Sök i Ratio Lex

Angående reglering av löneförhållanden vid statens uppfostringsanstalt å Bona m. m

1922-03-14 · 25 sidor, varav 25 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,4 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 25 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1922:231, Angående reglering av löneförhållanden vid statens uppfostringsanstalt å Bona m. m

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition Nr 231.

1

Nr 231.

Kungl. Maj:ts proposition till riksdagen angående reglering av löneförhållanden

vid statens uppfostringsanstalt å Bona m. m.; given

Stockholms slott den 14 mars 1922.

Kungl. Ma_j:t vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av

statsrådsprotokollet över justitiedepartementsärenden för denna dag, föreslå

riksdagen att bifalla de förslag, om vilkas avlåtande till riksdagen

föredragande departementschefen hemställt.

GUSTAF.

A. Åkerman.

Utdrag av protokollet över justitiedepartementsärenden, hållet inför

Hans Maj:t Konungen i statsrådet å Stockholms slott den 14

mars 1922.

Närvarande:

Statsministern och ministern för utrikes ärendena Bränning, statsråden

Lindqvist, Thorsson, Olsson, Sandler, Nothin, Svensson, Hansson,

Åkerman, Linders, Schlyter, örne.

Chefen för justitiedepartementet, statsrådet Åkerman anmäler

ärende angående reglering av löneförhållandena vid statens uppfostringsanstalt

å Bona m. m., därvid föredraganden anför:

För vårdandet av minderåriga manliga förbrytare, vilka enligt inledning.

domstols förordnande skola insättas i allmän uppfostringsanstalt, upprättades

år 1905 uppfostringsanstalten å Bona i Östergötlands län, vilken

allt sedan nämnda år varit i verksamhet.

Bihang till riksdagens protokoll 1922. 1 samt. 199 höft. (Nr 231.)

1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Kungl. Maj:ts proposition Nr 231.

I överensstämmelse med beslut av 1918 års riksdag tillkom ytterligare

en dylik anstalt, nämligen å kronoegendomen Venngarn i Stockholms

län, där verksamheten tog sin början i augusti 1918. Båda anstalterna

bedrevos sedermera jämsides, till dess 1921 års riksdag beslöt,

att den statens vårdanstalt för alkoholister, som då var förlagd till Salbohed,

skulle från den tidpunkt, som Kungl. Maj:t bestämde, vara provisoriskt

förlagd till Venngarn och att från samma tid eleverna vid den

där inrymda uppfostringsanstalten skulle provisoriskt överflyttas till

uppfostringsanstalten å Bona. För bestridande av de ökade utgifter,

som härigenom skulle komma att uppstå för Bonaanstalten, beviljade

riksdagen såväl för år 1921 som för år 1922 nödiga anslag till utfyllande

av det till sistnämnda anstalts uppehållande utgående förslagsanslag.

Den sålunda beslutade överflyttningen av Venngarnsanstalten till Bona

genomfördes från ingången av oktober månad 1921.

I samband med anmälan i statsrådet den 7 januari 1922 av frågor,

som tillhörde regleringen av utgifterna under andra huvudtiteln, omnämnde

jag, att av Kungl. Maj:t till 1902 års löneregleringskommitté

överlämnats frågan rörande lönereglering för de båda uppfostringsanstalterna

samt att från kommittén vore att emotse förslag till lönereglering

för uppfostringsanstalten å Bona inom sådan tid, att frågan

därom kunde föreläggas 1922 års riksdag, och förklarade jag det vara

min avsikt att framdeles hos Kungl. Maj:t göra anhållan om proposition

i ämnet. Med föranledande härav framställde jag då endast förslag

rörande det belopp, varmed anslag till anstalten borde, i avbidan på

slutligt förslag rörande beloppets storlek, beräknas i staten för första

halvåret 1923; och hemställde jag, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen

att i sådant avseende beräkna ordinarie anslag å tillhopa förslagsvis

187,500 kronor.

Vidare hemställde jag, att till bestridande av kostnader för provisorisk

förläggning till anstalten å Bona av uppfostringsanstalten å

Venngarn riksdagen, likaledes i avbidan på särskild proposition i ämnet,

måtte å extra stat för tiden den 1 januari—den 30 juni 1923 såsom förslagsanslag

beräkna ett belopp av, högst, 30,000 kronor.

Med skrivelse den 25 februari 1922 har nu löneregleringskommittén,

sedan löneregleringsfrågan beträffande Venngarnsanstalten tillsvidare

undanskjutits, överlämnat förslag till ny definitiv lönereglering för befattningshavarna

vid uppfostringsanstalten å Bona,

Vid fullgörande av sitt uppdrag har kommittén haft att taga i

övervägande en till Kungl. Maj:t från anstaltens styrelse inkommen, till

s. 3 Kontrollera mot PDF

3

Kungl. Maj:ts proposition Nr 231.

kommittén sedermera remitterad skrivelse av den 5 februari 1922 jämte

en vid skrivelsen fogad promemoria, däri framlagts vissa förslag i ämnet

dels i organisatoriska och dels i lönetekniska hänseenden.

Innan jag närmare ingår på förevarande löneregleringsfråga och

vad därmed äger samband, vill jag till upplysning i ärendet meddela

en redogörelse för anstaltens nuvarande organisation och dennas

tillkomst:

Enligt de i 1 § i gällande stadga för statens uppfostringsanstalt

å Bona av den 15 december 1911 (Sv. förf.-saml. nr 141) givna allmänna

bestämmelser är uppfostringsanstaltens ändamål att, i överensstämmelse

med lagen angående verkställighet av domstols förordnande

om tvångsuppfostran den 27 juni 1902, för uppfostran till gudsfruktan

och arbetsduglighet intaga minderåriga av mankön, om vilka domstol

förordnat, att de skola, i stället för att undergå straff, insättas i allmän

uppfostringsanstalt.

Uppfostringsanstalten å Bona började, såsom ovan nämnts, sin

verksamhet år 1905. Avlöningarna till befattningshavarna vid anstalten

utgingo av anslag å extra stat och voro i allmänhet bestämda i anslutning

till då gällande avlöningar vid fångvårdsstaten.

I statsverkspropositionen till 1910 års riksdag, andra huvudtiteln,

föreslogs, att avlöningarna till befattningshavarna vid Bonaanstalten

skulle utgå med i huvudsak enahanda belopp, som då tillkommo motsvarande

befattningshavare i fångvården. Med anstaltens uppförande å

ordinarie stat ansågs däremot tillsvidare kunna anstå. Den föreslagna

löneregleringen avslogs emellertid av riksdagen.

Redan i statsverkspropositionen vid 1911 års riksdag framlades

ett nytt förslag till lönereglering för befattningshavare vid anstalten med

bibehållande av anstalten å extra stat. Detta förslag överensstämde i

huvudsak med det vid 1910 års riksdag framlagda, dock med vissa

jämkningar avseende minskning i antalet befattningshavare.

Mot det sålunda vid 1911 års riksdag framlagda statförslaget hade

riksdagen icke annat att erinra, än att befattningshavarna borde å de

ifrågasatta förhöjda avlöningsbeloppen vidkännas avdrag med belopp,

som i avrundade tal svarade mot de pensionsavgifter, vederbörande

tjänstinnehavare skulle haft att erlägga, därest befattningarna uppförts

å ordinarie stat.

Avlöningsstaten upptog avlöningar till följande befattningshavare:

1 direktör, 1 pastor och förste lärare, 1 lantbruksinspektor, tillika avdelningsföreståndare,

1 andre lärare, tillika avdelningsföreståndare, 1 bok
-

Hona anstaltens

organisation

m. m.

s. 4 Kontrollera mot PDF

4 Kungl. Maj:ts proposition Nr 231.

hållare, 1 maskinist, 8 förmän och 1 husmoder, varjämte å staten uppförts

arvode till läkare.

För avlöningarnas åtnjutande fastställdes sedermera genom Kungl.

Maj:ts brev den 15 december 1911 vissa villkor och bestämmelser, i

tillämpliga delar motsvarande dem, som föreskrivits för befattningshavare

vid fångvårdsstaten.

Vid 1916 års riksdag beviljades medel till avlönande av en tredje

lärare vid anstalten, med avlöning lika med andre läraren; och på grund

av beslut vid 1913 och 1916 års riksdagar medgavs, att, därest andre

läraren eller tredje läraren vore delägare i folkskollärarnas pensionsinrättning,

han ej skulle vidkännas mot pensionsavgift svarande avdrag

å lönen.

I proposition nr 253 till 1917 års riksdag föreslog Kungl. Maj:t

uppfostringsanstaltens uppförande å ordinarie stat från och med den 1

januari 1918.

Till grund för propositionen låg ett av styrelsen för anstalten

uppgjort förslag till ny avlöningsstat för anstaltens befattningshavare

samt ett av löneregleringskommittén den 13 april 1917 över förslaget

avgivet utlåtande (kommitténs skriftliga utlåtande nr 99).

Vid 1917 års riksdag godkändes följande ordinarie avlöningsstat

för statens uppfostringsanstalt å Bona, att tillämpas från och med

år 1918:

s. 5 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition Nr 231.

5

...

Tjänst-

Arvode

Lön eller

görings-

för

mot-

penningar

särskilt

Summa

svarande

eller mot-

upp-

svarande

drag

f Efter 5 år kan lönen höjas med

3,000

1,500

_

4,500 ,

500 kronor och efter 10 år med

[ ytterligare'' 500 kronor.

1 pastor och förste lärare,

(Efter 5 år kan den del av arvodet,

2,100

1,150

_

3,250

som motsvarar lön, höjas med

| 500 kronor.

1 lantbruksinspektor, tillika

jEfter 5 år kan lönen höjas med)

: 400 kronor och efter 10 år med

t ytterligare 400 kronor.

avdelningsföreståndare...

1,600

1,000

—

2,600

1 andre lärare, tillika avdel-

jEfter 5 år kan den del av arvodet,

ningsföreståndare, arvode

1,600

1,000

—

2,600

■i som motsvarar lön, höjas med

1 tredje lärare, arvode......

1,200

900

—

2,100

| 200 kronor och efter 10 år med

J ytterligare 200 kronor.

(Efter 5 år kan lönen höjas med

1,200

900

_

2,100

< 200 kronor och efter 10 år med

1 ytterligare 200 kronor.

1,000

550

1,550

1 förman med förordnande

såsom gruppledare ......

800

500

200

1,500

Efter 5 år kan lönen höjas med

2,400

1,500

600

4,500

. 100 kronor och efter 10 år med

ytter igare 100 kronor.

3 förmän med d:o............

800

500

_

1,300

9 förmän ........................

7,200

4,500

—

11,700

(Efter 5 år kan lönen höjas med

1 husmoder, jämte fri kost

700

—

700

<J 50 kronor och efter 10 år med

( ytterligare 50 kronor.

Till arvode för orgelspelning

Till ersättning åt vikarier

—

—

400

under semester o. tjänste-

resor .........................

—

—

—

1,500

Summa

—

r— ''

f -

| 40,300

Anm. För husmodern utgör pensionsunderlaget lönen jämte, i förekommande fall, injänade

ålderstillägg.

Enligt de av riksdagen jämväl godkända allmänna villkor och

bestämmelser för åtnjutande av de å den ordinarie staten upptagna

avlöningsförmånerna skulle samtliga befattningshavare å ordinarie stat

vid anstalten åtnjuta fri bostad jämte nödigt bränsle; maskinisten, förmännen

och husmodern skulle ock äga uppbära beklädnadsersättning

med angivna belopp.

I den av 1917 års riksdag godkända avlöningsstaten för uppfostringsanstalten

å Bona hava sedermera följande ändringar vidtagits.

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Kungl. Maj:ts proposition Nr 231.

Sedan styrelsen för anstalten den 7 september 1917 gjort framställning

beträffande anslagsbehovet för anstalten samt löneregleringskommittén

i utlåtande den 4 april 1918 (nr 122) yttrat sig över framställningen,

såvitt den angick förändringar i den för anstalten fastställda

ordinarie staten, framlades i proposition nr 338 vid 1918 års

lagtima riksdag förslag till förändrad avlöningsstat för ifrågavarande

anstalt, att tillämpas från och med år 1919, vilket förslag av riksdagen

godkändes.

I enlighet därmed förhöjdes avlöningsförmånerna för direktören

samt för pastorn och förste läraren, för den förstnämnde till 5,000 kronor,

därav lön 3,000 kronor och tjänstgöringspenningar 2,000 kronor (ålderstilläggen

skulle fortfarande vara två, vartdera å 500 kronor), och för

den senare till 4,000 kronor (arvode), därav 2,700 kronor motsvarande

lön och 1.300 kronor motsvarande tjänstgöringspenningar; efter 5 år

skulle den del av arvodet, som motsvarade lön, kunna höjas med 500

kronor och efter 10 år med ytterligare 500 kronor.

Därjämte nyuppfördes å anstaltens stat dels en verkmästare, tillika

avdelningsföreståndare, med en avlöning av 2,600 kronor, därav lön

1,600 kronor och tjänstgöringspenningar 1,000 kronor, vartill kunde

komma två ålderstillägg till lönen, vartdera å 200 kronor, efter fem

respektive tio år, dels ock 8 förmän, därav tre med förordnande som

gruppledare.

Det för ersättning åt vikarier under semester och tjänsteresor

avsedda beloppet å 1,500 kronor höjdes till 3,250 kronor.

Vid 1919 års lagtima riksdag medgavs, med bifall till förslag av

Kungl. Maj:t, att till den för statens uppfostringsanstalt å Bona gällande

ordinarie staten gjordes det tillägg, att däri från och med år 1920 upptog08

ytterligare 1 förman med förordnande såsom gruppledare och

3 förmän med enahanda avlöningsförmåner som övriga tjänstemän av

samma kategorier.

Förutom nu nämnda löneförmåner åtnjuta befattningshavarna vid

anstalten dyrtidstillägg enligt gällande bestämmelser samt tillfällig löneförbättring.

Den tillfälliga löneförbättringen utgör för direktören samt pastorn

och förste läraren 700 kronor, för lantbruksinspektoren, andre läraren

och verkmästaren 650 kronor, för tredje läraren och bokhållaren 525

kronor, för maskinisten och förmännen 300 kronor samt för husmodern

200 kronor.

Förutom direktören finnas sålunda följande å ordinarie stat uppförda

befattningshavare vid anstalten, nämligen en pastor och förste

s. 7 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:t8 proposition Nr 231.

7

lärare, en lantbruksinspektor, tillika avdelningsföreståndare, en andre

lärare, tillika avdelningsföreståndare, en verkmästare, tillika avdelningsföreståndare,

en tredje lärare, en bokhållare, en maskinist samt 26 förmän

(därav 8 med förordnande såsom gruppledare) och en husmoder.

Befattningarna som pastor och förste lärare, andre lärare och

tredje lärare tillsättas medelst förordnande samt befattningarna som

lantbruksinspektor, verkmästare, bokhållare, maskinist, förman och husmoder

medelst konstitutorial.

Därjämte kunna vid anstalten antagas tjänare samt nattvakter,

tillfälliga arbetsledare och andra extra befattningshavare.

Beträffande befattningshavarnas åligganden tillåter jag mig hänvisa

till vad stadgan för anstalten innehåller därom.

Enligt nämnda stadga skall högsta ledningen av anstalten handhavas

av en utav Kungl. Maj:t tillsatt styrelse, bestående av en ordordförande

och fyra andra ledamöter. Dessa åtnjuta icke lön eller

arvode men äga att för resor till styrelsens sammanträden eller eljest

i styrelsens ärenden åtnjuta resekostnads- och traktamentsersättning

enligt tredje klassen i gällande resereglemente.

Jag går nu att redogöra för löneregleringskommitténs förslag, i

samband varmed även upptagas de av Bonaanstaltens styrelse i särskilda

frågor gjorda uttalanden.

Kommittén framhåller till en början, att den nuvarande organisationen

av statens uppfostringsanstalt å Bona anslöte sig till den organisation,

som närmast före 1922 års ingång gällde för fångvård sstaten samt

statens tvångsarbetsanstalter. Vid den nu tilltänkta regleringen beträffande

Bonaanstalten torde en dylik överensstämmelse jämväl fortfarande böra

iakttagas och sålunda vissa från och med år 1922 genomförda organisatoriska

förändringar beträffande fångvårdsstaten och tvångsarbetsanstalterna

komma i tillämpning även i avseende å nu förevarande anstalt.

I gällande stat för Bonaanstalten är, såsom ovan nämnts, uppförd

en befattning såsom pastor och förste lärare. Likasom tidigare var

förhållandet beträffande pastorer vid fångvårdsstaten, utgår avlöningen

till ifrågavarande pastor och förste lärare i form av arvode, och är

sålunda denna befattning icke att anse såsom ordinarie i egentlig mening.

Styrelsen har föreslagit, att, i likhet med de prästerliga tjänsterna

vid vissa större fångvårdsanstalter och vid tvångsarbetsanstalten å Svartsjö,

Kommitténs

yttrande

m. m.

Organisa
tionsfrågor.

Pastorn.

s. 8 Kontrollera mot PDF

Lärare.

8 Kungl. Maj:ts proposition Nr 231.

även pastorsbefattningen vid Bonaanstalten måtte ombildas till ordinarie

tjänst.

Av enahanda skäl, som åberopats till stöd för den från 1922- års

ingång genomförda förändringen av fängelsepastorsbefattningarna till

ordinarie tjänster och som finnas anförda å sid. 47—51 i löneregleringskommitténs

betänkande den 24 januari 1921 angående fångvårdsstyrelsen

och fångvårdsstaten (delen LXIII), har kommittén, i anslutning jämväl

till styrelsens nämnda förslag, ansett sig böra tillstyrka, att ifrågavarande

pastorsbefattning må ombildas till en ordinarie tjänst. Den

nuvarande benämningen pastor och förste lärare synes kommittén lämpligen

kunna bibehållas.

Av de två å Bonaanstaltens stat uppförda lärarbefattningarna är

den ena, med benämning andre lärare, förenad med uppdrag såsom

avdelningsföreståndare. Sådant uppdrag har däremot enligt hittills

gällande stat icke ingått i tredje lärarens befattning. Såsom förhållandet

förut varit vid fångvårdsstaten åtnjuta både andre och tredje läraren avlöning

i form av arvode.

I likhet med vad fallet var beträffande pastorn, har styrelsen föreslagit,

att jämväl de båda lärarbefattningarna göras till ordinarie. Härjämte

har styrelsen under rubriken avdelningsföreståndare — med erinran

att såsom sådana vid anstalten fungerade lantbruksinspektoren för

jordbruksavdelningen, andre läraren för nykomlings- och observattonsavdelningen

samt verkmästaren för hantverksavdelningen — anfört, att

den nyupprättade särskilda övervakningsavdelningen, avsedd för särskilt

svårbehandlade elever, vanerymmare o. d., krävde en väl kvalificerad

föreståndare och att styrelsen funne lämpligt, att nuvarande tredje lärarbefattningen

ombildades, så att ined denna tillika följde skyldighet att

vara avdelningsföreståndare.

Den sålunda ifrågasatta ökningen av antalet avdelningsföreståndare

har synts kommittén vara till fullo motiverad, då därigenom den uppenbarligen

svårskötta övervakningsavdelningen skulle kunna erhålla en

särskild föreståndare med nödiga kvalifikationer. Med den förändrade

ställning, som i enlighet härmed skulle tillkomma den nuvarande tredje

läraren, anser kommittén det icke förefinnas anledning att upprätthålla

någon skillnad i tjänsteställning mellan de ifrågavarande bägge lärarbefattningarna,

och har kommittén fördenskull föreslagit, att de för framtiden

skulle erhålla samma benämning, exempelvis lärare och avdelningsföreståndare.

Vidkommande ifrågavarande båda befattningars ombildande till

s. 9 Kontrollera mot PDF

9

Kungl. Maj.ts proposition Nr 231.

ordinarie tjänster liar visserligen inom kommittén uttalats någon tvekan

rörande lämpligheten av en dylik åtgärd med hänsyn till den olägenhet,

som skulle kunna uppstå därigenom, att dessa lärare kvarstannade i

tjänst, även om de till följd av ålder eller eljest icke vidare lämpade

sig för ifrågavarande verksamhet. Då emellertid likartade befattningar

inom fångvårdsstaten ansetts kunna innehavas av ordinarie befattningshavare,

har kommittén icke velat motsätta sig den föreslagna ombildningen

av ifrågavarande lärarbefattningar till ordinarie tjänster.

Enligt gällande stadga för anstalten skola ifrågavarande lärare

uppfylla de villkor, som äro stadgade för anställning såsom lärare vid

folkskola. Enligt vad styrelsen meddelat, hade det emellertid visat sig,

att på ifrågavarande befattningar aspirerat personer med annan likvärdig

eller högre teoretisk'' kompetens. För att styrelsen måtte bliva i tillfälle

att bland sökande till lärarbefattning vid anstalten träffa val även bland

sökande, vilka, ehuru de icke avlagt folkskollärarexamen, likväl styrkt sig

äga minst lika stor teoretisk kompetens och efter provtjänstgöring ådagalagt

sådana personliga egenskaper och sådan särskild pedagogisk förmåga,

som ifrågavarande platser krävde, hade styrelsen funnit det synnerligen

önskvärt, att nu gällande bestämmelse i berörda hänseende

bleve ändrad i sålunda angiven riktning.

Från kommitténs sida bär icke synts vara något att erinra mot

en dylik förändring i fråga om kompetensvillkoren för dessa lärarbefattningar,

hälst härigenom måhända skulle kunna för sådan befattning

vinnas även person med högre akademisk utbildning. Emellertid bär

kommittén ansett sig böra framhålla, att kravet på pedagogisk utbildning

i varje fall måste upprätthållas såsom eu för tjänstens behöriga

skötande oundgänglig förutsättning.

Den å staten uppförda bokhållarbefattningen är för närvarande Bokhållaren,

icke förenad med åliggande för innehavaren att vara redogörare vid

anstalten. Detta åliggande tillkommer nu i stället direktören. Av styrelsen

har yrkats, att den senare måtte, med hänsyn till omfattningen av hans

Övriga uppgifter, i förevarande avseende intaga samma ställning som

direktören vid statens tvångsarbetsanstalt å Svartsjö samt alltså befrias

från det kamerala detaljarbetet. För sådant ändamål borde bokhållartjänsten

ombildas att tillika vara redogörarbefattning. Direktören skulle

emellertid fortfarande under styrelsen hava ledningen av den ekonomiska

förvaltningen, och skulle han tillika tjänstgöra såsom kassakontrollant.

Åveu enligt kommitténs mening har den föreslagna omläggningen

i fråga om redogörarskapet vid anstalten synts vara av behovet påkallad,

Bihang till riksdagens protokoll 1922. 1 sand. 199 käft. (Nr 231.) 2

s. 10 Kontrollera mot PDF

10 Kungl. Maj:ts proposition Nr 231.

och har kommittén tillstyrkt, att bokhållarbefattningen ombildas till en

tjänst såsom räkenskapsförare och redogörare.

ay^vissa^för Såsom närmaste befäl under avdelningsföreståndarna tjänstgöra

mansbefatt- för närvarande vissa förmän med särskilt uppdrag såsom gruppledare,

mngar till Styrelsen har nu med styrka framhållit behovet av tillsyninerspersonal i

manstjänster. eu något högre tjänsteställning och med större kompetens än dessa förmän".

I sådant hänseende har styrelsen, under hänvisning tillika till

förhållandena vid vissa fångvårdsanstalter, vid tvångsarbetsanstalten å

Svartsjö samt vid statens hospital för. sinnessjuka, föreslagit inrättandet

av fyra ordinarie uppsyningsmansbefattningar, av vilka två vore avsedda

att biträda lantbruksinspektoren, en skulle tjänstgöra under avdelningsföreståndaren

på nykomlings- och observationsavdelningen samt en vara

placerad å hantverksavdelningen.

Kommittén anför härom: Att vid en anstalt av den omfattning

som Bonaanstalten behov kan åtminstone inom vissa avdelningar förefinnas

av befattningshavare i en högre underbefälsställning, anser sig

kommittén icke böra bestrida. Emellertid synes det kommittén som

skulle ett mindre antal dylika befattningshavare än som av styrelsen

föreslagits kunna vara tillfyllest. Till biträde åt lantbruksinspektoren

bör sålunda förslå en uppsyningsman. För nykomlings- och observationsavdelningen

torde visserligen krävas en dylik tjänsteman, men synes

detta icke vara förhållandet beträffande hantverksavdelningen. Kommittén

anser sig alltså kunna tillstyrka inrättandet av allenast två ordinarie

uppsyningsmansbefattningar.

av^vissa^ö? Enligt gällande organisation innehava åtta förmän uppdrag tills

mansbefatt- vidare såsom gruppledare och åtnjuta härför särskilt arvode utöver förforstenör1

mansavlöningen. Styrelsens förslag innebär, dels att ifrågavarande förmanstjänster.

ordnandebefattningar skulle förändras till ordinarie tjänster såsom förste

förmän i enahanda ställning, som de lika benämnda befattningarna vid

tvångsarbetsanstalten å Svartsjö intaga, dels ock att antalet förste förmän

skulle bestämmas till tio.

Mot förslaget att ombilda gruppledarbefattningar till ordinarie tjänster

såsom förste förmän har kommittén icke funnit något att invända.

Kommittén erinrar därom, att en liknande åtgärd, om också avseende

befattningshavare i annan tjänstegrad, vid senaste reglering genomfördes

beträffande uppsyningsmansbefattningar vid fångvårdsstaten och tvångsarbetsanstalten

å Svartsjö. Däremot har kommittén icke kunnat biträda

förslaget att antalet förste förmanstjäuster skulle bestämmas högre än

antalet nuvarande gruppledarbefattningar eller åtta.

s. 11 Kontrollera mot PDF

11

Kungl. Maj:ts proposition Nr 231.

Antalet ordinarie förmän — gruppledarna inberäknade — utgör för

närvarande tjugusex, vartill komma fyra extra förmän. Styrelsen har

framhållit, att behovet av dessa extra förmän länge varit permanent,

och har styrelsen med hänsyn härtill ansett dem böra erhålla ordinarie

ställning. Under förutsättning att tio förmanstjänster ombildades till

förste förmansbefattningar, skulle sålunda enligt styrelsens förslag å stat

uppföras tjugu formanstjänster.

Jämväl kommittén har, med hänsyn till styrelsens sålunda gjorda

uttalande rörande det stadigvarande behovet av de fyra nuvarande extra

förmansbefattningarna, funnit riktigt, att dessa uppföras såsom ordinarie.

Av nuvarande tjugusex ordinarie förmanstjänster har kommittén, såsom

förut är nämnt, ansett åtta böra hänföras till första förmanstjänster. De

återstående aderton ordinarie förmansbefattningarna jämte de fyra extra

förmansbefattningar, som föreslagits till uppförande å ordinarie stat, eller

sammanlagt tjugutvå förmansbefattningar skulle sålunda enligt kommitténs

mening böra upptagas å den nya staten.

Kommittén förutsätter, att avlöningsreglementet för befattningshavare

vid statsdepartement och vissa andra verk, tillhörande den civila

.statsförvaltningen, bör äga tillämpning å tjänstemän vid nu ifrågavarande

anstalt.

Vid placering av tjänsterna i lönegrader enligt den i avlöningsreglementet

intagna löneplanen böra enligt kommitténs mening de grunder

i sådant hänseende, som kommit till uttryck beträffande personal

vid fångvårdsstaten och tvångsarbetsanstalterna, vara i viss mån vägledande.

Med tillämpning av de förändringar i Bonaanstaltens organisation,

som kommittén i det föregående föreslagit, har tjänsternas placering i

lönegrader ifrågasatts höra ske på sätt nedan angives.

Direktören intager för närvarande enahanda ställning i avlöningshänseende,

som före 1922 års ingång tillkom direktörerna vid centralfängelset

å Långholmen och vid tvångsarbetsanstalten å Svartsjö. Då

nämnda likställighet synts böra bibehållas, har kommittén, i överensstämmelse

med styrelsens hemställan, hänfört direktören vid Bonaanstalten

till 17:e lönegraden under avdelning B i löneplanen.

Pastorn och förste läraren vid Bonaanstalten, som av styrelsen

föreslagits skola, i likhet med förste pastorn vid centralfängelset å Långholmen,

hänföras till 16:e lönegraden, har synts kommittén böra placeras

Förman.

De ordinarie

tjänsternas

placering i

lönegrader.

Direktören.

Pastorn

och förste

läraren.

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Avdelnings
föreståndare.

Räkenskapsföraren

och

redogöraren.

Uppsynings
man
-

Maskinist.

Förste förmän.

Kungl. Maj:ts proposition Nr 231.

i samma lönegrad som exempelvis pastorn och förste läraren vid tvångsarbetsanstalten

å Svartsjö eller i 15:e lönegraden.

Beträffande de befattningshavare, som tillika vore avdelningsföreståndare,

hemställer styrelsen, att de måtte placeras i 12:te lönegraden,

avdelning B, undantagandes den lärare, som skulle förestå övervakningsavdelningen;

denna sistnämnda befattningshavare ansågs tillsvidare kunna

upptagas i ll:te lönegraden.

Kommittén har, med hänsyn därtill att lantbruksinspektoren, tillika

avdelningsföreståndare, är närmast ansvarig för skötseln av det betydande

jordbruket vid Bonaanstalten, ansett, att denne bör i avlöningshänseende

ställas något högre än övriga avdelningsföreståndare, och har kommittén

för honom föreslagit en placering i ll:e lönegraden.

De övriga avdelningsföreståndarna, nämligen de bägge lärarna

samt verkmästaren, har kommittén ansett böra hänföras till en och

samma lönegrad närmast under den för lantbruksinspektoren föreslagna

eller alltså till 10:e lönegraden.

Räkenskapsföraren och redogöraren, vilken skulle ersätta den nuvarande

bokhållaren, har av styrelsen föreslagits till placering i 12:e

lönegraden.

Kommittén har placerat honom i 10:e lönegraden, därvid kommittén

åberopar det ekonomiska ansvar, som skulle komma att åligga honom.

För de föreslagna uppsyningsmanstjänsterna anser kommittén, lika

med styrelsen, böra gälla samma lönegrad som blivit fastställd för motsvarande

befattningar vid fångvårdsstaten och tvångsarbetsanstalten å

Svartsjö, nämligen den 5:e lönegraden.

Maskinisten vid Bonaanstalten åtnjuter för närvarande enahanda

avlöning, som före 1922 års ingång var bestämd för överkonstapel vid

fångvårdsstaten och förste förman vid tvångsarbetsanstalten å Svartsjö.

Dessa befattningshavare äro numera placerade i 4:e lönegraden, och såväl

kommittén som styrelsen föreslå, att jämväl maskinisten bör hänföras till

nämnda lönegrad.

Såsom av det föregående framgår, har föreslagits, att från förmansgraden

skulle överföras ett antal befattningar, vilka skulle erhålla

förste förmans tjänsteställning. Kommittén och styrelsen föreslå båda,

s. 13 Kontrollera mot PDF

13

Kungl. Maj:ts proposition Nr 231.

att, i likhet med de likanämnda befattningarna vid tvångsarbetsanstalten å

Svartsjö, de nu ifrågavarande befattningarna skola tillhöra 4:e lönegraden.

Förmännen, yilka i avlöningshänseende före 1922 års ingång voro

likställda med vaktkonstaplar vid fångvårdsstaten och förmän vid tvångsarbetsanstalterna,

hava synts kommittén och styrelsen böra sättas i 2:a

lönegraden eller i samma grad, som nu gäller beträffande nyssnämnda

befattningshavare vid fångvårdsstaten och tvångsarbetsanstalterna.

Husmodern vid Bonaanstalten har hittills åtnjutit lön och ålderstillägg

samt beklädnadsersättning likasom första vaktfru enligt den före

år 1922 gällande staten för fångvårdsstaten. Även pensionsunderlaget

är detsamma, som då gällde för första vaktfru. Husmodern erhåller i

stället för tjänstgöriugspengar fri kost. Då husmodern även fortfarande

synes böra i avlöningshänseende jämföras med första vaktfru, föreslår

kommittén, i likhet med styrelsen, att husmodern placeras i 3:e lönegraden

under avdelning C i löneplanen. Härvid förutsätter emellertid

kommittén, att husmodern likasom övriga tjänstemän vid Bonaanstalten

skela efter övergången på den nya staten vara skyldiga att erlägga

skälig ersättning för de naturaförmåner, som av dem åtnjutas.

Enligt vad som framgår av 2 § i avlöningsreglementet för befattningshavare

vid statsdepartement och vissa andra verk, tillhörande

den civila statsförvaltningen, skola jämte avlöningsreglementets stadganden

kunna för tjänstemän vid vissa verk gälla särskilda, av Kungl.

Maj:t och riksdagen beslutade avlöningsbestämmelser.

I sådant hänsende äro genom kungörelsen den 22 juni 1921

angående tillämpning av nyssnämnda avlöuingsreglemente m. m. (Sv. förf.

saml. nr 452) beträffande tjänstemän vid fångvårdsstaten meddelade följande

särskilda bestämmelser, nämligen:

tjänsteman skall, om han därtill förordnas, vara skyldig att såsom vikarie

bestrida befattning i samma eller lägre lönegrad;

tjänsteman, tillhörande någon av 1 - 5 lönegraderna enligt avlöningsreglementets

9 §, avdelningarna B eller C, må även i andra fall än vid skada till följd av olycksfall

i tjänsten, enligt av Kungl. Maj:t meddelade närmare bestämmelser, erhålla

erforderlig läkarvård jämte läkemedel på fångvårdens bekostnad, dock att vård å

sjukhus, sanatorium eller annan dylik vårdanstalt icke må vid sådant sjukdomsfall

bestridas av fångvårdens medel under tid, då tjänstemannen åtnjuter oavkortad lön.

Liknande bestämmelser äro ock genom samma kungörelse föreskrivna

beträffande tjänstemän vid statens tvångsarbetsanstalter, men är i av
-

Förmftn.

Husmodem.

Särskilda avlöningsbestämmelser

m. m.

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Stater.

Kungl. Maj:ts proposition Nr 231.

seende å dessa tjänstemän tillika stadgat, bland‘annat, att sådan tjänsteman

skall vara skyldig att underkasta sig den förflyttning till fångvårdsanstalt,

som kan bliva honom i behörig ordning ålagd, dock med

rätt för sålunda förflyttad tjänsteman att åtnjuta avlöning och ersättning

för flyttningskostnad i överensstämmelse med stadgandena i 13 § 3 monn

samt 27 § i avlöningsreglementet.

Kommittén framhåller, att även i sammanhang med den nu föreslagna

regleringen för Bonaanstalten torde böra meddelas dylika särskilda

bestämmelser av det innehåll, som nyss angivits beträffande fångvårdsanstalter

och tvångsarbetsanstalter. I sådant hänseende har kommittén

vidare erinrat, att redan enligt gällande avlöningsbestämmelser för

tjänstemän vid Bonaanstalten samtliga tjänstemän därstädes hava skyldighet

att låta sig förflyttas till fångvårdsstaten, samt att enligt samma

bestämmelser maskinist, förmän och husmoder äro tillförsäkrade fri läkarvård

i större omfattning, än som enligt avlöningsreglementet för tjänstemän

vid statsdepartement med flera verk i allmänhet tillkommer befattningshavare.

Beträffande de verk, å vilka avlöningsreglementet den 22 juni 1921

blivit tillämpligt från och med ingången av år 1922, har i fråga om

anordning vid övergång till efterskottsbetalning av hela avlöningen meddelats

särskild övergångsbestämmelse. En motsvarande anordning anser

kommittén givetvis bliva erforderlig beträffande Bonaanstalten till följd

av det nya avlöningssystemets tillämpning å befattningshavare vid nämnda

anstalt, och föreslår kommittén, att riksdagens medgivande i sådant hänseende

äskas.

De särskilda övergångsbestämmelser i övrigt, som kunna bliva av

nöden beträffande nu ifrågavarande befattningshavare, anser kommittén,

att Kungl. Maj:t är i tillfälle att själv meddela på grund av riksdagens

medgivaude i sådant hänseende i sammanhang med antagandet år 1921

av avlöningsreglementet för statsdepartement med flera verk.

För statens uppfostringsanstalt å Bona äro i gällande stat uppförda

följande ordinarie anslag, nämligen:

dels ett bestämt anslag, från vilket bestridas avlöningar — frånsett

ålderstillägg till de vid anstalten anställda ordinarie tjänstemännen

samt pastorn och de bägge lärarna; därjämte utgår från anslaget arvode

för orgelspelning samt ersättning till vikarier under semester och

tjänsteresor;

dels ock ett förslagsanslag, från vilket bestridas avlöningar till ickeordinarie

befattningshavare i allmänhet med nyss angivna undantag

s. 15 Kontrollera mot PDF

15

Kungl. Maj:ts proposition Nr 231.

ävensom egentliga driftkostnader vid anstalten, såsom förplägning, beklädnad,

uppvärmning, reparationer å anstaltsbyggnaderna m. m.

Ålderstillägg utgå från andra huvudtitelns gemensamma anslag till

ålderstillägg.

Därest nu det nya avlöningsreglementet skall tillämpas å statens

uppfostringsanstalt å Bona, betingas därav förändrad uppställning av

staten för denna anstalt. Därvid bör, vad avlöningsstaten beträffar,

enligt kommitténs mening, i huvudsak tillämpas de allmänna grunder,

som kommit i tillämpning beträffande exempelvis fångvård sstaten och

statens tvångsarbetsanstalter. Dessa grunder finnas åberopade och närmare

angivna i kommitténs betänkande, delen LXIII, sid. 95—99.

I anslutning härtill skulle, anför kommittén, kostnaderna för avlöningar

till de ordinarie tjänstemännen angivas i en anslagspost, från

vilket anslag jämväl skulle bestridas de i lönerna ingående belopp, som

motsvara nuvarande ålderstillägg. Denna anslagspost skulle erhålla förslagsanslags

natur och har av kommittén beräknats till 128,000 kronor.

Vidare skulle enligt kommittén för anstalten uppföras eu särskild

anslagspost till vikariatsersättniugar åt vikarier å ordinarie befattningar.

Denna anslagspost, vilken likaledes måste hava förslagsanslags natur,

har av kommittén upptagits till 3,000 kronor.

Avlöningar till icke-ordinarie befattningshavare bestridas i allmänhet

för närvarande, såsom förut är antytt, från anstaltens förslagsanslag.

Enligt kommitténs mening torde det vara lämpligt, att å den nya staten

uppföres en särskild anslagspost under förslagsanslags natur för avlöningar

till icke-ordinarie befattningshavare m. m.

Vid beräkningen av sistnämnda anslagspost, vilken beräkning åtminstone

för närvarande måste bliva synnerligen approximativ, har kommittén

tagit till utgångspunkt sammanlagda beloppet av avlöningar till

sådana icke-ordinarie befattningshavare, som avlönas från förslagsanslaget,

dock med inräknande av det å bestämda anslaget uppförda arvodet

för orgelspelning, men med avdrag av avlöningarna till de fyra extra

förmän, som föreslagits skola uppföras å ordinarie stat. Då de ickeordinarie

befattningshavarna i allmänhet torde hava åtnjutit tillfällig

löneförbättring från särskilt anslag, har kommittén redan av denna anledning

ansett någon höjning av de för år 1922 beräknade avlöningsbeloppen

bliva nödig. Kommittén har approximativt beräknat anslagsposten

i fråga till 35,000 kronor.

Under rubriken omkostnadsstat har kommittén ansett lämpligen

böra för anstalten uppföras en anslagspost för bestridande av övriga

kostnader för driften av anstalten, i den mån de ej täckas av inkomster

s. 16 Kontrollera mot PDF

Utlåtanden.

Bona
styrelsen.

Länsstyrelsen

i Östergötlands

län.

Bonastyrelsens

förslag

till omkostnadsstat

för

år 1923.

16 Kungl. Maj:ts proposition Nr 231.

av jordbruk, trädgårdsskötsel m. m. I sådant hänseende torde särskilt

böra framhållas, att kommittén tänkt sig, att avlöningar till sådana arbetare,

som anställts uteslutande för jordbrukets behov, tills vidare skola, såsom

hittills varit fallet, utgå av jordbrukets inkomster. Kommittén har upptagit

anslaget för omkostnadsstaten till 209,000 kronor.

Över löneregleringskommitténs förslag hava utlåtanden inhämtats

från styrelsen för anstalten och länsstyrelsen i Östergötlands län.

Styrelsen har i sitt utlåtande, under erinran att antalet av de av

styrelsen föreslagna befattningshavarna i underbefälsställning enligt kommitténs

förslag minskats med två uppsyningsman och två förste förmän,

uttalat önskvärdheten av, att antalet något högre kvalificerade

befattningshavare icke reducerats, synuerligast som styrelsen med hänsyn

till nu rådande ekonomiska förhållanden räknat med minimifordringar.

Emellertid har styrelsen funnit sig icke böra för närvarande

påyrka någon ökning av antalet befattningshavare eller förändring av

deras art.

»

Länsstyrelsen i Östergötlands län anför i sitt utlåtande, att löneregleringskommitténs

förslag syntes vara i huvudsak väl motiverat, men

att länsstyrelsen hölle före, att det skulle varit lyckligare, om de av

styrelsen för anstalten framställda krav på ökningar av den mera kvalificerade

personalen kunnat tillmötesgås i större utsträckning än vad kommittén

föreslagit.

Innan jag yttrar mig över löneregleringskommitténs förevarande

förslag till lönereglering för uppfostringsanstalten å Bona, må här intagas

det av anstaltens styrelse upprättade förslag rörande det anslag,

som må för år 1923 beräknas för en omkostnadsstat, uppställd på sätt

kommittén ifrågasatt, varjämte jag vill med några ord erinra om den

ställning den till Bona överflyttade, förut å Venngarn förlagda uppfostringsanstalten

intager.

I skrivelse den 21 augusti 1921 rörande förstnämnda fråga erinrar

styrelsen, att 1^21 års riksdag vid beräkning av det anslag, som av riksdagen

för år 1922 beviljats med anledning av den provisoriska förläggningen

till Bona av uppfostringsanstalten å Venngarn, utgått från ett

medelantal elever vid Bonaansta.'':en av 225 för dag, inbegripet de från

Venngarn överflyttade eleverna. Styrelsen ansåg anledning knappast

s. 17 Kontrollera mot PDF

17

Kungl. Maj:ts proposition Nr 231.

föreligga att för år 1923 beräkna medeltalet högre än till nämnda siffra.

Vidkommande omkostnaderna anför styrelsen, att dagportionskostnadon

i den för år 1921 gällande staten upptagits till 1 krona 50 öre, men att

den vid tidpunkten för skrivelsens avlåtande nedbragts till omkring 1

krona 10 öre. Åven beklädnadskostnaden hade nedgått och ansågs kunna

beräknas till 175 kronor för elev och år, varjämte en avsevärd prissänkning

ägt rum å vedbränsle för anstaltens centraluppvärmningsanordningar;

och förutsätter styrelsen, att även i avseende å andra utgiftsposter

prissänkningar komme att inträffa. Vidare utgår styrelsen därifrån,

att den nya löneregleringen skulle vara genomförd vid anstalten under år

1923 samt att på den grund kostnaden för ved till befattningshavarnas

bostäder komme att bortfalla ur anstaltens omkostnadsstat liksom vissa

poster till avlöningar åt icke-ordinarie befattningshavare. Med ledning

av dessa grunder har styrelsen anhållit, att det till anstalten utgående

förslagsanslaget måtte upptagas till 250,000 kronor, vid vilket belopps

beräknande hänsyn jämväl tagits till den förhöjning i utgifterna, som

uppstått på grund av Venngarnselevernas överflyttande till Bona.

Till jämförelse må nämnas, att i den stat å förslagsanslaget för

anstalten, som fastställts för år 1922, kosthållet beräknats efter 225 elever

samt 1 krona 10 öre för dag och elev. Kostnaden för beklädnad åt

elev har upptagits till 175 kronor samt för sängkläder till 15 kronor.

Vid min ovan omförmälda anmälan till statsverkspropositionen till

innevarande års riksdag av anslag till bestridande av kostnaderna för

de från statens uppfostringsanstalt å Venngarn till Bona överförda

eleverna uttalade jag att, enär det vore att förvänta, att den provisoriska

förläggningen av en alkoholistanstalt till Venngarns egendom skulle

bliva bestående även under första halvåret 1923, man hade att utgå

från att jämväl den tillfälliga sammanslagningen av statens båda uppfostringsanstalter

för minderåriga manliga förbrytare skulle fortbestå

under samma tid. Med hänsyn därtill att uppfostringsanstalten å Venngarn

endast provisoriskt blivit nedlagd syntes, i överensstämmelse med det

tillvägagångssätt som tillämpades av 1921 års riksdag, anslag böra

särskilt beräknas å ena sidan för Bonaanstalten med den omfattning

den kunde antagas hava, för den händelse anstalten å Venngarn ej dit

överflyttats, samt å andra sidan för den merutgift, som genom nämnda

överflyttning uppstode för Bonaanstalten. Det nära samband, som frågan

om storleken av sistnämnda anslag hade med de i övrigt till Bonaanstalten

utgående anslag, ansåg jag påkalla, att den slutliga prövningen

av samtliga dessa anslag upptogs i ett sammanhang i blivande proposiBihang

till riksdagens protokoll 1922. 1 saml. 199 käft. (Nr 231.) 3

Statens upp

fostringsanstalt

å Venn

garn.

s. 18 Kontrollera mot PDF

18

Kungl. Maj:ts proposition Nr 231.

tion om beredande av medel till Bonaanstalten. Den merutgift, som

kunde väntas uppkomma för sagda anstalt, beräknades till 60,000 kronor

för helt år; och beslöt Kungl. Maj:t, såsom ovan nämnts, att förslag

skulle göras riksdagen att i avbidan på särskild proposition i ämnet för

ändamålet för tiden den 1 januari—den 30 juni 1923 beräkna ett anslag

å 30,000 kronor.

Departementschefens

yttrande, nya

Jag övergår nu till frågan om förevarande lönereglering samt om

stater för Bonaanstalten m. m.

Det förslag beträffande lönereglering för statens uppfostringsanstalt

å Bona, som framlagts av löneregleringskommittén, anser jag mig kunna

biträda allenast med den avvikelse, varom nedan närmare förmäles.

tUmtfräTr ^ad till en början angår de föreslagna förändringarna av mera

organisatorisk natur, innebära dessa i huvudsak allenast en tillämpningav

de principer, som kommit till uttryck i 1921 års proposition (nr 212)

angående reglering av löneförhållanden m. m. vid fångvårdsstyrelsen

och fångvårdsstaten samt propositionen samma år (nr 264) angående

reglering av löneförhållanden vid statens tvångsarbetsanstalter m. m.

Detta gäller sålunda bland annat pastorsbefattningens ombildande till

ordinarie tjänst såsom pastor och förste lärare, andre och tredje lärarnas

anställande såsom ordinäre samt i viss mån även en del förmansbefattningara

förändrande till ordinarie tjänster såsom förste förmän.

Vad angår den nuvarande tredje lärarbefattningens ombildning därhän,

att densamma, liksom den andre lärarbefattningen, förenas med

skyldighet att tillika vara avdelningsföreståndare, anser jag de av styrelsen

och kommittén i sådant avseende anförda skäl fullt bindande, och

vill jag jämväl tillstyrka kommitténs förslag att, i samband med en sådan

ombildning, förevarande båda lärartjänster även i övrigt likställas.

Förslaget att från direktören på bokhållaren överflytta göromålen såsom

redogörare synes mig fullt motiverat med hänsyn till den stora mängd

av än viktigare åligganden, som tillkomma direktören vid förevarande

betydande anstalt. En sådan ordning överensstämmer jämväl med förhållandena

vid statens tvångsarbetsanstalter. Liksom vid dem skulle ledningen

och kontrollen över den ekonomiska förvaltningen fortfarande vila

å direktören.

Önskemålet att vid anstalten äga tillgång till tillsyningspersonal i

något högre tjänsteställning synes mig väl befogat. Jag vill fördenskull

förorda, att vissa gruppledare uppflyttas till uppsyningsmän.

Emellertid anser jag i likhet med kommittén två dylika befattningshavare

s. 19 Kontrollera mot PDF

19

Kung!. May.ts proposition Nr 231.

tillfyllest, därav den ene skulle biträda lantbruksinspektoren och den andre

tjänstgöra å nykomlings- och observationsavdelniugen.

Beträffande förste förmännens antal ansluter jag mig till kommitténs

förslag. Skulle mot förmodan det vara oundgängligen nödigt att

något öka ifrågavarande personal, torde detta behov efter prövning av

Kungl. Maj:t i varje särskilt fall kunna tillgodoses genom anlitande av

anslaget till icke-ordinarie befattningshavare.

I enlighet med styrelsens förslag har kommittén på ordinarie stat

överfört de fyra för närvarande vid anstalten tjänstgörande extra förmännen.

Med avseende härå må erinras, att i de av Kungl. Maj:t årligen

fastställda stater å det för anstalten uppförda förslagsanslaget,

varav bland annat utgår avlöning till extra personal, under år 1921

beräknats allenast två extra förmän. Med anledning av överflyttningen

till Bona av eleverna å Venngarnsanstalten har, efter styrelsens framställning,

antalet extra förmän i den för år 1922 fastställda staten å

nämnda förslagsanslag upptagits till fyra. Vid bestämmande av antalet

ordinarie befattningshavare vid anstalten å Bona synes emellertid hänsyn

icke böra tagas till de genom Venngarnsanstaltens provisoriska inrymmande

å Bona uppkomna förhållanden. Samtliga sistnämnda anstalt berörande

frågor torde framdeles i ett sammanhang böra upptagas till avgörande.

På grund härav och med hänsyn i övrigt till växlingarna i elevantalet vid

Bonaanstalten anser jag, att endast två nya ordinarie förmanstj hilster

böra inrättas därstädes.

Liksom kommittén anser jag, att det nya avlöningsreglementet den

22 juni 1921, nr 451, för befattninghavare vid statsdepartement och vissa

andra verk, tillhörande den civila statsförvaltningen, bör tillämpas beträffande

Bonaanstalten. Den av kommittén föreslagna placeringen av

de olika tjänsterna i lönegrader enligt den i reglementet innefattade löneplanen,

vilken placering i jämförliga delar ansluter sig till den, som

bestämts för tjänster vid fångvårdsstaten och statens tvångsarbetsanstalter,

har jag funnit vara lämpligt avvägd. Vid sådant förhållande har jag

icke kunnat biträda styrelsens hemställan om högre löneställning för

pastorn, avdelningsföreståndarna samt räkenskapföraren-redogöraren.

Vad kommittén i övrigt föreslagit beträffande särskilda avlöningsbestämmelser

ävensom ifråga om förändrad uppställning av staterna har

jag ansett mig böra i sak biträda. \ isserligen synes kunna ifrågasättas,

huruvida icke det för avlöningar åt icke-ordinarie befattningshavare beräknade

anslaget lämpligen bör givas karaktären av begränsat förslags
-

Tillämpniny

av 1921 års

avlöningsreglemente

och placering

i lönegrader.

Särskilda av

löningsbestämmelser.

s. 20 Kontrollera mot PDF

Staternas

uppställning.

Anslag till

befattningshavarna.

Omkostnads
stat.

20 Kungl. Maj:ts proposition Nr 2S1.

anslag. Med hänsyn därtill att motsvarande anslag för tvångsarbetsanstalterna

erhållit förslagsanslags natur samt till i övrigt föreliggande

förhållanden har jag emellertid icke ansett mig böra påkalla ändring i

kommitténs förslag i förevarande avseende. Mot de av kommittén förslagsvis

beräknade beloppen till ordinarie tjänstemän, till vikariatsersättningar

samt till avlöningar till icke-ordinarie befattningshavare m. m.

har jag icke någon anmärkning i vidare mån än som följer av mitt

omförmälda förslag att å ordinarie stat uppföra allenast två av de extra

förmännen.

Enligt kommitténs förslag skulle vidare under rubriken omkostnadsstat

uppföras en anslagspost för bestridande av övriga kostnader

för driften av anstalten, i den mån de ej täckas av inkomster av jordbruk,

trädgårdsskötsel m. m.

Här ovan har omnämnts, att styrelsen för Bonaanstalten beräknat,

att anslaget till omkostnadsstat» för år 1923 borde upptagas till 250,000

kronor, därvid emellertid medtagits de särskilda kostnader, som uppkommit

för anstalten genom ditförläggandet av uppfostringsanstalten å

Venngarn. Till jämförelse må nämnas, att i riksstaten för år 1922 för

täckande av kostnader i sistberörda hänseende upptagits ett särskilt

anslag av 74,000 kronor. Om från det av styrelsen upptagna beloppet

250,000 kronor avdrages vad som må anses belöpa på Venngarnseleverna,

bör givetvis sagda belopp väsentligen reduceras.

Vad först angår frågan om de båda uppfostringsanstalternas inbördes

ställning synes mig, i överensstämmelse med vad av 1921 års riksdag

tillämpades samt här ovan anförts, särskilda anslag tillsvidare böra

beräknas å ena sidan för Bonaanstalten och å andra sidan för de förökade

kostnader, som för denna uppstå med anledning av Venngarnsanstaltens

ditflyttning.

Såsom ovan omnämnts (sid. 16) har riksdagen funnit medeltalet

elever efter Venngarnsanstaltens överflyttning till Bona kunna

under år 1922 beräknas till 225. Med utgångspunkt från att 50 därav

vore Venngarnselever har riksdagen, med någon nedsättning av det

av Kungl. Maj:t föreslagna beloppet, ansett den genom sagda elever

föranledda ökningen i kostnaderna för verksamheten å Bona kunna begränsas

till i runt tal 74,000 kronor.

Antalet elever vid anstalten å Bona uppgick den 1 januari följande

år till här angivna antal: 1916—121, 1917—142, 1918—226, 1919—203,

1920—171, 1921—146 och 1922—188. Den 14 mars i år utgjorde

antalet 192. Beträffande 1922 års nämnda siffror är att märka, att

s. 21 Kontrollera mot PDF

21

Kanyl. Maj:ts proposition Nr 231.

dessa omfatta jämväl de överflyttade Venngarnseleverna. Under den tid

anstalten å Vonngarn, som började sin verksamhet i augusti 1918, uppehölls,

voro där intagna i medeltal omkring 100 elever, intill dess mot

slutet av år 1920 antalet betydligt nedgick. Vid anstaltens överförande

till Bona vär elevantalet nedbragt till 27. Av ovan anförda siffror framgår,

att antalet elever å Bonaanstalten före Venngarnsanstaltens upprättande

samt sedermera å båda anstalterna tillhopa uppgått till omkring

130 under vartdera av åren 1915 och 1916. Under år 1917 inträdde

en hastig stegring, som sedermera fortgick och den 1 januari 1919 utvisade

över 300 elever. En minskning i antalet har nu åter inträtt,

så att detta för närvarande något understiger 200.

Med hänsyn till dessa siffror och för tillgodoseende av en eventuellt

inträdd höjning av elevantalet, vartill en viss tendens synes börja att

gorå sig gällande, torde man lämpligen såsom utgångspunkt för fastställande

av omkostnadsanslaget höra utgå från samma antal elever,

varmed 1921 års riksdag räknade, eller 225, varav 175 Bonaelever och

50 Venngarnselever.

I anslutning till uppställningen av den för år 1922 fastställda staten

å nuvarande förslagsanslaget för anstalten samt styrelsens ovannämnda

skrivelse den 21 augusti 1921 ävensom från anstaltens direktör nyligen

inhämtade uppgifter, vilka upptaga dagportionskostnaden under februari

1922 till 1 krona 2 öre samt beklädnadskostnaden för elev till 175 kronor,

har uppgjorts en beräkning rörande de utgifter, som böra upptagas a

nya omkostnadsstaten för första halvåret 1923. Härvid har med hänsyn

till den sjunkande allmänna prisnivån ansetts kunna företagas någon

nedsättning såväl i nyssnämnda av direktören angivna kostnader som i

posterna för ved m. in. Sagda beräkning slutar å ett utgiftsbelopp av

omkring 186,000 kronor för helt år räknat, med vilket belopp jag anser

anslaget för omkostnadsstaten böra upptagas.

T enlighet med vad jag sålunda föreslagit, skulle de ordinarie staterna

för uppfostringsanstalten å Bona. erhålla följande utseende:

Avlöningar

Avlöningsstat:

till ordinarie tjänstemän, förslagsanslag ...

Vikariatsersättningar, förslagsanslag ...................................

Avlöningar till icke-ordinarie befattningshavare m. m.,

förslagsanslag...................................................................

kronor

123,000

3,000

35,000.

Omkostnadsstat:

Övriga kostnader för driften, förslagsanslag..................... kronor 186,000

Summa förslagsanslag kronor 347,000.

s. 22 Kontrollera mot PDF

22

Kostnads
beräkning.

Anslag med

anledning av

Venngarnsanstaltens

överflyttning.

Kungl. Maj:ts proposition Nr 231.

Till ledning vid bedömandet av den kostnadsökning-, som en tilllämpning

av vad jag ovan föreslagit beträffande lönereglering m. m. för

statens uppfostringsanstalt å Bona skulle medföra, tillåter jag mig anföra

nedanstående uppgifter.

För år 1922 äro för anstalten i stat uppförda, bland andra, följande

ordinarie anslag:

bestämt anslag ............................................... kronor 62,300

förslagsanslag .................................................. » 250,000 312,300.

Läggas härtill av andra anslag utgående kostnader för

tillfällig löneförbättring till ordinarie och icke-ordinarie tjänstemän,

beräknade efter förhållandena år 1921, omkring... kronor 13,300

samt

för ålderstillägg, likaledes beräknade efter förhållandena

år 1921, omkring............................................ kronor 4,300

erhålles en totalsumma av....................................... kronor 329,900.

De av mig föreslagna nja staterna sluta å ett sammanlagt

belopp av.................................................... kronor 347,000.

Vid en jämförelse mellan nämnda totalsumma för beräknade nuvarande

kostnader och sistberörda belopp är att märka följande.

1 den för de nuvarande kostnaderna upptagna summan ingår

icke värdet av bostad och bränsle, som åtnjutes in natura. Beträffande

de föreslagna nya staterna bör uppmärksammas, dels att däri upptagna

avlöningsbelopp komma att i viss mån minskas på grund av

skyldigheten att erlägga ersättning för tjänstebostad dels ock att de

egentliga driftkostnaderna, vilkas beräknande ligger vid sidan av löneregleringen,

kunnat nedbringas. Framhållas bör likaså, hurusom särskilt

de för vikariatsersättningar och avlöningar till icke-ordinarie befattningshavare

beräknade anslag måste betraktas såsom synnerligen approximativa.

Vidare må erinras, att genom den förutsatta anordningen vid

övergång till efterskottsutbetalning av hela avlöningen en kostnadsökning

föranledes första året, då de nya staterna skola tillämpas. Slutligen

är att märka, hurusom vid ovanstående kostnadsberäkningar hänsyn

icke blivit tagen till dyrtidstillägg, vare sig de som nu utgå eller''

de som efter regleringens genomförande kunna antagas komma att utgå.

Med hänsyn till kostnaderna för Venngarnselevernas intagande å

Bona har, i enlighet med den uppställning som därutinnan intagits i

s. 23 Kontrollera mot PDF

23

Kung!. Maj:ts proposition Nr 2X1.

Kung]. Maj:ts proposition nr 241 till 1921 åra riksdag angående förökat

anslag till statens uppfostringsanstalt å Bona m. in., ansetts böra för

första halvåret 1923 beräknas ökning i följande av de i Bonaanstaltens

stat ingående poster, nämligen avlöningar, i vilket avseende upptagits två

extra förmän, kosthåll, beklädnad och sängkläder åt elever, elevbelöningar,

styrelsens resekostnader, kostnader för elever utom anstalten,

avgående elevers utrustning samt allmänna omkostnader.

Med tillämpning av samma beräkningsgrunder, som använts med

avseende å omkostnadsanslaget för Bonaanstalten, har det särskilda

anslag, som tarvas till täckande av de ökade kostnaderna å berörda

poster med anledning av den provisoriska förläggningen till nämnda

anstalt av Venngarnsanstalten, uppskattats för helt år till 46,000 kronor.

Under åberopande av vad jag sålunda anfört får jag hemställa,

att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen

dels besluta, att avlöningsreglementet för befattningshavare vid

statsdepartement och vissa andra verk, tillhörande den civila statsförvaltningen,

skall från och med den 1 januari 1923 äga tillämpning a

befattningshavare vid statens uppfostringsanstalt å Bona;

dels besluta, att uti den till samma reglemente hörande tjänsteförteckningen

må under andra huvudtiteln införas följande:

Verk och befattningar

Andra huvudtiteln.

Avdelning och

lönegrad enligt

löneplanen

Direktör ........................................................................................ B 17

Pastor och förste lärare............................................................. B 15

Lantbruksinspektor, tillika avdelnings föreståndare ............ B 11

Lärare, tillika avdelningsföreståndare .................................... B 10

Verkmästare, tillika avdelningsföreståndare ...................... B 10

Räkenskapsförare och redogörare ........................................ B 10

Uppsyningsman .......................................................................... B 5

Maskinist............................................... B 4

Förste förmän .............................................................................. B 4

Förmän ......................................................................................... B 2

Husmoder ...................................................................................... C 3

dels godkänna följande särskilda bestämmelser att från och med

den 1 januari 1923 lända till efterrättelse beträffande tjänstemän vid

statens uppfostringsanstalt å Bona:

Departe
mentschefens
hemställan.

s. 24 Kontrollera mot PDF

24

Kungl. Maj:ts proposition Nr 231.

tjänsteman vid statens uppfostringsanstalt å Bona ~är skyldig att

underkasta sig den förflyttning till fångvårdsanstalt eller statens tvångsarbetsanstalt,

som kan bliva honom i behörig ordning ålagd; ägande

emellertid sålunda förflyttad tjänsteman att åtnjuta avlöning och ersättning

för flyttningskostnad i överensstämmelse med stadgandena i 13 §

3 mom. samt 27 § i avlöningsreglementet;

tjänsteman vid statens uppfostringsanstalt å Bona skall, om han

därtill förordnas, vara skyldig att såsom vikarie bestrida befattning i

samma eller lägre lönegrad;

tjänsteman vid statens uppfostringsanstalt å Bona, tillhörande någon

av 1—5 lönegraderna under avdelning B eller C enligt avlöningsreglementets

9 §, må även i andra fall än vid skada till följd av olycksfall

i tjänsten, enligt av Kungl. Maj:t meddelade närmare bestämmelser, erhålla

erforderlig läkarvård jämte läkemedel på uppfostringsanstaltens

bekostnad, dock att vård å sjukhus, sanatorium eller annan dylik vårdanstalt

icke må vid sådant sjukdomsfall bestridas av anstaltens medel

under tid, då tjänstemannen åtnjuter oavkortad lön;

dels bestämma antalet ordinarie befattningshavare vid statens uppfostringsanstalt

å Bona på följande sätt:

Avlönings
-

grad

1 direktör ................................................................................... B 17

1 pastor och förste lärare ...................................................... B 15

1 lantbruksinspektor, tillika avdelningsföreståndare ...... B 11

2 lärare, tillika avdelningsföreståndare ............................. B 10

1 verkmästare, tillika avdelningsföreståndare .................. B 10

1 räkenskapsförare och redogörare ................................... B 10

2 uppsyningsmän .................................................................. B 5

1 maskinist ................................................................................. B 4

8 förste förmän ........................................................................ B 4

20 förmän ................................................................................... B 2

1 husmoder ........................................ C 3;

dels godkänna det av mig framlagda förslag till stater för statens

uppfostringsanstalt å Bona;

dels i riksstaten för tiden 1 januari—30 juni 1923 under riksstatens

andra huvudtitel, med uteslutande av de i samma stat

under rubriken statens uppfostringsanstalt å Bona uppförda särskilda

ordinarie anslag, uppföra under rubriken statens uppfostringsanstalt å

Bona ett ordinarie förslagsanslag av 173,500 kronor;

dels besluta, att, där tjänsteman vid statens uppfostringsanstalt å

s. 25 Kontrollera mot PDF

25

Kungl. Maj:ts proposition Nr 231.

Bona, å vilken förenämnda avlöningsreglemente skulle komma att äga

tillämpning, enligt hittills gällande bestämmelser ägt uppbära någon del

av avlöningen — såväl i stat upptagen avlöning som tillfällig löneförbättring

— i förskott, vid ingången av januari månad 1923 till honom

skall på statsverkets bekostnad utbetalas ett belopp, motsvarande vad

tjänstemannen skulle hava i den befattning, han vid utgången av år

1922 innehar, i förskott uppburit för januari månad 1923, om de dittillsvarande

avlöningsbestämmelserna då fortfarande varit gällande, vilket

belopp för tjänsteman, som utöver kontant avlöning åtnjuter fri bostad

jämte fritt bränsle, skall ökas med värdet, enligt styrelsens för uppfostringsanstalten

uppskattning, av denna förmån för en månad;

dels medgiva, att kostnaderna för berörda övergångsanordning må

bestridas av den i avlöningsstaten för uppfostringsanstalten upptagna

anslagsposten till avlöning åt ordinarie tjänstemän;

dels förklara, att övriga av riksdagen i dess skrivelse den 22 februari

1921, nr 55, lämnade medgivanden i anledning av den av riksdagen då

beslutade löneregleringen för statsdepartement med flera verk'' må i tilllämpliga

delar gälla även beträffande statens uppfostringsanstalt å Bona;

dels ock till bestridande av kostnaderna för provisorisk förläggning

till uppfostringsanstalten å Bona av statens uppfostringsanstalt å

Venngarn å extra stat för tiden 1 januari—30 juni 1923 bevilja ett

förslagsanslag, högst.............................''................................... kronor 23,000.

Denna av statsrådets övriga ledamöter biträdda

hemställan finner Hans Maj:t Konungen gott bifalla;

och skall proposition i ämnet av den lydelse bilaga

till detta protokoll utvisar avlåtas till riksdagen.

Ur protokollet:

N. Cer vin.

Bihang till riksdagens protokoll 1922. 1 sand. 199 käft. (Nr 231.)

4

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. SU 1922:68 Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående reglering av löneförhållanden vid statens uppfostringsanstalt å Bona m. m. s. 1 i texten