Sök i Ratio Lex

Angående sättet för likviderande av förfallen skuld å statslån till östra centralbanans järnvägsaktiebolag

1922-01-20 · 8 sidor, varav 5 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,4 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 5 av 8 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1922:36, Angående sättet för likviderande av förfallen skuld å statslån till östra centralbanans järnvägsaktiebolag

Dokumentets text

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kungi. Maj:ts Proposition Nr 8(1.

I

Nr 36.

Kungl. Maj:ts proposition till riksdagen angående sättet för

likviderande av förfallen skuld å statslån till östra

centralbanans järnvägsaktiebolag; given Stockholms slott

den 20 januari 1922.

Kungl. Maj:t vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av

statsrådsprotokollet över kommunikationsärenden för denna dag, föreslå

riksdagen att bifalla de förslag, om vilkas avlåtaude till riksdagen föredragande

departementschefen hemställt.

GUSTAF.

Anders örne.

Utdrag av protokollet över kommunikationsärenden, hållet

inför Hans Maj:t Konungen i statsrådet å Stockholms slott

den 20 januari 1922.

Närvarande:

Statsministern och ministern för utrikes ärendena Bränning, statsråden

Lindqvist, Thorsson, Olsson, Sandler, Hansson, Åkerman,

Linders, Schlyter, Örne.

Departementschefen, statsrådet örne anför:

I en till Kungl. Maj:t ingiven, den 21 september 1921 dagteckuad

skrift har styrelsen för Östra centralbanans järnvägsaktiebolag gjort

framställning i fråga om sättet för likviderande av förfallen skuld å statslån

för anläggning av Åtvidaberg— Bjärka-Säby järnväg.

Bihang till riksdagens protokoll 1922. 1 samt. 28 höft. (Nr 36.)

115 22

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Kung!. Maj:ts Proposition År H6.

Koncession å

och statslån

till järnvägar

Yimmerby—

Hultsfred och

Linköping—

Yimmerby.

Koncession å

och statslån

till Åtvidaberg

— Bjärka-Säby

järnväg.

Innan jag ingår på bolagets ifrågavarande framställning, må erinras

om följande.

Den 15 maj 1874 beviljade Kungl. Maj:t koncession å järnväg från

Vimmerby förbi Storebro till Hultsfreds station å Nässjö — Oskavshamnsbanan.

Sedermera beviljades den 19 november 1897 koncession å järnväg

från Linköping över Rimfcrsa och Kisa till Vimmerby. Dessa båda

koncessioner innehavas nu enligt Kungl. Maj:ts medgivande av Ostra

centralbanans järnvägsaktiebolag.

Sedan Kung]. Maj:t för anläggande av järnvägen Linköping—Vimmerby

beviljat Östra centralbanans järnvägsaktiebolag ett statslån å

1,710,000 kronor, medgav 1916 års riksdag, med bifall till Kungl. Maj:ts

därom gjorda framställning, att de den 31 december 1915 å förenämnda

statslån förfallna annuitets- och räntebelopp, 1,342,046 kronor 46 öre,

finge, räknat från och med år 1916, under vissa villkor kapitaliseras

såsom särskilt lån till bolaget. Efter det nämnda kapitalisering av den

förfallna skulden ägt rum, har bolaget behörigen inbetalt stadgade annuiteter

å såväl det äldre som det nya av nyss omförmälda statslån.

Den 3 juli 1903 beviljade Kungl. Maj:t koncession å järnväg från

Bjärka station å järnvägen mellan Linköping och Vimmerby till Åtvidabergs

station å Västervik—Åtvidaberg—Bersbo järnväg. Sedan denna

koncession jämlikt Kungl. Maj:ts medgivande överlåtits å Åtvidaberg—

Bjärka-Säby järnvägsaktiebolag, beviljade Kungl. Maj:t genom resolution

den 31 december 1903 för utförande av järnvägsanläggningen från Bjärka

till Åtvidaberg — i allmänhet benämnd Åtvidaberg—Bjärka-Säby järnväg

— ett lån ur allmänna järnvägslånefonden av 290,000 kronor.

För detta lån stadgades bland annat följande villkor:

Annuiteten för låneunderstödets återgäldande ~ beräknades till fem

procent å ursprungliga försträckningsbeloppet, av vilken annuitet först

skulle gottgöras ränta efter fyra och en halv procent å oguldet kapitalbelopp

och återstoden utgöra avbetalning därå. Anstånd med räntans

erläggande medgavs för tre år från lyftningsdagen, dock icke utöver ett

år från den dag, eller den 1 september 1907, då järnvägen enligt den

meddelade koncessionen senast skulle vara färdig och öppnad för trafik;

och skulle beloppet av den ränta, med vars erläggande anstånd sålunda

medgivits, inbetalas till staten, sedan genom de stadgade annuitetslikviderna

all övrig ränta, med vilken anstånd icke beviljats, blivit gulden

och kapitalet gottgjort, så att efter nämnda tids förlopp med annuitetens

erläggande skulle fortfara så länge, till dess även beloppet av den ränta,

med vars erläggande anstånd medgivits, blivit till staten inbetalt. Kapitalavbetalningen

skulle vidtaga den 1 september 1910 och i samman
-

s. 3 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts Proposition Nr Hd.

3

hårig därmed gottgörelse ske av därförinnan upplupen obetald ränta, för

så vitt uppskov med densammas erläggande icke beviljats; och skulle

annuiteten sedermera erläggas samma dag varje år, till dess försträckningen

och all därå upplupen ränta blivit till fullo gulden. Därest till

betalning förfallet belopp icke bleve i föreskriven ordning erlagt, skulle

bolaget därå gälda fem procent årlig ränta, intill dess samma belopp

bleve behörigen inbetalt. Järnvägsanläggningen Åtvidaberg—BjärkaSäby

med alla därtill börande byggnader och materiel ävensom all bolagets

övriga egendom skulle utgöra säkerhet för den av staten lämnade

försträckning och staten till säkerhet för sin fordrans utbekommande

erhålla inteckning i järnvägen med förmånsrätt framför varje annan fordran.

Sedan mellan Åtvidaberg—Bjärka-Säby järnvägsaktiebolag och Ostra

centralbanans järnvägsaktiebolag i maj 1920 upprättats köpekontrakt,

varigenom förstnämnda bolag till det sistnämnda försålt Åtvidaberg—

Bjärka-Säby järnväg, har Kungl. Maj:t genom resolution den 27 augusti

1920 medgivit, att koncessionen å berörda järnväg finge överlåtas å

Östra centralbanans järnvägsaktiebolag, samt därvid stadgat skyldighet

för sistnämnda bolag att ställa sig till efterrättelse de i avseende å såväl

omförmälda järnväg som det för densamma beviljade statslån meddelade

föreskrifter.

Därefter har Östra centralbanans järnvägsaktiebolag medelst påskrift

å den till riksgäldskontor! utfärdade skuldförbindelsen för statslånet

till Åtvidaberg—Bjärka-Säby järnväg övertagit betalningsansvaret för

samma lån jämte ränta.

Styrelsen för Östra centralbanans järnvägsaktiebolag hemställer nu,

att framställning måtte avlåtas, till riksdagen därom, att bolagets förfallna

skuld till statsverket å det för Åtvidaberg—Bjärka-Säby järnväg

beviljade statslånet finge mot säkerhet, varom nedan vidare förmäles,

omläggas till ett amorteringslån, löpande med fem procent ränta och

att slutamorteras vid samma tid som det förut för berörda järnväg beviljade

statslånet, dock med rätt för bolaget att när helst det så önskade

öka amorteringen å det nya lånet eller helt inbetala detsamma.

Till stöd härför anföres huvudsakligen följande:

Den 31 augusti 1921 hade statslånet för Åtvidaberg—Bjärka-Säby järnväg

följande ställning:

Icke förfallet kapital............................................. kronor 269,930: 28

Anståndsränta ....................................................... » 35,898:88

Förfallet kapital....................... kronor 22,422: 86

Förfallen ränta ....................... » 105,036: 14

Överräntor ............................. » 6,031:35 , 133>490.35

Östra centralbanans

järnvägsaktiebolags

förvärvande

av Åtvidaberg—

Bjärka-Säby

järnväg.

Framställning

om kapitalisering

av förfallen

skuld å

statslånet för

anläggning av

Åtvidaberg—

Bjärka-Säby

järnväg.

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Kungl. Maj:ts Proposition Nr 36.

Förfallen skuld jämte överränta var sålunda den 31 augusti 1921 inalles

kronor 133,490: 35.

Vid tiden för Ostra centralbanans järnvägsaktiebolags övertagande av Åtvidaberg—Bjärka-Säby

järnväg hade bolagets ställning varit sådan, att, om bolagets

inkomster av järnvägstrafiken förblivit sådana som de närmast föregående

åren, bolaget skulle varit i stånd att nu likvidera skulden till fullo. Den inom

landet rådande depressionen hade emellertid orsakat, att trafikinkomsterna avsevärt

nedgått.

De sammanlagda trafikinkomsterna av Östra centralbanan och Åtvidaberg—

Bjärka-Säby järnväg utgjorde:

år 1918 första halvåret kronor 1,405,153: 50, hela året kronor 2,893,650: 89

* 1919 » » » 1,498,285:47, » » > 2,989,011:91

» 1920 » » » 1,626,059:70, » » » 3,110,377:90

» 1921 » » » 1,042,717:05.

Då det torde få anses ovisst, huruvida konjunkturerna bleve sådana, att

bolaget under närmaste åren kunde bliva i stånd att till fullo likvidera förfallna

belopp och sålunda bliva befriat från trycket av denna svävande skuld, som när

som helst kunde indrivas, och då vidare statsverket saknade inteckningssäkerket

för en stor del av sin fordran, förmodade bolaget, att det skulle för båda parterna

vara önskvärt, att en reglering av förhållandet nu skulle kunna ske på samma

sätt som skedde vid uppläggandet år 1916 av bolagets nya lån för Linköping—

Vimmerby järnväg.

Bolaget hade tänkt sig få den svävande skulden vid 1921 års utgång omlagd

till ett amorteringslån å 125,000 kronor från den 1 januari 1922 med amorteringsprocenten

satt så hög, att slutliga inbetalningen för det nya lånet skulle sammanfalla

med den för det ursprungliga lånet fastställda. Skillnaden mellan den

svävande skulden och 125,000 kronor avsåge bolaget att få kontant inbetala.

Den säkerhet, bolaget hade att erbjuda för detta nya lån, utgjordes av fem

inteckningar i Åtvidaberg—Bjärka-Säby järnväg, beviljade den 15 april 1907 under

§§ 178 —182 enligt Jönköpings rådstuvurätts inteckningsprotokoll, vardera å

25,000 kronor och löpande med sex procent ränta samt liggande närmast efter

den inteckning å 290,000 kronor, som läge som säkerhet för statslånet å samma

belopp.

Ifråga om bolagets förmåga att fullgöra härigenom uppkommande annuiteter

framliölles, att Östra centralbanan alltjämt med undantag för tiden under nu rådande

depression haft glädjen se sin trafikomsättning utvecklad. Bolaget hade

ock varit i tillfälle att under senaste åren kunna, utan att upptaga nya lån, ställa

sin järnväg såväl som dess rullande materiel i bättre anpassning efter trafikens

krav. Sålunda hade bland annat spårsystemen å en del stationer utökats, växeloch

signalsäkerhetsanläggningar utförts å i det närmaste alla trafikplatser, ett

lokomotiv, tre personboggievagnar och tjugu öppna godsvagnar anskaffats. För

närmaste åren vore järnvägen sålunda väl rustad att tillgodose de krav på dess

trafikförmåga, som skäligen kunde uppställas, och härav följde, att styrelsen ansåge

sig hava all anledning hoppas på att, om nu föreliggande framställning bifölles,

kunna få medel disponibla att därmed för framtiden noggrant fullgöra alla

sina förbindelser till statsverket.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kung!. Maj:ts Proposition Nr Sfi.

T utlåtande deu 29 oktober 1921 har väg- ocli vattenbyggnadsstyrelsen

anfört:

»Distriktschefen i östra väg- och vattenbyggnadsdistriktet, som av väg- och

vattenbyggnadsstyrelsen hörts i ärendet, anför i yttrande till styrelsen den 24

oktober 1921 bland annat, att statens ställning till Åtvidaberg—Bjärka-Säby järnväg

blivit väsentligt förbättrad, sedan Östra centralbanan blivit ägare till järnvägen

ifråga och övertagit betalningsansvaret för densamma. Under de senaste

åren hade bolagets inkomster varit goda, och hade bolaget under dessa år utom

fullgörandet av sina betalningsskyldigheter till staten även utfört väsentliga arbeten

för Östra centralbanans förbättrande, varför denna nu befunne sig i mycket

gott stånd. Å Åtvidabergsbanan hade sådana arbeten visserligen ej utförts i

motsvarande omfattning, men underhållet å denna bana hade dock ej eftersatts,

utan utförts på för trafiksäkerheten fullt betryggande sätt. Några underhållsarbeten

av större omfattning vore därför icke erforderliga å banan under de närmaste

åren utan endast sådana, som varje år återkomma, eller komplettering av

ballastgrus och utbyte av syllar. Distriktschefen har därför ansett, att banans

driftkostnader ej torde komma att överstiga de av bolaget beräknade, varför goda

utsikter borde finnas för att bolaget skulle kunna verkställa amortering av sin

skuld till staten så, som av detsamma planerats.

Även styrelsens maskininspektör har yttrat sig och meddelat, att bolagets

rullande materiel befunne sig i gott stånd och för de närmaste åren icke påkallade

annat arbete än vanligt underhåll.

Väg- och vattenbyggnadsstyrelsen finner anordning med förfallen statsskuld

på liknande sätt, som här föreslagits, ofta ändamålsenlig och har i föreliggande

fall ej heller någon annan erinran att göra, än att den nuvarande tidpunkten

möjligen ej är lämpligt vald. Inträffar snart uppgång på marknaden, är väl ej

osannolikt, att bolaget skulle snart kunna inbetala sin skuld. Skulle åter, efter

ett bifall till nu föreliggande ansökan, depressionen bliva långvarig, lär väl kunna

tänkas, att ny skuld kan uppstå, som behöver behandlas på liknande sätt. Styrelsen

ifrågasätter sålunda, huruvida ej något uppskov med ärendets avgörande

kunde vara lämpligt.»

Fullmäktige i riksgäldskontoret, som lämnats tillfälle att yttra sig

i ärendet, liava den 17 november 1921 anfört huvudsakligen följande:

Ä statslånet för anläggning av Åtvidaberg—Bjärka-Säby järnväg, vilket lån

skulle amorteras medelst erläggande av eu årlig annuitet å 14,500 kronor, motsvarande

5 % å ursprungliga lånebeloppet, hade hittills följande inbetalningar

blivit verkställda:

1915 ...

1916 ...

1917 ...

1918 ...

1919 ...

1920 ..

............. kronor 14,500: —

............ » 14,500: —

............ » 18,000: —

............. » 18,000: —

............. » 18,000: —

............. » 18,000: -

Summa kronor 101,000: —

Väg- och

vattenbyggnadsstyrelsen
-

Fal i mäktige i

riksgäldskontorefc.

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Departements
chefen.

Kungl. Maj:ts Proposition Nr 36.

Under förutsättning att någon inbetalning å lånet ej gjordes under återstående

delen av år 1921, komme skulden för detsamma att den 31 december

1921 utgöra:

Ej förfallen skuld:

Kapital................................................... kronor 267,577:14

Anståndsränta ..................................... » 35,898:88

Ränta..................................................... » 3.980: 21 30^45*5. 23

Förfallen skuld:

Kapital....................................... ........... kronor 22,422:86

Ränta.................................................. » 105,036:14

Överränta ............................................. » 7,754: 56 213- 53

Summa kronor 442,669: 79

Med hänsyn till de ovissa konjunkturerna torde det för Östra centralbanans

järnvägsaktiebolag innebära en fördel, att reglering av den förfallna skulden

komme till stånd. Även för riksgäldskontoret medförde en sådan reglering den

fördelen, att riksgäldskontoret, som för närvarande ej hade någon realsäkerhet

för större delen av berörda skuld, efter kapitaliseringens genomförande skulle

erhålla inteckningar i Åtvidaberg—Bjärka-Säby järnväg å tillsammans 125,000

kronor såsom hypotek för det nya lånet.

Fullmäktige tillstyrkte alltså för sin del, att proposition avlätes till riksdagen

om den förfallna skuldens kapitalisering på i huvudsak de grunder, som

bolaget föreslagit. I enlighet därmed torde det nya lånets belopp bestämmas

till 125,000 kronor, löpande med 5 % ränta från och med den 1 januari 1922.

Annuiteten för lånets förräntande och återgäldande syntes lämpligen kunna sättas

till 7,300 kronor, att inbetalas första gången den 31 december 1922 och sedermera

samma dag varje år, intill dess hela lånebeloppet jämte ränta blivit likviderat.

Under förutsättning att denna annuitet behörigen erlades, skulle lånet bliva slutbetalt

år 1961 eller ungefär vid samma tidpunkt, då det ursprungliga statslånet

till Åtvidaberg—Bjärka-Säby järnväg skulle vara infriat. För övrigt syntes enligt

bolagets hemställan såsom villkor för kapitaliseringen böra stadgas, att den återstående

förfallna skulden skulle kontant inbetalas, samt att bolaget skulle till

riksgäldskontoret avlämna den erbjudna säkerheten, bestående av 5 inteckningar

i Åtvidaberg—Bjärka-Säby järnväg å tillsammans 125,000 kronor med ränta.

Enligt vad jag inhämtat, har någon ytterligare inbetalning till riksgäldskontoret

icke gjorts, sedan fullmäktiges i riksgäldskontoret yttrande

avgavs, vadan bolagets förfallna skuld å statslånet till Åtvidaberg—

Bjärka-Säby järnväg den 31 december 1921 uppgick till det av fullmäktige

angivna beloppet 135,213 kronor 56 öre.

Den nu ifrågasatta regleringen av bolagets skuld å förevarande lån

måste anses vara till gagn såväl för det allmänna som för bolaget.

Riksdagen har ock förut i flera likartade fall — senast enligt skrivelse

den 18 februari 1919, nr 20 — medgivit kapitalisering av förfallen

s. 7 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts Proposition Nr HO.

7

skuld å järnvägslån på i huvudsakligen samma villkor, som nu ifrågasatts.

Den gjorda framställningen torde därför böra bifallas. 1 enlighet

med de villkor, som numera gälla för utlämnande av lån från allmänna

järnvägslånefonden, torde, på sätt föreslagits, räntefoten beträffande det

ifrågasatta nya lånet böra bestämmas till fem procent, och bör överräntan

i anledning härav utgå efter fem och en halv procent.

Jag hemställer alltså, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen att

l:o) medgiva, att av de den 31 december 1921 förfallna

annuitets- och räntebelopp, 135,213 kronor 56 öre, å det Åtvidaberg—Bjärka-Säby

järnvägsaktiebolag den 31 december

1903 beviljade samt sedermera av östra centralbanaus järnvägsaktiebolag

övertagna statslån å 290,000 kronor ett belopp

av 125,000 kronor må, räknat från och med år 1922, kapitaliseras

såsom särskilt lån till sistnämnda bolag, till säkerhet

för vilket lån skola lämnas inteckningar å tillhopa 125,000

kronor i bolagets järnväg från Bjärka till Åtvidaberg med

förmånsrätt näst efter den inteckning i samma järnväg, som

för närvarande ligger såsom säkerhet för bolagets förstnämnda

lån;

2:o) föreskriva, att för det nya lånets erhållande skola

v gälla följande villkor och bestämmelser, nämligen:

att bolaget skall vid lånets erhållande till riksgäldskontoret

inbetala det belopp, varmed bolagets förfallna skuld å det tidigare

lånet den 31 december 1921 översteg 125,000 kronor;

att annuiteten beräknas till 7,300 kronor, av vilken annuitet

först gottgöres ränta efter fem procent å oguldet kapitalbelopp

och återstoden utgör avbetalning därå;

att nämnda annuitet skall till riksgäldskontoret inbetalas

första gången den 31 december 1922 och sedermera samma

dag varje år, intill dess lånet blivit till fullo betalt;

att emellertid bolaget må vara berättigat att när som

helst, om det så önskar, öka amorteringen å lånet eller helt

och hållet inbetala detsamma; samt

att, därest till betalning förfallet belopp icke i föreskriven

ordning erlägges, bolaget skall därå gälda fem och en halv

procent årlig ränta, intill dess samma belopp varder behörigen

inbetalt.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kung!. May.ts Proposition Nr 36.

Till denna av statsrådets övriga ledamöter biträdda

hemställan behagar Hans Maj:t Konungen lämna bifall

samt förordnar, att proposition i- ämnet av den lydelse,

bilaga till detta protokoll utvisar, skall avlåtas

till riksdagen.

Ur protokollet:

Patrick Hamilton.

Stockholm, K. L. Beckmans Boktr., 1 922.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

2 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (2)

2 kopplingar.

  1. Rskr. 1922:147 Skrivelse till Konungen, i anledning av Kungl, Maj:ts ''proposition angående sättet för likviderande av förfallen skuld å statslån till Östra centralbanans järn s. 4 i texten
  2. BU 1922:34 Utlåtande, i anledning av Kungl. Maj ds proposition angående sättet för likviderande av förfallen skuld å statslån till östra centralbanans järnvägsaktiebolag. a1 i texten