Med förslag till lag om ändrad lydelse av 5 § i lagen den 19 juni 1919 huru avgöras skall, varest tidigare tillkommen allmän flottled skall jämlikt vattenlagen bibehållas
1922-01-20 · 9 sidor, varav 7 med tryckt sidnummer
Så kom texten hit
Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.
- Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
- Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
- Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 0,5 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
- Sidnummer: 7 av 9 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
- Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.
Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.
Citera
Prop. 1922:20, Med förslag till lag om ändrad lydelse av 5 § i lagen den 19 juni 1919 huru avgöras skall, varest tidigare tillkommen allmän flottled skall jämlikt vattenlagen bibehållas
Dokumentets text
Kanyl. Maj:ts Proposition Nr 20.
1
Nr 20.
Kungl. Maj:ts proposition till riksdagen med förslag till lag om
ändrad lydelse av 5 § i lagen den 19 juni 1919 huru
avgöras skall, varest tidigare tillkommen allmän flottled
skall jämlikt vattenlagen bibehållas; given Stockholms
slott den 20 januari 1922.
Under åberopande av bilagda i statsrådet och lagrådet hållna protokoll
vill Kungl. Maj:t härmed, jämlikt § 87 regeringsformen, föreslå riksdagen
att antaga härvid fogade förslag till lag om ändrad lydelse av 5 § i lagen
den 19 juni 1919 huru avgöras skall, varest tidigare tillkommen allmän
flottled skall jämlikt vattenlagen bibehållas.
GUSTAF.
A. Åkerman.
Bihang till riksdagens protokoll 1922. 1 samt. 17 höft. (Nr 20.)
1
2
Kungl. Maj:ts Proposition Nr 20.
Förslag
till
LAG
om ändrad lydelse av 5 § i lagen den 19 juni 1919 (nr 427) huru
avgöras skall, varest tidigare tillkommen allmän flottled
skall jämlikt vattenlagen bibehållas.
Härigenom förordnas, att 5 § andra stycket i lagen den 19 juni 1919
huru avgöras skall, varest tidigare tillkommen allmän flottled skall jämlikt
vattenlagen bibehållas, skall upphöra att gälla.
Kungl. Maj:Is Proposition Nr 20.
3
Utdrag av protokollet över justitiedepartementsärenden, hållet inför
Hans Maj.t Konungen i statsrådet å Stockholms slott
lördagen den 31 december 1921.
Närvarande:
Statsministern ocli ministern för utrikes ärendena Branting, statsråden
Lindqvist, Thorsson, Olsson, Sandler, Nothin, Svensson, Hansson,
Åkerman, Linders, Schlyter, Örne.
Chefen för justititiedepartementet statsrådet Åkerman anmäler ärende
angående ändring i 5 § av lagen den 19 juni 1919 (nr 427) huru avgöras
skall, varest tidigare tillkommen allmän flottled skall jämlikt vattenlagen
bibehållas samt anför:
»Genom lag den 19 juni 1919 hava lämnats närmare föreskrifter
huru avgöras skall, varest tidigare tillkommen allmän flottled skall jämlikt
vattenlagen bibehållas. Enligt nämnda lag skola provisoriska förteckningar
över de ifrågakomna flottlederna upprättas och på föreskrivet sätt kungöras.
Hen, som anser förteckningarna ofullständiga eller eljest oriktiga,
äger att inom viss tid — som enligt en den 18 februari 1921 (nr 42) vidtagen
lagändring utlöper med innevarande år — hos vederbörande vattendomstol
anhängiggöra klandertalan. Sedan tiden för anhängiggörande av
sådan klandertalan gått till ända, skall kungöras i vilka delar förteckningarna
såsom oklandrade vunnit laga kraft och i vilka delar klander
väckts. Då anhängiggjord klandertalan blivit genom lagakraftägande beslut
avgjord, skall jämväl uppgift härom offentliggöras. Slutligen föreskrives,
uti 5 § av lagen, att i mån som provisorisk förteckning vinner
laga kraft eller anhängiggjord klandertalan bliver slutligen avdömd, därmed
är för framtiden avgjort huruvida den 1 januari 1920 allmän flottled
fanns i visst vattenområde eller icke samt att om sålunda träffat avgörande
anteckning skall ske i vattenboken.
Bestämmelser om vattenbok upptagas i 12 kap. vattenlagen. Enligt
4
Kungl. Maj:ts Proposition Nr 20.
1 § i nämnda kapitel och lag, såsom detta lagrum lyder enligt lag den
It juni 1920 (nr 459), skall för varje vattendomstols område föras
vattenbok. I samma lagrum har förordnats, att vattenboken skall föras
i tre avdelningar: första avdelningen för inskrivningar rörande anläggningar
för tillgodogörande av rinnande vatten såsom drivkraft eller annorledes
ävensom rörande dammbyggnader, andra avdelningen för införande
av uppgifter om allmän farled och allmän flottled och tredje avdelningen
för förtecknande av vissa torrläggningsföretag ävensom andra till
första och andra avdelningen ej hänförliga anläggningar med avseende å
vatten. I vattenboken böra ock, enligt det förevarande lagrummet, anmärkas
hydrografiska och topografiska beskrivningar över de inom vattendomstolens
område belägna vattendrag med tillhörande vattensamlingsområden,
i den män sådana beskrivningar äro eller varda av vederbörande
myndighet utarbetade.
Genom förordning den 28 februari 1919 (nr 108) hava meddelats
närmare bestämmelser om vattenbokens inrättande och förande. Dessa bestämmelser,
som tillkommit före upptagandet i vattenlagen av de delar,
som avse allmän farled, allmän flottled och marks torrläggning, röra dock
allenast inskrivning i vattenbokens första avdelning.
Under förra hälften av år 1920 utarbetades inom justitiedepartementet,
närmast i anledning av den nya flottningslagstiftningen, ett utkast
till förnyad förordning angående vattenbokens inrättande och förande, avsett
att ersätta förordningen i ämnet den 28 februari 1919. Utkastet
innefattade förslag till utvidgande av nämnda förordning, så att den komme
att omfatta bestämmelser icke blott, såsom hittills, rörande företag, som
skola inskrivas i vattenbokens första avdelning, utan ock i avseönde å
företag, varom uppgifter enligt nämnda lagrum skola införas i vattenbokens
andra avdelning, samt å företag, som skola förtecknas i bokens tredje avdelning.
Bestämmelserna rörande inskrivningar (första avdelningen) både i
utkastet i allt väsentligt bibehållits oförändrade från gällande förordning.
Börande införingar (andra avdelningen) och förtecknanden (tredje avdelningen)
hade nya bestämmelser föreslagits. Utkastet innefattade en väsentlig olikhet
i det yttre för vattenbokens avdelningar, i det att första avdelningen såsom
hittills skulle utgöras av lösa blad, under det andra och tredje avdelningarna
skulle omfatta fasta böcker.
Yattenrättsdomarna hava över utkastet avgivit gemensamt underdånigt
utlåtande, vari de bland annat anförde:
Yad anginge bandsystemet hyste vattenrättsdomarna stora farhågor
opaginerad Kontrollera mot PDF
Kanyl. Maj:tv Proposition Nr 20.
för, att detsamma vore olämpligt för andra avdelningen, liksom det från
början ansetts vara olämpligt för första avdelningen. Det hade under den
tid, vattenboksförordningen varit i tillämpning, visat sig hava varit mycket
välbetänkt, att låta inskrivningarna ske å lösa blad. Vattenrättsdomarna
både allt mer funnit bekräftat, vilka stora svårigheter det skulle medfört att
föreskriva uppläggande på förhand av upplägg för alla vattendrag, liksom
ock att på förhand för alla större vattendrag bestämma sektionsindelningen.
Det vore uppenbart, att ett sådant arbete måste taga mycket tid och kostnader
i anspråk. Vattendomstolarna hade varken härför behövlig arbetskraft
eller erforderliga medel till sin disposition, och de besutte icke de personliga
förutsättningarna för ett tillfredsställande utförande av ett dylikt arbete. Det
vore här icke fråga blott om större vattendrag eller om sådana, som åtminstone
vore icke alltför obetydliga, utan även verkligt små vatten kunde bliva
föremål för åtgärd, varom bär vore tal. Detta gällde med avseende såväl å
allmänna flottleder som å allmänna farleder. Flottleder funnes eller kunde
inrättas i verkligt obetydliga vatten, varför det redan ur flottledssynpunkt
bleve för vattenbokens upprättare nödvändigt att medtaga alla, oftast namnlösa
bäckar åtminstone inom skogsbygden. Allmän farled funnes enligt
5 kap. 1 § vattenlagen, jämförd med 1 § i förordningen den 30 december
1880 om allmän farled, inom många smärre vattendrag, där enligt äldre
lagstiftning funnits båtled, liksom också inom en mångfald sund och dylikt
i skärgårdsområdena, varjämte enligt 5 kap. 13 § vattenlagen varje allmän
hamn räknades till allmän farled. För allmän farled funnes icke, såsom
för allmän flottled, stadgad någon särskild procedur för fastställande av de
vattenområden, i vilka allmän farled funnes. De allra flesta allmänna
farleder bleve säkerligen aldrig föremål för någon vattendomstols åtgärd.
Om sålunda varje vattendrag, i vilket allmän farled kunde finnas, skulle
erhålla särskilt upplägg i en bunden bok för vattenbokens andra avdelning,
skulle uppenbarligen å flertalet upplägg aldrig någon införing komma att
ske. Man finge eu mängd dyra och skrymmande böcker för ett försvinnande
fåtal införingar. En svaghet i utkastet läge däri, att intet försök
gjorts att lösa svårigheten, hur anordningar i havet för allmän flottled
eller allmän farled skulle vid införandet inpassas i systemet. Denna svårighet
förefunnes uppenbarligen vilket system man än valde, men bestämmelser
i ämnet kunde icke umbäras. Genom andra avdelningens ordnande
i fasta böcker hade man hindrats från att meddela föreskrifter om renovation
av införingarna däri. Av huvudsakligen de skäl som nu återgivit»
hava vattenrättsdomarna hemställt, att vattenbokens andra avdelning måtte
6
Kungl. Maj:ts Proposition Nr 20.
föras å lösa blad liksom den första avdelningen. Vidkommande utkastets
bestämmelser om vattenbokens tredje avdelning gällde, säga vattenrättsdomarna,
mycket av vad av dem yttrats rörande andra avdelningen och
hava de förklarat, att det syntes dem lämpligast att även denna avdelningfördes
på lösa blad.
Med anledning av den kritik, som sålunda riktats mot utkastet, anmodades
vattenrättsdomaren Hugo von Sydow, att upprätta ett nytt förslag
till vattenboksförordning. Den 11 maj 1921 inkom från von Sydow
dylikt förslag. Enligt detta skall vattenboken föras å lösa blad. Härom
anför von Sydow: Om ändamålsenligheten av att införingarna i vattenbokens
andra avdelning och anteckningarna i dess tredje avdelning skulle
föras å lösa blad liksom inskrivningarna i första avdelningen hade vattenrättsdomarna
i sitt utlåtande över utkastet förklarat sig övertygade såvitt
anginge andra avdelningen. .Ju mer von Sydow hade sysslat med denna
sak desto mera hade han stärkts i övertygelsen om riktigheten av denna
vattenrättsdomarnas åsikt. Och von Sydow hade likaledes vunnit övertygelse
därom, att jämväl tredje avdelningen borde föras å lösa blad. I
gällande författning om vattenboken stadgades, att vattenboksblad skulle
uppläggas för första avdelningen först i den mån någon inskrivning å sådant
blad ifrågakomme. Samma regel hade ansetts böra gälla även beträffande
andra och tredje avdelningarna. Det kunde till äventyrs synas
tveksamt, huruvida denna regel icke borde modifieras med avseende å allmänna
flottleder, så att i den mån förteckning över sådana leder vunnit
laga kraft, varje allmän flottled, som funnes upptagen å laga kraftvunnen
förteckning, borde omedelbart erhålla ett vattenboksblad. von Sydow
trodde emellertid, att sådant skulle innebära ett onödigt betungande arbete
för vattendomstolarna. För överskådlighetens skull behövdes det knappast,
då överskådligheten blivit tillräckligt tillgodosedd genom publicerandet av
den laga kraftvunna förteckningen. Men uppläggandet av alla befintliga
flottleder å vattenboksblad skulle medföra ett betydande arbete, vilket
framginge därav att t. ex. inom Mellanbygdens vattendomstols område på
den hittills publicerade provisoriska förteckningen upptagits omkring fyrahundra
flottleder.
I det av von Sydow upprättade förslaget innehåller 5 §: Vattenboken
föres å särskilda blad för en var av de tre avdelningar, varav densamma
enligt 12 kap. 1 § andra stycket vattenlagen skall bestå. För anmärkande
enligt nämnda paragraf tredje stycket av hydrografiska och topografiska
beskrivningar uppläggas särskilda vattenboksblad, kallade försättsblad, ett
7
Kunfjl. Majhs Proposition Nr 2<).
eller flera. V attonboksblad uppläggaa i man aom inskrivning, införing
eller anteckning å sådant blad ifrågakommer.
von Sydow har påpekat, att med den lydelse 5 £ i förslaget hade
och den innebörd däråt, han givit, eu ändring behövdes i lagen den 19
juni 1919 huru avgöras skall, varest tidigare tillkommen allmän flottled
skall jämlikt vattenlagen bibehållas. Andra stycket i nämnda lags 5 £
syntes nämligen vid ett bifall till von Sydows förslag böra utgå.
Vattenrättsdomarna, soin avgivit gemensamt utlåtande över von Sydows
förslag, hava däri hemställt, att åtgärder måtte vidtagas för genomförande
av nyssberörda, av von Sydow förordade lagändring.
Av vad i ärendet förekommit finner jag mig övertygad om lämpligheten
av, att vattenboken föres å lösa blad och att vattenboksblad upplägges
i mån som inskrivning, införing eller anteckning å sådant blad ifrågakommer.
Att med ett dylikt system bibehålla föreskriften i andra stycket
i 5 § av lagen huru avgöras skall, varest tidigare tillkommen allmän flottled
skall jämlikt vattenlagen bibehållas, synes emellertid, såsom förut framhållits,
icke lämpligt. Det syfte, som föranlett denna föreskrifts upptagande
i lagen, torde också hava blivit på ett betryggande sätt tillgodosett genom
de av mig förut omförmälda bestämmelserna om upprättande och offentliggörande
av särskilda förteckningar över de vattenområden, vari tidigare
tillkomna allmänna flottleder skola enligt vattenlagen bibehållas, ävensom
av uppgifterna rörande domstolarnas beslut i dessa frågor. Då jag alltså
funnit övervägande skäl tala för den av vattenrättsdomarna påyrkade lagändringen,
har jag låtit upprätta ett förslag till ändrad lydelse av berörda
paragraf av nyss angiven innebörd.»
Föredraganden uppläser härefter berörda förslag eller förslag till lag
om ändrad lydelse av 5 § i lagen den 19 juni 1919 huru avgöras skall,
varest tidigare tillkommen allmän flottled skall jämlikt vattenlagen bibehållas,
samt hemställer, att lagrådets utlåtande över förslaget, som är av
den lydelse, bilaga1 vid detta protokoll utvisar, måtte, för det i § 87 regeringsformen
omförmälda ändamål, inhämtas genom utdrag av protokollet.
Denna av statsrådets övriga ledamöter biträdda
hemställan täckes Hans Maj: t Konungen bifalla.
Ur protokollet:
N. C er vin.
1 Denna bilaga, som är lika tydande med det vid propositionen fogade förslaget, bär bär
uteslutits.
8
Kungl. Majds Proposition Nr 20.
Utdrag av protokollet, hållet i Kungl. Maj:ts lagråd torsdagen
den 19 januari 1922.
Närvarande:
Justitierådet Berglöf, regeringsrådet Ernberg, justitieråden Molin, Appel
BERG.
Enligt lagrådet tillhandakommet utdrag av protokollet över justitiedepartementsärenden,
hållet inför Hans Maj:t Konungen i statsrådet den
31 december 1921, hade Kungl. Maj:t förordnat, att lagrådets utlåtande
skulle för det i § 87 regeringsformen omförmälda ändamål inhämtas över
upprättat förslag till lag om ändrad lydelse av 5 § i lagen den 19 juni
1919 (nr 427) huru avgöras skall, var est tidigare tillkommen allmän flottled
skall jämlikt vattenlagen bibehållas.
Förslaget, som finnes bilagt detta protokoll, föredrogs inför lagrådet
av chefen för justitiedepartementets lagavdelning, hovrättsrådet Gustaf
Grefberg.
Lagrådet lämnade förslaget utan anmärkning.
Ur protokollet:
Erik Öländer.
opaginerad Kontrollera mot PDF
Kungl. Maj:ls Proposition Nr 20.
y
Utdrag av protokollet över justitiedepartementsärenden, hållet inför
Hans Maj:t Konungen i statsrådet å Stockholms slott,
fredagen den 20 januari 1922.
Närvarande:
Statsministern och ministern för utrikes ärendena Branting, statsråden Olsson,
Sandler, Åkerman.
Chefen för justitiedepartementet statsrådet Åkerman anmäler lagrådets
under gårdagen avgivna utlåtande över det till lagrådet den 31 december
1921 remitterade förslaget till lag om ändrad lydelse av 5 § i lagen den
19 juni 1919 huru avgöras skall, varest tidigare tillkommen allmän flottled
skall jämlikt vattenlagen bibehållas, samt hemställer, att förslaget, som av
lagrådet lämnats utan anmärkning, måtte, jämlikt § 87 regeringsformen,
genom proposition föreläggas riksdagen till antagande.
Med bifall till denna av statsrådets övriga ledamöter
biträdda hemställan förordnar Hans Maj:t Konungen,
att till riksdagen skall avlåtas proposition av
den lydelse, bilaga vid detta protokoll utvisar.
Ur protokollet:
N. C o-vin.
Bihang till riksdagens protokoll 1922. 1 samt. 17 käft. (Nr 20.)
2
Doktrin
Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.
Hänvisas hit från
2 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).
Förarbeten (2)
2 kopplingar.
- Rskr. 1922:30 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts proposition med förslag till lag om ändrad lydelse av 5 § i lagen den 19 juni 1919 huru avgöras skall, vare a1 i texten
- 2LU 1922:2 Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition med förslag till lag om ändrad lydelse av 5 § i lagen den 19 juni 1919 huru avgöras skall, varest tidigare ti s. 1 i texten