Sök i Ratio Lex

Med förslag till lag om ändrad lydelse av 5 § i lagen den 19 juni 1919 huru avgöras skall, varest tidigare tillkommen allmän flottled skall jämlikt vattenlagen bibehållas

1922-01-20 · 9 sidor, varav 7 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 0,5 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
  • Sidnummer: 7 av 9 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1922:20, Med förslag till lag om ändrad lydelse av 5 § i lagen den 19 juni 1919 huru avgöras skall, varest tidigare tillkommen allmän flottled skall jämlikt vattenlagen bibehållas

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Kanyl. Maj:ts Proposition Nr 20.

1

Nr 20.

Kungl. Maj:ts proposition till riksdagen med förslag till lag om

ändrad lydelse av 5 § i lagen den 19 juni 1919 huru

avgöras skall, varest tidigare tillkommen allmän flottled

skall jämlikt vattenlagen bibehållas; given Stockholms

slott den 20 januari 1922.

Under åberopande av bilagda i statsrådet och lagrådet hållna protokoll

vill Kungl. Maj:t härmed, jämlikt § 87 regeringsformen, föreslå riksdagen

att antaga härvid fogade förslag till lag om ändrad lydelse av 5 § i lagen

den 19 juni 1919 huru avgöras skall, varest tidigare tillkommen allmän

flottled skall jämlikt vattenlagen bibehållas.

GUSTAF.

A. Åkerman.

Bihang till riksdagens protokoll 1922. 1 samt. 17 höft. (Nr 20.)

1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Kungl. Maj:ts Proposition Nr 20.

Förslag

till

LAG

om ändrad lydelse av 5 § i lagen den 19 juni 1919 (nr 427) huru

avgöras skall, varest tidigare tillkommen allmän flottled

skall jämlikt vattenlagen bibehållas.

Härigenom förordnas, att 5 § andra stycket i lagen den 19 juni 1919

huru avgöras skall, varest tidigare tillkommen allmän flottled skall jämlikt

vattenlagen bibehållas, skall upphöra att gälla.

s. 3 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:Is Proposition Nr 20.

3

Utdrag av protokollet över justitiedepartementsärenden, hållet inför

Hans Maj.t Konungen i statsrådet å Stockholms slott

lördagen den 31 december 1921.

Närvarande:

Statsministern ocli ministern för utrikes ärendena Branting, statsråden

Lindqvist, Thorsson, Olsson, Sandler, Nothin, Svensson, Hansson,

Åkerman, Linders, Schlyter, Örne.

Chefen för justititiedepartementet statsrådet Åkerman anmäler ärende

angående ändring i 5 § av lagen den 19 juni 1919 (nr 427) huru avgöras

skall, varest tidigare tillkommen allmän flottled skall jämlikt vattenlagen

bibehållas samt anför:

»Genom lag den 19 juni 1919 hava lämnats närmare föreskrifter

huru avgöras skall, varest tidigare tillkommen allmän flottled skall jämlikt

vattenlagen bibehållas. Enligt nämnda lag skola provisoriska förteckningar

över de ifrågakomna flottlederna upprättas och på föreskrivet sätt kungöras.

Hen, som anser förteckningarna ofullständiga eller eljest oriktiga,

äger att inom viss tid — som enligt en den 18 februari 1921 (nr 42) vidtagen

lagändring utlöper med innevarande år — hos vederbörande vattendomstol

anhängiggöra klandertalan. Sedan tiden för anhängiggörande av

sådan klandertalan gått till ända, skall kungöras i vilka delar förteckningarna

såsom oklandrade vunnit laga kraft och i vilka delar klander

väckts. Då anhängiggjord klandertalan blivit genom lagakraftägande beslut

avgjord, skall jämväl uppgift härom offentliggöras. Slutligen föreskrives,

uti 5 § av lagen, att i mån som provisorisk förteckning vinner

laga kraft eller anhängiggjord klandertalan bliver slutligen avdömd, därmed

är för framtiden avgjort huruvida den 1 januari 1920 allmän flottled

fanns i visst vattenområde eller icke samt att om sålunda träffat avgörande

anteckning skall ske i vattenboken.

Bestämmelser om vattenbok upptagas i 12 kap. vattenlagen. Enligt

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Kungl. Maj:ts Proposition Nr 20.

1 § i nämnda kapitel och lag, såsom detta lagrum lyder enligt lag den

It juni 1920 (nr 459), skall för varje vattendomstols område föras

vattenbok. I samma lagrum har förordnats, att vattenboken skall föras

i tre avdelningar: första avdelningen för inskrivningar rörande anläggningar

för tillgodogörande av rinnande vatten såsom drivkraft eller annorledes

ävensom rörande dammbyggnader, andra avdelningen för införande

av uppgifter om allmän farled och allmän flottled och tredje avdelningen

för förtecknande av vissa torrläggningsföretag ävensom andra till

första och andra avdelningen ej hänförliga anläggningar med avseende å

vatten. I vattenboken böra ock, enligt det förevarande lagrummet, anmärkas

hydrografiska och topografiska beskrivningar över de inom vattendomstolens

område belägna vattendrag med tillhörande vattensamlingsområden,

i den män sådana beskrivningar äro eller varda av vederbörande

myndighet utarbetade.

Genom förordning den 28 februari 1919 (nr 108) hava meddelats

närmare bestämmelser om vattenbokens inrättande och förande. Dessa bestämmelser,

som tillkommit före upptagandet i vattenlagen av de delar,

som avse allmän farled, allmän flottled och marks torrläggning, röra dock

allenast inskrivning i vattenbokens första avdelning.

Under förra hälften av år 1920 utarbetades inom justitiedepartementet,

närmast i anledning av den nya flottningslagstiftningen, ett utkast

till förnyad förordning angående vattenbokens inrättande och förande, avsett

att ersätta förordningen i ämnet den 28 februari 1919. Utkastet

innefattade förslag till utvidgande av nämnda förordning, så att den komme

att omfatta bestämmelser icke blott, såsom hittills, rörande företag, som

skola inskrivas i vattenbokens första avdelning, utan ock i avseönde å

företag, varom uppgifter enligt nämnda lagrum skola införas i vattenbokens

andra avdelning, samt å företag, som skola förtecknas i bokens tredje avdelning.

Bestämmelserna rörande inskrivningar (första avdelningen) både i

utkastet i allt väsentligt bibehållits oförändrade från gällande förordning.

Börande införingar (andra avdelningen) och förtecknanden (tredje avdelningen)

hade nya bestämmelser föreslagits. Utkastet innefattade en väsentlig olikhet

i det yttre för vattenbokens avdelningar, i det att första avdelningen såsom

hittills skulle utgöras av lösa blad, under det andra och tredje avdelningarna

skulle omfatta fasta böcker.

Yattenrättsdomarna hava över utkastet avgivit gemensamt underdånigt

utlåtande, vari de bland annat anförde:

Yad anginge bandsystemet hyste vattenrättsdomarna stora farhågor

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kanyl. Maj:tv Proposition Nr 20.

för, att detsamma vore olämpligt för andra avdelningen, liksom det från

början ansetts vara olämpligt för första avdelningen. Det hade under den

tid, vattenboksförordningen varit i tillämpning, visat sig hava varit mycket

välbetänkt, att låta inskrivningarna ske å lösa blad. Vattenrättsdomarna

både allt mer funnit bekräftat, vilka stora svårigheter det skulle medfört att

föreskriva uppläggande på förhand av upplägg för alla vattendrag, liksom

ock att på förhand för alla större vattendrag bestämma sektionsindelningen.

Det vore uppenbart, att ett sådant arbete måste taga mycket tid och kostnader

i anspråk. Vattendomstolarna hade varken härför behövlig arbetskraft

eller erforderliga medel till sin disposition, och de besutte icke de personliga

förutsättningarna för ett tillfredsställande utförande av ett dylikt arbete. Det

vore här icke fråga blott om större vattendrag eller om sådana, som åtminstone

vore icke alltför obetydliga, utan även verkligt små vatten kunde bliva

föremål för åtgärd, varom bär vore tal. Detta gällde med avseende såväl å

allmänna flottleder som å allmänna farleder. Flottleder funnes eller kunde

inrättas i verkligt obetydliga vatten, varför det redan ur flottledssynpunkt

bleve för vattenbokens upprättare nödvändigt att medtaga alla, oftast namnlösa

bäckar åtminstone inom skogsbygden. Allmän farled funnes enligt

5 kap. 1 § vattenlagen, jämförd med 1 § i förordningen den 30 december

1880 om allmän farled, inom många smärre vattendrag, där enligt äldre

lagstiftning funnits båtled, liksom också inom en mångfald sund och dylikt

i skärgårdsområdena, varjämte enligt 5 kap. 13 § vattenlagen varje allmän

hamn räknades till allmän farled. För allmän farled funnes icke, såsom

för allmän flottled, stadgad någon särskild procedur för fastställande av de

vattenområden, i vilka allmän farled funnes. De allra flesta allmänna

farleder bleve säkerligen aldrig föremål för någon vattendomstols åtgärd.

Om sålunda varje vattendrag, i vilket allmän farled kunde finnas, skulle

erhålla särskilt upplägg i en bunden bok för vattenbokens andra avdelning,

skulle uppenbarligen å flertalet upplägg aldrig någon införing komma att

ske. Man finge eu mängd dyra och skrymmande böcker för ett försvinnande

fåtal införingar. En svaghet i utkastet läge däri, att intet försök

gjorts att lösa svårigheten, hur anordningar i havet för allmän flottled

eller allmän farled skulle vid införandet inpassas i systemet. Denna svårighet

förefunnes uppenbarligen vilket system man än valde, men bestämmelser

i ämnet kunde icke umbäras. Genom andra avdelningens ordnande

i fasta böcker hade man hindrats från att meddela föreskrifter om renovation

av införingarna däri. Av huvudsakligen de skäl som nu återgivit»

hava vattenrättsdomarna hemställt, att vattenbokens andra avdelning måtte

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Kungl. Maj:ts Proposition Nr 20.

föras å lösa blad liksom den första avdelningen. Vidkommande utkastets

bestämmelser om vattenbokens tredje avdelning gällde, säga vattenrättsdomarna,

mycket av vad av dem yttrats rörande andra avdelningen och

hava de förklarat, att det syntes dem lämpligast att även denna avdelningfördes

på lösa blad.

Med anledning av den kritik, som sålunda riktats mot utkastet, anmodades

vattenrättsdomaren Hugo von Sydow, att upprätta ett nytt förslag

till vattenboksförordning. Den 11 maj 1921 inkom från von Sydow

dylikt förslag. Enligt detta skall vattenboken föras å lösa blad. Härom

anför von Sydow: Om ändamålsenligheten av att införingarna i vattenbokens

andra avdelning och anteckningarna i dess tredje avdelning skulle

föras å lösa blad liksom inskrivningarna i första avdelningen hade vattenrättsdomarna

i sitt utlåtande över utkastet förklarat sig övertygade såvitt

anginge andra avdelningen. .Ju mer von Sydow hade sysslat med denna

sak desto mera hade han stärkts i övertygelsen om riktigheten av denna

vattenrättsdomarnas åsikt. Och von Sydow hade likaledes vunnit övertygelse

därom, att jämväl tredje avdelningen borde föras å lösa blad. I

gällande författning om vattenboken stadgades, att vattenboksblad skulle

uppläggas för första avdelningen först i den mån någon inskrivning å sådant

blad ifrågakomme. Samma regel hade ansetts böra gälla även beträffande

andra och tredje avdelningarna. Det kunde till äventyrs synas

tveksamt, huruvida denna regel icke borde modifieras med avseende å allmänna

flottleder, så att i den mån förteckning över sådana leder vunnit

laga kraft, varje allmän flottled, som funnes upptagen å laga kraftvunnen

förteckning, borde omedelbart erhålla ett vattenboksblad. von Sydow

trodde emellertid, att sådant skulle innebära ett onödigt betungande arbete

för vattendomstolarna. För överskådlighetens skull behövdes det knappast,

då överskådligheten blivit tillräckligt tillgodosedd genom publicerandet av

den laga kraftvunna förteckningen. Men uppläggandet av alla befintliga

flottleder å vattenboksblad skulle medföra ett betydande arbete, vilket

framginge därav att t. ex. inom Mellanbygdens vattendomstols område på

den hittills publicerade provisoriska förteckningen upptagits omkring fyrahundra

flottleder.

I det av von Sydow upprättade förslaget innehåller 5 §: Vattenboken

föres å särskilda blad för en var av de tre avdelningar, varav densamma

enligt 12 kap. 1 § andra stycket vattenlagen skall bestå. För anmärkande

enligt nämnda paragraf tredje stycket av hydrografiska och topografiska

beskrivningar uppläggas särskilda vattenboksblad, kallade försättsblad, ett

s. 7 Kontrollera mot PDF

7

Kunfjl. Majhs Proposition Nr 2<).

eller flera. V attonboksblad uppläggaa i man aom inskrivning, införing

eller anteckning å sådant blad ifrågakommer.

von Sydow har påpekat, att med den lydelse 5 £ i förslaget hade

och den innebörd däråt, han givit, eu ändring behövdes i lagen den 19

juni 1919 huru avgöras skall, varest tidigare tillkommen allmän flottled

skall jämlikt vattenlagen bibehållas. Andra stycket i nämnda lags 5 £

syntes nämligen vid ett bifall till von Sydows förslag böra utgå.

Vattenrättsdomarna, soin avgivit gemensamt utlåtande över von Sydows

förslag, hava däri hemställt, att åtgärder måtte vidtagas för genomförande

av nyssberörda, av von Sydow förordade lagändring.

Av vad i ärendet förekommit finner jag mig övertygad om lämpligheten

av, att vattenboken föres å lösa blad och att vattenboksblad upplägges

i mån som inskrivning, införing eller anteckning å sådant blad ifrågakommer.

Att med ett dylikt system bibehålla föreskriften i andra stycket

i 5 § av lagen huru avgöras skall, varest tidigare tillkommen allmän flottled

skall jämlikt vattenlagen bibehållas, synes emellertid, såsom förut framhållits,

icke lämpligt. Det syfte, som föranlett denna föreskrifts upptagande

i lagen, torde också hava blivit på ett betryggande sätt tillgodosett genom

de av mig förut omförmälda bestämmelserna om upprättande och offentliggörande

av särskilda förteckningar över de vattenområden, vari tidigare

tillkomna allmänna flottleder skola enligt vattenlagen bibehållas, ävensom

av uppgifterna rörande domstolarnas beslut i dessa frågor. Då jag alltså

funnit övervägande skäl tala för den av vattenrättsdomarna påyrkade lagändringen,

har jag låtit upprätta ett förslag till ändrad lydelse av berörda

paragraf av nyss angiven innebörd.»

Föredraganden uppläser härefter berörda förslag eller förslag till lag

om ändrad lydelse av 5 § i lagen den 19 juni 1919 huru avgöras skall,

varest tidigare tillkommen allmän flottled skall jämlikt vattenlagen bibehållas,

samt hemställer, att lagrådets utlåtande över förslaget, som är av

den lydelse, bilaga1 vid detta protokoll utvisar, måtte, för det i § 87 regeringsformen

omförmälda ändamål, inhämtas genom utdrag av protokollet.

Denna av statsrådets övriga ledamöter biträdda

hemställan täckes Hans Maj: t Konungen bifalla.

Ur protokollet:

N. C er vin.

1 Denna bilaga, som är lika tydande med det vid propositionen fogade förslaget, bär bär

uteslutits.

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Kungl. Majds Proposition Nr 20.

Utdrag av protokollet, hållet i Kungl. Maj:ts lagråd torsdagen

den 19 januari 1922.

Närvarande:

Justitierådet Berglöf, regeringsrådet Ernberg, justitieråden Molin, Appel
BERG.

Enligt lagrådet tillhandakommet utdrag av protokollet över justitiedepartementsärenden,

hållet inför Hans Maj:t Konungen i statsrådet den

31 december 1921, hade Kungl. Maj:t förordnat, att lagrådets utlåtande

skulle för det i § 87 regeringsformen omförmälda ändamål inhämtas över

upprättat förslag till lag om ändrad lydelse av 5 § i lagen den 19 juni

1919 (nr 427) huru avgöras skall, var est tidigare tillkommen allmän flottled

skall jämlikt vattenlagen bibehållas.

Förslaget, som finnes bilagt detta protokoll, föredrogs inför lagrådet

av chefen för justitiedepartementets lagavdelning, hovrättsrådet Gustaf

Grefberg.

Lagrådet lämnade förslaget utan anmärkning.

Ur protokollet:

Erik Öländer.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ls Proposition Nr 20.

y

Utdrag av protokollet över justitiedepartementsärenden, hållet inför

Hans Maj:t Konungen i statsrådet å Stockholms slott,

fredagen den 20 januari 1922.

Närvarande:

Statsministern och ministern för utrikes ärendena Branting, statsråden Olsson,

Sandler, Åkerman.

Chefen för justitiedepartementet statsrådet Åkerman anmäler lagrådets

under gårdagen avgivna utlåtande över det till lagrådet den 31 december

1921 remitterade förslaget till lag om ändrad lydelse av 5 § i lagen den

19 juni 1919 huru avgöras skall, varest tidigare tillkommen allmän flottled

skall jämlikt vattenlagen bibehållas, samt hemställer, att förslaget, som av

lagrådet lämnats utan anmärkning, måtte, jämlikt § 87 regeringsformen,

genom proposition föreläggas riksdagen till antagande.

Med bifall till denna av statsrådets övriga ledamöter

biträdda hemställan förordnar Hans Maj:t Konungen,

att till riksdagen skall avlåtas proposition av

den lydelse, bilaga vid detta protokoll utvisar.

Ur protokollet:

N. C o-vin.

Bihang till riksdagens protokoll 1922. 1 samt. 17 käft. (Nr 20.)

2

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

2 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (2)

2 kopplingar.

  1. Rskr. 1922:30 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts proposition med förslag till lag om ändrad lydelse av 5 § i lagen den 19 juni 1919 huru avgöras skall, vare a1 i texten
  2. 2LU 1922:2 Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition med förslag till lag om ändrad lydelse av 5 § i lagen den 19 juni 1919 huru avgöras skall, varest tidigare ti s. 1 i texten