Sök i Ratio Lex

Angående omorganisation av bergsskolorna i Filipstad och Falun

1922-03-14 · 39 sidor, varav 38 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,4 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 38 av 39 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1922:225, Angående omorganisation av bergsskolorna i Filipstad och Falun

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Kung!. Maj:ts proposition Nr 225.

1

Nr 225.

Kungl. Maj:ts proposition till riksdagen angående omorganisation

av bergsskolorna i Filipstad och Falun;

given Stockholms slott den 14 mars 1922.

Kungl. Maj:t vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag

av statsrådsprotokollet över ecklesiastikärenden för denna dag, föreslå

riksdagen att bifalla det förslag, om vars avlåtande till riksdagen

föredragande departementschefen hemställt.

Under Hans Maj:ts,

Min allernådigste Konungs och Herres frånvaro,

enligt Dess nådiga beslut:

GUSTAF ADOLF.

Olof Olsson.

Utdrag av protokollet över ecklesiastikärenden, hållet inför

Hans Maj:t Konungen i statsrådet å Stockholms

slott den 14 mars 1922.

Närvarande:

Statsministern och ministern för utrikes ärendena Branting, statsråden

Lindqvist, Thorsson, Olsson, Sandler, Nothin, Svensson, Hansson, Åkerman,

Linders, Schlyter, Orne.

Föredragande departementschefen, statsrådet Olsson yttrar härefter:
Vid

anmälan den 7 januari 1922 av ärenden angående reglering Omorganisa

av utgifterna under riksstatens åttonde huvudtitel hemställde lag, tion y bergs

att Kungl. Maj:t täcktes föreslå riksdagen att, i avbidan på propo- Filipstad och

Bihang till riksdagens protokoll 1922. 1 sand. 193 höft. (Nr 225.) 1 Falun.

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Skolornas

tillkomst och

nuvarande

organisation.

Kungl. Maj:ts proposition Nr 225.

sition angående omorganisation av bergsskolorna i Filipstad och

Falun jämte med dem förenade yrkesskolor, beräkna på extra stat

för tiden 1 januari—30 juni 1923 dels såsom bidrag till uppehållande

av undervisningen vid skolorna ett förslagsanslag, högst, 16,000

kronor, dels ock för anskaffning av laboratorieutrustning och annan

undervisningsmateriell ett reservationsanslag av 50,000 kronor. Vidare

hemställde jag, vid anmälan samma dag av anslagsbehoven å 1922

års till äggsstat, om förslag till riksdagen att i avbidan på nämnda

proposition beräkna för ändamålet på berörda tilläggsstat ett förslagsanslag,

högst, 14,000 kronor.

De av mig sålunda gjorda framställningarna blevo av Kungl.

Maj:t bifallna.

Utredningen i denna fråga är numera slutförd och jag anhåller

därför att här få återupptaga ämnet.

Först vill jag då i korthet redogöra för ifrågavarande skolors

tillkomst och nuvarande organisation samt erinra om de anslag, som

till dem för närvarande utgå.

Bergsskolan i Filipstad är den äldre av de båda skolorna; den leder sitt

ursprung från den av borgmästaren F. von Schéele år 1830 inrättade »elementarundervisningsanstalten

i Filipstad för unga bruksidkare och bruksbetjänter» och

erhöll redan år 1832 understöd av brukssocieteten, som snart nog ensam övertog

skolans underhåll.

Bergsskolan i Falun åter började sin verksamhet år 1871, sedan brukssocieteten

år 1867 fattat beslut om en dylik skolas inrättande.

Gällande reglemente för bergsskolorna och de med dem förenade yrkesskolorna

är fastställt av järnkontorets styrelse den 23 oktober 1914.

Enligt detta reglemente hava bergsskolorna i Filipstad och Falun till ändamål

att bibringa elementära kunskaper åt dem, som vilja ägna sig åt bergshanteringen

i egenskap av tjänstemän. Med bergsskolan i Filipstad är förenad en gruvyrkesskola

med ändamål att bereda undervisning åt dem, som vilja utbilda sig till

förmän eller arbetare i gruvor. Med bergsskolan i Falun äro förenade dels

en hyttyrkesskola och dels en bruks-mekanisk yrkesskola med ändamål att bereda

undervisning åt dem, som vilja utbilda sig till förmän eller arbetare i järnverk.

Lärokursen i bergsskolan omfattar 16 månaders tid och börjar omväxlande

den 16 januari och den 1 september, så att tvenne kurser medhinnas under loppet

av 3 år. Den kurs, som börjar den 16 januari, fortgår till den 15 maj följande

år, den kurs, som börjar den 1 september, till och med den 20 december följande år.

Lärokursen i yrkesskolan börjar samtidigt med kursen i bergsskolan. Den

kurs, som börjar den 16 januari, fortgår till och med den 20 december samma år,

den kurs, som börjar den 1 september, pågår till och med den 15 juni följande år.

Under tiden från och med den 21 december till och med den 8 januari

s. 3 Kontrollera mot PDF

Kungi. May.ts proposition Nr 225. 3

åtnjutas julferier, under tiden från och med den 16 juni till och med den lft

augusti sommarferier.

Undervisningen i bergsskolan uppdelas på tre studieriktningar eller kurser,

en fullständig kurs, en metallurgisk kurs och en gruvkurs. I den fullständiga

kursen åligger elev att begagna undervisningen i alla de läroämnen, som förekomma,

i. skolan; i den metallurgiska kursen är elev befriad från deltagande i

undervisningen i gruvbrytningslära och gruvmätning; i gruvkursen från metallurgi

och ugnsritning, varjämte för elev i sistnämnda kurs kunskapsfordringarna i

analytisk kemi hava mindre omfattning.

Elev i yrkesskolan åligger att begagna undervisningen i alla de läroämnen,

som förekomma i skolan.

Bland inträdesfordringarna till bergsskolan må nämnas: fyllda 18 år, minst

två års tjänstgöring vid industriell anläggning, därav minst ett år vid metallurgiskt

verk eller gruva, någon färdighet i linearritning samt skolkunskaper, motsvarande

dem, som nu fordras för uppflyttning från de allmänna läroverkens

femte klass; dock att i fråga om matematik fordringarna äro något mera omfattande.

Till upprätthållande av bergsskolornas verksamhet har riksdagen

alltsedan år 1873 lämnat bidrag, vilka från och med år 1917 utgått

med 3/r. av kostnaderna, under det att övriga kostnader avsetts skola

bestridas av järnkontorets medel. Jag ber att få i detta sammanhang

hänvisa till den historik över statsanslagen till bergsskolorna,

som lämnades i bilagan, åttonde huvudtiteln, till 1919 års statsverksproposition,

punkten 252.

1921 års riksdag anvisade såsom bidrag till uppehållande av

undervisningen vid bergsskolorna i Filipstad och Falun jämte därmed

förenade yrkesskolor på extra stat för år 1922, att utgå under

huvudsakligen enahanda villkor som hittills varit fästade vid statens

understöd för ifrågavarande ändamål, dels såsom bidrag med 3/5 till

ålderstillägg åt lärare ett förslagsanslag å 2,400 kronor, dels ock

såsom bidrag med 3/s till övriga kostnader ett förslagsanslag, högst

27,000 kronor eller tillhopa 29,400 kronor.

Vidare anvisade samma års riksdag, med bifall till Kungl. Maj:ts

därom gjorda framställningar, å tilläggsstat för år 1921 såsom bidrag

med 3/s till täckande av vissa vid uppgörandet av 1919 års stat för

ifrågavarande skolor icke beräknade men av fulhnäktige i järnkontoret

sedermera bestridda kostnader för bränsle m. m. under år 1919

vid bergsskolan i Falun ett förslagsanslag högst 4,580 kronor ävensom

för beredande av löneförbättring åt lärarna vid bergsskolorna

i Filipstad och Falun med sammanlagt 14,200 kronor 3/s av nämnda

Till skolorna

beviljade

statsanslag.

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Kungl. Maj:ts proposition Nr 225.

belopp såsom förslagsanslag högst 8,520 kronor att utgå under villkor

att återstående 2/5 eller 5,680 kronor för ändamålet tillskjötes av

järnkontoret eller enskilda donatorer. Slutligen liar riksdagen medgivit,

att dyrtidstillägg från och med år 1919 finge enligt närmare

angivna grunder och på vissa villkor utgå till befattningshavare vid

bergsskolorna i Filipstad och Falun jämte med dem förenade yrkesskolor,

samt för enahanda ändamål anvisat medel å tilläggsstat för

år 1921.

Kungl. Maj:ts förenämnda framställning angående beredande av

löneförbättring åt lärarna vid bergsskolorna i Filipstad och Falun

avsåg i likhet med Kungl. Maj:ts av 1920 års riksdag bifallna framställning

i samma ämne att återställa den likformighet i avlöningshänseende,

som förut varit rådande mellan de tekniska elementarskolornas

lärare och lärarna vid ifrågavarande bergsskolor, men som

genom 1918 års lönereglering förryckts till de senares nackdel.

Vid anmälan av sistberörda ärende i samband med behandlingen

av 1920 års statsverksproposition upplyste jag, på sätt som angives

i det vid propositionen till 1920 års riksdag nr 89 fogade statsrådsprotokollet,

att verksamheten vid bergsskolorna för det dåvarande

vore föremål för utredning av en av järnkontoret tillsatt kommitté.

1920 års riks- 1920 års riksdag, vilken, som sagts, biföll Kungl. Maj:ts fram''''kfrnaa

om° ställning rörande löneförbättringen, uttalade emellertid därvid, att

organisation, riksdagen ville ansluta sig till en av skolöverstyrelsen i dess utlåtande

i frågan uttryckt förhoppning, att den ovannämnda av järnkontorets

fullmäktige igångsatta utredningen angående verksamheten

vid bergsskolorna skulle leda till att dessa skolor utan onödigt dröjsmål

bleve på lämpligt sätt utvecklade, så att den ifrågavarande

likställigheten bleve fullt berättigad, samt framhöll, att riksdagens

bifall till framställningen icke finge anses innebära ett föregripande

av omförmälda utredning.

skoioversty- I skolöverstyrelsens uti riksdagens förenämnda uttalande be^rrTbehovet9

rörda utlåtande, dagtecknat den 4 december 1919, framhållas några

av skolornas synpunkter till belysande av behovet utav en omorganisation av

s°aTiongoch ifrågavarande skolor samt uppdragas grundlinjerna för en sådan omgrund-

organisations genomförande.

s. 5 Kontrollera mot PDF

Kung!. Maj:ts proposition Nr 225. 5

Fastän skolornas nuvarande elevmaterial sålunda måste betecknas såsom

mycket gott, bättre än det, som förutsättes i de tekniska elementarskolorna, torde

icke kunna förväntas, att undervisningen i bergsskolorna skall nå upp till ett

med de tekniska elementarskolornas fullt likvärdigt mål. Den effektiva undervisningstiden

för hela kursen i bergsskolan utgör nämligen endast omkring 400 dagar,

medan motsvarande undervisningstid i teknisk elementarskola uppgår till omkring

800 dagar, alltså det dubbla. Detta utesluter dock icke, att bergsskolorna i

vissa specialämnen nå ganska långt, men resultatet linnés dels genom en forcering,

gom icke är helt lycklig, dels genom åsidosättande av andra för varje tekniker

högst nödvändiga ämnesområden. Så till exempel beklaga lärare och elever,

att nödiga repetitioner icke medhinnas. Undervisningen i fysik förefaller allt

för knapphändig. Särskilt i fråga om värmeläran och elektricitetsläran torde

undervisningen böra utvecklas. Detta gäller även undervisningen i maskinlära

och i byggnadslära. Frihandsteckning och dess tekniska tillämpning, krokiteckning,

saknas helt och hållet. Även de rena fackämnena torde böra kompletteras

i vissa avseenden, såsom beträffande elektrisk smältning, provsmidning, härdning,

materialprovningar m. m.

Det är tydligt, att önskemålen i berörda avseenden icke kunna vinnas, utan

att lärotiden utsträckes. Då bergsskolorna redan beträffande såväl inträdesfordringarna

som undervisningens art och mål nära överensstämma med vad som i

dessa avseenden gäller för teknisk fackskola, förefaller det lämpligt, att de även

i fråga om lärotid och anordning i övrigt likställas med tekniska fackskolor.

Om sålunda lärotiden utökas till den för sistnämnda skolor bestämda eller 2

läsår med vardera 280, i allt 560 läsdagar i stället för nuvarande 400, skulle

givetvis en väsentlig fördjupning och komplettering i bergsskolornas undervisningsprogram

bliva möjlig, något som med hänsyn till teknikens utveckling och

bergshanteringens stora betydelse synes vara väl behövligt, utan att det med skäl

torde kunna sägas, att skolornas nivå koinme att ligga för högt Om samtidigt

inträdesfordringarna i ritning kompletterades med frihandsteckning och tillämpades

så, som för de tekniska fackskolorna angivits, vilket icke torde vålla någon

olägenhet, skulle tiden för övningarna i linearritning kunna minskas och i stället

övningar i krokiteckning kunna införas samt något mera tid ägnas åt lämpliga

grenar av maskinlära och byggnadslära. Med hänsyn till studiearbetets forcering

och elevernas därav påverkade hälsa borde, liksom'' för de tekniska fackskolorna

är föreskrivet, någon tid anslås till gymnastik.

Efter lärotidens utsträckning och undervisningens komplettering på ovan

angivet sätt skulle bergsskolorna kunna fullt jämställas med rikets tekniska fackskolor,

vilka, ehuru lärotiden i dem är ett läsår kortare än i de tekniska elementarskolorna,

ansetts kunna i viss mån ersätta dessa och blivit lika gynnade i fråga

om lärarnas ställning och avlöningsförmåner samt anslagsberäkningen i övrigt.

_ Förutsättas måste, att yrkeskurserna såsom icke tillhörande fackskolestadiet

avskiljas, så att bergskolornas ordinarie lärare få hela sin tjänstgöring, till den

omfattning som för lärare i statens tjänst är föreskriven, förlagd inom bergsskolekurserna.

Avskiljningen borde helst avse även skolornas ekonomi och förvaltning,

så att det statsbidrag, som kan böra beviljas till yrkeskurserna, må kunna

linjerna fölen

omorganisations

genomförande.

s. 6 Kontrollera mot PDF

Av järnkontorets

styrelse

verkställd

utredning

och förslag

rörande

omorganisation.

6 Kung!,. Maj:ts proposition Nr 225.

beräknas enligt de grunder, som gälla för statsbidrag till yrkesundervisningen på

motsvarande stadium i övrigt.

Möjligt är, att undervisningstidens utsträckning och omläggningen i övrigt

skulle kräva en utökning av undervisningslokalerna liksom skolornas utrustning

måste väsentligt förbättras. De nuvarande lokalerna äro att anse såsom utmärkta

beträffande skolan i Falun, varemot de för skolan i Filipstad i flera avseenden

tarva förbättring. Särskilt är ventilationen och även belysningen i det kemiska

laboratoriet därstädes mindre god.

I samband med omläggningen av undervisningen i fysik torde böra beredas

möjlighet till laborationsövningar samt härför behövligt utrymme och lämplig utrustning

anskaffas. Den nuvarande utrustningen är jämförelsevis ofullständig.

Likaså torde för undervisningen i maskinlära vissa laborationsanordningar, som

för närvarande saknas, böra inrättas. För undervisningen i metallurgi borde likaledes

finnas en experimentell utrustning av icke allt för obetydlig omfattning.

Detta allt jämte annat som behöver kompletteras och nyanskaffas, för att

bergsskolorna skola komma att på sitt område fullt motsvara de tekniska fackskolor,

som nu inrättas för andra grenar av tekniken, kräver givetvis betydande

kostnader. Då beträffande tekniska fackskolor kostnadsfrågan lösts på det sättet,

att kommunen, i vilken skolan är belägen, med eller utan hjälp av donationer

tillhandahåller erforderliga undervisningslokaler samt fri bostad åt rektor eller ersättning

därför och riksdagen anslagit medel till anskaffande av laboratorieutrustning

m. m., synes denna utväg kunna beträdas även i fråga om bergsskolorna.

Det förefaller dock sannolikt, att den utvidgning och den utrustning, som skulle

komma i fråga, icke skulle behöva anskaffas i lika omfattning till båda de nuvarande

bergsskolorna, utan att åtgärderna borde koncentreras till endera av dem,

vare sig den i Filipstad eller i Falun, allt eftersom omständigheterna kunde göra

den ena eller andra platsen mest lämplig.

Nu har järnkontorets styrelse med skrivelse till skolöverstyrelsen

den 18 juni 1921 överlämnat den tidigare bebådade utredningen

jämte förslag till omorganisation av bergsskolorna huvudsakligen

enligt de av överstyrelsen angivna riktlinjerna.

Av utredningen inhämtas, att direktionen för bergsskolan i Falun

vid sammanträde den 21 maj 1917 ifrågasatt, huruvida icke med

hänsyn till svårigheten att erhålla och bibehålla kompetenta lärare

samt för erhållande av bättre ekonomi utan ytterligare uppoffring

från statens eller järnkontorets sida tidpunkten vore inne för sammanslagning

av de båda bergsskolorna i Filipstad och Falun.

Genom beslut den 30 i nyssnämnda månad uppdrog järnkontorets

styrelse åt särskilda kommitterade att utreda den av direktionen

för bergsskolan i Falun sålunda väckta frågan om sammanslagning

av de båda bergsskolorna.

opaginerad Kontrollera mot PDF

4

Kungl. Maj:ts proposition Nr 225.

Efter insamlande av statistiska och andra uppgifter rörande de båda skolorna

uppgjordes vissa alternativa förslag, som förelågo i början av år 1918. Då hade

emellertid frågan kommit i ett nytt läge därigenom, att för bergsskolan i Filipstad

ställts i utsikt donationer till sammanlagt belopp av minst 200,000 kronor i syfte

att trygga nämnda skolas bibehållande i Filipstad. Ifrågavarande donation för
lÄnf/rr,

6!1 den, ?° november 1918 dagtecknat donationsbrev, enligt

vlket till Filipstads bergsskola såsom gåva överlämnades en summa av 250 000

kronor att förvaltas under namn av »1918 års donationsfond.»

bedan kommitterade genom järnkontorets fullmäktige fått del av skolövertyrelsens

utlåtande den 4 december 1919, i vilket överstyrelsen ingått på ett utfrSS

bcd°roande av ifrågavarande skolas verksamhet, återupptogo kommitterade

tragan om de båda bergsskolornas sammanslagning i samband med den förändring

av skolornas verksamhet, som överstyrelsen satt i fråga.

Efter en ingående utredning och undersökning av de olika alternativ,

som ansetts kunna ifrågakomma, varöver redogörelse återfinnes

i ett av kommittén till fullmäktige i järnkontoret avgivet, den 29

april 1921 dagtecknat betänkande, föreslår kommittén,

att de förut till bergsskolorna anknutna yrkesskolorna måtte

upphora i och med då pågående kursers avslutande och ersättas av

ormanskurser i anslutning till Stora Kopparbergs bergslags aktiebolags

praktiska ungdomsskolor i Domnarvet, samt

de båda bergsskolorna i Filipstad och Falun skulle tillsvidare

bibehaHas, men att i Filipstad anordnas endast en metallurgisk linje

för högst 15 elever samt i Falun en metallurgisk linje och en gruvlmje

för tillsamman högst 20 elever, varjämte lärotiden i var och

en av kurserna skulle utsträckas att omfatta en tid av två år,

allt under förutsättningar och villkor, som i förslaget med tillhörande

bilagor närmare angivas.

Betänkandet innehåller en detaljerad redogörelse för de kostnader,

som beräknats bliva förenade med genomförandet av den föreslagna

förändringen beträffande bergsskolorna.

Först och främst skulle erfordras vissa reparations-, ändrings- och nybyggnadsarbeten

å skolhusbyggnaderna såväl i Filipstad som i Falun, vilka beräknats

i Ffbin^g 505 akroaiTorfÖr berg8sk°lan 1 FiIiPstad 32,000 kronor och för bergsskolan

beräkningar näm™ en.gångskostnader för laboratorieutrustning enligt verkställda

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Kungl. Maj:ts proposition Nr 225.

Filipstad

Metallurgiskt laboratorium ..........................kronor 31,280:

Annan laboratorieutrustning.......................• • • * 16,615:

Kronor 47,895: —

Falun

Metallurgiskt laboratorium ........................kronor 31,280

Elektrotekniskt laboratorium......................... * 3,000

Fysikaliskt laboratorium ........................ • • • * 8,000

Kronor 42,280

Vad sedan beträffar de årliga driftkostnaderna, har kommittén uppgjort följande

förslag till nya stater för de båda bergsskolorna efter deras omorganisation.

Förslag till stat för bergsskolan i Filipstad.

1 rektor

1 ord. lärare

1 ord. lärare

1 vaktmästare

Lön

5,000: -

3,900: —

3,900: —

Tjänstgö
ringspen
ningar
-

2,500: —

1,900: - 1,900: -

Hyreser
sättning
-

1,500:

Arvoden åt timlärare (12 veckotimmar k 175

kronor)............................

Föredrag om arbetarskydd och hygien ......

Bokförings- och skrivbiträde åt rektor.......

Skolläkare..........................

Bibliotekarie......................... •

Böcker, underhåll av samlingar och undervisningsmaterial

.......................

Laboratorieutensilier och diverse...........

Trycksaker, annonser och skrivmaterial......

Uppvärmning, belysning, renhållning m. m. . .

Summa

9,000: —

5,800: - 5,800: -

1,850: —

2,100

200

600

250

250

2,000

2,000

1,200

3,500

2 ålderstillägg vart

dera å 500 kronor

efter 5 och 10 år

3 ålderstillägg vart

och ett å 100 kronor

efter 3, 6 och 9 år

Kronor 34,550

s. 9 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition Nr 225.

Förslag till stat för bergsskolan i Falun.

9

1 rektor .....

1 ord. lärare .

2 ord. lärare .

1 vaktmästare.

Lön

5,000: —

3,900: - 7,800: —

Tjänstgö
ringspen
ninjrar
-

2,500:

1,900:

Hyreser
sättning
-

Summa

1,500: —

3,800: ■

1 laborationsvaktmästare . .

Arvoden åt timlärare (22 veckotimmar ä 175 kr.)

Föredrag om arbetarskydd och hygien.

Bokförings- och skrivbiträde åt rektor

Skolläkare....................

Bibliotekarie...................

Böcker, underhåll av samlingar och undervisningsmaterial

....................

Laboratorieutensilier och diverse........

Trycksaker, annonser''och skrivmaterialier ,

Uppvärmning, belysning, rengöring m. m.

2,000:

2,500:

1,200:

5.000:

Kronor 44,750: —

1 2 ålderstillägg vart>

dera å 500 kronor

) efter 5 och 10 år

3 ålderstillägg vart

och ett å 100 kronor

efter 3, 6 och 9 år

Därtill komma vissa ålderstillägg samt dyrtidstillägg åt lärare och vaktmästare,

i den mån dyrtidstillägg beredes jämförliga befattningshavare i statens

tjänst.

Nämnas ma slutligen, att kommittén jämväl gjort en överslagsberäkning av

kostnaderna för en sammanslagning av de båda skolorna till en skola, belägen

alternativt i Filipstad eller i Falun. Resultatet har blivit, att i Filipstad skulle

krävas en fullständig nybyggnad, beräknad till en summa av 1,200,000 kronor,

varemot skolans förläggning till Falun skulle nödvändiggöra om- och tillbyggnadsarbeten

därstädes av den nuvarande skolbyggnaden för ett belopp av något över

300,000 kronor.

Kommitterade hava även uppgjort förslag till timplaner och undervisningsprogram

samt reglemente för de ombildade bergsskolorna

i Filipstad och Falun, vilka förslag ävenledes återfinnas i bilagorna

till det meromnämnda betänkandet.

Kommitterades förslag har behandlats av järnkontorets styrelse,

som i skrivelse till brukssocieteten den 12 maj 1921 i allo tillBihang

till riksdagens protokoll 1922. 1 samt. 193 käft. (Nr 225.) 2

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Kungl. Maj:ts proposition Nr 225.

styrkt den föreslagna ändrade organisationen av skolorna. Styrelsen

övergår härefter till frågans ekonomiska sida och yttrar härom bland

annat, följande:

Det avgörande i fråga om förslagets genomförande blir emellertid jämväl

enligt styrelsens uppfattning den ekonomiska synpunkten. I likhet med kornmitterade

anser styrelsen under nuvarande förhållanden icke möjligt, att järnkontoret

skulle kunna taga på sig engångskostnaderna för byggnadsarbeten och laboratorieutrustning.

Förutsättningen blir alltså den, att dessa kostnader kunna pa annat

sätt bestridas. Härvid torde man kunna hysa den förhoppningen, att i likhet

med det vid statsskolors anordnande följda tillvägagåendet vederbörande kommuner

skola finnas villiga att bekosta de behövliga byggnadsarbetena; och vad laboratorieutrustningen

angår, synes man kunna antaga, att erforderlig medverkan skall

erhållas under form av statsanslag.

Även under dessa förutsättningar har dock järnkontorets styrelse funnit sig

böra överväga, huruvida järnkontoret i sitt nuvarande ekonomiska läge bör fortfarande

binda vid sig kostnaderna för bergsskolornas drift i samma utsträckning

som hittills eller fast hellre begagna det föreliggande tillfället att söka utverka,

att dessa skolor helt överflyttas på staten, vilken det synes åligga att sörja för

erforderlig undervisning inom bergshanteringen på sätt redan är förhållandet med

andra industrigrenar. Denna fråga har tidigare vid flera tillfällen varit under behandling

inom järnkontoret, men brukssocieteten har hittills funnit bergshanteringens

intresse av en god undervisning i bergsskolorna vara av den vikt, att

societeten icke velat av ekonomiska hänsyn släppa sin medbestämmanderätt i fråga

om denna undervisnings anordnande. Under ovan angivna förutsättning att tillgång

kan beredas till de erforderliga engångskostnadernas bestridande utan att

järnkontoret därmed betungas, anser styrelsen den relativt ringa ökningen av järnkontorets

andel i driftskostnaderna, som nu föreliggande förslag skulle medföra,

icke utgöra tillräcklig anledning för järnkontoret att frånträda sin förutvarande

befattning med bergsskolorna.

Åberopande vad som blivit anfört hemställer styrelsen, att brukssocieteten ville:

a) besluta, att de förut till bergsskolorna anknutna s. k. yrkesskolorna skola

upphöra i och med de nu pågående kursernas avslutande, samt

förklara järnkontoret villigt att i stället medverka till förmansskolor, anordnade

i huvudsaklig överensstämmelse med rektor Gösta Ekelöts ovan åberopade

förslag med de av kommitterade angivna jämkningarna; samt att i sådant

avseende till dylika skolor lämna ett årligt bidrag av intill 7,000 kronor; samt

b) besluta, att de båda bergsskolorna i Filipstad och Falun skola tillsvidare

bibehållas och att kurserna vid desamma skola utsträckas till två år med intagande

årligen av intill 15 elever i Filipstadsskolan och intill 20 elever i Faluskolan,

samt att i den förra skolan skall anordnas endast en metallurgisk linje

men i den senare däremot en metallurgisk linje och eu gruvlinje; och

godkänna de i kommitterades betänkande intagna förslag till nya normalstater

för de båda bergsskolorna, slutande för bergsskolan i Filipstad å 34,550

kronor förutom ålderstillägg 800 kronor och dyrtidstillägg samt för bergsskolan

s. 11 Kontrollera mot PDF

Kungl. May.ts proposition Nr 225. 11

i Falun å 44,750 kronor förutom ålderstillägg m. m. 1,200 kronor och dyrtidstillägg;
samt

förklara järnkontoret berett att bidraga till de i dessa stater upptagna

utgifter ävensom till dyrtidstillägg efter samma grund som hittills eller med

skolande såsom villkor för besluten under b) gälla:

att kostnaderna för de för förslagets genomförande för bergsskolorna erforderliga

byggnadsarbeten och laboratorieutrustningar bestridas, vad byggnadskostnaderna

angår, av vederbörande kommuner och i fråga om utrustningskostnader

av staten,

samt att staten lämnar bidrag till de årliga utgifterna för bergsskolorna

enligt de föreslagna nya staterna i samma proportion som hittills, ävensom medgiver,

att lärarne vid bergsskolorna fortfarande tillsättas av järnkontorets styrelse

i enlighet med det nya reglementet, och att nämnda lärare förklaras berättigade

till tjäustårsberäkning och pension i likhet med statens motsvarande befattningshavare

med åtagande av staten att till lärarepensioner bidraga i samma mån som

till ifrågavarande skolors övriga utgifter.

Bergslagens deputerade hava i utlåtande till brukssocieteten den

19 maj 1921 uttalat, att deputerade icke hade något att erinra mot

styrelsens i skrivelse till brukssocieteten den 12 maj 1921 gjorda

hemställan såväl rörande yrkesskolornas upphörande som ock i fråga

om bergsskolornas omorganisation, men ansåge sig deputerade icke

kunna underlåta att fästa brukssocietetens uppmärksamhet på de utgifter,

som vore förenade med förslagens genomförande.

Enligt utdrag av protokollet vid brukssocietetens allmänna ordinarie

sammankomst i järnkontoret den 31 maj 1921 beslöt brukssocieteten

i enlighet med styrelsens hemställan och bemyndigade

styrelsen att intill brukssocietetens nästa allmänna ordinarie sammankomst

träffa de avgöranden och fatta de beslut, som kunde erfordras

för genomförande av den beslutade ändrade organisationen av bergsskolorna

i Filipstad och Falun.

I förenämnda skrivelse den 18 juni 1921 hava fullmäktige i

järnkontoret hemställt, att skolöverstyrelsen ville hos Kungl. Maj:t

göra de framställningar och i övrigt vidtaga de åtgärder, som från

statens sida erfordrades i och för genomförande av brukssocietetens

ifrågavarande beslut med därvid fästade villkor. Med avseende å

tiden för den nya organisationens ikraftträdande framhålla fullmäktige,

att nu pågående kurser i de båda bergsskolorna komma att

avslutas på våren 1922, och att det synes önskvärt, att den ändrade

organisationen kunde tillämpas från och med hösten samma år.

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Skolöveretyrelnens

utlåtande

den

31 augusti

1921.

Kungl. Maj:ts proposition Nr 225.

Skolöverstyrelsen har med skrivelse den 31 augusti 1921 överlämnat

handlingarna i ärendet och därvid i huvudsak anslutit sig

till omorganisationsförslaget. Överstyrelsen sammanfattar sina skäl

för skolornas ombildning på följande sätt:

Vid behandlingen av förevarande ärende har överstyrelsen noga beaktat

nödvändigheten av att under den nu rådande ekonomiska depressionen iakttaga

all möjlig sparsamhet och icke utan tvingande skäl öka anspråken på statskassan.

Då överstyrelsen det oaktat finner sig höra tillstyrka den föreslagna omorganisationen

av bergsskolorna i Filipstad och Falun och att staten lämnar ökat bidrag

till kostnaderna för uppehållandet av dessa skolor, är det därför, att dessa skolor

avse att främja en hantering, som sedan gammalt är en av Sveriges tekniskt

och nationalekonomiskt förnämsta och som för sin framtida utveckling just nu mer

än tillförne torde vara i behov av det stöd, de ifrågavarande åtgärderna avse

att bereda i form av förbättrad utbildning av hanteringens tekniska arbetskrafter.

Det kan icke vara tillräckligt, att det i detta avseende är väl sörjt för utbildning

av sådana med den högre kompetens, som kan vinnas genom studier i tekniska

högskolan. Aven om tekniska högskolan kunde utbilda tillräckligt många bergsmän

för att fylla bergshanteringens behov av teknisk personal, vilket helt visst

icke är möjligt med tekniska högskolans nuvarande resurser, skulle det uppenbarligen

vara en stor misshushållning, för såväl staten som enskilda, att bekosta

en så dyrbar utbildning för alla tekniska biträden och tjänstemän av lägre grad,

som behövas inom bergshanteringen, utan att de hava användning för den tekniskt

vetenskapliga utbildning, högskolan avser att meddela. Motsvarande synpunkter

i fråga om andra industrigrenar hava av statsmakterna sedan länge beaktats

och givit upphov till tekniska elementarskolor, tekniska fackskolor och

tekniska gymnasier, vilka avse att tjäna olika industrier och andra tekniska verksamhetsgrenar,

men som äro statsanstalter, vilkas uppehållande bekostas helt av

statsmedel. Bergshanteringen har dock icke blivit gynnad på samma sätt, utan

hava dess utövare själva inrättat motsvarande läroanstalter och städse bunt en

avsevärd del av kostnaderna för desamma. Då nu dessa läroanstalter, vilka

tvivelsutan varit till mycket stort gagn även för det allmänna, behöva omläggas

för att motsvara de med teknikens utveckling även på ifrågavarande område

ökade kraven på undervisning, synes det icke rimligt, att staten härvid skulle

vägra sin medverkan. Såsom i det föregående beröres, hava bergsskolorna i

Filipstad och Falun tidigare åtnjutit en viss likställighet med de tekniska elementarskolorna.

Sedan riksdagen 1918 beslutat vissa förändringar beträffande sistnämnda

skolor och därjämte upprättat med dem jämställda tekniska fackskolor,

synes det även rättvist, att berörda likställighet återställes, vilket nu komme att

ske, ifall föreliggande förslag till bergsskolornas omorganisation bleve genomfört.

Riksdagens här förut berörda uttalande, vari riksdagen ansluter sig till den förhoppningen,

att den av järnkontoret igångsatta utredningen angående verksamheten

vid bergsskolorna skulle leda till att dessa skolor utan onödigt dröjsmål

bleve på lämpligt sätt utvecklade, tyder också på, att riksdagen skulle vara benägen

att lämna sitt stöd, då förslag i sådan riktning nu föreligger.

s. 13 Kontrollera mot PDF

13

Kungl. May.ts proposition Nr 225.

Överstyrelsen övergår härefter till behandling av förslagets

olika detaljer.

Vad då först beträffar förslaget, att de till bergsskolorna anknutna

s. k. yrkesskolorna skulle upphöra, finner överstyrelsen härvid

ingen anledning till invändning.

I likhet med järnkontorets utredningskommitté anser överstyrelsen

någon sammanslagning av skolorna till en enda icke nu höra

äga rum. Härom yttrar överstyrelsen:

Utredningen har visat, att sammanslagningen skulle kräva nybyggnader,

som icke för närvarande kunna åstadkommas utan så stora kostnader, att de besparingar,

sammanslagningen eljest kunde medföra, bleve helt illusoriska. Under

sådant förhållande, och då intresset för bergsskolans bibehållande i Filipstad tagit

sig uttryck i bland annat en donation på 250,000 kronor, vilken förmodligen

skulle kunna anlitas för att i någon mån täcka de särskilda kostnaderna för

skolan i Filipstad, exempelvis för anskaffandet av sådan laboratorieutrustning,

som i händelse skolorna sammansloges, ej bleve erforderlig, anser även över

styrelsen, att sammanslagningstanken tills vidare kan få vila, särskilt som de

pedagogiska fördelarna av skolornas sammanförande väsentligen även kunna

vinnas genom ett lämpligt ordnat samarbete mellan skolornas lärarkrafter, vilket

enligt vad överstyrelsen inhämtat även kan vara att påräkna.

Beträffande skolornas lärotid förordar överstyrelsen vad härutinnan

föreslagits.

Enligt förenämnda förslag till reglemente för bergsskolorna i

Filipstad och Falun skulle detta fastställas av järnkontorets styrelse,

vilken även skulle fastställa för undervisningen i skolorna gällande

normaltimplaner och undervisningsprogram. Med hänsyn till att

detta överensstämmer med den hittillsvarande ordningen samt i betraktande

av den erfarenhet och sakkunskap, järnkontorets styrelse

städse torde inrymma, påyrkar överstyrelsen ingen ändring i dessa

bestämmelser, men framhåller såsom självfallet, att de i kungl. brev

till statskontoret den 21 augusti 1919, den 15 oktober 1920 och

senast den 22 juni 1921 angivna villkor för statsanslagens åtnjutande

eller motsvarande bestämmelser angående skolöverstyrelsens inseende

över skolorna och skyldigheten för skolornas styrelser att ställa sig

överstyrelsens föreskrifter till efterrättelse fortfarande böra äga ti 11- lämpning.

Av enahanda skäl och under samma förutsättning anser överstyrelsen,

att även den i reglementsförslaget förekommande bestämmelsen,

respektive det i brukssocietetens beslut angivna villkoret, att

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Kungl. Maj:ts proposition Nr 225.

skolornas lärare och rektorer skola tillsättas av järnkontorets styrelse,

bör kunna godtagas.

Mot de i regi ementsförslaget angivna inträdesfor dringar na, begränsningen

av elevantalet eller bestämmelserna i övrigt har överstyrelsen

intet att erinra.

Beträffande villkoret att skolornas lärare skulle förklaras berättigade

till tjänstårsberäkning och pension i likhet med statens

motsvarande befattningshavare erinrar överstyrelsen därom, att lärarna

redan åtnjuta ålderstillägg efter liknande grunder som dem, vilka

gälla för lärarna vid statens tekniska läroverk, och att riksdagen

lämnat bidrag till ålderstilläggen med 3/r> liksom till lärarnas avlöning

i övrigt. Överstyrelsen anser lämpligt, att denna anordning

bibehålies och att för framtiden de bestämmelser, som gälla i fråga

om tjänstårsberäkning för lärare vid de tekniska fackskolorna, böra

i tillämpliga delar göras gällande även för lärarna vid bergsskolorna

i Filipstad och Falun. Med hänsyn till de nya bestämmelserna beträffande

tjänstårsberäkning för statens tjänstemän i vissa fall (kungl.

kungörelsen den 22 juni 1921 nr 451 § 11:2) anser överstyrelsen

att det bör kunna medgivas person, som efter bergsskolornas omorganisation

varit lärare i dessa, att vid tjänstårsberäkning för erhållande

av ålderstillägg i statens tjänst tillgodoräkna sig den tid,

han tjänstgjort vid bergsskolorna i Filipstad och Falun, som om

tjänstgöringen ägt rum vid teknisk fackskola.

I fråga om lärarnas vid bergsskolorna i Filipstad och Falun

pensionering anser överstyrelsen, att det bör kunna förfaras ungefär

så som beträffande befattningshavare hos hushållningssällskapen m. fl.,

för vilkas pensionering blivit sörjt genom deras anslutning till statens

anstalt för pensionering av folkskollärare m. fl. enligt Kungl. Maj:ts

kungörelse den 22 juni 1920 (nr 380), dock att i fråga om pensionsålder

och skyldighet att avgå ur tjänsten bör gälla, vad i sådant

avseende föreskrives för lärare vid teknisk fackskola, samt att kostnaden

för pensioneringen utöver lärarnas pensionsavgifter endast

med 3/s bäres av statsverket, medan 2/s skola bäras av järnkontoret.

Rörande vaktmästares ålderstillägg yttrar överstyrelsen:

Beträffande i statförslagen angivna ålderstillägg åt vaktmästarna, vilka ålderstillägg

överensstämma med dem, som utgå till vaktmästarna vid statens tekniska

fackskolor, synes ej heller vara något att invända. Bergsskolornas vaktmästare

s. 15 Kontrollera mot PDF

15

Kung!. Maj:ts proposition Nr 225.

hava nämligen enahanda tjänstgöring som vaktmästarna vid de tekniska fackskolorna.

Överstyrelsen anser därför rimligt, att även i fråga om vaktmästarna

likställigheten beträffande avlöning och ålderstillägg bör åstadkommas. Liksom

till vaktmästarnas avlöning torde staten böra bidraga till vaktmästarnas ålderstillägg

med 3d mot det att järnkontoret bidrager med återstående 2/b av

beloppet.

I fråga om kostnaderna för omorganisationens genomförande

delar överstyrelsen järnkontorets uppfattning, att dessa, i vad de avse

åstadkommande av erforderliga undervisningslokaler med möblering

och inredning, böra i överensstämmelse med vad som gäller beträffande

statens tekniska fackskolor bestridas av vederbörande kommuner.

Enligt vad överstyrelsen inhämtat har järnkontorets styrelse

gjort framställningar i berörda avseende till vederbörande myndigheter

i Filipstad och Falun, och skulle beslut i önskad riktning vara

att förvänta före utgången av år 1921. I varje fall anser överstyrelsen,

att för statens medverkan till den ifrågavarande omorganisationen

och bergsskolornas fortsatta understödjande av statsmedel

bör fordras, att kommun eller enskilda åtagit sig att tillhandahålla

för den avsedda undervisningen erforderliga undervisningslokaler

med inredning och möblering, som kan av överstyrelsen godkännas,

ävensom fri bostad åt rektor eller ersättning därför.

Den i förslaget beräknade laboratorieutrustningen anser överstyrelsen

vara absolut nödvändig för att den ifrågavarande undervisningen

skall kunna bedrivas på ett tillfredsställande sätt och leda

till åsyftat resultat. Så vitt överstyrelsen kunnat finna, är den angivna

kostnaden måttlig även med hänsyn tagen till de prisfall å

material och arbetskostnader, som inträtt och ännu kunna vara att

förvänta.

Järnkontorets mening, att laboratorieutrustningen borde bekostas

av statsmedel, kan överstyrelsen däremot icke helt biträda.

Härom anför överstyrelsen:

Visserligen tillgodose bergsskolorna ett statsintresse jämställt med det, som

tillgodoses av statens tekniska fackskolor, vilkas utrustning liksom även deras

drift helt bekostas av statsmedel, men det torde dock vara rimligt, att här som

i andra fall kostnaden för enskilda anstalter i någon ej allt för ringa mån bäres

av enskilda. Nu kan det sägas att, då staten icke lämnat särskilt bidrag till

skolornas redan förhanden varande ej alldeles obetydliga utrustning och bidragit

till skolornas uppehållande med endast s/s av de årliga kostnaderna, under det

att 2/b burits av enskilda, samt någon ändring i detta förhållande ej ifrågasattes,

skulle det ej vara för mycket, att staten nu bidroge till skolornas labora
-

s. 16 Kontrollera mot PDF

16 Kungl. Maj ds proposition Nr 225.

torieutrustning med hela det erforderliga beloppet. Skolöverstyrelsen skulle icke

varit obenägen att ansluta sig till en sådan uppfattning, men då, såsom redan

i det föregående framhållits, en väsentlig del av den för bergsskolan i Filipstad

beräknade utrustningen skulle kunnat undvaras i fall, såsom överstyrelsen ansett

ur flera synpunkter lätapligt, de båda skolorna sammanförts till en enda, anser

överstyrelsen, att den nu beräknade kostnaden bör så fördelas, att kostnaden för

laboratorieutrustningen i Falun, 42,280 kronor, bestrides av statsmedel, medan

kostnaden för laboratorieutrustningen i Filipstad, 47,895 kronor, däremot bäres

av järnkontoret eller enskilda donatorer, vartill, såsom likaledes i det föregående

framhållits, medel redan torde vara disponibla. En dylik anordning skulle även

stämma väl överens med överstyrelsens redan i dess här förut omnämnda utlåtande

den 4 december 1919 i avseende å anslag till laboratorieutrustning m. m.

gjorda uttalande.

I händelse statsbidrag för ifrågavarande ändamål beviljas, torde därvid böra

föreskrivas

att statsbidraget skall utgå endast i den mån det visas, att den avsedda

laboratorieutrustningen och undervisningsmateriellen blivit anskaffad och av överstyrelsen

godkänd;

att den anskaffade materiellen användes uteslutande i den avsedda undervisningens

tjänst, såvida icke överstyrelsen medgivit undantag för särskilt fall;

att materiellen väl vårdas och förvaras i skolans lokaler,

att skolan icke får frånhändas nyttjanderätten till materiellen eller materiellen

försäljas, utom i det fall skolan upphör eller eljest skolöverstyrelsen därtill

lämnat medgivande,

att det belopp, som vid materiellens eventuella avyttring inflyter, återbäres

till statsverket, samt

att, i händelse materiellen skulle bliva förstörd på annat sätt än genom avsedd

användning eller förkomma, järnkontoret skall vara skyldigt att ersätta densamma

med lika eller motsvarande materiell.

De i förslaget angivna beräkningarna beträffande de årliga kostnaderna

finner överstyrelsen i stort sett riktiga. Avlöningar och

arvoden åt lärarna äro beräknade i nära anslutning till vad som

gäller beträffande tekniska fackskolor. Antalet undervisningstimmar,

för vilka beräknats arvode åt extra lärare, överensstämmer med de

föreslagna timplanerna, som överstyrelsen ansett sig kunna godkänna,

samt förutsätter, att rektor och ordinarie lärare undervisa det antal

veckotimmar, som för motsvarande lärare i teknisk fackskola är

bestämt.

Mot övriga utgiftsposter, vilka alla synas jämförelsevis måttligt

tilltagna, har överstyrelsen intet att erinra. Dock anser överstyrelsen

att i statförslagen uppförda belopp till hyresersättning åt rektor böra

utgå, och att i stället, såsom redan i det föregående framhållits,

s. 17 Kontrollera mot PDF

17

Kungl. May.ts proposition Nr 225.

rektorsbostad eller ersättning därför bör bekostas av vederbörande

kommun eller av enskilda. Ävenså böra enligt överstyrelsens mening

avlöningarna åt vaktmästarna vid bergsskolorna, vilka avlöningar i

statförslagen upptagits till 1,850 kronor i Filipstad och 2,000 kronor

i Falun, nedsättas till de belopp, som motsvara avlöning åt vaktmästare

vid teknisk fackskola, nämligen såsom lön 900 kronor och

såsom tjänstgöringspenningar 550 kronor, tillhopa 1,450 kronor.

Mot det vid bergsskolan i Falun beräknade arvodet åt laboratorievaktmästare,

väl närmast avseende extra biträde vid vissa laborationsövningar,

har överstyrelsen däremot intet att erinra.

I överensstämmelse härmed skulle de föreslagna staternas slutsumma

minskas för bergsskolan i Filipstad till 34,550—1,500—400

= 32,650 kronor och för bergsskolan i Falun till 44,750—1,500—

550 = 42,700 kronor samt sålunda slutsumman för båda skolorna

tillsamman utgöra 75,350 kronor. Härtill skulle, så komma vissa

ålderstillägg, vilka för år 1922 beräknats bliva till två lärare, vardera

500 kronor, till en vaktmästare 300 kronor och till en vaktmästare

200 kronor, tillsamman 1,500 kronor.

Mot förslaget att förenämnda årliga kostnader jämte sådana,

som tillkomma för de ålderstillägg, vilka skolans ordinarie lärare

och vaktmästare skulle åtnjuta, samt för å avlöningarna utgående

dyrtidstillägg, skulle såsom hittills med 3/s bäras av statsverket,

medan 2/s bäras av järnkontoret, synes överstyrelsen intet vara att

invända. Dock anser överstyrelsen att, ifall den beräknade kostnaden

överskrides, järnkontoret ensamt bör svara för det ytterligare

tillskott, som i sådant fall kan erfordras.

I fråga om tiden för den nya organisationens ikraftträdande

yttrar överstyrelsen:

I likhet med järnkontorets fullmäktige anser överstyrelsen det vara av viss

betydelse, att samtliga kurser i båda bergsskolorna erhålla sin normala avslutning

på våren 1922. Skulle den gamla organisationen fortfara även under den senare

delen av år 1922, kotnme de nya kurser, som enligt nu gällande bestämmelser

skulle börja den 1 september 1922, att fortgå till den 20 december 1923. Således

skulle den nya ordningen ej kunna tillämpas förr än med början av höstterminen

1924, i följd varav det skulle uppstå en lucka i skolornas verksamhet till stor

olägenhet icke minst i fråga om skolornas lärare, vilka skulle bliva utan sysselsättning

i skolorna under förra halvåret 1924. Då under höstterminen 1922

skolorna icke skulle komma att omfatta mer än en årsklass och undervisningen

skulle bliva huvudsakligen av förberedande teoretisk art, synes det icke vara att

befara, att svårigheter skulle uppstå i fråga om anskaffandet av nya undervis
Bihang

till riksdagens protokoll 1.922. 1 samt. 193 käft. (Nr 225.) 3

s. 18 Kontrollera mot PDF

18

Kungl. Maj:ts proposition Nr 255.

ningslokaler och laboratorieutrustning, vilket allt icke skulle bliva särskilt behövligt

förr än under år 1923.

Rörande den av omorganisationen föranledda kostnaden för statsverket

under övergångsåret 1922—1928 gör överstyrelsen följande

uttalande:

Det lärer ej vara nödigt att för höstterminen 1922 vidtaga någon väsentlig

ändring i fråga om skolornas lärarkrafter eller deras ordinarie avlöning, vilken,

• sedan riksdagen å tilläggsstat för åren 1920 och 1921 beviljat härför avsedda

anslag, utgår med samma belopp som till de tekniska elementarskolornas eller de

tekniska fackskolornas lärare och i ovan angivna förslag till stater för bergsskolorna

beräknats. Under förutsättning, att riksdagen anvisar motsvarande anslag

till löneförbättring å tilläggsstaten för år 1922, skulle därutöver erfordras

endast något mindre förstärkningsbelopp såsom bidrag till täckande av kostnadsökningar

i övrigt. Då summan av de för de nuvarande bergsskolornas normala

behov beräknade anslagen uppgår till 27,000 + 2,400 + 8,520 = 37,920 kronor

för år och behovet av statsanslag efter omorganisationen beräknats till (75,350 +

1,500) • V5 = 46,110 kronor för år, skulle ökningen sålunda bliva 8,190 kronor,

Om kostnaden fördelas lika på båda årsklasserna och med hänsyn till terminernas

olika längd 4/s av årskostnaden antages komma på höstterminen, skulle kostnadsökningen

för höstterminen år 1922 alltså bliva 8,190 : 2 • V9 = 1,820 kronor för

båda bergsskolorna tillsammans. Överstyrelsen förordar således, att detta belopp

jämte det till förut medgiven löneförbättring åt bergsskolornas lärare beräknade

anslaget 8,520 kronor begäres å tilläggsstaten för år 1922, och återkommer härtill

i annat sammanhang.

För första hälften av år 1923, då bergsskolorna fortfarande komme att omfatta

vardera endast en årsklass men vårterminens längd motsvarar omkring

s/9 av läsåret, skulle enligt i övrigt liknande beräkningsgrunder kostnaden bliva

(75,350 + 1,500) : 2 • ''‘/a = 21,347 kronor och statsbidraget 21,347 • 3A> = 12,808

eller avrundat 12,000 kronor.

Enär de för undervisningen avsedda laboratorierna böra vara

helt iordningställda senast före höstterminens början år 1928, hemställer

överstyrelsen, att det för laboratorieutrustningen beräknade

anslagsbeloppet i sin helhet måtte bliva disponibelt dessförinnan

och alltså anvisas å staten för första halvåret 1923.

Fullmäktiges Såsom av den nu lämnade redogörelsen för överstyrelsens ut^8*

december* låtande av den 31 augusti 1921 framgår, hade överstyrelsen be1921.

6 träffande olika detaljer i omorganisationsförslaget, särskilt i vad detta

anginge fördelningen mellan staten och järnkontoret av kostnaderna

för skolorna, givit tillkänna en från fullmäktiges något avvikande

mening. Med anledning härav lämnades, enligt Kungl. Maj:ts beslut

den 5 oktober 1921, fullmäktige tillfälle att yttra sig i ärendet.

s. 19 Kontrollera mot PDF

19

Kungl. May.ts -proposition Nr 225.

Sådant yttrande avgåvo fullmäktige den 6 december 1921. Fullmäktige

kritisera här överstyrelsens förslag till de villkor, som enligt

överstyrelsens mening borde fästas vid ett eventuellt omorganisationsbeslut.

Fullmäktiges första anmärkning gäller det förhållandet, att,

under det fullmäktige gjort gällande, att kostnaderna för erforderliga

byggnadsarbeten skulle bestridas av vederbörande kommuner, skolöverstyrelsen

ansett det böra för statens medverkan till omorganisationen

och bergsskolornas fortsatta understödjande av statsmedel

fordras, att kommun eller enskilda åtagit sig att tillhandahålla för

den avsedda undervisningen erforderliga undervisningslokaler med

inredning och möblering, som av överstyrelsen godkändes, ävensom

fri bostad åt rektor eller ersättning därför. Fullmäktige yttra i

nämnda hänseende:

Brukssocietetens beslut i berörda ämnen stöder sig därpå, att de relativt

obetydliga reparations- och möbleringskostnaderna för bergsskolebyggnaderna hittills

i huvudsak bestritts av skolornas anslag till »övriga utgifter», till vilka även

staten bidragit, samt att från och med år 1919 i den beviljade löneförbättringen

för skolornas lärare ingått hyresbidrag till rektorerna med 1,500 kronor till

vardera, och att staten jämväl till dessa tillskjutit 3/b. Den av skolöverstyrelsen

åberopade analogien från statens tekniska läroverk utgör enligt fullmäktiges

mening icke tillräcklig anledning att frångå förut följd praxis.

Fullmäktige hava dock icke ansett sig böra underlåta att till vederbörande

kommuner framföra de ökade krav, som sålunda framkommit; och då svar från

dem ännu ej ingått, äro fullmäktige icke i tillfälle att nu taga ställning till sistberörda

två frågor, utan hemställa, att med deras slutliga prövning måtte i avvaktan

å kommunernas beslut och fullmäktiges därefter avgivna förnyade yttrande

få anstå. Så mycket bör dock redan nu sägas ifrån, att järnkontoret icke

kan sträcka sina ekonomiska åtaganden för bergsskolorna längre än enligt brukssocietetens

ovanberörda, beslut. Det förhåller sig nämligen så, att järnkontoret,

som före det senaste världskriget kunnat öka sitt kapital med årliga överskott,

genom kriget fått sina ordinarie utgifter så stegrade, att för år 1920 kapitalet

måst angripas, och för framtiden den största sparsamhet måste iakttagas för

att få kontorets budget att gå ihop.

Härefter upptaga fullmäktige till bemötande skolöverstyrelsens

förslag, att kostnaden för laboratorieutrustning till Filipstadsskolan

skulle bäras av järnkontoret eller enskilda donatorer, samt vidhålla

sin förut uttalade uppfattning, att nämnda kostnad bör bestridas av

staten. Denna fråga har därefter varit föremål för ytterligare skriftväxling.

Då emellertid fullmäktige slutligen i skrivelse den 14 mars

1922, till vilken jag senare återkommer, åtagit sig att ansvara för

s. 20 Kontrollera mot PDF

20

Kung!. Maj:ts proposition Nr 225.

att erforderlig laboratorieutrustning för Filipstadsskolan anskaffas

utan kostnad för statsverket, anser . jag mig här icke böra vidare

ingå på denna fråga utan tillåter jag mig att härutinnan hänvisa

till handlingarna i ärendet. Jag anser mig endast böra omnämna

att i fråga om de av skolöverstyrelsen föreslagna villkoren för

statsbidrag till laboratorieutrustningen fullmäktige göra gällande,

att någon skyldighet icke bör åläggas järnkontoret att ersätta staten

tillhörig materiell, som förstöres på annat sätt än genom användning

eller förkommer. Sådan skyldighet anse fullmäktige påvila

staten såsom ägare, då överstyrelsen förbehållit sig motsvarande

inspektionsbefogenheter som vid statens tekniska läroverk.

Den av överstyrelsen företagna jämkningen av vaktmästarlönerna

till överensstämmelse med avlöningen åt vaktmästare vid teknisk

fackskola lämna fullmäktige utan erinran.

Mot överstyrelsens uppfattning att, därest den beräknade årliga

kostnaden för skolorna överskredes, järnkontoret ensamt borde svara

för sådana uppkommande extra kostnader, inlade fullmäktige i sin

förevarande skrivelse en bestämd gensaga. Även i denna fråga hava

meningarna brutit sig i de skrivelser, som från skolöverstyrelsen och

fullmäktige i järnkontoret ingivits till Kungl. Maj:t. Jag anser mig

ej böra referera vad härutinnan förekommit, enär meningsskiljaktigheten

i denna fråga numera upphört genom av järnkontoret i förenämnda

skrivelse den 14 mars 1922 gjort åtagande, vilket jag längre

fram skall återgiva.

Härefter kritisera fullmäktige överstyrelsens beräkningar av anslagsbehovet

under övergångsåret 1922—1923. Dessa finna sig fullmäktige

icke kunna godtaga, emedan överstyrelsen, utgående därifrån,

att under nämnda tid skolorna skulle omfatta allenast en

årsklass vardera, räknat med endast hälften av det för skolorna i

fullständigt skick erforderliga anslagsbeloppet. En sådan beräkning

komme bland annat att medföra reducering i de vid bergsskolorna

anställda ordinarie lärarnas löner under år 1923. Vidare påpeka

fullmäktige, att de viktigaste driftsutgifterna måste bliva i huvudsak

lika störa, vare sig skolorna bestå av en eller två årsklasser.

Den å staten belöpande anslagsökningen för hösten 1922 bör därför enligt

fullmäktiges mening bestämmas till 4A av 8,190 kronor eller 3,640 kronor; och

skulle överstyrelsens mening bliva gällande, hålla fullmäktige för givet, att ett

tilläggsanslag för täckande av uppkommen brist • i sinom tid blir erforderligt.

s. 21 Kontrollera mot PDF

21

Kungl. Maj:ts proposition Nr 225.

Det bör härvid erinras, att de »anslag till övriga utgifter», som ligga till grund

för statsbidraget enligt 1922 års budget, äro desamma som före världskriget och

under de senaste åren visat sig kräva avsevärda tillskott av statsmedel.

Vad beträffar vårterminen år 1923 erinra fullmäktige, att flertalet lärare

äro fast anställda, och att det icke bör ifrågakomma, att dessa skulle på grund

av en i allmänt intresse tillkommen omorganisation vidkännas en reducering av

sina, redan förut icke alltför rikligt tilltagna avlöningsförmåner. De ordinarie

lärarnes löner böra därför lämnas orubbade. Däremot kunna anslagen till timlärare

med undantag för gymnastiklärare, ävensom till föredrag om arbetarskydd

och hygien, bokförings- och skrivbiträde åt rektor, skolläkare och bibliotekarie för

första studieåret bortfalla. Under övriga anslagsposter bör för förra hälften av

år 1923 beräknas i allmänhet balva årskostnaden men för trycksaker, annonser

och skrivmateriel två tredjedelar med hänsyn till den på sagda period fallande

kostsamma annonseringen om den nya årskursen.

Enligt sålunda angivna grunder hava fullmäktige låtit uppgöra

statförslag för förra halvåret 1923 för båda skolorna. Rörande förslagens

detaljer får jag hänvisa till handlingarna. Jag vill bär

endast nämna, att fullmäktige utgå från att vid Filipstadsskolan

skulle vara anställda tre ordinarie lärare och vid Faluskolan fyra

ordinarie lärare (i båda fallen inbegripet rektor), avlönade på samma

sätt som de tekniska fackskolornas lärare, att fullmäktige i statförslagen

upptagit avlöningar och ålderstillägg till lärare och vaktmästare

med hälften av årsbeloppen, samt att staterna sluta för

Filipstadsskolan pa en summa av 15,487 kronor 50 öre och för

Faluskolan pa en summa av 19,087 kronor 50 öre. Summan av

nämnda båda belopp eller 34,575 kronor utgör enligt fullmäktiges

mening det minsta, som bör beräknas till de båda bergsskolornas

utgifter under förra hälften av år 1923. Härav skulle å staten belöpa

3/5 eller 20,745 kronor.

Mot överstyrelsens förslag i fråga om tjänstgöringsskyldighet och

tjänstarsberäkning för åtnjutande av ålderstillägg för lärare samt

angående ålderstillägg för vaktmästare, liksom, i princip, beträffande

överstyrelsens förslag i pensionsfrågan, hava fullmäktige intet att

erinra.

Med anledning av vad fullmäktige i järnkontoret sålunda an- Skolöveraty

dragit anbefalldes genom remiss den 10 december 1921 skolöver- r™J*nd8 yto

styrelsen att avgiva förnyat utlåtande i ärendet. Sådant utlåtande januari 192V

avgav överstyrelsen den 21 januari 1922. Överstyrelsen upptager däri

till granskning de av fullmäktige mot dess förslag framställda anmärkningarna.

s. 22 Kontrollera mot PDF

22

Kungl. Maj:ts proposition Nr 225.

Beträffande villkoret, att kommun eller enskilda skulle åtaga

sig att tillhandahålla erforderliga undervisningslokaler med inredning

Qch möblering samt rcktorsbostad yttrar överstyrelsen.

I avseende härå får överstyrelsen erinra, att liknande bestämmelse gäller

beträffande samtliga tekniska fackskolor i riket, och att den tillämpas även beträffande

en stor mängd andra statliga och enskilda läroanstalter. Att vissa kostnader

härför tidigare ingått i bergsskolornas stater och övriga utgifter, för vilka

statsbidrag beräknats, torde icke utgöra något skäl till undantag efter den omorganisation,

som nu skulle företagas. Att överstyrelsen icke tidigare anmarkt

på det nämnda förhållandet beror därpå, att allt sedan bergsskolorna år 191»

kommo under överstyrelsens inseende, utredning pågått angående den omorganisation,

varom nu är fråga, och att överstyrelsen ej ansett lämpligt föreslå någon

ändring, förrän utredningen slutförts. Då bergsskolorna nu skulle bliva jämställda

med tekniska läckskolor, anser överstyrelsen skäligt, att likheten genomföres

även i berörda avseende. För statens vidkommande törne det därvid vara

likgiltigt, om kostnaden härför bäres av kommun eller enskilda, men det synes

böra åligga järnkontoret att såsom skolornas målsman svara för att villkoret blir

uppfyllt.

Rörande fullmäktiges anmärkning i fråga om villkoren för anslag

till laboratorieutrustning påpekar överstyrelsen, att de föreslagna

villkoren givetvis ej avse annan materiell än den, som bekostats

av statsmedel, samt att motsvarande villkor av Kungl. Maj:t föreskrivits

i en mängd liknande fall.

Sin mening, att järnkontoret bör såsom malsman för skolorna

bära ansvaret för uppkommande extra kostnader utvecklar nu överstyrelsen

ytterligare. Då järnkontoret, såsom jag redan nämnt, numera

iklätt sig ansvaret för dessa extra kostnader, lämnar jag åsido

vad skolöverstyrelsen härutinnan anfört; dock anser jag mig böra

återgiva följande passus i överstyrelsens utlåtande:

Järnkontorets ekonomiska målsmanskap över skolorna utesluter naturligtvis

icke att, i fall oförutsedda nödvändiga kostnader skulle uppstå järnkontoret

må ''kunna efteråt inkomma med framställning om tilläggsanslag och att, om sä

prövas skäligt, dylikt anslag bliver beviljat, men då järnkontoret velat havda att

staten skulle vara skyldig att bära viss del av kostnaderna aven i den män

beräkningarna överskridas, har överstyrelsen velat framhålla, att så icke kan vara

fallet. Det är visserligen sann!, att beloppet av statens andel beror pa statsmakternas

prövning av totalkostnaden, men å andra sidan är det dock skolornas

målsman, järnkontoret, som i sista hand reglerar exempelvis laborationskostnader

och flertalet övriga utgifter.

Överstyrelsen kommer härefter till fragan om beräkningen av

statsanslaget under det första övergångsåret och framhåller, att, då

s. 23 Kontrollera mot PDF

23

Eungl. Maj:ts proposition Nr 225.

såväl undervisningstimmarnas som lärjungeavdelningarnas antal minskas

till hälften, det förefaller rimligt att även understödet minskas

till hälften. Emellertid har fullmäktiges påpekande, att med en dylik

beräkningsgrund de ordinarie lärarna vid bergsskolorna skulle få vidkännas

en reducering av sina avlöningsförmåner, givit överstyrelsen

anledning att taga nu förevarande fråga under förnyad prövning. Överstyrelsen

har för ändamålet ytterligare förhandlat med fullmäktige, från

vilka överstyrelsen fått mottaga två särskilda skrivelser av den 19 december

1921 och den 5 januari 1922 jämte åtskilliga i skrivelserna åberopade

bilagor, vilket allt återfinnes bland handlingarna i detta ärende.

Den av överstyrelsen sålunda införskaffade ytterligare utredningen

innefattar bland annat en beräkning av kostnaden för skolornas

upprätthållande under tiden 1 januari—30 juni 1923 under

förutsättning, att bergsskolorna bibehölles i oförändrat skick. Jag

finner intet skäl att i sakens nuvarande läge närmare redogöra for

denna beräkning, i fråga om vilken jag alltså hänvisar till handlingarna.

Däremot har det sitt intresse att taga del av vissa av

fullmäktige lämnade uppgifter rörande de vid bergsskolorna tjänstgörande

lärarnas anställningsförhållanden :

I skrivelsen den 5 januari 1922 meddela fullmäktige, att bergsskolornas

rektorer och ordinarie lärare äro förordnade av järnkontorets styrelse i enlighet

med bergsskolornas reglemente, nämligen:

vid bergsskolan i Filipdad.

Rektor K. Winge.................förordnad 23/io 1901 f. o. in. ''/ii 1901

ordinarie lärare ingenjör Birger Carlsson » s/7 1916 » 16/8 1916’

extra lärare til. mag. Ivar Wittberg . . . » » nys 191g’

vid bergsskolan i Falun.

Rektor W. Hamnquist, förordnad till lärare it. o. m. 7n 1904 till rektor 21/4 1904

ordinarie lärare ingenjör B. G. G. Tiberg förordnad 28/io 1913 f. o. in. '',iä 1913’

t. f. läraren, ingenjör M. Wiberg...... » 3/10 1917 » Vu 191?’

extra lärare fil. mag. E. Molilin....... » S0/12 1917 » ic y 797g’

Då förutvarande läraren i metallurgi, ingenjören II. Uhrne, år 1917 avgick,

var frågan om ändrad organisation av bergsskolorna redan uppe; och som med

anledning härav ny ordinarie lärare icke borde omedelbart fast anställas, uppdrog

järnkontorets styrelse åt skolans direktion att foga anstalt om befattningens uppehållande,

till dess den kunde besättas med ordinarie innehavare. Direktionen

förordnade då Wiberg för ett år fr. o. m. den 7n 1917, och detta förordnande

har sedan dess årligen förnyats.

Den ordinarie lärarbefattningen i gruvämnena vid bergsskolan i Filipstad

har stått ledig efter ingenjören E. Lindemans avgång år 1917, och undervisningen

1 gruvämnena, vilka enligt den nya organisationen skola bortfalla hatuppehållits

av tillfälliga lärare.

s. 24 Kontrollera mot PDF

24

Kungl. Maj:ts proposition Nr 225.

De ovan upptagna extra lärarna äro enligt skolornas reglementen förordnade

av vederbörande direktioner.

Skrivelsen av den 5 januari 1922 innehåller jämväl en av fullmäktige

uppgjord ny kostnadsberäkning för omorganisationen, avseende

övergångsåret 1922—1923.

Under förutsättning, att den nya organisationen tillämpas från och med

hösten 1922, att ordinarie lärare, vilka för vardera skolan upptagits till ett antal

av 2 (rektor inbegripen), erhålla full avlöning men att extra lärare avlönas med

timarvoden, beräkna fullmäktige på i skrivelsen närmare angivet sätt kostnaderna

för de båda skolorna tillsamman under höstterminen 1922 till 28,072 kronor 22

öre och under förra halvåret 1923 till 28,940 kronor 3 öre.

Härtill bör enligt fullmäktiges mening läggas anslag till tillfällig löneförbättring

åt lärarna enligt de för statens jämförliga befattningshavare gällande

grunder. Summan av- detta anslag skulle enligt fullmäktiges beräkningar uppgå

till 3,376 kronor 65 öre. Om denna summa fördelas för de ordinarie lärarna

med hälften på vardera perioden och för timlärare med respektive 4A och /»,

skulle utgiften bliva:

för hösten 1922 ......................kronor 1,488,98

» våren 1923 ....................... ^_1,887,67 kronor 3,376i 65.

På detta sätt skulle kostnaderna bliva:

för senare halvåret 1922 ............................kronor??nSl: ™

» förra * 1923 .....;...................... * 30-827: J°-

I fråga om möjligheten att med de sålunda beräknade anslagen uppehålla

undervisningen vid bergsskolorna under den nya organisationens första år hänvisa

fullmäktige för Faluskolans vidkommande till ett närlagt, av skolans rektor

avgivet yttrande och framhålla, att det gäller två unga lärare, Wiberg och Moll in

som under omkring fyra år varit knutna vid skolan och där utfört ett mycket

förtjänstfullt arbete. Beträffande Filipstadsskolan har rektor Wmge anfört, att

magister Wittberg är väl inne i alla laborationer, och att det icke. torde vara

möjligt att få honom att stanna för den bila timläraravlöningen. Aven denna

lärare har nära fyra års väl vitsordad tjänstetid.

Det synes fullmäktige innebära mycken obillighet, om extra lärare, som

under åratal tjänstgjort i avvaktan å en ny organisation, skulle vid dess införande

ställas inför valet att antingen lämna sina befattningar för att söka annan verksamhet

eller ock under ett övergångsår arbeta för starkt reducerad avlöning; och

om, såsom antagligt torde vara, en eller annan finner sig nödsakad välja det

förra alternativet, vore detta säkerligen till avsevärt men för skolorna.

För att under det första året trygga undervisningens jämna gång med bibehållande

av skolans goda och prövade lärarkrafter med oförändrade avlöningar

beräkna fullmäktige, att det skulle erfordras följande tillägg:

För Filipstadsskolan:

•fil. mag. I. Wittberg, nuvarande avlöning . . . kronor 4,000: —

beräknad timavlöning.............. * 2,371: 25

skillnad.........................................kronor 1>628: 75

s. 25 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition Nr 225.

25

För Faluskolan:

ingenjör M. Wiberg, nuvarande avlöning . . . kronor 5,600: —

beräknad timavlöning........... . . . » 2,993: —

skillnad........................................ kronor 2,607: —

fil. mag. E. Mohlin, nuvarande avlöning . . . kronor 3,500: —

beräknad timavlöning.............. » 1,147: —

skillnad.........................................kronor 2,353: —

Summa kronor 6,588: 75.

Härtill skulle komma motsvarande ökning av den tillfälliga löneförbättringen.

Slutligen . framföra fullmäktige den tanken, att, för att under

övergångstiden bereda samtliga lärare full sysselsättning, yrkesskolorna

skulle bibehållas vid bergskolorna under den nya organisationens

första år.

Av vederbörande rektorer avgivna utredningar, mot vilka fullmäktige förklara

sig icke hava något att erinra, bestyrka,'' att på sådant sätt samtliga nu anställda

lärare skulle få så många undervisningstimmar, som svara mot rektors

respektive lektors tjänstgöringsskyldighet. En av rektorn vid Faluskolan till fullmäktige

under hand gjord hemställan, att, därest ifrågavarande förslag kommer

till utförande, ytterligare en ordinarie lärarbefattning måtte vid vardera skolan

få tillsättas, anse sig fullmäktige böra understödja. I varje fall anse fullmäktige,

att avlöningen för extra lärarna Wittberg och Mohlin icke bör sättas lägre än

till 4,000 kronor för år.

Någon ökning i skolornas övriga utgifter anses det sålunda framförda förslaget

icke nödvändiggöra. Till en jämförelse framhålles, att för de förmanskurser

i Borlänge för bergshanteringen, vilka enligt det tidigare omorganisationsförslaget

skulle ersätta de med bergsskolorna förenade yrkesskolorna, beräknats

bidrag från staten med 5,900 kronor 21 öre och från järnkontoret med 6,729

kronor 79 öre för år.

Skolöverstyrelsen ansluter sig till förslaget om yrkesskolornas

bibehållande vid bergsskolorna under läsåret 1922—1923, varigenom

den påpekade olägenheten av minskning i lärarpersonalens löneföremåner

kan undvikas. Överstyrelsen anför:

Vid betraktande av de upplysningar och förslag, som sålunda framkommit,

finner överstyrelsen ådagalagt, att bergsskolornas lärare visserligen icke till så

stor omfattning, som fullmäktige i sin skrivelse den 6 december 1921 velat beräkna,

äro att betrakta som ordinarie, och att de ingalunda torde hava laglig rätt

till fortsatt tjänstgöring eller oförminskad avlöning vid respektive skolor, men att

det dock måste anses ganska rimligt och ur skolornas synpunkt önskvärt, att de

lärare, som tjänstgjort vid skolorna under en följd av år och även framdeles

bliva behövliga, också under övergångstiden bibehållas vid sina befattningar utan

att därvid, trots en tillfällig minskning i deras tjänstgöring, lida allt för stor

rubbning i sina från skolan härrörande inkomster. Särskilt med hänsyn härtill

Bihang till riksdagens protokoll 1922. 1 saml. 193 käft. (Nr 225.) 4

s. 26 Kontrollera mot PDF

26

Kungl. Majds proposition Nr 225.

finner överstyrelsen det senast framkomna förslaget, att yrkesskolorna skulle bibehållas

vid bergsskolorna under övergångstiden, synnerligen lyckligt. Överstyrelsen

vill sålunda, trots de starka skål, som i övrigt tala för en omläggning

även av yrkesskolorna, förorda detta förslag. I överensstämmelse härmed skulle

under arbetsåret 1922—1923 komma att finnas vid bergsskolan i Filipstad en

första årsklass av den nyorganiserade skolan samt den förutvarande gruvyrkesskolan

och vid bergsskolan i Falun en på två linjer uppdelad första årsklass av

den nyorganiserade skolan samt förutvarande hyttyrkesskola och bruksmekaniska

yrkesskola.

Däremot är skolöverstyrelsen ej av fullmäktiges mening, att

lärarna borde erhålla tillfällig löneförbättring i likhet med motsvarande

statens befattningshavare. Överstyrelsen yttrar härom:

Lärarnas undervisningsskyldighet skulle således bliva nära nog oförändrad

och under arbetsåret 1922—1923 liksom förut komma att till mycket väsentlig del

avse ett lägre plan, än som motsvaras av teknisk fackskola. Under sådant förhållande

kan överstyrelsen ej finna nödigt, att lärarnas avlöning för ifrågavarande

år sättes högre än förut, alltså lika med lärarnas avlöning vid teknisk fackskola

utan den tillfälliga löneförbättringen, vilken för övrigt ej heller synes vara beräknad

varken i järnkontorets med skrivelsen till skolöverstyrelsen den 18 juni

1921 överlämnade statsförslag eller fullmäktiges i skrivelsen den 6 december

1921 förekommande förslag till övergångsstater för förra hälften av år 1923.

Ej heller anser överstyrelsen tillräckliga skäl föreligga för en

ökning av antalet ordinarie lärare, förr än omorganisationen helt

genomföres. Under nn angivna förutsättningar och på grundval av

de föreliggande utredningarna har överstyrelsen uppgjort följande

Förslag till stat för bergsskolorna i Filipstad och Falun, delvis omorganiserade,

under övergångsåret 1922—1923.

Filipstad:

1 rektor......................................... kronor 7,500

1 ordinarie lärare med ett ålderstillägg.................. * 6,300

1 » vaktmästare med tre ålderstillägg............. » 1,750

Arvoden åt extra lärare

22,69 + 5,88 + 3 = 32 veckotimmar å 175 kronor..... » 5,600

Böcker, underhåll av samlingar och undervisningsmateriell ... » 1,600

Laboratorieutensilier och diverse....................... * 1,800

Trycksaker, annonser, skrivmaterialier................... » 800

Uppvärmning, belysning, renhållning........ * 3,000

Falun:

Summa kronor 28,350

1 rektor.........................................kronor 7,500: —

1 ordinarie lärare med ett ålderstillägg.................. * 6,300:

1 » vaktmästare............................. * 1,450:

1 extra vaktmästare................................ * » 500:

s. 27 Kontrollera mot PDF

Kung!, Maj:ts proposition Nr 225.

27

Arvoden åt extra lärare

21,45 + 20,65 + 4,43 = 47 veckotimmar å 175 kronor. . . kronor 8,225

Böcker, underhåll av samlingar och undervisningsmateriell ... •» 2,000

Laboratorieutensilier och diverse....................... » 2,000

Trycksaker, annonser och skrivmaterialier................ » 800

Uppvärmning, belysning, renhållning........ » 4,000

Summa kronor 32,775

Av sammanlagda kostnadsbeloppet för båda skolorna under arbetsåret

1922—1928, 61,125 kronor, anser överstyrelsen något mera

än hälften, lämpligen 33,000 kronor, böra beräknas för tiden x/i—

so/e 1923. Härav skulle staten bidraga med 3/r> eller 19,800 kronor,

vilket belopp överstyrelsen nu tillstyrker i stället för det i skrivelsen

den 31 augusti 1921 föreslagna beloppet, 12,800 kronor.

Vad åter angår kostnaden för höstterminen 1922, vilken enligt

nu angivet beräkningssätt skulle uppgå till 61,125—33,000 = 28,125

kronor, varav 3/s eller 16,875 kronor skulle utgå av statsmedel, anser

överstyrelsen de av riksdagen till uppehållande av skolornas

verksamhet under år 1922 redan anslagna medel, 29,400 kronor,

tillsammans med det av överstyrelsen tidigare förordade anslaget å

tilläggsstat till löneförbättring åt bergsskolornas lärare, 8,520 kronor,

och det samtidigt förordade förstärkningsbeloppet, 1,820 kronor,

eller tillhopa 39,740 kronor för hela år 1922 böra bliva tillräckligt

utan vidare tillskott.

På begäran har järnkontoret satts i tillfälle att taga del av Järnkonskolöverstyrelsens

förnyade utlåtande av den 21 januari 1922 och

har i en den 8 februari 1922 dagtecknad promemoria framfört sina 8 februari

erinringar med anledning av nämnda utlåtande. 1922

I fråga om tillhandahållandet av undervisningslokaler och rektorsbostad

eller ersättning därför meddelar järnkontoret, att de med

vederbörande kommuner och enskilda institutioner i ämnet inledda

förhandlingarna ännu icke slutförts.

Vad järnkontoret anfört beträffande laboratorieutrustningen åt

Filipstadsskolan samt rörande frågan om ansvaret för oförutsedda

kostnader lämnar jag av förut angivna skäl tills vidare åsido.

Med avseende å de i skolöverstyrelsens utlåtande av den 21 januari

1922 intagna, av överstyrelsen uppgjorda statförslagen för arbetsåret

1922—1923 har järnkontoret följande erinringar att framställa:
-

s. 28 Kontrollera mot PDF

28

Fullmäktigen

skrivelse den

14 mars 1922.

Kungl. Maj;ts proposition Nr 225.

Vad först beträffar de för lärarpersonalen beräknade anslagen, torde desamma

för bergsskolan i Filipstad kunna bliva tillräckliga. Vidkommande åter

Faluskolan har det hos järnkontoret väckt bekymmer, att såväl ingenjören Wiberg

som ingenjören Mohlin upptagits med timersättning. Såsom av järnkontoret tidigare

meddelats har Wiberg alltifrån den 1 november 1917 på förordnande

uppehållit eu av skolans ordinarie lärarbefattningar, vilken med anledning av

den redan vid hans anställande väckta frågan om skolornas omorganisation då

icke ansetts böra fast tillsättas. Det synes synnerligen obilligt, att Wiberg,

som sålunda under mer än 4 år uppehållit ordinarie lärarbefattning med full

avlöning såsom sådan och för sin undervisning erhållit synnerligen framstående

vitsord, nu skulle under ett övergångsår plötsligen nedsättas till timlärare

med en ersättning, som för hans 22 undervisningstimmar skulle uppgå till allenast

3,850 kronor, eller sålunda nära 2,000 kronor mindre än vad han under de senaste

åren uppburit, 5,600 kronor för år. Järnkontoret tillåter sig därför hemställa,

att åtminstone den modifikationen i skolöverstyrelsens förslag måtte göras,

att för Wiberg uppföres arvode såsom tillförordnad ordinarie lärare med 5,600

kronor, och att för de återstående 26 undervisningstimmar beräknas arvode

efter 175 kronor per timme med 4,550 kronor, vilket för Faluskolan skulle

innebära en ökning av anslagssumman av 1,925 kronor. Med avseende på själva

anslagen till skolornas drift har skolöverstyrelsen för Filipstadsskolan följt rektors

beräkning men för Faluskolan gjort en nedsättning från 10,700 kronor till 8,800

kronor. Härtill kommer, att under ifrågavarande övergångsår intet som helst

anslag beräknats till föredrag om arbetarskydd och hygien, bokförings- och

skrivbiträde åt rektor, skolläkare och bibliotekarie, för vilka ändamål i statförslagen

för de omorganiserade skolorna — vilka förslag av skolöverstyrelsen på

sin tid lämnats utan erinran — upptagits 4 poster å sammanlagt 1,300 kronor

för vardera skolan. Det synes järnkontoret i hög grad tvivelsamt, huruvida de

av skolöverstyrelsen förordade anslagen skola bliva för avsedda ändamål tillräckliga,

men anser sig järnkontoret härutinnan icke böra framställa något direkt

yrkande utan inskränker sig till den med avseende på Wiberg här ovan gjorda

framställningen om tilläggsanslag.

Efter ytterligare förhandlingar mellan mig och järnkontorets

verkställande direktör hava fullmäktige inkommit med den av mig

förut omförmälda skrivelsen av den 14 mars 1922. De anföra däri

följande:

Beträffande först tillhandahållandet av undervisningslokaler med inredning

och möblering, som av skolöverstyrelsen godkännas, ävensom av rektorsbostad

eller ersättning därför, hava framställningar avlåtits till stadsfullmäktige i Filipstad

och Falun, till styrelserna för de två gruvfondskassorna i Filipstad och för

den till bergsskolan därstädes skänkta 1918 års donationsfond samt till styrelsen

för Löwensköldska fonden såsom ägare av bergsskolefastigheterna i Falun.

Berörda framställningar äro i vissa delar ännu icke slutligen prövade, men

synes god utsikt föreligga, att frågorna om undervisningslokaler för skolorna samt

fri bostad eller hyresersättning åt rektorerna skola kunna vederbörligen ordnas.

s. 29 Kontrollera mot PDF

29

Kungl. Maj:ts .proposition Nr 225.

I fråga om den för bergsskolan i Filipstad erforderliga laboratorieutrustningen

har direktionen för bergsskolan såsom styrelse för 1918 års donationsfond

åtagit sig att för ändamålet dels ställa till förfogande reserverade räntemedel, för

närvarande uppgående till 13,000 kronor, dels även söka uppbringa återstående

medel genom lån hos järnkontoret, som ock förklarat sig villigt lämna sådant

lån. Fullmäktige åtaga sig därför att svara för den erforderliga laboratorieutrustningens

anskaffande utan kostnad för staten.

Med avseende å järnkontorets ekonomiska målsmanskap för ifrågavarande

bergsskolor förklara fullmäktige härmed järnkontoret villigt att, så länge staten

och järnkontoret gemensamt uppehålla ifrågavarande skolor, tillsläppa de medel,

som utöver av staten beviljat bidrag, motsvarande 3/s av beräknad och godkänd

kostnadssumma, kunna erfordras för skolornas uppehållande enligt fastställd plan.

o

Återstår att nämna några ord rörande frågan om beredande av

pensionsrätt för personalen vid ifrågavarande skolor. Jag erinrar,

att skolöverstyrelsen härutinnan ansett, att det borde kunna förfaras

ungefär så som beträffande befattningshavare hos hushållningssällskapen

in. fl., för vilkas pensionering blivit sörjt genom anslutning

till statens anstalt för pensionering av folkskollärare m. fl. enligt

kungl. kungörelse den 22 juni 1920 (n:r 380), dock att i fråga om

pensionsålder och skyldighet att avgå ur tjänsten borde gälla vad i

sådant avseende föreskrives för lärare vid teknisk fackskola, samt

att kostnaden för pensioneringen, utöver lärarnas pensionsavgifter,

endast med 3/ö skulle bäras av statsverket, medan 2/s skulle bäras

av järnkontoret.

Med anledning av överstyrelsens berörda förslag i pensionsfrågan

har utlåtande infordrats och den 14 oktober 1921 avgivits av styrelsen

för statens anstalt för pensionering av folkskollärare m. fl.

Styrelsen har i huvudsak intet att erinra mot överstyrelsens förslag.

Den anför följande:

Förslaget innebär att ifrågavarande lärarpersonal skulle bliva i pensionshänseende

jämställd med t. ex. lärare vid statsunderstödda lantmannaskolor, vilkas

pensionsålder, likasom för lärare vid tekniska fackskolor, är 65 levnadsår. Däremot

gäller den olikhet dem emellan att för hel pension erfordras för lärare vid

lantmannaskolor 33 tjänstår men för lärare vid tekniska fackskolor endast 30

tjänstår. Huruvida det finnes skäl att bestämma sådan tjänstålder jämväl för

bergsskolornas lärarpersonal, således en lägre tjänstålder än den, som gäller för

lärare vid lantmannaskolor och för de övriga befattningshavare i allmänhet, som

äro avsedda i kap. VII av pensionsanstaltens reglemente, beror tydligen på frågan,

i vad ålder tjänstetillträde i allmänhet kan antagas äga rum. Härvid torde omfattningen

av den utbildning, praktisk såväl som teoretisk, som erfordras eller

åtminstone anses önsklig för anställning, vara det huvudsakligen avgörande; och

Styrelsen för

statens an

stalt för pea

sionering av

folkakof

ärare m

s. 30 Kontrollera mot PDF

Departe
mentschefen.

30 Kungl. May.ts proposition Nr 225.

då, enligt vad anstalten erfarit, härutinnan för lärarpersonal vid tekniska fackskolor

kravet på föregående praktisk erfarenhet varit bestämmande för fastställandet

av ett lägre antal tjänstår, och enahanda förhållande torde böra råda med

avseende å bergsskolornas lärarpersonal, vill pensionsanstalten för sin del ej ifrågasätta,

att tjänståldern för de sistnämnda lärarnas rätt till hel pension bestämmes

högre än till 30 år.

Det synes kunna ifrågasättas, huruvida icke jämväl vaktmästarna borde

medtagas i pensioneringen. Då emellertid vaktmästarna vid lantmannaskolorna

ej hava pensionsrätt i anstalten — vartill anledningen varit den, att pensionsrätt

tills vidare ej heller tillkommer vaktmästare vid allmänna läroverk och folkskolor

— anser pensionsanstalten sig ej böra väcka förslag därom, men får framhålla,

att, därest Kungl. Maj:t skulle finna nämnda omständighet ej böra verka hindrande,

pensionsrätt utan svårighet synes kunna beredas dem allenast därigenom

att bestämmelserna i kap. VII av anstaltens reglemente förklaras jämväl å dem

tillämpliga.

Vad angår kostnaderna för pensioneringen, i vad de icke bestridas genom

befattningshavarnas egna avgifter, innebära de i kap. VII av reglementet härutinnan

meddelade bestämmelserna ungefärligen den fördelning av kostnaderna mellan

staten och huvudmannen — i detta fall järnkontoret — som skolöverstyrelsens

förslag innehåller. Det torde således ej vara nödvändigt att särskilt föreskriva,

såsom överstyrelsen föreslagit, att kostnaderna skola endast till viss del bäras av

statsverket.

. Med hänsyn till ifrågavarande personals fåtalighet torde det ej vara nödvändigt

att, åtminstone för närvarande, för dess pensionering påkalla någon höjning

av pensionsanstaltens anslag. Denna höjning skulle, enligt anstaltens antagande,

bliva så obetydlig, att densamma utan olägenhet kan anstå till den försäkringstekniska

utredning av anstaltens ställning, som bör äga rum vart femte

år, nästa gång således i början av år 1925.

Under åberopande av vad sålunda anförts får pensionsanstalten således förklara

sig anse något annat förslag beträffande ifrågavarande personals pensionering

icke behöva föreläggas riksdagen än att denna pensionering skall anordnas genom

anslutning till pensionsanstalten på i huvudsak samma villkor, som äro stadgade

för befattningshavare hos hushållningssällskap m. fl. dock att för rektor och lärare

skall för hel pension erfordras endast 30 tjänstår, och att det må tillkomma

Kungl. Maj:t att utfärda de närmare bestämmelser, som härutinnan äro erforderliga.

Såsom min föregående redogörelse ger vid handen, rådde före år

1918 likställighet i avlöningshänseende mellan lärarna vid bergsskolorna

i Filipstad ®och Falun samt de tekniska elementarskolornas lärarpersonal.

Denna likställighet upphävdes genom den år 1918 genomförda

löneregleringen för sistnämnda personal, men har för åren 1920—

1921 återställts så till vida, att riksdagen på tilläggsstat för sistnämnda

två år beviljat anslag till löneförbättring, varigenom bergsskolelä
-

s. 31 Kontrollera mot PDF

31

Kungl. May.ts proposition Nr 225.

rarnas löner uppbringats till belopp, motsvarande avlöningen för

lektor vid teknisk elementarskola, frånsett tillfällig löneförbättring.

Denna likställighet har emellertid icke motsvarats av en fullständig

jämbördighet med avseende å undervisningen, vilken för bergsskolornas

vidkommande legat på ett något lägre plan än fackskolornas.

Skillnaden framträder, på sätt av det föregående inhämtas, såväl

med avseende å inträdesfordringar som i fråga om lärotidens längd

och undervisningens omfattning i olika läroämnen.

Nu torde det visserligen vara så, att ifrågavarande skolor på

ett erkännansvärt sätt fyllt den uppgift, de satt sig före, nämligen

att bibringa elementära kunskaper åt dem, som vilja ägna sig åt

bergshanteringen i egenskap av tjänstemän. Men å andra sidan

är det klart, att det för bergshanteringen, en av vårt lands äldsta

och viktigaste näringsgrenar, likaväl som för t. ex. maskinindustrien

eller byggnadsindustrien, måste föreligga ett behov av personal med

den mera grundliga tekniska utbildning, den tekniska fackskolan

avser att bibringa. Ur denna synpunkt torde skolornas ombildning

till läroanstalter av den statliga fackskoletypen få betraktas såsom

ett önskemal av allmän betydelse. Detta har också från riksdagens

sida genom dess av mig tidigare refererade uttalande i ämnet år

1920 blivit erkänt.

Det är en sådan utveckling av bergsskolorna, som det nu föreförslaget

asyftar. Enligt detta skulle undervisningstiden,

nu av 16 manaders längd, utsträckas till tvåårig, undervisningen i

olika ämnen skulle kompletteras och fördjupas, varvid särskilt mera

tid skulle ägnas åt laborationsövningar, och slutligen skulle inträdesfordringarna

i vissa avseenden utökas. Dessa huvuddrag av omorganisationsplanen

hava mitt fulla gillande. Mellan skolöverstyrelsen

och järnkontoret råder ock helt och hållet enighet på denna punkt.

Ett under utredningens gång dryftat projekt att vid omorganisationens

genomförande sammanslå de båda skolorna till en enda

med förläggning antingen i Falun eller Filipstad har man, med

hänsyn till de betydande kostnader för nybyggnader, en sådan åtgärd

skulle föra med sig, måst släppa. Även om denna tanke av

åtskilliga orsaker kunde förefalla tilltalande, anser jag, i likhet med

fullmäktige i järnkontoret och skolöverstyrelsen, densamma för närvarande

icke vara genomförbar.

Med bergsskolorna äro för närvarande förenade de s. k. yrkesskolorna,

i Falun en hyttyrkesskola och en bruksmekanisk yrkesskola

s. 32 Kontrollera mot PDF

32

Kungl. Maj:ts proposition Nr 225.

samt i Filipstad en gruvyrkesskola. Dessa skolor ligga på ett avgjort

lägre plan än de tekniska fackskolorna och äro hänförliga till

de kategorier av läroanstalter, vilka understödjas av statsmedel genom

bidrag från anslaget till enskilda anstalter för yrkesundervisning.

Berörda yrkesskolor böra tydligtvis på grund härav avskiljas

från bergsskolorna vid dessas ombildning, och beslut härom hade

ock ursprungligen fattats. Emellertid har det visat sig nödvändigt

att — för att under övergångstiden kunna bereda bergsskolornas

lärare en mot fulla avlöningsförmåner svarande sysselsättning —

tills vidare under det första omorganisationsåret bibehålla yrkesskolorna

förenade med bergsskolorna. Häremot har jag intet att erinra

men betonar, att denna anordning endast är provisorisk och att i

och med omorganisationens fullständiga genomförande en definitiv

skilsmässa bör komma till stånd.

Enligt den från järnkontoret framlagda och av skolöverstyrelsen

godkända planen för omorganisationen skulle i Filipstad anordnas

endast en linje, nämligen för metallurgi, avsedd för högst 15 elever,

under det att Faluskolan skulle omfatta en metallurgisk linje och

en gruvlinje för tillhopa högst 20 lärjungar. Efter omorganisationens

fullständiga genomförande skulle i Filipstad finnas anställda,

utom rektor, två ordinarie lärare samt i Falun, utom rektor, tre

ordinarie lärare. Härutöver skulle den ordinarie personalen utgöras

av en vaktmästare vid vardera skolan. Förslaget i denna del föranleder

ingen erinran från min sida. Nämnas ma, att jämväl för

närvarande Filipstadsskolan har två ordinarie lärarplatser, därav

dock den ena i avbidan på omorganisationen hållits vakant. Bergsskolan

i Falun har likaledes två ordinarie lärartjänster med den

ena vakant av samma skäl som i Filipstad.

I likhet med järnkontoret och skolöverstyrelsen anser jag det

lämpligt, att ledningen av skolorna liksom hittills ligger i händerna

på järnkontoret, som, enligt vad jag senare skall närmare vidröra,

fortfarande bör stå såsom skolornas ekonomiska målsman. Sålunda

skulle järnkontorets styrelse hava att fastställa reglemente, normaltimplaner

och undervisningsprogram för skolorna ävensom tillsätta

och entlediga skolornas rektorer och lärare. Dock skulle det vara

skolöverstyrelsen förbehållet att, på sätt den föreslagit och som framgår

av vad jag tidigare anfört, utöva visst överinseende över skolorna

med skyldighet för dessas styrelser att ställa sig av skolöver
-

s. 33 Kontrollera mot PDF

33

Kungl. Maj:ts proposition Nr 225.

styrelsen eventuellt givna föreskrifter till efterrättelse. Detsamma

gäller för övrigt redan för närvarande.

Vad nu sagts gäller de stora dragen av omorganisationen. Beträffande

förslagets detaljer vill jag först något uppehålla mig vid

frågorna om tillhandahållande av skollokaler m. in. samt det ekonomiska

målsmanskapet för skolorna.

Vad den förra frågan angår hör man givetvis, såsom även skolöverstyrelsen

påpekat, och i andra liknande fall plägat ske, uppställa

såsom ett villkor för omorganisationens genomförande, att kommun

eller enskilda tillhandahålla för de ifrågavarande skolorna erforderliga

undervisningslokaler med inredning och möblering samt

bostad åt rektor eller ersättning därför. Järnkontoret har ock, såsom

av det föregående inhämtas, för ändamålet inlett förhandlingar med

stadsfullmäktige i Filipstad och Falun ävensom i övrigt vidtagit förberedande

åtgärder för villkorets uppfyllande. Enligt vad fullmäktige

i järnkontoret meddelat, äro emellertid de i angivna syfte bedrivna

förhandlingarna ännu icke slutförda, men goda utsikter förea,

t! de i en snar framtid skola leda till önskat resultat. Med

hänsyn härtill synes det mig lämpligt, att godkännandet av ett

blivande åtagande i ämnet göres beroende av Kungl. Maj:ts prövning,

varvid givetvis bör tillses, att åtagandet ej endast är i formellt hänseende

tillfredsställande utan även att de erbjudna lokalerna äro för

ändamålet fullt tjänliga.

Vidkommande härefter det ekonomiska målsmanskapet för bergsskolorna,

med andra ord ansvaret för kostnaderna för bergsskolornas

uppehållande, i den mån dessa kostnader icke täckas av statsbidraget,

konstaterar jag med tillfredsställelse, att järnkontoret numera

i en form, som icke synes lämna rum för någon anmärkning,

påtagit sig nämnda målsmanskap. Villkoret om ett sådant åtagande

synes mig emellertid böra såsom en förutsättning för omorganisationens

genomförande inryckas i Kungl. Maj:ts hemställan till riksdagen.

I likhet med skolöverstyrelsen anser jag härmed icke uteslutet

att, därest till äventyrs sedermera kostnaderna för skolorna

skulle på grund av säregna, tillfälliga omständigheter visa sig

omöjligen kunna hållas inom den beräknade ramen, efter av järnkontoret

gjord framställning och efter prövning av omständigheterna

i varje särskilt fall ytterligare anslag kunna komma att av statsmedel

beviljas såsom bidrag till bestridande av dylika extra kostnader.

Bihang till riksdagens protokoll 1922. 1 samt. 193 käft. (Nr 225.) 5

s. 34 Kontrollera mot PDF

34

Kungl. Maj:ts proposition Nr 225.

Dock förutsätter jag, att sådana extra tillskott endast undantagsvis

skola bliva behövliga.

Jag kommer nu till frågan om kostnaderna för ifrågavarande

omorganisation. Därvid är att göra skillnad mellan engångskostnader

och årskostnader.

De engångskostnader, för vilkas bestridande statens medverkan

ifrågasatts, äro utgifter för anskaffande av erforderlig laboratorieutrustning.

I sådant hänseende har för Filipstadsskolan ansetts behövligt

ett belopp av 47,895 kronor och för Faluskolan ett belopp

av 42,280 kronor. Efter av mig med järnkontoret förda förhandlingar

har järnkontoret förklarat sig villigt ansvara för att utan

kostnad för statsverket anskaffas den laboratorieutrustning, som

krävts för bergsskolan i Filipstad. Under erkännande av det nit

för skolornas utveckling, som från järnkontorets sida sålunda lagts

i dagen, får jag framhålla såsom min mening, att det icke synes

oskäligt begärt, att staten i sin ordning gör en uppoffring för

att förskaffa skolan i Falun den laboratorieutrustning, varav den

vitsordats vara i behov. Jag vill därför tillstyrka, att staten för

detta ändamål lämnar ett anslag, som, med någon avrundning nedåt

av det beräknade beloppet, synes mig lämpligen böra bestämmas

till 40,000 kronor. Då anslaget ställes till vederbörandes förfogande,

bör vid detsamma fästas de villkor, som av skolöverstyrelsen föreslagits.

Anslaget torde av skäl, som överstyrelsen anfört, böra vara

i sin helhet disponibelt för förra hälften av år 1923.

Årskostnaderna för de båda skolorna hava beräknats efter omorganisationens

genomförande komma att uppgå till för Filipstadsskolan

32,650 kronor och för Faluskolan 42,700 kronor jämte ett

mindre belopp till ålderstillägg ävensom utgifter för eventuellt å

åvlöningarna utgående dyrtidstillägg. Jag följer härvid skolöverstyrelsens

beräkningar, vilka synas mig riktiga. Sammanlagda kostnaderna

för båda skolorna skulle alltså, frånsett ålderstillägg och

eventuellt dyrtidstillägg utgöra 75,350 kronor. I denna beräknade

kostnad skulle alltfort, liksom hittills, staten bidraga med 3/s och

järnkontoret med 2/s. På staten skulle alltså komma ett årsbelopp

av 45,210 kronor frånsett statens andel i ålderstillägg

och dyrtidstillägg. Till jämförelse må nämnas, att statens motsvarande

kostnader för ifrågavarande skolor år 1921 utgjorde 37,920

kronor. Dock bör härvid bemärkas, att man efter omorganisatio
-

s. 35 Kontrollera mot PDF

35

Kungl. Maj:ts proposition Nr 225.

nens genomförande har att räkna med nödvändigheten av att från

anslaget till enskilda anstalter för yrkesundervisning bevilja särskilt

understöd till de med bergsskolorna nu förenade yrkesskolorna, vilka

då böra hava frånskiljts bergsskolorna. Sådant understöd har av

överstyrelsen uppskattats till inemot 6,000 kronor.

Den föreslagna omorganisationen har ifrågasatts skola taga sin

början redan från och med höstterminen 1922. Då, såsom förut

påvisats, ett ytterligare framskjutande av omorganisationen skulle

på grund av de nuvarande kursernas anordning föranleda uppskov

med omorganisationen till tidigast hösten 1924, får jag tillstyrka

förslaget i denna del. I fråga om kostnaderna för skolorna under

arbetsåret 1922—1923 kan jag i stort sett ansluta mig till skolöverstyrelsens

senast gjorda beräkningar, framlagda i dess förut refererade

skrivelse av den 21 januari 1922. Såsom jag nämnt, har det av

angivet skäl förutsatts, att under detta övergångsår yrkesskolorna

skulle bibehållas förenade med bergsskolorna. Enligt nämnda beräkningar

skulle sammanlagda kostnaderna för båda skolorna under

ifrågavarande arbetsår uppgå till 61,125 kronor, varav på förra halvåret

1923 skulle komma 33,000 kronor. Statens andel i sistnämnda belopp

skulle utgöra 3/s därav eller 19,800 kronor. För höstterminen 1922

skulle kostnaderna utgöra 28,125 kronor, varav 3/s eller 16,875 kronor

skulle falla på statens lott. Då det synes rimligt, att lärarnas

löner bibehållas oförändrade under år 1922, har överstyrelsen jämväl

för nämnda år på tilläggsstat tillstyrkt samma anslag till löneförbättring

som för år 1921 eller 8,520 kronor samt dessutom, med

föranledande av omorganisationen, förordat ett tilläggsanslag av

1,820 kronor. Då av riksdagen tidigare anslag till bergsskolorna beviljats

för år 1922 om tillhopa 29,400 kronor, skulle, i händelse

jämväl nyssnämnda anslag å 8,520 kronor och 1,820 kronor beviljas,

sammanlagda beloppet av statsanslag till bergsskolorna för år 1922

uppgå till 39,740 kronor.

Som jag nämnt, har jag i stort sett intet att erinra mot dessa

överstyrelsens beräkningar; dock är det i ett avseende, som jag icke

kan dela överstyrelsens mening. Det gäller den i ärendet omförmälde

vid Faluskolan anställde t. f. läraren ingenjören M. Wiberg.

Denne har sedan den 1 november 1917 varit förordnad att uppehålla

lärarbefattningen i metallurgi, vilken efter den ordinarie innehavarens

avgång år 1917 hållits vakant i avbidan på omorganisationen.

s. 36 Kontrollera mot PDF

36

Kungl. May.ts proposition Nr 225.

Wiberg har i avlöning uppburit ett belopp av 5,600 kronor för år.

Då under arbetsåret 1922—1923 vid Faluskolan skulle finnas allenast

en ordinarie lärare, komme Wiberg under detta år att avlönas såsom

timlärare. Som hans undervisning enligt det uppgjorda statförslaget

omfattar 21,45 veckotimmar, skulle hans arvode, efter den

vedertagna beräkningsgrunden av 175 kronor för veckotimme och

läsår, komma att uppgå till endast 3,753 kronor 75 öre, vilket för

honom alltså innebär en avlöningsminskning av 1,846 kronor 25 öre.

Fullmäktige hava framhållit, att det syntes dem obilligt, att Wiberg

sålunda till följd av en i allmänt intresse vidtagen omläggning av

skolornas verksamhet skulle få vidkännas en så avsevärd reducering

av sina inkomster, samt hava starkt betonat, att på grund av Wibergs

synnerliga duglighet hans eventuella avgång skulle innebära

en stor förlust för Faluskolan. Jag måste för min del instämma i

vad fullmäktige härutinnan andragit. Av billighetsskäl synes det mig

nämligen väl försvarat, att en sådan anordning vidtages, att Wiberg,

därest han under övergångstiden kvarstår såsom lärare vid skolan

med undervisningsskyldighet i enahanda omfattning som förut, erhåller

oförminskad avlöning. Denna anordning synes mig lämpligen

kunna genomföras på det sättet, att åt Wiberg under nyss angiven

förutsättning får utgå ett personligt arvodestillägg, beräknat för

veckotimme och läsår. Berörda arvodestillägg torde böra bestämmas

till 86 kronor för veckotimme, i vilket fall arvodesfyllnadens

hela belopp skulle, med utgångspunkt från att Wibergs undervisningsskyldighet

omfattar 21,45 veckotimmar för läsår, bliva 1,844

kronor 70 öre eller i runt tal 1,845 kronor. Av sistnämnda belopp

bör givetvis staten bidraga allenast med 3/s; 2/r> av beloppet har

järnkontoret att vidkännas. Statens kostnad för ändamålet skulle

alltså utgöra 1,107 kronor, varav på höstterminen 1922 skulle komma

4/a eller 492 kronor och på vårterminen 1923 5/o eller 615 kronor.

Övers! yreisens förslag att de bestämmelser, som för de tekniska

fackskolornas lärare gälla i fråga om tjänstårsberäkning för åtnjutande

av ålderstillägg (kungörelsen nr 1108/1918), må i tillämpliga

delar gälla även för bergsskolornas lärare vill jag tillstyrka.

Dessa lärare böra följaktligen få räkna sig tillgodo den tid, de

före omorganisationen tjänstgjort vid samma skolor. I fråga om

ålderstillägg åt vaktmästare vid bergsskolorna torde likaledes böra

i tillämpliga delar gälla bestämmelserna rörande ålderstillägg åt

s. 37 Kontrollera mot PDF

37

Kungl. Maj:ts proposition Nr 225.

vaktmästare vid de tekniska fackskolorna. Vad åter beträffar överstyrelsens

förslag, att den, som efter bergsskolornas omorganisation

varit lärare vid dessa skolor skulle tillerkännas rätt att vid tjänstårsberäkning

för erhållande av ålderstillägg i statens tjänst tillgodorak113''

sig den tid, han tjänstgjort vid bergsskolorna så, som om

tjänstgöringen ägt rum vid teknisk fackskola, anser jag för närvarande

skäl icke föreligga att medgiva en dylik rätt.

Vidkommande slutligen frågan om beredande av pensionsrätt

för de ordinarie lärarna vid bergsskolorna har jag intet att erinra

mot skolöverstyrelsens, av styrelsen för statens anstalt för pensionering

av folkskollärare in. fl. tillstyrkta förslag, att denna fråga ordnas

genom anslutning till nämnda anstalt pa i huvudsak samma villkor,

som äro stadgade för befattningshavare vid hushållningssällskap

m. fl., dock att för åtnjutande av hel tjänstepension bör för rektorer

och lärare erfordras samma tjänstalder som för lärare vid tekniska

fackskolor eller 30 år. Bestämmelserna i Kap. VII av anstaltens

reglemente (svensk författningssamling nr 380/1920), som avse befattningshavare

hos hushållningssällskap m. fl., synas utan vidare

kunna göras å dem tilllämpliga, dock med nyssnämnda undantag

beträffande tjänståldern. Det torde böra tillkomma Kungl. Maj:t

att sedermera'' utfärda de närmare föreskrifter i ämnet, som kunna

befinnas erforderliga. Däremot kan jag ej förorda, att pensionsrätt

beredes vaktmästarna vid bergsskolorna. Jag vill erinra därom, att

pensionsrätt ej tillkommer vaktmästare vid de allmänna läroverken.

Det synes mig icke vara lämpligt att, innan sistnämnda fråga

vunnit sm lösning, bereda dylik förmån åt vaktmästare vid enskilda

läroanstalter.

Beträffande kostnaden för pensionering av lärarpersonalen tarvas,

såsom anstaltens styrelse påpekat, ingen särskild föreskrift därom, att

dessa skola bäras av staten med 3/5 och av järnkontoret med 2/r,, utan

innebära bestämmelserna i nyssnämnda kapitel av anstaltens reglemente

ungefärligen en sådan kostnadsfördelning mellan staten å ena och

huvudmannen (järnkontoret) a andra sidan. På grund av ifrågavarande

^>^a^n^11^s^iavares farlighet torde ej heller för närvarande någon

höjning av elfte huvudtitelns anslag till pensionsanstalten vara av

denna anledning behövlig.

Under åberopande av vad jag sålunda anfört hemställer jag,

det Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen att

s. 38 Kontrollera mot PDF

38

Kungl. Maj:ts proposition Nr 225.

1. för uppehållande av bergsskolorna i Filipstad

och Falun anordnade på sätt av mig här förut

närmare angivits, jämte med dem förenade yrkesskolor

under åttonde huvudtiteln anvisa

dels såsom bidrag för beredande av löneförbättring

med sammanlagt 14,200 kronor åt lärama

vid nämnda skolor på tilläggsstat för ar 1922 ett

förslagsanslag, högst 8,520 kronor,

dels såsom ytterligare bidrag till bestridande

av kostnaderna för verksamheten vid skolorna

under höstterminen 1922 på tilläggsstat för samma

år ett förslagsanslag, högst 1,820 kronor,

dels såsom bidrag till bestridande av kostnaderna

för verksamheten vid skolorna under vårterminen

1923 på extra stat för tiden 1 januari—

30 juni 1923 ett förslagsanslag, högst 19,800

kronor,

dels för anskaffning af laboratorieutrustning

och annan undervisningsmateriell till bergsskolan

i Falun på extra stat för tiden 1 januari 30 juni

1923 ett reservationsanslag av 40,000 kronor att

utgå enligt de närmare föreskrifter, Kungl. Maj:t

kan finna gott meddela,

dels ock såsom bidrag för beredande av ett

pei’sonligt arvodestillägg å 1,845 kronor åt ingenjören

M. Wiberg, därest han under läsaret 1922

1923 kvarstår såsom extra lärare vid skolan med

undervisningsskyldighet av enahanda omfattning

som under nästföregående läsår ej mindre på tillläggsstat

för år 1922 ett förslagsanslag, högst 492

kronor, än även på extra stat för tiden 1 januari

—30 juni 1923 ett förslagsanslag, högst 615 kronor,

båda anslagen att utgå enligt de närmare bestämmelser,

Kungl. Maj:t kan finna gott meddela;

allt under villkor dels att kommun eller enskilda,

på sätt, som av Kungl. Maj:t prövas kunna

godkännas, åtaga sig att tillhandahålla för skolorna

erforderliga undervisningslokaler med inredning

s. 39 Kontrollera mot PDF

39

Kungl. Maj:ts proposition Nr 225.

och möblering ävensom bostäder åt rektorerna

eller ersättning härför, dels ock att järnkontoret

ansvarar för den del av kostnaderna för skolornas

uppehållande i av mig förut angiven omfattning,

som ej täckes genom anslag av statsmedel,

2. medgiva att, efter det beslut om bergsskolornas

omorganisation trätt i tillämpning,

a) de bestämmelser, som för de tekniska fackskolornas

lärare gälla i fråga om tjänstgöringsskyldighet

och tjänstårsberäkning för åtnjutande

av ålderstillägg må i tillämpliga delar gälla även

för bergsskolornas lärare med rätt för dessa att

därvid tillgodoräkna sig den tid, de därförut må

hava tjänstgjort vid bergsskolorna, ävensom att

gällande bestämmelser i fråga om ålderstillägg åt

vaktmästare vid tekniska fackskolor må likaledes

i tillämpliga delar gälla för vaktmästare vid bergsskolorna,

-

b) ordinarie rektorer och lärare vid bergsskolorna

och deras efterlevande må beredas rätt- till

pension genom anslutning till statens anstalt för

pensionering av folkskollärare m. fl., på i huvudsak

samma villkor, som äro stadgade för befattningshavare

hos hushållningssällskap m. fl., dock

att för rätt till hel pension skall erfordras 30

tjänstår, samt att Kungl. Maj:t må utfärda de

närmare bestämmelser, som i detta hänseende befinnas

erforderliga.

Till denna av statsrådets övriga ledamöter

biträdda hemställan behagar Hans Maj;t Konungen

lämna bifall samt förordnar, att proposition i ämnet

av den lydelse, bilaga vid detta protokoll utvisar,

skall avlåtas till riksdagen.

Ur protokollet:

Harald Frisk.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

2 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (2)

2 kopplingar.

  1. Rskr. 1922:124 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Majds proposition angående omorganisation av bergsskolorna i Filipstad och Falun. s. 2 i texten
  2. SU 1922:57 Utlåtande i anledning av Kutig]. Maj ds proposition angående omorganisation av bergsskolorna i Filipstad och Falun. s. 6 i texten