Med förslag till lag om rätt för sparbank att bilda säkerhetsfond
1922-04-28 · 10 sidor, varav 10 med tryckt sidnummer
Så kom texten hit
Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.
- Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
- Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
- Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 1,0 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
- Sidnummer: alla 10 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
- Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.
Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.
Citera
Prop. 1922:252, Med förslag till lag om rätt för sparbank att bilda säkerhetsfond
Dokumentets text
Kungl. Maj:ts proposition Nr 252.
1
Nr 252.
Kungl. Maj:ts proposition till riksdagen med förslag till lag om rätt
för sparbank att bilda säkerhetsfond; given Stockholms slott
den 28 april 1922.
Under åberopande av bilagda, i statsrådet och lagrådet hållna
protokoll vill Kungl. Maj:t härmed, jämlikt § 87 regeringsformen, föreslå
riksdagen att antaga härvid fogade förslag till lag om rätt för sparbank
att bilda säkerhetsfond.
Under Hans Maj:ts
Min allernådigaste Konung och Herres frånvaro:
GUSTAF ADOLF.
F. V. Thorsson.
Bihang till riksdagens protokoll 1922.
1 satnl.
219 käft. (Nr 252.)
1
2
Kungl. Maj:ts proposition Nr 252.
/
Förslag
till
Lag om rätt för sparbank att bilda säkerhetsfond.
Härigenom förordnas, att såsom tillägg till lagen den 29 juli
1892 angående sparbanker följande skall lända till efterrättelse.
1 §•
Då det för upprätthållande av sparbanks verksamhet finnes påkallat,
må sparbanken i enlighet med vad nedan sägs genom bidrag av huvudmän
eller andra bilda säkerhetsfond. Beslut om bildande av sådan fond
ankomme på huvudmännen. Å sammanträde, vid vilket beslut om bildande
av säkerhetsfond fattas, åligge styrelsen att framlägga dels bokslut, utvisande
sparbankens ställning högst en månad före sammanträdet, och
dels av revisorerna över bokslutet avgiven berättelse. Sådan berättelse
skall vara upprättad på sätt i 17 § av ovannämnda lag sägs.
Beslut om bildande av säkerhetsfond vare ej giltigt, förrän det
blivit av Konungens befallningshavande stadfäst.
2 §. •
Teckning av bidrag till säkerhetsfond skall för att vara bindande
ske å teckningslista, vara den i 1 § omförmälda revisionsberättelsen skall
vara avskriven.
3 §•
Säkerhetsfond ävensom, där det vid fondens bildande utfästs, ränta
efter högst sex för hundra om året skall till bidragstecknarna eller deras
rättsinnehavare återbetalas, i den män sparbankens återstående fonder
uppgå till sådan storlek, att sparbankens inlåning icke överstiger femtio
gånger beloppet av dess fonder med högre belopp än som motsvarar
sparbankens kassabehållning, sammanlagt med vad som för sparbankens
räkning innestår i riksbanken eller inländskt bankbolag eller av sparbanken
utlånats mot riksgäldskontorets skattkammarväxlar eller nedlagts
3
Kungl. May.ts proposition Nr 252.
i högst till gällande marknadsvärde bokförda obligationer, utfärdade av
staten, allmänna hypoteksbanken eller konungariket Sveriges stadshypotekskassa.
Varder i den ordning, som framdeles kan bliva gällande,
bestämt, att förhållandet emellan sparbankens inlåning och dess fonder
skall vara lägre än som ovan sägs, må återbetalning icke ske, så vitt
sålunda föreskrivet förhållande därigenom skulle rubbas.
4 §•
Har sparbank försatts i konkurs efter ansökan, som gjorts inom
ett år från det beslut om återbetalning av säkerhetsfond fattades, vare
beslutet, så vitt det inverkar på borgenärernas rätt, utan verkan; och
skall å belopp, som på grund av vad sålunda stadgats skall till konkursboet
erläggas, gäldas ränta efter sex för hundra om året från den dag,
då beloppet av sparbanken utbetaltes.
5 §-
Har av sparbank bildad säkerhetsfond till någon del gått förlorad,
skall sparbankens vinst i första hand användas till att uppbringa sådan
fond till det belopp, vartill den skall uppgå.
6 §.
Vad i 19, 20 och 22 §§ av ovannämnda lag stadgas om verkan
av att" grundfond eller reservfond icke finnes i behåll skall icke äga tillämpning,
om säkerhetsfond bildats och helt eller delvis finnes i behåll.
Vad i sagda paragrafer stadgas i avseende å reservfond skall tillämpas
i avseende å säkerhetsfond.
7 §•
Ställes sparbank, som bildat säkerhetsfond, under utredning och
skall jämlikt förbehåll i sparbankens reglemente grundfond eller ränta
därå återbäras, må det ej ske, förrän säkerhetsfond jämte ränta återbetalts.
Denna lag träder i kraft dagen efter den, då lagen enligt därå
meddelad uppgift av trycket utkommit i Svensk författningssamling.
4
Kungl. Maj:ts proposition Nr 252.
Utdrag av protokollet över finansärenden, hållet inför Hans Kungl.
Höghet Kronprinsen-Begenten i statsrådet å Stockholms slott den
7 april 1922.
Närvarande:
Statsråden Lindqvist, Thorsson, Olsson, Sandler, Svensson, Åkerman
Linders, örne.
Chefen för finansdepartementet, statsrådet Thorsson anför:
»I_ skrivelse den 31 nästlidne mars har riksdagen anmält, att riksdagen
bifallit Kungl. Maj:ts proposition den 10 i samma månad, nr 149,
angående beredande av garantifond åt ett aktiebolag, avsett att lämna
stöd åt inhemska kreditanstalter.
Bland de kreditanstalter, som av ifrågavarande bolag skulle kunna
stödjas, äro även sparbankerna, och det måste därför tagas under övervägande,
huruvida särskilda bestämmelser äro erforderliga för att underlätta
bolagets verksamhet i avseende å dessa.
Enligt gällande lag äger sparbank att fortsätta sin verksamhet så
länge dess fonder till någon del finnas i behåll. Gör sparbank sådana
förluster, att fonderna helt och hållet gå förlorade, måste, om sparbanken
icke skall bliva tvungen att lata sig ställas under utredning, ny grundfond
tillskjutas ^ samt möjligen förefintlig brist i insättarnas behållning
täckas. ^ Det ifrågasatta bolagets verksamhet till stödjande av sparbanker
“åste således läggas på sådant sätt, att bolaget underlättar ny fondbildi
sparbank, vars fonder helt och hållet eller i det närmaste gått
örlorade. Bolaget kan därvid gå till väga antingen så, att det självt
tecknar fondtillskott, eller så, att det lämnar lån till enskilda, som äro
villiga att teckna dylika tillskott. Av dessa utvägar är säkerligen den
senaie att föredraga. Bolaget synes icke böra stödja en sparbank, om
icke. tilltron till dess framtidsmöjligheter hos dem, som handhava dess
..ning eller direkt äro intresserade av dess bestånd, är så stor, att de
aro villiga att påtaga sig den risk, varmed ett fondtillskott är förenat.
1 betraktande kommer också, att bolaget enligt gällande lagstiftning
saknar varje möjlighet att kontrollera sparbanks verksamhet.
5
Kungl. Maj:ts proposition Nr 252.
Därest emellertid på sätt här antytts nytt kapital genom fondtillskott
tillföres sparbank — och detta kan givetvis ske jämväl utan bolagets
medverkan — måste med hänsyn till såväl bolagets som deras
intressen, som direkt skola träda emellan, tillses, att tillskotten kunna av
vederbörande bidragstecknare återfås inom en ej alltför lång tid. Härför
lägger dock nu gällande lagstiftning hinder i vägen. För att sparbank
skall bliva berättigad att återbetala nya tillskott måste dessa, vare
sig de skett till täckande av brist eller såsom bidrag till ny grundfond,
formellt tecknas såsom grundfond under förbehåll av återbetalning, och
grundfondstillskott får icke av sparbank återbäras, förrän sparbankens
fonder uppgå till en tiondedel av insättarnas behållning, en relation, som
det för sparbanker i här avsett läge torde bliva utomordentligt svårt,
för att ej säga omöjligt att uppnå förrän efter en lång följd av år. Det
lärer därför vara nödvändigt att skapa eu form för bidragsteckningen,
som möjliggör en tidigare återbetalning av tillskotten. Därvid synes
det mig ligga närmast till hands att efter mönster av det för årets
riksdag framlagda förslaget till ny lag om sparbanker tillåta bildandet
av s. k. säkerhetsfond redan med nuvarande lagstiftning; dock måste
bestämmelserna härom delvis erhålla annat innehåll än de i förslaget meddelade
med hänsyn därtill, att det nu förordade institutet skall komma
till användning i sparbank, som förlorat alla sina egna tillgångar eller
åtminstone det väsentliga därav, medan enligt förslaget säkerhetsfond
må bildas allenast i sparbank, vars fonder uppgå till minst 10,000
kronor. Nämnda omständighet nödvändiggör skärpta garantier för att
bidragstecknarna erhålla tillfälle att fullt bedöma den risk de löpa, för
vilket ändamål lämpligen kan föreskrivas, att för bidragstecknarna skall
framläggas bokslut, utvisande sparbankens ställning vid ungefär den
tidpunkt, då beslutet om säkerhetsfondens bildande fattades. Fn ytterligare
garanti för att säkerhetsfond ej bildas i andra fall än sådana, i
vilka det därmed avsedda syftemålet står att nå, synes kunna vinnas
genom föreskrift, att beslut om bildande av säkerhetsfond skall underställas
Konungens befallningshavandes prövning. Att Konungens befallningshavande
därvid framför allt har att granska det bokslut, som ligger
till grund för beslutet om säkerhetsfonds bildande, är uppenbart; en
särskild anledning för Konungens befallningshavande att verkställa en
sådan granskning ligger redan däri, att bestämmelser om huru sparbanks
tillgångar skola uppskattas icke för närvarande finnas.
\ ad beträffar villkoren för återbetalning av säkerhetsfond torde böra
krävas, att återbetalning ej må ske, förrän sparbanken uppnått den minimirelation
emellan inlåning och fonder, som finnes angiven i 75 § under 7)
6
Kungl. Maj.ts proposition Nr 252.
i det förut berörda, för riksdagen framlagda förslaget. Å andra sidan
bör i bidragstecknarnas intresse föreskrivas, att återbetalning skall ske, så
snart nämnda relation uppnåtts. Att, därest jämlikt nyssnämnda stadgande
en starkare relation än minimirelationen föreskrivits, denna relation
måste vara uppnådd för att återbetalning må ske, ligger i sakens natur.
Införandet av bestämmelser om säkerhetsfond nödvändiggör jämväl
bestämmelser om verkan av att den ena eller den andra av sparbanks
fonder gått förlorad. Därvid må erinras om att med hänsyn till reservfondens
natur säkerhetsfond uppenbarligen icke må användas till täckande
av förlust så länge reservfond finnes att tillgå.
Den av mig nu förordade lagstiftningen är föranledd av de nu
rådande exceptionella förhållandena och bör därför hava endast provisorisk
karaktär. Begränsningen kan lämpligen ske på det sätt, att bildandet
av säkerhetsfond tillåtes intill den tidpunkt, då den föreslagna
nya sparbankslagstiftningen — under förutsättning, att förslaget härom
varder upphöjt till lag — skall vara genomförd, vilket skall hava skett
omkring den 1 januari 1924. Detta behöver dock icke angivas på annat
sätt än att den provisoriska lagen förklaras innefatta undantag allenast
från den nu gällande lagen om sparbanker.
Till sist må framhållas, att, om den provisoriska lagstiftningen
erhåller det innehåll, som här förordats, någon ändring av övergångsbestämmelserna
till det för riksdagen framlagda förslaget till lag om
sparbanker icke erfordras; i sagda förslag finnes nämligen icke något
stadgande av sådant innehåll, att sparbank, som bildat säkerhetsfond
enligt de nu ifrågasatta bestämmelserna utan att därvid fonderna uppgått
till 10,000 kronor, på sådan grund skulle kunna bliva förhindrad
att fortsätta sin verksamhet. Uppenbart är däremot, att, om nämnda
förslag icke varder godkänt eller stadgandet i 75 § under 7) av detsamma
underkastas ändring, frågan om villkoren för återbetalning av den här
föreslagna säkerhetsfonden måste undergå förnyad prövning.»
Under förmälan, att han i enlighet med vad sålunda anförts låtit
upprätta förslag till lag om rätt för sparbank att bilda säkerhetsfond,
uppläser föredraganden det sålunda utarbetade förslaget samt hemställer,
att lagrådets yttrande över detsamma måtte för det i § 87 regeringsformen
omförmälda ändamål inhämtas genom utdrag av protokollet.
Till denna av statsrådets övriga ledamöter biträdda
hemställan lämnar Hans Kungl. Höghet KronprinsenRegenten
bifall.
Ur protokollet:
B. E. Brimberg.
Kungl. Maj:ts proposition Nr 252.
7
Bilaga.
Förslag
till
Lag om rätt för sparbank att bilda säkerhetsfond.
Härigenom förordnas, att utan hinder av vad som finnes stadgat
i lagen den 29 juli 1892 om sparbanker följande skall lända till efterrättelse.
1 §•
Då det för upprätthållande av sparbanks verksamhet finnes påkallat,
må sparbanken i enlighet med vad nedan sägs genom bidrag av huvudmän
eller andra bilda säkerhetsfond. Beslut om bildande av sådan fond
ankomme på huvudmännen. Å sammanträde, vid vilket beslut om bildande
av säkerhetsfond fattas, åligge styrelsen att framlägga dels bokslut, utvisande
sparbankens ställning högst en månad före sammanträdet, och
dels av revisorerna över bokslutet avgiven berättelse. Sådan berättelse
skall vara upprättad på sätt i 17 § av ovannämnda lag sägs.
Beslut om bildande av säkerhetsfond vare ej giltigt, förrän det
blivit av Konungens befallningshavande stadfäst.
2 §•
Teckning av bidrag till säkerhetsfoud skall för att vara bindande
ske å téckningslista, varå den i 1 § omförmälda revisionsberättelsen skall
vara avskriven.
3 §•
Säkerhetsfond ävensom, där det vid fondens bildande utfästs, ränta
efter högst sex för hundra om året skall till bidragstecknarna eller deras
rättsinnehavare återbetalas, i den mån sparbankens återstående fonder
uppgå till sådan storlek, att sparbankens inlåning icke överstiger femtio
gånger beloppet av dess fonder med högre belopp än som motsvarar
sparbankens kassabehållning, sammanlagt med vad som för sparbankens
räkning innestår i riksbanken eller inländskt bankbolag eller av sparbanken
utlånats mot riksgäldskontorets skattkammarväxlar eller nedlagts
8
Kungl. Maj:ts proposition Nr 252.
i högst till gällande marknadsvärde bokförda obligationer, utfärdade av
staten, allmänna hypoteksbanken eller konungariket Sveriges stadshypotekskassa.
Varder i vederbörlig ordning bestämt, att förhållandet
emellan sparbankens inlåning och dess fonder skall vara lägre än som
ovan sägs, må återbetalning icke ske, så vitt därigenom sålunda föreskrivet
förhållande skulle rubbas.
4 §.
Har sparbank försatts i konkurs efter ansökan, som gjorts inom
ett år från det beslut om återbetalning av säkerhetsfond fattades, vare
beslutet, så vitt det inverkar på borgenärernas rätt, utan verkan; och
skall å belopp, som på grund av vad sålunda stadgats skall till konkursboet
erläggas, gäldas ränta efter sex för hundra om året från den dag,
då beloppet av sparbanken utbetaltes.
5 §■
Har av sparbank bildad säkerhetsfond till någon de! gått förlorad,
skall sparbankens vinst i första hand användas till att uppbringa sådan
fond till det belopp, vartill den skall uppgå.
6 §.
Vad i 19, 20 och 22 §§ av ovannämnda lag stadgas om verkan av
att grundfond eller reservfond icke finnes i behåll skall icke äga tilllämpning,
om säkerhetsfond bildats och helt eller delvis finnes i behåll.
Vad i sagda paragrafer stadgas i avseende å reservfond skall tillämpas
i avseende å säkerhetsfond.
7 §•
Ställes sparbank, som bildat säkerhetsfond, under utredning och
skall jämlikt förbehåll i sparbankens reglemente grundfond eller ränta
därå återbäras, må det ej ske, förrän säkerhetsfond jämte ränta återbetalts.
Denna lag träder i kraft dagen efter den, då lagen enligt därå
meddelad uppgift av trycket utkommit i Svensk författningssamling.
Kungl. Mnj:ts proposition Nr 252.
9
Utdrag av protokollet, hållet i Kungl. Maj:ts lagråd onsdagen den
26 april 1922.
Närvarande:
Justitierådet Berglöf,
Regeringsrådet ERNBERG,
Jnstitieråden MOLIN,
Appelberg.
Enligt lagrådet tillhandakommet utdrag av protokollet över finansärenden,
hållet inför Hans Kungl. Höghet Kronprinsen-Regenten i statsrådet
den 7 april 1922, hade Kungl. Maj:t förordnat, att lagrådets yttrande
skulle för det i § 87 regeringsformen omförmälda ändamål inhämtas
över upprättat förslag till lag om rätt för sparbank att bilda
säkerhetsfond.
Förslaget, som finnes bilagt detta protokoll, föredrogs inför lagrådet
av hovrättsrådet Sven Lawski.
Lagrådet yttrade i anledning av förslaget:
Det synes erforderligt, att på tydligare sätt än som skett i det
remitterade förslaget kommer till uttryck, att den föreslagna lagen utgör
ett tillägg till gällande lag angående sparbanker och att den följaktligen,
i händelse det framlagda förslaget till ny sparbankslag antages,
skall förlora tillämplighet i samma mån som den nuvarande sparbankslagen
enligt stadgandena i 74 och 75 §§ av sistberörda förslag
upphör att gälla.
I andra punkten av 3 § avses att uttrycka, att tecknare av säkerhetsfond
skall vara skyldig underkasta sig den inskränkning i rätten
att återbekomma tecknat belopp, som följer därav att i den ordning,
ny lag kan komma att fastställa, annat förhållande mellan sparbankens
inlåning och dess fonder blir bestämt än som avses i första punkten
av paragrafen. Detta har ej blivit pa ett tillfredsställande sätt uttryckt,,
varför eu jämkning av andra punktens avfattning synes erforderlig.
Ur pimtokollet:
Erik Öländer.
Bihang till riksdagens protokoll 1922. 1 samt. fl9 käft. (Nr 252.) 2
10
Kung!,. Maj:ts proposition Nr 252.
Utdrag av protokollet över finansärenden, hållet inför Hans Kungl.
Höghet Kronprinsen-Regenten i statsrådet å Stockholms slott
den 28 april 1922.
Närvarande:
Statsråden Lindqvist, Thorsson, Olsson, Sandler, Svensson, Hansson,
Åkerman, Linders, Schlyter, örne.
Chefen för finansdepartementet, statsrådet Thorsson anmäler lagrådets
yttrande den 26 i denna månad över det den 7 i denna månad
till lagrådet remitterade förslaget till lag om rätt för sparbank att bilda
säkerhetsfond.
Föredraganden anför därvid: »Beträffande anledningen till att det
föreliggande lagförslaget utarbetats och de grunder, varpå detsamma
är byggt, kan jag hänvisa till mitt yttrande vid förslagets remitterande
till lagrådet. Av nämnda yttrande framgår jämväl angelägenheten av att
den nu ifrågasatta lagstiftningen omedelbart genomföres.
Vid lagrådets granskning av förslaget hava tvenne anmärkningar
av uteslutande formell art framställts. Dessa anmärkningar hava iakttagits
genom ändringar i lagförslagets ingress och i dess 3 §.»
Föredraganden uppläser härefter det i enlighet med vad sålunda yttrats
omarbetade förslaget och hemställer, under hänvisning till sitt anförande,
att förslaget måtte, jämlikt § 87 regeringsformen, genom proposition
föreläggas riksdagen till antagande.
Med bifall till denna av statsrådets övriga ledamöter
biträdda hemställan förordnar Hans Kungl. Höghet
Kronprinsen-Regenten, att till riksdagen skall avlåtas
proposition av den lydelse, bilaga vid detta protokoll
utvisar.
Ur protokollet:
B. E. Brimherg.
STOCKHOLM, ISAAC MARGUS'' BOKTRYCKERI-AKTIEBOLAG, 1922.
Doktrin
Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.
Hänvisas hit från
2 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).
Förarbeten (2)
2 kopplingar.
- Rskr. 1922:268 Skrivelse till Konungen, i anledning av Kungl. Maj:ts proposition med förslag till lag om rätt för sparbank att bilda säkerhetsfond. s. 1 i texten
- BU 1922:64 Utlåtande, i anledning av Kung t. Maj ds proposition med förslag till lag om rätt för sparbank alt bilda säkerhetsfond. s. 1 i texten