Sök i Ratio Lex

Angående anslag till bestridande av vissa utskylder för det franska beskickning shuset i Stockholm

1922-03-17 · 4 sidor, varav 3 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 3 av 4 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1922:211, Angående anslag till bestridande av vissa utskylder för det franska beskickning shuset i Stockholm

Dokumentets text

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition Nr 211.

f3

Nr 211.

Kungl. Maj:ts proposition till riksdagen angående anslag till bestridande

av vissa utskylder för det franska beskickning shuset i

Stockholm; given Stockholms slott den 17 mars 1922.

Kungl. Maj:t vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av

statsrådsprotokollet över finansärenden för denna dag, föreslå riksdagen

att bifalla det förslag, om vars avlåtande till riksdagen föredragande

departementschefen hemställt.

GUSTAF.

F. V. Thorsson.

Utdrag av protokollet över finansärenden, hållet inför Hans Maj:t

Konungen i statsrådet å Stockholms slott den 17 mars 1922.

Närvarand e:

Statsministern och ministern för utrikes ärendena Branting, statsråden

Lindqvist, Thorsson, Olsson, Sandler, Nothin, Svensson, Hansson,

Åkerman, Linders, Schlyter, Örne.

Efter gemensam beredning med ministern för utrikes ärendena

anför chefen för finansdepartementet, statsrådet Thorsson:

I en till ministern för utrikes ärendena ställd, den 5 december

1921 dagtecknad verbalnote har härvarande franska beskickning anfört

i huvudsak följande. På grund därav att utländska beskickningshus i

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Kungl. Maj:ts ‘proposition Nr 211.

Paris betraktades såsom främmande territorium, erlades för det svenska

beskickningsbuset därstädes icke andra utskylder än vatten- och renhållningsavgifter

uppgående till 450 å 500 francs, under det att franska

beskickningen för sin härstädes belägna fastighet av härvarande skattemyndigheter

avkrävdes samma skatter, som erlades för fastigheter i enskild

ägo. Ehuru inga uttryckliga lagbestämmelser funnes i Frankrike,

som tillerkände därstädes ackrediterade diplomatiska tjänstemän befrielse

från skatt, förelåge dock sådan antingen på grund av internationell

sedvänja eller i anledning av träffad överenskommelse. Beskickningen

anhölle därför om upplysning angående utrikesdepartementets ståndpunkt

i denna fråga.

I anledning härav har ministern för utrikes ärendena i skrivelse

den 19 december 1921 till chefen för finansdepartementet — med erinran

om vad franska beskickningen sålunda anfört — framhållit, att, då

det torde vara överensstämmande med folkrättens princip, att ett främmande

lands beskickning icke erlade skatt i det land, där beskickningen

vore ackrediterad, det syntes önskvärt, särskilt med hänsyn därtill

att svenska beskickningen i Paris vore befriad från skatt i Frankrike,

att samma förmån måtte beredas franska staten med avseende å den

franska beskickningen tillhöriga fastigheten härstädes. Ministern för

utrikes ärendena anhölle därför om meddelande, huruvida enligt chefens

för finansdepartementet uppfattning något hinder mötte, att utrikesdepartementet

till besvarande av franska beskickningens verbalnote meddelade

beskickningen, att svenska regeringen vore villig att under förbehåll

av riksdagens prövning beträffande ifrågakommande utgifter erlägga

de å franska beskickningshuset härstädes belöpande skatter, så

länge skattefrihet medgåves för svenska beskickningshuset i Paris.

I skrivelse den 24 december 1921 har jag till svar å denna anhållan

meddelat, att enligt min uppfattning något hinder icke förelåge,

att utrikesdepartementet tillställde franska beskickningen ett meddelande

av angivna innebörd.

I ärendet har inhämtats, att den franska beskickningen tillhöriga

fasta egendomen med adressnummer 26—28 vid Narvavägen i Stockholm

vore åsatt ett taxeringsvärde av 800,000 kronor, samt att för fastigheten

utginge bevillning med 40 kronor. För år 1921 utgjorde kommunalutskylderna

för fastigheten 2,796 kronor 50 öre. För åren 1921

och 1922 utginge vidare byggnadsskatt med .1,177 kronor för år. Renhållningsavgiften

för fastigheten utginge enligt gällande taxa med 126

kronor för år, och vattenavgift hade för år 1921 debiterats med 276

kronor 90 öre.

s. 15 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition Nr 211.

15

Jag tillåter mig till en början erinra om ett med det förevarande oepartementalikartat

fall. Till bestridande av vissa utskylder för det brittiska be- c e enskickningshuset

i Stockholm har riksdagen efter Kungl. Maj:ts förslag

för ett vart av åren 1918—1921 på extra stat under sjunde huvudtiteln

anvisat förslagsanslag å 1,000 kronor. I den till innevarande års riksdag

avlåtna statsverkspropositionen bar ock Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen

att för bestridande av viss del av de kommunalutskylder för år

1922, som komme att påföras det brittiska beskickningshuset i Stockholm,

på extra stat under nämnda huvudtitel för tiden 1 januari—30

juni 1923 anvisa ett förslagsanslag av 500 kronor. Vid anmälan i statsrådet

av frågan om statsverkspropositionen omnämnde jag på tal om detta

anslag, att framställningar gjorts, i syfte att svenska staten måtte ikläda

sig kostnaderna för vissa utskylder jämväl för de tyska och franska

beskickningshusen i Stockholm, vilka frågor emellertid då icke fortskridit

så långt, att förslag i ämnet kunde framläggas.

Beträffande utskylderna för det tyska beskickningshuset pågå ännu

underhandlingar.

Vid övervägande av den ståndpunkt, statsmakterna synas böra

intaga till nu förevarande framställning, bör jag tillika erinra, att enligt

det utdrag av statsrådsprotokollet över finansärenden, som var fogat

vid propositionen nr 168 till 1917 års riksdag — i vilken proposition

anslag till bestridande av vissa utskylder för det brittiska beskickningshuset

första gången äskades — dåvarande chefen för finansdepartementet

framhållit, att, därest framdeles någon annan stat än den engelska

skulle förskaffa sig eget beskickningshus i vår huvudstad, syntes

även i sådant fäll, under förutsättning av reciprocitet, enahanda anordningar

böra vidtagas.

I anslutning till denna uppfattning, som av riksdagen lämnades

utan erinran, finner jag det uppenbart, att, med tillämpning jämväl i

förevarande fall av reciprocitetsprincipen, den franska staten för sitt

beskickningshus i Stockholm bör beredas motsvarande fördelar i beskattningsavseende,

som tillkomma svenska staten för dess beskickningshus

i Paris.

För ernående av ifrågavarande syftemål lärer det vara lämpligast

att begagna enahanda tillvägagångssätt, som kommit till användning

vid ordnandet av motsvarande angelägenhet i fråga om det brittiska

beskickningshuset. Bevillningen, byggnadsskatten och kommunalutskylderna

synas alltså böra definitivt bekostas av svenska staten och, så

länge förut omförmälda förutsättning av reciprocitet föreligger, medel

härför i mån av behov anslås för varje statsregleringsperiod. Då sådana

s. 16 Kontrollera mot PDF

16

Kungl. Maj:ts proposition Nr 211.

medel icke nu finnas anslagna, torde därför framställning till riksdagen

om beviljande av anslag till ändamålet i fråga böra göras.

Vidkommande härefter det för ändamålet erforderliga beloppet, så

erfordras i första hand medel för de utskylder, som förfallit eller förfalla

till betalning före ingången av år 1923. Till bestridande härav torde

ett anslagsbelopp av 5,300 kronor böra upptagas å tilläggsstaten för år

1922. Härjämte bör för statsregleringstiden 1 januari — 30 juni 1923

av riksdagen äskas anslag till bestridande av så stor del av koramunalutskylderna

för år 1922, som beräknas skola erläggas under första

halvåret 1923. Detta anslag synes böra upptagas med 1,800 kronor.

Ehuru medel för ändamålet icke beräknats i statsverkspropositionen

till innevarande års riksdag, torde dock tillgång till dylika medel kunna

å respektive stater beredas.

Jag hemställer därför, att Eders Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen

att till bestridande av vissa utskylder för det franska beskickningshuset i

Stockholm under sjunde huvudtiteln anvisa

dels å tilläggsstat för år 1922 ett förslagsanslag av 5,300 kronor,

dels ock å extra stat för tiden 1 januari—30 juni 1923 ett förslagsanslag

av 1,800 kronor.

Till denna av statrådets övriga ledamöter biträdda

hemställan behagar Hans Maj:t Konungen lämna

bifall och förordnar, att proposition av den lydelse,

bil. litt. vid detta protokoll utvisar, skall avlåtas

till riksdagen.

Ur protokollet:

B. E. Brimberg.

STOCKHOLM, ISAAC MARCUS'' BOKTRYCKERI-AKTIEBOLAG, 1922.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

2 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (2)

2 kopplingar.

  1. Rskr. 1922:128 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj ds proposition angående anslag till bestridande av vissa utskylder för det franska beskickningshuset i Stockho s. 13 i texten
  2. SU 1922:40 Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående anslag till bestridande av vissa utskylder för det franska beskickning shuset i Stockholm. a1 i texten