrollera mot PDF

23

Åttonde huvudtiteln: 1922 års tilläggsstat.

givna del, får jag härmed hemställa om utverkande av ett anslag för täckande

av återstoden 11,595 kronor 54 öre.

Beträffande vad överbibliotekarien nu anfört må erinras, hurusom

i slutet av år 1920 bristen beräknades till 18,379 kronor 11

öre; i denna brist ingingo till en väsentlig del bränslekostnader, och

hava medel för täckande av densamma dels anvisats av riksdagen

på 1921 års tilläggsstat, dels ock till större delen utgått från universitetets

reservfond. Sedan räkenskaperna för år 1920 nu avslutats,

har det visat sig, att den bokförda bristen belöper sig på 11,595

kronor 54 öre.

Emellertid framhåller överbibliotekarien vidare, att den verkliga

ställningen vid 1920 års utgång var avsevärt sämre än av räkenskaperna

framginge.

Överbibliotekarien hade nämligen av åtskilliga skäl sett sig nödsakad att

till år 1921 balansera över ett stort antal räkningar, speciellt för bokinköp, men

även för skrivmaterialier, tryckningskostnader m. in., tillsammans uppgående till

icke mindre än 20,859 kronor 7 öre. Överbibliotekarien har i sin framställning

om utverkande av anslag å extra stat utförligt berört svårigheten, för att icke

säga omöjligheten att med nuvarande otillräckliga anslag uppehålla bibliotekets

verksamhet såsom önskligt och skäligt vore. Under hänvisning till denna framställning

tillägger överbibliotekarien, att det synes fullkomligt ogörligt för 1921

års budget att bära de angivna restantierna från år 1920, såvida ej den redan nu

ytterst brydsamma situationen skall ytterligare försämras och övergå i ett verkligt

nödläge. Det torde ju även principiellt sett få anses önskvärt, att tillbörlig

hänsyn tages till varje års verkliga resultat och ej blott till det bokförda; i motsatt

fall är åtminstone för närvarande varje utväg stängd att återföra årsbudgeten

till ett tillstånd, där debet och kredit ej längre förete en alltför bristande överensstämmelse.

[12.]

Skall bibliotekets ekonomi kunna bringas i en sådan ordning, Departeatt

biblioteket skall vara i stånd att med de ökade anslag, jag i mentschefen.

annat sammanhang tillstyrkt, fullgöra de åligganden, detsamma

tillkommer, torde det vara nödvändigt, att några år från år överbalanserade

brister ej längre förekomma i räkenskaperna och biblioteket

i stället tillser, att årets utgifter täckas av motsvarande inflytande

inkomster.

Det synes mig i anslutning härtill vara ofrånkomligt, att något

nu göres för ett tillrättaläggande av bibliotekets ekonomi. Summan

av de ifrågakomna bristerna, 11,595 kronor och 20,859 kronor,

utgör 32,454 kronor. Det statsfinansiella läget manar mig att tillse,

i vad mån hela detta belopp nu bör föreläggas riksdagen till täc
-

s. 24 Kontrollera mot PDF

[13.]

Indragning

av vissa professorsprebenden

m. m.

24 Åttonde huvudtiteln: 1922 års tilläggsstat.

kande eller någon reducering därav kan vidtagas. Även i denna

punkt ser jag mig nödsakad förorda en anordning, varigenom en del

av bristen eventuellt skulle komma att täckas av medel från universitetets

reservfond. Visserligen blir denna fond, så sätt framgår

av nästföregående punkt, synnerligen hårt anlitad och jag har med

hänsyn härtill ställt mig mycket tveksam inför frågan att belasta

densamma med ytterligare utgifter. Emellertid kan jag, i en tid

som denna, då statens ekonomi är hårt ansträngd, ansett mig böra

räkna med möjligheten att ett bidrag till täckande av ifrågavarande

brist kan erhållas från reservfonden. I fråga om fördelningen mellan

staten och nämnda fond synes mig en halvering av beloppet lämpligen

böra ske, så att följaktligen hos riksdagen nu skulle för ändamålet

äskas ett belopp av i runt tal 16,000 kronor.

Jag hemställer sålunda, att Eders Kungl. Maj:t måtte föreslå

riksdagen

att såsom bidrag till täckande av dels för år

1920 bokförd brist i räkenskaperna för Uppsala

universitetsbibliotek, dels ock under år 1920 uppkommen,

till år 1921 överbalanserad brist i samma

räkenskaper på tilläggsstat för år 1922 anvisa ett

förslagsanslag, högst, å 16,000 kronor.

Lunds universitet.

3. Indragning av vissa professorsprebenden m. m. Under

åberopande av vad jag under denna rubrik i annat sammanhang anfört

hemställer jag, det Eders Kungl. Maj:t täcktes föreslå riksdagen att

dels medgiva, att nuvarande innehavare av

Stora Uppåkra och Flackarps pastorat skall — utöver

den lönefyllnad, som för år 1922 blivit honom

genom beslut av 1921 års riksdag tillerkänd —

för mistning av inkomst från prebendet under tiden

1 maj—31 december 1922 åtnjuta ersättning med

1,356 kronor;

dels ock för ändamålet på tilläggsstat för år

1922 uppföra ett förslagsanslag, högst 1,356 kronor.

s. 25 Kontrollera mot PDF

Åttonde huvudtiteln: 1922 års tilläggsstat. 25

4. Statsbidrag; till täckande av driftkostnaderna vid

Malmöhus läns sjukvårdsinrättningar i Lund. I proposition, nr.

130, till. 192 L års riksdag föreslog Kung!. Maj:t riksdagen medgiva,

att till. täckande av de kostnader, Malmöhus läns landsting fått vidkännas

för driften vid länets sjukvårdsinrättningar i Lund under år

1920, bidrag av statsmedel måtte utgå efter 30 procent av sagda

kostnader, dock med begränsning av statsverkets bidrag till högst

600.000 kronor, samt för ändamålet anvisa på tilläggsstat för år

1921 ett förslagsanslag, högst 500,000 kronor. Enligt det samma

proposition vidfogade utdraget av statsrådsprotokollet över ecklesiastikärenden

den 11 februari 1921 redogjorde min företrädare i statsrådsämbetet

för de anslag och utgifter, statsverket hittills fått vidkännas

för ifrågavarande sjukhus, samt utvecklade närmare skälen

för att staten borde ingripa med bidrag till täckande av sjukhusets

driftkostnader. Jag tillåter mig nu allenast hänvisa till vad därutinnan

anfördes.

Riksdagen beviljade emellertid såsom bidrag till driftkostnaderna

under år 1920 vid ifrågavarande sjukhus ett belopp av allenast

300.000 kronor. Någon beräkning av statsbidraget efter visst procenttal

i förhållande till totalkostnaderna gjordes icke av riksdagen.

Nu har sjukhusdirektionen anhållit hos Kungl. Maj:t om utverkande

av framställning till riksdagen om bidrag med i runt tal

500.000 kronor till täckande av driftkostnaderna vid sjukhuset under

år 1921.

Direktionen anför till stöd härför i i huvudsak följande:

Då de skäl som drevo 1920 års landsting att besluta framställning om bidrag

till kostnaderna för driften vid dess sjukvårdsinrättningar i Lund, med fullt

samma styrka även nu gör sig gällande, får direktionen efter av landstinget erhållet

bemyndigande förnya sin framställning i samma syfte.

Som skäl för framställningen ifråga får direktionen framför allt åberopa

landstingets kostnader för vården av patienter, vilka tillhöra annat sjukvårdsområde

än länet, och vilka såsom vårdade på allmän sal tjäna den kliniska undervisningens

intresse, vidare kostnaderna för vård av de å barnbördsavdelningen

intagna kvinnor för vilka inga avgifter utgå, ävensom kostnaderna för uppvärmning

av de lokaler, vilka närmast kommit till stånd därför att sjukhuset utom

sin direkta uppgift i sjukvården jämväl tjänar undervisningens intresse samt slutligen

vissa kostnader för polikliniker och röntgenavdelning, som framförallt synas

betingade av sjukhusets uppgift att vara klinisk utbildningsanstalt. Självfallet

gälla alltjämt alldeles samma skäl och synes det därför på sin plats, att liksom

det i framställningen i fjol anfördes de ifrågavarande siffrorna för det sista

Bihang till riksdagens protokoll 1922. 1 samt. 2 Käft. (Nr 2.) 4

[14.]

Statsbidrag

till täckande

av d liftkostnaderna

vid Malmöhus

läns

sjukvårdsinrättningar

i

Lund.

s. 26 Kontrollera mot PDF

26 Åttonde huvudtiteln: 1922 års till äggsstat.

år, för vilket de då voro bekanta (1919), motsvarande siffror nu anföras för

år 1920.

Tabell å patienter från annat sjukvårdsområde än Malmöhus län, vårdade å

allmän sal under år 1920.

Antal

Legi isängs-

Patienter

Underliålls-

dagar

avgifter

kronor

Medicinska avdelningen.............

225

7,598

34,191

_

Kirurgiska avdelningen.............

532

9,606

43,227

—

Ögonavdelningen..................

320

7,700

35,055

—

Gynekologiska avdelningen ..........

164

3,011

13,549

50

Radiologiska avdelningen............

243

2,372

10,674

—

Barnsjukhuset....................

44

1,214

5,463

—

Tuberkulosavdelningen..............

3

32

144

—

Avdelning för sinnessjuka...........

3

241

1,084

50

Summa

1,534

31,864

143,388

—

Då kostnaden per underhållsdag vid sjukvårdsinrättningarna år 1920 utgjorde

11:29 kronor, motsvara de angivna 31,864 underhållsdagarna en kostnad av

359,744: 56 kronor eller med avdrag för de av patienterna erlagda vårdavgifterna

med 143,388 kronor, eu kostnad för Malmöhus läns landsting av 216,356:56

kronor.

I detta sammanhang önskar direktionen få leda uppmärksamheten på följande

förhållande. Medicinalstyrelsen har i sitt yttrande över framställningen från

direktionen påpekat, att underhållsdagarna för patienter från annat sjukvårdsområde

härstädes skulle för det anförda året 1919 utgöra 12,6 %, men att även vissa

andra sjukhus i detta avseende visa rätt höga siffror, därvid anförande som exempel

Sabbutsbergs sjukhus, samt sjukhusen i Norrköping och Gävle med resp. 7,

8,2 och 3,7 %. Medicinalstyrelsen bär vid anförandet av dessa siffror dock ej

beaktat, att de av direktionen för år 1919 anförda siffrorna endast hänföra sig

till salspatienter, men för de av styrelsen citerade sjukbusen till alla underhållsdagarna

å sjukhuset. En uträkning för år 1919 av samtliga de å sjukvårdsinrättningarna

i Lund vårdade patienter från annat sjukvårdsområde ger till

resultat, att dessa underhållsdagar omfatta icke mindre än 21,24 % av samtliga

underhållsdagar å sjukhuset.

Rörande de exempel medicinalstyrelsen anfört från vissa andra sjukhus vore

ännu följande förtjänst att tillägga.

Vad Norrköpings sjukhus angår äro förutsättningarna för att detta tal för

utomlänspatienterna skall vara stort enastående goda. Sjukvårdsområdet utgöres

nämligen endast av staden och det är naturligt, att de sjuka från den nära liggande

landsbygden, som är van att för allting vända sig till Norrköpings stad

och som har sina länssjukhus jämförelsevis avlägsna, ovillkorligen skola jämförelsevis

ofta så att säga sugas in till Norrköpings sjukhus. Fullt motsvarande situa
-

s. 27 Kontrollera mot PDF

Åttonde huvudtiteln: 1922 års till äg g sstat. 27

tion återfinner man ej för några andra sjukhus, om det ej skulle vara Stockholms

eller Göteborgs.

Vad angår Sabbatsbergs sjukhus äro här vissa faktorer att beakta av alldeles

speciell art. Så är att märka att här finnes huvudstadens enda sjukaydelning

för öron-, strup- och nässjukdomar, vilken förestås av en ansedd kliniker.

Hit måsto därför med naturnödvändighet söka sig ett jämförelsevis stort antal

patienter, som ej tillhöra Stockholms stads sjukvårdsområde. Något motsvarande

kan man kanske säga gälla för avdelningen vid Sabbatsberg för kvinnosjukdomar,

även om den skillnaden här dock finnes, att sådan avdelning även är tillstädes

å serafimerlasarettet. Vidare är att märka att tillströmningen till Sabbatsbergs

övriga avdelningar av patienter från Stockholms län sannolikt nu kommer att

avsevärt minskas, då länet öppnar sitt nya moderna sjukhus, som är beläget i

Stockholm eller just utanför dess gräns. Den trängsel, som nu råder vid serafimerlasarettet

torde väl ock bidraga till att länets patienter för närvarande så att

säga pressas in på Sabbatsberg.

Vad däremot angår förhållandena vid sjukhuset i Gävle, föreligger väl knappast

några särskilda omständigheter, ägnade att i ovanlig grad öka antalet utomlänspatienter

och synes det därför ej osannolikt att den för detta sjukhus anförda

siffran 3,7 % kunde vara ett normalt tal för antalet utomlänspatienter å våra

sjukhus.

I framställningen från direktionen av november 1920 äro skälen anförda,

varför kostnaderna för vården av de å barnbördsavdelningen intagna kvinnorna,

för vilka avgift ej erlägges, böra i detta sammanhang beaktas. Antalet underhållsdagar

för patienter å sal å barnbördsavdelningen har under år 1920 utgjort

9,TOK. vilket med en dagkostnad av 11 kronor 29 öre utgör en utgiftssumma av

109,603 kronor 32 öre.

Därest beräkningen av kostnaderna för uppvärmning av de olika lokaler,

vilka närmast äro att hänföra till behov, stammande från sjukhusets uppgift att

tjäna undervisnigens intressen, utföres på sätt som skedde för år 1919, kommer

man för år 1920 till en summa av 105,891 kronor 82 öre.

Kostnaderna för avlöning av personal (frånsett läkarna) och för vissa förbrukningsartiklar

av sjukvårdsnät ur vid dels poliklinikerna, dels röntgeninstitutionen

har i 1920 års framställning upptagits bland de kostnader, som äro

betingade av sjukvårdsinrättningarnas ställning som klinisk undervisningsanstalt.

Medicinalstyrelsen har härvid erinrat, att dessa kostnader ej i sin helhet kunna

vara eu följd av undervisningsverksamheten vid sjukhuset. Säkerligen har direktionen

ej förbisett detta, men då den upptagit hela summan, har det tydligen

berott därpå, att man ej har någon klar eller objektiv grund, huru denna kostnadssumma

skall fördelas på det för sjukhusens sjukvårdsuppgift nödvändigtvis

betingade arbetet och det arbete, vilket är en följd av sjukhusets ställning som

klinisk undervisningsanstalt. Då den av medicinalstyrelsen framsatta anmärkningen

emellertid synes göra en dylik uppdelning önskvärd, finner direktionen,

att sådan uppdelning skäligen torde kunna på det sätt utföras, att^25 % av kostnaderna

ifråga räknas för det för sjukvården nödvändiga arbetet och de övriga

75 % betraktas som den merkostnad, vilken är en följd av sjukhusets ställning

som klinisk undervisningsanstalt.

s. 28 Kontrollera mot PDF

28

Åttonde huvudtiteln: 1922 års tillägg sstat.

Sammanräknas de ovan anförda siffrorna, nämligen:

Landstingets kostnad för patienter, tillhörande annat sjukvårdsområde

.................................. kronor 216,356: 56

Kostnaderna för å sal å barnbördsavdelningen intagna kvinnor » 109,603: 32

Kostnaderna för uppvärmning av lokaler, betingade av sjukhusets

undervisningsuppgift....................... » 105,891: 82

samt man å andra sidan sammanräknar löner

för poliklinikerna till................kr. 36,071:82

för röntgeninstitutet till............... » 15,048:47

för förbandsartiklar å polinikerna till..... » 27,858: 49

och materiell på röntgeninstitutet till..... » 35,701:76

eller i summa ..................... kr. 114,680: 54

samt härav tager 75 % eller........................ » 86,010: 39

tillsammans med ovan anförda summor, blir slutsumman . . Kronor 517,862: 09

eller 29, 26 % av landstingets sammanlagda kostnader för år 1920 eller 1,770,000

kronor. Trots den principiella reduktion, som jämlikt medicinalstyrelsens anmärkning

utförts vid denna beräkning jämfört med direktionens för fjolårets

kommer man dock, som synes, till ett nära likartat resultat eller att den merkostnad,

som är en följd av dessa sjukvårdsinrättningars egenskap av undervisningsanstalt,

kan skattas till c:a 30 % av landstingets kostnader för samma sjukvårdsinrättning.

Denna direktionens framställning var, på sätt framgår av densamma,

närmast föranledd av ett utav Malmöhus läns landsting den

20 september 1921 fattat beslut, enligt vilket landstinget uppdragit

åt direktionen att, enär stegringen av dagskostnaden vid lasarettet

under de sista åren i väsentlig mån varit en följd av lasarettets

egenskap av s. k. kliniskt sjukhus för utbildning av läkare, hos

Kungl. Maj:t anhålla, att landstinget måtte beredas ersättning för

den merkostnad, som i nämnda avseende kunde för år 1921 uppkomma

för lasarettet ävensom framdeles tills vidare årligen till

Kungl. Maj:t ingiva framställning i enahanda syfte.

På grund av remiss har medicinalstyrelsen den 29 november

1921 yttrat sig i ärendet och därvid anfört följande:

Medicinalstyrelsen vill, i fråga om den allmänna innebörden av framställningen,

hänvisa till sitt föregående, den 14 januari 1921 avgivna utlåtande i

motsvarande fråga. I detta har styrelsen, efter att såsom sin åsikt hava angivit,

av staten borde bidraga till de kostnader, som bero på sjukvårdsinrättningarnas

anordningar för meddelande av undervisning åt medicine studerande, på

anförd motivering för sin del kommit till det resultat, att detta bidrag borde utgå

med 30 % av kostnaderna (d. v. s. de på år 1920 belöpande). Styrelsen, som

s. 29 Kontrollera mot PDF

29

Åttonde huvudtiteln: 1922 års tilläggsstat.

icke finner några förhållanden hava sedan dess inträffat vilka kunna betinga eu

ändring i denna av styrelsen då intagna ståndpunkt, anser således, vad beträffar

den nu föreliggande framställningen, att statsverket bör allt fortfarande ikläda

sig en ersättning, motsvarande 30% av kostnaderna — nu för år 1921 — för

driften av ifrågavarande sjukvårdsinrättningar. Med tillämpning av denna princip

följer icke nödvändigt, att statens bidrag för detta ändamål i verkligheten

behöver utgå med det av direktionen ifrågasatta beloppet av »i runt tal 500,000

kronor.» Tvärtom förefaller det styrelsen, som om bidraget skulle kunna åtskilligt

nedsättas från detta belopp, i betraktande av det under den gångna tiden inträffade

väsentliga prisfallet å en hel del varor och däribland även sådana, som

för en sjukvårdsinrättnings drift äro av stor betydelse. Styrelsen vill härvidlag

endast framhålla en, visserligen avsevärd detalj, nämligen priset å bränsle av

olika slag. Det förefaller därför styrelsen, som om den i direktionens föreliggande

framställning angivna kostnadssumma av 105,891 kronor 82 öre »för uppvärmning

av lokaler, betingade av sjukhusets undervisningsuppgift» skall visa

sig för år 1921 uppgå till betydligt mindre belopp.

Då emellertid styrelsen nu ej är i tillfälle att närmare ingå på de av direktionen

anförda beräkningarna, kan styrelsen endast hemställa, att det statsbidrag,

som Kungl. Maj:t kan täckas av riksdagen fordra till täckande av sjukvårdsinrättningarnas

ifrågavarande kostnader under år 1921, måtte, i likhet med vad

styrelsen hemställde för år 1920, beräknas att utgå efter 30 procent av dessa

kostnader.

Genom det beslut, som riksdagen år 1921 fattade ifråga om

statsbidrag till täckande av 1920 års driftkostnader för Malmöhus

läns sjukvårdsinrättningar i Lund, torde riksdagen få anses hava i

princip godtagit, att en del av de under kristiden högt uppdrivna

kostnaderna för sjukhusets drift böra falla på statsverket. Man torde

ävenledes kunna utgå från, att detta bidrag från statens sida

lämnats på grund av den uppgift sjukhuset fyller i den medicinska

undervisningens tjänst. Då härtill kommer att de under kristiden

stegrade driftkostnaderna till en stor del äro att tillskriva sjukhusets

egenskap av undervisningsanstalt, synes det billigt, att så

länge kristidens verkningar fortfara, staten, i likhet med vad som

skett för år 1920, bidrager till täckande av en del av kostnaderna

för sjukhusdriften. Jag är alltså benägen lämna min medverkan

till att anslag nu hos riksdagen äskas för ändamålet.

I avseende å det belopp, som bör för riksdagen föreslås, vill jag

till en början framhålla, att jag anser mig sakna anledning beräkna

ett eventuellt statsbidrag efter viss procent i förhållande till totalkostnaderna.

På sätt framgår av riksdagens år 1921 i samma ämne

fattade beslut, har riksdagen icke accepterat en dylik beräknings
-

s. 30 Kontrollera mot PDF

[15.]

Materiell

m. m. för

vissa institutioner

och

inrättningar.

30 Åttonde huvudtiteln: 1922 års tilläggsstat.

grund, och jag finner starka skäl tala för undvikande av en anordning,

vars konsekvenser på andra områden nu ej äro lätta att överblicka.

I motsats till vad medicinalstyrelsen anfört anser jag mig

därför böra tillstyrka statsbidrag till ett belopp, som beräknas utan

någon direkt relation till sjukhusets sammanlagda driftkostnader.

Då riksdagen bestämde statsbidraget för år 1920 till 800,000

kronor, vilket innebar en nedsättning med 200,000 kronor i förhållande

till vad Kungl. Maj:t då föreslagit, anser jag mig nu icke

kunna för ändamålet tillstyrka ett högre belopp.

Det statsbidrag, jag sålunda förorder, bör alltså bestämmas till

300,000 kronor och såsom förslagsanslag, högst uppföras å 1922 års

tilläggsstat.

Jag hemställer alltså, det Eders Kungl. Maj:t täcktes föreslå

riksdagen

att såsom bidrag till täckande av de kostnader,

Malmöhus läns landsting fått vidkännas för

driften vid länets sjukvårdsinrättningar i Lund

under år 1921, anvisa på tilläggsstat för år 1922

ett förslagsanslag, högst 300,000 kronor.

5. Materiell m. m. för vissa institutioner och inrättningar.

För vart och ett av åren 1918—1921 hava anslag å tillläggsstat

beviljats en del institutioner och inrättningar vid universitetet

i Lund till förstärkande av deras ordinarie materiellanslag.

Från det större akademiska konsistoriet föreligga nu liknande anslagsäskanden

jämväl för år 1922. Efterföljande tablå, som är

uppställd efter samma grunder som motsvarande tablåer i tidigare

framställningar till riksdagen i samma ämne, utvisar anslagskravens

storlek, samt de medel som redan äro disponibla för vederbörande

institutioner för år 1922. I kolumn 6 av tablån har jag, för ernående

av större överskådlighet, redan på förhand angivit de belopp,

vilkas äskande på tilläggsstat för år 1922 jag har för avsikt att

föreslå på de skäl, jag kommer att angiva i den efterföljande framställningen.

Beloppen äro i den mån så erfordrats, avrundade till

närmast liggande tiotal.

s. 31 Kontrollera mot PDF

Åttonde huvudtiteln: 1922 års tilläggsstat.

31

--—-------

1

*2

a

4 j

5

6

Institutioner och

inr ättningar

Ordinarie anslag

år 1922

Extra anslag år 1922

(frånsett vissa till

fälliga anslag för

särskilda ändamål;

co

V CD

P» rr »Er.

h- 3K ~- cr ~K, CD

ZT CD

p

rf p

OQ

CO

rf CD

cito

— p*.

1 • A

Sa g

sa

_ a

O TO

” -a

7T ^77*3

1^ — • - e

-CD x ^3

p.» 2 £ zr

er < - u ce

3 er *2. jT

T 7Q y *1

5 * SL* p

*s.® * s <

7Q -• § cT

eu ? —

Av departements- chefen föreslagna

anslag på tilläggs- stat för år 19.2

Kronor

Kronor

Kronor

Kronor

Kronor

Kronor

Anatomisk-histologiska

2) 7,600

14,000

institutionen.......

'') 6,050

—

13,420

16,350

Fysiologiska institutionen

3) 4,500

—

19,200

4,800

—

3,000

Medicinskt-kemiska insti-

5,300

tutionen.........

3,450

500

12,000

7,000

—

Patologisk-anatomiskain- stitutionen........

3,750

—

*

9,500

4,375

—

4,000

Astronomiska observato-

4) 12,000

riet .............

5,000

—

7,000

19,000

17,000

Botaniska institutionens

9,500

systematiska avdelning

5) 7,000

—

19,000

19,000

—

Botaniska institutionens

5,700

fysiologiska avdelning

3,500

—

9,000

7,000

2,000

Fysiska institutionen . .

6) 5,000

—

20,000

16,000

6,000

15,000

Geologisk-tnineralogiska

7,400

7) 3,400

6,600

institutionen.......

2,600

1,000

4,000

Kemiska institutionen . .

8) 4,000

11,000

18,000

—

10,000

Zoologiska institutionen.

7,700

—

25,000

11,200

—

9,000

Inrättningen för gymna-

500

3,000

stik och fäktkonst . . .

500

—

—

—

Institutionen för ärftlig-

1,000

750

hetsforskning......

1,000

—

750

—

Farmakologiska institu-

1,000

1,500

1.000

tionen...........

1,000

—

—

Universitetsbiblioteket . .

9) 50,000

20,000

25,000

15,000

—

13,500

Summa

—

1 -

| 178,870

147,625

1 -

| 114,350

'') Härtill komma laborationsavgifter, beräknade till 4,600 kronor. 2) Katter gen 7,602 kronor.

Beloppet kvarstår som brist från år 1920. s) Härtill komma laborationsavgifier, beräknade

till 300 kronor. *) Bristen härrör från åren 1919 och 1920. 6) Härtill kommer eu hyresinkomst

av 1,000 kronor. 6) Häitill komma laboiationsavgifter, beräknade till l,0d0 kronor. ’) Därav

2,400’ kronor härröra från år 1920. 8) Härtill komma laborationsavgifter, beräknade till 2,500

kronor. ") Härtill komma avkomst av den s. k. bibliotekskassau m. fl. smärre inkomster, tillsammans

i staten beräknade till 1,625 kronor.

s. 32 Kontrollera mot PDF

32 Åttonde huvudtiteln: 1922 års tilläggsstat.

[15.] Åt en av det större akademiska konsistoriet tillsatt kommitté

hade överlämnats att granska de särskilda från vederbörande institutioners

sida gjorda framställningarna, och hava de kommitterade under

framhållande av att institutionernas behov icke kunna bedömas

och överblickas av andra än respektive institutionsföreståndare, godtagit

de av dessa gjorda beräkningarna. Konsistoriet har i enlighet

med kommitterades uttalande upptagit institutionsföreståndarnas yrkanden,

varefter kanslersämbetet för rikets universitet i skrivelse den

12 augusti 1921 hemställt om avlåtande av proposition till riksdagen

om beviljande på tilläggsstat för år 1922 av det utav konsistoriet

begärda anslaget å 147,627 kronor.

roentafhefen Frågan om förstärkande av materiell anslagen till ifrågavarande

m n sc e en. institutioner och inrättpingar har synts mig böra underkastas en

ingående prövning med hänsyn till de fluktuationer, som visat sig

i den allmänna prisnivån under senare tiden och jämväl sedan framställningarna

avgåvos av vederbörande institutionsföreståndare. Jag

har på grund härav, i de fall, där framställningarna icke varit tillräckligt

utförliga för att kunna läggas till grund för bedömandet

av anslagskravens skälighet, från vederbörande inhämtat ytterligare

upplysningar, därvid jag särskilt sökt erhålla klarhet i beräkningen

av utgiftsposterna för bränsle och lyse. Dessa utgiftsposter hava

nämligen, som jag redan tidigare vid flera tillfällen kunnat påvisa,

mer än andra rönt inverkan av det inträffade prisfallet. Jämväl

beträffande anslagsmedel, som avses för annan materiel än bränsle,

har jag, då särskilt vägande skäl för de begärda beloppens beviljande

icke av vederbörande anförts, företagit nedprutningar med hänsyn

till den sjunkande prisnivån och nödvändigheten av sparsamhet

med statens medel. Jag förutsätter härvid att vederbörande institutionsprefekter

låta sig angeläget vara att under nu rådande förhållanden,

då alla utvägar måste anlitas för en begränsning av statsutgifterna,

söka hålla sina respektive institutioners utgifter inom

ramen för de anslag, som kunna anvisas.

Jag övergår nu till att yttra mig över de särskilda institutionernas

äskanden.

Det belopp, som äskas för anatomisk-histolofjiska institutionen

utgör summan av den brist, som uppstått å 1920 års stat, 7,602

kronor, och ett för år 1922 till samma belopp som för vart och ett

s. 33 Kontrollera mot PDF

Åttonde huvudtiteln: 1922 års tilläggsstat. 33

av åren 1920 och 1921 beräknat fyllnadsanslag å 8,750 kronor. I

den utförligare beräkning, som sedermera på min anfordran ingivits

från institutionsföreståndaren, uppgå de beräknade utgifterna för år

1922 till 19,414 kronor. Bränslekostnaderna hava härvid beräknats

nedsatta till en tredjedel i förhållande till 1920 års pris, och (ivriga

poster hava upptagits till ungefär samma belopp, som utgått för år

1920. Institutionens ordinarie materiellanslag utgör, såsom framgår

av ovanstående tabell, 6,050 kronor. Om därtill lägges en av institutionsprefekten

beräknad inkomst av laborationsavgifter av 4,600

kronor, får man en summa av 10,650 kronor. Genom att draga

sistnämnda belopp från den beräknade utgiftssumman, 19,414 kronor,

erhålles ett belopp av 8,764 kronor, vilket angiver storleken av det

erforderliga fyllnadsanslaget för år 1922. Lägger man härtill nyss

angivna brist av 7,602 kronor, skulle det för institutionen nu behövliga

tilläggsanslaget böra beräknas till i runt tal 16,350 kronor.

Av skäl som jag nyss anfört anser jag emellertid att det erforderliga

tilläggsanslaget bör kunna nedbringas till 14,000 kronor.

För fysiologiska institutionen har föreståndaren att påräkna

det ordinarie anslaget å 4,500 kronor, vartill komma laborationsavgifter

till omkring 800 kronor, alltså tillhopa 4,800 kronor. Utgiftsökningen

beräknas för såväl bränsle — i detta fallet koks —

som övriga utgifter till 100 procent utöver det normala före världskriget,

därvid det upplyses att 1,000 kronor då i regel åtgått till

bränsle. Med hänsyn till sänkta pris å koks torde något förstår

kningsbelopp för detta ändamål icke erfordras, vadan den begärda

förstärkningen torde kunna minskas med 1,000 kronor. Då

vidare jämväl övriga utgiftsposter kunna beräknas röna inverkan av

prissänkningen, finner jag mig böra vidtaga en nedsättning av det

äskade beloppet med ytterligare 800 kronor. En summa av 3,000

kronor synes mig vara tillfyllest för denna institution.

Föreståndaren för medicinskt-kemiska institutionen begär ett

dyrtidsanslag av 7,000 kronor, eller 200 procent av det ordinarie

anslaget. I av mig infordrad specificerad kostnadsberäkning upptages

bland annat en utgiftspost å 3,600 kronor för 40 ton koks

efter ett pris av 90 kronor per ton, en post å 180 kronor för 2 ton

stenkol och en annan å 375 kronor för 5 famnar björkved. Nämnda

poster synas mig alltför högt beräknade; och anser jag på grund

härav att anslagskravet bör kunna reduceras med 1,700 kronor till

Bihang till riksdagens protokoll 1922. 1 sand. 2 käft. (Nr 2.) 5

[15.]

s. 34 Kontrollera mot PDF

34 Åttonde huvudtiteln: 1922 års tilläggsstat.

5,300 kronor. Någon ytterligare nedsättning anser jag mig icke

kunna tillstyrka, då, efter vad institutionsföreståndaren upplyst, kemikalier

och glas under krisåren endast i ringa mån kunnat anskaffas,

varför institutionens förråd av dylika förnödenheter i det närmaste

uttömts. Nyanskaffning härav är nödvändig för att arbetet och undervisningen

vid institutionen skall kunna fortgå.

För den patologisk-anatomiska institutionen begäres ett anslag

av 4,375 kronor. Då, bland annat, bränslepriset synes mig väl högt

beräknat (koks efter 60 kronor per ton), anser jag kravet böra kunna

begränsas till 4,000 kronor.

För astronomiska observatoriet beräknas ett anslag å tilläggsstat

å 19,000 kronor, därav 12,000 kronor för täckande av vid slutet av

år 1920 befintlig brist. Återstoden, 7,000 kronor, utgör samma belopp,

som beviljats å tilläggsstat för åren 1920 och 1921 till institutionen.

Av den avsevärda bristen vid 1920 års slut har, enligt

vad handlingarna till 1921 års statsverksproposition utvisa, 2,500

kronor uppkommit under år 1919 och återstoden under år 1920.

Medel till bristens täckande måste emellertid begäras. Det för år

1922 avsedda beloppet anser jag dock, i enlighet med de grunder

jag tillämpat beträffande de övriga anslagsäskandena under denna

punkt, böra kunna nedbringas till 5,000 kronor, vadan det sammanlagda

beloppet för denna institution skulle bliva 17,000 kronor.

Botaniska institutionens systematiska avdelning. Föreståndaren

för institutionen, vilken begär ett förstärkningsanslag av 19,000 kronor,

beräknar 1922 ars behov på grundval av de senare årens priser

och kommer därvid till följande belopp, öretal oräknade: bränsle

10,825 kronor, dagsverken i trädgården 9,488 kronor, en del nytillkomna

utgiftsposter 896 kronor och övriga utgiftsposter 6,058 kronor.

Institutionens årsbehov skulle sålunda uppgå till 27,267 kronor.

Dragas emellertid härifrån dels det ordinarie anslaget å 7,000 kronor,

dels ock en till 1,000 kronor beräknad hyresinkomst, erhålles ett belopp

av 19,267 kronor, som sålunda skulle angiva vad till förstärkning

erfordras.

Utgifterna för bränsle, som äro upptagna efter priserna under

åren 1919 1920 anser jag emellertid böra uppskattas till ett väsent
ligt

lägre belopp; jag beräknar för ändamålet 4,000 kronor, ungefärligen

motsvarande institutionens årliga bränslekostnader under

åren 1915—1916. Jämväl utgiftsposten dagsverken torde böra vid
-

opaginerad Kontrollera mot PDF

Åttonde huvudtiteln: 1922 års till äggsstat.

3f>

kännas cn reducering till i runt tal 6,BOO kronor. Mot övriga poster,

av vilka »nytillkomna utgiftsposter» innefatta arvode för eldning och

städning samt utgifter för telefon m. m., liar jag icke något att erinra.

För ifrågavarande institution skulle alltså, erfordras för år

1922 ett belopp av 17,454 kronor. Dragés från sistnämnda summa

ovan angivna inkomstsiffror å tillhopa 8,000 kronor, skulle ett förstärkningsbelopp

av i runt tal 9,500 kronor vara erforderligt för år 1922.

För botaniska institutionens fysiologiska avdelning begäres anslag

å tilläggsstat till belopp av 7,000 kronor. I den beräkning,

varå föreståndaren grundar sitt petitum, beräknas 180 hektoliter antracit

ä 13 kronor per hektoliter till 1,690 kronor och 130 hektoliter

koks efter 3 kronor 50 öre per hektoliter till 455 kronor.

Nämnda utgiftsposter torde utan olägenhet kunna vidkännas en nedsättning

av tillhopa 1,300 kronor, med vilket belopp anslagskravet

alltså bör kunna nedbringas. Mot övriga utgiftsposter har jag icke

något att erinra. Jag föreslår alltså ett tilläggsanslag av 5,700 kronor.

För fysiska institutionen begäras 16,000 kronor, därav 6,000

kronor för täckande av vid slutet av år 1921 befintlig brist. Efter

anmodan har föreståndaren för institutionen inkommit med en noggrann

specifikation av de för år 1922 beräknade utgifterna. Jag har

intet att erinra mot denna beräkning men anser dock att det erforderliga

beloppet för år 1922 med hänsyn till den allmänna prisnivåns

sjunkande bör kunna begränsas till 9,000 kronor, vadan ett belopp

av 15,000 kronor torde böra äskas hos riksdagen för denna institution.

Geologisk-mineralogiska institutionen. För denna institution

äskas ett tilläggsanslag av 7,400 kronor, varav 2,400 kronor äro

avsedda att täcka brist, som uppstått i 1920 års räkenskaper, 1,000

kronor att täcka brist i 1921 års räkenskaper och 4,000 kronor beräknade

som förstärkning för år 1922. Beräkningen av detta belopp

synes mig kunna i stort sett godtagas, dock anser jag att beloppet

bör kunna minskas med 800 kronor och tilläggsanslaget alltså

bestämmas till 6,600 kronor.

T. f. föreståndaren för kemiska institutionen beräknar institutionens

utgifter till sammanlagt 23,650 kronor. Häri ingår bland

annat en post, avseende kol, med 6,960 kronor, beräknad efter en

höjning av 400 procent i förhållande till prislägetåren 1910—1912.

Denna beräkning kan givetvis ej läggas till grund för ett förstärkningsanslag

för år 1922. Med hänsyn till de betydligt sänkta koks
-

s. 36 Kontrollera mot PDF

36 Åttonde huvudtiteln: 1922 års tilläggsstat.

prisen anser jag en nedsättning med 4,000 kronor skäligen kunna

försvaras. I posten gas räknas med en förhöjning av 200 procent,

i posten sprit med en förhöjning av 300 procent samt beträffande

posterna kemikalier, glas m. m. och övriga utgifter med en förhöjning

av 150 procent i förhållande till motsvarande utgifter under

åren 1910 -1912. Mot denna uppskattning av prisförhöjningarna

fanns vid tiden för anslagets beräkning, i april 1921, intet att

erinra. Sedan dess har emellertid det allmänna prisfallet varit så

väsentligt, att jag anser mig kunna vidtaga en ytterligare nedprutning

beträffande dessa övriga poster med 4,000 kronor, utan att det

behöver befaras, att den av föreståndaren såsom ytterst behövlig

framhållna nyanskaffningen av materiell för institutionen kommer att

äventyras. Anslaget å tilläggsstat synes mig alltså böra upptagas

till 10,000 kronor.

Zoologiska institutionen. Det av föreståndaren äskade beloppet,

11,200 kronor, anses uteslutande åtgå för täckande av institutionens

bränslebehov, under det att det ordinarie anslaget beräknas för materiell

för institutionen, gas och vatten m. m. Bränsleåtgången beräknas

till 180 ton koks ä 60 kronor per ton och 20 kubikmeter

furuved efter 20 kronor per kubikmeter. Då emellertid de beräknade

priserna a koks och ved synas mig väl höga och även priserna

å övriga för institutionen erforderliga förnödenheter böra kunna förväntas

sjunka något, anser jag att ett tilläggsanslag av 9,000 kronor

bör vara tillfyllest.

För institutionen för ärftlighetsforskning synes i likhet med

ar 1921 ett anslag å tilläggsstat av 750 kronor böra beräknas.

Av sedermera från föreståndaren för farmakologiska institutionen

inkomna uppgifter angående grunderna för beräkningen av

anslagsäskandet till denna institution å 1,500 kronor framgår, att

han räknat med ett kokspris av 90 kronor pr ton. På grund härav

och jämväl i övrigt i betraktande av fallande priser synes mig en

höjning av tilläggsanslaget utöver beloppet av föregående års förstärkningsanslag

näppeligen kunna försvaras; jag tillstyrker ett anslagsbelopp

av 1,000 kronor.

Universitetsbiblioteket, överbibliotekarien har i en till det större

akademiska konsistoriet ställd skrivelse hemställt om ett anslag av

15,000 kronor på tilläggsstat för år 1922. Framställningen grundas

å följande ingående motivering:

s. 37 Kontrollera mot PDF

37

Åttonde huvudtiteln: 1922 års tilläggsstat.

1920 års räkenskaper började med en behållning av 4,581 kronor 25 öro

och slutade-med en nominell behållning av 496 kronor 83 öre. Faktiskt förelåg

emellertid i stället en brist av cirka 5,000 kronor, i det man sett sig nödsakad

uppskjuta till år 1921 likvideringen av räkningar å bort emot 6,000 kronor för

böcker, bränsle, frakt, skrivmaterialier in. m. Under slutet av året inträdde en

glädjande successiv nedgång i bränslepriserna, så att bränsleposten höll sig nere

på en summa av 13,253 kronor 90 öre mot 22,555 kronor 72 öre under år 1919.

Väsentliga ytterligare prisstegringar ha däremot inträtt på böcker — framför allt

kännbara i fråga om tidskrifter och engelsk och tysk litteratur — och bokbindning,

varjämte de stegrade arbetslönerna gjort sig märkbara å de flesta andra

för bibliotekets ekonomi betydelsefulla posterna. Under år 1921 har någon lättnad

inträtt i fråga om den tyska bokhandelns valvering av marken i svenskt

mynt, och biblioteket har genom inköp av bränsle successivt i jämförelsevis små

poster någorlunda kunnat tillgodogöra sig den fortsatta betydande nedgången i

bränslepriser.

Utgifterna för år 1921 beräknar jag numera på följande sätt; inom parentes

bifogas motsvarande faktiska utgifter för 1920.

Bokinköp..............................Kronor 50,000: —

Inlösen av bytesexemplar av universitetets årsskrift » 800: —

Bokbinderi............................. » 20,000: —

Skrivmaterialier och tryck.................. » 2,500: —

Uppvärmning.......................... * 8,000: —

Elektrisk belysning och kraft............... » 1,000: —

Frakt och transport...................... » 2,000: —

Renhållning............................ » 1,500: —

Inköp och underhåll av inventarier .......... » 5,000: —

Diverse omkostnader............... » 2,500: —

Summa kronor 93,300

(44,532: 76)

(800: —)

(14,391: 55)

(2,493: 15)

(13,253: 90)

(876: —)

(1,618: 62)

1,171: 13)

8,948: 89)

(2,435: 65)

Till täckning av 1921 års utgifter förefinnas:

Statsanslag, ordinarie.............................. Kronor 50,000: —

» extra................................. » 10,000: —

» » å tilläggsstat........................ » 25,000: —

Behållning från föregående år (avrundad)................ » 500: —

varjämte påräknas:

Intressemedel.........................._....... • . . 8 2,100:

Extra inkomster (därav c:a 3,800 kronor behållning av bibliotekets

duplettauktion).................... 8 6,400: —

Summa kronor 94,000: —

En behållning på 700 kronor skulle således komma att uppstå.

Utgifter och inkomster för år 1922 beräknar jag på sätt nedanstående tablå

visar, varvid för posterna uppvärmning, elektrisk belysning, renhållning och inventarier

är att märka den ökning i kostnader, som föranledes därav att fyra

stora flygellokaler beräknas kunna börja tagas i bruk i slutet av år 1921. Vad

s. 38 Kontrollera mot PDF

[15.]

Departe
mentschefen.

38 Åttonde huvudtiteln: 1922 års tilläggsstat.

bokbinderiposten beträffar bör anmärkas, att biblioteket icke blott sedan gammalt

har en mycket betydande rest av obundna böcker, som böra bindas,

utan att därjämte de 3 sista åren en nödtvungen alltför stor återhållsamhet i

fråga om bindning iakttagits. Under åren 1918—1920 bundos sammanlagt blott

8,726 volymer böcker och inga tidningar, medan under de två åren 1916—1917

icke mindre än 10,392 volymer böcker och 72 volymer tidningar — ett tidningsband

betingar numera ett pris av minst 30 kronor och en årgång av t. ex. Svenska

Dagbladet kräver 4 band för att bliva någorlunda hanterlig — blevo bundna. Vid

beräkningen av inventarieposten har endast i mycket ringa grad tagits hänsyn

till att det för inredning av fyra flygellokaler beviljade anslaget, som med 5,000

kronor understeg det av byggnadsstyrelsen förordade, efter all sannolikhet kommer

att visa sig mycket otillräckligt. Sedan anslaget beviljades har som bekant

lönerna för byggnadsarbetarna avsevärt höjts, och avtalet därom utgår först år 1922.

Statsanslag, ordinarie

» extra . . .

Behållning från 1921

Intressemedel......

Extra inkomster . . . .

Inkomster.

.....Kronor 50,000: —

..... » 20,000: —

..... » 700:—

..... » 2,100: —

..... » 2,000: —

Summa kronor 74,800: —

Vtgifter.

Bokinköp ..............................

Inlösen av bytesexemplar av universitetets årsskrift

Bokbinderi..............................

Skrivmaterialier och tryck ..................

Uppvärmning............................

Elektrisk belysning och kraft ...............

Frakt och transport........................

Renhållning............................

Inköp och underhåll av inventarier............

Diverse omkostnader ......................

.....Kronor 48,000: —

...... » 800: —

...... » 20,000: —

...... » 2,500: —

..... » 7,000: —

..... » 1,000: —

..... » 1,500: —

..... » 1,500: —

..... » 5,000: —

..... » 2,500: —

Summa kronor 89,800: —

En brist på 15,000 kronor skulle således komma att uppstå.

Överbibliotekariens framställning klarlägger, synes det mig, universitetsbibliotekets

ekonomiska ställning under de senare åren. Någon

nedsättning av kostnaden för uppvärmning anser jag mig i detta

fall icke kunna vidtaga, framför allt med hänsyn till den omständigheten

att de nya flygellokalema nu tagits i bruk. Då emellertid

på en eller annan post inskränkningar och besparingar torde kunna

göras, utan att därigenom allt för stora olägenheter för bibliotekets

vidkommande kunna tänkas uppstå, finner jag mig böra förorda en

s. 39 Kontrollera mot PDF

Åttonde huvudtiteln: 1922 års tilläggsstat. 39

mindre nedsättning av det äskade förstärkningsanslaget från 15,000

kronor till 13,500 kronor.

De från universitetet begärda anslagen utgöra tillhopa 147,625

kronor. Denna summa har jag på ovan anförda skäl minskat med

33,275 kronor till ett belopp av 114,350 kronor, om vars beviljande

på tilläggsstat för år 1922 jag tillstyrker proposition till riksdagen.

Sistnämnda belopp synes mig böra, i olikhet mot vad de senare åren

ägt rum, å tilläggsstaten sammanföras till ett anslag, och torde Kungi.

Maj:t sedermera i sinom tid besluta i fråga om anslagets fördelning,

varvid de ovan angivna beräkningsgrunderna synas böra följas.

Jag hemställer alltså, att Eders Kungl. Maj:t täcktes föreslå

riksdagen

att till materiell m. m. för vissa institutioner

och inrättningar vid universitetet i Lund anvisa

på tilläggsstat för år 1922 ett reservationsanslag

av 114,350 kronor.

Karolinska mediko-kirurgiska institutet.

6. Poliklinik för barnsjukdomar. Under åberopande av [16.]

vad jag förut denna dag anfört under punkten 84 av bilagan åttonde Poliklinik för

huvudtiteln till årets statverksproposition, hemställer jag om förslag b^“Ja“k''

till riksdagen

att anvisa på tilläggsstat för år 1922 såsom

särskilda förslagsanslag, högst:

dels till täckande av ökning av hyran för

polikliniken för barnsjukdomar i Stockholm för

tiden 1 oktober 1921—31 december 1922, 625

kronor,

dels ock till kostnaderna för förflyttning av

nämnda poliklinik från dess nuvarande lokal till

allmänna barnhuset 250 kronor;

båda anslagen under villkor att Stockholms

stad till enahanda ändamål för året tillskjuter

motsvarande belopp.

s. 40 Kontrollera mot PDF

[17.]

Täckande av

brister å

materieilanslagen

för

vissa institutionerm.

m.

40 Åttonde huvudtiteln: 1922 års tilläggsstat.

7. Täckande av brister å materiellanslagen för vissa institutioner

m. m. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag anvisade 1921

års riksdag till täckande av under åren 1918 och 1919 uppkomna

merkostnader i de å karolinska mediko-kirurgiska institutets ordinarie

stat uppförda reservationsanslagen till materiell m. m. för

medicinska kliniken samt till underhåll av djur- och operationsavdelningen

på tilläggsstat för år 1921 ett reservationsanslag av 813 kronor.

De merkostnader, för vilkas täckande anslag beviljades, utgjorde:

för medicinska kliniken......................... kronor 733: 99

» djur- och operationsavdelningen.............. »_79: Öl

Summa kronor 813: 00

Vidare anvisade samma riksdag på nyssnämnda tilläggsstat

ett förslagsanslag, högst 1,635 kronor, till täckande av uppkommen

brist i de för år 1921 till materiell m. m. för institutets kemiska

institution uppförda statsanslag.

I skrivelse till kanslern för rikets universitet har institutets

lärarkollegium hemställt om utverkande av proposition till 1922 års

riksdag med förslag att till täckande av under år 1920 uppkomna

brister i institutets anslag till materiell för vissa institutioner anvisa

på tilläggsstat för år 1922 dels till täckande av vissa brister i

anslagen till materiell m. m. för patologisk-anatomiska och farmakologiska

institutionerna samt medicinska kliniken ävensom till

underhåll av djur- och operationsavdelningen ett belopp av 3,269

kronor 12 öre, dels och till täckande av under år 1920 uppkomna

merkostnader för polikliniken för barnsjukdomar i Stockholm ett

belopp av 238 kronor 94 öre, under villkor, att Stockholms stad för

ändamålet tillsköte lika stort belopp som statsanslaget.

Bristerna, vilkas uppkomst är att tillskriva det jämväl under

år 1920 allmänt rådande abnormt höga prisläget, fördela sig enligt

lärarkollegiets skrivelse på följande sätt mellan de olika institutionerna

:

Under år 1920 hava å nedan angivna anslag för karolinska mediko-kirur
-

giska institutet uppstått brister till följande belopp:

Anslaget till materiell m. m. för patologisk-anatomiska institutionen kr. 1,425: 55

» till materiell m. m. för farmakologiska institutionen .... » 201:47

» till materiell m. m. för medicinska kliniken.......... » 1,543: 25

» till underhåll av djur- och operationsavdelningen...... » 98: 85

eller tillhopa kronor 3,269: 12

Anslaget till en poliklinik för barnsjukdomar i Stockholm 477 kronor 88 öre.

s. 41 Kontrollera mot PDF

41

Åttonde huvudtiteln: 1922 års tillägg sstat.

I skrivelse den 13 augusti 1921 har universitetskanslern hemställt

om avlåtande av proposition till riksdagen i överensstämmelse

med lärarkollegiets förslag.

Sedermera har professorn i patologisk anatomi vid institutet

C. Sundberg anhållit om beredande av medel till täckande av motsedd

brist i patologiska institutionens materiellanslag för år 1921.

Sundberg har därvid anfört följande:

Institutionens inkomster äro

dels det ordinarie materiellanslaget.................... kronor 5,500: —

dels till årets slut beräknade.................. » 1,500: —

Summa kronor 7,000: —

Utgifter intill den 1 september hava varit............kronor 8,378: 10

Härtill komma

dels inneliggande men obetalda räkningar............... » 3,553: 69

dels beräknade utgifter för månaderna sept.—dec.......... » 2,000: —

Summa kronor 13,931: 79

Arets krist kommer alltså att bliva ungefär 7,000 kronor.

I mitt riksdagspetitum till 1920 års riksdag om förhöjning i det ordinarie

materiellanslaget bär jag utförligt angivit orsakerna till detta ökade behov. Riksdagen

beviljade emellertid detta petitum endast i den form, att 15,400 kronor

uppfördes på 1920 års tilläggsstat dels för täckande av brist från föregående år,

dels för höjning av 1920 års materiellanslag. Men samma behov kvarstod för år

1921 och torde jämväl kvarstå för år 1922.

Då jag först nu kan någorlunda med säkerhet beräkna utgifterna för år 1921,

har jag på tillrådan av förvaltningsnämnden funnit nödvändigt att anmäla förhållandet

och att hemställa om bristens snara avhjälpande.

Under åberopande härav har institutets lärarkollegium hemställt

om utverkande av framställning till riksdagen om beviljande av ett

anslag å 7,000 kronor till täckande av nu senast ifrågakomna brist.

Sedan universitetskanslern anmodat lärarkollegiet att taga i

övervägande, huruvida icke i samband med förevarande ärende framställning

borde göras till riksdagen om anslag såväl för täckande

av antagligen för år 1922 uppkommande brist i materiellanslaget

som ock för det ordinarie materiellanslagets ökning från och med

år 1928, har lärarkollegiet, efter hörande av Sundberg och under

åberopande av en utav honom verkställd utredning, hemställt dels

om ett anslag å 7,000 kronor å 1922 års tilläggsstat för täckande

av för år 1922 beräknad brist i ifrågavarande materiellanslag, dels

och om uppförande för förra halvåret 1923 av det ordinarie materiellanslaget

med 6,100 kronor. Framställningen tillstyrkes av kanslern

i skrivelse den 4 oktober 1921.

Bihang till riksdagens protokoll 1922. 1 sand. 2 Käft. (Nr 2.)

6

s. 42 Kontrollera mot PDF

42

Åttonde huvudtiteln: 1922 års tilläggsstat.

Vidare har professorn i allmän hälso vårdslära vid institutet A.

Pettersson i skrivelse den 12 oktober 1921 hos lärarkollegiet anmält,

att av hygieniska institutionens anslag för år 1921, 2,600 kronor,

återstode endast omkring 150 kronor, vilken summa omöjligen räckte

att bestrida de med institutionens verksamhet förbundna utgifterna

under årets tre sista månader, samt anhållit om ett tilläggsanslag

å 400 kronor, varvid åberopats följande beräkning:

Approximativ beräkning av hygieniska avdelningens utgifter under återstående

del av år 1921.

Städning och uppassning

Telefon... .........

Elektricitet..........

Djurföda ...........

Kött till näringssubstrat

Specerier, tvål, såpa etc.

Reagens och utensilier. .

Böcker.............

Experimentdjur.......

......kronor 225: —

...... » 47:50

...... » 25: —

...... » 75: —

...... » 25: —

...... » 40: —

...... » 35: —

...... » 45: —

...... » 40: -

Summa kronor 557: 50

Petterssons framställning tillstyrkes av lärarkollegiet, och har

kanslersämbetet i skrivelse den 18 november 1921 hemställt om anslag

till täckande av den beräknade bristen.

Slutligen har professorn i farmakodynamik och farmakognosi

vid institutet C. S. Santesson anmält, att å farmakologiska institutionens

ordinarie anslag, 1,000 kronor, vore för år 1921 en brist att

emotse å 200 kronor, och har institutets lärarkollegium hemställt

om anvisande av medel till täckande av denna brist, likaså kanslersämbetet

i skrivelse den 8 december 1921. Till belysande av institutionens

ekonomi torde få hänvisas till följande tablå:

Farmakologiska institutionens utgifter under år 1921 utgöras av följande poster:

Apoteksvaror och kemikalier...........kronor 200: —

Instrument och verktyg.............. » 110: —

Försöksdjur och foder åt dem.......... » 190: —

Elektrisk ström och hisskötsel.......... » 70: —

Skötsel och reparation av klockor....... » 80: —-

Telefon .......................... » 190: —

Tvätt............................ » 20: —

Skurning, städning.................. » 300: —

Diverse .......................... » 40: —

Summa kronor 1,200

s. 43 Kontrollera mot PDF

Åttonde huvudtiteln: 1922 års tilläggsstat. 43

För täckande av ifrågavarande brister för åren 1920 och 1921 [17.]

synes ingen annan utväg förefinnas än att genom framställning me^®P"[?{(sn

till riksdagen söka bereda härför erforderliga medel. De begarda

anslagen hava uppenbarligen påkallats av utgifter, som icke utan

störande av ifrågavarande institutioners verksamhet kunnat undvikas.

Vad däremot beträffar förstärkningsanslaget för år 1922 för

den patologiska institutionen och frågan om höjning av dess ordinarie

anslag anser jag det vara mindre lämpligt att grunda några beräkningar

på de erfarenheter, som vunnits under de senare åren med

deras abnorma prisförhållanden. Jag anser ej heller, att patologiska

institutionen i förevarande hänseende bör intaga en undantagsställning

i förhållande till andra institutioner i en fråga, som synes höra

vinna beaktande i ett större sammanhang. De belopp, för vilkas

täckande framställning torde böra göras hos riksdagen, skulle alltså

utgöra dels i avseende å brister för år 1920 i avrundade tal 3,270

kronor och 239 kronor, dels ock i avseende å för år 1921 beräknad

brist för patologiska institutionen 7,000 kronor och för samma år

beräknade brister för hygieniska institutionen 400 kronor samt för

farmakologiska institutionen 200 kronor. Det synes mig lämpligt

att — med undantag för den pediatriska poliklinikens merkostnadsbelopp

— samtliga övriga belopp sammanföras i ett gemensamt

anslag å tillhopa 10,870 kronor. Jag tillstyrker förslag till riksdagen

att å tilläggsstat för år 1922 såsom särskilda

förslagsanslag, högst, anvisa

dels till täckande av under år 1920 uppkomna

och för år 1921 beräknade brister till av

mig ovan angivna belopp i de i karolinska mediko-kirurgiska

institutets ordinarie stat uppförda

reservationsanslagen till materiell m. m. för patologisk-anatomiska,

hygieniska och farmakologiska

institutionerna samt medicinska kliniken ävensom

till underhåll av djur- och operationsavdelningen

ett belopp av 10,870 kronor;

dels ock till täckande av under år 1920 uppkomna

merkostnader för polikliniken för barnsjukdomar

i Stockholm ett belopp av 239 kronor under

villkor att Stockholms stad för ändamålet tillskjuter

lika stort belopp.

s. 44 Kontrollera mot PDF

[18.]

Brist i serafimerlasarettets

räkenskaper.

44 Åttonde huvudtiteln: 1922 års tillägg sstat.

Serafimerlasarettet.

8. Brist i serafimerlasarettets räkenskaper. Till täckande

av år 1917 uppkommen samt för 1918 motsedd brist i serafimerlasarettets

räkenskaper anvisade 1918 års lagtima riksdag ett förslagsanslag,

högst 468,097 kronor, varav till täckande av den för

år 1918 motsedda bristen avsetts ett belopp av 200,000 kronor.

Härjämte anvisades genom Kungl. Maj:ts beslut den 15 november

1918 från förslagsanslaget till oförutsedda utgifter ett belopp av

350.000 kronor till täckande av ytterligare motsedd brist i lasarettets

räkenskaper för år 1918, vadan sålunda hela det för sistnämnda

år för angivna ändamål tillgängliga beloppet uppgått till

550.000 kronor.

För enahanda ändamål anvisade dels 1919 års riksdag på tilläggsstat

för samma år ett förslagsanslag, högst 550,000 kronor, dels ock 1920

års riksdag på tilläggsstat för samma år till täckande av den brist

somc beräknades hava uppkommit i serafimerlasarettets räkenskaper

för ar 1919 utöver av riksdagen tidigare för ändamålet anvisade

medel — ett belopp av 30,000 kronor samt till täckande av motsedd

brist i samma räkenskaper för år 1920 ett belopp av 450,000

kronor.

Under åttonde huvudtiteln föreslog Kungl. Maj:t 1921 års riksdag

att anvisa på tilläggsstat för år 1921 dels till täckande av den

brist, som beräknades hava uppkommit i serafimerlasarettets räkenskaper

för år 1920 — utöver av riksdagen tidigare för ändamålet

anvisade medel — ett belopp av 145,000 kronor, dels ock till täckande

av motsedd brist i samma räkenskaper för år 1921 ett belopp av 500,000

kronor. Riksdagen nedsatte emellertid det sistnämnda beloppet och

anvisade för omförmälda ändamål respektive 145,000 och 345,000

kronor. Därvid anförde riksdagen:

Vad anginge den motsedda bristen för år 1921 å 500,000 kronor, torde ermras,

hurusom anslagsposten till uppvärmning och belysning beräknats för år 1921

till 365,000 kronor. På grund av de stora förändringar, som inträffat å bränslemarknaden

sedan augusti 1920, då sagda beräkning gjordes, hade riksdagens vederbörande

utskott ansett sig böra från serafimerlasarettet införskaffa en beräkför

år 1921 erforderligt bränsle och därav betingade kostnader, grundad

pa då rådande förhållanden å bränslemarknaden. Sistnämnda beräkning hade

givit vid handen, att medelsbehovet för år 1921 uppskattats till 210,000 kronor,

alltså 155,000 kronor mindre än de i augusti 1920 gjorda beräkningarna visade.

Riksdagen hade vid sådant förhållande ansett sig böra nedsätta den av Kungl.

s. 45 Kontrollera mot PDF

Åttonde huvudtiteln: 1922 års tilläggsstat. 45

Maj:t föreslagna summan av 500,000 kronor med berörda 155,000 kronor eller

alltså till 345,000 kronor.

I skrivelse den 24 augusti 1921 har direktionen över serafimerlasarettet

— med åberopande av en skrivelsen bilagd, av lasarettets

kamrerare verkställd utredning jämte tablå över inkomster och utgifter

vid lasarettet under åren 1920, 1921 och 1922 — hemställt

om anvisande på tilläggsstat för år 1922 av 294,000 kronor till täckande

av för år 1922 motsedd brist i lasarettets räkenskaper. Direktionen

meddelar först, att av anslagen för år 1920 ett belopp av

11,812 kronor 94 öre icke behövt tagas i anspråk, samt att, efter

vad för det närvarande kan bedömas, för år 1921 en besparing å

118,000 kronor torde kunna göras. Direktionen fortsätter härefter:

Brist i lasarettets räkenskaper även för år 1922 måste med bestämdhet förutsättas

komma att inträffa. Direktionen ansåge sig åtminstone för närvarande icke

kunna beräkna denna brist till ett lägre belopp än vad en vid lasarettet verkställd

utredning gåve vid handen, eller till 294,000 kronor. En ytterligare minskning

av vissa utgiftsposter kunde visserligen på grund av ändrade ekonomiska

förhållanden möjligen komma att inträffa och skulle naturligen direktionen vidtaga

alla åtgärder för att söka åstadkomma en sänkning av lasarettets omkostnadsstat,

men å andra sidan torde böra framhållas att inom direktionen stora

farhågor uttalats för att inkomsterna under år 1922 av avgifter för vården av

medellösa sjuka från Stockholms län genom öppnandet av lasarettet vid Mörby

kunde komma att nedgå i ännu högre grad än de ekonomiska beräkningarna

utvisade.

Lasarettets inkomster och utgifter under olika poster för år

1920 samt de approximativt beräknade inkomsterna och utgifterna

för åren 1921 och 1922 framgå av efterföljande av lasarettets syssloman

upprättade tablå:

Patientavgifter, direkt betalande. . . .

Av Stockholms stad, för medellösa. .

» » » , poliklinik.....

» » läns landsting för me- dellösa .....................

Ränteöverskott................

Ordinarie statsanslag............

Inkomster

1920

1921

1922

Kronor

346,399: —

226,664: —

20,800: —

369,840: —

24,130: —

120,750: —

613,187: —

Kronor

342,000: —

200,945: —

20,800: —

335,795: —

24.910: —

120,750: —

227,000: —

Kronor

378,600: —

172,372: —

20,800: —

187,878: —

24,800: —

120,750: —

294,000: —

Erforderligt extra statsanslag till täc- kande av brist...............

Summa

1,721,770: —

1,272,200: —

1,199,200: — |

s. 46 Kontrollera mot PDF

46

Åttonde huvudtiteln: 1922 års tilläggsstat.

Läkemedel............ ......

Mineralvatten, vin, is, m. m.......

Förbandsartiklar...............

Kosthåll.....................

Avlöningar och pensioner med dyr
tidstillägg

..................

Uppvärmning och belysning......

Tvätt och renhållning...........

Kläder......................

Instrument och apparater........

Inventarier av andra slag........

Diverse utgifter för sjukvården . . . .

Fastighetens underhåll...........

Balanserad brist från föregående år.

1920

1921

1922

Kronor

Kronor

Kronor

59,546: —

57,000: —

52,500: —

14,110: —

12,500: —

10,500: —

49,583: —

37,500: —

37,500: —

478,262: —

335,000: —

335,000: —

Utgifter efter avdrag för ersättnings- och försäljningsmedel
-

348,441

401,101

27,206

54,547

55,616

44,365

88,270

67,613

33,110

Summa 1,721,770

361,500

160,000

20,000

33,500

73.000

30.000

87 200

65000

1,272,200: —

337.000

125.000

20,000

33,500

73.000

24.000

81,200

70.000

1,199,200: —

I sin ovan omförmälda promemoria anför lasarettets kamrerare,

bland annat:

Av det utav 1921 års riksdag beviljade täckningsanslaget å 145,000 kronor

har lasarettet, sedan den verkliga bristen för år 1920 blivit i räkenskaperna fastställd,

behövt anlita endast 133,187 kronor 6 öre, vadan en besparing å anslaget

uppstått å 11,812 kronor 94 öre.

Beträffande det å tilläggsstat för år 1921 beviljade anslaget å 345,000 kronor

hade direktionen visserligen i augusti 1920 beräknat bristen till ett vida högre

belopp, men särskilt en av omständigheterna sedermera möjliggjord omläggning

av bränsleinköpen för lasarettet jämte opåräknat sjunkande priser har väsentligt

nedbragt de beräknade kostnaderna. Därigenom att vidare de stora utgiftsposterna

för de under år 1920 verkställda förhandsinköpen av bränsle i viss utsträckning

bliva bestämmande för beräkningen av inkomstbeloppet av de avgifter för medellösa

patienter, som under år 1921 skola kontraktsenligt gäldas av Stockholms

stad och Stockholms läns landsting och dessa inkomstposter till följd härav komma

i ett bättre förhållande till innevarande års löpande utgifter än som tidigare kunde

antagas, kan numera med tämligen stor visshet beräknas, att även det av riksdagen

anvisade reducerade förstärkningsanslaget å angivna 345,000 kronor icke

på långt när behöver tagas i anspråk. Enligt tablån över lasarettets inkomster

och utgifter skulle den verkliga bristen för år 1921 antagas kunna begränsas till

227,000 kronor och sålunda en besparing å anslaget uppstå å 118,000 kronor.

Beträffande de för år 1922 beräknade utgifterna upptages i förenämnda

opaginerad Kontrollera mot PDF

Åttonde huvudtiteln: 1922 års tillägg sstat.

tablå endast å en utgiftstitel, den för fastighetens underhåll, någon ökning i jämförelse

med 1921 års utgifter, under det att de övriga titlarna utvisa mindre eller

enahanda belopp som under år 1921.

Rörande de enskilda utgiftsposterna för år 1922 anmärkes i

promemorian:

Vidkommande posten läkemedel har hänsyn tagits till den 1 juni 1921

inträdd prissänkning. Minskad kostnad för mineralvatten beror på minskade

utgifter för is till följd av den numera befintliga kylanläggningen. För posten

avlöningar och pensioner, som för år 1921 visar en avsevärd ökning i utgifter,

beroende på enligt medicinalstyrelsens direktiv verkställd lönereglering för sköterskepersonalen,

är beräkningen för år 1922 grundad på avlöningen med därå utgående

dyrtidstillägg till fast anställd personal för juli månad 1921, respektive

pensionerna och dyrtidstilläggen därå för tredje kvartalet 1921, varjämte beräknats

att utgifterna till extra personal för rengöring och skurning, för vakning,

för vikariat under sjukdomsfall för ordinarie personal, arvoden till semestervikarier

m. m. skulle nedgå med 20 procent. För ökad personal med anledning

av ifrågasatt reglering av arbetstiden enligt medicinalstyrelsens »råd och anvisningar»

har förslagsvis räknats med en merutgift av 14,000 kronor. — Titeln

instrument och apparater visar för år 1922 liksom för år 1921 en betydlig stegring

av 1920 års utgifter, detta förnämligast beroende på ökade kostnader för

röntgenplåtar och röntgeninstrument. — Den beräknade lägre kostnaden för inventarier

baseras på sannolikheten av minskade arbetslöner under år 1922. Beträffande

diverse utgifter för sjukvården har kostnaden för trycksaker och sknvmaterialier

beräknats 20 procent lägre än för år 1921, varjämte beräknats ett

bidrag från medicinska kliniken till reagenser för laboratorierna av 2,000 kronor. —

Vidkommande kostnaderna för fastighetens underhåll ingå däri följande beräknade

utgifter: . , .A AAA

till löpande underhåll och reparationer......kronor 40,000:

» målning av plåttaken................ * 6,000:

samt till omputsning och målning av fasaderna å kirurgiska kliniken och gamla

operationsbyggnaden samt södra fasaden å gamla bostadshuset, enligt av byggnadsfirman

Carlsson & Löfgren upprättat kostnadsförslag beräknade till 27,170

kronor, men på grund av motsedd nedgång i nu gällande arbetslöner upptagna

till endast 24,000 kronor.

Ehuru slutsumman av lasarettets utgifter under ar 1922 beraknas utgöra

1,199,200 kronor mot 1,272,200 kronor under år 1921, måste likväl den för år

1922 motsedda bristen i lasarettets stat upptagas till ett avsevärt högre belopp än

vad numera antages behövligt för år 1921 eller till 294,000 kronor.

Detta beror därpå, att inkomsterna av sjukvårdsavgifter år 1922 måste antagas

komma att högst väsentligt nedgå. Kostnaden för underhållsdag, som under

år 1920 uppgick till 9 kronor 54 öre (inräknat utgifterna för fastighetens

underhåll och ouera till 9 kronor 97 öre) och för år 1921 beräknats till

8 kronor 64 öre (resp. 9 kronor 7 öre) antages för år 1922 sjunka till 7 kronor

32 öre (resp. 7 kronor 78 öre), varigenom beloppet av de till fulla eller i det närmaste

[18.1

s. 48 Kontrollera mot PDF

[18.]

Departe
mentschefen.

48

Åttonde huvudtiteln: 1922 års tillägg sstat.

lulla underhållskostnaden belöpande sjukvårdsavgifterna från Stockholms stad och

Stockho ms ans landsting givetvis kommer att betydligt minskas. Då vidare

bt0iooi,mlS .fns sJuk!ms, Vld Mörby antages komma att tagas i bruk under

ax 1922, torde detta med all sannolikhet medföra en avsevärt minskad beläeenmg

a serafimeriasarettet av sådana sjuka, för vilka landstinget hade att bettla

ull ersättning Försiktigheten har bjudit att i stället för beräknade 37,700 underhallsdagar

för sådana patienter under år 1921 endast beräkna 25,000 underlallsdagar

under år 1922. Denna för lasarettets ekonomi menliga omständighet

motvages endast till en mindre del av ökad inkomst från enligt fastställd taxa

direkt betalande patienter, som skulle kunna mottagas i större utsträckning än

förut. Ailt- som allt måste räknas med en minskning i sjuk vårdsavgifter under

ar 1922 i jämförelse med de för år 1921 beräknade till i runt tal 140,000 kronor.

Statskontoret har den 3 september 1921 avgivit infordrat utlåtande

och därvid anfört, bland annat, följande:

i ooo * dirfkti°^iens förslag att väntad brist i serafimerlasarettets räkenskap för

ar 1922 skulle tackas genom anvisande av anslag för ändamålet på tilläggsstat

för samma ar hade statskontoret intet att erinra. Beträffande beräkningen av behövligt

anslagsbelopp ville statskontoret dock anföra följande.

På tilläggsstat för år 1920 vore uppförda anslag till täckande av brister i

asarettets räkenskaper för åren 1920 och 1921. Enligt vad direktionen upplvste

hade bristen i 1920 ars räkenskap blivit mindre än beräknat, vadan en besparing ä

mer an 11,000 kronor uppstått i det för dess täckande avsedda anslaget. Å

motsvarande anslag för år 1921 väntades enligt en av sysslomannen vid lasarettet

gjord beräkning ett överskott å 118,000 kronor uppkomma. Dessa två anslag

skulle alltså famna en besparing på sammanlagt mer än 129,000 kronor. Denna

besparing syntes statskontoret lämpligen böra tagas i anspråk för täckande av en

de] av den väntade bristen för år 1922; och skulle i så fall, om direktionens beräkning

aJ bristen godtages, det anslag, som borde äskas av riksdagen, kunna

begransas till 16o,000 kronor.

Utav vad i det föregående blivit anfört torde framgå, att även

ör ar 1922 anslag till täckande av brist i serafimerlasarettets räkenskaper

torde vara oundgängligen nödvändigt. Det kan visserligen

vara ägnat att^ förvåna, att bristen för år 1922 av direktionen

beraknats till ett så högt belopp som 294,000 kronor, vilket med

icke mindre än 67,000 kronor överstiger den för år 1921 beräknade

ms en a 227,000 kronor. Men härvid är dock att uppmärksamma,

att ersättningen från Stockholms läns landsting för medellösa patienter

upptages för år 1922 till 187,878 kronor mot 335,795 kronor

ar 192b’ Vllket medför en minskning å inkomstsidan av

147,917 kronor — Det^ synes mig visserligen icke vara uteslutet,

att den sedan länge pågående prissänkningen kommer att fortsätta

s. 49 Kontrollera mot PDF

Åttonde huvudtiteln: 1922 års tillägg sstat.

49

även under år 1922 och att fördenskull besparingar skola kunna

göras å den ena eller andra utgiftsposten, men häremot torde man

'' böra ställa de inom direktionen uttalade farhågorna för att även

vissa inkomstposter skola få vidkännas ytterligare avsevärd minskning.

Då det torde vara vanskligt att ens för den närmaste framtiden

göra några säkra kalkyler, synes mig försiktigheten bjuda att

till grund för framställning till riksdagen lägga de av direktionen

gjorda beräkningarna. — I avseende å bestämmandet av storleken

av det för år 1922 erforderbga anslagsbeloppet ansluter jag mig till

den av statskontoret i detta hänseende uttalade meningen.

På grund av vad ovan anförts får jag därför hemställa, att

Eders Kungl. Maj:t täcktes föreslå riksdagen

dels medgiva, att uppkommande besparingar

å anslagen på tilläggsstat för år 1921 till täckande

av brister i serafimerlasarettets räkenskaper för

åren 1920 och 1921 må användas till täckande

av motsedd brist i samma räkenskaper för år 1922r

dels och på tilläggsstat för år 1922 för sist

angivna ändamål ytterbgare anvisa ett förslagsanslag,

högst 165,000 kronor.

Farmaceutiska institutet.

9. Ökade medel till vissa i staten för farmaceutiska [19.]

institutet upptagna ändamål. För vissa ändamål, vilka under ökade medel

närvarande förhållanden ej kunna behörigen tillgodoses med veder- staten för* arbörande,

å ordinarie stat uppförda anslag, behöver farmaceutiska maceutiska

institutet även under år 1922 anslag å tilläggsstat. npptagma

De ifrågavarande ordinarie anslagen äro följande: ändamål.

materialier, instrument, böcker och samlingar..............kronor 7,500: —

uppvärmning, belysning och vattenförbrukning med mera dylikt » 3,500: —

egendomens underhåll, renhållning och diverse ............ » 3,000: —

Till förstärkande av dessa anslagsposter bar riksdagen för vartdera

av åren 1919, 1920 och 1921 anvisat på tilläggsstat 15,000

kronor; motsvarande av institutets styrelse för år 1922 begärda anslag

utgör 12,000 kronor.

Jag bör nämna, att till institutets förfogande för inköp av materialier

m. m. stå, utom nyssnämnda anslag å 7,500 kronor, vissa

Bihang till riksdagens protokoll 1922. 1 sand. 2 höft. (Nr 2.) 7

s. 50 Kontrollera mot PDF

[19.]

Departe
mentschefen.

50 Åttonde huvudtiteln: 1922 års tilläggsstat.

av institutets styrelse till beloppet bestämda övningsavgifter, vilka de

studerande jämlikt § 31 av stadgan för farmaceutiska institutet den

22 november 1901 (Sv. förf.-samling nr 91) hava att erlägga såsom''

ersättning för materialier m. m., som förbrukas av de studerande.

Styrelsens ovannämnda i skrivelse den 29 augusti 1921 framburna

äskande av ett anslag å 12,000 kronor grundar sig på en av

institutets föreståndare, f. d. professorn T. Ekecrantz till styrelsen

ingiven framställning, däri han anför bland annat:

Enligt uppgift från institutets kamrerare uppgå utgifterna under årets 8

första månader under år 1921 för

materialier, instrument etc. till........................kronor 8,538: 59

uppvärmning, belysning etc. till ...................... » 8,176: 78

egendomens underhåll etc........................... » 4,478: 87

Summa kronor 21,194: 24

Utgifterna för hela året 1921 å dessa tre anslagsposter kunna således beräknas

till omkring 32,000 kronor.

Till bestridande av dessa utgifter finnas tillgängliga:

å ordinarie stat

anslag till materialier, instrument etc.......kronor 7,500: —

anslag till uppvärmning, belysning etc...... » 3,500: —

anslag till egendomens underhåll etc....... » 3,000: — kronor 14 000: _

å tilläggsstat för år 1921.......................... » 15,000: —

övningsavgifter under vårterminen........kronor 1,960: —

» vid parallellkurserna till far
macie

kandidatexamen ... » 1,950: —

» under höstterminen beräknade

till.................. » 2,400: — » 6,310: —

Summa kronor 35,310: —

Såsom framgår av redogörelsen torde förslagsanslaget å tilläggsstat för år

1921 15,000 kronor vara fullt tillräckligt att täcka den brist, som år 1921 uppkommer

å anslagen till materialier, instrument etc., uppvärmning, belysning etc.

och egendomens underhåll etc. Under förutsättning att nuvarande priser å bränsle

icke åter komma att stegras samt att utgifterna för lysgas och elektrisk ström

komma att sänkas, torde för år 1922 ett anslag av högst 12,000 kronor vara

till fyllest att täcka då uppkommande brist å nämnda anslagsposter.

Dessutom anmäler styrelsen, att även under år 1923 en brist å institutets

förevarande anslagsposter vore att emotse, vilken brist nu ej kunde beräknas

lägre än till 6,000 kronor för tiden 1 januari—30 juni 1923.

Av den utav institutets föreståndare lämnade redogörelsen synes

mig framgå, att en besparing av i runt tal 3,000 kronor torde

s. 51 Kontrollera mot PDF

Åttonde huvudtiteln: 1922 års tilläggsstat. 51

kunna vara att emotse å de medel, som för ifrågavarande ändamål

beräknats för år 1921. Såväl med hänsyn härtill som i betraktande

av de i förhållande till år 1921 lägre priser, som böra läggas till

grund för kostnadsberäkningar för år 1922, synes ett förstärkningsanslag

av 9,000 kronor nu vara för ändamålet tillräckligt. Huruvida

någon förstärkning för år 1923 kan vara erforderligt, torde ännu

vara för tidigt att bedöma.

Jag hemställer alltså, att Eders Kungl. Maj:t behagade föreslå

riksdagen

att för beredande av ytterligare medel under

år 1922 för vissa i farmaceutiska institutets stat

upptagna ändamål, nämligen till materialier m. m.,

till uppvärmning m. m. och till egendomens underhåll

m. m. anvisa på tilläggsstat för år 1922 ett

förslagsanslag, högst 9,000 kronor.

Allmänna barnbördshuset.

10. Uppehållande av verksamheten vid allmänna barnbördshnset

i Stockholm. Under åberopande av vad jag under

denna rubrik i annat sammanhang anfört, hemställer jag, det Eders

Kungl. Maj:t täcktes föreslå riksdagen

att till uppehållande av verksamheten vid allmänna

barnbördshuset i Stockholm på tilläggsstat

för år 1922 anvisa ett förslagsanslag, högst

47,850 kronor.

[20.]

Uppehållande

av verksamheten

vid

allmänna

barnbördshuset

i Stockholm.

s. 52 Kontrollera mot PDF

52

Åttonde huvudtiteln: 1922 års tilläggsstat.

[21.]

Lokal hyra.

[22]

Studiekurs

för svenska

lärjungar i

Frankrike.

E. De allmänna läroverken m. m.

Högre lärarinneseminariet.

1. Lokalhyra. Under åberopande av vad jag förut denna dag

anfört till statsrådsprotokollet över ecklesiastikärenden vid anmälan

av anslagsbehoven under riksstatens åttonde huvudtitel för förra delen

av år 1923, punkten 114, hemställer jag, att Eders Kungl. Maj:t

täcktes föreslå riksdagen

att till förstärkande av de på extra stat för

år 1922 till förhyrande av lokaler för högre lärarinneseminariet

beviljade anslagen anvisa på tittlägg

sstat för år 1922 att förslagsanslag, högst 5,900

kronor.

Allmänna läroverken.

2. Studiekurs för svenska lärjungar i Frankrike. Från

och med läsåret 1919—1920 anordnas årligen en studiekurs för

svenska lärjungar i Frankrike. På framställning av föreningen ramitié

franco-suédoise förordnade Kungl. Maj:t genom beslut den 26 september

1919 ledare för berörda kurs, som hittills varit förlagd till

lycéet i Caen (Calvados). Beträffande kursens ledning och planläggning

ävensom villkor för tillträde till kursen har Kungl. Maj:t sedermera

den 30 april 1920 meddelat föreskrifter ävensom medgivit

att vid lycéet i Caen avlagd examen du baccalauréat finge i viss

angiven omfattning tillgodoräknas såsom avlagd svensk studentexamen.

Sedan Kungl. Maj:t på ansökning av nämnda förening hos 1921

års riksdag gjort framställning om anvisande av anslag till berörda

svenska studiekurs anvisade riksdagen såsom bidrag till bestridande

av kostnaderna under läsåret 1921—1922 för nämnda studiekurs på

tilläggsstat för år 1921 ett förslagsanslag, högst 3,000 kronor.

s. 53 Kontrollera mot PDF

Åttonde huvudtiteln: 1022 års tilläggsstat. 53

I fråga om användningen av detta anslag föreskrev Kungl. Maj:t

genom beslut den 7 juli 1921, att anslaget skulle fördelas på fyra

stipendier, vartdera å sjuhundrafemtio kronor, att utgå under villkor

att föreningen 1’amitié franco-suédoise ansvarade för att varje

stipendiat från föreningen eller annan erhölle bidrag till lika stort

belopp som stipendiet, att stipendierna skulle tilldelas obemedlade

eller mindre bemedlade ynglingar, som ådagalagt flit och visat sig

äga fallenhet för ifrågavarande studier och tillika fullgjort de av

Kungl. Maj:t genom nyssnämnda beslut den 30 april 1920 fastställda

villkoren för deltagande i omförmälda kurs, under förutsättning att

de erhölle tillträde till studiekursen, samt att stipendiat skulle utses

av skolöverstyrelsen efter förslag av nämnda förening. Tillika ställde

Kungl. Maj:t omförmälda anslag mot redovisningsskyldighet inför

riksräkenskapsverket till förfogande av föreningen T andtid francosuédoise,

som skulle hava att i den ordning skolöverstyrelsen bestämde

till vederbörande utbetala de beviljade stipendierna.

Hos Kungl. Maj:t har nu föreningen 1’amitié franco-suédoise

ånyo anhållit, att Kungl. Maj:t ville hos 1922 års riksdag gorå framställning

om anvisande av dels ett anslag på tilläggsstat för år 1922

av 3,000 kronor, dels ock ett anslag på extra stat för år 1923 av

likaledes 3,000 kronor till stipendier åt elever vid den svensk-franska

kursen vid lycéet i Caen. Till stöd för denna sin ansökning har

föreningen anfört, bland annat, följande:

I enlighet med de av Kungl. Maj:t fastställda bestämmelserna hade föreningen

till skolöverstyrelsen insänt förslag på fyra elever till erhållande av stipendier,

och hade föreningen kunnat på förslaget uppföra ynglingar med synnerligen

goda studiemeriter. Till deltagande i det den 1 oktober 1921 begynnande

nya läsåret hade antagits tretton nya elever, vilka att döma av i Sverige erhållna

vitsord i allmänhet syntes mycket väl kvalificerade för att kunna med framgång

följa kursen. De stipendiemedel, som under läsåret 1921—1922 utginge ur föreningens

kassa, belöpte sig till i det närmaste 8,000 kronor, oberäknat ett av Hvitfeldtska

stiftelsen i Göteborg beviljat stipendium på 2,000 kronor. Antalet stipendierade

elever vore åtta.

Utom de nämnda stipendieunderstöden lämnade föreningen ett avsevärt bidrag

till den svenske studieledarens avlöning och hade dessutom att bestrida

löpande kostnader till betydande belopp, varför föreningen icke såge sig i stånd

att bära ytterligare ökade kostnader. Det vore därför för kursens framgångsrika

verksamhet synnerligen önskvärt, att det statsunderstöd, som för år 1921 kommit

kursen till del, även för framtiden kunde påräknas. Föreningen påpekar slutligen,

att de till kursen sökandes antal befunne sig i stigande och kunde förmodas

så fortfara i och med den internationella samfärdselns återgång till fullt normala

förhållanden.

s. 54 Kontrollera mot PDF

[22.]

Departe
mentschefen.

54 Åttonde huvudtiteln: 1922 års tillägg sstat.

I utlåtande den 22 september 1921 har skolöverstyrelsen tillstyrkt

bifall till den gjorda ansökningen.

Jag anser mig icke nu behöva upprepa de skäl för ett tillstyrkande

av ifrågavarande ansökning, som framlades inför Kungl. Maj:t,

då framställning i ämnet första gången gjordes hos riksdagen. Jag

inskränker mig således till att med hänvisande till vad då anfördes

framhålla, att den ifrågavarande studiekursen, så vitt jag ken bedöma,

på ett tillfredsställande sätt fyllt sitt ändamål och allt

fortfarande har en viktig uppgift genom att bidraga till en

närmare kännedom i vårt land om franskt språk och fransk kultur.

Med stöd av vad jag sålunda anfört, anser jag mig böra livligt

tillstyrka, att anslag fortfarande må beviljas åt kursen för nästkommande

läsår.

Anslag har begärts för såväl år 1922 som år 1923, avseende

respektive läsåren 1922—1923 samt 1923—1924. Att anslag nu äskats

jämväl för sistnämnda år beror uppenbarligen på föreningens

önskan att redan någon tid i förväg kunna med tämlig visshet

beräkna storleken av sina disponibla tillgångar för ett läsår. Enligt

vad jag erfarit av föreningens sekreterare, skall ansökning om erhållande

av stipendium under visst läsår vara inkommen senast den

31 nästföregående augusti. På grund härav böra medel tydligen

nu anvisas å 1922 års tilläggsstat för stipendier under läsåret

1922—1923. Vad beträffar det av föreningen begärda anslaget för

år 1923, anser jag mig däremot med hänsyn till vad jag nyss anfört

rörande tiden för stipendiernas utdelande icke kunna tillstyrka

att anslag för ändamålet nu begäras å övergångsbudgeten.

Anvisat anslag bör mot redovisningsskyldighet ställas till förfogande

av föreningen 1’amitié franco-suédoise samt utgå under de

närmare villkor och bestämmelser, som Kungl. Maj:t må finna erforderliga.

Då fråga varit uppe att om så befinnes lämpligare, förlägga

kursen till annan ort i Frankrike, torde anslagets rubrik böra

så avfattas, att hinder för anslagets åtnjutande därigenom ej förorsakas.

Under åberopande av vad jag sålunda anfört, hemställer jag,

att Eders Kungl. Maj:t täcktes föreslå riksdagen

att såsom bidrag till bestridande av kostnaderna

under läsåret 1922—1923 för en svensk studiekurs

i Frankrike anvisa på tilläggsstat för år

1922 ett förslagsanslag, högst 3,000 kronor.

s. 55 Kontrollera mot PDF

Åttonde huvudtiteln: 1.022 års tilläggsstat. 55

3. Bidrag till de allmänna läroverkens ljus- och vedkassor.

Under de senaste åren liar riksdagen årligen på framställning

av Kungl. Maj:t beviljat anslag för täckande, efter Kungl. Maj:ts

beprövande, av utgifter, som under respektive år skulle bestridas av

ljus- och vedkassan vid vederbörande allmänna läroverk men som ej

kunde utgöras av donna kassas medel, därest ej terminsavgifterna,

till densamma sattes minst till visst angivet belopp. Anslagen, vilka

haft förslagsanslags natur, hava uppgått till 150,000 kronor för år

1918, 430,000 kronor för år 1919, 600,000 kronor för år 1920 samt

450,000 kronor för år 1921. Det högsta belopp, varmed avgifterna

till ljus- och vedkassan förutsattes skola utgå, var för de två förstnämnda

åren bestämt till 15 kronor för varje termin, medan 1920 års

riksdag förutsatte, att sagda avgift skulle för sistnämnda år utgå med

högst 20 kronor för termin. Ytterligare höjning av angivna maximigräns

vidtogs på förslag av Kungl. Maj:t av 1921 års riksdag, som

härom i skrivelse den 10 maj 1921 (nr 188) anförde följande:

Vad angår höjningen av maximigränsen för terminsavgifterna från 20 till

25 kronor, delar riksdagen de av departementschefen härutinnan anförda betänkligheterna

men har dock ansett sig böra vidtaga en sådan anordning under förutsättning

att, då normala förhållanden på bränslemarknaden åter inträtt, avgifterna

må kunna begränsas till vad de förut varit.

Samtidigt bestämde riksdagen som nämnts förslagsanslagets storlek

till 450,000 kronor i stället för det av Kungl. Maj:t äskade beloppet

500,000 kronor, detta under hänvisning till de fallande bränslepriser,

vilka gjort, sig företrädesvis märkbara efter den tidpunkt, då

beräkningarna av medelsbehoven för ifrågavarande ändamål uppgjorts.

De förslagsanslag, som av riksdagen anvisats till understöd åt

ljus- och vedkassorna, blevo under flera år väsentligen överskridna

vid den fördelning av anslagen, som av Kungl. Maj:t verkställts.

Under år 1921 åter har en betydande del av det för året beviljade

anslaget ej behövt tagas i anspråk.

Efter det skolöverstyrelsen med skrivelse av den 20 juni 1921

överlämnat från vederbörande rektorer till överstyrelsen inkomna ansökningar

om statsbidrag samt själv avgivit förslag i ärendet, anvisade

Kungl. Maj:t genom beslut den 7 juli 1921 tillhopa 277,100

kronor till ifrågavarande ändamål för vårterminen 1921.

Ansökningar, avseende höstterminen 1921, överlämnades med

skrivelse av den 30 september 1921 av skolöverstyrelsen, som tillika

|23.|

Bidrag till

de allmänna

läroverkens

ljus- och

vedkassor.

s. 56 Kontrollera mot PDF

56

Åttonde huvudtiteln: 1922 års tilläggsstat.

[23.] avgav förslag till fördelning av statsbidragen. Grenom beslut den 13

oktober 1921 beviljade Kung!. Maj:t till de olika läroverken anslag

till ett belopp av sammanlagt 40,600 kronor.

De understöd, som sålunda utdelades för år 1921, uppgingo

sammanlagt till 317,700 kronor, medan det för samma år av riksdagen

anvisade anslaget som nämnts utgjorde 450,000 kronor. Ett

belopp av 132,300 kronor bar alltså kunnat besparas.

I skrivelse den 28 oktober 1921 har skolöverstyrelsen upptagit

frågan om anslag till ljus- och vedkassorna för år 1922.

Överstyrelsen anför, att överstyrelsen med hänsyn till de sänkta bränsleprisen

icke ansåge sig böra ifrågasätta ett proportionsvis så högt belopp som tidigare.

Å andra sidan ville överstyrelsen erinra därom, att bränsleprisens läge under år

1922 icke läte sig beräkna och att vårterminen omfattade en större del av bränslesäsongen

än höstterminen, varför man vid bedömande av 1922 års bränslekostnader

icke utan vidare kunde utgå från förhållandena under höstterminen 1921,

ävensom därom, att ljus- och vedkassorna även skulle bestrida vissa andra utgifter

än bränslekostnaderna, vilka icke. sjunkit i samma grad som dessa, framför

allt avlöning åt läroverkens betjäning. Överstyrelsen ansåge sig därför böra begära

tredjedelen av det av riksdagen för år 1921 beviljade anslaget, d. v. s. 150,000

kronor.

Departe- Uppenbarligen var det i främsta rummet de under krisåren oer
mentschefen.

Port stegrade bränslekostnadema, som föranledde Kungl. Maj:t att

begära och riksdagen att bevilja anslag till understöd åt de allmänna

läroverkens ljus- och vedkassor. Under år 1921 har, som känt är,

prisen på bränsle av olika slag i betydande grad nedgått, men det

bör framhållas, att bränslet — i främsta rummet kol och koks —

dock ännu betingar högre pris än före kristidens början och att redan

med hänsyn därtill statsunderstöd i många fall lärer vara av

behovet påkallat, därest terminsavgifterna till ljus- och vedkassorna

— beträffande vilka avgifter befrielse eller nedsättning ej får givas

— skola kunna begränsas till det för år 1921 föreskrivna maximum.

Men härtill kommer, att, såsom skolöverstyrelsen erinrar, ljus- och

vedkassorna hava att svara för åtskilliga kostnader förutom för

bränsle och lyse. Från sagda kassor bestridas nämligen enligt läroverksstadgans

föreskrift även kostnaderna för renhållning av de för

läroverkets ändamål avsedda eller upplåtna lokaler ävensom för tillfälliga

anordningar i dessa eller likartade avseenden samt avlöning

åt vaktmästare, eldare och övrig betjäning.

s. 57 Kontrollera mot PDF

Åttonde huvudtiteln: 1922 års tilläggsstat. 57

Det är väl känt, att sist omförmälda kostnader ingalunda sjunkit

i samma mån som bränslekostnaderna och att ifrågavarande kassor

således i berörda hänseenden alltjämt äro väsentligt mor belastade

än tidigare. Härtill kommer att man trots allt ej lärer kunna med

full visshet förutse, hur förhållandena i här förevarande avseenden

komma att ställa sig under år 1922.

Anslag till nämnda kassors understödjande är följaktligen alltfort

av behovet påkallat, om än en betydande reduktion av detsamma,

jämfört med föregåendo års, givetvis kan och bör vidtagas.

Skolöverstyrelsen har ifrågasatt ett anslag för år 1922 å 150,000

kronor för ifrågavarande ändamål. Det är givetvis svårt att exakt

beräkna behovet härutinnan, men det förefaller mig dock sannolikt,

att man kan begränsa anslaget till 100,000 kronor, och jag tillstyrker

förslag till riksdagen i enlighet härmed.

Liksom tidigare bör anslaget hava förslagsanslags natur samt

fördelas av Kungl. Maj:t efter förslag av skolöverstyrelsen,

Någon sänkning av den för år 1921 bestämda maximiavgiften

till ljus- och vedkassorna anser jag mig ej nu kunna förorda. En

dylik åtgärd skulle, synes det mig, för närvarande verka så ingripande

på nämnda kassors ställning, att en väsentlig förhöjning

av statsanslaget omedelbart bleve nödvändig.

Jag tillstyrker alltså, att Eders Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen
att,

för täckande, efter Kungl. Maj:ts beprövande,

av utgifter, som under år 1922 skola bestridas

av ljus- och vedkassan vid vederbörande

allmänna läroverk men som ej kunna utgöras,

därest ej terminsavgifterna till densamma sättas

till högre belopp än 25 kronor, på tillägg astat för

år 1922 anvisa ett förslagsanslag av 100,000 kronor.

4. Bidrag till nya elementarskolans skolkassa. Jag har

under näst föregående punkt redogjort för de understödjande åtgärder,

som från statsmakternas sida under de senare åren vidtagits

för att begränsa lärjungarnas vid de allmänna läroverken terminsavgifter

till sagda läroverks ljus- och vedkassor. Liknande anordning

bär ansetts erforderlig även i fråga om statens provskola, nya elementarskolan

i Stockholm.

Bihang till riksdagens protokoll 1922. 1 sand. 2 käft. (Nr 2)

[24.1

Bidrag till

nya elementarskolans

skolkassa.

8

s. 58 Kontrollera mot PDF

58 Åttonde huvudtiteln: 1922 års tiUäggsstat.

[24.] Denna läroanstalt intager i vissa hänseenden en särställning

bland de allmänna läroverken. Så finnes vid nämnda skola ej någon

särskild ljus- och vedkassa, utan skolans så kallade skolkassa motsvarar

till sitt ändamål såväl förstnämnda kassa som biblioteks- och

materiell kassan vid de övriga allmänna läroverken. Jämte skolkassan

har nya elementarskolan ytterligare en kassa, byggnadskassan.

Avgifterna till dessa kassor, vilka avgifter bestämmas av Kungl.

Maj:t, utgöra enligt gällande bestämmelser under ett år tillhopa 60

kronor, därav för vårterminen erlägges 35 kronor och för höstterminen

25 kronor. Av nämnda belopp, 60 kronor, skola 27 kronor 50

öre tillfalla byggnadskassan och 32 kronor 50 öre skolkassan. Av

byggnadskassans 27 kronor 50 öre utgöras 15 kronor för vårterminen

och 12 kronor 50 öre för höstterminen; av skolkassans 32 kronor

50 öre falla 20 kronor på vårterminen och 12 kronor 50 öre på

höstterminen.

Samma omständigheter, som för övriga allmänna läroverk medfört

behov av statsunderstöd till ljus- och vedkassorna, hava föranlett

riksdagen att anvisa medel till bidrag till nya elementarskolans skolkassa.

Så har skett för vart och ett av åren 1918, 1919, 1920 och

1921. De av riksdagen för nämnda år anvisade anslagen hava utgjort

respektive 5,500, 12,500, 22,000 och 15,000 kronor, varvid bör

påpekas, att anslaget för år 1918 avsåg allenast höstterminen sagda

år. Samtidigt har maximiavgiften till skolkassan bestämts till 22

kronor för höstterminen 1918, till 44 kronor för år 1919, till 49

kronor för år 1920 och till 59 kronor för år 1921.

De anslag, som av Kungl. Maj:t anvisats till sagda skolkassas

understödjande, hava utgjort för år 1918 12,486 kronor 90 öre, för

år 1919 19,500 kronor, för år 1920 22,000 kronor och för år 1921

11,800 kronor.

Skolöverstyrelsen har i skrivelse den 28 oktober 1921 gjort framställning

om beviljande av anslag till omförmälda skolkassa även

under år 1922 och därvid anfört, bland annat, att överstyrelsen med

hänsyn till de sänkta bränslepriserna ansett det för år 1922 erforderliga

anslaget kunna begränsas till 7,500 kronor.

Departe- De skäl, som bestämt mig att tillstyrka framställning till riks
mentachefen.

^agen om beviljande av medel till understödjande av ljus- och vedkassorna

vid de allmänna läroverken, kunna, synes det mig, i det

s. 59 Kontrollera mot PDF

Åttonde huvudtiteln: 1922 års tilläggsstat. 59

hela anföras till förmån även för här föreliggande framställning.

Åtskilliga utgifter åligga skolkassan vid nya elementarskolan, vilka

äro oundgängliga men vilkas storlek föga förändrats efter krisårens

starka stegring. Det lärer alltså trots det betydande prisfallet å

bränsle vara nödvändigt, att kassan genom tillskott utifrån erhåller

ökade medel, därest ej en motsvarande höjning av terminsavgifterna

skall bliva oundgänglig. Då jag ej kan tillstyrka en dylik höjning,

är enligt min mening ett anslag av statsmedel även för år 1922 av

behovet påkallat.

I fråga om sagda anslags storlek har jag ansett, att en sänkning

av anslaget till 5,000 kronor må kunna företagas. Beträffande

prövning av anslagsbehovet för år 1922, anslagets beviljande m. m.

torde, såsom tidigare skett, bestämmelser böra lämnas av Kungl.

Maj:t. Anslaget bör hava förslagsanslags natur och uppföras på

tilläggsstat för år 1922.

Jag hemställer alltså, att Eders Kungl. Maj:t täcktes föreslå

riksdagen

att till täckande av de utgifter, som under år

1922 skola bestridas av nya elementarskolans skolkassa

men som ej kunna utgöras medelst avgifter

å sammanlagt 59 kronor av varje betalande lärjunge,

anvisa på tilläggsstat för år 1922 ett förslagsanslag

å 5,000 kronor.

Kommunala mellanskof!*.

5. Tillfällig löneförbättring åt lärarpersonalen vid kommunala

mellanskolor. Under åberopande av vad jag förut i dag

under samma rubrik anfört till statsrådsprotokollet över ecklesiastikärenden

vid anmälan av anslagsbehoven under riksstatens åttonde

huvudtitel för förra delen av år 1923, tillstyrker jag, att Eders

Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen att

dels medgiva, att tillfällig löneförbättring må

för år 1922 utgå till lärarpersonalen vid kommunala

mellanskolor med följande belopp:

till ordinarie manlig ämneslärare med 500

kronor;

[25.]

Tillfällig

löneförbättring

åt lärarpersonalen

vill kommunala

mellan

skolor.

s. 60 Kontrollera mot PDF

[26.1

Extra anslag

till enskilda

lärarinneseminarier.

60 Åttonde huvudtiteln: 1922 års tilläggsstat.

till ordinarie kvinnlig ämneslärare med 400

kronor; samt

till extra ordinarie ämneslärare, övningslärare

Och timlärare med belopp, som Kungl. Maj:t i

huvudsaklig enlighet med de i sådant hänseende

för år 1921 gällande grunder bestämmer;

dels ock för berörda ändamål anvisa på tilläggsstat

för år 1922 ett förslagsanslag av 130,000 kronor.

Privatläroverken.

6. Extra anslag till enskilda lärarinneseminarier. Vid

anmälan av anslagsbehoven å riksstatens åttonde huvudtitel för tiden

1 januari—30 juni 1923 erinrade jag under punkten 000, att 1921

års riksdag i anledning av Kungl. Maj:ts därom gjorda framställning

anvisat medel för beredande av extra understöd åt de enskilda mellanskolor,

högre flickskolor samt högre goss- och samsko 1 or, som åtnjuta

understöd från reservationsanslaget till privatläroverk.

De omständigheter, som gåvo anledning till nu nämnda anslags

äskande, föranledde Kungl. Maj:t att av riksdagen begära anslag

jämväl till de tre enskilda lärarinneseminarier, vilka åtnjuta understöd

från sagda reservationsanslag. I båda dessa fall var det anförda

läroanstalters genom kristiden försvagade ekonomiska ställning, som

var orsak till Kungl. Maj:ts framställningar till riksdagen.

För de enskilda lärarinneseminarierna begärde Kungl. Maj:t dels

på tilläggsstat för år 1921 ett reservationsanslag å 28,500 kronor —

d. v. s. samma belopp Som i förenämnda reservationsanslag är avsett

för här ifrågavarande läroanstalter —, dels ock på extra stat för år

1922 ett reservationsanslag å likaledes 28,500 kronor.

Riksdagen anförde i skrivelse den 10 maj 1921 )nr 188) beträffande

sitt beslut i nu förevarande hänseende, bland annat, följande:

Riksdagen hade med hänsyn till det trängande behovet av ökade medel för

uppehållande av ifrågavarande seminariers verksamhet ansett sig böra bevilja

anslag för ändamålet för år 1921. Beloppet av anslaget hade riksdagen funnit

böra begränsas till två tredjedelar av det till samma läroanstalter utgående ordinarie

anslaget eller alltså 19,000 kronor, vilket belopp anvisats såsom ett engångsanslag

för ändamålet.

Vidare anförde riksdagen, att ifrågavarande läroanstalters verksamhet givetvis

vore i särskilt hög grad beroende av resultatet av nu pågående utredningsarbete

rörande skolväsendet i dess helhet, och hade riksdagen i anledning därav

opaginerad Kontrollera mot PDF

Åttonde huvudtiteln: 1922 års till äggsst åt. (51

anaett det icke vara för staten tillrådligt att binda sig vid högre anslag till dessa [26.]

seminarier än allaredan å ordinarie stat utginge. Riksdagen både därför icke ansett

sig böra bifalla Kungl. Maj:ts förslag om extra understöd för år 1922 åt de

enskilda lärarinneseminarierna.

Genom beslut den 20 maj 1921 anbefallde Kungl. Maj:t skolöverstyrelsen

att inkomma med förslag till de grunder, som kunde

böra fastställas för fördelning av det av riksdagen sålunda beviljade

anslaget, samt till erforderliga villkor och bestämmelser för åtnjutande

av bidrag från nämnda anslag. Efter det dylikt förslag avlämnats

av överstyrelsen, fördelade Kungl. Maj:t genom beslut den

7 juli 1921 berörda understödsmedel samt föreskrev såsom villkor

för understöds åtnjutande, bland annat, att terminsavgifterna vid

ifrågavarande seminarier ej finge för läsåret 1921—1922 utan Kungl.

Maj:ts medgivande höjas.

Skolöverstyrelsen har nu i skrivelse den 31 augusti 1921 hemställt

om anslag till extra understöd även för år 1922 åt berörda

läroanstalter och har därvid anfört, att de av överstyrelsen år 1920

åberopade skälen för framställning om dylikt understöd kunde i stort

sett anses ännu förefinnas samt att sådant understöd av allmänna

tnedel även under år 1922 vore ofrånkomligt, såvida ifrågavarande

läroanstalter icke skulle se sig nödsakade att antingen avsevärt höja

de redan höga terminsavgifterna eller också inskränka sin verksamhet.

Överstyrelsen hemställde därför om förslag till riksdagen att för

ändamålet anvisa på tilläggsstat för år 1922 ett anslag å 19,000 kronor.

De enskilda lärarinneseminariernas stora betydelse för rekryte- Departeringen

av lärarinnekårerna vid allmänna och enskilda läroverk är men 8C e e

allmänt känd och erkänd. Även riksdagen har, såsom 1921 års

riksdags nyss återgivna yttrande visar, framhållit det trängande behovet

av ökade medel för uppehållande av ifrågavarande seminariers

verksamhet. Med hänsyn till det nära sambandet mellan behövligheten

av nämnda lärarinncutbildningsanstalter och resulltaten av det

nu pågående utredningsarbetet i fråga om en revision av det allmänna

undervisningsväsendet ansåg sig riksdagen dock ej böra anvisa

medel till extra understöd åt berörda seminarier för mer än det

löpande året. Tydligt är alltså, att riksdagen önskade avvakta fortgången

av nämnda, inom skolkommissionon pågående utredningsarbete

för att därigenom kunna bättre bedöma behovet av fortsatt

extra understöd åt seminarierna.

s. 62 Kontrollera mot PDF

127.]

Dyrtidstilllägjf

åt vissa

lärarinnor vid

flickskolan

för huslig

ekonomi i

Uppsala m. fl.

62 Åttonde huvudtiteln: 1922 års tilläggsstat.

Som bekant har skolkommissionen ännu ej fullgjort sitt uppdrag.

Enligt vad kommissionen anmält, torde dess principbetänkande

komma att avlämnas i början av år 1922. Det är således

tydligt, att en slutlig prövning av de förslag, som kommissionen

torde komma att framlägga, ej kan komma till stånd under år 1922

och att de enskilda lärarinneseminariernas verksamhet alltså fortfarande

är väl behövlig.

Under sådana omständigheter kvarstår uppenbarligen för dem

samma trängande behov av understöd, som konstaterats för år 1921,

och jag anser mig därför böra ansluta mig till skolöverstyrelsen i

dess hemställan, att ett anslag av samma storlek som det för år

1921 beviljade måtte av riksdagen anvisas även för år 1922.

I enlighet med principerna för uppgörandet av övergångsbudgeten

för förra hälften av år 1923 lärer anslag för här ifrågavarande ändamål

hava bort begäras jämväl för sist angivna tid. Då det emellertid

knappast torde kunna för närvarande bedömas, i vad mån

dylikt anslag kan bliva erforderligt under år 1923, har jag ej ansett

mig böra tillstyrka framställning till riksdagen i sådant hänseende.

Jag hemställer alltså, att Eders Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen

att för beredande, under de villkor och bestämmelser,

Kungl. Maj:t kan finna gott föreskriva,

av extra understöd för år 1922 åt de statsunderstödda

enskilda lärarinneseminarierna anvisa på

tillärjgsstat för år 1922 ett reservationsanslag av

19,000 kronor.

7. Dyrtidstillägg åt vissa lärarinnor vid fackskolan för

huslig ekonomi i Uppsala m. fl. Under åberopande av vad jag

anfört i nu förevarande ämne under punkten 142 i bilagan åttonde

huvudtiteln till årets statsverksproposition hemställer jag, att Eders

Kungl. Maj:t täcktes föreslå riksdagen

att, i avbidan på proposition angående dyrtidstillägg

under år 1922 åt vissa lärarinnor vid fackskolan

för huslig ekonomi i Uppsala samt vid tre

läroanstalter för utbildande av lärarinnor i handarbete,

för ändamålet beräkna på tillätjrj sstat för

år 1922 ett förslagsanslag å 40,000 kronor.

s. 63 Kontrollera mot PDF

Åttonde huvudtiteln: 1922 års tilläggsstat.

63

F. Folkundervisningen.

Anstalter för lärarutbildning.

Sm åsko lesemin arier.

1. Statens småskoleseminarier. Under åberopande av vad

jag anfört under denna rubrik i det vid årets statsverksproposition

fogade utdrag av statsrådsprotokollet över ecklesiastikärenden hemställer

jag, att Eders Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen

att till uppehållande av verksamheten vid

statens småskoleseminarier i Haparanda och Murjek

anvisa på tilläqqsstat för år 1922 ett förslagsanslag,

högst 5,700 kronor.

[28.]

Statens små

skolesem

maner

2. Tillfällig löneförbättring åt lärare vid av landsting

och vissa städer upprättade småskoleseminarier. Under åberopande

av vad jag under samma rubrik förut i dag anfört till det

vid årets statsverksproposition fogade utdrag av statsrådsprotokollet

över ecklesiastikärenden, hemställer jag, att Eders Kungl. Maj:t

[29.]

måtte föreslå riksdagen att

dels besluta, att tillfällig löneförbättring för

lärare vid småskoleseminarier, som inrättats av

landsting eller stad, som ej i landsting deltager,

skall för år 1922 utgå med 3/4 av det belopp, som

utgår till lärare vid folkskoleseminariernas övningsskolor

och vid statens småskoleseminarier;

dels och för sådant ändamål anvisa på tillläqgsstat

för år 1922 ett förslagsanslag av 22,500

kronor.

Tillfällig

löneförbättring

åt lärare

vid av landsting

och vissa

städer upprättade

småskolesemina
-

s. 64 Kontrollera mot PDF

64

Åttonde huvudtiteln: 1922 års tillägg sstat.

|30.1

Svensk

undervisning

för svenska

barn i

utlandet.

Folkskolor.

3. Svensk undervisning för svenska barn i utlandet. I

enlighet med Kungl. Maj:ts därom gjorda förslag har riksdagen beviljat

på tilläggsstat för år 1921 ett förslagsanslag, högst 10,400

kronor, att utgå till upprätthållande under läsåret 1921—1922 av

svensk undervisning för svenska barn: i Berlin med högst 2,200

kronor, i London med högst 6,000 kronor och i Hamburg med högst

2,200 kronor, samtliga beloppen att utgå enligt de bestämmelser,

Kungl. Maj:t kunde finna lämpligt fastställa.

Glenom beslut den 22 juni 1921 förordnade Kungl. Maj:t, att

om förmälda anslag skulle utgå för därmed avsedda ändamål, under

villkor att belopp, motsvarande minst hälften av ifrågavarande anslag,

för s®ma ändamål anskaffades, i Berlin genom kyrkorådets i

svenska!, Yictoriaförsamlingen därstädes försorg, i London genom styrelsens

för svenska föreläsnings- och skolföreningen därstädes försorg

och i Hamburg genom styrelsens för svenska skol- och föreläsningsföreningen

därstädes försorg, att undervisningen fortginge minst 8

månader av läsåret 1921—1922 samt att de lärarinnor, som av

vederbörande kyrkoråd eller styrelse förordnades att bestrida undervisningen,

härför erhölle en årlig ersättning, lärarinnan i Berlin av

minst 2,600 kronor, lärarinnorna i London av tillhopa minst 9,300

kronor, därav första lärarinnan av minst 4,800 kronor och andra

lärarinnan av minst 4,500 kronor, samt lärarinnan i Hamburg av

minst 2,600 kronor.

Med skrivelse den 8 september 1921 har från utrikesdepartementet

till ecklesiastikdepartementet överlämnats och med förord

beledsagats en av kyrko- och skolrådet i Berlin gjord ansökning,

det Kungl. Maj:t ville till 1922 års riksdag avlåta proposition om

ett statsanslag å 2,200 kronor till beredande av svensk undervisning

åt svenska barn i Berlin under tiden den 1 september 1922—den 1

september 1923.

Vid ansökningen fanns fogad en av vederbörande lärarinna avgiven

redogörelse för skolans verksamhet under läsåret 1920—1921,

av vilken framgår, bland annat, att läsåret började den 1 september

1920 och avslutades den 21 juni 1921 ävensom att lärjungantalet

utgjort vid läsårets början 70 och vid dess slut 72.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Åttonde huvudtiteln: 1922 års tilläggsstat.

tf 5

Vidare har från utrikesdepartementet med skrivelse den 23 sep- [30. |

tember 1921 till chefen för ecklesiastikdepartementet överlämnats en

av Kungl. Maj:ts t. f. chargé d’affaires i London översänd och förordad

ansökning från svenska föreläsnings- och skolföreningen i London,

att proposition måtte avlåtas till 1922 års riksdag om ett anslagtill

dervarande svenska skola för läsåret 1922—1923 å 6,000 kronor,

motsvarande två tredjedelar av där anställda lärarinnors löner.

Enligt nämnda förenings vid ansökningen fogade styrelseberättelse

för år 1920 hava 76 barn under sagda år erhållit undervisning

i föreningens skola.

Slutligen har från utrikesdepartementet med skrivelse den 22

november 1921 överlämnats en från styrelsen för svenska skol- och

föreläsningsföreningen i Hamburg översänd ansökning, att Kung!.

Maj:t täcktes hos riksdagen göra framställning om statsanslag med

ett belopp av 2,200 kronor till svenska skolverksamheten i Hamburg

jämväl för läsåret 1922—1923.

Vid ansökningen hade fogats en av vederbörande lärarinna avgiven

redogörelse för den ifrågavarande skolans verksamhet under

läsåret 1920—1921, vari bland annat meddelats, att undervisningen

pågått under tiden den 1 september 1920—den 7 juni 1921, samt

att antalet elever varit under läsåret sammanlagt 90.

Över ifrågavarande ansökningar har skolöverstyrelsen yttrat sig

och därvid tillstyrkt bifall till desamma.

Statsunderstöd för ifrågavarande ändamål synes mig böra utgå me^e“^en

även för läsåret 1922—1923 och, i enlighet med vad för de särskilda

skolorna äskats, med samma belopp, som riksdagen beviljat

för läsåret 1921—1922.

Jag hemställer alltså, att Eders Kungl. Maj:t täcktes föreslå

riksdagen

att bevilja på tilläggsstat för år 1922 ett förslagsanslag,

högst 10,400 kronor, att utgå till upprätthållande

under läsåret 1922—1923 av svensk

undervisning åt svenska barn: i Berlin med högst

2,200 kronor, i London med högst 6,000 kronor

och i Hamburg med högst 2,200 kronor, samtliga

beloppen att utgå enligt de bestämmelser, Kungl.

Maj:t kan finna lämpligt fastställa.

Bihang till riksdagens protokoll 1922. 1 samt. 2 käft. (Nr 2.)

9

s. 66 Kontrollera mot PDF

[31.]

Täckande av

brister i

staten för

institutet och

förskolan för

blinda å

Tomteboda

för åren 1920

och 1922.

66 Åttonde hnvndtiteln: 1922 års tilläggsstat.

Abnormundervisningen.

4. Täckande av brister i staten för institutet och förskolan

för blinda å Tomteboda för åren 1920 och 1922. I enlighet med

Kung! Maj:ts framställning anvisade riksdagen på tilläggsstat för

år 1920 till förstärkande av det ordinarie anslaget till institutet och

förskolan för blinda å Tomteboda för år 1920 ett belopp av 150,000

kronor. Vidare har 1921 års riksdag, i anledning av Kungl. Maj:ts

framställning i ämnet, anvisat såsom särskilda förslagsanslag, högst,

dels till täckande av den ytterligare brist, som under år 1920 kunde

hava uppkommit i staten för institutet, ett belopp av 30,000 kronor,

dels ock till förstärkande av det ordinarie anslaget till nämnda läroanstalt

för år 1921 ett belopp av 130,000 kronor, båda anslagen att

utgå enligt Kungl. Maj:ts bestämmande.

I skrivelse den 10 mars 1921 har direktionen över institutet

anmält, att de avslutade räkenskaperna för år 1920 i verkligheten

uppvisat en under sistnämnda år uppkommen brist å 58,276 kronor

13 öre och gjort framställning om beredande av medel till fullt täckande

av denna brist. Sedermera har direktionen i skrivelse den 2

april 1921 hemställt, att, då anslag till bristens fulla täckande icke

kunnat anvisas under sistnämnda år, Kungl. Maj:t täcktes i proposition

till 1922 års riksdag göra framställning om anvisande på tillläggsstat

för år 1922 av ett förslagsanslag, högst 28,276 kronor 13

öre, för ändamålet. Vidare har direktionen i särskilda skrivelser

samma den 2 april 1921 hemställt om beredande dels på tilläggsstat

för år 1922 av ett förslagsanslag, högst 145,000 kronor, dels ock på

extra stat för år 1923 av ett förslagsanslag, högst 135,000 kronor,

till förstärkning av det ordinarie anslaget till institutet och förskolan

för blinda å Tomteboda för åren 1922 och 1923.

Beträffande beräknandet av anslagsbehovet till förstärkande av

institutets ordinarie anslag för år 1922 har direktionen anfört

huvudsakligen följande:

För år 1919 hade de i staten för institutet och förskolan under rubriken

»övriga utgifter» upptagna utgiftsbeloppen uppgått till sammanlagt 257,049 kronor

77 öre och för år 1920 till 295,326 kronor 13 öre. De utöver det ordinarie

anslaget till ifrågavarande utgifter, 88,100 kronor, överskjutande beloppen hade

sålunda under nämnda två år uppgått till respektive 169,949 kronor 77 öre och

207,226 kronor 13 öre. För år 1921 hade direktionen beräknat det erforderliga

s. 67 Kontrollera mot PDF

Åttonde huvudtiteln: 1922 års tilläygssUit. 67

förstärkningsanslaget till 160,000 kronor, vilket belopp av Kungl. Maj:t i proposition

till sistnämnda års riksdag begärts för ändamålet. Ehuru det syntes vara

att förvänta, att en nedgång i priset på de flesta förnödenheter småningom skulle

inträda, ansåge sig direktionen med hänsyn till storleken av kostnaderna under

åren 1919 och 1920 likväl icke kunna till lägre belopp beräkna kostnaderna å

förevarande utgiftstitlar än till omkring 250,000 kronor för år 1922. Då emellertid

enligt kungörelse den 22 juni 1920 årsavgiften för varje elev vid institutet

och förskolan numera höjts från 300 till 400 kronor och institutets inkomster

därigenom ökats med omkring 15,000 kronor årligen, skulle det för år 1922 erforderliga

förstärkningsanslaget uppgå till i runt tal 145,000 kronor.

Över direktionens framställningar den 2 april 1921 har inspektören

för blindundervisningen avgivit utlåtande och därvid på anförda

skäl tillstyrkt bifall till vad direktionen hemställt.

Sedermera har direktionen i skrivelse den 23 augusti 1921 —

med förmälan att, då det med hänsyn till beloppet av de hittills

under år 1921 erforderliga kostnaderna för uppehållande av blindläroanstaltens

verksamhet syntes möjligt, att det för år 1921 anvisade

förstärkningsanslaget vore tillfyllest, direktionen ansett det för

år 1922 behövliga anslaget kunna beräknas till. enahanda belopp

eller 130,000 kronor — gjort framställning om beviljande på tillläggsstat

för år 1922 av ett förslagsanslag, högst 130,000 kronor,

för ifrågavarande ändamål. Samtidigt har direktionen, enär i anledning

av riksdagens beslut om omläggning av budgetåret framställning

om anslag för år 1923 för närvarande borde avse endast

tiden 1 januari—30 juni sistnämnda år, beräknat storleken av behövligt

förstärkningsanslag för denna tid till ett belopp av 60,000

kronor och hemställt om beviljande av sagda belopp såsom förslagsanslag,

högst, å extra stat för år 1923.

Över förevarande framställning har skolöverstyrelsen yttrat sig

och därvid anfört bland annat:

Vad först beträffar direktionens hemställan om beredande av anslag till fullt

täckande av den under år 1920 uppkomna bristen, torde dylikt anslag uppenbarligen

vara oundvikligt.

Vad beträffar storleken av det behövliga förstärkningsanslaget för år 1922

är det givetvis förenat med stora svårigheter att nu med tillförlitlighet beräkna,

i vad mån den inträdda prissänkningen kan komma att möjliggöra en inskränkning

av de förefintliga anslagsbehoven för ifrågavarande ändamål. I betraktande

av de stora svårigheter, som under de sista åren visat sig att få inkomster och utgifter

att gå ihop, har överstyrelsen dock icke ansett sig våga föreslå någon nedsättning

i det av direktionen senast begärda beloppet. Överstyrelsen förordar därför,

att ett förstärkningsanslag å 130,000 kronor äskas för år 1922.

s. 68 Kontrollera mot PDF

68

Åttonde huvudtiteln: 1922 års tilläggsstat.

Vad slutligen beträffar direktionens hemställan om beviljande av ett förstärkningsanslag

för år 1923, vill överstyrelsen framhålla, att sådant anslag synes

böra äskas hos 1923 års riksdag för budgetåret 1923—1924.

inentschefen Grivetvis höra medel beredas till fullt täckande av den i det

föregående omförmälda under år 1920 uppkomna bristen, och torde

för detta ändamål ett förslagsanslag, högst 28,276 kronor böra uppföras

å tilläggsstat för år 1922.

Likaledes torde det vara nödvändigt, att å samma tilläggsstat

bereda ytterligare medel för är 1922 för de i institutets stat under

»övriga utgifter» upptagna ändamål. Direktionen har föreslagit och

skolöverstyrelsen har tillstyrkt, att härför måtte anvisas ett anslag

av 130,000 kronor. Med hänsyn till den alltjämt sjunkande prisnivån,

särskilt vad beträffar bränsle och lyse, synes mig detta belopp kunna

reduceras till 100,000 kronor.

Vad beträffar direktionens framställning angående motsvarande

anslag för år 1923, anser jag, i likhet med skolöverstyrelsen, att

äskande hos riksdagen av sådant anslag icke nu är erforderligt.

På grund av det anförda hemställer jag, att Eders Kung], Maj:t

måtte föreslå riksdagen

att till täckande av brister i staten för institutet

och förskolan för blinda å Tomteboda för åren

1920 och 1922 å tilläggsstat för år 1922 anvisa

ett förslagsanslag, högst 128,276 kronor, att utgå

enligt Kungl. Majrts bestämmande.

[32.] 5. Täckande av brister i staten för förskolan för blinda i

Täckande av Växjö för åren 1920 och 1922. Med bifall till Kungl. Maj:ts därom

staten för gjorda framställning anvisade riksdagen på tilläggsstat för år 1920

förskolan för till förstärkande av det ordinarie anslaget till förskolan för blinda

vanför i Växjö för år 1920 ett förslagsanslag, högst 15,580 kronor. Vidare

-nmooci, har riksdagen i enlighet med Kungl. Maj:ts förslag till förstärkande

av skolans ordinarie anslag anvisat på extra stat för år 1921 ett

förslagsanslag, högst 12,240 kronor.

I en till Kungl. Maj:t ställd, till skolöverstyrelsen inkommen

skrivelse av den 12 februari 1921 anhöll styrelsen för nämnda skola

— med överlämnande av sammandrag av räkenskaperna för år 1920

samt med förmälan, att skolan vid utgången av år 1920 hade. se
-

opaginerad Kontrollera mot PDF

Åttonde huvudtiteln: l!)22 Ars tilläggsstat. titt

dan samtliga tillgångar tagits i anspråk, en skuld uppgående till

9,175 kronor 16 öro — att Kungl. Maj:t täcktes redan under år

1921 anvisa medel till täckande av ifrågavarande brist.

Efter inhämtande av yttrande av inspektören för blindundervisningen

anförde skolöverstyrelsen i utlåtande den 25 februari 1921

bland annat följande:

Av handlingarna i ärendet framgår med all tydlighet, att den stora brist,

som under år 1920 — trots det av riksdagen anvisade betydande tilläggsanslaget —

uppkommit i staten för förskolan för blinda i Växjö, bar sin grund i omständigheter,

över vilka skolans styrelse icke kunde råda, och som väl icke av någon

kunde förutses, nämligen den ända fram till de sista månaderna av år 1920 alltmera

skärpta fördyringen av alla varor och förnödenheter.

Överstyrelsen ansåg det för sin del vara synnerligen önskvärt, att ifrågavarande

brist snarast möjligt bleve täckt, och hemställde därför om framställning

till 1921 års riksdag om anvisande av anslag på tilläggsstat redan för år 1921

för här ifrågavarande ändamål.

Överstyrelsens ovan omförmälda framställning föranledde emellertid

för det dåvarande ingen Kungl. Maj:ts åtgärd.

I en till skolöverstyrelsen ingiven ansökning har nu styrelsen

för nämnda skola — under framhållande av omöjligheten att under

nuvarande och efter allt att döma även under närmast följande år

beståndande väsentligt högre prisnivå än den, som gällde år 1908,

då skolans ordinarie stat fastställdes, inskränka skolans utgifter till

samma belopp som beräknats för sistnämnda år — hemställt, det

täcktes Kungl. Maj:t för vartdera av åren 1922 och 1928 och eventuellt

därefter, intill dess ny stat i sin helhet kunde väntas bliva

fastställd, anvisa å extra stat ett förslagsanslag av 12,240 kronor

till förstärkande av skolans ordinarie årsanslag. Samtidigt har styrelsen

erinrat om den framställning, som styrelsen i sin ovan omförmälda

skrivelse den 12 februari 1921 gjort rörande anvisande av

medel till täckande av den brist å 9,175 kronor 16 öre, som uppstått

under år 1920.

På grund av remiss har inspektören för blindundervisningen avgivit yttrande

i ärendet och därvid anfört, att han ansett sig kunna tillstyrka förslaget om begärande

såsom kassaförstärkning dels å tilläggsstat för år 1922 av 12,240 kronor,

dels å extra stat för år 1923 av samma belopp.

För egen del har överstyrelsen i ärendet anfört bland annat:

Vad först beträffar den hemställan om anvisande av medel till täckande av

under år 1920 uppkommen brist i förskolans stat, som av styrelsen i skrivelse

s. 70 Kontrollera mot PDF

Departe
mentschefen.

[33.]

Förstärkande

av det ordinarie

reserva
-

70 Åttonde huvudtiteln: 1922 års tilläggsstat.

den 12 februari 1921 gjorts, får överstyrelsen hänvisa till vad överstyrelsen i avgivet

utlåtande den 25 februari 1921 anfört. Då anslag för ändamålet icke kunde

beredas under år 1921, torde sådant anslag uppenbarligen böra äskas å tilläggsstat

för år 1922.

Vad härefter vidkommer det av styrelsen begärda förstärkningsanslaget för

år 1922 kunde det måhända med hänsyn till den sedan någon tid pågående prissänkningen

synas böra ifrågasättas, huruvida icke någon reducering av det för

år 1922 begärda beloppet kunde företagas. Överstyrelsen vill emellertid härvid

fästa uppmärksamheten på, att de anslag, som för de senare åren beviljats till

förstärkande av skolans stat, visat sig otillräckliga och att, såsom av det ovan

anförda framgår, särskilda anslag fördenskull måst begäras till täckande av uppkommen

brist. Överstyrelsen har därför icke ansett sig våga'' föreslå någon sänkning

av det begärda beloppet.

Därest förstärkningsanslag för år 1923 skulle visa sig behövligt, torde det

vara tillfyllest, att detsamma begäres av 1923 års riksdag för budgetåret 1923—1924.

Vad först beträffar täckandet av den under år 1920 uppkomna

bristen i förskolans för blinda i Växjö räkenskaper, bör tydligen nu

hos riksdagen äskas medel härför.

Vad angår skolans ekonomi för år 1922 anser jag det vara uteslutet,

att det ordinarie anslaget för skolan, vilket, såsom ovan

nämnts, utgått med oförändrat belopp sedan år 1908, skulle komma

att visa sig tillräckligt. Ett anslag torde alltså bliva nödvändigt

för att möta motsedd brist i staten för år 1922. Skolöverstyrelsen

har föreslagit, att detta anslag skulle sättas till 12,240 kronor. Med

hänsyn till den fortgående prissänkningen torde ett belopp av 10,000

kronor kunna anses tillräckligt.

På tilläggsstat för år 1922 skulle alltså för Växjöskolan erfordras

ett sammanlagt belopp av 19,175 kronor.

Under åberopande av det anförda hemställer jag, att Eders

Kung! Maj:t måtte föreslå riksdagen

att till täckande av brister i staten för förskolan

för blinda i Växjö för åren 1920 och 1922

på tilläggsstat för år 1922 anvisa ett förslagsanslag,

högst 19,175 kronor att utgå enligt Kung! Maj:ts

bestämmande.

6. Förstärkande av det ordinarie reservationsanslaget

till hantverksskolan i Kristinehamn för blinda. I enlighet med

Kungl. Maj:ts därom gjorda förslag anvisade 1920 års riksdag till

förstärkande av det på hantverksskolans i Kristinehamn för blinda

s. 71 Kontrollera mot PDF

71

Åttonde huvudtiteln: 1922 års tilläggsstat.

ordinarie stat uppförda reservationsanslaget på extra stat för år 1921 [33. |

ett förslagsanslag, högst 11,350 kronor. tionsanaiaget

I särskilda skrivelser den 20 maj 1921, som jämte yttrande av ve‘^1J^|u ,

inspektören för blindundervisningen och eget utlåtande den 31 augusti Kristine1921

av skolöverstyrelsen överlämnats till Kungi. Maj:t, har nu sty- h®™"Jor

relsen för sagda skola dels anhållit, det täcktes Kungl. Maj:t till

riksdagen avlåta proposition om anslag på tilläggsstat för upprätthållande

av hantverksskolans verksamhet under år 1922 med ett

belopp av 14,280 kronor, dels ock — med framläggande av förslag

till ordinarie stat och tilläggsstat för år 1923 — hemställt om beredande

av anslag till förstärkande av skolans ordinarie stat jämväl

för sistnämnda år.

De utgifter, som avses skola bestridas av det för år 1922 begärda förstärk - ningsanslaget, hava av styrelsen beräknats på följande sätt:

Avlöning till timlärare, magasinsbiträden m. m............. kronor 6,930: —

Utrustningsbidrag till avgående elever................... » 1,550: —

Värme och lyshållning.............................. » 5,300: —

Diverse utgifter............................. »_500: —

Summa kronor 14,280

Till detta statförslag har styrelsen fogat huvudsakligen följande anmärkningar.

Under rubriken »Avlöning till timlärare, magasinsbiträden in. m.» hade

styrelsen upptagit ett belopp, som med 2,630 kronor överstege det för år 1921

begärda. Ökningen motiverades närmast av behovet att vid inflyttningen i skolans

nya lokaler — denna inflyttning beräknas komma att äga rum år 1922 —

anställa en manlig vaktmästare, tillika eldare, i stället för den nuvarande städerskan,

dels av omkostnader för ett andra depåbiträde, vilket måste anställas på

grund av materialdepåns stegrade omsättning. Av en i ansökningen intagen beräkning

av avlöningsbeloppen framgår, att avlöningarna till här ifrågavarande

befattningshavare beräknats uppgå till sammanlagt 10,260 kronor, varav på ordinarie

stat upptagits 3,330 kronor och på tilläggsstat ovan angivna belopp 6,930

kronor. — Under rubriken »Utrustningsbidrag till avgående elever» hade föreslagits

ett lägre belopp än i 1921 års stat, enär antalet elever från Tomteboda,

vilka utrustades på institutets bekostnad, visat någon stegring. Utrustningsbeloppet

hade med Kungl. Maj:ts godkännande för åren 1919 och 1920 höjts för

tvåårig kurs från 150 till 300 kronor och för treårig kurs från 250 till 400 kronor.

Med en genomsnittsberäkning av tolv avgångselever med fullständig kurs hade

styrelsen ansett sig böra sätta beloppet till 4,800 kronor, av vilken summa 3,250

kronor påförts den ordinarie och 1,550 kronor tilläggsstaten. — Beträffande kostnaderna

för den nya skollokalens uppvärmning och belysning, vilka svårligen läte

sig beräknas, hade styrelsen vid en jämförelse mellan bränsleåtgången vid i staden

varande röal- och folkskola och med beräkning av de nya lokalernas kubikinnehåll

efter vid skrivelsens avlåtande gällande kol- och vedpriser ansett sig böra

föreslå ett belopp av 7,000 kronor, varav 1,700 kronor å ordinarie och 5,300

s. 72 Kontrollera mot PDF

72

Åttonde huvudtiteln: 1922 års tilläggsstat.

kronor å tilläggsstat. •— Posten »Diverse utgifter» hade upptagits till samma

summa som beräknats för år 1921.

Inspektören för blindundervisningen har i sitt yttrande förklarat

sig icke hava någon invändning att göra mot de av styrelsen uppgjorda

förslagen, även om han ej kunnat undgå att finna, att de

för värmekostnadema uppgjorda beräkningarna vore mycket osäkra.

Inspektören har därför tillstyrkt bifall till vad styrelsen hemställt.

För egen del har överstyrelsen beträffande förevarande framställningar

anfört bland annat:

Vad till eu början beträffar det för år 1922 begärda förstärkningsanslaget,

torde det ligga i öppen dag att medel till förstärkande av skolans ordinarie anslag,

som fastställts med hänsyn till ett mera normalt prisläge, äro erforderliga,

så länge de av kristiden föranledda abnorma förhållandena på prismarknaden

ännu ej upphört. Beträffande år 1922 tillkommer den omständigheten, att skolan

detta år väntas kunna inflytta i de nybyggda lokalerna. Även för sagda år torde

sålunda särskilt förstärkningsanslag böra utverkas. Vidkommande storleken av

detta anslag utvisar en jämförelse mellan de belopp, som beräknades och beviljades

för år 1921 och de belopp, som nu beräknats för år 1922, en stegring av

anslagsbehovet på sätt av nedanstående sammanställning framgår:

1921

1922

Timlärare, magasinshjälp m m.....

........... kronor

4,300: —

6,930: —

Avgående elevers utrustning.......

2,250: —

1,550: —

Värme ......................

........... »

4,300: —

5,300: —

Diverse .....................

500: —

500: —

Summa kronor

11,350: —

14,280: —

Denna stegring av anslagsbehovet har huvudsakligen sin orsak i den starka

ökning av omsättningen vid hantverksskolans materialdepå, som under den senaste

tiden ägt rum, och i de ökade utgifter, som den under år 1922 beräknade inflyttningen

i nya lokaler måste komma att medföra. Den beräknade utgiftsökningen

utgör sammanlagt 4,060 kronor. Samtidigt har emellertid en minskning i vissa

hittillsvarande utgifter kunnat ske, i det att arvodet till en städerska, 600 kronor,

och avlöning till en springpojke, 830 kronor, avförts i anledning av ökningen

i den vid depån anställda personalens antal. Den reella kostnadsökningen under

förevarande rubrik utgör alltså 2,630 kronor.

Beträffande det föreslagna beloppet för värmekostnader har överstyrelsen

icke kunnat undgå att finna detta väl högt tilltaget i jämförelse med det för år

1921 beräknade. Visserligen har hänsyn måst tagas till den ökning av kostnaderna,

som måste föranledas av inflyttningen i nya, större lokaler, men i betraktande

av de vikande priserna på bränslemarknaden synes överstyrelsen det begärda

beloppet kunna begränsas med 1,000 kronor eller till samma summa, som

beräknades för år 1921, 4,300 kronor.

I övrigt har överstyrelsen icke funnit anledning till erinran mot styrelsens

förslag. Vid bifall till vad överstyrelsen förordat skulle sålunda å tilläggsstat för

år 1922 erfordras ett förstärkningsanslag av 13,280 kronor.

s. 73 Kontrollera mot PDF

Åttonde huvudtiteln: 1922 års tilläggsstat. 73

Förstärkningsanslag för år 1923 torde, i den mån det visar sig erforderligt,

böra äskas hos 1923 års riksdag.

I likhet med skolöverstyrelsen anser jag, att framställning till

riksdagen nu bör göras endast i fråga om beredande av de ytterligare

medel, som för uppehållande av skolans verksamhet äro erforderliga

för år 1922. Sådant anslag torde vara ofrånkomligt.

Storleken av detta anslag har skolans styrelse beräknat till

14,280 kronor. Såsom förut nämnts har riksdagen för år 1921 anvisat

ett motsvarande förstärkningsanslag å 11,350 kronor. Det av

styrelsen nu ifrågasatta beloppet överstiger således det sistnämnda

med 2,930 kronor. Höjningen är beroende dels på ökad omsättning

vid skolans materialdepå, dels ock på skolans inflyttning i den nya

byggnad, för vars uppförande riksdagen tidigare beviljat medel.

Skolöverstyrelsen har tillstyrkt bifall till skolstyrelsens hemställan

utom i en punkt. Överstyrelsen har nämligen ansett, att det begärda

beloppet skulle lämna, med hänsyn till de vikande bränslepriserna,

nedsättas med 1,000 kronor till 13,280 kronor. Enligt vad

jag inhämtat, torde inflyttningen i de nya lokalerna komma att äga

rum senast under sommaren 1922. Någon tillförlitlig beräkning av

bränsleåtgången för dessa lokaler kan tydligen icke nu verkställas.

Bränsleprisen hava emellertid under hösten 1921 ytterligare nedgått,

varför även det av skolöverstyrelsen beräknade medelsbehovet för

bränsle torde tåla vid en reduktion. De beräknade avlöningarna

synas mig dessutom i vissa fall väl högt beräknade, till och med

högre än för motsvarande ordinarie befattningshavare i statens tjänst,

varför även posten »timlärare, magasinshjälp m.m.» utan olägenhet

kan något nedsättas. Vidare ingår i den av 1915 års riksdag fastställda

staten för skolan under rubriken »övriga utgifter för skolverksamheten»

en post »utackorderingsbidrag till behövande elever»,

som tydligen röner inflytande av den sjunkande prisnivån. Med

hänsyn till nu anförda omständigheter, synes mig förstärkningsanslaget

för år 1922 kunna ytterligare sänkas till samma belopp som

"anvisats till förstärkande av staten för år 1921 eller 11,350 kronor.

Jag hemställer, att Eders Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen

att till förstärkande av det ordinarie reservationsanslaget

till hantverksskolan i Kristinehamn

för blinda anvisa å tilläggsstat för år 1922 ett

Bihang till riksdagens protokoll 1922. 1 sand. 2 höft. (Nr 2.) 10

[33. |

Departe

mentsohefen.

s. 74 Kontrollera mot PDF

74

Åttonde huvudtiteln: 1922 års tilläggsstat.

förslagsanslag, högst 11,350 kronor, att utgå enligt

Kungl. Maj:ts bestämmande.

134.) 7. Understöd åt Tysta skolan. Med bifall till Kungl.

Understöd åt Maj:ts därom gjorda framställning beviljade 1921 års riksdag till

rysta skolan, understöd åt Tysta skolan å Lidingön för åren 1920 och 1921 på

tilläggsstat för år 1921 ett förslagsanslag, högst 30,000 kronor, att

utgå under de villkor, Kungl. Maj:t kunde finna gott föreskriva.

Hos Kungl. Maj:t bar nu styrelsen för nämnda skola gjort framställning

om vidtagande av åtgärder för att av allmänna medel till

skolans förfogande ställdes ett belopp, motsvarande hela den för

läsåret 1921—1922 beräknade bristen i skolans räkenskaper, eller

57,367 kronor 70 öre. Alternativt bar styrelsen anhållit, att Kung!

Maj:t ville taga under övervägande, huruvida icke vid sidan av ett

mindre årsanslag ett ej alltför knappt engångsanslag kunde beredas

skolan till täckande av den under åren 1916—1920 uppkomna bristen,

uppgående till sammanlagt 162,676 kronor 19 öre.

Till stöd för sin framställning har styrelsen anfört huvudsakligen

följande:

Skolan hade för upprätthållandet av sin verksamhet disponerat fonder, vilkas

avkastning intill krigets utbrott räckt väl till för skolans behov. I och med krigets

utbrott och penningvärdets därmed följande fall hade emellertid skett en

förändring till det sämre. Enligt de revisionsberättelser över skolans räkenskaper,

som avgivits av de av överståthållarämbetet utsedda revisorer, hade skolans .utgifter

ökats på följande sätt:

1914 1920

Fastigheten å Lidingön. .

Inventarier............

Avlöningar............

Pensioner.............

Hushållet.............

Tvätt och renhållning. . . .

Lyse och bränsle.......

Vattenavgifter.........

öndervisningsmateriell . . .

Beklädnad............

Läkararvoden och medicin

Trafik, post och telegraf . .

Diverse omkostnader . . . .

Inkomster

Överskott

Underskott

1,111:— 4,823:45

1,578:— 1,206:95

12,933:— 30,415:07

788: — 708: 10

9,083: — 17,528: 79

701:— 1,059:10

4,651:— 20,064:26

318: — (påförda fastigheten)

199: — 778: 14

218: — (påfördadiv.omkostn.)

381:— 191:71

(påförda omkostn.) 1,184: 18

952:—_2,887: 36

Summa kronor 32,913:— 80,847:11

........... 35,087: — 24,857: 30

........... 2,174:— —

........... — 55,989:81

opaginerad Kontrollera mot PDF

Åttonde huvudtiteln: 1922 års tilläggsstat.

Skolan hudo under krigsåren sett sitt kapital konto minskas med nedanstående

belopp, nämligen

1916

1917

1918

1919

1920

1,493: 39

9,502: 95

39,414: 04

56,276: - 55,989: 81

eller tillsammans kronor 162,676: 19

Inför denna utveckling hade styrelsen ansett sig böra taga under allvarligt

övervägande, huruvida styrelsen kunde stå till svars med att låta skolans verksamhet

fortsätta, men hade styrelsen dock beslutit låta verksamheten fortgå huvud

sakligast av det skäl, att staten i och med ingången av år 1922 beräknades själv

taga fortsättningsundervisningen för dövstumma om hand i samband med dövstumundervisningens

omorganisation i sin helhet, och styrelsen ej ville åstadkomma

ett avbrott i fortsättningsundervisningen, då endast så kort tid återstode. För

fortsättande av skolans verksamhet hade styrelsen emellertid ansett sig böra ingå

till Kungl. Maj:t med anhållan om bidrag från det allmänna, och hade riksdagen

på Kungl Maj:ts förslag funnit skäligt att tillerkänna skolan ett bidrag för

vart och ett av åren 1920 och 1921 med 15,000 kronor, På grund av de tryckta

tiderna hade Kungl. Maj:t ej funnit lämpligt att till 1921 års riksdag framlägga

förslag om dövstumundervisningens omorganisation. Mot beräkning komme sålunda

någon fortsatt undervisning för dövstumma, som genomgått primärskolorna,

icke till stånd under år 1922 genom det allmännas försorg. Styrelsen hade under

sådana förhållanden ansett sig icke kunna underlåta att även under hela läsåret

1921—1922 upprätthålla skolans verksamhet, och hade styrelsen därvid vågat

påräkna, att det allmännas understöd ej heller detta läsår skulle utebliva. Styrelsen

tilläte sig emellertid framhålla, att det beviljade understödet måste anses vara

allt för knappt tillmätt. Det beviljade årsanslaget understege med mera än 40,000

kronor underskottet för år 1920. Styrelsen hade därjämte att taga hänsyn till

att antalet elever, som under de senaste krisåren starkt nedgått, med läsåret

1921—1922 ökats till det normala eller omkring 30. Detta föranledde ökade

kostnader, särskilt för extra lärarpersonal, livsmedel, inventarier och fastigheter.

Styrelsen hade nämligen sedan 1918, då en av skolans dövstumlärarinnor avgått

med pension, låtit denna befattning stå obesatt, varjämte styrelsen kunnat underlåta

att anlita för särskilda timmar tillkallad undervisningshjälp. Styrelsen hade

vidare att räkna med ökad underhållskostnad för fastigheten på Lidingön, enär

en övre våning, som med det mindre elevantalet kunnat tillstängas, nu åter måste

tagas i anspråk. Trots det minskade bränslekontot och vikande priser i övrigt

beräknade styrelsen därför, att skolans utgifter för det kommande läsåret komme

att något stegras. Styrelsen hänvisade i sådant avseende till följande tablå över

beräknade kostnader för läsåret 1921—1922:

Fastigheten å Lidingön

Inventarier.........

Avlöningar.........

Pensioner..........

kronor 8,000: —

» 2.000: —

> 35,000: —

» 1,100: —

l''54-l

s. 76 Kontrollera mot PDF

76

Åttonde huvudtiteln: 1922 års tilläggsstat.

Hushållet (37 personer ä 625 kronor)

Tvätt och renhållning............

Lyse och bränsle...............

Vattenavgifter.................

Undervisningsmateriell...........

Beklädnad....................

Medicin.....................

Trafik, post och telefon ..........

Diverse omkostnader.............

Inkomster

Underskott

. kronor 23,125: —

1,000: —

8,000: —

. (påförda fastigheten)

» 1,000: —

. (påförda omkostn.)

300: —

1,200: —

1,500: —

Summa kronor

82,225: —

24,857: 30

57,367: 70

Vid styrelsens skrivelse är fogad en avskrift av berättelsen om

den utav skolans revisorer verkställda granskningen av skolans räkenskaper

och förvaltning för år 1920. I denna berättelse hava

revisorerna förklarat sig icke kunna underlåta att framhålla det

betänkliga uti att skolans verksamhet icke heller under förevarande

år kunnat fortgå utan ett betydande tillskott från dess kapitalkonto,

en omständighet, som visade, att verksamheten icke i längden kunde

fortsätta utan ett större bidrag från det allmännas sida.

Över styrelsens framställning har skolöverstyrelsen infordrat

yttrande av inspektören för dövstumundervisningen.

Denne har därvid erinrat, att man vid den tidpunkt, då styrelsen begärde

understöd för åren 1920 och 1921, hade anledning hoppas, att staten från och

med år 1922 själv skulle i sammanhang med en omorganisation av hela dövstumundervisningsväsendet

taga fortsättningsundervisningen för dövstumma flickor

om hand och att något understöd till privat skola därför ej mer skulle bliva

behövligt. Då emellertid den nämnda förhoppningen ej gått i uppfyllelse och

den väntade nya organisationen följaktligen ej kunde träda i kraft förr än tidigast

år 1923, vore det enligt inspektörens mening önskvärt, att Tysta skolan även

under året 1922 fortsatte sin hittillsvarande verksamhet och för detta ändamål

erhölle understöd av allmänna medel.

Styrelsens förslag om beviljande utöver ett mindre årsanslag av ett större

engångsanslag har inspektören förklarat sig icke kunna tillstyrka, enär skolan

möjligen redan med slutet av år 1922 komme att upphöra med sin verksamhet

och intet vore bestämt om den framtida användningen av skolans medel.

Beträffande det begärda anslaget för år 1922 har dövstuminspektören utgått

från den förutsättningen, att någon ökning av det belopp, som beviljats för vartdera

av åren 1920 och 1921, ej kunde utverkas i annan mån än ökningen

av elevantalet i skolan och därmed sammanhängande förhållanden krävde. Då

elevantalet, såsom styrelsen framhållit, ökats med omkring 50 procent, skulle en

motsvarande förhöjning av statsunderstödet utgöra 22,500 kronor. Då emellertid

opaginerad Kontrollera mot PDF

Åttonde huvudtiteln: 1922 ars tilluggsstat. TT

utom den ökade underhållskostnaden för eleverna även vissa andra utgifter tillkommit,

som stode i sammanhang med elevantalets ökning, har inspektören tillstyrkt

en ökning av statsunderstödet till 25,000 kronor, under villkor att skolan

upprätthölle sin verksamhet som fortsättningsskola för dövstumma flickor intill

utgången av år 1922.

För egen del har skolöverstyrelsen i ärendet anfört följande:

Det understöd, som av 1921 års riksdag beviljades Tysta skolan för åren

1920 och 1921, utgick från den förutsättningen, att då staten ännu ej kunnat

själv omhändertaga fortsättningsundervisningen för dövstumma, det ur statens

synpunkt borde betraktas som eu angelägenhet av vikt att tillse, att den fortsättningsundervisning,

som av en enskild skola ombesörjts och hittills kunnat

bekostas uteslutande av skolans egna medel, ej nödgades upphöra till följd därav,

att dessa medel genom kristidens ekonomiska omvälvningar blivit otillräckliga för

upprätthållande av skolans verksamhet. Då nu den omorganisation av dövstumundervisningsväsendet,

som under de senaste åren varit under utredning och om

vilken överstyrelsen i utlåtande den 10 maj 1921 framlagt förslag, uppenbarligen

icke kan genomföras under år 1922, synes det överstyrelsen angeläget, att staten

genom understöd även för sistnämnda år möjliggör ett fortsatt upprätthållande

av skolans verksamhet under sagda år.

Vidkommande det belopp, vartill detta understöd bör fastställas, är det uppenbart,

att det för de sista åren beviljade anslaget är alldeles otillräckligt och att

ett fortsatt upprätthållande av skolans verksamhet därför hotar att i längden helt

och hållet tillintetgöra skolans kapital. Överstyrelsen kan likväl under nuvarande

finansiella förhållanden icke tillstyrka vare sig ett större engångsanslag såsom bidrag

till täckande av den under de sista fem åren uppkomna bristen i skolans

räkenskaper eller ens ett''anslag för år 1922, som motsvarar hela den beräknade

bristen för sistnämnda år. Däremot synes det överstyrelsen vara med rättvisa

och billighet överensstämmande, att statsunderstödet, som med hänsyn till den

väntade omorganisationen av dövstumundervisningsväsendet för åren 1920 och

1921 bestämdes till endast 15,000 kronor för vartdera året, nu höjes. Att det

till eu början bör ökas i förhållande till den ökning i elevantalet, som inträtt

med ingången av läsåret 1921—1922, torde utan vidare vara självfallet. Denna

ökning utgör, såsom av det föregående framgår, omkring 50 procent. Då emellertid

i samband med de ökade underhållskostnaderna för eleverna även stå vissa

övriga till följd av ett större elevantal stegrade omkostnader, såsom för inventarier,

fastighetens underhåll, extra lärarpersonal o. s. v., torde den av elevantalets

ökning föranledda höjningen av understödet skäligen böra, såsom av inspektören

för dövstumundervisningen föreslagits, beräknas till 25,000 kronor. Detta belopp

utgör emellertid icke ens hälften av den summa, vartill underskottet i skolans

räkenskaper för år 1922 beräknas uppgå, och enligt överstyrelsens uppfattning

torde det näppeligen kunna rimligtvis begäras, att skolan med ett så ringa statsunderstöd

och med fortsatt tillgripande av kapitaltillgångar i så stor utsträckning

skall kunna uppehålla den fortsättningsundervisning för dövstumma flickor, som

tidigare beräknats komma att övertagas av staten redan med ingången av år 1922.

I samma mån som skolan nödgas, för att icke genom verksamhetens nedläggande

s. 78 Kontrollera mot PDF

[34.]

Departe
mentschefen.

78 Åttonde huvudtiteln: 1922 års tilläggsslat.

vålla ett avbrott i denna undervisning, ytterligare taga i anspråk sina redan betänkligt

minskade kapitaltillgångar, växer efter överstyrelsens uppfattning statens

förpliktelse att understödja skolans verksamhet. Det torde därför icke kunna

anses vara annat än billigt, att statsunderstödet höjes även utöver det belopp,

som motsvaras av elevantalets ökning; och vill överstyrelsen förorda, att anslaget

bestämmes till 30,000 kronor.

I sitt yttrande under punkten 67 av bilagan åttonde huvudtiteln

till propositionen om tilläggsstat till riksstaten för år 1921

framhöll min företrädare i statsrådsämbetet de skäl, vilka då ansåges

böra föranleda det allmänna att åtminstone i någon mån lämna

Tysta skolan sitt bistånd. De av honom framförda skälen äga enligt

mitt förmenande fortfarande gällande kraft. Av skolöverstyrelsens

framställning liksom ock av skolöverstyrelsens yttrande i ämnet torde

också med all tydlighet framgå, att denna skola även för år 1922

är i behov av statsunderstöd. Vad skolöverstyrelsen anfört om vikten

utav att icke något avbrott vållas i fortsättningsundervisningen för

dövstumma flickor, synes mig nämligen vara värt allt beaktande.

I likhet med skolöverstyrelsen anser jag mig emellertid under

nuvarande statsfinansiella förhållanden varken kunna tillstyrka ett

engångsanslag såsom bidrag till täckande av den under de sista fem

åren uppkomna bristen i skolans räkenskaper eller ett anslag för år

1922 motsvarande hela den för detta år beräknade bristen. Skall

det anslag, som må komma att anvisas av statsmedel till skolans

understödjande, under nuvarande förhållanden kunna bereda skolan

en verklig lättnad i dess ekonomiskt brydsamma ställning, synes det

å andra sidan icke böra understiga det av skolöverstyrelsen förordade

beloppet. Jag ansluter mig följaktligen till skolöverstyrelsens förslag,

att ett belopp av högst 30,000 kronor må för ändamålet beviljas.

Under åberopande av det anförda får jag sålunda hemställa,

att Eders Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen

att till understöd åt Tysta skolan å Lidingön

anvisa på tilläggsstat för år 1922 ett förslagsanslag,

högst 30,000 kronor, att utgå under de villkor,

Kungl. Majct kan finna gott föreskriva.

s. 79 Kontrollera mot PDF

1822. Åttonde huvudtiteln: 1922 års till(iggsstat.

79

G. Yrkesundervisningen.

Tekniska läroverk.

1. Tekniska läroverket i Örebro. Under åberopande av

vad jag anfört under denna rubrik i det vid årets statsverksproposition

fogade utdrag av statsrådsprotokollet över ecklesiastikärenden

hemställer jag, att Eders Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen

att till täckande av under 1920 uppkommen

brist i staten för tekniska läroverket i Örebro anvisa

på tillägg sstat för år 1922 ett förslagsanslag,

högst 6,125 kronor.

2. Parallellavdelning vid tekniska fackskolan i Eskilstuna.

Under åberopande av vad jag anfört i fråga om anslag föi

förra halvåret 1923 till uppehållande av parallellavdelningar vid

tekniska fackskolan i Eskilstuna hemställer jag, det Eders Kung].

Maj:t måtte föreslå riksdagen

att för uppehållande av en parallellavdelning

vid tekniska fackskolan för maskinindustri i Eskilstuna

under höstterminen 1922 anvisa pa tilläggsstat

för år 1922 ett förslagsanslag, högst 3,400

kronor.

Särskilda anstalter för yrkesundervisning.

3. Omorganisation av bergsskolorna i Filipstad och

Falun jämte med dem förenade yrkesskolor. Under hänvisning

till vad jag förut i dag i annat sammanhang anfört i fråga om

anslag för tiden 1 januari—30 juni 1923 till omorganisation av

bergsskolorna i Filipstad och Falun hemställer jag, det täcktes Eders

Kungl. Maj:t föreslå riksdagen,

att, i avbidan på proposition angående omorganisation

av bergsskolorna i Filipstad och Falun

jämte med dem förenade yrkesskolor, beräkna för

ändamålet på tilläggsstat för år 1922 ett förslagsanslaget,

högst 14,000 kronor.

[35.]

Tekniska

läroverket i

Örebro.

[36.]

Parallellavdelning

vid

tekniska

fackskolan i

Eskilstuna.

[37.]

Omorganisation

av bergsskolorna

i

Filipstad och

Falun jämte

med dem förenade

yrkesskolor.

s. 80 Kontrollera mot PDF

80 Åttonde huvudtiteln: 1922 års tilläggsstat.

[38.] 4. Bidrag; till täckande av vissa under år 1920 upp
tagande^

komna extra kostnader för bergsskolorna i Filipstad och Favissa

under ltin. Pa särskilda från i ställ ningar av Kungl. Maj/t anvisade en var

koJnfextra''av 1917 och 1918 års riksdagar å extra stat såsom bidrag till täckostnader

för kände av vissa oförutsedda kostnader för bränsle och laboratorieförskoiofna

■ nödcnheter vid bergsskolan i Falun ett förslagsanslag, högst 1,200

FdipstäV kronor.

och Falun. Därefter har riksdagen på Kung! Maj:ts förslag såsom förslagsanslag,

högst, anvisat på tilläggsstat för år 1919 ett belopp av 5,980

kronor och på tilläggsstat för år 1921 ett belopp av 4,580 kronor,

att utgå såsom bidrag med 3/5 till täckandet av vissa vid uppgörandet

av 1917, 1918 och 1919 års stater för bergsskolorna i Filipstad

och Falun jämte med dem förenade yrkesskolor icke beräknade

men av fullmäktige i järnkontoret sedermera bestridda kostnader för

bränsle m. m. under nämnda år.

I skrivelse till skolöverstyrelsen den 18 juni 1921 hava nu fullmäktige

i järnkontoret hemställt, att överstyrelsen ville utverka

bidrag av statsmedel till bestridande av år 1920 uppkomna extra

kostnader för bergsskolorna i Filipstad och Falun, uppgående enligt

skrivelsen bifogad uträkning till 9,998 kronor 28 öre, med 3/5 av

sist nämnda belopp eller 5,998 kronor 97 öre. Sedermera hava fullmäktige

den 18 oktober 1921 till överstyrelsen inlämnat infordrad,

kompletterande utredning, däri, bland annat, meddelas dels en sammanställning

av skolornas samfällda ekonomi för år 1920, visande

en brist av 9,998 kronor 28 öre, dels ock ett utdrag ur skolornas

räkenskaper för år 1920 beträffande de konti, till vilka ifrågavarande

extra kostnader hänförde sig; och framgår härav, att efter tagen

hänsyn till inbetalta elevavgifter för laboratorieändamål och inkomster

av bankränta, bristen utgjort för Filipstadsskolan 2,560 kronor 98

öre samt för Faluskolan 6,866 kronor 6 öre eller tillhopa 9,427

kronor 4 öre. Skillnaden mellan denna summa och den ovan omnämnda

av 9,998 kronor 28 öre hänför sig, enligt vad fullmäktige

uppgivit, till avlöningskonti.

Med överlämnande av sistnämnda, av fullmäktige i järnkontoret

verkställda utredning har skolöverstyrelsen i utlåtande av den 26

oktober 1921 anfört, bland annat, att, enär riksdagen för år 1920 anvisat

särskilda medel för beredande av såväl viss löneförbättring som

dvrtidstillägg åt lärarna vid bergsskolorna, staten ej borde bidraga

s. 81 Kontrollera mot PDF

Åttonde huvudtiteln: 1922 års tilläggsstat. 81

till ifrågavarande brists täckande, i vad den hänförde sig till skolornas

utgifter för avlöningar. I enlighet med hittillsvarande princip,

att staten bidroge med 3/s av bergsskolornas övriga omkostnader,

skulle statens bidrag till bristens täckande alltså bliva 3/5 av 9,427

kronor 4 öre, d. v. s. 5,656 kronor 22 öre eller avrundat till jämnt

hundratal uppåt 5,700 kronor.

Jag anser mig, med hänsyn därtill, att riksdagen förut anvisat

anslag för liknande ändamål, böra biträda ifrågavarande framställning;

dock med den ändring, att det erforderliga anslaget synes mig

böra på grund av fullmäktiges uppgift om berörda ytterligare kostnaders

storlek bestämmas till 5,660 kronor.

Jag hemställer alltså, att Eders Kungl. Maj:t måtte föreslå

riksdagen

att såsom bidrag med 3/s till täckandet av

vissa vid uppgörande av 1920 års stat för bergsskolorna

i Filipstad och Falun jämte med dem

förenade yrkesskolor icke beräknade men av fullmäktige

i järnkontoret numera bestridda extra

kostnader under år 1920 vid nämnda skolor anvisa

på tilläggsstat för år 1922 ett förslagsanslag,

högst 5,660 kronor.

5. Dyrtidstillägg åt befattningshavare vid tekniska

skolan i Stockholm, bergsskolorna i Filipstad och Falun samt

vävskolan i Borås. Under åberopande av vad jag i nu förevarande

ämne anfört under punkten 223 i bilagan åttonde huvudtiteln

till årets statsverksproposition, hemställer jag om förslag till riksdagen

att, i avbidan på proposition angående dyrtidstillägg

åt befattningshavare vid tekniska skolan i

Stockholm, bergsskolorna i Filipstad och Falun

samt vävskolan i Borås, beräkna på tilläggsstat

för år 1922 ett förslagsanslag av 70,000 kronor.

Departe

mentschefen

[39.]

Dyrtida tilllägg

åt befattningshavare

vid tekniska

skolan i

Stockholm,

bergsskolorna

i

Filipstad och

Falun samt

vävskolan

i Borås.

Bihang till riksdagens protokoll 1922. 1 sand. 2 käft. (Nr 2.)

11

s. 82 Kontrollera mot PDF

82

Åttonde huvudtiteln: 1922 års tiUäggsstat.

[40.]

Dyrtidstill&gg

åt

befattningshavare

i statent

biografbyrå.

H. Folkbildningsåtgärder i övrigt.

| Statens biografbyrå.

I. Dyrtidstillägg åt befattningshavare i statens biografbyrå.

I anslutning till vad jag förut denna dag anfört i fråga om

beredande av dyrtidstillägg åt nu ifrågavarande befattningshavare,

hemställer jag, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen

att, i avvaktan på proposition om bestridande

av kostnaderna för dyrtidstillägg åt befattningshavare

i statens biografbyrå, på tiUäggsstat för

år 1922 beräkna ett reservationsanslag av 21,000

kronor, att direkt utgå av avgifter för granskning

av biografbilder.

s. 83 Kontrollera mot PDF

Åttonde huvudtiteln: 1922 års tilläggsstat.

83

I. Åtgärder för fysisk utbildning.

1. Täckande av brist i det ordinarie anslaget till ved, [41]

ljus, materiell, samlingar m. m. vid gymnastiska central-Täckande ^

institutet. Enligt den av 1919 års riksdag fastställda staten för or(jjnarie an.

gymnastiska centralinstitutet utgör institutets ordinarie anslag till sla^®ttdlavt®d’

ved, ljus, materiell, samlingar m. m. 9,000 kronor. Anslaget har Hell, samlinemellertid

visat sig icke vara tillfyllest för bestridande av institutets

utgifter för ifrågavarande ändamål. Sålunda begärde Kungl. Maj:t, gycentrai.

efter framställning av direktionen över institutet, dels till täckande institutet.

av motsedd brist i berörda anslag för år 1920 ett belopp av 20,000

kronor, dels ock till förstärkande av samma anslag för år 1921 likaledes

20,000 kronor. Riksdagen biföll Kungl. Maj:ts framställning,

i vad densamma avsåg täckande av den för ar 1920 motsedda bristen

men fann sig med hänsyn till den allmänna nedgången i prisläget

icke böra bevilja något förstärkningsanslag för år 1921.

I skrivelse den 31 augusti 1921 har direktionen hemställt, att

Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen att till täckande av motsedd

brist under år 1921 i ifrågavarande anslag på tilläggsstat för år

1922 anvisa ett förslagsanslag, högst 14,000 kronor. Direktionen

grundar sin framställning på följande beräkning:

Utgifterna å ifrågavarande konto

sig på följande sätt:

koks...................

elektrisk ström............

vatten..................

klingor..................

diverse..................

under tiden januari—augusti 1921 ställa

,.........kronor 5,297: 50

....... » 2,076: 82

..... > 535: 50

....... » 811: —

..... » 3,040: 99

Summa kronor 11,761: 81

Med 1920 års räkenskaper såsom beräkningsgrund kunna utgifterna å detta

konto för de återstående månaderna september—december antagas bliva

för koks............................kronor 7,851: 65

» ved............................ * 1,269:

> klingor.......................... * 851:

» vatten........................ • •• * D4: 50

» diverse.................... *_1,092: 04

Summa kronor 11,238: 19

s. 84 Kontrollera mot PDF

84

Åttonde huvudtiteln: 1922 års tilläggsstat.

[41.] ... Hela utgiftsposten å detta konto för år 1921 torde sålunda komma att

bliva 11,761 kronor 81 öre + 11,238 kronor 19 öre eller tillhopa 23,000 kronor

A nnnn 1möta dessa utS.ifter har institutet endast att tillgå det ordinarie anslaget

å “,000 kronor. En brist kommer därför sannolikt att uppstå i detta anslag för

år 1921 å 14,000 kronor.

meaÄTen. c Direktionen har grundat sin beräkning av utgifterna under

ifrågavarande anslagspost på 1920 års räkenskaper. En sådan beräkningsgrund

kan jag givetvis icke godtaga särskilt beträffande

posterna koks och ved. Såsom jag redan vid flera tillfällen förut i

dag framhållit, hava enligt vad jag inhämtat koks- och vedprisen

under senare delen av år 1921 sjunkit avsevärt. Med hänsyn härtill

anser jag, att posterna för koks och ved i direktionens beräkning

för månaderna september—december 1921 kunna nedbringas

till i avrundade tal respektive 2,600 och 600 kronor och att anslagskravet

i sin helhet, särskilt om hänsyn tages även till den i övrigt

sjunkande prisnivån, kan sänkas med i avrundat tal 6,000 kronor

eller till 8,000 kronor.

Jag hemställer alltså, att Eders Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen
att

till täckande av under år 1921 uppkommen

brist i de för gymnastiska centralinstitutet

anslagna medel till ved, ljus, materiell, samlingar

m. m. anvisa på tilläggsstat för år 1922 ett förslagsanslag,

högst 8,000 kronor.

s. 85 Kontrollera mot PDF

Åttonde huvudtiteln: 1922 års tilläggsstat.

85

J. Diverse.

1. Tillfällig; löneförbättring; för viss personal inom den

civila Btatsförvaltnigen. Under åberopande av vad jag förut

denna dag till det vid årets statsverksproposition i utdrag fogade

statsrådsprotokollet över ecklesiastikärenden, punkten 256, anfört ifråga

om den tillfälliga löneförbättring, som må tillkomma befattningshavare

i vissa under åttonde huvudtiteln hörande verk och inrättningar,

hemställer jag, att Eders Kungl. Maj :t måtte föreslå riksdagen

att, i avbidan på den proposition i ämnet, som

kan värda riksdagen förelagd, för beredande av

tillfällig löneförbättring under år 1922 för viss

personal inom den civila statsförvaltningen å tilllägg

sst åt för år 1922 under åttonde huvudtiteln

såsom förslagsanslag beräkna ett belopp av 1,609,000

kronor.

2. Dyrtidstillägg; åt befattningshavare i statens tjänst.

För beredande av dyrtidstillägg under år 1921 åt befattningshavare

i statens tjänst anvisade 1921 års riksdag på tilläggsstat för samma

år under åttonde huvudtiteln ett förslagsanslag av 15,000,000 kronor.

Under hänvisning till vad chefen för finansdepartementet förut

denna dag anfört i fråga om beredande av dyrtidstillägg under innevarande

år åt befattningshavare i statens tjänst, får jag hemställa,

det Eders Kungl. Maj:t täcktes föreslå riksdagen

att, i avbidan på proposition angående dyrtidstillägg

under år 1922 åt befattningshavare i

statens tjänst, tills vidare under åttonde huvudtiteln

beräkna på tilläggsstat för år 1922 under

åttonde huvudtiteln ett förslagsanslag av 10,000,000

kronor.

[42.]

Tillfällig löneförbättring

för viss personal

inom

den civila

statsförvaltningen.

[43.]

Dyrtidstilllägg

åt befattningshavare

i statens

tjänst.

s. 86 Kontrollera mot PDF

44.

Dyrtidstilllägg

åt lärare

vid vissa

statsunderstödda

undervisningsanstalter.

86 Åttonde huvudtiteln: 1922 års tilläggsstat.

3. Dyrtidstillägg åt lärare vid vissa statsunderstödda

undervisningsanstalter. Genom beslut av 1921 års riksdag anvisades

på tilläggsstat för år 1921 under åttonde huvudtiteln ett

förslagsanslag av 54,000,000 kronor för bestridande av kostnaderna

för dyrtidstillägg enligt vissa av riksdagen angivna allmänna grunder

åt lärare vid folk- och småskolor, högre folkskolor, kommunala

mellanskolor, vissa småskoleseminarier, privatläroverk samt folkhögskolor,

med rätt för Kungl. Maj:t att utfärda de närmare föreskrifter,

som för tillämpning av berörda allmänna grunder befunnes erforderliga.

Enligt de av riksdagen godkända allmänna grunderna

för dyrtidstillägg åt ovannämnda lärare skulle sagda lärare äga med

vissa angivna begränsningar och undantag från och med år 1921

tills vidare till dess annorlunda förordnades uppbära dyrtidstillägg

av statsmedel.

Enligt inom ecklesiastikdepartementet utförda beräkningar i huvudsaklig

anslutning till gällande grunder för utgående av dyrtidstillägg

åt ifrågavarande grupper av lärare skulle för ifrågavarande

dyrtidstillägg under år 1922 erfordras på tilläggsstat för nämnda år

ett anslag av ungefär 36,700,000 kronor. Då frågan om dytidstillägg

till sagda lärarpersonal är beroende av de grunder, som må komma

att föreslås för befattningshavare i statens tjänst, och ärendet sålunda

tarvar ytterligare beredning, hemställer jag nu allenast, det Eders

Kungl. Maj:t täcktes föreslå riksdagen

att, i avbidan på proposition angående dyrtidstillägg

under år 1922 åt lärare vid vissa statsunderstödda

undervisningsanstalter, för ändamålet

beräkna på tilläggsstat för nämnda år under åttonde

huvudtiteln ett förslagsanslag av 36,700,000 kronor.

Sammanfattning av anslagen å tilläggsstaten.

I enlighet med vad jag sålunda anfört har jag låtit uppgöra

en- sammanställning (se bil.) av samtliga de medelsbehov, som jag

här ovan föreslagit skola tillgodoses genom anslag å tilläggsstat för

år 1922. Såsom framgår av denna sammanställning erfordran ett

belopp av sammanlagt 49,972,490 kronor.

s. 87 Kontrollera mot PDF

87

Åttonde huvudtiteln: 1922 års tilläggsstat.

Vad departementschefen sålunda hemställt behagar,

på tillstyrkan av statsrådets övriga ledamöter,

Hans Maj:t Konungen bifalla och förordnar,

att utdrag av detta protokoll skall tillställas finansdepartementet

till ledning vid avfattande av Kungl.

Maj:ts proposition till riksdagen angående tilläggsstat

för år 1922.

Ur protokollet:

K. Egerström.

s. 88 Kontrollera mot PDF

88

Sammanställning av anslagen under åttonde huvudtiteln

å tillägggstat för år 1922.

CO

hj

Extra

Extra

CL

P

3

?r

<r»-

Ecklesiastikdepartementet.

anslag

Kronor

anslag

Kronor

A. Arkiv, bibliotek och museer.

Bibliotek.

l

1

Täckande av brist i stifts- och läroverksbibliotekets i Lin- köping räkenskaper för år 1920, förslagsanslag, högst .

890

Museer.

2

4

5

6

7

7

2

3

4

5

6

(6)

N ationalmuseet:

Täckande av brist i museets räkenskaper, för- slagsanslag, högst................. 16 509

Livrustkammaren:

Tillfällig löneförbättring för viss personal vid

livrustkammaren, förslagsanslag, högst .... 1 2,000

Naturhistoriska riksmuseet:

Expenser m. m., förslagsanslag, högst 25,000

Tillfällig avlöningsförbättring för tre

preparatorer, förslagsanslag, högst . 1,500 26 500

Nordiska museet:

Tillfällig löneförbättring åt viss muse- ets personal, förslagsanslag, högst . 1 13,725

Dyrtidstillägg åt viss museets och liv- rustkammarens personal, förslagsan-

sla9....................>100,000 113j25

158,734

159,624

B. Kyrkliga ändamål.

Kleresistaten.

8

7

Dyrtidstillägg åt svenska sjömanspräster i vissa utländska

hamnstäder, förslagsanslag..............

C. Akademier m. m.

Jb,UUU

Vitterhets-, historie- och antikvitetsakademien.

9

8

Konservering av det s. k. Sverkerskapellet vid

Alvastra, reservationsanslag............. 2 500

1 Beräknat belopp.

s. 89 Kontrollera mot PDF

89

Extra

Extra

u.

51

5

anslag

anslag

p

7T

•

Kronor

Kronor

ii

9

Restaurering av Värnhems klosterkyrka, reserva-

tionsanslag.......................

55,000

ii

(9)

Dagkontrollant vid restaureringsarbetena å Värn-

hems klosterkyrka, förslagsanslag, högst ....

3,000

60,500

De kungliga teatrarna.

ii

10

Brandförsäkring av operabyggnaden och dramatiska tea-

teros bvggnad samt viss lösegendom m. m., förslags-

(mulna, hö^st.....................

b3,34u

113,840

D. Universiteten, den medicinska under-

visningen m. m.

Uppsala universitet.

16

11

Materiel m. m. för vissa institutioner och inrätt-

ningar, reservationsanslag..............

40,000

22

12

Täckande av hrister i universitetsbibliotekets räken-

skaper, förslagsanslag, högst............

16,000

56,000

Lunds universitet.

•

24

13

Ersättning till vissa befattningshavare inom teo-

logiska fakulteten för mistad prebendeinkomst,

förslagsanslag, högst.................

1,356

25

14

Bidrag till täckande av driftkostnaderna vid Mal-

möhus läns sjukvårdsinrättningar i Lund under

år 1921, förslagsanslag, högst...........

300,000

30

15

Materiel in. in. för vissa institutioner och inrätt-

ningar, reservationsanslag..............

114,350

415,706

Karolinska mediko-kirurgiska institutet.

39

16

Ökad hvra för polikliniken för barnsjukdomar,

förslagsanslag, högst ................

625

39

(16)

Flyttningskostnader för polikliniken för barnsjuk-

domar, förslagsanslag, högst............

250

40

17

Brister i materiellan-lagen för vissa institutioner

och inrättningar, förslagsanslag, högst......

10,870

40

(17)

Merkostnader för polikliniken för barnsjukdomar,

förslagsanslag, högst..................

239

11,984

Serafimerlasar ettet.

44

18

Täckande av motsedd brist i lasarettets räkenskaper för

År 1922, förslagsanslag, högst...........

165,000

Bihang till riksdagens ''protokoll 1922. 1 sand. 12

s. 90 Kontrollera mot PDF

90

Sida

Punkt

•

Extra

anslag

Kronor

Extra

anslag

Kronor

Farmaceutiska institutet.

49

19

Materialier m. m., uppvärmning m. m. och egendomens

underhåll m. m., förslagsanslag, högst...........

9,000

Allmänna barnbördshuset i Stockholm.

51

20

Verksamheten vid allmänna barnbördshuset i Stockholm,

förslagsanslag, högst................

47,850

705,540

E. Allmänna läroverken m. m.

Högre lärarinneseminariet.

52

21

Lokalhyra, förslagsanslag, högst................

5,900

Allmänna läroverken.

52

55

57

22

23

24

Svensk studiekurs i Frankrike, förslagsanslag, högst 3,000

Allmänna läroverkens ljus- och vedkassor, förslags- anslag ......................... 100,000

Nya elementarskolans i Stockholm skolkassa, för- slagsanslag ...................... 5,000

108,000

Kommunala mellanskolor.

59

25

Tillfällig löneförbättring åt lärarpersonalen vid kommunala

mellanskolor, förslagsanslag.................

130,000

Pr ivall är overken.

60

62

26

27

Extra understöd åt de statsunderstödda enskilda

lärarinneseminarierna, reservationsanslag..... 19,000

Dyrtids illägg åt vissa lärarinnor vid fackskolan

för huslig ekonomi i Uppsala samt vid tre läro- anstalter för utbildande av lärarinnor i hand- arbete, förslagsanslag............... 1 40,000

59,000

302,900

F. Folkundervisningen.

63

63

23

29

Anstalter för lärarutbildning.

Småskoleseminarier:

Verksamheten vid statens småskoleseminarier

i Haparanda och Mnrjrk, förslagsanslag, högst 5,700

Tillfällig löneförbättring för lärare vid småskole- seminarier, inrättade av landsting eller städer,

som icke deltaga i landsting, förslagsanslag . 22,500

28,200

1 Beräknat belopp.

s. 91 Kontrollera mot PDF

91

Extra

Extra

w

•"d

c

anslag

anslag

SO

rf

Kronor

Kronor

Folkskolor.

64

30

Svensk undervisning för svenska barn i utlandet, förslags- anslag, högst...........................

10,400

Abnormundervisningen.

66

68

70

74

31

32

33

34

Täckande av brister i staten för institutet och för- skolan för blinda å Tomteboda, förslagsanslag,

Täckande av brister i staten för förskolan för

blinda i Växjö, förslagsanslag, högst....... 19,175

Förstärkning av reservationsanslaget till hantverks- skolan i Kristinehamn för blinda, förslagsanslag,

Tysta skolan å Lidingön, förslagsanslag, högst . . 30,000

188,SOI

227,401

G. Yrkesundervisningen.

79

35

Täckande av brister i staten för tekniska gymnasiet i

6,125

79

36

Parallellavdelning vid tekniska fackskolan i Eskilstuna,

3,400

79

37

Omorganisation av b rgsskoloma i Filipstad och Falun

jämte med dem förenade yrkesskolor, förslagsanslag,

1 14,000

80

38

Vissa extra kostnader under år 1920 vid bergsskolan i

5,660

81

39

Dyrtidstillägg vid tekniska skolan i Stockholm, vävskolan

i Borås samt bergsskolorna i Filipstad och Falun, för-

1 70,000

99,185

H. Folkbildningsåtgärder i övrigt.

Statens biografbyrå.

82

40

Dyrtidstillägg vid statens biografbyrå, reservationsanslag,

att direkt utgå av avgifter för granskning av biograf-

'' 21,000

I. Åtgärder för fysisk utbildning.

83

41

Täckande av brist i gymnastiska centralinstitutets an- slag till ved m. m. för år 1921, förslagsanslag, högst.

8,000

1 Beräknat belopp.

s. 92 Kontrollera mot PDF

92

QO

ol

p

Punkt

Extra

anslag

Kronor

Extra

anslag

Kronor

J. Diverse.

85

42

Tillägg löneförbättring för viss personal inom den civila

statsförvaltningen, förslagsanslag. .

1 1 gno nnn

85

43

Dyr tidstil lägg åt befattningshavare i statens tjänst, för- slagsanslag .........

-A , U

86

«

44

Dyrtidstillägg åt lärare vid vissa statsunderstödda undervis- ningsanstalter, förslagsanslag . .

1 36,700.000

48,309,000

Summa

........1

49,972,490

1 Beräknat belopp.

Stockholm 1922, Ivar Hseggströms Boktryckeri A. B.

212360

opaginerad Kontrollera mot PDF

Nionde huvudtiteln: 1922 års ti/läggsstat.

I

Tilläggsstaten för år 1922.

Nionde huvudtiteln.

Utdrag av protokollet över jordbruksävenden, hållet inför Hans Maj.t

Konungen i statsrådet å Stockholms slott den 7 januari 1922.

Närvarande:

Statsministern och ministern för utrikes ärendena Branting, statsråden

Lindqvist, Thorsson, Olsson, Sandler, Nothin, Svensson, Hansson,

Åkerman, Linders, Schlyter, Örne.

Departementschefen, statsrådet Linders redogör härefter för de

frågor, som röra regleringen av utgifterna under nionde huvudtiteln å

tilläggsstat för 1922, samt anför därvid följande.

A. Lanthushållningen.

1. Tillskott till dyrt! dstil lägg för lantbruksiiigeiijörer och lanthruks
stipendiater.

Under åberopande av vad jag förut denna dag vid anmälan av

frågorna rörande regleringen för tiden 1 januari—30 juni 1923 av utgifterna

under riksstatens nionde huvudtitel anfört under punkten 6

hemställer jag, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen

att i afbidan på den proposition angående tillskott

till dyrtidstillägg för lantbruksingenjörer och

lantbruksstipendiater, som Kungl. Maj:t må komma att

avlåta till riksdagen, för detta ändamål å tilläggsstat

för 1922 beräkna ett anslag av ......... kronor 35,000.

Bihang till riksdagens protokoll 1922. 1 samt. 2 höft. (Nr 2.) 1

[1.]

Tillskott till

dyrtidstillägg

för lantbruksingenjörer

och

lantbruksstipendiater.

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Nionde huvudtiteln: 1922 års tilläggsstat.

[2-]

Täckande

av brist vid

i ant bruksoch

mejeriinstitutet

vid

Alnarp.

Hovbeslagsskolan

vid

Alnarp.

2. Täckande av brist vid lantbruks- och mejeriinstitutet vid Alnarp.

Under åberopande av vad jag förut denna dag vid anmälan av

frågorna rörande regleringen för tiden 1 januari—30 juni 1923 av utgifterna

under riksstatens nionde huvudtitel anfört under punkten 20

hemställer jag, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen

att för täckande av uppkommen brist för 1920

å till lantbruks- och mejeriinstitutet vid Alnarp anvisade

anslag å tilläggsstat för 1922 anvisa ett förslagsanslag,

högst ............................................. kronor 10,564.

3. Hovbeslagsskolan vid Alnarp.

Sedan riksdagen under flera år anvisat anslag å extra stat till

hovbeslagsskolan vid Alnarp senast för 1918 med ett belopp av 4,500

kronor, uppförde 1918 års lagtima riksdag under anslagstiteln »undervisningsanstalter

för jordbruk och lantmannanäringar» för ändamålet

enahanda belopp såsom ordinarie anslag. Då emellertid detta anslagsbelopp

till följd av dyrtiden visat sig otillräckligt, anvisades av 1919

års lagtima riksdag till täckande av uppkommen och motsedd brist vid

skolan under åren 1918 och 1919 å tilläggsstat för sistnämnda år ett

anslag av 5,000 kronor. Jämväl för ett vart av åren 1920 och 1921

beviljades skolan å tilläggsstat ett belopp av 2,500 kronor såsom förslagsanslag,

högst.

Nu bär styrelsen för lantbruks- och mejeriinstitutet vid Alnarp

anhållit, att för 1922 för upprätthållande av undervisningen vid omförmälda

skola måtte anvisas ett tilläggsanslag av 2,500 kronor.

Häröver har lantbruksstyrelsen den 31 augusti 1921 avgivit infordrat

utlåtande, därvid styrelsen anfört, bland annat, följande.

Institutets styrelse hade framhållit, att till följd av gängse dryga kostnader

skolan även med hjälp av de beviljade statsanslagen endast nödtorftigt kunnat

uppehållas och att utgiftsposter sådana som underhåll av byggnader och inventarier

samt inköp av undervisningsmateriell med mera inskränkts till det allra nödvändigaste.

Aven om någon nedgång beträffande vissa utgiftsposter kunde tänkas

uppkomma, återstode dock från dyrtiden så krävande utgifter å ovanberörda poster,

att institutsstyrelsen funne det ifrågasatta extra anslaget oundgängligen nödigt för

skolans fortsatta verksamhet.

Lantbruksstyrelsen vitsordade behovet under 1922 av ökat anslag för ändamålet.

Skolans drygaste utgiftspost utgjordes av kosthållningen, som icke kunnat

opaginerad Kontrollera mot PDF

Nionde huvudtiteln: 1922 års til/äggsstat. :i

bestridas annat än genom välvilligt tillmötesgående från vederbörande restaurator. [3.]

Även om en nedgång i matvaruprisen kunde emotses under 1922 torde alltså extra

anslag till skolan vara nödigt. Ett ökat antal elever vore dessutom att emotse

under 1922, vilket givetvis icke komme att medföra förbättring av skolans ekonomi.

Något bidrag till kosthållningen från elevernas sida vore nämligen icke att

påräkna, då endast obemedlade sådana frekventerade skolan.

Lantbruksstyrelsen har från institutsstyrelsen införskaffat ett förslag

till inkomst-'' och utgiftsstat för 1922, upptagande såsom inkomster

avgifter av 20 elever 5,000 kronor och statsanslag 4,500 kronor eller

tillhopa 9,500 kronor samt utgifter om sammanlagt 11,500 kronor,

vadan alltså eu brist å 2,000 kronor kunde beräknas. Då lantbruksstyrelsen

icke ansett reducering av utgiftsposterna möjlig, har lantbruksstyrelsen

tillstyrkt ett tilläggsanslag å sistnämnda belopp.

Bland utgifterna upptages kosthåll för 20 elever under 90 dagar Dep“£‘™ent*- efter 2 kronor 75 öre för dag med 4,950 kronor. Vid avgivande av

förslag till stat för 1921 beräknades kosthållet till samma belopp. Med

hänsyn till prisfallet å matvaror anser jag denna post kunna beräknas

lägre för ''1922. Då jämväl övriga utgiftsposter torde tåla någon reducering,

synes mig ett anslag å 1,500 kronor vara fullt tillräckligt.

Jag hemställer alltså, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen

att för täckande av motsedd brist vid hovbeslagsskolan

vid Alnarp för 1922 å tilläggsstat för

samma år anvisa ett förslagsanslag,

högst ............................................................... kronor 1,500.

4. Alnarps trädgårdar.

Under åberopande av vad jag förut denna dag vid anmälan av [4.]

frågorna rörande regleringen för tiden 1 januari—30 juni 1923 av ut- tr^^*r

gifterna under riksstatens nionde huvudtitel anfört under punkten 42

hemställer jag, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen

att till reparation och inredning av bostadslägenhet

av stallbyggnaden å den till Alnarps trädgårdar

hörande Alnarps Mellangård å tilläggsstat för

1922 anvisa ett förslagsanslag, högst... kronor 10,000.

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Nionde huvudtiteln; 1922 års tilläggsstat.

5. Dyrtidstillägg åt föreståndare och lärare vid lantmannaskolor, lanthushållsskolor

och lantbruksskolor.

[5.] _ Under åberopande av vad jag förut denna dag vid anmälan av

frågorna rörande regleringen för tiden 1 januari—30 juni 1923 av utdareochiärare

gifterna under riksstatens nionde huvudtitel anfört under punkten 29

mamiaskoior, hem8täller !agi att Kung!. Maj:t måtte föreslå riksdagen

att i avbidan på den proposition angående dyrtidstillägg

åt lärare vid lantmannaskolor, lanthushållsskolor

och lantbruksskolor, som Ivungl. Magt må komma

att avlåta till riksdagen, för detta ändamål å tilläggsstat

för 1922 beräkna ett anslag av ......... kronor 240,000.

6. Utbildningskurser för förrättningsmän vid täckdikningsföretag.

- -i Under åberopande av vad jag förut denna dag vid anmälan av

kurser för för- _^->orna rörande regleringen för tiden 1 januari—30 juni 1923 av uträttningsmän

gifterna under riksdagens nionde huvudtitel anfört under punkten 81

nlr.f/lföretag. Omställer jag, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen

att till en kulturteknisk utbildningskurs för personer,

vilka prövas vara lämpliga såsom förrättningsmän

vid uppgörande av planer och kostnadsförslag

för täckdikningsföretag, å tilläggsstat för 1922 anvisa

ett reservationsanslag av............................. kronor 9,000.

7. Förstärkning av reservationsanslaget till hästavelns förbättrande.

[7-] Under åberopande av vad jag förut denna dag vid behandling av

Zr,treleZ7 frag°rna rörande regleringen för tiden 1 januari—30 juni 1923 av uttionsansiagei

gifterna under riksstateus nionde huvudtitel anfört under punkten 49

''timrande. hemstaller ,iag’? att Kung!. Maj:t måtte föreslå riksdagen

att till förstärkning av den till stuteriöverstyrelsens

förfogande ställda delen av ordinarie reservationsanslaget

till hästavelns förbättrande anvisa å tilläggsstat

för 1922 ett förslagsanslag, högst ......... kronor 71,200.

lanthushållsskolor

och

lantbruksskolor.

! 6.

s. 5 Kontrollera mot PDF

Monde huvudtiteln: 1922 års tiUäggsstat

5

8. Försöksgård ii myrjord i Jämtlands län.

Under åberopande av vad jag förut denna dag vid anmälan av

frågorna rörande regleringen för tiden den 1 januari—30 juni 1923 av

utgifterna under riksstatens nionde huvudtitel anfört under punkten 86

hemställer jag, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen

att såsom bidrag till driftkostnader vid svenska

mosskulturföreningens försöksgård å myrjord vid Gisselås

i Jämtland å tiUäggsstat för 1922 anvisa ett förslagsanslag,

högst ......................................... kronor 7,300.

1>. Jjaiitinät eri väsendet.

1. Dyrtidstillägg åt befattningshavare vid statens reproduktionsanstalt.

Under åberopande av vad jag förut denna dag vid anmälan av

frågorna rörande regleringen för tiden 1 januari—30 juni 1923 av utgifterna

under riksstatens nionde huvudtitel anfört under punkten 144

hemställer jag, att Kungl. Magt måtte föreslå riksdagen

att i avbidan å den proposition angående dyrtidstillägg

åt befattningshavare vid statens reproduktionsanstalt,

som Kungl. Maj:t må komma att avlåta

till riksdagen, för detta ändamål beräkna å till
läggsstat

för 1922 ett anslag av............ kronor 15,000,

att i första hand utgå av inkomster av anstalten.

2. Ytterligare medel till nyanskaffningar och förlagskapital vid statens

reproduktionsanstalt.

Under åberopande av vad jag förut denna dag vid anmälan av

frågorna rörande regleringen för tiden 1 januari—30 juni 1923 av

utgifterna under riksstatens nionde huvudtitel anfört under punkten 142

hemställer jag, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen

att till ytterligare medel till nyanskaffningar

och förlagskapital vid statens reproduktionsanstalt

å tiUäggsstat för 1922 anvisa ett förslagsanslag,

högst.......................................................... kronor 20,000.

[8.]

För söks g åi d

& myr jord i

Jttmtlandslän.

[9.]

Dy> tidstillägg

åt befattningshavare

vid

statens reproduktionsanstalt.

[lo.]

Ytterligare

medel

till nyanskaffningar

och för•

lagskapil al

vid statens

reproduktionsanstalt.

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Nionde huvudtiteln: 1922 års ti!låggsst*t.

[11,]

Tillskott till

dyrtidstillägg

för vista låntmätare.

[12.]

Täckande av

brist vid statens

mettorologisk-hydrografiska

anstalt

m. m.

[13.]

Dyrtidstillägg

åt distriktsveterinärer.

3. Tillskott till dyrtidstillägg för vissa lantmätare.

Under åberopande av vad jag förut denna dag vid anmälan av

frågorna rörande regleringen för tiden 1 januari—30 juni 1923 av utgifterna

under riksstatens nionde huvudtitel anfört under punkten 152

hemställer jag, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen

att i avbidan på den proposition angående tillskott

till dyrtidstillägg för vissa lantmätare, som

Kungl. Maj:t må komma att avlåta till riksdagen, för

detta ändamål å tilläggsstat för 1922 beräkna ett anslagav

................................................................ kronor 530,000.

C. Meteorologiska och hydrografiska undersökningar.

1. Täckande av brist vid statens ineteorologisk-hydrogx*afiska anstalt m. m.

Under åberopande av vad jag förut denna dag vid anmälan av

frågorna rörande regleringen för tiden 1 januari—30 juni 1923 av utgifterna

under riksdagens nionde huvudtitel anfört under punkten 166

hemställer jag, att Knngl. Maj:t måtte föreslå riksdagen

att till täckande av brist i anslag till statens

meteorologisk-hydrografiska anstalt m. m. åtilläggsstat för

1922 anvisa ett förslagsanslag, högst ... kronor 14,000.

D. Veterinärväsendet.

1. Dyrtidstillägg åt distriktsveterinärer.

Under åberopande av vad jag förut denna dag vid anmälan av

frågorna rörande regleringen för tiden 1 januari—30 juni 1923 av utgifterna

under riksstatens nionde huvudtitel anfört under punkten 71

hemställer jag, att Kung]. Maj:t måtte föreslå riksdagen

att i avbidan på den proposition angående dyrtidstillägg

åt distriktsveterinärer, som Kungl. Maj:t må

komma att avlåta till riksdagen, för detta ändamål

beräkna å tilläggsstat för 1922 ett

anslag av ................................................. kronor 100,000.

s. 7 Kontrollera mot PDF

Nionde huvudtiteln: 1922 års tilläggsstat.

7

K. Diverse.

1. Tillfälligt anslag till hushållningssällskapen.

Under åberopande av vad jag förut denna dag vid anmälan av

frågorna rörande regleringen för tiden 1 januari—30 juni 1923 av utgifterna

under riksstatens nionde huvudtitel anfört under punkten 74

hemställer jag, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen

att såsom tillfälligt anslag till hushållningssällskapen

å tillägg sstat för 1922 anvisa ett förslagsanslag,

högst................................................... kronor 682,000,

att utgå enligt samma grunder, som godkänts beträffande

dylikt anslag för 1920.

2. Ökade expenser för lanthrukskousulenten i London.

Under åberopande av vad jag förut denna dag vid anmälan av

frågorna rörande regleringen för tiden 1 januari—30 juni 1923 av utgifterna

under riksstatens nionde huvudtitel anfört under punkten 98

hemställer jag, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen

att till ökade expenser för lantbrukskonsulenten

i London anvisa å tilläggsstat för 1922 ett förslagsanslag,

högst................................................. kronor 6,000.

3. Kolonisation å vissa kronopark^-.

Under åberopande av vad jag förut denna dag vid anmälan av

frågorna rörande regleringen för tiden 1 januari—30 juni 1923 av utgifterna

ynder riksstatens nionde huvudtitel anfört under punkten 110

hemställer jag, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen

att för anordnande av kolonat å vissa krono■parker

i Norrland å tilläggsstat för 1922 anvisa ett

förslagsanslag av....................................... kronor 450,000.

[14.]

Tillfälligt

anslag till

hushållningssällskapen.

[15.]

Ökade expenser

för lantbrukskonsulenten

i

London.

[16.]

Kolonisation

å vissa kronoparker.

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Nionde huvudtiteln: 1922 års tilläggsstat.

[17.]

Odlingsorga
nisation.

Departements
chefen.

4. Odlingsorganisation.

För åren 1918—1921 har beviljats anslag å extra stat till kostnaderna

för odlingsorganisationen. För 1921 är sålunda anvisat ett förslagsanslag

å 600,000 kronor. Då verksamheten ifråga beräknades kunna

avslutas under 1921, har för 1922 ej anvisats något anslag.

I skrivelse den 16 december 1921 har nu odlingskommittén, som

lett organisationen, meddelat, att densamma icke hunne avvecklas under

1921, utan att vissa arbetsuppgifter för avvecklingen förutsatte en fortsatt

verksamhet under någon del av 1922. Kommittén har därför anhållit,

att Kungl. Maj:t måtte vidtaga åtgärder i syfte att de besparingar, som

uppstode å 19>21 års anslag till odlingsorganisationen måtte få för bestridande

av utgifter i samband med verksamhetens avveckling disponeras

jämväl under 1922.

Till bestridande av kostnader under 1922 för odlingsorganisationens

avveckling böra medel göras tillgängliga genom anvisande av anslag å

tilläggsstat.

Enligt vad jag från odlingskommittén inhämtat, kommer av''förslagsanslaget

å 600,000 kronor för 1921 ett belopp av i runt tal 100,000

kronor bliva oanvänt. Intill den 18 december 1921 har av för ändamålet

för åren 1918—1921 till ett sammanlagt belopp av 3,810,000 kronor

anvisade anslag tagits i anspråk 3,112,832 kronor 31 öre eller alltså

697,167 kronor 69 öre mindre än vad som beräknats.

Från kommittén har vidare inhämtats, att kostnaden under 1922

lör odlingsorganisationens avveckling, inberäkna! revisionskostnader, kunde

beräknas till omkring 50,000 kronor.

Då jag icke har något att erinra mot denna beräkning, hemställer

jag, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen

att till bestridande av kostnaderna för avveckling

av odlingsorganisationen å tilläggsstat för 1922 anvisa

ett förslagsanslag, högst av........................ kronor 50,000.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Nionde huvudtiteln: 1922 års tUläggsstat.

5. Tillfällig löneförbättring för viss personal inom den civila

statsförvaltningen.

Under åberopande av vad chefen för finansdepartementet förut

denna dag till statsrådsprotokollet över finansärenden anfört i fråga

om beredande av tillfällig löneförbättring för viss personal. inom den

civila statsförvaltningen hemställer jag, att Kungl. Maj:t måtte föreslå

riksdagen

att i avbidan på den proposition i ämnet, som

kan varda riksdagen förelagd, för beredande av tillfällig

löneförbättring för viss personal inom den

civila statsförvaltningen å tillläggsstat för 1922 under

nionde huvudtiteln beräkna ett anslag

av .................................................. kronor 225,000.

[18.]

Tillfällig

löneförbättring

för viss

personal

inom den civila

statsförvaltningen.

6. Dyrtidstillägg åt befattningshavare i statens tjänst

Under åberopande av vad chefen för finansdepartementet förut [19.]

denna dag till statsrådsprotokollet över finansärenden anfört i fråga om

behovet av anslag å 1922 års tilläggsstat för täckande av kostnader havare i

för dyrtidstillägg under 1922 åt befattningshavare i statens tjänst statens tjänst.

hemställer jag, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen

att i avbidan på den proposition i ämnet, som

kan bliva riksdagen förelagd, till täckande av kostnader

för dyrtidstillägg under^ 1922 åt befattningshavare

i de till jordbruksdepartementet hörande ämbetsverk

och kårer å tUläggsstat för 1922 beräkna ett

anslag av.............................................. kronor 2,400,000.

Bihang till riksdagens protokoll 1922. 1 sand. 2 höft. (Nr 2.)

2

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Nionde hnrndtiteln: 1922 års tilläggsstat.

1Q99 STman aI df Uta7- ra,i8'' nu till8t7rkta anslagen å tilläggsstat för

1922 under nionde huvudtiteln uppgår till 4,876,564 kronor.

Enär för 1921 av riksdagen anvisats anslag å tilläggsstat till beiopp

av 6,810,823 kronor, understiga de nu tillstyrkta anslagen sistnämnda

belopp med 1,934,259 kronor. ö

sålunda*IhemstäUt °Vriga ledamöter instämma i vad departementschefen

Hans Maj:t Konungen lämnar därtill bifall samt

orordnar, att utdrag av detta protokoll skall överlämnas

till finansdepartementet för iakttagande vid

uppgörandet av förslag till tilläggsstat för 1922.

Ur protokollet:

linne Thygesen.

s. 11 Kontrollera mot PDF

Nionde huvudtiteln: 1922 års tilläggssUt.

11

Sammandrag och register

till

Nionde huvudtiteln: 1922 års tilläggsstat. Jordbruksdepartementet.

Nionde

huvudtiteln !

prop. om

illäggsstat

Sid. |

Punkt

nr

1

1

i

2

2

2

2

3

3

3

4

4

4

I

5

5

4

6

6

1 4

7

7

k

O

8

8

5

9

1

5

10

2

6

11

3

6

12

1

6

1 13

1

A. Lanthushållningen

Tillskott till dyrtids tillägg för lantbruksingenjörer

och lantbruksstipendiater.........................

Täckande av brist vid lantbruks- och mejeri-1

institutet vid Alnarp, förslagsanslag, högst

Hovbeslagsskolan vid Alnarp, förslagsanslag, \

högst .................................................

Alnarps trädgårdar, förslagsanslag, högst

Dyrtidstillägg åt föreståndare och lärare vid lantmanna-,

lanthushålls- och lantbruksskolor ......

Utbildningskurser för förrättningsmän vid täckdikningsföretag,

reservationsanslag

i Förstärkning av reservationsanslaget till hästavelns

'' förbättrande, förslagsanslag, högst .....

Försöksgård å myrjord i Jämtlands lön, förslagsanslag,

högst .......................................

B. Lantmäteriväsendet.

Dyrtidstillägg åt befattningshavare vid statens i

reproduktionsanstalt att i första hand utgå av

anstaltens inkomster....................................

Ytterligare medel till nyanskaffningar och förlags- i

kapital vid statens reproduktionsanstalt, för- j

slagsanslag, högst.......................................j

Tillskott till dyrtidstillägg till vissa lantmätare j

1

C. Meteorologiska och hydrografiska under-!

sökningar.

Täckande av brist vid statens meteorologiskhydrografiska

anstalt m. m., förslagsanslag,

högst ..................................................

D. VeterlnärvSsendet.

Dyrtidstillägg åt distriktsveterinärer .

1

Extra

Extra

anslag

anslag |

Kronor j

Kronor

35,000*

|

10,564

1,500

10,000

j 240,000 *

9,000

| 71,2003

7,300

384,504

15,000

20,000

530,0001

14,000

100,000*

565,000

14,000

100,000

1 Beräknat belopp.

1 Att utgå av reserverade hästförsäljningsmedel.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Nionde huvudtiteln: 1922 års tilläggsstat.

Nionde

I prop. om

Extra

| huvudtiteln

tilläggsstat

■

Extra

i Sid. j Punkt

anslagets

nr

■j • -•? O.■ 0 **.

anslag

Kronor

anslag

Kronor

1 7 f 14

i

E. Diverse.

Tillfälligt anslag till hushållningssällskapen, för- . slagsanslag, högst..................

682,000

: r‘

7 15

1 7 I 16

8 17

9 18

2

3

Okade expenser för lantbrukskonsulenten i Lon- don, förslagsanslag, högst .............

Kolonisation å vissa kronoparker, förslagsanslaq

6,000

450,000

4

5

Odhngsorgamsationen, förslagsanslag, högst......

Tillfällig löneförbättring för viss personal inom den

50,000

9 i 19

6

civila statsförvaltningen .........

Dyrtidstillägg åt befattningshavare i statens tjänst

225,0001

2,400,0001

3,813,000

Summa

4,876,564’

1 Beräknat belopp.

it

STOCKHOLM, ISAAC MARCUS'' BOKTRYCKERI-AKTIEBOLAG, 1922.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Tionde huvudtiteln: 1922 års t/J/äggsstmt.

I

Tilläggsstaten för år 1922.

Tionde huvudtiteln.

Utdrag av protokollet över handelsärenden, hållet inför Hans Maj:t

Konungen i statsrådet d Stockholms slott den 7 januari 1922.

Närvarande:

Statsministern och ministern för utrikes ärendena Branting, statsråden

Lindqvist, Thorsson, Olsson, Sandler, Nothin, Svensson, Hansson,

Åkerman, Linders, Schlyter, örne.

Chefen för handelsdepartementet, statsrådet Svensson, redogör härefter

för de frågor, som röra regleringen för år 1922 av utgifterna

under tilläggsstatens till riksstaten tionde huvudtitel, innefattande anslagen

till handelsdepartementet, samt anför därvid följande:

A. Centrala verk med underlydande stater.

Undervisningsanstalter för sjöfart.

1. Ytterligare medel för navigationsskolornas uppvärmning och belysning m. m.

I gällande stat för navigationsskolorna i riket tinnes upptagen en [l.j

anslagspost av 9,850 kronor till böckers, undervisningsmateriels och Ytterligare

andra inventariers underhåll och förökande samt till utgifter för bränsle,

lyshållning m. m. skoiomasupp•

Bihang till riksdagens protokoll 1922. 1 samt. 2 höft. (Kr 2.) 1 tä’bny''tning>h

m. m

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Tionde huvudtiteln: 1922 års tilläggsstat.

[1.] Med hänsyn till de väsentligt stegrade priserna å eldnings- och

belysningsmaterialier har emellertid riksdagen, för att bereda ökade

medel för navigationsskolornas uppvärmning och belysning, till förstärkning

av anslaget till navigationsskolorna beviljat för vart och ett av

åren 1918—1920 ett förslagsanslag å högst 21,000 kronor och för år

1921 ett dylikt anslag å högst 18,000 kronor.

1 skrivelse den 29 augusti 1921 har nu kommerskollegium hemställt,

att även för år 1922 ett förstärkningsanslag för nu ifrågavarande

ändamål måtte beviljas, dock endast till belopp av 6,000 kronor.

Kollegium anför i dylikt hänseende följande:

»Även för år 1922 torde en förstärkning av det ordinarie anslaget bliva nödvändig.

För att kunna fixera storleken av detsamma har kollegium från föreståndarne

vid rikets samtliga navigationsskolor införskaffat uppgift å till huru stort

belopp medel från förstärkningsanslag för år 1922 kunde beräknas bliva för vederbörande

skola erforderliga.

Av dessa uppgifter, vilka härjämte överlämnas, synes framgå, att för samtliga

skolor skulle för nu ifrågavarande ändamål från förstärkningsanslag erfordras

ett sammanlagt belopp av omkring 4,077 kronor.

Föreståndarne ha emellertid grundat sina beräkningar dels på ett elevantal,

beräknat efter medeltalet elever i respektive klasser under de tre senaste åren,

dels därpå att inskrivnings- och terminsavgifter vid skolorna jämväl för höstterminen

1922 bestämmas till enahanda belopp, som de för innevarande läsår gällande,

dels ock därpå att det nuvarande bränslepriset icke under år 1922 undergår någon

väsentlig höjning.

Såsom kollegium ock vid åtskilliga föregående tillfällen framhållit, har undervisningsmaterielen

vid navigationsskolorna under kristiden ej kunnat vidmakthållas

och kompletteras i sådan omfattning, som varit önskvärt. Med hänsyn till behovet

av förbättringar härutinnan genom nyanskaffning och eljest samt till ovissheten

om elevantalet vid skolorna under år 1922 och om bränslepriserna under samma

år finner kollegium emellertid försiktigheten bjuda, att anslaget icke sättes lägre

än till 6,000 kronor.»

lartcments. Av de vid koimnerskollegii skrivelse fogade, av föreståndarna för

chefen. rikets navigationsskolor lämnade uppgifterna över bland annat beräknade

inkomster och utgifter till expenser vid navigationsskolorna under år

1922 inhämtas, att de till skolorna inflytande avgifterna beräknats till

18,118 kronor. Det ordinarie anslaget till expenser utgör 9,850 kronor.

Dessa två inkomsttitlar uppgå sålunda sammanlagt till 27,968 kronor.

Om därtill ytterligare läggas diverse inkomster till ett beräknat belopp

av 1,150 kronor, kan alltså för år 1922 sammanlagda inkomstbeloppet

vid navigationsskolorna uppskattas till 29,118 kronor. Utgifterna till

opaginerad Kontrollera mot PDF

Tionde huvudtiteln: 1922 års ti/läggsstat.

expenser hava för samma tid beräknats till 33,195 kronor. Ett för- [1.

stärkningsanslag, ungefärligen motsvarande skillnaden mellan dessa båda

belopp, eller 4,077 kronor lärer således i varje, fall vara erforderligt.

Med hänsyn till svårigheterna att på förhand exakt beräkna inkomsterna

och utgifterna vid navigationsskolorna lör nu ifrågakomma

budgetperiod torde likväl, på sätt kommerskollegium uttalat, försiktigheten

bjuda att icke stanna vid detta belopp. Då emellertid i den av kollegium

angivna utgiftssumman redan ingå av flertalet navigatiorisskoleföreståndare

upptagna smärre poster till underhåll, reparation och nyanskaffning

av undervisningsmateriel, lärer, även med hänsyn tagen till

vad kollegium anfört beträffande behovet av undervisningsmaterielens

förbättrande, det av kollegium ifrågasatta anslagsbeloppet kunna något

nedsättas, förslagsvis till 5,000 kronor.

Jag hemställer därför, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen

att för beredande av ytterligare medel till navigationsskolornas

uppvärmning och belysning m. m. under

år 1922 å tiUäggsstat för samma år bevilja ett förslagsanslag,

högst ............................................. kronor 5,000.

Lots- och fyrväsendet.

2. Säkerhetsanstalter för sjöfarten.

Under åberopande av vad jag förut denua dag, vid anmälan av [2.]

frågorna rörande regleringen för tiden 1 januari—30 juni 1923 av utgifterna

under riksstatens tionde huvudtitel, under punkt 18 anfört, hem- ,jBfarten.

ställer jag, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen

att till säkerhetsanstalter för sjöfarten å tiUäggsstat

för år 1922 bevilja ett reservationsanslag

at..................................................... kronor 57,000.

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Tionde huvudtiteln: 1922 års tilläggsstat.

[3.]

Dyrtidstillägg

vid patentoch

registreringsverket.

[4.]

Tillfällig

försträckning

åt patent- och

registreringsverket.

Patent- och registreringsverket.

3. Dyrtidstillägg vid patent- och registreringsverket.

Under åberopande av vad chefen för finansdepartementet förut

denna dag till statsrådsprotokollet över finansärenden anfört i fråga om

behovet av anslag å 1922 års tilläggsstat för täckande av kostnader för

dyrtidstillägg under år 1922 åt befattningshavare i statens tjänst, hemställer

jag, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen

att, i avbidan på den proposition i ämnet, som

kan bliva riksdagen förelagd, till täckande av kostnader

för dyrtidstillägg under år 1922 åt befattningshavare

vid patent- och registreringsverket å tilläggsstat

för år 1922 såsom reservationsanslag beräkna ett belopp

av....................................................... kronor 325,000,

att direkt utgå av patent- och varumärkes- samt

registreringsavgifters medel.

4. Tillfällig försträckning åt patent- oeh registreringsverket.

Under åberopande av vad jag förut denna dag, vid anmälan av

frågorna rörande regleringen för tiden 1 januari—30 juni 1923 av utgifterna

under riksstatens tionde huvudtitel, under punkt 21 anfört,

hemställer jag, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen

att för beredande av tillfällig försträckning åt

patent- och - registreringsverket å tilläggsstat för år

1922 anvisa ett förslagsanslag, högst kronor 225,000,

att av patent- och registreringsverket återbetalas

i den mån reservationerna å anslaget till upprätthållande

av ämbetsverkets verksamhet därtill lämna tillgång.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Tionde huvudtiteln: 1922 års tilläggsstat.

Försäkringsinspektionen.

5. Dyrtidstillägg vid försfikringsinspektionen.

Under åberopande av vad chefen för finansdepartementet förut

denna dag till statsrådsprotokollet över finansärenden anfört i fråga om

behovet av anslag å 1922 års tilläggsstat för täckande av kostnader för

dyrtidstillägg under år 1922 åt befattningshavare i statens tjänst, hemställer

jag, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen

att, i avbidan på den proposition i ämnet, som

kan bliva riksdagen förelagd, till täckande av kostnader

för dyrtidstillägg under år 1922 åt befattningshavare

i försäkringsinspektionen å tilläggsstat för år

1922 såsom reservationsanslag beräkna ett belopp

av .............................................................. kronor ''30,000,

att direkt utgå av bidrag till försäkringsinspektionen.

B. Bergsbruk, industri, hantverk och slöjd.

1. Bedrivande av försök med oljeutvinning ur skiffer.

Uti den till 1921 års riksdag avlåtna propositionen om tilläggsstat

till riksstaten för år 1921 föreslog Kungl. Maj:t under tionde huvudtiteln,

punkt 17, riksdagen att dels för inköp eller förhyrande genom

ingenjörsvetenskapsakademiens försorg av en anläggning, avsedd att av

akademien användas för bedrivande av försök i fabriksmässig skala med

framställning ur alunskiffer av olja och andra produkter, å berörda till.

läggsstat anvisa ett förslagsanslag, högst, å 105,000 kronor, dels ock,

därest en dylik anläggning inköptes, medgiva, att, sedan försöksdriften

avslutats, anläggningen finge — även om däri inginge fast egendom —

efter Kungl. Maj:ts beprövande av ingenjörsvetenskapsakademien åter

försäljas, med skyldighet] för akademien att till statsverket inleverera

den influtna köpeskillingen.

Därjämte föreslog Kungl. Maj:t i den till samma riksdag avlåtna

statsverkspropositionen, tionde huvudtiteln, punkt 40, riksdagen att,

[5.]

Vurtidstilläqq

vid försäkringsinspektionen.

[6-]

Bedrivande

av försök med

oljeutvinning

ur skiffer.

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Tionde huvudtiteln: 1922 års tilläggsstat.

[6.] under förutsättning att en anläggning av ovan angivet slag bleve förhyrd

eller inköpt, för färdigställande och drift under år 1922 av densamma

å extra stat för sistnämnda år anvisa ett förslagsanslag, högst

100,000 kronor.

Beträffande de skäl, som föranlett avlåtandet till riksdagen av förberörda

framställningar, tillåter jag mig hänvisa till vad det vid statsverkspropositionen

till 1921 års riksdag fogade utdraget av statsrådsprotokollet

över handelsärenden för den 7 januari 1921 därom innehåller.

I dylikt hänseende her jag nu endast att få erinra om, att till grund för

det å tilläggsstat framställda äskandet om anslag till belopp av 105,000

kronor låg ett av aktiebolaget Svensk oljeindustri i likvidation till ingenjörsvetenskapsakademien

avgivet anbud rörande försäljning till akademien

av en bolaget tillhörig försöksdeStillationsanläggning vid Gössäter

å Kinnekulle. Tillika anser jag mig i detta sammanhang böra

bringa i erinran, att vid sidan av akademiens förslag vid sagda tillfälle

förelåg en framställning från aktiebolaget Kinnekulleverken om ett statsanslag

å 300,000 kronor för anordnande av försök, enligt eu av bergsingenjören

Sven V. Bergh utarbetad metod, att utvinna olja ur skiffer

i samband med kalkbränning. Sistnämnda framställning föranledde

visserligen icke någon Kungl. Maj:ts särskilda åtgärd, men framhöll

departementschefen i sitt yttrande till statsrådsprotokollet, att ingenjören

Berghs metod borde vid mgenjörsvetenskapsakademiens forskningar å

området bliva föremål för vederbörlig behandling.

I särskilda skrivelser den 17 juni 1921, nr 10 A och B, angående

regleringen av utgifterna under riksstatens för år 1922 och tilläggsstatens

för år 1921 tionde huvudtitlar anmälde riksdagen under punkt

42 i den förra och punkt 17 i den senare skrivelsen sina beslut med

anledning av Kungl. Maj:ts ovannämnda framställningar, och anförde

riksdagen därvid i Imvudsak följande. Riksdagen hade icke ansett tillräckliga

skäl föreligga att för inköp och färdigställande av en anläggning

för försök i fabriksmässig skala med framställning ur alunskiffer

av olja och andra produkter bevilja anslag i den omfattning, Kungl.

Maj:t föreslagit. De förberedande åtgärder, som ansetts böra föranleda

anslag, på sätt i propositionen förordats, hade nämligen synts riksdagen

icke vara så långt framförda, att därpå kunde grundas säkert omdöme

rörande lämpligheten av en dylik utgift. Likaledes hade det synts riksdagen

ovisst, huruvida ett av förhållandena till synes motiverat understöd

åt de enskilda strävanden, som nedlagts på uppgiften att på ett

ekonomiskt sätt tillgodogöra sig landets skiffertillgångar (exempelvis de

av ingenjör S. V. Bergh företrädda), skulle vid bifall till Kungl. Maj:ts

s. 7 Kontrollera mot PDF

Tionde huvudtiteln: 1922 års tiUäggsstat. 7

förslag komma vederbörande till del. För att emellertid arbetet skalle

kunna utan uppehåll fortgå hade riksdagen beslutat att å 1921 års til 1- iäggsstat ställa till Kungl. Maj:ts förfogande ett belopp, motsvarande

det å samma tilläggsstat äskade, eller 105,000 kronor att utnyttjas för

de anläggningar eller främjande av de experiment å förevarande område,

som Kungl. Maj:t efter särskild prövning funne bäst motiverade. Därest

under år 1922 ytterligare behov av medel för ändamålet skulle visa sig

föreligga, vore'' Kungl. Maj:t i tillfälle att hos 1922 års riksdag göra

erforderlig framställning i ämnet. Med anledning härav hade riksdagen

beslutat avslå Kungl. Maj:ts förslag i vad det avsåge anvisande av

100.000 kronor å 1922 års stat.

1 överensstämmelse med vad sålunda anförts anvisade riksdagen

för bedrivande av försök med framställning ur alunskiffer av olja och

andra produkter å tilläggsstat för år 1921 ett förslagsanslag, högst

105.000 kronor.

T anledning av riksdagens beslut anmodade Kungl. Maj:t ingenjörsvetenskapsakademien

att med beaktande av de av riksdagen anförda

synpunkterna inkomma med yttrande och förslag i fråga om de åtgärder,

som med användande av ifrågavarande anslag å 105,000 kronor borde

vidtagas för främjande av det med anslaget avsedda syftet.

Riksdagens beslut i ämnet framkallade emellertid ett flertal fristående

förslag i fråga om användandet av nämnda anslag. Sålunda

hemställde ingenjörerna Sven Y. Bergh och K. E. Larsson i en av

flera bilagor åtföljd framställning av den 7 juli 1921, att hela anslaget

måtte ställas till sökandenas förfogande, för att dessa skulle bliva i tillfälle

att i fabriksmässig skala pröva en av ingenjören Bergh föreslagen

och därefter av båda sökandena vidare utarbetad metod för utvinning

ur alunskiffer av oljor i samband med bränning av kalksten. Sökandena

förklarade, att deras förslag bland annat stödde sig på den »utredning

rörande möjligheterna för en inhemsk tillverkning av mineraloljor och

svavel m. m. ur den i olika trakter av Sverige förekommande alunskiffern»,

som år 1918 avgivits av de s. k. skiffersakkunniga. I en av

de vid framställningen fogade bilagorna förklarade sig aktiebolaget

Kinnekulleverken villigt att, såvitt möjligt, stödja de av sökandena

planerade försöken genom att för dessa medgiva fri dispositionsrätt till

mark för byggnader och dylikt samt fri brytningsrätt, av skiffer och

sten i ett enligt bolagets förmenande för försöken synnerligen välbeläget

och lämpligt skifferbrott: — I framställning den 11 juli 1921 uttalade

vidare Thure Nilson önskvärdheten av att i anslutning till det av ingenjörerna

Bergh och Larsson framlagda förslaget möjligheterna för igång
-

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Tionde huvudtiteln: 7922 års tilläggsstat.

sättande av en kalkindustri å Oland i samband med utvinnande av för

detta landskap erforderlig elektrisk energi närmare utforskades. — Ytterligare

hemställde aktiebolaget svenska skifferverken i skrivelse den 26

juli 1921, att Kungl. Maj:t vid disponerandet av det av riksdagen beviljade

anslaget måtte, innan medel anvisades för experiment med oprövade

metoder, tilldela bolaget understöd för undersökning av den metod

för framställning av skifferolja ur alunskiffer i samband med kalkbränning,

som användes vid bolagets sedan ett år tillbaka i full industriell

drift varande anläggning vid Lanna i Hidinge socken, ävensom för

anställande av försök med av bolaget framställd skifferolja.

Samtliga ifrågavarande framställuingar överlämnades av Kungl.

Maj:t till ingenjörsvetenskapsakademien för att tagas under övervägande

vid avgivande av akademiens förslag i ämnet.

Den 22 september 1921 avgav akademien det av Kungl. Maj:t

begärda yttrandet, och överlämnade akademien härvid dels en akademien

tillhandakommen, till Kungl. Maj:t ställd framställning från ingenjören

L. 0. Svedlund, vari denne anhöll, att av det av riksdagen beviljade

anslaget ett belopp av 55,000 kronor måtte tilldelas honom för ^experimenterande

av en av honom konstruerad generatorretort för oljeutvinning

ur skiffer, dels ock ett av akademien från svenska skifterindustriens

forskningsförening införskaffat uttalande rörande såväl samtliga ovannämnda

som två ytterligare direkt till akademien framförda förslag i

skifferolje frågan.

Till belysande av nämnda frågas nuvarande läge torde här lämpligen

böra återgivas följande av svenska skifterindustriens forskningsförening

inledningsvis framhållna allmänna synpunkter:

»De många olika förslag, som i detta avseende framkommit, visa tydligen,

att frågan om alunskiffrarnas allsidiga tillgodogörande är föremål för synnerligen

stort intresse. De problem, som därvid skola lösas, äro emellertid dock synnerligen

komplicerade, vilket gör, att en god lösning för tillgodogörandet av en eller flera

av alunskiffrarnas beståndsdelar i andra avseenden är så bristfällig, att en ekonomisk

bärighet i sin helhet icke kan erhållas. Vad som hittills åtgjorts tyder dock på,

att problemet bör kunna även på ekonomiskt tillfredsställande sätt lösas, och den

förståelse, som statsmakterna visat för att föra frågan framåt, är därför synnerligen

glädjande, ehuru man samtidigt måste beklaga, att det allmänna läget för närvarande

skall nödvändiggöra så stora inknappningar på anslagen, att den ändamålsenligaste

användningen av desamma äventyras.

Det torde icke kunna bestridas, att kännedomen om alunskiffrarna och möjligheten

att ur desamma utdraga olja är ur teoretisk synpunkt så stor, att det är väl

motiverat att tänka på de praktiska tillämpningarna av dessa kunskaper. Detta

har ock tydligen framhållits såväl av ingenjörsvetenskapsakademien själv som ock

opaginerad Kontrollera mot PDF

Tionde huvudtiteln: 1922 års tilläggsstat. !*

av många andra sakkunniga. Onekligen är å andra sidan detta problem ingalunda

teoretiskt så fullständigt löst, att endast de praktiska proven återstå. Ett fortgående

på experimentell väg genom laboratorieprov eller prov i något större skala

skola dock säkerligen endast mycket långsamt leda till målet. Praktiska prov under

förhållanden, som åtminstone närma sig dem vid en fabriksmässig tillverkning, skola

säkerligen ge hastigare resultat. Den vetenskapliga forskningen får då mera bestämda

problem att lösa och kan ledas i för praktiken värdefulla riktningar.

För framställning av olja har i stort sett endast tvä olika förfaringssätt

kommit till användning, nämligen generatorsystemet och retortsystemet, och meningarna

om dessa systems relativa fördelar och olägenheter gå ganska mycket isär.

.Man är dock tämligen ense därom, att oljeutvinningen genom destination i retorter

bär den fördelen, att olika slag av oljor kunna redan under destillationsprocessen

bättre åtskiljas, och att oljorna därvid icke äro utsatta för omvandling genom

mer eller mindre skeende förbränning.

Vilkendera metoden som än kommer att vinna terräng ifråga om oljeutvinningen,

är det dock alldeles säkert, att ett ekonomiskt tillgodogörande av skiffrarna

uteslutande på grund av oljehalten i desamma synes otänkbart, utan måste samtidigt

också till ganska stor del skiffrarnas övriga beståndsdelar tillgodogöras, varvid

särskilt tillvaratagandet av deras värmealstrande förmåga genom så fullständig förbränning

som möjligt av det kol. som återstår efter oljans avlägsnande, spelar eu

mycket viktig roll. För övrigt torde man med kännedom om våra alunskiffrars

sammansättning och de produkter, som äro möjliga att ur dem utvinna, kunna

fastslå, att anläggningskostnaderna för ett verk, avsett att tillgodogöra sig de utvinningsbara

produkterna, måste, relativt det gods, som skall på viss tid förarbetas,

vara ganska låga. Vid bedömandet av olika konstruktioners och förfaringssätts

praktiska värden måste denna omständighet noga beaktas.»

Det av ingenjörsvetenskapsakademien för egen del avgivna yttrandet

var av följande lydelse:

»Den från akademiens sida hos Kungl. Maj:t gjorda framställningen, vilken

t Per Kungl. Maj:ts proposition i ämnet till innevarande års riksdag föranledde riksdagens

beviljande av det nu ifrågavarande anslaget å 105,000 kronor, innefattade

förslag till inköp av anordningar för bedrivande av försök i fabriksmässig skala med

framställning ur alunskiffer av olja och andra produkter, eventuellt i en försöksretortugn,

vilken jämte bostadshus fanns att tillgå vid en aktiebolaget svensk oljeindustri

i likvidation tillhörig anläggning vid Gössäter å Kinnekulle.

Angivna förslag kan akademien på grund av inträdda förändrade förhållanden

icke oförändrat vidhålla. Under den tid, som förflutit, sedan förslaget framlades, har

den ekonomiska situationen nämligen i grund förändrats därhän, att såväl den enskilde

som även statsmakterna med avseende på utgifterna måste ålägga sig den största

återhållsamhet. Så önskvärd en försöksstation av ovan antytt slag än vore, har

akademien därför ansett sig böra avstå från tanken på en större försöksanläggnings

omedelbara utförande. Det synes föreligga så mycket större skäl härför, som ovisshet

förefinnes, huruvida medel i erforderlig omfattning för en dylik anläggnings drift under

försökstiden skulle kunna uppbringas. Och utan fortsatt anslag för driftens uppehållande

skulle givetvis i företaget redan nedlagda medel icke komma till avsedd nytta.

Då akademien under angivna förhållanden gått att pröva frågan om lämpBihany

till riksdagens protokoll 1922. 1 samt. 2 höft. (Nr 2.) 2

Ingenjörs
vetenskaps
akademien.

s. 10 Kontrollera mot PDF

10 Tionde huvudtiteln: 1922 års tilläggsstat.

ligaste användningen av de av riksdagen anvisade medlen, har akademien till eu

början undersökt, huruvida andra föreliggande förslag i ämnet kunnat anses vara

av den natur, att medlen borde disponeras för deras realiserande. Till frågans allsidiga

belysande har akademien därvid anordnat en sammankomst med för ämnet

intresserade personer, i främsta rummet tillhörande det till kraft- och bränsleutredningen

anknutna rådet. Inför denna församling bereddes de olika förslagsställarne

tillfälle att närmare utveckla sina planer.

De förslag, som sålunda varit föremål för prövning, äro följande:

Det av bergsingenjör S. Bergh och maskiningenjör K. E. Larsson genom

underdånig skrivelse av den 7 juli 1921 framlagda förslaget till ugnskonstruktion

tager sikte på problemet att använda destillationsresterna för bränning av kalk, ett

problem, som är av erkänt aktuellt intresse. Metoden ifråga avser användandet av

en schaktugn för brännandet av kalksten med skiffer under samtidigt tillvaratagande

av oljorna jämte flera produkter ur skiffern. Svenska skifferindustriens forskningsförening

uttalar om förslaget bland annat följande:

»Förslaget visar onekligen en lovvärd ansats i denna riktning (att tillgodogöra

såväl oljorna i skiffern som ock skifferns värmealstrande förmåga). Ur såväl teknisk

som ekonomisk synpunkt framkomma dock vid närmare granskning vissa betänkligheter,

vilka göra, att ugnen icke kan anses uppfylla de fordringar, man måste städa

på en praktisk ugnskonstruktion för ifrågavarande ändamål. Ur teknisk synpunkt

må här endast påpekas, att möjligheten att överföra koksens förbränningsvärme till

kalkstenen är synnerligen ringa, och att oljorna icke kunna förutses bliva av så

god beskaffenhet som de, vilka erhållas vid destination i vanliga retorter.»

Vidare anser föreningen, att kostnaderna för ugnens anläggning bliva alltför

höga i förhållande till dess kapacitet och att ugnen ifråga därför ej fyller villkoret

i detta avseende för en ekonomisk drift. Slutligen anför föreningen: »Innan detta

förslag blir i ganska väsentliga delar omarbetat, synes skäl icke föreligga att försöksvis

bygga en dylik ugn.»

Med instämmande i de här ovan anförda, av svenska skifferindustriens

forskningsförening gjorda uttalandena får akademien för sin del dessutom anföra

följande:

Det förslag, som sökandena framlägga och för vars realiserande sökandena

önska erhålla hela det av riksdagen beviljade beloppet, utgör en kombination av

uppgifter, vilkas samtidiga uppfyllande ställa de allra största krav på ugnen ifråga,

krav vilkas uppfyllande helt säkert blir förenat med betydande svårigheter. Ävenledes

torde kostnaderna för underhållet av ugnen bliva''avsevärda. Det vill synas

akademien, som om den av herrar Bergh och Larsson föreslagna ugnskonstruktionen

icke kan lösa det uppställda problemet så som förslagsställarne tänkt sig. Då därtill

komma ekonomiska skäl av enahanda innebörd, som förmått akademien att avstå

från tidigare framlagt förslag i ämnet, kan akademien för sin del icke förorda bifall

till den ifrågavarande ansökan.

Aktiebolaget svenska skifferverken har genom skrivelse av den 26 juli 1921.

under framhållande bland annat av, att bolaget redan har en större anläggning i

drift, som fungerat fullt oklanderligt, att bolagets metoder äro fullt driftsäkra samt

lämna ett tekniskt och under normala förhållanden ekonomiskt gott resultat ävensom

att de erhållna produkterna äro till kvalitet fullgoda och i pris konkurrenskraftiga,

hemställt, att Kungl. Maj:t vid förfogande av ovannämnda anslag måtte dels anslå

opaginerad Kontrollera mot PDF

Tionde huvudtiteln: 1922 års tilläggsstat. II

mede*! till undersökning av bolagets metod, sådan den kommer till användning vid

bolagets i full drift varande anläggning, dels oek anslå medel till utförande av mera

omfattande försök med av bolaget framställd skifferolja.

Enahanda synpunkter bar bolaget ifråga närmare utvecklat i en skrivelse till

svenska skifferindustriens forskningsförening, som finnes bilagd föreningens yttrande

och här närslutes.

Aktiebolaget svenska skifferverken bearbetar skiffern i gasgeneratorer av speciell

konstruktion, varvid såsom nyttiga produkter erhållas dels oljor dels brännbara

gaser. Dessa senare användas för kalkbränning. Bolaget ifråga har nedlagt ett

synnerligen omfattande arbete på frågan om skifferns tillgodogörande samt offrat

betydande belopp utan att tidigare hava erhållit något understöd från statsmakterna.

Bolaget har under hand framhållit, att detsamma icke avser ett direkt

understöd, utan att forskningsverksamheten på området ifråga måtte stödjas därigenom,

att medel ställas till ingenjörsvetenskapsakademiens förfogande för undersökning

och fullkomnande av bolagets metoder och för mera ingående undersökningar

över de oljor, som kunna erhållas genom en vidare bearbetning av den vid

bolagets anläggningar framställda råoljan.

Det av aktiebolaget svenska skifferverken sålunda modifierade förslaget

anser akademien förtjäna beaktande. Även om den kvantitet olja, som av en viss

mängd skiffer, enligt den av nämnda bolag tillämpade metoden, kan utvinnas, är

mindre än den, som erhålles vid destination, tilldrager sig likväl bolagets i gång

varande industriella drift ett sådant intresse, att, då tillfälle därtill beredes, de

tekniska metoderna och resultaten av bolagets verksamhet böra underkastas granskning,

syftande till möjliga förbättringar.

Herr Thure Nilsson har i underdånig skrivelse av den 11 juli 1921, under

framhållande av att på Öland funnes betydande kalk- och skiffertillgångar, hemställt,

att i samband med de genom ifrågavarande anslag möjliggjorda undersökningarna

»Kungl. Maj.t måtte förordna, att Olands kalkindustri- och elektrifieringsfråga

samtidigt löses».

Denna hemställan om en undersökning av skifferproblemet för Ölands vidkommande

anser akademien böra beaktas, i den mån undersökningar beträffande

skifferns utnyttjande fortskrida.

Förutom ovannämnda förslag i skifferfrågan hava till ingenjörsvetenskapsakademien

direkt hänvänt sig tvenne förslagsställare, vilkas framställningar i detta

sammanhang lämpligen böra omnämnas.

Sålunda har ingenjör K. G. Wennerström genom skrivelse, daterad september

1920, framlagt förslag att på elektrisk väg framställa oljor ur skiffrarna och i

samband med elektrisk cementframställning tillgodogöra även kali, järn samt resterna

efter destillationen. Ingenjör Wennerström, som utarbetat vissa metoder för cementframställning

på elektrisk väg ur masugnsslagger, avser närmast att utföra försök

för utrönande av möjligheten för cementframställning genom smältning av resterna

efter skifferdestillationen i elektriskt upphettad ugn.

Ingenjör O. Björkman har genom skrivelse till ingenjörsvetenskapsakademien

av den 1 november 1920 framlagt omfattande förslag för bearbetning av bituminös

skiffer och anhållit om akademiens medverkan i form av understöd eller anslag.

Förslaget avser att öka kolhalten i destillationsresterna efter den bituminösa skit
-

s. 12 Kontrollera mot PDF

12 Tionde huvudtiteln: 1922 års tilläggsstat.

ferns destination för vidare bearbetning av desamma genom tillsats av andra kolhaltiga

ämnen, förslagsvis torv.

Samtalsvis har det framkommit, att ingenjör Björkman särskilt syftar till

användning av elektrisk smältning vid de av honom föreslagna försöken.

Några särskilda anslag för utförande av de av herrar Wennerström och Björkman

föreslagna undersökningarna synas akademien icke för närvarande motiverade.

I den man de framlagda förslagen synas böra beaktas, särskilt i vad avser möjligheten

till cementframställning ur destillationsresterna respektive den utbrända

skifferaskan, är det akademiens avsikt att utföra förberedande undersökningar häröver

i samband med en här nedan omnämnd mindre försöksanläggning, som är avsedd

att utföras genom akademiens försorg.

Den av akademien företagna granskningen av föreliggande förslag har sålunda

givit vid handen, att intet av de till akademien hittills inkomna förslagen är

av den natur, att hela det tillgängliga anslaget bör anvisas för förslagets realiserande,

men att vissa undersökningar synas i anledning av därom av aktiebolaget

svenska skifferverken väckt förslag böra igångsättas, varför till en början en mindre

kostnad beräknas.

Vid sådant förhållande har akademien tagit under övervägande att genom

förslag av annan innebörd söka bidraga till. att den föreliggande viktiga frågan om

skifferns utnyttjande på ett rationellt sätt föres framåt. Akademiens överläggningar

hava därvid gått ut på, att man — då en försöksdrift i större skala av

ovan angivna skäl icke kunnat för närvarande åstadkommas — likväl skall genom

praktiska försök systematiskt sträva efter att utforska det lämpligaste sättet för

oljeutvinning och skifferresternas tillgodogörande.

I enlighet härmed har akademien funnit lämpligast anordna en försöksugn

i minsta möjliga tekniska skala. Med hjälp av en dylik ugn och en i anslutning

därtill anordnad eldstad bör tillfälle kunna erhållas dels att framställa olja och

andra produkter under olika förhållanden, dels att bedriva systematiska undersökningar

i avseende å betingelserna för destillationsresternas tillgodogörande på

olika sätt.

Under akademiens överläggningar har dessutom väckts förslag om en undersökning

av annan art på hithörande område, vilket förslag synts akademien snarast

och i samband med disponerandet av ifrågavarande medel böra vinna beaktande.

Sedan gammalt brännes som bekant kalkstenen i vissa trakter av vårt land

för framställning av huvudsakligen jordbrukskalk förmedelst skiffer. De härför

använda ugnarna utgöras i Västergötland av så kallade fältugnar, i Närke av så

kallade fyrar samt på Öland även av schaktugnar. Rörande dessa ugnars verkningssätt,

särskilt ur värmesynpunkt, föreligga veterligt icke några mera exakta

undersökningar. Sådana vore dock otvivelaktigt av synnerligen stort intresse, i

det att desamma vore ägnade att dels klargöra vissa med kalkbränningen sammanhängande

spörsmål, dels lämna en utgångspunkt för bedömande av uppkommande

förslag för kalkbränningens bedrivande på annat sätt.

Under akademiens utredningar i nu föreliggande ämne har till akademien

inlämnats en av ingenjör L. O. Svedlund till Konungen ställd skrivelse av den

25 augusti 1921 med hemställan att på vissa angivna grunder av anslaget ifråga

erhålla 55,000 kronor för byggnad och drift av en utav sökanden föreslagen ugn

för skiffer. Metoden avser till eu början avdestillera skiffern och därvid tillvara
-

s. 13 Kontrollera mot PDF

Tionde huvudtiteln: 1922 års tilläggsstat.

13

taga oljor och destillationsgaser samt därefter förbränna kolet i destillationsresterna [6.]

på eu rost, varvid de varma förbränningsgaserna användas för den nyssnämnda

destillationen av skiffern.

Ingenjörsvetenskapsakademien har visserligen vid en förberedande granskning

funnit förslaget i vissa avseenden beaktansvärt. Dock har akademien icke ansett

det vara av den art, att akademien nu velat förorda detsamma till erhållande av

anslag, men anhåller att, för den händelse en mera ingående granskning därtill

.skulle giva anledning, sedermera få inkomma med förslag i ärendet till Kungl. Maj:t.

Beträffande de belopp, som skulle vara erforderliga för ovan angivna undersökningar,

får akademien i anledning av vad ovan anförts i underdånighet hemställa,

att under innevarande år en del av anslaget må av ingenjörsvetenskapsakademien

användas på följande sätt:

för anordnande av en mindre försöksugn, avsedd för destination av skiffer

under olika betingelser, samt i samband därmed förbränningsanordning för bränning

av den erhållna skifferkoksen jämte erforderliga biapparater kronor 15,000,

för undersökning av befintliga fältugnar, fyrar och schaktugnar, avsedda för

bränning av kalk med skiffer kronor 5,000,

samt för undersökning av aktiebolaget svenska skifferverkens metod och verkställande

av en del försök med därvid framställd skifferolja kronor 10,000,

samt att återstoden av anslaget, sålunda 75,000 kronor, måtte göras disponibel

även efter detta års utgång för fortsatta arbeten i riktning mot åstadkommande av

försök i industriell skala.»

I anledning av ingenjörsvetenskapsakademiens ifrågavarande förslag

avgav kommerskollegium den 24 september 1921, efter remiss, 0 eflt

följande utlåtande:

»De skäl, ingenjörsvetenskapsakademien anfört för frångående av förut havda

avsikter beträffande användningen av förevarande anslag, synas kommerskollegium,

med hänsyn till riksdagens i frågan intagna ståndpunkt, höra godkännas. Aven finner

sig kollegium böra tillstyrka bifall till akademiens förslag att för undersökningar och

försök på området under innevarande år taga i anspråk av akademien föreslagna

belopp. I överensstämmelse med vad akademien avser, får kollegium därjämte

hemställa om vidtagande av åtgärd i syfte, att för år 1922 den del av anslaget,

som ej tages i anspråk under år 1921, måtte anvisas till fortsatta arbeten, varvid

kollegium förutsätter, att under förnyad prövning skulle kunna tagas jämväl fråga

om medels användande för ändamål, därtill anslag redan nu sökts men ej på frågans

nuvarande stadium och med hänsyn till den hittills förebragta utredningen av akademien

ansetts kunna förordas.»

På föredragning av dåvarande clieten lör handelsdepartementet xungi Maj:ts

beslöt därefter Kungl. Maj:t den 26 september 1921, att ingenjörs- besl“\*™J6

vetenskapsakademien skulle äga att av det av riksdagen beviljade anslaget

å 105,000 kronor taga i anspråk belopp å respektive 15,000, 5,000

och 10,000 kronor eller tillhopa 30,000 kronor för de av akademien

föreslagna ändamål, varjämte Kungl. Maj:t, som förklarade sig fram
-

opaginerad Kontrollera mot PDF

16-1

Nya framställningar.

Ingenjörsvetenskapsakademien.

Kungl. Maj:ts

beslut den 31

december

1921.

Tionde huvudtiteln: 1922 års tilläggsstat.

deles vilja meddela beslut i anledning av akademiens hemställan rörande

åtgärder för tillgängliggörande efter utgången av år 1921 av återstående

beloppet, 75,000 kronor, föreskrev, bland annat, att akademien skulle

före den 1 februari 1922 inkomma med berättelse över den av akademien

under år 1921 med de anslagna medlen bedrivna forskningsverksamheten

samt summarisk redogörelse för användningen av samma

medel.

Sedermera inkomno till Kungl. Maj:t ytterligare åtskilliga framställningar

i fråga om användandet av nämnda anslag. Sålunda hemställde

aktiebolaget Västergötlands förenade kalkindustrier i en den 3

november 1921 dagtecknad skrift, att ett belopp av v 5,000 kronor måtte

ställas till bolagets förfogande för försök i fabriksmässig skala med en

metod att utvinna olja ur alunskiffer i samband med kalkbränning.

Vidare anhöllo ovanbemälda Bergh och Larsson i framställning av den

3 december 1921 om ett anslag å 60,000 kronor för uppförande av en

försöksugn av i viss mån annan konstruktion än den, som åsyftades i

sökandenas förutnämnda skrivelse av den 7 juli 1921. Slutligen gjorde

aktiebolaget svenska skifferverken i en den 5 december 1921 dagtecknad

skrift framställning om erhållande av ett belopp å 55,000 kronor för

utförande av praktiska försök med en av bolaget förbättrad generatoranordning.

Sedan samtliga ifrågavarande framställningar remitterats till ingenjörsvetenskapsakademien,

avgav akademien den 21 december 1921 yttrande

i ämnet, därvid akademien tillika överlämnade ett från svenska skifferindustriens

forskningsförening infordrat nytt uttalande.

Med förmälan att akademien till förnyad prövning upptagit ovanberörda

till Kungl. Maj:t ställda framställning från ingenjören L. CL

Svedlund hemställde akademien i sagda yttrande, att Kungl. Maj:t

ville dels bevilja ingenjörerna Bergh och Larsson ett anslag av 10,000

kionor för utförande — efter av akademien lämnade riktlinjer — av

försök rörande förbränning av skifferkoks m. in., dels ock vidtaga åtgärder

för att återstoden av anslaget måtte för det avsedda ändamålet

kunna även framdeles disponeras.

Genom beslut den 31 december 1921 biföll Kungl. Maj:t den av

ingenjörsvetenskapsakademien gjorda framställningen rörande anslag å

10,000 kronor till ingenjörerna Bergh och Larsson.

s. 15 Kontrollera mot PDF

Tionde huvudtiteln: 1922 års tilläggsstat.

15

Av det å tilläggsstat för år 1921 anvisade förslagsanslaget, högst, [G.]

å 105,000 kronor för bedrivande av försök med framställning ur alun- D''p<^tement>- skiffer av olja och andra produkter har, på sätt den av mig här ovan chrttnlämnade

redogörelson utvisar, under året tagits i anspråk endast ett

sammanlagt belopp av 40,000 kronor. Återstoden, 65,000 kronor, har

alltså vid årsskiftet överförts till kassafonden. Anledningen till, att anslaget

icke helt utnyttjats, är att söka däri, att det, sedan den ursprungliga

planen för anslagets användande förfallit, visat sig svårt — med

hänsyn till de många var för sig intresseväckande men sins emellan

mycket olikartade uppslag i fråga om oljeutvinning ur svenska skiffrar,

som framkommit — att träffa ett avgörande, huru de för ändamålet

anvisade medlen lämpligast böra användas. Då jag emellertid i likhet

med min företrädare i ämbetet är väl medveten om skifferoljeproblemets

stora betydelse för vårt land och de förberedande undersökningar å området,

vilka för närvarande pågå, torde kunna förväntas komma att giva

impulser till fortsatt, mera omfattande arbete å den ena eller andra av

de vägar, som från olika håll förordats, anser jag det i hög grad önskvärt,

att det belopp, 65,000 kronor, som vid 1921 års utgång återstod

oanvänt av det å tilläggsstat för samma år beviljade förslagsanslaget

må få under innevarande och tilläventyrs jämväi under efterföljande

år tagas i anspråk för det med anslaget avsedda ändamål. Jag finner

mig sålunda böra tillstyrka, att ett belopp, motsvarande nyssberörda

till kassafonden överförda återstod å 1921 års anslag, såsom reservationsanslag

uppföres å 1922 års tilläggsstat.

I anledning av vad sålunda anförts, hemställer jag, att Kung].

Maj:t måtte föreslå riksdagen

att till bedrivande av försök med framställning

ur alunskiffer av olja och andra produkter å tilläggsstat

för år 1922 anvisa ett reservationsanslag

av..................................................... kronor 65,000.

C. ©iverse.

1 Tillfällig löneförbättring för viss personal inom den civila statsförvaltningen.

Under åberopande av vad chefen för finansdepartementet förut j-y -j

denna dag till statsrådsprotokollet över finansärenden anfört i fråga om Tillfällig

beredande av tillfällig löneförbättring: för viss personal inom den civila taneförbatt
°

CD i rmg jfjr vtss

s. 16 Kontrollera mot PDF

[7-]

personal inom

den civila

statsförvaltningen.

[8;]

Dyrtidstillägg

it befattningshavare

i statens

tjänst.

16 Tionde huvudtiteln: 1922 års tilläggsstat.

statsförvaltningen, hemställer jag, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen
att,

i avbidan på den proposition i ämnet, som

kan varda riksdagen förelagd, för beredande av tillfällig

löneförbättriug under år 1922 åt viss personal

inom den civila statsförvaltningen å tilläggsstat för år

1922 under tionde huvudtiteln såsom förslagsanslag

beräkna ett belopp av .......................... kronor 358,000.

2. Dyrtidstiilägg åt befattningshavare i statens tjänst.

Under åberopande av vad chefen för finansdepartementet förut

denna dag till statsrådsprotokollet över finansärenden anfört i fråga om.

behovet av anslag å 1922 års tilläggsstat för täckande av kostnader för

dyrtidstiilägg under år 1922 åt befattningshavare i statens tjänst, hemställer

jag, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen

att, i avbidan på den proposition i ämnet, som

kan bliva riksdagen förelagd, till täckande av kostnader

för dyrtidstiilägg under år 1922 åt befattningshavare

i de till handelsdepartementet hörande ämbetsverk och

kårer å tilläggsstat för år 1922 såsom förslagsanslag

beräkna ett belopp av ...................... kronor 2,350,000.

Summan av de av mig å tilläggsstaten för år

1922 under tionde huvudtiteln tillstyrkta anslag uppgår

sålunda till .................................... kronor 3,415,000.

Vad departementschefen sålunda hemställt, däri

statsrådets övriga ledamöter instämma, behagar Hans

Maj:t Konungen bifalla och förordnar, att utdrag av detta

protokoll skall tillställas finansdepartementet för iakttagande

vid avfattandet av Kungl. Maj:ts proposition

till riksdagen angående tilläggsstat för år 1922.

Ur protokollet:

Olof Edström.

s. 17 Kontrollera mot PDF

Punkt

Tionde huvudtiteln: 1922 års til/äggsstat.

17

Sammandrag och register

till

Tionde huvudtiteln å 1922 års tilläggsstat.

Sid.

Nr

Extra |

anslag |

Extra

anslag

Kronor I Kronor

1 1

2 3

4 4 14

6 ; 5

A. Centrala verk med underlydande stater.

Undervisningsanstalter för sjöfart: .

Ytterligare medel för navigationsskolornas uppvärmning och _ j

belysning m. m., förslagsanslag, högst........................i <>,000 j

Lots- och fyrväsendet: j

Säkerhetsanstalter för sjöfarten, reservationsanslag.........| o7,uuo |

Patent- och registreringsverket:

Dyrtids tillägg vid patent- och registreringsverket, reservationsanslag,

att direkt utgå av patent- och varumärkes-:

samt registreringsavgifters medel..................... 325,000

Tillfällig försträckning åt patent- och registreringsverket,

förslagsanslag, högst ........................ 225,000 j 550,000 J

| Försäkringsinspektionen:

5 Dyrtidstillägg vid försäkringsinspektionen, reservationsan-,

slag, att direkt utgå av bidrag till försäkringsinspektionen! 30,000*;

B. Bergsbruk, industri, hantverk och slöjd.

1 Bedrivande av försök med oljeutvinning ur skiffer, reservationsanslag.

.................................................................

C. Diverse.

15 |

16 !

642,000

65,000

Tillfällig löneförbättring för viss personal inom den civila !

statsförvaltningen, förslagsanslag .....................'' ...... 3oö,000

Dyrtidstillägg åt befattningshavare i statens tjänst, förslags- j

anslag ...................................................................[2,350,OOP») 2,708,000

Summa ............I 3,415,000

* Beräknat belopp.

Bihang till riksdagens protokoll 1922. 1 sainl. 2 höft. (Nr 2.)

3

s. 1 Kontrollera mot PDF

Elfte huvudtiteln: 1922 års t/l/äggsstat.

1

Tilläggsstaten för år 1922.

Elfte huvudtiteln.

Utdrag av protokollet över finansärenden, hållet inför Hans Maj:t

Konungen i statsrådet å Stockholms slott den 7 januari 1922.

N ärvarande:

Statsministern och ministern för utrikes ärendena BRANTING, statsråden

Lindqvist, Thorsson, Olsson, Sandler, Nothin, Svensson, Hansson,

Åkerman, Linders, Schlyter, Örne.

Chefen för finansdepartementet, statsrådet Thorsson, redogör härefter

för de frågor, som röra regleringen å 1922 års tilläggsstat till

rikBstaten av elfte huvudtiteln, innefattande pensions- och indragningsstaterna,

och anför därvid till en början beträffande

A. Civila pensionsväsendet.

1. Pensionstillägg åt f. d. civila befattningshavare i statens tjänst in. fl.

pensionärer.

Under åberopande av vad jag förut denna dag vid anmälan av

frågorna rörande regleringen av utgifterna under riksstatens elfte huvudtitel

under punkt 3 anfört hemställer jag, att Kungl. Maj:i måtte föreslå

riksdagen

i

att, i avbidan på den proposition i ämnet, som

kan bliva riksdagen förelagd, till pensionstillägg åt f. d.

civila befattningshavare i statens tjänst m. fl. pensionärer

å tilläggsstat för år 1922 såsom förslagsanslag
beräkna

ett belopp av ........................... kronor 865,000.

Bihang till riksdagens protokoll 1922. 1 sa mi. 2 höft. (Nr 2.) 1

[1-]

Pensionstillägg

åt f. rf.

civila befattningshavare

i

statens tjänst

m. fl. pensionärer.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Elfte huvudtiteln: 1922 års tilläggsstat.

• 2

2. Dyrtidstillägg åt f. d. civila befattningshavare i statens tjänst m. fl.

pensionärer.

[2-] Under åberopande av vad jag förut denna dag under »För flera

åt^d^civiia huvudtitlar gemensamma frågor» anfört i fråga om beredande av dyrbefattnings-

tidstillägg åt befattningshavare i statens tjänst m. fl. hemställer jag,

hteZetjänu att Kungl.-Majrt måtte föreslå riksdagen

vi. fl. pensionärer.

. . o

att, i avbidan på den proposition om anvisande

av medel för ändamålet, som kan bliva förelagd riksdagen,

till beredande av dyrtidstillägg under år 1922

åt f. d. civila befattningshavare i statens tjänst m. fl.

pensionärer å tilläggsstat för år 1922 såsom förslagsanslag

beräkna ett belopp av......... kronor 11,900,000.

3. Dyrtidstillägg åt pensionsberättigade änkor och barn efter civila befattningshavare

i statens tjänst m. fl.

[3-] Under åberopande av vad jag förut denna dag under »För flera

pension!- huvudtitlar gemensamma frågor» anfört i fråga om dyrtidstillägg åt

berättigade befattningshavare i statens tjänst m. fl. hemställer jag, att Kungl. Maj:t

torn efter måtte föreslå riksdagen

Hvila befattningshavare

i

statens tjänst , att, i avbidan på den proposition om anvisande

m'' av medel för ändamålet, som kan bliva förelagd riks
dagen,

till beredande av dyrtidstillägg under år 1922

åt pensionsberättigade änkor och barn efter civila befattningshavare

i statens tjänst m. fl. å tilläggsstat

för år 1922 såsom förslagsanslag beräkna ett belopp

av........................................................... kronor 4,600,000.

Föredragande departementschefen erinrar härefter, att Kungl. Maj:t

enligt finansdepartementet tillhandakommet protokollsutdrag förut på

handelsdepartementets föredragning beslutat avlåtande till riksdagen av

följande framställningar, nämligen:

opaginerad Kontrollera mot PDF

Elfte liuvudtitelu: 1922 års t/l/äggsstat.

4. Bidrag till bestridande av förvaltningskostnaderna vid handelsflottans

pensionsanstalt.

(se bil. 1 vid detta prof, sid. 7)

att riksdagen måtte till bestridande, i enlighet med vad av chefen

för handelsdepartementet förordats, av förvaltningskostnader vid handelsflottans

pensionsanstalt å tilläggsstat för år 1922 under elfte huvudtiteln

anvisa ett förslagsanslag, högst .............................................. kronor 600.

o. Tilläggspensioner under ar 1922 åt pensionstagarna vid handelsflottans

pensionsanstalt.

(se bil. 1 vid detta prof, sid. 10)

att riksdagen måtte

för beredande under år 1922 av tilläggspensioner åt pensionstagarna

vid handelsflottans pensionsanstalt å tilläggsstat för år 1922 under elfte

huvudtiteln anvisa ett förslagsanslag av ........................... kronor 106,000,

förklara, att tilläggspensionerna skola till pensionstagarna utgå

med följande belopp, nämligen inom anstaltens första klass med 80 kronor,

inom den andra klassen med 60 kronor, inom den tredje klassen med

50 kronor och inom den fjärde klassen med 45 kronor, samt

medgiva, att tilläggspensionerna må till vederbörande pensionärer

utgå å de tider, i den ordning och efter de grunder, som gällande

reglemente föreskriver i fråga om de från anstalten utgående ordinarie

pensionerna.

Beträffande

B. Militära pensionsväsendet

yttrar departementschefen:

1. Pensionstillägg åt f. d. militära befattningshavare m. fl. pensionärer.

Under åberopande av vad jag förut denna dag vid anmälan av

frågorna rörande regleringen av utgifterna under riksstatens elfte huvud
-

14.]

Bidrag till

bestridande

av förvaltningskostnaderna

vid

handelsflottans

pensionsanstalt.

Tilläggspensioner

under

år 1922 åt

pensionstagarna

vid

handelsflottans

pensionsanstalt.

/

16.] .

Pensionstillägg

åt f. d.

militära

s. 4 Kontrollera mot PDF

[6.J

befattningshavare

m. fl.

pensionärer.

[7-]

Dyrtidstillägg

åt f.d. militära

befattningshavare.

L8.J

Dyrtidstillägg

åt pensions - berättigade

änkor och

barn efter

militära befattningshavare.

4 Elfte huvudtiteln: 1922 års tilläggsstat.

titel under punkt 3 anfört hemställer jag, att Kungl. Maj:t måtte föreslå

riksdagen

att, i avbidan på den proposition i ämnet, som

kan bliva riksdagen förelagd, till pensionstillägg åt

f. d. militära befattningshavare m. fl. pensionärer å

tilläggsstat för år 1922 såsom förslagsanslag beräkna

ett belopp av......................................... kronor 375,000.

2. Dyrtidstillägg åt f. d. militära befattningshavare.

Under åberopande av vad jag förut denna dag under »För flera

huvudtitlar gemensamma frågor» anfört i fråga om dyrtidstillägg åt

befattningbavare i statens tjänst m. fl. hemställer jag, att Kungl. Maj:t

måtte föreslå riksdagen

att, i avbidan på den proposition om anvisande

av medel för ändamålet, som kan bliva förelagd riksdagen,

till beredande av dyrtidstillägg under år 1922

åt f. d. militära befattningshavare å tilläggsstat för år

1922 såsom förslagsanslag beräkna

ett belopp av ....................................... kronor 4,100,000.

3. Dyrtidstillägg åt pensionsberättigade änkor och barn efter militära

befattningshavare.

Under åberopande av vad jag förut denna dag under »För flera

huvudtitlar gemensamma frågor» anfört i fråga om dyrtidstillägg åt befattningshavare

i statens tjänst m. fl. hemställer jag, att Kungl. Maj:t

måtte föreslå riksdagen

att, i avbidan på den proposition om anvisande

av medel för ändamålet, som kan bliva förelagd riksdagen,

till beredande av dyrtidstillägg under år 1922

åt pensionsberättigade änkor och barn efter militära

befattningshavare å tilläggsstat för • år 1922 såsom

förslagsanslag beräkna ett belopp av... kronor 1,000,000.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Elfte huvudtiteln: 7922 års tilläggsstat.

4. Dyrtidstillägg åt pensionerade båtsmän och marinsoldater samt

Vadstena krigsmanshuskassas understödstagare.

Under åberopande av vad jag förut denna dag under »För flera

huvudtitlar gemensamma frågor» anfört beträffande dyrtidstillägg åt befattningshavare

i statens tjänst m. fl. får jag hemställa, att Kungl.

Maj:t måtte föreslå riksdagen

att, i avbidan på den proposition om anvisande

av medel för ändamålet, som kan bliva förelagd riksdagen,

till beredande av dyrtidstillägg under år 1922

åt pensionerade båtsmän och marinsoldater samt Vadstena

krigsmanshuskassas understödstagare å tilläggsstat

för år 1922 såsom förslagsanslag beräkna ett belopp

av .................................................. kronor 1,700,000.

19.]

Dyrtidstillägg

åt pensionerade

båtsman

och marinsoldater

samt

Vadstena

krigsmanshuskassas

understödstagare.

Föredragande departementschefen erinrar härefter, att Kungl. Maj:t

enligt finansdepartementet tillhandakommet protokollsutdrag förut på försvarsdepartementets

föredragning beslutat avlåtande till riksdagen av följande

framställning, nämligen:

5. Ersättning i anledning av kroppsskada, ådragen under militärtjänstgöring.

(se bil. 2 vid detta prot. sid. 13)

att riksdagen måtte [10-]

dels medgiva, att den ersättning i anledning av kroppsskada, ^nUdring9 L

ådragen under militärtjänstgöring, som utgått eller utgår såsom sjuk- kroppsskada,

hjälpsersättning eller livränta för tid under år 1922 eller såsom begravningshjälp

i anledning av dödsfall, inträffat under nämnda år, må, därest tjänstgöring.

skadan uppkommit före den 1 januari 1921, höjas med 50 procent

utöver det belopp, vartill ersättningen må bestämmas enligt grunderna

i förordningen den 18 juni 1909 om ersättning i anledning av kroppsskada,

ådragen under militärtjänstgöring,

dels ock för bestridande av härav föranledda kostnader å tilläggsstat

för år 1922 under elfte huvudtiteln anvisa ett förslagsanslag

av...................................................................................... kronor 160,000.

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Elfte huvudtiteln: i922 års tilläggsstat.

Vid bifall till de av mig framställda förslag komma elfte huvudtitelns

anslag å tilläggsstat för år 1922 att uppgå till kronor 24,806,600.

Vad föredragande departementschefen sålunda,

med instämmande av statsrådets övriga ledamöter,

hemställt behagar Hans Maj:t Konungen bifalla.

Ur protokollet:

Olga Gjörloff.

s. 7 Kontrollera mot PDF

Elfte huvudtiteln: 1922 års tlHäggsstat: bil. 1. 7

Utdrag av protokollet över handelsärenden, hållet inför Hans Maj:t

Konungen i statsrådet å Stockholms slott den SI december

1921.

N ärvarande:

Statsministern och ministern för utrikes ärendena Branting, statsråden

Lindqvist, Thorsson, Olsson, Sandler, Nothin, Svensson, Hansson,

Åkerman, Linders, Schlyter, Örne.

Departementschefen, statsrådet Svensson, redogör härefter för de

frågor, som röra reglerandet av vissa utgifter under tilläggsstatens till

riksstaten elfte huvudtitel, avseende handelsdepartementet, och anför

därvid följande:

l:o.

Vid handelsflottans pensionsanstalt äro sedan år 1907 anställda

en kamrerare och sekreterare, en kanslist och en vaktmästare. Enligt

den nämnda år fastställda avlöningsstaten för befattningshavarne hos

anstalten utgingo följande arvoden, nämligen till kamreraren och sekreteraren

2,500 kronor, till kanslisten 1,000 kronor samt till vaktmästaren

600 kronor, allt för år räknat.

Sedermera har Kungl. Maj:t den 28 september 1917 medgivit, att

berörda arvoden finge under ett vart av åren 1917 och 1918 utgå med

följande belopp, nämligen till kamreraren och sekreteraren med 2,750

kronor, till kanslisten med 1,100 kronor och till vaktmästaren med 700

kronor.

Dessa arvoden liksom kostnaderna i övrigt för anstaltens förvaltning

hava bestritts ur anstaltens s. k. förvaltningskostnadsfond.

På därom av direktionen gjord framställning medgav Kungl. Maj:t

den 22 november 1918, att arvodena till befattningshavarne hos pensionsanstalten

finge under år 1919 utgå med 3,300 kronor till kamreraren

och sekreteraren, 1,400 kronor till kanslisten och 850 kronor till

vaktmästaren eller sålunda med sammanlagt 1,450 kronor utöver den år

1907 fastställda staten. Då emellertid förvaltningskostnadsfondens av
-

[4.]

Bidrag till

bestridande

av förvaltningskostnaderna

vid

handelsflottans

pensionsanstalt,

s. 8 Kontrollera mot PDF

8 Elfte huvudtiteln: 1922 års tit/äggsstat: bil, 1.

kastning, sedan de i staten upptagna arvodena till personalen ävensom

övriga förvaltningskostnader därur guldits, för år 1919 beräknades

komma att lämna ett överskott av endast omkring 500 kronor, anbefallde

Kungl. Maj:t tillika statskontoret att till direktionen från handelsock

sjöfartsfonden utbetala ett belopp av högst 1,000 kronor såsom bidragtill

bestridandet av kostnaderna för ifrågavarande arvodesförhöjningar.

För år 1920 hava arvodena till ifrågavarande befattningshavare

utgått med samma belopp som för år 1919; och har såsom bidrag till

bestridandet av arvodeskostnaderna liksom för sistnämnda år beviljats

ett belopp av sammanlagt 1,000 kronor, därav ena hälften, avsedd att

användas under första halvåret, utanordnats från handels- och sjöfartsfonden,

medan återstående beloppet anvisats såsom ett särskilt anslag

å 1920 års tilläggsstat.

Sedan direktionen sedermera i skrivelse den 5 december 1919 hemställt,

att arvodena till ifrågavarande befattningshavare under år 1921

måtte få utgå med 4,000 kronor till kamreraren och sekreteraren, 1,700

kronor till kanslisten och 1,100 kronor till vaktmästaren, samt direktionen

tillika meddelat, att under år 1921 till bestridande av de utöver

staten föreslagna arvodesförhöjningarna endast 450 kronor kunde

tagas i anspråk från förval tningskostnadsfondens avkastning, föreslog

Kungl. Maj:t 1920 års riksdag att såsom bidrag till bestridande av förvaltningskostnaderna

vid anstalten å extra stat för år 1921 anvisa ett

förslagsanslag, högst 2,250 kronor. Denna Kungl. Maj:ts framställning

blev av riksdagen bifallen.

I anledning av en utav Kungl. Maj:t gjord framställning har 1921

års riksdag för samma ändamål på extra stat för år 1922 anvisat enahanda

belopp.

I skrivelse den 29 augusti 1921 har nu direktionen över handelsflottans

pensionsanstalt gjort framställning om beredande åt pensionsanstalten

av medel för enahanda ändamål ej mindre å extra stat för

förra halvåret 1923 med ett belopp av 1,425 kronor än även å tilläggsstat

för år 1922 med ett belopp av 600 kronor.

Till stöd för den sålunda ifrågasatta höjningen, utgörande för år

räknat 600 kronor, av det nu till anstalten utgående bidraget anför

direktionen, att årshyran för anstaltens tjänstelokal från och med den

1 oktober 1921 ökats från 1,000 kronor till 1,600 kronor, att annan

lokal icke kunnat uppbringas, samt att anstalten saknade tillgång för

bestridande av samma hyresökning.

Beträffande användningen av det för första halvåret 1923 äskade

opaginerad Kontrollera mot PDF

!>

Elfte huvudtiteln: 7922 års tilläggsstat: bil. 1.

anslagsbeloppet, 1,425 kronor, avsåges 1,125 kronor, motsvarande halva

beloppet av den för år 1922 beviljade anslagssumman, såsom bidrag

till beredande av arvoden .med enahanda belopp som för år 1922 åt

anstaltens befattningshavare och återstoden, 300 kronor, såsom bidrag

till anstaltens ökade hvreskostnad.

Det för år 1922 avsedda anslagsbeloppet, 600 kronor, skulle helt

och hållet användas såsom bidrag till hyran.

Sedermera har direktionen under hand upplyst, att förvaltningskostnadsfonden

för år 1922 — liksom även för år 1923 — därest nu

rådande förhållanden fortfarande ägde tillämplighet under nämnda två

år, torde komma att utvisa följande inkomster och utgifter:

Inkomster. Utgifter.

Statsanslag............... kronor 2,250 Arvoden..................... kronor 10,200

Räntor å obliga- Hyra.......................... » 1,600

tioner..................... » 9,574 Expenser .................. » 1,000

Räntor å andra medel.

........ ............... » 480 ________________________

Summa kronor 12,304. Summa kronor 12,800.

En brist på 496 kronor komme sålunda att föreligga. Då räntan,

med undantag för räntor å obligationer, beräknats till 4 procent, men denna

räntefot kunde ytterligare gå ned, då expenserna icke kunde exakt uppgivas

men möjligen komme att ökas, samt då nu utgående hyresbelopp

kunde ånyo höjas den 1 oktober 1922, ansåge direktionen de nu äskade

beloppen vara de minsta, som erfordrades för ifrågavarande ändamål.

Då enligt vad jag sedermera från direktionen inhämtat, någon DeparUn^uolägenhet

av att uppskjuta utbetalningen av ett eventuellt anslag för

kalenderåret 1923 till efter den 1 juli samma ar icke komme att för

anstalten uppstå, saknar jag anledning att göra hemställan om anslagsäskande

å övergångsbudgeten.

Vidkommande åter direktionens framställning, i vad densamma

avser anslag å 1922 års tilläggsstat, framgår av den av direktionen

lämnade redogörelsen, att anstalten, med utgångspunkt från nuvarande

inkomst- och utgiftsförhållanden, saknar tillgång till bestridande av den

ökade hyran för anstaltens lokal. Med hänsyn till den inträdda prissänkningen

kunde man ju ifrågasätta, huruvida icke någon nedsättning

i de utöver staten utgående arvodesförhöjningarna till anstaltens personal

borde vidtagas. Då emellertid dyrtidstillägg icke utgått på arvodena

Bihang till riksdagens ■protokoll 1922. 1 samt. 2 höft. (Nr 2.) 2

s. 10 Kontrollera mot PDF

[5.]

Titläggspen - sioner under

år 1922 åt

pensionstagame

vid

handelsflottans

pentionsanstalt.

10 Elfte huvudtiteln: 1922 års tilläggsstat: bil. 1.

till ifrågavarande personal, har jag funnit mig åtminstone för närvarande

böra avstå från att påyrka någon sänkning av samma arvoden.

Vid sådant förhållande lärer anslag för bestridande av den ökade hyreskostnaden

till det av direktionen begärda beloppet nu böra äskas av

riksdagen.

Jag hemställer alltså, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen

att till bestridande, i enlighet med vad av mig

förordats, av förvaltningskostnader vid handelsflottans

pensionsanstalt å tilläggsstat för år 1922 under elfte

huvudtiteln anvisa ett förslagsanslag, högst kronor 600.

2:o.

På framställning av Kungl. Maj:t har riksdagen för vart och ett

av åren 1919, 1920 och 1921 för beredande av tilläggspensioner åt

pensionstagarne vid handelsflottans pensionsanstalt å tilläggsstat för

åren 1919 och 1920 under riksstatens tionde huvudtitel och för år 1921

under elfte huvudtiteln anvisat ett förslagsanslag av 106,000 kronor.

Vid föredragning den 7 juli 1921 av riksdagens skrivelse den 20

juni 1921, nr 11 B, däri riksdagen anmält bland annat sitt beslut att

för samma år bevilja omförmälda anslag, bemyndigade Kungl. Maj:t

direktionen över handelsflottans pensionsanstalt att till envar, som i

enlighet med bestämmelserna i reglementet för anstalten och direktionens

därå grundade beslut under år 1921 eller någon del däräv uppbure

pension från anstalten, utbetala tilläggspension med följande belopp,

nämligen inom anstaltens första klass med 80 kronor, inom den andra

klassen med 60 kronor, inom den tredje klassen med 50 kronor och inom

den fjärde klassen med 45 kronor, därvid skulle iakttagas, att tilläggspensionerna

skulle till vederbörande pensionärer utgå å de tider, i den

ordning och efter de grunder, som gällande reglemente föreskreve ifråga

om de från anstalten utgående ordinarie pensionerna. Tillika bemyndigades

direktionen att under år 1921 hos statskontoret, i män av behov

och mot redovisningsskyldighet, rekvirera för utbetalande av dylika

tilläggspensioner erforderliga medel, som statskontoret skulle hava att

till direktionen utanordna från förenämnda, av riksdagen för beredande

under år 1921 av tilläggspensioner åt pensionstagarne vid handelsflottans

pensionsanstalt å tilläggsstat'' för år 1921 anvisade förslagsanslag av

106,000 kronor.

s. 11 Kontrollera mot PDF

11

Elfte huvudtiteln: i922 års tilläggsstat: bil. 1.

I sin ovannämnda skrivelse den 29 augusti 1921 liar nu direktionen

över handelsflottans pensionsanstalt hemställt, att Kungl. Maj:t

måtte vidtaga åtgärder för beredande av tilläggspensioner ej mindre för

år 1922 än även för första halvåret 1923 till pensionstagarne vid anstalten

samt för ändamålet hos riksdagen begära anvisande av medel

dels å tilläggsstat för år 1922 till samma belopp som för år 1921 eller

106,000 kronor, dels ock å extra stat för förra halvåret 1923 med hälften

av sagda belopp eller 53,000 kronor.

Då de skäl, som föranlett beviljandet av för berörda tilläggspensioner,

i stort sett kvarstå oförändrade, tillstyrker jag, att även för år

1922 å tilläggsstat äskas medel för beredande av dylika pensioner.

Anslagsbeloppet torde böra bestämmas "till detsamma som för föregående

trenne år. Någon ändring i tilläggspensionernas belopp eller i grunderna

för desammas utgående ifrågasätter jag ej.

Beträffande däremot direktionens hemställan, i vad densamma avser

anslag för första halvåret 1923, finner jag samma hemställan icke böra

nu föranleda någon Kungl. Maj:ts åtgärd. Då anslag för här ifrågavarande

ändamål hittills alltid beviljats å tilläggsstat och sålunda icke

utbetalats förrän under senare hälften av det år, anslaget avsett, synes

mig nämligen någon olägenhet svårligen kunna uppstå, om, till lättande

av belastningen å övergångsbudgeten, hela det anslag, varom för år 1923

kan bliva fråga, uppföres å riksstaten för tiden 1 juli 1923—30 juni 1924.

. Jag hemställer alltså, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen att

för beredande under år 1922 av tilläggspensioner

åt pensionstagarne vid handelsflottans pensionsanstalt

å tilläggsstat för år 1922 under elfte huvudtiteln

anvisa ett förslagsanslag av................. kronor 106,000,

förklara, att tilläggspensionerna skola till pensionstagarne

utgå med följande belopp, nämligen inom

anstaltens första klass med 80 kronor, inom den andra

klassen med 60 kronor, inom den tredje klassen med

50 kronor och inom den fjärde klassen med 45

kronor, samt

medgiva, att tilläggspensionerna må till vederbörande

pensionärer utgå å de tider, i den ordning

och efter de grunder, som gällande reglemente föreskriver

i fråga om de från anstalten utgående ordinarie

pensionerna.

Departements
chefen.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Elfte huvudtiteln: 1922 års tf/läggsstat: bil. 1.

Vad departementschefen sålunda hemställt, däri

statsrådets övriga ledamöter instämma, behagar Hans

Maj:t Konungen bifalla och förordnar, att utdrag av

detta protokoll skall tillställas finansdepartementet för

iakttagande vid uppgörande av förslag till reglering

av utgifterna under tilläggsstatens för år 1922 elfte

huvudtitel.

Ur protokollet:

Elin Rydeberg.

s. 13 Kontrollera mot PDF

Elfte huvudtiteln: 1922 års t/lläggsstatbil. 2.

13

Utdrag av protokollet över försvarsärenden, hållet inför Hans May.t

Konungen i statsrådet å Stockholms slott den 22 december 1921.

• Närvarande:

Statsministern och ministern för utrikes ärendena Branting, statsråden

Lindqvist, Olsson, Sandler, Nothin, Svensson, Hansson, Åkerman,

Linders, Schlyter, Örne.

Departementschefen, statsrådet Hansson anför:

Under åberopande av vad jag under punkt 10:o av det vid årets

statsverksproposition, elfte huvudtiteln, fogade statsrådsprotokollet över

försvarsärenden anfört, får jag hemställa, att Kungl. Maj:t måtte föreslå

riksdagen

dels medgiva, att den ersättning i anledning av

kroppsskada, ådragen under militärtjänstgöring, som

• utgått eller utgår såsom sjukhjälpsersättning eller liv
ränta

för tid under år 1922 eller såsom begravningshjälp

i anledning av dödsfall, inträffat under nämnda

år, må, därest skadan uppkommit före den 1 januari

1921, höjas med 50 procent utöver det belopp, vartill

ersättningen må bestämmas enligt grunderna i förordningen

den 18 juni 1909 om ersättning i anledning

av kroppsskada, ådragen under militärtjänstgöring,

✓ dels ock för bestridande av härav föranledda

kostnader å tilläggsstat för år 1922 under elfte huvudtiteln

anvisa ett förslagsanslag av 160,000 kronor.

Till denna av statsrådets övriga ledamöter biträdda

hemställan behagar Hans Maj:t Konungen lämna

bifall samt förordnar, att utdrag av statsrådsprotokollet

[10.]

Ang. ersättning

i anledning

av

kroppsskada y

ådragen

under militärtjänst

g Kring.

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Elfte huvudtiteln: 7922 års tillägsstat: bil. 2.

rörande detta ärende skall tillställas finansdepartementet

för iakttagande vid uppgörande av förslag till reglering

av utgifterna under riksstatens elfte huvudtitel

på tilläggsstat för år 1922.

Ur protokollet:

E. Lilliebjörn.

s. 15 Kontrollera mot PDF

Punkt

Kitta huvudtiteln 1922 års tiUåggsstat.

15

Sammandrag och register

till

Elfte huvudtiteln å 1922 års til länsstat.

Sid.

NP

A. Civila pensionsväsendet.

Pensionstillägg åt f. d. civila befattningshavare i statens

tjänst m. fl. pensionärer, förslagsanslag.................

Dyrtidstillägg åt f. d. civila befattningshavare i statens

tjänst m. fl. pensionärer, förslagsanslag..................

Dyrtidstillägg åt pensionsberättigade änkor och barn

efter civila befattningshavare i statens tjänst m. fl., förslagsanslag

.........................................................

Bidrag till bestridande av förvaltningskostnaderna vid

handelsflottans pensionsanstalt, förslagsanslag, högst

Tilläggspensioner under år 192:2 åt pensionstagarna vid

handelsflottans pensionsanstalt, förslagsanslag.........

B. Militära pensionsväsendet.

Pensionstillägg åt f. d. militära befattningshavare m. fl.

pensionärer, förslagsanslag ..................................

Dyrtidstillägg åt f. d. militära befattningshavare, förslagsanslag

........................''...........................

Dyrtidstillägg åt pensionsberättigade änkor och barn

efter militära befattningshavare, förslagsanslag ......

Dyrtidstillägg åt pensionerade båtsmän och marinsoldater

samt Vadstena krigsmanshuskussas understödstagare,

förslagsanslag.....................................................

Ersättning i anledning av kroppsskada, ådragen under

militärtjänstgöring, förslagsanslag ........................

Summa

Extra

anslag

Kronor

Extra

anslag

Kronor

1 865,000

111,900,000

1 4,600,000

600

106,000

17,471,600

1 375,000

1 4,100,000

1 1,000,000

1 1,700,000

160.000

7,335,000

| 24,806,600-

:

1 Beräknat belopp.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Statens affärsverksamhet: 1922 års tUläggsstat.

1

Statens affärsverksamhet.

Utdrag av protokollet över finansärenden, hållet inför Hans Maj:t

Konungen i statsrådet å Stockholms slott den 7 januari 1922.

Närvarande:

Statsministern och ministern för utrikes ärendena Branting, statsråden

Lindqvist, Thorsson, Olsson, Sandler, Nothin, Svensson, Hansson,

Åkerman, Linders, Schlyter, Örne.

Chefen för finansdepartementet, statsrådet Thorsson, anhåller härefter

att få anmäla fråga om anslag till täckande av driftförlust vid

kanalverken.

Därvid erinrar departementschefen, att Kungl. Maj:t tidigare denna

dag på kommunikationsdepartementets föredragning (bil. 1) beslutat

föreslå riksdagen att för täckande av förluster under åren 1919—1921

å driften vid Trollhätte kanal verk och Södertälje kanal verk anvisa å

tilläaqsstat för år 1922 under titeln verkliga utgifter ett förslagsanslag,

högst, kronor 375,800.

Departementschefen hemställer,

att berörda anslag i förslaget till tilläggsstat till

riksstaten för år 1922 upptages under en särskild

huyudtitel: »Statens affärsverksamhet» med ovan angivna

belopp ............................................. kronor 375,800.

Vad föredragande departementschefen sålunda,

med instämmande av statsrådets övriga ledamöter, hemställt

behagar Hans Maj:t Konungen bifalla.

Ur protokollet:

Olga Gjorlof.

Bihang till riksdagens protokoll 1922. 1 sand. 2 käft. (Nr 2.)

1

s. 1 Kontrollera mot PDF

Statens affärsverksamhet: 1922 års tUläggsstat; bil. 1.

I

Statens affärsverksamhet.

Utdrag av protokollet över kommunikationsärenden, hållet inför Hans

Maj:t Konungen i statsrådet å Stockholms slott den 7 januari

1922.

Närvarande:

Statsministern och ministern för utrikes ärendena Branting, statsråden

Lindqvist, Thorsson, Olsson, Sandler, Nothin, Svensson, Hansson,

Åkerman, Linders, Schlyter, Örne.

Departementschefen, statsrådet Örne anför:

I skrivelse den 29 september 1921 har vattenfallsstyrelsen gjort

framställning om anvisande av medel till täckande av förlust å driften

vid Trollhätte och Södertälje kanalverk under åren 1919—1922, och har

styrelsen därvid anfört följande:

»På grund av att avgifterna för begagnande av Trollhätte kanal och Södertälje

kanal ej under senare år ansetts kunna höjas i så hög grad, att de ökade

utgifterna och den samtidigt minskade trafiken kunnat kompenseras, hava de båda

kanalernas drift från och med år 1919 gått med förlust. På skäl, som i särskild

skrivelse denna dag angående kanalavgifternas fastställande för år 1922 angivits,

anser sig styrelsen nödsakad räkna med avsevärd förlust å kanalverkens rörelse

även under år 1922. Däremot är enligt styrelsens förmenande ej för närvarande

möjligt att göra någon ens sannolik beräkning angående motsvarande förhållanden

för år 1923.

De hittills uppkomna, respektive beräknade förlusterna utgöra:

Å rörelsen under år

För Trollhätte För Söderlälj

kanalverk kanalverk

c:a kr. c:a kr.

1919 .........................

1920 .........................

1921 .........................

1922 .........................

12,627

39,559

240,000

75,000

18,764

34,812

30,000

3,000

Summa kronor

367,186

86,576.

Bihang till riksdagens protokoll 1922. 1 sand.

2 höft. (Nr 2.)

Vattenfalls
ttyrelsen.

1

s. 2 Kontrollera mot PDF

Statekontorel.

Departements
chefen.

2 Statens affärsverksamhet: 1922 års tilläggsstat: bil. 1.

Härvid har förutsatts, att kanalavgifterna för år 1922 komma att utgå efter

samma normer som nu gälla. Sammanlagt kan således en förlust av c:a 450,000

kronor väntas föreligga vid 1922 års utgång.»

Under framhållande av att det sålunda beräknade förlustbeloppet

icke torde kunna förskotteras med av styrelsen disponerade medel, har

styrelsen hemställt, att för täckande av detsamma måtte å .tilläggsstat

för år 1922 anvisas ett förslagsanslag av 450,000 kronor.

Statskontoret, som den 17 oktober 1921 avgivit infordrat utlåtande

över vattenfallsstyrelsens framställning, framhåller, att vattenfallsstyrelsen

jämlikt sin instruktion är skyldig att till statsverket inleverera överskott

å sin rörelse och sålunda icke kan bliva i tillfälle att täcka förluster å

rörelsen vid statens kanalverk, samt förordar, att medel anvisas för

ändamålet under titeln »verkliga utgifter». Som emellertid storleken av

den förlust, som möjligen komme att uppstå under år 1922, svårligen

läte sig beräknas, borde, enligt statskontorets förmenande, medel för

täckande av densamma icke nu böra begäras. Icke heller förlusten för

år 1921 vore visserligen ännu till siffran känd, men på grund av att

svårigheter kunde möta för vattenfallsstyrelsen att fortfarande förskottera

det avsevärda belopp, vartill förlusten för sagda år beräknats uppgå,

ansåge statskontoret likväl anslag därför böra redan nu äskas.

Med stöd av vad sålunda anförts har statskontoret föreslagit, att

för ändamålet matte äskas ett belopp, motsvarande summan av de under

åren 1919 och 1920 uppkomna förlusterna, tillhopa 105,762 kronor, och

det för år 1921 beräknade förlustbeloppet, 270,000 kronor, eller i runt

tal 375,800 kronor att utgå å tilläggsstat för år 1922 såsom förslagsanslag,

högst.

De under vattenfallsstyrelsens förvaltning stående olika grenarna

av statens affärsverksamhet hava, jämlikt Kungl. Maj:ts brev den 30

maj 1919, från och med år 1920 sammanförts till tre i bokföringshänseende

från varandra skarpt avgränsade grupper, kanalverk, kraftverk

och fastighetsförvaltning, vilka i riksstaten redovisas var för sig. Det

torde därför vara ur budgetsteknisk synpunkt olämpligt att år från år

balansera å en av dessa grupper uppkommen förlust medelst anlitande

av överskottsmedel från en annan grupp. I likhet med vad som skett

beträffande driftförlust vid postverket år 1920 torde det bliva nödvändigt,

att för täckande av nu ifrågavarande förluster å rörelsen vid statens

kanalverk anvisas ett särskilt belopp under titeln »verkliga utgifter», och

torde detta anslag lämpligen böra äskas å tilläggsstat för år 1922 såsom

s. 3 Kontrollera mot PDF

Statens affärsverksamhet: 1922 års tllläggsstat: bil. 1. 3

förslagsanslag, högst. På av statskontoret anfört skäl anser jag det

emellertid icke böra ifrågasättas att redan nu begära medel till täckande

av den brist, som möjligen kommer att uppstå under innevarande år.

Jag hemställer därför, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen

att för täckande av förluster under åren 1919—

1921 å driften vid Trollhätte kanalvex-k och Södertälje

kanalverk anvisa å tllläggsstat för år 1922 under

titeln verkliga utgifter ett förslagsanslag,

högst............................................ kronor 375,800.

Till denna av statsrådets övriga ledamöter biträdda

hemställan behagar Hans Maj:t Konungen lämna

bifall samt förordnar, att utdrag av detta protokoll

skall överlämnas till finansdepartementet för iakttagande

vid uppgörande av förslag till reglering av utgifterna

å tilläggsstaten för år 1922.

Ur protokollet:

August Wrede.

s. 1 Kontrollera mot PDF

Utgifter för kapitalökning: 1922 års tilläggsstat.

1

Tilläggsstaten för år 1922.

Utgifter för kapitalökning.

Utdrag av protokollet över finansärenden, hållet inför Hans Maj:t

Konungen i statsrådet å Stockholms slott den 7 januari 1922.

Närvarande:

Statsministern och ministern för utrikes ärendena Branting, statsråden

Lindqvist, Thorsson, Olsson, Sandler, Nothin, Svensson, Hansson,

Åkerman, Linders, Schlyter, Örne.

Chefen för finansdepartementet, statsrådet Thorsson anhåller härefter

att få anmäla de frågor, som röra regleringen å tilläggsstaten för

år 1922 av statens

utgifter för kapitalökning.

Härvid .anför departementschefen följande:

Vad först angår anslag till

statens affärsverksamhet,

får jag erinra, att Kungl. Maj:t på kommunikationsdepartementets föredragning

förut denna dag besluta avlåtande till riksdagen av vissa

framställningar, varom i bilagda utdrag av protokollet över kommunikationsärenden

(se bil. 1) närmare förmäles.

Beträffande de för år 1922 sålunda ifrågasatta anslagen hemställer

jag, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen medgiva,

att vart och ett av desamma må utgå av lånemedel.

Bihang till riksdagens protokoll 1922. 1 samt. 2 haft. (Nr 2.)

1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2 Utgifter för kapitalökning: 1922 års tllläggsstat.

Vidkommande därefter ifrågasatta anslag till

• statens ntlåningsfonder

ber jag få erinra, att Knngl. Maj:t på socialdepartementets och jordbruksdepartementets

föredragning förut denna dag samt på handelsdepartementets

föredragning den 31 december 1921 beslutit avlåtande

till riksdagen av vissa framställningar, varom i bilagda utdrag av protokollen

över social-, jordbruks- och han de! särenden (se bil. 2, 3 och 4)

närmare förmäles; och hemställer jag beträffande samtliga ifrågavarande

anslag till statens utlåningsfonder, att Kung!. Maj:t måtte föreslå riksdagen

medgiva,

att desamma må utgå av lånemedel.

Slutligen anhåller jag få upptaga fråga om

återbetalning av vissa till rörelsekapital för statens bränslekommission

anvisade anslag.

[1.] På förslag av Kungl. Maj:t anvisade 1921 års riksdag å tilläggs
Återhetsning

gtat för gamma år bland utgifter för kapitalökning under rubriken »återröreisekapital

betalning av tillfälliga lånemedel» till återbetalning av vissa till statens

för statens kristidskommissioner å 1917 och 1918 års tilläggsstater anvisade anslag

kommission dels till återbetalning av anslag till statens industrikommission ett föranvisade

slagsanslag, högst, 5,700,<''00 kronor, dels till återbetalning av anslag

anslag. ^ statens bränslekommission ett förslagsanslag, högst, 64,300,000 kronor;

och skulle dessa belopp utgå med 22 miljoner kronor från rusdrycksmedelsfonden,

30 miljoner kronor från överskott, uppkomna genom

krigsförsäkringskommissionens verksamhet, och 18 miljoner kronor från

kassafonden. Den närmare motiveringen för Kungl. Maj:ts förslag i

ämnet återfinnes dels i det vid propositionen nr 2 till nämnda års riksdag

under rubrik »utgifter för kapitalökning: 1921 års tilläggsstat»

fogade utdrag av statsrådsprotokollet över finansärenden för den 7

januari 1921, dels ock i det vid propositionen nr 368 till samma riksdag

fogade utdrag av statsrådsprotokollet över finansärenden för den 6 juni

1921; och tillåter jag mig nu att för frågans närmare kännedom hänvisa

till nämnda båda protokollsutdrag.

I de beräkningar över riksgäld skontorets inkomster och utgifter

under tiden 1 januari—30 juni 1923, som fullmäktige i riksgäldskontoret

med skrivelse den 13 oktober 1921 överlämnat, har meddelats,,

s. 3 Kontrollera mot PDF

Utgifter för kapitalökning: 1922 års tilläggsstat. 3

bland annat, att bränslekommissionens återstående skuld till riksgäldskontor

vid tiden för skrivelsens avlåtande utgjorde omkring 5(i miljoner

kronor. Enligt vad jag under hand inhämtat lärer det icke vara

att förvänta, att kommissionen skall kunna återgälda någon avsevärd

del av sagda belopp. Ifrågavarande skuld synes mig böra till sin

huvudsakliga del snarast möjligt likvideras, förslagsvis till ett belopp

av 50 miljoner kronor redan år 1922. De för ändamålet erforderliga

medel torde enligt min tanke, såsom jag tidigare i dag i samband med

behandlingen av inkomsterna meddelat, böra anskaffas genom anlitande

av statsverkets kassafond. Anslaget ifråga torde böra uppföras såsom

utgift för kapitalökning att utgå av andra statsinkomster än lånemedel.

Förutom bränslekommissionens förberörda skuld återstår av kommissionsskulden

allenast ett belopp å sammanlagt inemot 30,000 kronor

för industrikommissionens vidkommande. Den vidare avvecklingen av

kommissionskrediten synes mig böra anstå, då den slutliga förlusten

ännu ej kan definitivt fastställas.

På grund av vad sålunda anförts får jag hemställa, att Kungh

Maj:t måtte föreslå riksdagen

att under rubriken »Utgifter för kapitalökning:

Återbetalning av tillfälliga lånemedel» till återbetalning

av vissa till rörelsekapital för statens bränslekommission

å 1917 och 1918 års till äggsstater anvisade anslag

å tilläggsstat för år 1922 såsom förslagsanslag, högst,

uppföra ett belopp av..................... kronor 50,000,000

att utgå av andra statsinkomster än lånemedel.

Slutligen hemställer jag, att en förteckning över de å tilläggsstat

för år 1922 föreslagna utgifterna för kapitalökning måtte få såsom bil. 5

fogas vid detta protokoll.

Vad föredragande departementschefen sålunda,

med instämmande av statsrådets övriga ledamöter,

hemställt behagar Hans Maj:t Konungen bifalla.

Ur protokollet:

Olga Gjorlof.

s. 1 Kontrollera mot PDF

Utgifter för kapitalökning: bil. 1: 1922 års tilläygsstat.

1

Bil. I.

Utgifter för kapitalökning.

Utdrag av protokollet över kommunikationsårenden, hållet inför

Hans May.t Konungen i statsrådet å Stockholms slott den

7 januari 1922.

Närvarande:

Statsministern och •ministern för utrikes ärendena Bkanting, statsråden

Lindqvist, Thorsson, Olsson, Sandler, Nothin, Svensson, Hansson, Åkerman,

Linders, Sciilyter, Örne.

Chefen för kommunikationsdepartementet, statsrådet Örne anmäler

frågan om de anslag för kapitalökning, som beträffande de affärsdrivande

verken under kommunikationsdepartementet ansetts böra anvisas å tillläggsstat

för år 1922, och anför:

Bihang till riksdagens protokoll 1922. 1 samt. 2 Käft.

1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Utgifter för kapitalökning: bil. 1: 1922 års tillägg sstat.

Statens vattenfallsverk.

A. Kanalverk.

Trollhätte kanal.

[1.] För Trollhätte kanals ombyggnad har riksdagen, utöver det ur
Trollhfttte

sprungligen beräknade kostnadsbeloppet, 22,800,000 kronor, på tilläggskanal.

stat för år 1918 anvisat 700,000 kronor. Därjämte hava särskilda medel

anvisats för fyrbelysning i kanalen ävensom för vissa arbeten för utvidgning

av Stallbackakanalen m. in., vilka ej varit inbegripna i den

ursprungliga planen.

I enlighet med vattenfallsstyrelsens framställning i ämnet föreslog

Kungl. Maj:t i nästlidet års statsverksproposition riksdagen att för

kompletterings- och förbättringsarbeten å Trollhätte kanal på tilläggsstat

för år 1921 anvisa ett reservationsanslag av 775,000 kronor. Av

detta belopp voro 500,000 kronor avsedda för vissa av styrelsen i huvudsak

redan utförda kompletteringsarbeten å kanalen samt 275,000 kronor

för vissa förbättringsarbeten, vilka icke upptagits i den ursprungliga

planen.

Med hänsyn till det fortgående prisfallet och då vissa mindre begränsningar

i planen för kompletteringsarbeten a syntes utan större olägenhet

kunna företagas, ansåg riksdagen det för ifrågavarande ändamål

äskade beloppet kunna nedsättas till 625,000 kronor samt beviljade alltså

sistnämnda belopp.

Vattenfalls- I skrivelse den 19 september 1921 har nu vattenfallsstyrelsen bestyrelsen.

gärt ytterligare anslag av 130,000 kronor på tilläggsstat för år 1922

för utförande av kompletterings- och förbättringsarbeten å kanalanläggningarna.

Härom yttrar styrelsen:

»Med anledning av 1921 års riksdags beslut i ämnet bar vattenfallsstyrelsen

nödgats inskränka de arbeten, som avsågos utförda med anlitande av det ursprungligen

begärda beloppet, varvid styrelsen funnit sig nödsakad i första hand

disponera 500,000 kronor såsom fyllnadsanslag för i huvudsak redan utförda arbeten

vid Trollhätte kanals ombyggnad.

s. 3 Kontrollera mot PDF

3

Utgifter för kapitalökning: bil. 1: 1922 års tillägg sstat.

Slutlig anmälan om för kanalombyggnaden ytterligare behövligt anslag är [1.]

styrelsen ei för närvarande i tillfälle att lämna, då frågan om vissa ersättningar

till Lilla Edets Pappersbruks Aktiebolag ännu är under provning vid domstol.

Med äskande av sådant anslag måste därför tills vidare anstå.

Av återstående 125,000 kronor å ifrågavarande, av 1921 års riksdag anvisade

belopp har styrelsen beräknat använda 100,000 kronor till förbättring av

fyranordningar och farledsränna för kanalinloppet. vid Vänersborg samt 25,000

kronor för vissa förbättringsarbeten vid torrdockan i Trollhättan, av mindre omfattning,

än tidigare avsetts. , .,

Emellertid har styrelsen funnit den redan förra året föreslagna utvidgningen

av förrådslokalerna vid Åkersberg, som sålunda i brist på medel fått anstå, ej

kunna utan allvarligare svårigheter ytterligare uppskjutas, varför styrelsen anser

sig böra föreslå anvisande av medel härtill å 1922 års tilläggsstat Vidare har

befunnits, att för trafiksäkerhetens tryggande, särskilt för störa fartyg, krävas

bättre signalanordningar än de nu befintliga, och böra dessa iordningställas till

nästa seglationsårs början.

Slutligen har i samband med kanalombyggnaden mast vidtagas vissa omläggningar

av de elektriska ledningarna från Trollhätte kraftverk till Akersberg

och de °nya slussarna vid Trollhättan samt av därtill hörande transformatoranläggning,

vilka arbeten ej ingingo i kanalombyggnadsplanen.

Nu angivna kompletterings- och förbättringsarbeten, rörande förradslokaler,

signalanordningar samt elektriska ledningar med transformatoranläggning, beräknas

draga en kostnad av sammanlagt 130,000 kronor.»

Då de arbeten, varför anslag nu äskas — och särskilt anordningärna

för trafiksäkerhetens tryggande — synas nödvändiga och desamma

torde med det snaraste böra komma till utförande, vill jäg till^

styrka vattenfallsstyrelsens föreliggande framställning. Framhållas må

ock, att det av mig nu förordade beloppet med 20,000 kronor understiger

den av 1921 års riksdag gjorda nedsättningen, 150,000 kronor, i

då äskat anslag för kompletterings- och förbättringsarbeten å Trollhätte

kanal. o o

Jag hemställer alltså, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen

att för kompletterings- och förbättringsarbeten a

Trollhätte kanal på tilläggsstat för år 1922 anvisa ett

reservationsanslag av........kronor 130,000.

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Utgifter för kapitalökning: bil. 1: 1922 års tilläggsstat.

[2.]

TrollhHtfo

kraftstations

tredj<

utbyggnad.

Departe
mentschefen.

B. Kraftverk.

Trollhätte kraftverk.

1. Trollhätte kraftstations tredje utbyggnad.

Till den tredje utbyggnaden av. kraftanläggningen vid Trollhättan

hava för åren 1914—1919 beviljats sammanlagt 11,480,000 kronor, varjamte

1921 års riksdag anvisat ett fyllnadsanslag på tilläggsstat för

samma ar av 1,000,000 kronor, tillhopa således 12,480,000 kronor. Dessutom

har för elektrisk 50-periodsutrustning vid samma anläggning beviljats

1,000,000 kronor.

Vattenfallsstyrelsen yttrar nu följande:

»Beträffande de för 50-periodsutrustningen änslagna medel bar vattenfallsstyrelsen

redan i skrivelse den 29 september 1920 anmält, att dessa icke torde

bliva tillräckliga för arbetets fullbordande och att fyllnadsanslag för ändamålet

skulle komma att begäras a tilläggsstat för år 1922.

Sedan nu överenskommelser om samtliga till ifrågavarande arbete hörande

leveranser av större betydelse äro träffade och arbetena äro till stor del fullbordade,

kan totalkostnaden för 50-periodsutrustningen beräknas komma att uppgå

i omkring 1,250,000 kronor, vadan för denna del alltså erfordras ett tilläggsanslag

av 250,000 kronor. '' 66

i . Emellertid det även visat sig- att det år 1921 beviljade fyllnadsanslaget

for den tredje utbyggnaden vant något för lågt beräknat och att för samma

ändamål ytterligare erfordräs omkring 150,000 kronor, huvudsakligen beroende på

att kostnaderna för tillbyggnad av och omändringar i ställverksbyggnaden stigit

till större belopp, än som för ett år sedan kunde beräknas.»

Då 50-periodsutrustningen utgjorde en kompletterande del av kraftstationens

tredje utbyggnad och anslagen därtill följaktligen borde redovisas

i sammanhang med anslagen till den tredje utbyggnaden i dess

helhet, har vattenfallsstyrelsen hemställt, att Kungl. Maj:t måtte föreslå

riksdagen, att för täckande av kostnaderna för fullbordandet av Trollhätte

kraftstations tredje utbyggnad, inklusive 50-periodsutrustningen,

bevdja ett fyllnadsanslag av 400,000 kronor å tilläggsstat för år 1922.

Mot det av styrelsen äskade beloppet har jag intet att erinra.

Jag hemställer därför, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen

att för fullbordandet av Trollhätte kraftstations

tredje utbyggnad, däri inbegripet stationens förseende

med 50-periodsutrustning, på tilläggsstat för år 1922

anvisa ett reservationsanslag av . . . kronor 400,000.

s. 5 Kontrollera mot PDF

Utgifter för kapitalökning: bil. 1: 1922 års tillagysstat. 5

Under åberopande av vad jag denna dag anfört till statsrådsprotokollet

i fråga om anslagsäskandena för statens vattenfallsverks

räkning under punkterna 25 och 26 i avdelningen Utgifter för kapitalökning

för tiden 1 januari—30 juni 1923 får jag hemställa, att Kung].

Maj:t måtte föreslå riksdagen

att för profilreglering av Göta älv mellan Troll- [3.]

kattan ock Vargön på tilläggsstat för år 1922 anvisa

ett reservationsanslag av......kronor 800,000;

att till utförande av förberedande åtgärder för [4.]

Vänerns reglering på tilläggsstat för år 1922 anvisa ett

reservationsanslag av........kronor 300,000-

Lule älvs kraftverk.

Med hänvisning till vad jag under punkterna 28 och 29 i omförmälda

statsrådsprotokoll anfört får jag vidare hemställa, att Kung]. Maj:t

måtte föreslå riksdagen

att för inlösen av egna hem och handelslokaler, [5.]

som uppförts å av vattenfallsstyrelsen upplåtna tomter

vid Harsprånget, på tilläggsstat för år 1922 anvisa ett

reservationsanslag av........kronor 510,000;

att för fortsättande av arbetena för reglering av [6.]

Suorvasjöarna på tilläggsstat för år 1922 anvisa ett

reservationsanslag av.......kronor 1,500,000.

Älvkarleby kraftverk.

Kostnader för Flaten- och Snesensjöarnas reglering.

Under år 1916 bildades den s. k. Dalälvens regleringsförening [7.]

u. p. a., vilken har till uppgift att till gemensam nytta för föreningens Kostnader

medlemmar reglera vattenframrinningen i Dalälven och dess tillflöden.^ liesen"

Kungl. Maj:t har bemyndigat vattenfallstyrelsen dels den 30 juni 1916 sjöarnas

att för Älvkarleby vattenfall jämte Stall- och Nygårdsforsarna, dels ock regering,

den 25 januari 1918 att jämväl för Tyttboforsen ingå som medlem av

ifrågavarande förening.

s. 6 Kontrollera mot PDF

6 Utgifter för kapitalökning: bil. 1: 1922 års tilläggsstat.

Enligt stadgarna för Dalälvens regleringsförening är föreningen

efter de olika regieringsföretag, som den är avsedd att främja, indelad i

8 sektioner, var och en omfattande olika till Dalälvens flodsystem hörande

sjöar. Beträffande tillskott till kostnaderna för regleringarnas utförande är

varje sektion ett företag för sig. För varje regleringsföretag hava medlemmarna

— vad staten angår dock först efter beslut i varje fall av statsmakterna

— att tillskjuta dels ett belopp A, avsett att täcka anläggningskostnader

för företaget ävensom skadeersättningar i anledning av

detsamma, dels ock ett belopp B, varav räntan skall användas till täckande

av driftkostnader och övriga utgifter för företaget. I mån av

behov äger föreningen därjämte, enligt i § 12 av stadgarna angivna

grunder, besluta uttaxering å medlemmarna.

Med bifall till Kungl. Maj:ts därom gjorda framställningar har

riksdagen tidigare beviljat medel till bestridande av på staten belöpande

andel av kostnaden för vissa regleringsåtgärder inom Dalälvens flodområde.

I skrivelse den 3 november 1921 bar nu vattenfallsstyrelsen gjort

framställning om kronans deltagande i kostnaden för reglering av Flatenoch

Snesensjöarna. Till stöd härför anför styrelsen följande:

»Å sammanträde den 28 maj 1921 beslöt Dalälvens regleringsförening,

bland annat, att ansökan om tillstånd till reglering av Flaten- och Snesensiöarna

skulle anhängiggöras av samtliga medlemmar av Nås’ sektion, dock under förutsättning

att Kungl. Maj:t och kronan sist inom ett år efter beslutets dag till

föreningens styrelse avlämnade förbindelse att till företagets utförande lämna de

bidrag, som enligt föreningens stadgar ålåge ägare av vattenfall. Vidare beslöt

föreningen, att dess medlemmar skulle, i enlighet med stadgarnas föreskrift, för

täckande av kostnaderna för samma regleringsföretag, tillskjuta för vardera företaget

dels ett belopp A (kostnad för anläggning m. m.), dels ock ett belopp B

(kapital, vars ränta täcker underhälls- och driftkostnader), och fastställdes beloppen

A och B för Flatensjöarnas reglering till respektive 180,000 kronor och

210.000 kronor, samt för Snesensjöarnas reglering till 115,000 kronor respektive

180.000 kronor.

Med avseende å de för regleringen av Flatensjöarna behövliga beloppen

kommer, enligt verkställd fördelning, av beloppet A på kronans del för Älvkarlebyfallet

19,240 kronor och för Tyttbofallet 5,370 kronor eller tillhopa 24,610

kronor. Beträffande B-beloppet bliva motsvarande siffror 22,440 kronor, respektive

6,270 kronor.

I fråga om Snesensjöarnas regleringsföretag kommer av beloppet A att på

kronans del för förstnämnda fäll belöpa 12,290 kronor och för det senare 3,430

kronor eller sammanlagt 15,720 kronor samt av beloppet B 19,240 kronor för

Älvkarlebyfallet och 5,370 kronor för Tyttboforsen.

Inbetalningen av A- och B-beloppen skall, enligt 8 § i föreningens stadgar,

för varje föreningsmedlemmarna tillhörigt vattenfall fullgöras medelst reverser,

s. 7 Kontrollera mot PDF

Utgifter för kapitalökning: bil. 1: 1922 ärs tillägg sstat.

7

vilka beträffande beloppet A till såväl kapital som ränta förfalla till betalning

efter respektive vattenfalls bebyggande, dock senast inom 15 år. Ifråga om beloppet

B gäller däremot, att någon inbetalning av kapital — frånsett vissa för

kronans de! icke ifrågakommande undantagsfall — icke förekommer, utan äro vid

motsvarande tid ifrågavarande reverser utkrävbara endast såvitt angår 4 procent

årlig ränta å de förskrivna beloppen. Därest beloppet A skulle visa sig otillräckligt,

äger föreningen enligt § 12 i stadgarna besluta uttaxering av ytterligare

erforderligt kapital, dock med högst 25 procent å de fastställda beloppen. A B-beloppen

kan enligt samma paragraf uttaxering ske med högst 3 procent. Såvitt

angår driftkostnaderna har man alltså att räkna med årliga gäldandet av högst

7 procent å beloppet. B, vilka utgifter, i den mån de belöpa å kronan, lämpligen

kunna bestridas av Älvkarleby kraftverks driftinkomster.

De på Älvkarlebyfallet belöpande engångsutgifterna för regleringarna kunna,

med stöd av det ovan anförda, beräknas för kronans del uppgå till sammanlagt

31,530 kronor. Härtill kan dock, såsom redan framhållits, komma uttaxering

med högst 25 procent å samma belopp.

Som Tyttbofallet icke ännu är utbyggt, behöver enligt stadgarna någon

utgift för detta fall nu ej göras. Då emellertid de kostnader, som belöpa på

Tyttbofallet och övriga obebyggda fall, tillsvidare måste av ägarna till bebyggda

fall förskottsvis täckas, törne vattenfallsstyrelsen böra erhålla ett förskott för

fullgörande av på kronan belöpande inbetalningar, som av detta skäl betingas.

Sammanlagt torde dessa inbetalningar ej överskrida 16,000 kronor.

De nu ifrågavarande bägge företagen avse — genom att möjliggöra ett

mera fullständigt utnyttjande av Flaten- respektive Snesensjöarnas vattenmagasin

än hittills utan flottningens äventyrande kunnat ske — att verka utjämnande

och reglerande på vattenföringen i Yästerdalälven och Dalälven nedanför

österdalälvens inflöde. De av företagen betingade kostnaderna, i och för sig

relativt små, hava för Dalälvens regleringsförenings del kunnat reduceras till

ovan angivna belopp, sedan Dalälvens flottningsförening, enligt med regleringsföreningen

träffad preliminär överenskommelse, förklarat sig villig att bidraga till

företagen med sammanlagt cirka 34,000 kronor. Priset för den energi, regleringarna

beräknas giva som vinst, har även av vattenfallsstyrelsen befunnits så lågt, att

företagen måste anses vara för regleringsföreningen och därmed jämväl för kronan

ekonomiskt förmånliga.»

På grund av vad sålunda anförts har vattenfallsstyrelsen hemställt,

att Kungl. Maj:t måtte dels bemyndiga vattenfallsstyrelsen att förbinda

kronan såsom ägare av Älvkarlebyfallet med därtill hörande forsar samt

Tyttboforsen att till utförande av regeringsarbete!! vid Flaten- och Snesensjöarna

inom Nås’ sektion enligt av Dalälvens regleringsförening utarbetad

plan lämna de bidrag, som enligt föreningens stadgar åligga

ägare av vattenfall; dels föreslå riksdagen att till bestridande av på kronan

för Älvkarlebyfallet belöpande andel av kostnaden för dessa regleringsarbeten

å tilläggsstat för år 1922 anvisa ett belopp av 31,530 kronor;

dels ock förskottsvis tillhandahålla vattenfallsstyrelsen därutöver ett be
-

s. 8 Kontrollera mot PDF

8 Utgifter för kapitalökning: bil. 1: 1922 års tilläggsstat.

[7.] lopp av 16,000 kronor för fullgörande av de på staten belöpande förskottsinbetalningar

till regleringsföreningen, som betingas av att ägarna av

obebyggda fall i Dalälven icke äro skyldiga att omedelbart inbetala på

dessa fall belöpande andelar i regleringskostnaden.

mfntschefen regleringen av ifrågavarande sjöar möjliggör ett bättre utnytt
men

sc egen. jan(je av Dalälvens vattenkraft samt synes bliva för staten ekonomiskt

förmånlig och då statens deltagande i regleringsföretaget torde utgöra

en huvudförutsättning för att detsamma skall komma till stånd, anser

jag mig böra tillstyrka, att staten må deltaga i företaget samt att därför

erforderliga, relativt obetydliga belopp ställas till vattenfallsstyrelsens

förfogande. I likhet med vad förut ägt rum i liknande fall torde det anslag,

som erfordras för gäldande av på staten tillhöriga bebyggda fall belöpande

andel i regleringskostnaden eller 31,530 kronor, böra bestridas med

fast upplåning samt de på kronan belöpande medel, som skola förskjutas,

eller 16,000 kronor, anvisas att utgå av tillfälliga lånemedel.

I den mån sistnämnda belopp återbetalas, torde det sedermera böra inlevereras

till riksgäldskontoret för att ingå bland i anspråk tagna kapitaltillgångar,

som uppkommit av lånemedel.

På grund av innehållet i regleringsföreningens beslut den 28 maj

1921 torde riksdagens beslut i ämnet böra föreligga i så god tid, att

besked kan meddelas vattenfallsstyrelsen före den 28 maj 1922.

Jag hemställer alltså, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen att

dels medgiva Kungl. Maj:t bemyndiga vattenfallsstyrelsen

att under iakttagande av de särskilda föreskrifter,

som Kungl. Maj:t kan komma att meddela, förbinda

kronan såsom ägare av Älvkarleby vattenfall med

därtill hörande forsar samt av Tyttboforsen att till utförande

av regleringsarbeten vid Flaten- och Snesensjöarna

enligt av Dalälvens regleringsförening utarbetad plan

lämna de bidrag, som enligt föreningens stadgar åligga

ägare av vattenfall;

dels till bestridande av på staten belöpande andel

av kostnaden för nämnda regleringsarbeten på tilläggsstat

för år 1922 anvisa ett reservationsanslag

av................kronor 31,530;

dels ock för fullgörande av de på staten belöpande

förskottsinbetalningar till föreningen, som betingas

av att ägarna till obebyggda fall i Daläven icke

äro skyldiga att omedelbart inbetala på dessa fall be
-

s. 9 Kontrollera mot PDF

Utgifter för kapitalökning: bil. 1: 1922 drs tilläggsstat.

9

löpande andelar i regleringskostnaden, på tilläggsstat [7].

för år 1922 anvisa ett reservationsanslag

av................kronor 16,000.

C. Statens vattenfallsverks fastighetsförvaltning.

Ifrågasatt ersättning för kostnader för vissa utredningar angående utnyttjandet

av vattenfall.

I skrivelse den 27 september 1921 har vattenfallsstyrelsen hem- ifrågasatt

ställt om anslag till täckande av kostnader för vissa utredningar rörande f^kostnautnyttjandet

av statsverket tillhöriga icke utbyggda vattenfall. Yissautred

De utredningar, som sålunda avses, beröra följande vattenfall, näm-''Xgar anligen:

de för elektrisk drift vid statens järnvägar inköpta fallen, Laholms gående utvattenfall,

Tyttboforsen i Dalälven, Norr- och Sörforsarna i Ume älv, avvattenStadsforsen

och Österåsforsarna i Indalsälven samt vissa vattenfall i falk

Ångermanälven och Fjällsjöälven.

Till täckande av de kostnader, vattenfallsstyrelsen redan fått vidkännas

för ifrågavarande utredningar, samt för bestridande av för år

1922 beräknade utgifter för samma ändamål har styrelsen ansett erfordras

nedan angivna belopp:

De för elektrisk drift vid statens järnvägar inköpta vattenfallen

i Lagan, Motala ström och Järleån . . . kronor 165,000

Laholms vattenfall................. » 35,000

Tyttboforsen i Dalälven............... » 17,000

Norr- och Sörforsarna i Ume älv samt reglering av Ume

älvs källsjöar................. » 135,000

Stadsforsen och Österåsforsarna i Indalsälven..... » 113,000

Vissa vattenfall i Ångermanälven och Fjällsjöälven ... » 50,000

Summa kronor 515,000

I sin framställning yttrar vattenfallsstyrelsen, att nu berörda kostnader

rätteligen borde bestridas av de framtida kapitalökningsanslag,

som eventuellt kunde komma att beviljas för utförandet av motsvarande

vattenkraftsanläggningar. Då det emellertid vore ovisst, när ifrågavarande

anläggningar kunde komma till utförande, och då de sammanlagda

utredningskostnaderna uppginge till ett jämförelsevis stort belopp,

som på ett ofördelaktigt sätt minskade vattenfallsstyrelsens likvida

Bihang till riksdagens protokoll 1922. 1 saml. 2 käft. 2

s. 10 Kontrollera mot PDF

10 utgifter för kapitalökning: bil. 1. 1922 års tilläggsstat.

rörelsemedel, hade styrelsen funnit det vara riktigast att nu anhålla om

ett kapitalökningsanslag för täckande av dessa utredningskostnader. Enär

ifrågavarande kostnader delvis redan vore utgivna och delvis komme att

utgivas under tiden till 1922 års utgång, borde enligt styrelsens meningnämnda

anslag anvisas på tilläggsstaten för år 1922.

Departe- Det synes mig kunna ifrågasättas, om nu berörda kostnader böra,

mentschefen. åtminstone i sin helhet, täckas genom anslag till kapitalökning. Att

märka är sålunda, att en väsentlig del av dessa kostnader utgöres av

avlöningar till viss å extra stat inom styrelsen anställd personal, som

varit sysselsatt med ifrågavarande utredningar. Efter närmare utredningar

av styrelsen torde böra övervägas, om ej åtminstone sistnämnda

kostnad bör gäldas i annan ordning än den föreslagna. Någon framställning

i ämnet till riksdagen har jag ej ansett nu böra avlåtas.

D. Gemensamma anslag.

Hänvisande till vad som anförts till statsrådsprotokollet i fråga om

anslagsäskandena för statens vattenfallsverks räkning under punkten 31 i

avdelningen utgifter för kapitalökning för tiden 1 januari—30 juni 1923

får jag härefter hemställa, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen

[8.] att till inventarier för statens vattenfallsverk på

tilläggsstat för år 1922 anvisa ett reservationsanslag

av................kronor 500,000.

s. 11 Kontrollera mot PDF

Utgifter för kapitalökning: bil. 1. 1922 urs tilläggsstat.

11

Gemensamt anslag för telegrafverket samt statens järnvägar

ock vattenfallsverk.

Arbeten för telegrafverkets samt statens järnvägars och vattenfallsverks

räkning för bekämpande av arbetslösheten.

Med bifall till Kung!. Maj:ts därom gjorda framställning (proposi- [9.]

tion nr 158) anvisade 1921 års riksdag på tilläggsstat för år 1921 ettArt>eten för

reservationsanslag av 9,000,000 kronor att enligt Kungl. Maj:ts bestäm- Arkets"

mande användas för sådana arbeten vid telegrafverket, statens järnvägar . samt

och statens vattenfallsverk, vilka kunde påkallas för bekämpande av ar- järnvägars

betslösheten. och vatten
Av

nämnda anslag hava under året för dylika arbeten disponerats bakning*

vid telegrafverket 2,000,000 kronor, vid statens järnvägar 4,990,000 för bekämkronor

och vid statens vattenfallsverk 1,590,000 kronor eller tillhopa jfrbetslöV
8,

580,000 kronor. heten.

Förhållandena å arbetsmarknaden äro emellertid sådana, att anslag

för anordnande vid ifrågavarande verk av arbeten för avhjälpande av

arbetslösheten erfordras jämväl för år 1922. Enligt vad gjorda beräkningar

givit vid handen, skulle för ändamålet erfordras, inbegripet vad

som återstår av 1921 års anslag, omkring 12,000,000 kronor. Hela detta

belopp lärer emellertid icke behöva anvisas av riksdagen. Såsom redan

nledningsvis antytts, har jag nämligen för avsikt att föreslå Kungl.

Maj:t att inhämta riksdagens medgivande att för nu ifrågavarande arbeten

använda de besparingar, som torde uppkomma å de av 1920 års

riksdag anvisade reservationsanslagen om tillhopa 17,500,000 kronor till

uppförande av bostadshus för tjänstemän vid de fyra kommunikationsverken.

Av riksdagen skulle därför som nytt anslag behöva äskas endast

5,000,000 kronor.

Jag hemställer därför, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen

att i avbidan på den proposition i ämnet, som

kan komma att avlåtas, för sådana arbeten för telegrafverkets

samt statens järnvägars och vattenfallsverks räkning,

vilka kunna påkallas för bekämpande av arbetslös
-

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Utgifter för kapitalökning: bil. 1: 1922 års tillägg sstat.

[9-]

heten, på tilläggsstat för år 1922 beräkna ett reservationsanslag

av..........kronor 5,000,000.

Yad föredragande departementschefen sålunda

tillstyrkt och hemställt, däri statsrådets övriga ledamöter

instämma, behagar Hans Maj:t Konungen gilla och

bifalla samt förordnar, att utdrag av detta protokoll

skall överlämnas till finansdepartementet för iakttagande

vid författande av Kungl. Maj:ts proposition

till riksdagen angående tilläggsstat till riksstaten för

år 1922.

Ur protokollet:

August Wrede.

s. 13 Kontrollera mot PDF

Utgifter för kapitalökning: bil. 1: 1922 års tilluggsstat.

13

Sammandrag och register

till

Utgifter för kapitalökning å tilläggsstat för år 1922

för

de till kommunikationsdepartementet hörande aifärsdrivande verk.

Att täckas av

Punkt

Sid.

lånemedel

andra stats- inkomster

Kronor

Ö.

Kronor

ö.

Statens vattenfallsverk.

A. Kanalverk.

Trollhätte kanal.

i

2

Kompletterings- och förbättringsarbeten å Troll-

130,000

hatte kanal, reservationsanslag......

~

B. Kraftverk.

Trollhätte kraftverk.

2

4

1. Trollhätte kraftstations tredje utbyggnad, re-

servationsanslag.............

400,000

—

3

5

2. Profilreglering av Göta älv mellan Troll-

hättan och Vargön, reservationsanslag . . .

800,000

—

4

5

3. Förberedande åtgärder för Vänerns reglering,

reservationsanslag............

300,000

—

Lule älvs kraftverk.

5

5

1. Inlösen av egna hem och handelslokaler vid

Harsprånget, reservationsanslag......

510,000

—

6

5

2. Reglering av Suorvasjöarna, reservations-

anslag .................'' .

1,500,000

1—

Transport

3,640,000

—

Summa

Kronor ö

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Utgifter för kapitalökning: bil. 1: 1922 års Uttåggsstat.

Att täckas av

Summa

Pankt

Sid.

lånemedel

andra stats- inkomster

Kronor

Ö.

Kronor

ö.

Kronor

ö.

7

5

Transport

Älvkarleby kraftverk.

Regleringsarbeten vid Flaten- och Snesensjöarna,

reservationsanslag.......

3,640,000

31,530

16,000

—

—

7

5

Förskottsinbetalningar för samma reglerings- arbeten, reservationsanslag, att utgå av till- fälliga lånemedel........

_

9

C. Statens vattenfalls verks fastig- hetsförvaltning.

Kostnader för vissa utredningar angående ut- nyttjande av statsverket tillhöriga icke ut- byggda vattenfall..........

8

1

10

D. Gemensamma anslag.

Inventarier för statens vattenfallsverk, reserva- tionsanslag ........

500,000

Säger för statens vattenfallsverk

4,187,530

—

—

—I

4,187,530

_

9

11

Gemensamt anslag för telegraf- verket samt statens järnvägar

och vattenfallsverk.

Arbeten för telegrafverkets samt statens järn- vägars och vattenfallsverks räkning för bekäm- pande av arbetslösheten, reservationsanslag

*5,000,000

;

Säger för gemensamt anslag för telegrafverket

samt statens järnvägar och vattenfallsverk

5,000,000

5,000,000

Summa av utgifter för kapitalökning

—

-1

—|

-I

9,187,53o|

* Beräknat anslag.

Stockholm 1921. Kung!. Boktryckeriet. P. A. Norstedt k Söner.

212451

s. 1 Kontrollera mot PDF

Utgifter för kapitalökning: bil. 2: 1922 års till äg g sstat.

1

Bilaga 2.

Tilläggsstaten för år 1922.

Utgifter för kapitalökning1.

Utdrag av protokollet över socialärenden, hållet inför Hans Maj:t

Konungen i statsrådet å Stockholms slott den 7 januari 1922.

Närvarande:

Statsministern och ministern för utrikes ärendena Branting, statsråden

Lindqvist, Thorsson, Olsson, Sandler, Nothin, Svensson,

Hansson, Åkerman, Linders, Schlyter, Örne.

Chefen för socialdepartementet, statsrådet Lindqvist, anmäler ett

till socialdepartementet hörande ärende angående utgifter för kapitalökning,

vilket synes böra föranleda äskande å tilläggsstat för år 1922,

och anför därvid följande.

Lånefonden för tjänstemannasamhället vid Mörby.

Alltsedan år 1911 har riksdagen tid efter annan anvisat medel för

avsättning till lånefonden för tjänstemannasamhället vid Mörby. Senast

anvisade riksdagen år 1920 (skrivelse nr 377) för detta ändamål, under

rubriken »utgifter för kapitalökning», dels å tilläggsstat för år 1920 ett

reservationsanslag å 40,000 kronor, dels ock å riksstaten för år 1921

ett reservationsanslag av 400,000 kronor, båda beloppen att utgå av

lånemedel.

I en till Kungl. Maj:t ingiven skrift har nu tjänstemannasamhällets

vid Mörby egnahemsförening m. b. p. a. gjort framställning, att ytterligare

anslag å tillhopa 810,000 kronor måtte ställas till förfogande för

Bihang till riksdagens protokoll 1922. 1 samt. 2 käft. (Nr 2.)

[1-]

Lånefonden

för tjänstemannasamhället

vid Mörby.

2468 21

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Utgifter för kapitalökning: bil. 2: 1922 års tilläggsstat.

ökning av berörda lånefond. Jag anser, att detta spörsmål bör behandlas

i samband med frågan om andra statsåtgärder till främjande av bostadsproduktionen,

varom, efter vad jag i annat sammanhang antytt, särskild

proposition synes böra avlåtas till riksdagen.

Redan nu anser jag mig dock böra förutskicka, att på grund av

den statsfinansiella situationen en nedsättning av det av föreningen begärda

beloppet i varje fall bliver nödvändig. Såvitt nu kan bedömas,

lärer anslagsäskandet för ifrågavarande ändamål böra begränsas till ett

belopp av 320,000 kronor på tilläggsstat för år 1922.

Med anledning av vad sålunda anförts, får jag hemställa, att Kungl.

Maj:t måtte föreslå riksdagen

att i avvaktan på den proposition i ämnet, som senare

kan varda riksdagen förelagd, för avsättning till lånefonden

för tjänstemannasamhället vid Mörby under

utgifter för kapitalökning å tilläggsstat för år 1922

beräkna, att utgå av lånemedel,

ett reservationsanslag.............................. kronor 320,000.

Vad föredragande departementschefen sålunda hemställt,

däri statsrådets övriga ledamöter förena sig,

behagar Hans Maj:t Konungen bifalla samt förordnar,

att utdrag av detta protokoll skall överlämnas

till finansdepartementet för att tjäna till ledning vid

författande av Kungl. Maj:ts proposition till riksdagen

angående tilläggsstat för år 1922.

Ur protokollet:

Fritz von Schwerin.

Stockholm, K. L. Beckmans Boktr., 1922.

s. 1 Kontrollera mot PDF

Utgifter för kapitalökning: 1922 års t/l/äggsstat, bil. 3.

1

Bil. 3.

Tilläggsstaten för år 1922.

Utgifter för kapitalökning.

Utdrag av protokollet över jordbriilcsärenden, hållet inför Hans Maj:t

Konungen i statsrådet å Stockholms slott den 7 januari 1922.

Närvarande:

Statsministern och ministern för utrikes ärendena Brantjng, statsråden

Lindqvist, Thorsson, Olsson, Sandler, Nothin, Svensson, Hansson,

Åkerman, Linders, Schlyter, Örne.

Chefen för jordbruksdepartementet, statsrådet Linders anmäler ett

till nämnda departement hörande ärende rörande utgifter för kapitalökning,

vilket synts böra föranleda äskande av anslag av riksdagen å

tilläggsstat för 1922, och yttrar därvid följande:

Statens utlåningsfonder:

Under åberopande av vad jag förut denna dag vid anmälan av f]_."

ärendena angående utgifter för kapitalökning för tiden 1 januari—30 Egnahemsjuni

1923 anfört i punkten 2 hemställer jag, att Kungl. Maj:t måtte före- lånet°ndenslå

riksdagen att

dels medgiva, att Kung]. Maj:t må under 1922,

utöver förut medgiven utlåning av intill 12,000,000

kronor, disponera ett ytterligare belopp av intill 1,000,000

kronor såsom lån från egnahemslånefonden för bostadslägenheter,

Bihang till riksdagens protokoll 1922. 1 sand. 2 höft. (Nr 2.)

1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2 Utgifter för kapitalökning: 1922 års tilläggsstat, bil. 3.

dels och såsom kapitalökning för samma fond å

tilläggsstat för 1922 anvisa ett reservationsanslag

av......................................... kronor 2,200,000.

Vad föredragande departementschefen sålunda

hemställt behagar Hans Maj:t Konungen, på tillstyrkan

av statsrådets övriga ledamöter, bifalla samt förordnar

tillika, att utdrag av protokollet härom skall tillställas

finansdepartementet för iakttagande vid uppgörande

av förslag till tilläggsstat för 1922.

Ur protokollet:

Rune Thygesen.

STOCKHOLM, ISAAC MARCUS’ BOKTRYCKERI-AKTIEBOLAG, 1922.

s. 1 Kontrollera mot PDF

Utgifter för kapitalökning: 1922 års tllläggsstat; bil. 4.

1

Bil. 4.

Utdrag av protokollet över han dels är en deri, hållet inför Hans Maj:t

Konungen i statsrådet å Stockholms slott den 31 december 1921.

Närvarande:

Statsministern och ministern för utrikes ärendena BRANTING, statsråden

Lindqvist, Thorsson, Olsson, Sandler, Nothin, Svensson, Hansson,

Åkerman, Linders, Schlyter, Örne.

Departementschefen, statsrådet Svensson, anför:

Fonden för torvindustriens befrämjande inrättades enligt beslut av

1902 års riksdag, som bemyndigade riksgäldskontoret att för ändamålet

tillhandahålla ett belopp av 1,500,000 kronor. Sedermera hava till kapitalökning

för fonden anvisats av 1907 års riksdag 2,000,000 kronor,

av 1917 års riksdag 650,000 kronor, av 1918 års riksdag 3,000,000

kronor och av 1921 års riksdag 750,000 kronor. Något visst högsta

årligt utlåningsbelopp är icke föreskrivet, utan Kungl. Magt äger för

utlåning disponera fondens hela tillgängliga kapital. Enligt den för

lånerörelsen gällande kungörélaen den 19 juni 1917 (nr 429) skall utlämnat

lån, efter att under fyra år hava varit am or terings fritt, återbetalas

under därpå följande tolv år med en tolftedel om året, så att det

är slutbetalt senast vid utgången av det sextonde året.

Vid lånefondens inrättande bestämdes dessutom det villkoret, att

lån finge beviljas till högst så stort belopp, som svarade mot två tredjedelar

av den å fullbordad anläggning nedlagda kostnaden eller av beräknad

anläggningskostnad för företag, som vid tiden för låneansökans

ingivande ännu icke fullbordats. I framställning den 18 februari 1918

föreslog emellertid 1916 års torvkommitté — efter erinran att å ena sidan

stat''finausiella hänsyn gjorde det nödvändigt att i möjligaste mån begränsa

nya anspråk och å andra sidan det vore önskvärt, att så många

anläggningar som möjligt skulle komma i åtnjutande av torvlån — att

för det dåvarande lån ur fonden för torvindmtriens befrämjande måtte,

där ej undantagsvis särskilda omständigheter annat föranledde, beviljas

till högst hälften av de uppskattade anläggningskostnaderna och under

Bihang till riksdagens protokoll 1922. 1 saml. 2 höft. (Nr 2.) 1

Torvindustri•

lånefonden.

opaginerad Kontrollera mot PDF

1916 års torvkommittés

framställning

den 9 mars

1920.

2 . Utgifter för kapitalökning: 1922 års tilläggsstat-. bil. 4.

inga förhållanden till högre belopp än 300,000 kronor för bränntorvfabrik

och 100,000 kronor för torvströfabrik. Kommittén gjorde i detta

sammanhang gällande den uppfattning, att vid den tiden rådande konjunkturer

otvivelaktigt i viss mån underlättade anskaffande av privat

kapital för torvindustriella anläggningar, varför en begränsning för tillfället

av statslånens belopp kunde anses berättigad och önskvärd.

I överensstämmelse med detta förslag avläts proposition till 1918

års riksdag, nr 404, vilken proposition av riksdagen bifölls. Genom

kungörelse den 1 juli 1918 (nr 502) förordnade därefter Kungl. Maj:t om

ändrad lydelse av punkten 2 i förenämnda kungörelse den 19 juni 1917,

i följd varav lån numera beviljas till högst så stort belopp, som svarar

mot hälften av den å fullbordad anläggning nedlagda kostnad eller av

beräknad anläggningskostnad för företag, som vid tiden för ingivandet

av låneansökan ännu icke fullbordats, dock att undantagsvis beträffande

nytt företag, när särskilda omständigheter prövas böra därtill föranleda,

lån beviljas intill två tredjedelar av förenämnda kostnader, varjämte

gäller, att för samma företag lån i varje fall icke beviljas till högre

belopp än 300,000 kronor för bränntorvfabrik och 100,000 kronor för

torvströfabrik.

1 skrivelse den 29 augusti 1921 har nu kommerskollegium hemställt,

att Kungl. Maj:t måtte vidtaga åtgärd för anvisande till kapitalökning

för torvlånefonden dels å tilläggsstat för år 1922 av ett reservationsanslag

av 750,000 kronor, dels ock å riksstaten för förra hälften av

år 1923 av ett dylikt anslag å 500,000 kronor.

Innan jag ingår på en närmare redogörelse för den av kollegium

sålunda gjorda framställningen, anser jag mig böra i korthet erinra om

de till Kungl. Maj:t inkomna skrivelser — intagna å sidorna 2—8 under

»utgifter för kapitalökning: bil. 5» i den till riksdagen avlåtna propositionen

nr 2 om tilläggsstat till riksstaten för år 1921 — som föranledde

Kungl. Maj:t att hos 1921 års riksdag äska anslag till kapitalökning

för fonden, ävensom om den ställning, samma års riksdag intog

i frågan.

Sedan civilingenjören Otto Hallström enligt uppdrag av interimstyrelsen

för en planerad sammanslutning av bränntorvfabriker i en den

16 februari 1920 dagtecknad skrift hos Kungl. Maj:t hemställt om åtgärders

vidtagande för åstadkommande av sådana ändringar i villkoren

opaginerad Kontrollera mot PDF

Utgifter för kapitalökning; 1922 års t/l/äggsstat: bil. 4. .‘3

för torvlån, att lån skulle kunna beviljas med belopp av intill två tred jedelar

av anläggnings uppskattade värde, samt att bestämmelserna om

vissa högsta lånebelopp måtte bortfalla, avgav 1910 års torvkommitté

den 9 mars 1920 utlåtande i ärendet, därvid kommittén till en början

meddelade, att enligt av kommittén utförda undersökningar lånebehovet,

vid bifall till sökandens framställning, för åren 1920 och 1921 skulle

utgöra omkring 8 miljoner kronor.

Vad angick själva saken, tillstyrkte kommittén en återgång till

den före år 1918 gällande bestämmelsen, att torvlån finge utlämnas med

belopp av intill två tredjedelar av anläggnings uppskattade värde. Däremot

borde enligt kommitténs mening gällande maximigränser för lån

såsom regel bibehållas. Endast undantagsvis, när särskilda omständigheter

prövades därtill föranleda, borde lån beviljas till högre belopp än

det bestämda maximibeloppet. Lånebehovet vid ett genomförande av

de utav kommittén sålunda föreslagna förändrade bestämmelserna uppskattades

av kommittén till 6,760,000 kronor. Kommittén, som val

ansåg det önskvärt, att detta belopp i dess helhet kunde ställas till

förfogande,, förklarade sig emellertid hava funnit, att en viss återhållsamhet

vore påkallad av statsfinansiella skäl, och stannade för den skull

vid att föreslå en ökning av torvlånefonden med 4,500,000 kronor,

avsedda enbart för tillgodoseende av bränntorvindustriens lånebehov.

Jämväl kommerskollegium och lantbruksstyrelsen avgåvo utlåtande

i ärendet, dagtecknat den 12 mars 1920. Ämbetsverken överlämnade

därvid ett yttrande av statens förste torvingenjör, däri denne gjorde

gällande, att en ökning av torvlånefonden med 7,000,000 kronor vore

behövlig för beredande av lån till två tredjedelar av anläggningskostnaderna.

För egen del förklarade sig ämbetsverken anse, att någon ändring

i maximilånebeloppen icke borde ifrågakomma, samt att lånekvoten fortfarande

i regeln borde utgöra hälften av anläggningskostnaden. De

uttalade sig dock för, att undantag från denna regel borde kunna lämnas

i något större utsträckning, än de i ämnet gällande bestämmelserna

medgåvo. I sådant syfte föreslogo ämbetsverken viss ändrad lydelse av

samma bestämmelser.

Någon proposition vare sig om kapitalökning för torvlånefonden

eller om ändring i lånevillkoren blev emellertid icke till 1920 års riksdag

avlåten.

Kommer s kollegitim

och

lantbruksstyrelsen

den 12

mars 1920.

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Utgifter för kapitalökning: 1922 års tilläggsstat: bil. 4.

kolt um och Sedermera hemställde kommerskollegium och lantbruksstyrelsen i

la''it bruk t åt’.- gemensam skrivelse den 29 september 1920, under erinran om förerelleptfmber9

namnda avr 1916 års torvkommitté gjorda framställning om ökning av

1920." torvlånefonden med ett belopp av 4,500,000 krouor, att Kungl. Maj:t

måtte föreslå riksdagen att till kapitalökning för fonden anvisa för

vartdera av åren 1921 och 1922 ett reservationsanslag av 1,500,000

kronor.

Till stöd för framställningen anförde ämbetsverken följande:

»Hos lantbruksstyrelsen har nu statens för ste torvingenjör hemställt om vidtagande

av åtgärder, i syfte att torvlånefonden för vartdera av åren 1921 och 1922

måtte ökas med, förslagsvis, 2,5o0,000 kronor eller tillsammans 5,000,0()0 kronor.

Med överlämnande av handlingarna i ärendet få kommerskollegium och lantbruksstyrelsen

i ärendet anföra följande.

Av från statskontoret inhämtade uppgifter och å lantbruksstyrelsen förd

liggare över av Kungl. Maj:t under tiden den 1 januari—den 31 augusti 1920 beviljade

torvlån framgår, att torvlånefondens disponibla tillgångar sistnämnda dag

utgjorde omkring 2,254,050 kronor. Under behandling hos ämbetsverken föreligga

för närvarande ansökningar om torvlån å tillhopa 836,000 kronor, varjämte till

förste torvingenjörens granskning hänskjutits ansökningar om torvlån å sammanlagt

1,465,950 kronor eller tillhopa 2,301,950 kronor. Under förutsättning att

samtliga ifrågavarande låneansökningar kunna före den 1 januari 1921 underställas

Kungl. Maj:ts prövning och inom samma tid av Kungl. Maj:t slutbehandlas, skulle

alltså lånekrav till ett belopp av 47,900 kronor icke kunna tillgodoses.

Av den utredning, förste torvingenjören efter inhämtande av upplysningar

från torvingenjörerna verkställt rörande hos dem under behandling varande torvlåneärenden,

framgår, att lånekrav å cirka 2,000,000 kronor torde vara att förvänta

under år 1921.

_ Bifogade tablå utvisar, att anspråken å lån från torvlånefonden år från år

varit i hög grad växlande. Medan under åren 1910—1915 lån från fonden årligen

utgingo med ett sammanlagt belopp av i medeltal 138,000 kronor, inträffade åren

1916 och 1917 en avsevärd förhöjning, varefter tendensen under år 1918 åter var

stadd i sjunkande. Under åren 1919 och 1920 har sedermera fonden anlitats i så

hög grad, att den inom närmaste tiden beräknas vara i sin helhet tagen i anspråk.

För mötande av de stora krav, som enligt förste torvingenjörens utredning synas

komma att under år 1921 ställas på fonden, torde alltså en ökning av fondens

kapital bliva nödvändig. Med avseende härå må anföras, att under år 1920 ett

belopp av 300,000 kronor influtit till fonden i amorteringar på utestående lån.

Enligt hos statskontoret inhämtade upplysningar komma emellertid enligt där gjorda

beräkningar under åren 1921 och 1922 att inflyta allenast respektive 150,000 kronor

och 200,000 kronor i dylika amorteringar.

Emellertid torde knappast samtliga hos ämbetsverken och förste torvingenjören

för närvarande inneliggande torvlåneärenden hinna att slutbehandlas under år

1921. Med hänsyn härtill ävensom till den rådande penpingknappheten synes ökningen

av torvlånefonden under år 1921 kunna begränsas till 1,500.000 kronor.

Givetvis är det icke möjligt att redan nu på ett tillförlitligt sätt beräkna

s. 5 Kontrollera mot PDF

Utgifter för kapitalökning: 1922 års tllläggsstat: bil. 4. 5

behovet i förevarande avseende under år 1922. Ämbetsverken anse sig dock böra

ifrågasätta, att jämväl för sistnämnda år till förstärkning av ifrågavarande lånefond

måtte anvisas ett belopp av 1,500,000 kronor.

På grund av vad sålunda anförts hemställa kommerskollegium och lantbruksstyrelsen

— under åberopande av sin skrivelse den 30 augusti 1920 till chefen för

handelsdepartementet angående förslag till anslagsäskanden hos 1921 års riksdag —

att Kungl. Maj:t täcktes föreslå riksdagen att till kapitalökning för fonden för torvindustriens

befrämjande anvisa såsom reservationsanslag dels å tilläggsstat för år

1921 1,500,000 kronor, dels ock för år 1922 likaledes 1,500,000 kronor.»

Den i ämbetsverkens förevarande skrivelse omnämnda tablån över

ur fonden beviljade lån hade följande utseende:

Lån ur torvlånefonden.

År

Kronor.

År

Kronor.

1903 ....................

100,000

1913 ...............................

......... 125,500

1904 ....................

.................... 719,400

1914 ...............................

......... 123,500

1905 ....................

.................... 288,100

1915 ...............................

......... 164,100

1906 ....................

.................... 546,400

1916 ..............................

......... 773,600

1907 ....................

.................... 1,299,800

1917 ...............................

......... 701,300

1908 ....................

.................... 824,100

1918 ..............................

.......... 383,900

1909 ....................

..................... 225,000

1919 ...............................

.......... 2,478,391

1910 ....................

1911 ....................

.................... 145,840

.................... 130,500

1920 t. o. m. V»...........

.......... 804,300

Vid föredragning i statsrådet av propositionen om tilläggsstat till

riksstaten för år 1921, i vad denna proposition rörde kapitalökning för

tor vlånefonden, fann sig min företrädare i ämbetet icke kunna förorda

några lättnader i bestämmelserna om lånegränserna. Då han alltså icke

biträdde torvkommitténs förslag om höjning av lånegränserna för torvlån,

ansåg han sig icke behöva närmare ingå i prövning av kommitténs

på grundval av en dylik höjning fotade förslag om kapitalökning till

fonden.

Vidkommande åter ämbetsverkens i dylikt syfte gjorda framställning

framhöll han, att det ju till en början vore att märka, att fonden,

vars disponibla tillgångar den 31 augusti i920 utgjorde omkring 2,254,050

kronor, av myndigheterna beräknats helt och hållet komma att tagas i

anspråk för låneansökningar, som redan vid sagda tidpunkt lågo under

behandling. Under sådana omständigheter och då han ansåg det vara

av stor vikt, att särskilt bränntorvindustrien sattes i stånd att vidmakthålla

och utveckla sin verksamhet — en kraftigt ökad torvproduktion

kunde i hög grad bidraga till avhjälpande av svårigheterna i fråga om

vårt lands förseende med bränsle — vore det enligt hans mening nödvändigt

att vidtaga åtgärder för att ytterligare kapitaltillgångar tillfördes

Chefens för

handelsdepartementet

yttrande den

31 december

1920.

s. 6 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets

utlåtande

nr 81 vid 1921

års riksdag.

Seservation

vid utskottets

utlåtande.

1921 års riksdags

beslut.

6 Utgifter för kapitalökning: 1922 års tilläggsstat: bil. 4.

fonden, helst som, enligt vad som upplysts, i amorteringar å utelöpande

lån under åren 1921 och 1922 icke beräknades inflyta mera än respektive

150,000 och 200,000 krono!-. Med hänsyn till den tryckta finansiella

situationen ansåg han sig emellertid icke kunna förorda större kapitaltillskott

till fonden än 1,500,000 kronor. Detta belopp, vilket syntes

honom företrädesvis böra avses för bränntorvanläggningar, borde i sin

helhet bland utgifter för kapitalökning äskas å 1921 års tilläggsstat.

I enlighet härmed beslöt Kung]. Maj:t föreslå riksdagen att till

kapitalökning för fonden för torvindustriens befrämjande å tilläggsstat

för år 1921 bland utgifter för kapitalökning anvisa ett reservationsanslag

av 1,500,000 kronor.

I sitt den 22 april 1921 över Kungl. Majrts ifrågavarande framställning

avgivna utlåtande, nr 81, anförde statsutskottet följande.

Trots det på torvområdet i viss mån förändrade läge, som inträffat

genom den starka nedgången av priserna på bränsleämnen av olika slag,

kvarstode, enligt vad av utskottet införskaffade upplysningar gä ve vid

handen, alltjämt stora behov av lån från torvindustrilånefonden, vilka

icke med fondens dåvarande tillgångar kunde tillgodoses. Detta förhållande

ävensom önskvärdheten av att kunna i möjligaste mån understödja

den enskilda företagsamheten i dess ansträngningar för att åstadkomma

ett ökat utnyttjande av landets torvtillgångar syntes enligt utskottets

mening motivera beviljandet av ytterligare kapitaltillskott till

ifrågavarande fond, vilken tillkommit på riksdagens eget initiativ. Med

hänsyn till nödvändigheten av att i möjligaste mån bringa ned statsutgifterna

även för ändamål sådana som detta, hade utskottet dock ansett

det av Kungl. Maj:t äskade anslagsbeloppet, 1,500,000 kronor, böra begränsas

till 1,200,000 kronor.

I enlighet därmed hemställde utskottet, att riksdagen måtte till

kapitalökning för fonden å tilläggsstat för år 1921 bland utgifter för

kapitalökning anvisa ett reservationsanslag av 1,200,000 kronor.

Vid utskottets utlåtande fanns fogad en reservation av tre av utskottets

ledamöter, vilka ansågo, att utskottet bort hemställa, att riksdagen

måtte till kapitalökning för fonden anvisa ett reservationsanslag

av allenast 750,000 kronor.

Under den debatt, som i kamrarna uppstod vid propositionens

behandling, visade det 6ig, att meningarna i frågan voro ytterst delade.

De talare, som anslöto sig till reservanternas åsikt, framhöllo, bland

s. 7 Kontrollera mot PDF

Utgifter för kapitalökning: 1922 års tilläggsstat: bil. 4 7

annat, dels att det erbjöde stora svårigheter att med nuvarande metoder

för torvtillverkning åstadkomma en bärkraftig svensk torvindustri, dels

oek att, då priset på bränntorv helt oeh hållet reglerades av priset på

stenkol, torvindustrien, med hänsyn till den inträdda lågkonjunkturen

för stenkol liksom för bränsle över huvud taget, icke syntes kunna

fortsätta sin produktion med utsikt till framgång. Från motsatta sidan

uttalades åter, att, då torvlånefonden tillkommit på riksdagens eget

initiativ och statsmakterna under kristiden på grund av den då rådande

knappa bränsletillgången i viss mån gynnat uppkomsten av nya torvanläggningar,

det förelåge en moralisk förpliktelse för riksdagen att

stödja de företag, som grundats i förlitande på att erhålla lån från fonden.

Båda kamrarna fattade härefter beslut i enlighet med den vid

statsutskottets utlåtande fogade reservationen, första kammaren med 88

röster mot 22 och andra kammaren utan votering.

I sin ovanberörda skrivelse den 29 augusti 1921 rörande anslag

till ytterligare kapitalökning för fonden anför kommerskollegium nu

följande:

»Enligt uppgift från statskontoret, bilagd en från förste torvingenjören

kollegium tillhandakommen, härjämte överlämnad framställning i ämnet, återstod

efter den 15 juli 1921 under innevarande år disponibelt för nya lån ett belopp av

949,662 kronor 95 öre. Genom att ett företag, enligt gjord anmälan, ej kommer

att taga sitt torvlån i anspråk, växer det för ändamålet tillgängliga beloppet till

omkring 1,000,000 kronor.

För åren 1922 och 1923 har fonden att som inkomster påräkna allenast de

årliga amorteringarna, vilka, enligt upplysningar, som kollegium dels under hand

inhämtat frän statskontoret och dels erhållit genom en från förste torvingenjören

inkommen, härjämte överlämnad skrivelse, endast med något tiotusental kronor

kunna beräknas överskjuta 100,000 kronor för vartdera året.

Nuvarande svårigheter inom torvindustrien medföra, att åtskilliga företag

härinom kunna väntas råka i ekonomiska svårigheter. Ej minst kan detta bliva

fallet med sådana under kriget anlagda bränntorvfabriker, som haft att räkna med

högt uppdrivna anläggningskostnader men ej hunnit tillgodogöra sig de för torvhanteringen

gynnsamma konjunkturer, kristidsförhållandena en gång medförde. Då

sådana fabrikers tillkomst under kristiden i hög grad gynnades av statsmakterna,

lärer staten i sådana fall böra anse sig hava en viss moralisk förpliktelse att i fall

av behov träda stödjande emellan.

Erfordras alltså bidrag ur fonden för stödjande av dessa företag, kan behovet

av medel för åstadkommande av nya bränntorvfabriksanläggningar ej vara avsevärt.

Nyanläggningarna böra, enligt kollegii åsikt, vid nuvarande marknadsläge

avse huvudsakligen företag för egen förbrukning.

Härtill kan komma, att anläggandet av en eller annan torvströfabrik å sådan

trakt, där dylika ej förut finnas, kan visas förtjäna understöd med lånemedel.

Vid angivandet av de belopp, varmed fonden kan behöva ökas under året

Kosvmerske Llet/ii

skrivelse

den 29 augusti

1921.

s. 8 Kontrollera mot PDF

8 Utgifter för kapitalökning: 1922 års tilläggsstat: bil. 4.

1922 och första halvåret 1928 anser sig kollegium böra iakttaga störstå möjliga

sparsamhet. Med hänsyn till att Eders Kung], Maj:t förut, i anledning av kollega

och lantbruksstyrelsens förberörda framställning om anslag för åren 1921 och 1922,

föreslagit riksdagen att anvisa 1,500,000 kronor för år 1921, synes emellertid nu

kunna föreslås, att den hälft av det av Eders Kungl. Maj:t äskade beloppet, som

icke beviljades, anvisas för år 1922.

Under förutsättning att ej heller 1923 års torvlån i avsevärd omfattning

beviljas för nyanläggningar och alltså endast ett mindre belopp behöver disponeras

redan före torvsäsongens början, torde anslagsbehovet för första halvåret 1923

kunna begränsas till 500,000 kronor.

Kollegium får i anslutning till vad sålunda anförts hemställa, att Eders Kungl.

Maj:t täcktes vidtaga åtgärd för anvisande till kapitalökning för fonden för torvindustriens

befrämjande dels å tilläggsstat för år 1922 av ett reservationsanslag av

750.000 kronor dels ock för förra hälften av år 1923 av ett reservationsanslag av

500.000 kronor.»

I den i kommerskollegii skrivelse omförmälda framställningen

från statens förste torvingenjör meddelas, bland annat, att under behandling

hos kollegium förelåge ansökningar om torvlån å tillhopa omkring

362.000 kronor, att därutöver till förste torvin gen j örens granskning

hänskjutits dylika ansökningar å sammanlagt 123,000 kronor, samt att,

såvitt av de under behandling hos torvingenjörerna varande torvärendena

framginge, lånekrav å ett ytterligare belopp av omkring 1,200,000

kronor kunde under den närmaste framtiden förväntas. Ett belopp å

cirka 1,685,000 kronor vore därför erforderligt, om torvlån i samtliga

fall skulle kunna beviljas. Då torvlånefondens för närvarande disponibla

behållning utgjorde omkring 1,000,000 kronor, skulle alltså,

därest kapitalförstärkning icke tillfördes fonden, icke ens de under den

närmaste tiden införväntade torvlåneansökningarna kunna helt bifallas,

utan en brist av sammanlagt 685,000 kronor uppstå. Men även för

framtida behov vore det nödvändigt att tillföra fonden nytt kapital. Med

hänsyn till den rådande statsfinansiella situationen syntes dock detta för

närvarande böra inskränkas till 1,500,000 kronor för vartdera av åren

1922 och 1923.

Då jag — i anledning av kommerskollegii uttalanden rörande de

under kristiden tillkomna torvföretagen — ansett det äga visst intresse

att erhålla kännedom om antalet av och anläggningskostnaderna för

dylika företag, vilka ännu icke låtit sig avhöra lör utfående av torvlån,

har jag från kommerskollegium infordrat upplysningar härutinnan.

s. 9 Kontrollera mot PDF

Utgifter för kapitalökning: 1922 års tilläggsstat: bil. 4. 9

Av en utav kollegium i sådant avseende avgiven, den 26 november

1921 dagtecknad promemoria inhämtas, att, enligt av torvingenjörerna

lämnade uppgifter, begäran om torvlån ännu icke framställts för 20 under

år 1917 anlagda torvfabriker med en sammanlagd anläggningskostnad

av omkring 2,346,000 kronor, för 40 under år 1918 anlagda fabriker

med en sammanlagd anläggningskostnad av omkring 5,354,000 kronor,

för 10 under år 1919 anlagda fabriker med en sammanlagd anläggningskostnad

av omkring 708,000 kronor och för 1 under år 1920 anlagd fabrik

med en anläggningskostnad av omkring 122,000 kronor, eller sålunda för

tillhopa 71 fabriker med en sammanlagd anläggningskostnad av omkring

8,530,000 kronor. Kommerskollegium upplyser samtidigt, att ifrågavarande

fabriker skulle kunna enligt gällande bestämmelser tillerkännas

torvlån till ett sammanlagt belopp av omkring 4,085,000 kronor..

Härtill lära emellertid komma ytterligare ett antal under krisåren

tillkomna torvföretag, om vilka torvingenjörerna sakna närmare kännedom.

Dessa företag uppskattas av kollegium till omkring ett femtiotal med en

beräknad anläggningskostnad av inemot 3,000,000 kronor.

Den i ärendet förebragta utredningen giver alltså vid handen, att

torvlånefondens disponibla tillgångar utgöra omkring 1,000,000 kronor,

att i amorteringar å utelöpande torvlån''under vartdera av åren 1922

och 1923 kunna antagas inflyta omkring 110,000 kronor, samt att det

under den närmaste tiden beräkneliga lånebehovet, sådant det framgår

av de hos kommerskollegium och torvingenjörerna under behandling

varande torvlåneärendena, uppgår till sammanlagt omkring 1,685,000

kronor. Enligt denna beräkning, vilken grundar sig på den förutsättningen,

att lån i samtliga fall skulle beviljas med högsta enligt nu

gällande bestämmelser medgivna belopp, skulle alltså redan för mötandet

av den närmaste tidens lånebehov en brist av omkring en halv miljon

kronor komma att föreligga.

Emellertid vill det synas mig, som om en dylik beräkning av

medelsbehovet icke vore så alldeles oangriplig. Till en början lärer

det väl kunna antagas, att, även om fullt tillräckliga medel funnes till

förfogande, icke alla ansökningar skulle föranleda beviljande av lån och

att, även där lån beviljades, lånebeloppet icke alltid sattes till det högsta

författningsenligt möjliga. Härtill kommer emellertid — och detta är

enligt min mening den viktigaste omständigheten — att det, med hänsyn

till det nu inträdda tryckta läget å torvmarknaden och de ytterst ovissa

framtidsutsikterna å detta område, framstår icke blott såsom rimligt

utan fastmer såsom alldeles nödvändigt att vid prövning av ansökningar

Bihang till riksdagens protokoll 1922. 1 samt. 2 höft. (Nr 2.) 2

Kommenko

Ih gii promemoria

den

12b november

1021.

Departements
chefen.

s. 10 Kontrollera mot PDF

10 Utgifter för kapitalökning: 1922 års tUläggsstat: bil. 4.

om torvlån förfara vida strängare än tidigare skett och därvid framför

allt tillse, att lån icke beviljas andra företag än sådana, vilka kunna

antagas även under de förändrade konjunkturförhållandena vara fullt

ekonomiskt bärkraftiga. Att ett företag tillkommit under kristiden kan

sålunda enligt min mening icke anses i och för sig utgöra tillräcklig

anledning för beviljande av torvlån; endast därest företaget fyller nyss

angivna förutsättning, kan det vara med statens — och i längden också

med den enskildes — intressen förenligt, att detsamma genom statslån

sättes i tillfälle att fortsätta sin verksamhet.

Slutligen må framhållas, att även företag, som äro än så väl förtjänta

av statligt stöd, lära, i den bekymmersamma statsfinansiella situation,

som nu är för handen, få underkasta sig vissa reduceringar i de lånebelopp,

varpå de under normala förhållanden kunnat göra anspråk.

Aven om man sålunda bör kunna utgå ifrån, att torvlånefondens

nuvarande kapitaltillgångar jämte de till fonden inflytande amorteringarna

komma att någorlunda förslå till täckande av ovan omförmälda, mera

omedelbara lånebehov, lärer det likväl böra förutses, att, sedan samtliga

hos kommerskollegium och torvingenjörerna nu under behandling varande

låneärenden slutligt prövats, fondbehållningen så nedgått, att några

mera avsevärda tillgångar icke finnas tillgängliga för mötande av nya

låneanspråk. Fråga uppstår* då, huruvida och i vad mån ytterligare

kapitaltillgångar böra tillföras fonden.

Vid prövning av denna fråga är det å ena sidan uppenbart, att

såväl den tryckta budgetära ställningen som de å torvmarknaden rådande

depressionsförhållandena mana till den största återhållsamhet vid beviljandet

av nya medel för torvlåneändamål. Att vid beräkningen av

medelsbehovet taga hänsyn till alla de för flera år sedan tillkomna torvföretag,

vilka ännu icke framställt någon begäran om torvlån, synes

mig under sådana omständigheter icke böra ifrågakomma. Å andra

sidan kan det emellertid icke förbises, att även för framtiden fall torde

komma att givas — särskilt där fråga är om mindre torvföretag för

tillgodoseende av ortens behov av bränntorv och torvströ — då det

framstår såsom i hög grad önskvärt, att Kungl. Maj:t icke står utan

möjlighet att genom statslån träda stödjande emellan. För egen del är

jag, med hänsyn till sistnämnda omständighet, av den uppfattningen,

att torvlånefonden nu icke bör ställas alldeles utan kapitaltillskott, även om

detta tillskott av statsfinansiella och andra skäl synes mig böra hållas inom

snävast möjliga ram. Vid övervägande av samtliga på frågan inverkande

förhållanden har jag därför funnit mig böra tillstyrka, att till kapital
-

s. 11 Kontrollera mot PDF

11

Utgifter för kapitalökning: 1922 års tMäggsstat: bil. 4.

ökning för torvlånefonden å tilläggsstaten för år 1922 äskas ett reservationsanslag

av 250,000 kronor.

Jag hemställer alltså, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen

att till kapitalökning för fonden för torvindustriens

befrämjande å tilläggsstut för år 1922 bland utgifter

för kapitalökning anvisa ett reservationsanslag

av ........................................ kronor 250,000.

Vad departementschefen sålunda hemställt, däri

statsrådets övriga ledamöter instämma, behagar Hans

Maj:t Konungen bifalla och förordnar, att utdrag av

protokollet härom skall tillställas finansdepartementet

för iakttagande vid avfattandet av Kungl. Maj:ts proposition

till riksdagen angående tilläggsstat för år 1922.

Ur protokollet:

Elin Ry debet g.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Utgifter för kapitalökning: 1922 års tUläggsstat, bil. 5.

1

Bil. 5.

FÖRTECKNING

over

utgifterna för kapitalökning: 1922 års tilläggsstat.

Pankt i

bil. 1.

Statens affärsverksamhet.

A. Statens vattenfallsrerk.

Att täckas av

lånemedel.

Kronor.

andra statsinkomster.

Kronor.

11.] Trollhätte kanal...................................................... 130,000

[2.] Trollhätte kraftstations tredje utbyggnad .................. 400,000

|3.) Profilreglering av Göta älv mellan Trollhättan och Vargön

[4.] Vänerns reglering ...................................................

(5.J Kraftstationen vid Harsprånget.................................

[6.] Reglering av Suorvasjöarna ....................................

[7.] Flaten- och Snesensjöarnas reglering .................

[8.] Inventarier för statens vattenfallsverk........................

800,000: —

300,000: —

510,000: —

1,500,000: —

47,530: —

500,000: —

B. Telegrafverket samt statens järnvägar och vattenfallsverk.

[9.) Arbeten för telegrafverkets samt statens järnvägars och

vattenfallsverks räkning för bekämpande av arbetslösheten

............................................. .............. 1 5,000,000: —

Punkt i

bil. 2.

[1-1

Statens utlåningsfonder.

Lånefonden för tjänstemannasamhället vid Mörby ...... 1 320,000:

Punkt i

bil. 3.

(1.) Egnahemslånefonden .

2,200,000: —

Punkt i

bil. 4.

(1.) Torvindustrilånefonden............................................ 250,000: —

Punkt i o

prot. Återbetalning av tillfälliga lånemedel.

[l.j Bränslekommissionen................................................ —-—

! Sid. i

bil. 1.

2

4

5

5

5

5

5

10

50,000,000: —

11

Sid.

bil. 2.

Sid. i

bil. 3.

Sid. i

bil. 4.

Sid. i

prot.

* Beräknat anslag.

Bihang till rikadagens protokoll 1922. 1 samt. 2 höft. (Nr 2.)

1

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

38 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (38)

38 kopplingar.

  1. Rskr. 1922:293b Skrivelse till Konungen angående regleringen av tilläggsstaten till riksstaten för år 1922. s. 29 i texten
  2. Rskr. 1922:281 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående vissa lån till främjande av bostadsproduktionen in. m. a1 i texten
  3. SU 1922:124b Memorial angående regleringen av tilläggsstaten till riksstaten för år 1922. s. 1 i texten
  4. BevU 1922:59 Betänkande rörande nämnda tull Bihang till riksdagens protokoll 1922. 7 saml. 51 höft. s. 2 i texten
  5. Rskr. 1922:230 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungi. Maj:ts framställning om beredande av medel för återbetalning av vissa till rörelsekapital för statens bränslekommi a1 i texten

Visa alla 38