Angående ersättning åt häradsskrivare för röstlängders upprättande
1922-03-10 · 6 sidor, varav 6 med tryckt sidnummer
Så kom texten hit
Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.
- Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
- Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
- Textkvalitet: God — ungefär 0,1 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
- Sidnummer: alla 6 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
- Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.
Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.
Citera
Prop. 1922:214, Angående ersättning åt häradsskrivare för röstlängders upprättande
Dokumentets text
Kungl. Majtfs proposition Nr 214.
1
Nr 214.
Kungl. Maj.ts proposition till riksdagen angående ersättning åt
häradsskrivare för röstlängders upprättande: given Stockholms
slott den 10 mars 1922.
Kungl. Maj:t vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av
statsrådsprotokollet över justitiedepartementsärenden för denna dag, föreslå
riksdagen att bifalla det förslag, om vars avlåtande till riksdagen
föredragande departementschefen hemställt.
GUSTAF.
A. Åkerman.
Utdrag av protokollet över justitiedepartementsärenden, hållet inför
Hans Maj:t Konungen i statsrådet å Stockholms slott den 10
mars 1922.
Närvarande:
Statsministern och ministern för utrikes ärendena Bränning, statsråden
Lindqvist, Thorsson, Olsson, Sandler, Nothin, Svensson, Hansson,
Åkerman, Linders, Schlyter, Örne.
Chefen för justitiedepartementet, statsrådet Åkerman anmäler, efter
gemensam beredning med chefen för socialdepartementet, ärende angående
ersättning åt häradsskrivare för röstlängders upprättande, därvid
föredraganden anför:
I propositionen den 7 januari 1922 angående tilläggsstat till
Bihang till riksdagens protokoll 1922. 1 sand. 183 höft. (Nr 214.) 1
Ersättning it
häradstkrivare
för
röstlängders
upprättande.
Inledning.
2
kungl. Maj:ts proposition Nr 214.
riksstaten för år 1922 under andra huvudtiteln, punkt 4, hemställde
Kungl. Maj:t att, i avbidan på den proposition i ämnet som kunde varda
riksdagen förelagd, riksdagen måtte för beredande av särskild ersättning
åt häradsskrivare för röstlängders upprättande på tilläggsstat för
år 1922 beräkna ett belopp av 80,000 kronor.
Jag går nu att ånyo anmäla denna fråga.
Då ärendet den 7 januari 1922 förehades i statsrådet, erinrade
jag, att av 1921 års riksdag på tilläggsstat för samma år beviljats ett
förslagsanslag av 80,000 kronor för beredande av särskild ersättning
åt häradsskrivare för röstlängders upprättande. Tillkomsten av denna
ersättning hade föranletts av de nya bestämmelserna angående rösträtt
vid andrakammarval samt de i anslutning därtill vidtagna ändringarna
beträffande röstlängders upprättande, avseende ett sammanförande av
den politiska och den kommunala röstlängden till en gemensam handling.
Härigenom hade medförts viss stegring i häradsskrivarnas arbete.
Jag framhöll vidare att, enär ny röstlängd skulle upprättas varje
år, spörsmålet rörande beviljande jämväl för framtiden av anslag för
nu ifrågavarande ändamål återkomme. Givetvis borde denna fråga ses
i samband med den gottgörelse häradsskrivarna i övrigt åtnjöte i sin
tjänst. I betraktande av de avsevärda inkomster dessa befattningshavare
uppbure ansåg jag en viss tvekan kunna göra sig gällande, huruvida
särskild gottgörelse kunde vara påkallad för den ökning i arbetet, som
uppkommit genom förändringen i sättet för röstlängdernas upprättande.
För närvarande påginge emellertid särskilda utredningar avseende häradsskrivarnas
löneförmåner. Sålunda vore hela frågan om ny lönereglering
för landsstatens tjänstemän, däribland häradsskrivarna, föremål för löneregleringskommitténs
behandling, varjämte i finansdepartementet verkställdes
en undersökning med föranledande bland annat av riksdagens
skrivelse den 11 juni 1921, däri hemställts om undersökning, huruvida
och på vad sätt det i § 53 av landstingsförordningen stadgade procenttal,
som av inlevererade landstingsmedel utginge för debitering och
uppbörd av sagda medel m. m., kunde nedsättas. Då häradsskrivarna
för närvarande av berörda provision uppbure en till icke obetydliga
belopp uppgående andel, komme resultatet av denna undersökning att
inverka även för dem.
Härjämte uttalade jag, att man torde hava att utgå från, att den nya
löneregleringen för landsstaten icke komme att föreläggas 1922 års
riksdag. Enär frågan om särskild ersättning åt häradsskrivarna för
röstlängdernas upprättande syntes böra upptagas till slutligt avgörande
i samband med den prövning, som i och för löneregleringen komme
3
Kungl. Maj:ts proposition Nr 214.
att äga rum av häradsskrivarnas löneförmåner i allmänhet, kunde givetvis
icke för närvarande definitiv ståndpunkt intagas rörande anslaget
till nämnda ei-sättnings utbetalande. En provisorisk lösning torde sålunda
fortfarande få tillgripas. Denna lösning torde dock så vitt möjligt
böra ske i anslutning till omförmälda utredning angående nedsättning
av debiterings- och indrivningsprovisionen för landstingsmedel.
Med den vidare behandlingen av frågan om berörda särskilda ersättning
ansåg jag fördenskull böra tillsvidare anstå i avbidan på fortgången av
nämnda utredning och det förslag, vartill densamma kunde leda, och
föreslog jag, att i samband med propositionen rörande tilläggsstaten
icke annan åtgärd borde vidtagas än att hos riksdagen, på sätt sedermera
skedde, gjordes anmälan om det anslagskrav, som för ändamålet
kunde komma att framställas.
Emellertid hade ovan nämnda ärende angående väckta frågor om
ändring i § 53 landstingsförordningen i syfte att nu utgående provision
för debitering och uppbörd av landstingsmedel måtte nedsättas remitterats
till löneregleringskommittén, därvid kommittén anbefallts dels att i
ärendet avgiva utlåtande i samband med frågor om ny definitiv lönereglering
för befattningshavare vid landsstaten dels ock att inkomma
med förslag angående provisoriska grunder för beräkning tillsvidare
från och med år 1922 av provision å uppbörd av landstingsskatt.
I skrivelse till löneregleringskommittén den 20 januari 1922 anbefallde
sedermera Kungl. Maj:t på justitiedepartementets föredragningkommittén
att på motsvarande sätt, med avseende såväl å en framtida
ordning av landsstatstjänstemännens avlöningsförhållanden som en provisorisk
lösning intill dess en dylik ordning fastställts, avgiva utlåtande
rörande frågan om ersättning åt häradsskrivare för röstlängders upprättande.
Kommittén har i särskilda skrivelser den 14 februari 1922 besvarat
båda omförmälda remisser, såvitt de avse provisoriska grunder för beräkning
tillsvidare från och med år 1922 av provision å uppbörd av landstingsskatt
samt ersättning åt häradsskrivarna för röstlängders upprättande.
Kommittén har därvid anfört, att, därest dess förslag i förstnämnda
spörsmål, i samband varmed kommittén behandlat även frågan om
provision å uppbörd av vägskatt, skulle vinna Kungl. Maj:ts och riksdagens
bifall, häradsskrivarnas extra inkomster i tjänsten komme att i större eller
mindre omfattning reduceras. Kommittén framhåller vidare, att den vid
uppgörandet av sagda förslag ansett sig böra utgå från den förutsätt
-
Löne
reglerings
kommittén.
4
Fulslag till
1922 års riksdag
angående
ersättning för
debitering och
uppbörd av
landstingsskatt
m. m.
Departements
chefen.
Kungl. Maj:ts proposition Nr 214.
ning, att för närvarande någon reduktion icke vidtoges i ersättningen
åt häradsskrivare för röstlängders upprättande; och har kommittén fördenskull
hemställt, att åt häradsskrivare ersättning för röstlängders upprättande
finge tillsvidare från och med år 1922, intill dess frågan om
denna ersättning blivit slutligt ordnad, utgå i enlighet med vad för år
1921 varit medgivet.
I en av Kungl. Maj:t denna dag på socialdepartementets föredragning
beslutad proposition till riksdagen (nr 204) har framlagts förslag
angående särskilda grunder för beräkning av ersättning för debitering och
uppbörd av landstingsskatt och vägskatt m. m. Nämnda förslag innebär ett
godkännande, allenast med undantag beträffande en mindre detalj som i
förevarande sammanhang icke är av betydelse, av löneregleringskommitténs
hemställan i ämnet; och avser förslaget, att den nya ordningen
skulle vinna tillämpning från och med den 1 juli 1922.
Genom den nya ordning för röstlängders upprättande, som blev
en följd av de nya bestämmelserna rörande riksdagsmannaval och
sammanförandet av den politiska och kommunala röstlängden till
en gemensam handling, har, såsom ovan framhållits, uppkommit eu
avsevärd ökning i häradsskrivarnas göromål. Hänsyn härtill måste
givetvis tagas, då det gäller att bedöma de löneförmåner, som i allmänhet
höra tillkomma häradsskrivarna. Likaså bör vid ett provisoriskt bestämmande
av gottgörelse för arbetet med röstlängderna denna gottgörelse
ställas i visst förhållande till sättet för beräknande av häradsskrivarnas
övriga inkomster i tjänsten. Vid den prövning i detta avseende, som
löneregleringskommittén verkställt, har kommittén föreslagit en ordning,
som innebär minskning av häradsskrivarnas inkomster av provisionen
för debiteringen av landstingsskatten men ett bibehållande av den särskilda
ersättningen för längderna.
Emot det resultat, vartill kommittén sålunda kommit, synes icke
vara något att erinra. 1 anslutning till Kungl. Maj:ts denna dag fattade
beslut rörande godkännande av sagda resultat, så vitt det avser viss
reducering av häradsskrivarnas inkomster av nämnda provision, vill jag
fördenskull tillstyrka, att även kommitténs förslag rörande ersättning till
häradsskrivarna för deras arbete med röstlängderna bifalles och att sålunda
under år 1922 må till dem i nämnda avseende utgå gottgörelse
i enlighet med de grunder, som gällde år 1921.
Med avseende å dessa grunder samt i övrigt häradsskrivarnas
arbete med röstlängderna tillåter jag mig hänvisa till vad därom an
-
5
(Kungl. Maj:ts proposition Nr 214.
*
fördes i propositionen till 1921 års riksdag i ämnet (nr 204). Här må endast
erinras, att beträffande ifrågavarande röstlängders anordnande gäller
kungörelsen den 29 januari 1921 (nr 14) om upprättande av röstlängd
för val till riksdagens andra kammare och av kommunal röstlängd samt
angående den i avseende härå vissa myndigheter åliggande uppgiftsskyldighet.
Under det den äldre röstlängden för val till riksdagens
andra kammare omfattade allenast de män, som vid kalenderårets början
uppnått en ålder av minst 24 år, och i ett medelstort fögderi upptog
omkring 10,000 personer, omfattar den nya längden alla de män och
kvinnor, som uppnått eller under kalenderåret uppnå en ålder av 23 år, och
upptager i ett medelstort fögderi omkring 24,000 personer. Den äldre
röstlängden krävde i allmänhet endast en instreckning i kolumn för
varje person för angivande av särskild uppgift, men i den nya längden
skall för varje person verkställas fyra instreckningar, d. v. s. i ett
medelstort fögderi nära 100,000. Dessa instreckningar påfordra stor
noggrannhet och måste sålunda anses såsom synnerligen tidsödande.
Därjämte skola i den nya röstlängden efter mantalslängden upptagas
varje persons födelseår och särskilda anteckningar göras för de personer,
som först nästpåföljande kalenderår erhålla rösträtt. Arbetsökning
vålla även de nya bestämmelserna, att häradsskrivare i de fall,
då uppgifter om diskvalificerade personer avse sådana från olika valdistrikt,
skall ombesörja utskrivandet av och bestyrka utdrag ur uppgifterna
att biläggas röstlängden, ett för varje valdistrikt. Givet är att
de göromål, som föranledas av de nya bestämmelserna, komma att medföra
ökning av häradsskrivarnas utgifter för skrivbiträden.
Den av 1921 års riksdag medgivna ersättningen för ifrågavarande
arbete hade, i överensstämmelse med förslag av de s. k. kommunalförfattningssakkunniga,
vilka i ärendet avgivit yttrande, upptagits till 50 öre
för varje helt eller påbörjat uppslag av röstlängden. Kostnaderna för
ersättningens bestridande beräknades till 80,000 kronor, och det av
riksdagen för ändamålet beviljade förslagsanslaget upptogs med samma
belopp. Utgifterna för år 1921 hava emellertid visat sig uppgå till
allenast 72,005 kronor. Med hänsyn härtill och då utbetalningarna för
år 1922 torde bliva ungefär desamma synes en motsvarande nedsättning
av anslagsbeloppet kunna ske.
På grund av vad sålunda anförts får jag hemställa, att Kungl.
Maj:t måtte föreslå riksdagen att för beredande av särskild ersättning
åt häradsskrivare för röstlängders upprättande på tilläggsstat för år
1922 anvisa ett förslagsanslag av 72,000 kronor.
Bihang till riksdagens protokoll 1922. 1 sand. 183 höft. (Nr 214.) 2
6
Kungl. Maj:ts proposition Nr 214.
Till denna av statsrådets övriga ledamöter biträdda
hemställan finner Hans Maj:t Konungen gott
lämna bifall; och skall proposition i ämnet, av den
lydelse bilaga till detta protokoll utvisar, avlåtas till
riksdagen.
Ur protokollet:
Tvär Brynolf.
/
STOCKHOLM, ISAAC MABCUS'' BOKTRYCKERI-AKTIEBOLAG, 1*82.
Doktrin
Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.
Hänvisas hit från
2 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).
Förarbeten (2)
2 kopplingar.
- Rskr. 1922:2b Skrivelse till Konungen angående regleringen av utgifterna under tillägg sstatens för år 1922 andra huvudtitel, innefattande anslagen till justitiedepartementet s. 2 i texten
- SU 1922:85 Utlåtande i anledning av Kung}. Maj ds proposition angående ersättning åt häradsskrivare för röstlängders upprättande. s. 1 i texten