Sök i Ratio Lex

Angående upplåtelse av kronan tillhörande jordägarandelar i gruvor

1922-04-21 · 6 sidor, varav 6 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,1 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 6 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1922:247, Angående upplåtelse av kronan tillhörande jordägarandelar i gruvor

Dokumentets text

s. 15 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition Nr 247.

15

Nr 247.

Kungl. Maj:ts proposition till riksdagen angående upplåtelse av

kronan tillhörande jordägarandelar i gruvor; given Stockholms

slott den 21 april 1922.

Kungl. Maj:t vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av

statsrådsprotokollet över handelsärenden för denna dag, föreslå riksdagen

att bifalla det förslag, om vars avlåtande till riksdagen föredragande

departementschefen hemställt.

Under Hans Maj:ts

Min allernådigste Konungs och Herres frånvaro:

GUSTAF ADOLF.

C. E. Svensson.

Utdrag av protokollet över handelsärenden, hållet inför Hans Kungl.

Höghet Kronprinsen-Regenten i statsrådet å Stockholms slott

den 21 april 1922.

Närvarande:

Statsråden Lindqvist, Thorsson, Olsson, Sandler, Nothin, Svensson,

Hansson, åkerman, Schlyter, Örne.

Efter gemensam beredning med chefen för justitiedepartementet

anför chefen för handelsdepartementet, statsrådet Svensson, följande:

»Under en följd av år har riksdagen, i regel för ett år i sänder,

medgivit, att Kungl. Maj:t skulle äga åt svenska medborgare, i den ordning

Kungl. Maj:t bestämde, under en tid för varje gång av högst tjugu år mot

s. 16 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts

beslut den 23

januari 1922

och närmaste

anledningen

till detsamma.

16 Kungl. Maj:ts proposition Nr 247.

årlig avgift och under villkor i övrigt, som det skulle tillkomma Kungl.

Maj:t att fastställa, upplåta begagnandet av kronan tillhörande jordägarandelar

i gruvor, med rätt därjämte för den, som erhållit upplåtelse, att

vid upplåtelsetidens utgång äga företräde till förnyad upplåtelse, därest

sådan^ifrågakomme. Dylikt medgivande har av 1921 års riksdag enligt

skrivelse nr 109 lämnats för tiden intill den 1 juli 1922.

Min avsikt hade varit att på ett långt tidigare stadium än vad

nu är fallet hos Kungl. Maj:t göra framställning om äskande hos riksdagen

av ett medgivande, motsvarande det av föregående årens riksdagar

lämnade. Att jag emellertid först nu anmäler detta ärende beror

på vissa mellankommande omständigheter, för vilka jag här skall i korthet

redogöra.

Med avseende å förfarandet vid och villkoren för utarrendering av

kronans jordägarandel i gruva gäller för närvarande kungörelsen den

20 oktober 1899 om begagnande av kronans jordägarandel i gruva.

Denna kungörelse avser emellertid endast den första utarrenderingen

eller med andra ord endast jordägarandelar i nyinmutade fyndigheter.

Däremot saknas föreskrifter, huru det skall förfaras i de fall, då arrendetiden

utgår för jordägarandel, som varit iitarrenderad jämlikt bestämmelserna

i nämnda kungörelse.

Sistnämnda spörsmål har nu blivit aktuellt, i det nämligen arrendetiden

med 1921 års slut utgått beträffande kronans jordägarandelar i

fem olika, inom Norrbottens län belägna gruvfält. Då det kunde förväntas,

att i samband med slutförandet av det pågående arbetet med

revision av gällande gruvlagstiftning mera definitiva anordningar komme

att trälfas i avseende å dispositionen av kronan tillhöriga jordägarandelar,

har jag för egen del ansett lämpligast, att sådana anstalter

träffades, att förfoganderätten över jordägarandelarna icke för alltför långtid

framåt bundes. I enlighet med denna av mig hysta uppfattning har

också Kungl. Maj:t den 31 december 1921 på min föredragning bemyndigat

länsstyrelsen i Norrbottens län att beträffande jordägarandelarna i

tre av ovan omförmälda fem gruvfält söka med de förutvarande arrendatorerna

träffa avtal om förnyad utarrendering på en tid av allenast

fem år. Sedan länsstyrelsen emellertid anmält, att arrendatorerna icke

vore villiga att på de erbjudna villkoren förnya arrendena, har tillsvidare

någon ytterligare åtgärd beträffande dessa jordägarandelar icke vidtagits.

I avseende å jordägarandelarna i övriga två av omförmälda fem gruvfält,

nämligen Koskullskulle och Tuolluvaara, hava genom handelsdepar
-

s. 17 Kontrollera mot PDF

17

Kungl. Maj.ts proposition Nr 247.

tementets försorg förhandlingar förts med de förutvarande arreudatorerna

om förlängning av arrendena. Förhandlingarna beträffande jordägarandelarna

i Koskullskulle gruvfält hava lett till avtal om förlängning

av arrendet på fem år. Däremot pågå alltjämt förhandlingarna om

förlängning av arrendet av jordägarandelarna i Tuolluvaara gruvfält.

Spörsmålet huru det skall förfaras i sådana fall, då arrendetiden

utgår för redan utarrenderad jordägarandel, har givetvis icke vunnit

någon generell lösning genom ovannämnda åtgärder i fråga om jordägarandelarna

i omförmälda fem gruvfält. Förutom att hittills avtal

om förlängning av arrendet endast träffats i ett av ifrågavarande fall,

skulle, i den mån arrendetiden för andra kronan tillhöriga jordägarandelar

utginge, för varje gång fråga på nytt uppstå, huru man borde

förfara i de särskilda fallen.

Nu nämnda omständighet har varit den närmaste auledningen till

att frågan om sättet för begagnande av kronans jordägarandel upptagits

inför Kungl. Maj:t den 23 januari 1922 av då tjänstgörande chefen för

handelsdepartementet, vilken därvid, efter att hava erinrat om ovanberörda

förhållanden, vidare i huvudsak anfört: Innan framställning till

riksdagen avlätes om förnyande av förutnämnda bemyndigande för

Kungl. Maj:t att utarrendera kronans jordägarandelar i gruva, borde det

tagas i övervägande, huru ett sådant bemyndigande, därest det av riksdagen

lämnades, lämpligen borde av Kungl. Maj:t utnyttjas. Av kär

förut antydda skäl kunde det ifrågasättas, huruvida det icke vore lämpligt

att även i avseende å jordägarandelar i nyinmutade fyndigheter

förkorta den i kungörelsen angivna maximitiden för utarrenderingen.

Härjämte ville det synas, som om vissa bestämmelser i 1899 års kungörelse

borde kunna givas en tydligare och för kronan mera betryggande

avfattning. Det borde vidare tagas i övervägande, huruvida

generella bestämmelser kunde och borde utfärdas för de fall, då arrendetiden

för redan utarrenderade jordägarandelar utginge, och i så fall vilket

innehåll och vilken avfattning, som borde givås åt dem.

Då tjänstgörande departementschefen med hänsyn till de viktiga

och svårlösta problem, varom här vore fråga, ansåg angeläget, att de

sakkunniga för utarbetande av förslag till ny gruvlagstiftning bereddes

tillfälle att i desamma uttala sin mening, beslöt Kungl. Maj:t

samma den 23 januari 1922, på departementschefens hemställan, att

uppdraga åt nämnda sakkunniga att skyndsamt till Kungl. Maj:t inkomma

med utlåtande och förslag, huru, i avbidan på slutförandet

av det pågående arbetet med revision av gällande gruvlagstiftning

Bihang till riksdagens protokoll 1922. 1 smil. 214 käft. (Nr 246—247.) 3

s. 18 Kontrollera mot PDF

18 Kungl. Maj:ts proposition Nr 247.

och de förändrade bestämmelser rörande dispositionen av kronans jordägarandelar

i gruvor, som därav kunde komma att föranledas, utnyttjandet

av dylika jordägarandelar lämpligast borde interimistiskt ordnas.

Med hänsyn till detta beslut har jag ansett mig, innan framställning

avlätes till riksdagen om förnyande av det utav föregående års

riksdagar Kungl. Maj:t lämnade bemyndigandet, böra avvakta det från

gruvlagstiftningssakkunniga infordrade utlåtandet.

Qruviagstift- Det bär emellertid visat sig, att utarbetandet av utlåtandet på

ZigåTbctän- gruud av ämnets invecklade beskaffenhet krävt mera tid än från början

kanden i mars beräknats, i det att gruvlagstiftningssakkunniga först den 31 mars 1922

däröverhav.e kunnat till Kungl. Maj:t ingiva betänkande i ämnet. Detta betänkande

givna yttran- utmynnar i ett förslag till förordning om förvaltning av kronans jorddena.

ägarandelar i gruva, vilken förordning är avsedd att utfärdas i administrativ

ordning och som förutsätter, att merberörda till den 1 juli 1922

lämnade bemyndigande förnyas av riksdagen.

Såsom av chefen för justitiedepartementet redan denna dag anmälts,

hava de sakkunniga före avlämnande av nyssnämnda betänkande till

honom ingivit ett den 13 mars 1922 dagtecknat betänkande, däri de

sakkunniga anfört, att de vid behandling av förevarande spörsmål

kommit till det resultat, att lagen den 31 maj 1918 innefattande särskilda

bestämmelser angående rätten till inmutning inom vissa län borde

ersättas av en ny lag, gällande för fyndigheter å odisponerad kronojord

inom hela landet och innehållande ändrade bestämmelser även i

flera andra avseenden; och hava de sakkunniga vid sistnämnda betänkande

fogat förslag till de nya lagbestämmelser på ifrågavarande område,

som enligt de sakkunnigas mening borde genomföras.

Över de sålunda ingivna betänkandena jämte författningsförslag

hava yttranden avgivits av kommerskollegium, chefen för Sveriges geologiska

undersökning,- bergmästarna, brukssocietetens fullmäktige i järnkontoret

med flera.

Jag skall icke nu närmare ingå på vare sig de sakkunnigas förslag

eller de däröver avgivna yttrandena, i vilka vitt skilda meningar i

ämnet gjort sig gällande, utan vill nu endast något beröra ett av de

avhandlade spörsmålen.

De sakkunniga hava föreslagit, att förvaltningen av kronans jordägarandelar

tillsvidare skulle uppdragas åt den under år 1917 tillsatta

kommissionen för undersökning och tillgodogörande av vissa mineralfyndigheter

å kronojord, varjämte enligt de sakkunnigas förslag vissa

s. 19 Kontrollera mot PDF

19

Kungl. Mai:ta proposition Nr 247.

uppgilter med avseende å förvaltningen skulle tillkomma vederbörande

länsstyrelser och kommerskollegium.

Kommerskollegium, som i övrigt i huvudsak anslutit sig till de sakkunnigas

mening, har emellertid föreslagit, att förvaltningen av kronans

jordägarandelar i fyndigheter, som av enskilda inmutats å kronojord,

uppdroges åt kommerskollegium, varigenom förenkling i arbetet och

besparing i kostnaderna skulle vinnas.

Då jag finner nyssnämnda, av kommerskollegium framförda tanke

värd synnerligt beaktande, anser jag densamma böra närmare undersökas,

innan jag tager slutlig ställning till det av de sakkunniga framlagda

förslaget till förordning om förvaltning av kronans jordägarandel

i gruva. Det torde därför till en början vara lämpligast, att kommerskollegium

erhåller i uppdrag att utarbeta förslag till de förändringar i

det av de sakkunniga framlagda förslaget, som föranledas av den ifrågasatta

ändringen beträffande förvaltningsorganet eller som eljest enligt

kollegii mening höra genomföras. Vid fullgörande av detta uppdrag

torde, för vinnande av enhetlighet i förvaltningen av kronans gruvegendom,

jämväl böra tagas under övervägande, huruvida icke dels den

verksamhet, som nu utövas av 1917 års mineralfyndighetskommission,

må kunna övertagas av kommerskollegium, dels ock de förvaltningsuppgifter,

som angå annan kronans gruvegendom än jordägarandelarna,

närmast då de för kronans räkning å såväl krono- som enskild jord

verkställda inmutningarna, må kunna sammanföras hos kollegium.

Enär förslag från kommerskollegium i nyssberörda avseenden givetvis

icke kunna föreligga å sådan tid, att desamma kunna upptagas till

prövning i samband med framläggande av proposition i nu föreliggande

fråga för innevarande års riksdag, torde genomförandet av de ifrågasatta

förändringarna i gällande författningar på förevarande område

böra få anstå till ett följande år.

Jag torde vid ett senare tillfälle få upptaga spörsmålet, huru, i

avvaktan på genomförandet av nyssberörda förändringar i lagstiftningen,

bör förfaras i fråga om sådana kronan tillhöriga jordägarandelar, för

vilka arrendetiden redan utlöpt eller med 1922 års slut utgår.

På grund av vad jag sålunda anfört får jag hemställa, att Kungl.

Maj:t måtte i proposition föreslå riksdagen att för tiden intill den 1

juli 1923 medgiva,

att Kungl. Maj:t må äga åt svenska medborgare, i den ordning •

Kungl. Maj:t bestämmer, mot årlig avgift och under de villkor i övrigt,

s. 20 Kontrollera mot PDF

20 Kungl. Maj:ts proposition Nr 247.

Kungl. Maj:t fastställer, under en tid för varje gång av högst tjugu

år upplåta begagnandet av kronan tillhörande jordägarandelar i gruvor,

med rätt därjämte för den, som erhållit upplåtelse, att vid upplåtelsetidens

utgång äga företräde till förnyad upplåtelse, därest sådan i frågakommer.

»

Till denna av statsrådets övriga ledamöter biträdda

hemställan behagar Hans Kungl. Höghet Kronprinsen-Regenten

lämna bifall och förordnar, att proposition

i ämnet av den lydelse, bilaga vid detta protokoll

utvisar, skall avlåtas till riksdagen.

Ur protokollet:

Elin Rydeberg.

STOCKHOLM, ISAAC MARCUS’ BOKTRYCKERI-AKTIEBOLAG, 1922

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

2 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (2)

2 kopplingar.

  1. Rskr. 1922:245 Skrivelse till Konungen, i anledning av Kungl. Maj :ts proposition angående upplåtelse av kronan tillitande jordägarandelar i gruvor. a1 i texten
  2. JoU 1922:47 Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående.upplåtelse av kronan tillhörande jordägarandelar i gruvor. s. 11 i texten