Sök i Ratio Lex

Med förslag till ändrad lydelse av §§ 96, 97 och 98 regeringsformen samt § 68 riksdagsordningen

1922-03-31 · 7 sidor, varav 6 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 1,0 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
  • Sidnummer: 6 av 7 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1922:243, Med förslag till ändrad lydelse av §§ 96, 97 och 98 regeringsformen samt § 68 riksdagsordningen

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts Proposition Nr 243.

1

Nr 243.

Kungl. Maj ds proposition till riksdagen med förslag till ändrad

lydelse av §§ 96, 97 och 98 regeringsformen samt §

68 riksdagsordningen; given Stockholms slott den 31 mars

1922.

Under åberopande av bifogade i statsrådet förda protokoll vill Kungl.

Maj:t till riksdagens prövning i grundlagsenlig ordning framlägga följande

Förslag

till

ändrad lydelse av §§ 96, 97 och 98 regeringsformen samt

§ 68 riksdagsordningen.

Regeringsformen.

§ 96.

Yarje lagtima riksdag skall förordna två för lagkunskap och utmärkt

redlighet kända personer, den ene såsom justitieombudsman och den andre

såsom militieombudsman, att i egenskap av riksdagens ombud, efter den

instruktion riksdagen för vardera utfärdat, hava tillsyn över lagars och

författningars efterlevnad, militieombudsmannen i vad de skola tillämpas

vid krigsdomstolarna samt av ämbets- och tjänstemän med avlöning från

de till försvarsväsendet anslagna medel och justitieombudsmannen i vad

de eljest skola vid domstolarna samt av ämbets- och tjänstemän tillämpas,

ävensom att enligt den fördelning nu är sagd vid vederbörliga domstolar

i laga ordning tilltala dem, som uti sina ämbetens utövning av väld,

mannamån eller annan orsak någon olaglighet begått eller underlåtit att

sina ämbetsplikter behörigen fullgöra. Ombudsmännen vare i all måtto

Bihang till riksdagens protokoll 1922. 1 saml. 211 käft. (Nr 243.) 1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Kungl. Maj:ts Proposition Nr 243.

underkastade samma ansvar och plikt, som allmän lag och rättegångsordning

för aktörer utstaka.

§ 97.

Justitieombudsmannen och militieombudsmannen, som, så länge de

sina ämbeten innehava, skola i alla avseenden anses lika med Konungens

justitiekansler, väljas på sätt riksdagsordningen stadgar; och bör därvid

jämväl för en var av dessa riksdagens ombudsmän utses en person av de

egenskaper, som hos ombudsmannen erfordras, att honom efterträda, ifall

han, innan nästföljande lagtima riksdag anställt nytt val av ombudsman,

skulle med döden avgå, samt att utöva ämbetet under den tid, ombudsmannen

kan vara av svår sjukdom eller annat laga förfall därifrån

hindrad.

§ 98.

I händelse justitieombudsmannen eller militieombudsmannen, under det

riksdag är församlad, avsäger sig det erhållna förtroendet eller med döden

avgår, skall riksdagen i ämbetet genast insätta den person, som blivit till

efterträdare utsedd. Skulle ombudsmans utsedde efterträdare, under riksdag,

avsäga sig det erhållna förtroendet eller i ombudsmansämbetet insättas

eller med döden avgå^ utväljes, på ovan stadgade sätt, en annan

behörig person i hans ställe. Inträtfar något av dessa fall emellan riksdagarna,

skall riksdagens rätt härutinnan genom de av riksdagen valde

fullmäktige i riksbanken och fullmäktige i riksgäldskontoret utövas.

Riksdagsordningen.

§ 68.

Till följd av regeringsformens 96 § skall varje lagtima riksdag förordna

två för lagkunskap och utmärkt redlighet kända personer, den ene

såsom justitieombudsman och den andre såsom militieombudsman, att i

egenskap av riksdagens ombud hava tillsyn över lagars och författningars

efterlevnad av domare, ämbets- och tjänstemän samt att inför den riksrätt,

som i bemälda grundlags 102 § till dess inrättning och göromål beskrives,

eller vid andra vederbörliga domstolar, i laga ordning tilltala dem,

som i sina ämbetens utövning anses av väld, mannamån eller annan orsak

hava någon olaglighet begått eller underlåtit att sina ämbetsplikter behörigen

fullgöra.

Justitieombudsmannen och militieombudsmannen, vilkas rättigheter

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts Proposition Nr 243. ''■’>

och åligganden ytterligare såväl i regeringsformen som genom särskild för

en var av dem utfärdad instruktion utstakas, väljas var för sig av fyrtioåtta

för tillfället nämnda valmän, av vilka vardera kammaren inom sig

utser tjugufyra. Dessa valmän, vilka böra till valförrättningen sammanträda

samma dag, då de blivit utsedda, och ej må åtskiljas förr än valen

äro fulländade, skola först samfällt, medelst slutna sedlar, var för sig föreslå

den person, som de anse böra komma under omröstning. Falla därvid

rösterna till mer än hälften på en person, är han behörigen vald. Aro

åter rösterna så delade mellan flera, att sådan pluralitet för någon icke

äger rum, anställes ny omröstning med slutna sedlar till antagande av

den, som de flesta rösterna erhållit, eller, om han icke antages, av den,

som näst honom blivit av de flesta kallad o. s. v. Skulle, sedan alla omröstningarna

sålunda försiggått, likväl ingen hava erhållit den här föreskrivna

pluralitet, anställes ny omröstning över alla dem, som vid den

första omröstningen blivit satta i fråga; skolande den, som erhållit de flesta

rösterna, anses behörigen vald.

Yalmännen böra vid samma tillfälle, då justitieombudsmannen och

militieombudsmannen utses, och på enahanda sätt för en var av dessa

riksdagens ombudsmän välja eu person av de egenskaper, som hos ombudsmannen

erfordras, för att honom efterträda, ifall han, innan nästa

lagtima riksdag anställt nytt val av ombudsman, skulle med döden avgå,

samt att utöva ämbetet under den tid ombudsmannen kan vara av svår

sjukdom eller annat laga förfall därifrån hindrad.

I händelse justitieombudsmannen eller militieombudsmannen, under

det riksdag är församlad, avsäger sig förtroendet eller med döden avgår,

insätter riksdagen genast i ämbetet den person, som blivit till efterträdare

utsedd. Skulle ombudsmans utsedde efterträdare, under riksdag, avsäga

sig det erhållna förtroendet eller i ombudsmansämbetet insättas eller med

döden avgå, utväljes på ovan stadgade sätt en annan behörig person i

hans ställe.

Inträffar något av dessa fall mellan riksdagarna, skall riksdagens rätt

härutinnan genom de av riksdagen valde fullmäktige i riksbanken och fullmäktige

i riksgäldskontoret utövas.

Under Hans Maj:ts

Min allernådigste Konungs och Herres frånvaro:

GUSTAF ADOLF.

A. Åkerman.

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Kungi, Maj:ts Proposition Nr 243.

Utdrag av protokollet över justitiedepartement särenden, hållet inför

Hans Kungl. Höghet Kronprinsen-Itegenten i statsrådet

å Stockholms slott den 31 mars 1922.

Närvarande:

Statsråden Lindqvist, Thorsson, Olsson, Sandler, Svensson, Hansson,

Åkerman, Linders, Schlyter, Örne.

Chefen för justitiedepartementet statsrådet Åkerman anför:

»I det den 14 februari 1920 avlämnade betänkande (del I), i vilket

inom justitiedepartementet tillkallade sakkunniga för utredning av frågan

om utsträckt behörighet för kvinnor att innehava statstjänst avgå vo förslag

till vissa grundlagsändringar i syfte att undanröja bestående grundläggande!’

för kvinnors tillträde till statstjänster, föreslogs, bland annat, ändrad

lydelse av §§ 17, 21, 27, 96 och 97 regeringsformen samt § 68 riksdagsordningen.

Dessa stadganden blevo icke upptagna i det förslag till grundlagsändringar,

vilket innefattades i Kungl. Maj:ts proposition (nr 262) i

ämnet till 1920 års riksdag. Anledningen härtill angavs i propositionen

av chefen för justitiedepartementet på följande sätt:

»Står jag alltså på samma grundståndpunkt som de sakkunniga, kan jag

dock i några hänseenden icke biträda deras förslag. Det viktigaste fall, då detta

är händelsen, rör §§ 96 och 97 regeringsformen och § 68 riksdagsordningen. De

sakkunnigas förslag beträffande dessa paragrafer innebär, att ur grundlagen skulle

borttagas de stadganden, som hindra kvinna att väljas till justitieombudsman

eller till militieombudsman. Beträffande dessa befattningar, vilka ju tillsättas av

riksdagen, skulle genom att dessa i grundlagen själv angivas vara öppnade för

kvinnor ställning redan nu tagas till frågan, om kvinnor kunna erhålla dem och

därigenom även till spörsmålet, om kvinnor böra kunna erhålla åklagarbefattning

eller icke. För mig synes väl övervägande skäl tala för en sådan anordning i

fall, där icke åklagar- och polismyndighet äro förenade i en person, men jag

s. 5 Kontrollera mot PDF

Kung!. Majds Proposition Nr 243. 5

finner dock försiktigheten bjuda att i dess helhet uppskjuta avgörandet av

detta spörsmål. Jag hyser alltså den uppfattningen, att regeringsformens och

riksdagsordningens stadganden om justitie- och militieombudsman böra bibehållas

i sin nuvarande lydelse. Någon olägenhet av att uppskjuta frågan om

kvinnas befogenhet att väljas till justitie- och militieombudsman kan så mycket

mindre förefinnas, som, då kvinna hittills saknat rättslig möjlighet att utöva

domarebefattning, ingen svensk kvinna nu finnes, vilken uppfyller eller under

närmaste åren kan tänkas komma att uppfylla de krav på domarerfarenhet, vilka

hittills i praxis ansetts erforderliga för att kunna väljas till en av rikets högsta

åklagare.

Genom de sakkunnigas förslag till ändrad lydelse av §§ 17, 21 och 27 regeringsformen

skulle borttagas de hinder, grundlagen uppställer för att kvinna

skulle kunna utnämnas till justitiekansler, justitieråd och regeringsråd. Då emellertid

av flera skäl är tydligt, att bestämmelserna i § 28 regeringsformen omfatta

även dessa ämbeten, skulle även med bibehållande av nuvarande lydelse av förstnämnda

paragrafer, grundlagshindren för kvinna att utnämnas till ifrågavarande

ämbeten tagas bort för den händelse § 28 regeringsformen erhåller den lydelse,

jag ämnar föreslå. Vid dylikt förhållande, och då den av de sakkunniga föreslagna

lydelsen av §§ 17, 21 och 27 regeringsformen skulle närmast giva vid

handen, att statsmakterna i princip beslutat att kvinna skulle erhålla tillträde

till nyssnämnda ämbeten, har jag ansett mig böra förorda, att här berörda paragrafer

få behålla sin nuvarande avfattning.»

I den efter grundlagsfrågans behandling i riksdagen avlämnade del II

av betänkandet hava de sakkunniga beträffande justitieombudsmans- och

militieombudsmansämbetena anfört:

»Vid de grundlagsändringar, som behandlades vid årets riksdag, ställdes

frågan om tillträde för kvinnor till justitieombudsmans- och militieombudsmansämbetena

på framtiden. Kommitterades förslag till ny lydelse av §§ 96 och 97

regeringsformen och § 68 riksdagsordningen upptogs icke i den kungl. propositionen,

och ej heller riksdagen fann anledning att vidtaga ändring i dessa stadganden.

Såsom skäl för denna ståndpunkt anförde chefen för justitiedepartementet

huvudsakligen, att genom att i grundlagen själv angåves, att dessa befattningar

stode öppna för kvinnor, skulle ställning tagas till frågan, om kvinnor

borde kunna erhålla åklagarbefattning eller icke. Väl syntes enligt departementschefens

mening övervägande skäl tala för en sådan anordning i fall, där icke

åklagar- och polismyndighet vore förenade i en person, men försiktigheten bjöde

dock att i dess helhet uppskjuta avgörandet av detta spörsmål. Drågan om

grundlagsändring har följaktligen i detta fall ställts i beroende av den blivande

speciallagens innehåll. Då denna lag, sådan den av kommitterade föreslagits,

icke innefattar hinder för kvinna att innehava åklagarbefattning, med vilken

polismyndighet ej är förenad, torde sålunda konsekvensen kräva, att förr eller

senare det formella hindret för kvinna att utses till justitieombudsman eller mi
-

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Kungl. Majds Proposition Nr 243.

litieombudsman avlägsnas. Att för sådant ändamål särskild grundlagsändring

ansetts erforderlig, torde hava sin orsak däri, att dessa ämbeten tillsättas av

riksdagen och sålunda icke beröras av den nya formuleringen av § 28 regeringsformen.

Kommitterade, som givetvis sakna anledning att ånyo framlägga förslag

till ändrad lydelse av ifrågavarande grundlagsstadganden, hava ansett sig böra

erinra om det förändrade läge, i vilket denna fråga kommer att inträda i och

med genomförandet av den nu föreslagna speciella behörighetslagen.»

Jämlikt det förslag till lag innefattande bestämmelser angående kvinnas

• behörighet att innehava statstjänst och annat allmänt uppdrag, vilket enligt

Kungl. Majrts beslut denna dag skall genom proposition föreläggas riksdagen,

skall kvinna vara behörig att innehava såväl domarämbete som sådan åklagarbefattning,

med vilken icke är förenad skyldighet att ansvara för eller biträda

vid upprätthållande av allmän ordning och säkerhet. Av förslagets innehåll i

nämnda avseenden lärer alltså följa, att till förnyat övervägande bör upptagas

frågan om de grundlagsändringar, vilka år 1920 ställdes i beroende av det

blivande innehållet av bestämmelser rörande kvinnors tillträde till domareoch

åklagarebefattningar. Yad beträffar de grundlagsstadganden, som avse

justitieråds-, regeringsråds- och justitiekanslersämbetena, finner jag, lika

med departementschefen i propositionen till 1920 års riksdag, någon ändring

icke vara erforderlig, då med den nya lydelsen av § 28 regeringsformen

och nyss angivna innehåll av behörighetslagen kvinna erhåller tillträde till

nämnda ämbeten. Vidkommande åter justitieombudsmans- och militieombudsmansämbetena

kvarstår grundlagshindret för kvinnas behörighet, då

§ 28 regeringsformen icke äger tillämpning på dessa tjänster. Vid sådant

förhållande och med hänsyn till de skäl, som anförts för att låta anstå

med grundlagsändring i denna del, synes det mig riktigast att samtidigt

med behörighetslagen också framlägges förslag till sådan ändring av

grundlagens bestämmelser, att det formella hindret för kvinna att innehava

sistberörda ämbeten avlägsnas. Jag har för den skull låtit inom

justitiedepartementet upprätta förslag till ändrad lydelse av §§ 96,

97 och 98 regeringsformen samt § 68 riksdagsordningen. Ändringarna

i de särskilda paragrafernaa bestå endast däri, att förekommande hänvisningar

till man såsom ifrågavarande ämbetens innehavare ersatts med

person.»

Föredraganden uppläser härefter berörda förslag och hemställer, med

åberopande av § 54 riksdagsordningen, att förslaget måtte genom proposition

föreläggas riksdagen till prövning i grundlagsenlig ordning.

s. 7 Kontrollera mot PDF

7

Kungl. Maj:ts Proposition Nr 243.

Med bifall till denna av statsrådets övriga ledamöter

biträdda hemställan förordnar Hans Kungl. Höghet

Kronprinsen-Kegenten, att till riksdagen skall avlåtas

proposition i enlighet med vad bilaga till detta protokoll

utvisar.

Ur protokollet:

Oskar Adelsohn.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

2 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (2)

2 kopplingar.

  1. Rskr. 1922:228 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts proposition med förslag till ändrad lydelse av §§ 96, 97 och 98 regeringsformen samt § 68 riksdagsordningen a1 i texten
  2. KU 1922:25 Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 25 s. 1 i texten