Angående anslag till bestridande av vissa utskylder för det franska beskickning shuset i Stockholm
1922-03-17 · 4 sidor, varav 3 med tryckt sidnummer
Så kom texten hit
Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.
- Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
- Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
- Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
- Sidnummer: 3 av 4 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
- Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.
Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.
Citera
Prop. 1922:211, Angående anslag till bestridande av vissa utskylder för det franska beskickning shuset i Stockholm
Dokumentets text
opaginerad Kontrollera mot PDF
Kungl. Maj:ts proposition Nr 211.
f3
Nr 211.
Kungl. Maj:ts proposition till riksdagen angående anslag till bestridande
av vissa utskylder för det franska beskickning shuset i
Stockholm; given Stockholms slott den 17 mars 1922.
Kungl. Maj:t vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av
statsrådsprotokollet över finansärenden för denna dag, föreslå riksdagen
att bifalla det förslag, om vars avlåtande till riksdagen föredragande
departementschefen hemställt.
GUSTAF.
F. V. Thorsson.
Utdrag av protokollet över finansärenden, hållet inför Hans Maj:t
Konungen i statsrådet å Stockholms slott den 17 mars 1922.
Närvarand e:
Statsministern och ministern för utrikes ärendena Branting, statsråden
Lindqvist, Thorsson, Olsson, Sandler, Nothin, Svensson, Hansson,
Åkerman, Linders, Schlyter, Örne.
Efter gemensam beredning med ministern för utrikes ärendena
anför chefen för finansdepartementet, statsrådet Thorsson:
I en till ministern för utrikes ärendena ställd, den 5 december
1921 dagtecknad verbalnote har härvarande franska beskickning anfört
i huvudsak följande. På grund därav att utländska beskickningshus i
14
Kungl. Maj:ts ‘proposition Nr 211.
Paris betraktades såsom främmande territorium, erlades för det svenska
beskickningsbuset därstädes icke andra utskylder än vatten- och renhållningsavgifter
uppgående till 450 å 500 francs, under det att franska
beskickningen för sin härstädes belägna fastighet av härvarande skattemyndigheter
avkrävdes samma skatter, som erlades för fastigheter i enskild
ägo. Ehuru inga uttryckliga lagbestämmelser funnes i Frankrike,
som tillerkände därstädes ackrediterade diplomatiska tjänstemän befrielse
från skatt, förelåge dock sådan antingen på grund av internationell
sedvänja eller i anledning av träffad överenskommelse. Beskickningen
anhölle därför om upplysning angående utrikesdepartementets ståndpunkt
i denna fråga.
I anledning härav har ministern för utrikes ärendena i skrivelse
den 19 december 1921 till chefen för finansdepartementet — med erinran
om vad franska beskickningen sålunda anfört — framhållit, att, då
det torde vara överensstämmande med folkrättens princip, att ett främmande
lands beskickning icke erlade skatt i det land, där beskickningen
vore ackrediterad, det syntes önskvärt, särskilt med hänsyn därtill
att svenska beskickningen i Paris vore befriad från skatt i Frankrike,
att samma förmån måtte beredas franska staten med avseende å den
franska beskickningen tillhöriga fastigheten härstädes. Ministern för
utrikes ärendena anhölle därför om meddelande, huruvida enligt chefens
för finansdepartementet uppfattning något hinder mötte, att utrikesdepartementet
till besvarande av franska beskickningens verbalnote meddelade
beskickningen, att svenska regeringen vore villig att under förbehåll
av riksdagens prövning beträffande ifrågakommande utgifter erlägga
de å franska beskickningshuset härstädes belöpande skatter, så
länge skattefrihet medgåves för svenska beskickningshuset i Paris.
I skrivelse den 24 december 1921 har jag till svar å denna anhållan
meddelat, att enligt min uppfattning något hinder icke förelåge,
att utrikesdepartementet tillställde franska beskickningen ett meddelande
av angivna innebörd.
I ärendet har inhämtats, att den franska beskickningen tillhöriga
fasta egendomen med adressnummer 26—28 vid Narvavägen i Stockholm
vore åsatt ett taxeringsvärde av 800,000 kronor, samt att för fastigheten
utginge bevillning med 40 kronor. För år 1921 utgjorde kommunalutskylderna
för fastigheten 2,796 kronor 50 öre. För åren 1921
och 1922 utginge vidare byggnadsskatt med .1,177 kronor för år. Renhållningsavgiften
för fastigheten utginge enligt gällande taxa med 126
kronor för år, och vattenavgift hade för år 1921 debiterats med 276
kronor 90 öre.
Kungl. Maj:ts proposition Nr 211.
15
Jag tillåter mig till en början erinra om ett med det förevarande oepartementalikartat
fall. Till bestridande av vissa utskylder för det brittiska be- c e enskickningshuset
i Stockholm har riksdagen efter Kungl. Maj:ts förslag
för ett vart av åren 1918—1921 på extra stat under sjunde huvudtiteln
anvisat förslagsanslag å 1,000 kronor. I den till innevarande års riksdag
avlåtna statsverkspropositionen bar ock Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen
att för bestridande av viss del av de kommunalutskylder för år
1922, som komme att påföras det brittiska beskickningshuset i Stockholm,
på extra stat under nämnda huvudtitel för tiden 1 januari—30
juni 1923 anvisa ett förslagsanslag av 500 kronor. Vid anmälan i statsrådet
av frågan om statsverkspropositionen omnämnde jag på tal om detta
anslag, att framställningar gjorts, i syfte att svenska staten måtte ikläda
sig kostnaderna för vissa utskylder jämväl för de tyska och franska
beskickningshusen i Stockholm, vilka frågor emellertid då icke fortskridit
så långt, att förslag i ämnet kunde framläggas.
Beträffande utskylderna för det tyska beskickningshuset pågå ännu
underhandlingar.
Vid övervägande av den ståndpunkt, statsmakterna synas böra
intaga till nu förevarande framställning, bör jag tillika erinra, att enligt
det utdrag av statsrådsprotokollet över finansärenden, som var fogat
vid propositionen nr 168 till 1917 års riksdag — i vilken proposition
anslag till bestridande av vissa utskylder för det brittiska beskickningshuset
första gången äskades — dåvarande chefen för finansdepartementet
framhållit, att, därest framdeles någon annan stat än den engelska
skulle förskaffa sig eget beskickningshus i vår huvudstad, syntes
även i sådant fäll, under förutsättning av reciprocitet, enahanda anordningar
böra vidtagas.
I anslutning till denna uppfattning, som av riksdagen lämnades
utan erinran, finner jag det uppenbart, att, med tillämpning jämväl i
förevarande fall av reciprocitetsprincipen, den franska staten för sitt
beskickningshus i Stockholm bör beredas motsvarande fördelar i beskattningsavseende,
som tillkomma svenska staten för dess beskickningshus
i Paris.
För ernående av ifrågavarande syftemål lärer det vara lämpligast
att begagna enahanda tillvägagångssätt, som kommit till användning
vid ordnandet av motsvarande angelägenhet i fråga om det brittiska
beskickningshuset. Bevillningen, byggnadsskatten och kommunalutskylderna
synas alltså böra definitivt bekostas av svenska staten och, så
länge förut omförmälda förutsättning av reciprocitet föreligger, medel
härför i mån av behov anslås för varje statsregleringsperiod. Då sådana
16
Kungl. Maj:ts proposition Nr 211.
medel icke nu finnas anslagna, torde därför framställning till riksdagen
om beviljande av anslag till ändamålet i fråga böra göras.
Vidkommande härefter det för ändamålet erforderliga beloppet, så
erfordras i första hand medel för de utskylder, som förfallit eller förfalla
till betalning före ingången av år 1923. Till bestridande härav torde
ett anslagsbelopp av 5,300 kronor böra upptagas å tilläggsstaten för år
1922. Härjämte bör för statsregleringstiden 1 januari — 30 juni 1923
av riksdagen äskas anslag till bestridande av så stor del av koramunalutskylderna
för år 1922, som beräknas skola erläggas under första
halvåret 1923. Detta anslag synes böra upptagas med 1,800 kronor.
Ehuru medel för ändamålet icke beräknats i statsverkspropositionen
till innevarande års riksdag, torde dock tillgång till dylika medel kunna
å respektive stater beredas.
Jag hemställer därför, att Eders Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen
att till bestridande av vissa utskylder för det franska beskickningshuset i
Stockholm under sjunde huvudtiteln anvisa
dels å tilläggsstat för år 1922 ett förslagsanslag av 5,300 kronor,
dels ock å extra stat för tiden 1 januari—30 juni 1923 ett förslagsanslag
av 1,800 kronor.
Till denna av statrådets övriga ledamöter biträdda
hemställan behagar Hans Maj:t Konungen lämna
bifall och förordnar, att proposition av den lydelse,
bil. litt. vid detta protokoll utvisar, skall avlåtas
till riksdagen.
Ur protokollet:
B. E. Brimberg.
STOCKHOLM, ISAAC MARCUS'' BOKTRYCKERI-AKTIEBOLAG, 1922.
Doktrin
Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.
Hänvisas hit från
2 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).
Förarbeten (2)
2 kopplingar.
- Rskr. 1922:128 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj ds proposition angående anslag till bestridande av vissa utskylder för det franska beskickningshuset i Stockho s. 13 i texten
- SU 1922:40 Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående anslag till bestridande av vissa utskylder för det franska beskickning shuset i Stockholm. a1 i texten