Sök i Ratio Lex

Angående av Kungl. Maj:t meddelat uppskov med slutförandet av vissa undersökningsarbeten i Kiirunavaara och Gelliväre malmberg

14 sidor, varav 14 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,1 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 14 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1922:38, Angående av Kungl. Maj:t meddelat uppskov med slutförandet av vissa undersökningsarbeten i Kiirunavaara och Gelliväre malmberg

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Kung!. Maj:ts proposition Nr 38.

1

Nr 38.

Kungl. Maj:ts skrivelse till riksdagen angående av Kungl. Maj:t

meddelat uppskov med slutförandet av vissa undersökningsarbeten

i Kiirunavaara och Gelliväre malmberg; given Stockholms

slott den 27 januari 1922.

Kungl. Maj:t vill härigenom, under åberopande av bilagda utdrag

av statsrådsprotokollet över handelsärenden för denna dag, giva riksdagen

tillkänna, att Kungl. Maj:t genom beslut den 22 december 1921

medgivit, att den i det den 18 juli 1913 träffade avtalet mellan svenska

staten, å ena, samt Luossavaara—Kiirunavaara aktiebolag, aktiebolaget

Gelliväre malmfält och trafikaktiebolaget Grängesberg—Oxelösund, å andra

sidan, föreskrivna undersökningen rörande malmernas dimensioner på

djupare nivåer inom Kiirunavaara och Gelliväre malmberg icke behöver

slutföras tidigare, än att redogörelse för de vunna resultaten kan föreläggas

1924 års riksdag.

GUSTAF.

G. E. Svensson.

Utdrag av protokollet över handelsärenden, hållet inför Hans Maj:t

Konungen i statsrådet å Stockholms slott den 27 januari 1922.

N ärvarande:

Statsministern och ministern för utrikes ärendena Branting, statsråden

Thorsson, Olsson, Nothin, Svensson, Hansson, Åkerman, Linders,

SCHLYTER, ÖRNE.

Chefen för handelsdepartementet, statsrådet Svensson, anför:

Jag anhåller nu att få upptaga frågan om avlåtande av skrivelse

till riksdagen med anmälan om det av Kungl. Maj:t den 22 december

Bihang till riksdagens protokoll 1922. 1 samt. 30 käft. (Nr 38.) 1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Kungl. Maj:ts proposition Nr 38.

1921 fattade beslut, varigenom medgivits visst uppskov med slutförandet

av en i avtal mellan svenska staten, å ena, samt Luossavaara-Kiirunavaara

aktiebolag, aktiebolaget Gellivare malmfält och tralikaktiebolaget

Grängesberg-Oxelösund, å andra sidan, föreskriven undersökning rörande

malmernas dimensioner på djupare nivåer inom Kiirunavaara och Gellivaré

malmberg.

Uppskov med slutförande av berörda undersökning bär redan vid

två tillfällen förut av Kungl. Maj:t medgivits, båda gångerna likväl

enligt bemyndigande av riksdagen. De skäl, som föranledde Kungl.

Maj:t att ovannämnda den 22 december 1921 utan därtill av riksdagen

erhållet bemyndigande medgiva ytterligare dylikt uppskov, framgå

närmare av mitt uttalande till statsrådsprotokollet över bandelsärenden

för samma dag, i vad detta protokoll avser nu omhandlade ämne.

Jag yttrade därvid följande:

»I skrivelse den 26 maj 1913 (nr 126) bemyndigade riksdagen Kungl.

Maj:t att å statens vägnar med Luossavaara-Kiirunavaara aktiebolag, aktiebolaget

Gellivare malmfält och trafikaktiebolaget Grängesberg-Oxelösund träffa

överenskommelse angående ökad brytning och utfraktning av järnmalm m. m. Riksdagen

uppställde emellertid det villkoret, att förstnämnda bolag skulle åtaga sig

anordna en genom djupborrningar utförd undersökning rörande malmernas dimensioner

på djupare nivåer inom Kiirunavaara och Gellivare malmberg intill en kostnad

av högst 500,000 kronor. Avsikten med en dylik undersökning var den, att, då

staten hade att träffa sitt avgörande angående den ytterst betydelsefulla frågan om

eventuell inlösen av den halvpart i de nämnda malmfälten, som vore enskild egendom,

utredning i god tid skulle föreligga rörande storleken av de malmtillgångar, om

vilkas förvärvande komme att bliva fråga. Undersökningen skulle utföras i överensstämmelse

med de anvisningar, som lämnades av en för arbetets övervakande

tillsatt nämnd av tre personer, av vilka en skulle utses av Kungl. Maj:t, en av

bolaget och en av järnkontoret; och skulle arbetet så bedrivas, att nämndens rapport

över de vunna resultaten kunde föreläggas 1919 års riksdag.

Sedan mellan staten och bolagen den 18 juli 1913 träffats överenskommelse

om utförande av berörda undersökningar i enlighet med riksdagens beslut, utsågos

följande personer till ledamöter av undersökningsnämnden: av Kungl. Maj:t professorn

W. Petersson, av bolaget disponenten fil. doktorn H. Lundbohm och av

järnkontoret direktören P. Larsson.

I skrivelse den 26 februari 1917 till dåvarande chefen för finansdepartementet

hemställde sedermera denna nämnd på i skrivelsen närmare anförda skäl — undersökningsarbetet

hade fördröjts av åtskilliga omständigheter — om ett efter omständigheterna

lämpat uppskov med slutförandet av ifrågavarande undersökning.

I anledning härav föreslog Kungl. Maj:t i proposition den 27 april 1917, nr

312, riksdagen bemyndiga Kungl. Maj:t att med ändring av bestämmelserna i förenämnda

den 18 juli 1913 träffade avtal medgiva, att den i samma avtal föreskrivna

undersökningen rörande malmernas dimensioner på djupare nivåer inom Kiirunavaara

s. 3 Kontrollera mot PDF

3

Kungl. Maj:ta proposition Nr 38.

och Gellivare malmberg icke behövde slutföras tidigare, än att redogörelse för de

vunna resultaten kunde föreläggas 1921 års riksdag.

Enligt riksdagens skrivelse den 6 juni 1917, nr 231, erhöll Kungl. Maj:t det

sålunda äskade bemyndigandet.

I skrivelse den 9 oktober 1920 gjorde sedermera denna nämnd — sedan

Larsson avlidit, hade han ersatts med disponenten Erik Malm — framställning om

ytterligare uppskov till den 1 oktober 1921 med slutförandet av det nämnden givna

uppdraget. Som skäl för beviljande av detta uppskov anförde nämnden, att det

vore synnerligen önskvärt, dels att de dittills utförda undersökningarna finge kompletteras

med ett ytterligare planerat, för bedömande av det s. k.^Kaptenslagrets i

Malmberget utsträckning mot djupet ytterst viktigt borrhål, för vars drivande trafikaktiebolaget

Grängesberg—Oxelösund beslutat ställa nödiga medel till förfogande,

dels ock att vissa av nämnden planerade bestämningar av åtskilliga borrhåls avvikelser

finge komma till utförande.

Sedan Kungl. Maj:t i anledning härav i proposition den 21 januari 1921, nr

37, föreslagit riksdagen bemyndiga Kungl. Maj:t att, utan hinder av bestämmelserna

i ovanberörda avtal ävensom riksdagens i förenämnda skrivelse den 6 juni 1917

meddelade beslut, medgiva, att den i avtalet föreskrivna undersökningen icke behövde

slutföras tidigare, än att redogörelse för de vunna resultaten kunde föreläggas

1922 års riksdag, anmälde riksdagen i skrivelse den 22 mars 1921, nr 92, att riksdagen

lämnat Kungl. Maj:t det begärda bemyndigandet.

Nu har nämnden i skrivelse den 30 november 1921 — efter att hava lämnat

en sammanfattande redogörelse för de av nämnden hittills utförda undersökningarna

samt dessas resultat — anhållit, att undersökningarna måtte få kompletteras med

vissa av nämnden föreslagna ytterligare djupborrningsarbeten, till vilkas utförande

trafikaktiebolaget Grängesberg-Oxelösund beslutat ställa nödiga medel till förfogande,

och att för sådant ändamål slutförandet av det nämnden givna uppdraget måtte få

uppskjutas under så lång tid, som erfordrades för de ifrågasatta borrningarnas utförande

och resultatens bearbetning, vartill beräknades åtgå omkring två år, räknat

från tiden för dessa arbetens igångsättande.

Nämndens skrivelse, vilken, ehuru undersökningsarbetena ännu icke slutförts,

innehåller åtskilliga upplysningar av intresse för bedömande av malmfältens mäktighet,

är av den lydelse, bilaga A vid detta protokoll utvisar.

På grund av remiss har kommerskollegium den 20 december 1921 avgivit

utlåtande i ärendet, och har kollegium därvid jämväl överlämnat yttranden av fullmäktige

i järnkontoret den 14 december 1921 och av malmkommissionen den 19 i

samma månad.

Såväl kommerskollegium som fullmäktige i järnkontoret och malmkommissionen

hava tillstyrkt bifall till framställningen.

I en till mig avlåten skrift har sedermera trafikaktiebolaget Grängesberg-Oxelösund

utfäst sig att för bekostande av de utav nämnden ifrågasatta ytterligare undersökningsarbetena

utbetala ett belopp av högst 200,000 kronor, under förutsättning

likväl — då ett av bolaget med svenska diamantberg borrningsaktiebolaget preliminärt

träffat avtal om borrningarnas utförande måste bekräftas före 1921 års utgång

— att Kungl. Maj:ts beslut om uppskov med undersökningsarbetenas slutförande

bleve meddelat inom samma tid.

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Kungl. Maj:ts proposition Nr 38.

Såsom den av nämnden lämnade redogörelsen giver vid handen, hava tillförlitliga

kvantitetsberäkningar rörande malmfyndigheterna i Kiirunavaara ned till det

djup av 500 meter under sjön Luossajärvi, som i riksdagens direktiv om undersökningarnas

utförande torde hava avsetts, av olika skal hittills icke kunnat verkställas.

Nu har emellertid trafikaktiebolaget Grängesberg—Oxelösund förbundit sig

att till bekostande av de ytterligare undersökningsarbeten, som för beräknande av

malmtillgångarnas storlek vore erforderliga, ställa till förfogande ett belopp av

200,000 kronor, under förutsättning likväl att beslut, innefattande medgivande om

det av nämnden ifrågasatta uppskovet med undersökningsarbetenas slutförande på

ytterligare två år, av Kungl. Maj:t meddelades före innevarande års utgång.

På sätt av det förut sagda framgår, är frågan om medgivande av dylikt

uppskov av beskaffenhet att rätteligen böra underställas riksdagens prövning. I

anledning härav har jag hos bolaget förfrågat mig, huruvida icke sådan jämkning

i det vid bolagets erbjudande fästa villkoret kunde vidtagas, att riksdagen bleve i

tillfälle att i vederbörlig ordning i saken fatta beslut. Härpå bär från bolagets

sida svarats, att någon dylik jämkning — av skäl, för vilka i bolagets ovanberörda

skrift redogjorts — icke vore möjlig, utan att, därest icke beslut i fråga om

uppskov med undersökningsarbetets slutförande förelåge innan årets utgång, bolagets

erbjudande om anslag för arbetets fortsatta bedrivande måste förfalla. Under sådana

omständigheter och då det uppenbarligen för staten är av den allra största

vikt att, inför den ej alltför avlägsna frågan om statsinlösen av den i enskild ägo

varande halvparten i nu ifrågavarande malmfält, erhålla så säker kännedom som

möjligt om malmtillgångarnas verkliga storlek, anser jag, att Kungl. Maj:t — vid

det förhållande jämväl, att någon olägenhet av det begärda uppskovet icke kan

uppstå — omedelbart bör själv fatta det beslut, som erfordras för säkerställande

av det av bolaget gjorda erbjudandet.

På grund av vad sålunda anförts och under framhållande, att meddelande

om Kungl. Maj:ts beslut i ämnet givetvis bör lämnas den inom kort sammanträdande

riksdagen, hemställer jag alltså, att Kungl. Maj:t, med antagande av förevarande

av trafikaktiebolaget Grängesberg —Oxelösund gjorda erbjudande, måtte medgiva, att

den i det den 18 juli 1913 träffade avtalet mellan svenska staten, å ena, samt Luossavaara

—Kiirunavaara aktiebolag, aktiebolaget Gellivare malmfält och aktiebolaget

Grängesberg - Oxelösund, å andra sidan, föreskrivna undersökningen rörande malmernas

dimensioner på djupare nivåer inom Kiirunavaara och Gellivare malmberg

— under förutsättning att ovan omförmälda nämnds anvisningar därvid fortfarande

följas — icke behöver slutföras tidigare, än att redogörelse för de vunna resultaten

kan föreläggas 1924 års riksdag.»

Denna hemställan blev, såsom redan nämnts, av Kungl. Maj:t bifallen.

I det jag nu tillåter mig än ytterligare understryka, att sakens

brådskande beskaffenhet icke medgav densammas hänskjutande till riksdagens

prövning, hemställer jag, att Kungl. Maj:t ville giva riksdagen

tillkänna,

att Kungl. Magt genom beslut den 22 december 1921 medgivit,

att den i det den 18 juli 1913 träffade avtalet mellan svenska staten, å

s. 5 Kontrollera mot PDF

5

Kungl. Maj:ts proposition Nr 38.

ena, samt Luossavaara—Kiirunavaara aktiebolag, aktiebolaget Gellivare

malmfält och trafikaktiebolaget Grängesberg—Oxelösund, å andra sidan,

föreskrivna undersökningen rörande malmernas dimensioner på djupare

nivåer inom Kiirunavaara och Gellivare malmberg icke behöver slutföras

tidigare, än att redogörelse för de vunna resultaten kan föreläggas

1924 års riksdag.

Till denna av statsrådets övriga ledamöter biträdda

hemställan behagar Hans Maj:t Konungen lämna

bifall och förordnar, att skrivelse i ämnet av den

lydelse, bilaga vid detta protokoll utvisar, skall avlåtas

till riksdagen.

Ur protokollet:

J. H. Göransson.

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Kungl. Maj:ts proposition Nr 38.

Bilaga A.

Till Konungen.

För de arbeten, som till och med september månad 1920 utförts i enlighet med

den emellan svenska staten, å ena, samt Luossavaara—Kiirunavaara aktiebolag, å

andra sidan, träffade överenskommelsen den 3 april 1913 med tillägg den 18 juli

samma år om anordnandet av en genom djupborrningar utföid undersökning rörande

malmernas dimensioner på djupare nivåer inom Kiirunavaara och Gellivare malmberg,

avgav den för arbetets övervakande tillsatta nämnden den 9 oktober 1920 en

redogörelse och anhöll i samband därmed i underdånighet om ytterligare uppskov ett

år med slutförandet av det givna uppdraget. Enligt nådigt brev den 8 april innevarande

år har Eders Maj:t funnit gott medgiva, att ifrågavarande undersökning

icke behövde slutföras tidigare, än att redogörelse för de vunna resultaten kunde

föreläggas 1922 års riksdag.

Under det senaste året har det huvudsakliga arbetet koncentrerats på den

mycket svårlösta frågan om bestämmandet av borrhålens avvikelser från den avsedda

riktningen, och, sedan en tillförlitlig metod härför blivit utarbetad under samarbete

med dels en av järnkontoret tillsatt kommitté och dels svenska diamantbergborrningsaktiebolaget,

har under året avvikelsen blivit bestämd i samtliga borrhål

i Kiirunavaara och Malmberget, där detta visat sig önskvärt och möjligt. Därjämte

har det i nämndens underdåniga skrivelse den 9 oktober 1920 omnämnda

borrhålet Kaptens III i Malmberget utförts till 285.3 4 meters längd samt i Kiirunavaara

en del smärre borrhål och orter drivits i syfte att få malmgränserna på

Sjötullens nivå bestämda. Slutligen hava omfattande kemiska undersökningar å de

av malm bestående borrkärnorna verkställts samt en detaljerad beskrivning utarbetats

över samtliga i Kiirunavaara utförda djupborrhål ävensom över de under nämndens

inseende drivna borrhålen i Malmberget.

Efterföljande utgör en kortfattad redogörelse över de utförda undersökningarna

i Malmberget och Kiirunavaara samt deras resultat. I

I Malmberget hava borrningar verkställts endast på de tre största malmförekomstema,

nämligen ''Välkommangruvans, Kaptenslagrets och Tingvallskullelagrets

(Sofiagruvan). Skälet härtill var, att för arbetet tillgängliga penningmedel ej medgåvo

en fullständigare undersökning av hela malmfältet och att det under sådana

förhållanden syntes lämpligare att underkasta de viktigaste malmerna en så långt

görligt var grundlig undersökning med avseende på djupgåendet m. m. medelst uppborrning

av profiler till större djup än att vid ett flertal fyndigheter utföra enstaka

kortare borrhål, -som för övrigt på grund av fyndigheternas oregelbundna

natur lätt kunde bliva missvisande.

I omstående tabell I lämnas en förteckning över samtliga på nämndens uppdrag

utförda borihål i Malmberget jämte viktigare data för desamma.

I Välkommangruvan har en fullständig profil uppborrats till 540 meters avvägning

medelst fyra borrhål av respektive 121.24, 269.20, 354.65 och 424.2 meters djup

s. 7 Kontrollera mot PDF

7

Kanyl. Maj:t.s proposition Nr 88.

och ansatta i eller utanför Välkommanstollen å 145.5 meters avv. Genom dessa borrningar

har konstaterats, att Välkommanmahnen fortsätter ned till och under 540

meters avv. eller, räknat efter donläget, en sträcka av minst 525 meter under den nuvarande

djupaste arbetsnivån å 145.5 meters avv. Fyndigheten visar sig i borrhålen

mer eller mindre starkt uppblandad med gneis- och granitinlagringar, men samma

är förhållandet även i dagen, vadan härutinnan någon väsentlig förändring ej inträtt

på djupet. Någon förändring i malmens kvalité har ej kunnat iakttagas på djupet.

Fyndighetens horisontala bredd utgör:

å 141 meters avv................................................ cirka 46 meter

» 220 » » .................... ........................... » 42 »

» 300 » > ................................................ » 49 *

* +40 v » »31

» 340 » » »19

Den minskning i mäktigheten, som profilen sålunda anger, torde ej obetingat

behöva betyda, att fyndigheten är på väg att utspetsa. Förhållandet kan bero på

en tillfällig förtryckning av fyndigheten, vars väggar även i dagen förete väsentliga

oregelbundenheter, eller därpa, att den till följd av fältstupning förskjutits i förhållande

till profilplanet, så att ett smalare parti av densamma på djupet inkommit

i detta. Denna fråga kan emellertid ej avgöras, så länge blott en enda profil

genom fyndigheten föreligger.

För undersökning av Kaptenslagret utfördes från en i hängandet indriven ort

å 389 meters avv. tvänne borrhål av respektive 183.14 och 492.5 meters djup. Det

första borrhålet genomgick mellan 468.0—482.i meters avv. samt mellan 507.o—

533.3 meters avv. tvänne svartmalmer av respektive 14 och 26.3 meters borrhålslängd,

det andra åter träffade först vid 330.7 meters borrhålsdjup — motsvarande 717

meters avv. — en smal svartmalmsrand om endast 2.6 5 meters borrhålslängd.

Denna starka avsmalning av fyndigheten i profilen torde dock ingalunda betyda,

att Kaptenslagret skulle taga slut på jämförelsevis ringa djup. Fyndigheten

har nämligen en mycket stark fältförskjutning mot väster, till vilken givetvis hänsyn

togs vid borrhålets utsättning. Emellertid visa senare mätningar av borrhålets

avvikelseriktning, att detsamma betydligt avvikit mot öster — vid 782 meters avv.

ligger det nära 48 meter öster om ansatspunkten — och sålunda i motsatt riktning

mot fältförskjutningen. Till följd härav har borrhålet kommit att gå på sidan om

fyndigheten och endast träffat själva spetsen av dennas fältliggande.

För att emellertid få visshet om, huru Kaptenslagret verkligen förhöll sig på

djupet, ansattes, sedan trafikaktiebolaget Grängesberg—Oxelösunds styrelse därtill

anslagit nödiga medel, ett nytt borrhål, Kaptens III, längst i väster å 320 meters

avv. från en där för ändamålet driven tvärort i hängandet. Detta borrhål, som

riktades mot nordväst med 763 lutning mot horisonten, träffade redan vid 92.7 5

meter motsvarande 408 meters avv. — fyndighetens hängvägg och gick sedan

på en sammanhängande längd av 142.7 5 meter i synnerligen rik svartmalm, vars

liggvägg nåddes vid 230.o meters borrhålslängd eller 568.o meters avv. Profilen, som

visserligen ej når något större djup, visar en betydande ökning av fyndighetens

bredd, en ökning, som dock möjligen endast är ett fältförskjutningsfenomen eller

till dels beror på, att profilen skär fyndigheten under sned vinkel. I alla händelser

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Kungl. May.ts proposition Nr 38.

visar det senast utförda borrhålet, att Kaptenslagret ingalunda synes tendera att

utspetsa på djupet.

Inom Tingvnllskullelugret har endast ett borrhål blivit utfört, ansatt cirka

150 meter från malmen i en å 153 meters avv. i hängandet om Sofiagruvan driven

ort. Borrhålet, som har en lutning av 65° mot horisonten och en längd av 276.9 4

meter, träffade fyndighetens hängande vid 287 och dess liggande vid 332 meters

avv., vadan fyndighetens längd i borrhålet utgör 50.4 5 meter. Ytterligare en svartmalm

av 9.2 meters borrhålslängd träffades mellan 359.0—368.4 meters avv. Profilen

genom borrhålet synes ge vid handen, att fyndigheten icke oväsentligt ökas i mäktighet

på djupet, men borrningen har nått alltför ringa djup för att något bestämt

uttalande härom skall kunna göras med ledning av detta enstaka borrhål.

Som av ovanstående framgår, äro de i Malmberget utförda borrningarna

jämförelsevis fåtaliga. En fullständig undersökning av detta gruvfält skulle emellertid

bli mycket omständlig och dyrbar, enär på grund av de talrika och spridda fyndigheterna

samt dessas oregelbundna natur ett stort antal borrhål skulle erfordras för vinnande av

en noggrannare kännedom om malmförhållandena på djupet. Genom de nu verkställda

borrningarna har dock visats, att de tre viktigaste malmförekomsterna sträcka

sig till avsevärt djup under nuvarande lägsta arbetsnivå och att malmens kvalitet

förblir oförändrad även på de största djup, som uppnåtts. Det huvudsakliga syftemålet

med undersökningarna i Malmberget är sålunda vunnet, och några ytterligare

borrningar därstädes torde under sådana förhållanden icke böra ifrågakomma.

De i Kiirunavaara under åren 1914—1921 utförda djupborrhålen äro angivna

i omstående tabell 2. Härjämte hava från Sjötunneln och från pallar i fältets sydligaste

del utförts kortare diamantborrhål till ett antal av 25 stycken med sammanlagt

2,128.6 9 5 meters längd i syfte att fastställa malmgränserna å och närmast

under Sjötunnelns nivå, således ungefär i höjd med Luossajärvis vattenyta.

Såsom i föregående berättelse anförts, äro djupborrhålen placerade i 8 vinkelrätt

mot strykningsriktningen lagda profilplan, fördelade efter fyndighetens längd

på en sträcka av cirka 3,000 meter. I dessa profiler har fyndighetens liggvägg träffats

på nedanstående maximidjup:

1 Borrhålet Oscar företer mycket stor avvikelse från utgångsriktningen; hade detsamma

gått rakt, skulle liggväggen hava träffats vid 508 meters avvägning eller 271 meter under I.uossajärvis

vattenyta.

Djup under Djup under Djup under

borrhålets fältets Luossajärvis

mynning noll-punkt vattenyta

meter meter meter

Zenobia-profilen ....

Max-profilen ........

Bismarck-profilen

Gregorius-profilen

Oscar-profilen .......

Hjalmar-profilen ...

John-profilen ........

Kunigunda-profilen

734.65 976.0 739.0

181.24 414.7 177.7

244.9 7 380.o 143.0

563.75 683.75 446.0

374.3 441.01 204.o1

547.9 668.0 431.o

367.5 465.0 228.0

453.94 552.0 315.o

s. 9 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:tu proposition Nr 38.

9

Härav lramgår, att i samtliga profiler malmlagret blivit genomgånget med

ett eller flera borrhål, men att endast tre borrhål hava ett djup av över 500 meter

samt att av dessa blott ett, Zenobia IT, nått djupare än 500 meter under Luossajärvis

vattenyta.

Anledningen till att borrningarna icke blivit utförda till ungefär samma nivå

i samtliga profiler är flerfaldig. Då nämnden år 1913 uppgjorde sitt arbetsprogram,

ansåg den sig på grund av de gällande priserna kunna räkna med, att det anslagna

beloppet skulle medgiva borrning till önskat djup med 2 å 3 borrhål i varje profil.

Härvid skulle först kortare borrhål ansättas närmare fyndigheten för fastställande

av dennas stupning till ledning vid ansättandet av de egentliga djupborrhålen. Sedan

dessa kortare borrhål utförts i profilerna Zenobia, Hjalmar, John och Kunigunda,

utsattes ytterligare ett borrhål i var och en av desamma på sådant avstånd från

fyndigheten, att de, med hänsyn till de genom föregående borrhåll utrönta stupningsförhållandena,

kunde beräknas komma att genomgå fyndigheten, innan de

nått den maximilängd av 600 meter, intill vilken borrningsbolaget förbundit sig att

under vissa i kontraktet angivna villkor utföra borrningen.

Härvid yppade sig dock den svårigheten, att de första, kortare borrhålen i

profilerna Hjalmar, John och Kunigunda företedde sådana avvikelser från utgångsriktningen,

att fyndighetens stupning kunde fastställas endast inom vissa gränser,

beroende av, åt vilket håll avvikelsen var riktad, vilket man vid den tiden ej ägde

möjlighet att bestämma. Under sådana förhållanden bjöd försiktigheten att ansätta

de nya borrhålen i dessa profiler så pass nära fyndigheten, att de även vid den

ogynnsammaste d. v. s. brantaste stupningen kunde beräknas genomgå malmen,

innan ovan angivna maximidjup överskridits. Såväl på grund härav som till följd

av variationer i stupningsförhåll andena på djupet, i vissa fall sannolikt också på

grund av förskjutningar av malmen genom förkastningar, träffades malmlagret på

mycket olika djup i de olika profilerna, såsom av tabell 2 framgår.

Vad beträffar Oscarprofilen iakttogs i borrhålet Oscar I en så stor avvikelse

från den avsedda lodräta riktningen, att utsättande av ett nytt borrhål i denna

profil var meningslös, innan avvikelsens riktning blivit fastställd. Åt prövandet av

föreslagna metoder och utarbetandet av en ny, användbar och tillförlitlig metod för

bestämmandet av denna avvikelse ägnades ett omfattande och tidsödande arbete,

som först innevarande år ledde till målet. Detta har varit orsaken till, att det

planerade borrhålet Oscar II icke blivit utfört, vilket är så mycket mera att beklaga,

som denna profil går över fyndighetens centrala del, där icke sådana oregelbundenheter

i malmens uppträdande iakttagits, vilka förekomma i norra och södra

delarna av fältet och där nödvändiggöra försiktighet såväl vid val av plats för

borrhål som vid tolkandet av borrningsresultaten.

I avvaktan på lösningen av avvikelsemätningsfrågan utfördes borrning i de

äldre borrhålen Max, Bismarck och Gregorius, vilka förut endast genomgått fyndighetens

hängande men nu fortdrevos genom malmen och in i liggandet.

En annan väsentlig orsak till de olika djup, vartill profilerna uppborrats,

är den, att nödiga penningmedel saknats till utförandet av en del från början avsedda

borrhål. Sedan de först kontrakterade 2,000 meter borrhål fullbordats, höjdes

borrpriset till följd av krigstidens fördyring till nära det dubbla, och även övriga

omkostnader, såsom för hantlangning, nödvändiga byggnader å borrplatserna m. m.,

ökades i lika eller högre grad. Därtill kom, att ovannämnda undersökningar över

Bihang till riksdagens protokoll 1222. 1 samt. 30 käft. (Nr 38.) 2

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Kungl. Maj:ts proposition Nr 38.

borrhålsavvikelserna drogo avsevärda och oförutsedda kostnader. På grund härav

visade det sig nödvändigt att vidtaga väsentliga inskränkningar i det ursprungliga

borrningsprogrammet, varigenom i ett flertal profiler de från början avsedda djupborrhålen

ej kommo till utförande, vilket vållat, att undersökningarna blivit i viss

mån ofullständiga.

I omstående tabell 3 anges de ungefärliga malmbredderna, uppmätta i gruvkartans

profiler, dels i dagen och å Sjötunnelns nivå, dels ock vid de avvägningar,

där fyndigheten övertvärats av djupborrhål.

Beträffande förhållandet emellan malmbredderna i dagen och å Sjötunnelns

nivå framgår av denna tablå, att malmbredden är oförändrad eller ökas ned till

Sjötunneln i samtliga profiler å norra hälften av fyndigheten ända till profil 74,

med undantag av profil 44, där dock minskningen är helt obetydlig, I södra delen

av fyndigheten åter visa profilerna, med undantag av nr 99-f-20 meter, en avsmalning

av fyndigheten ned till Sjötunneln. Att denna avsmalning dock torde vara

av rent tillfällig natur framgår av profil 81, där mellan dagen och Sjötunneln förekommer

en stark hopsnörning av malmen, som sedan åter hastigt vidgar sig nedåt,

ehuru den vid Sjötunnelns nivå ännu ej hunnit återtaga sin ursprungliga bredd.

Ännu tydligare bevisas detsamma av profil 78 (Johnprofilen), i vilken fyndigheten

å de övre nivåerna starkt avsmalnar men på djupet åter vidgas till större bredd

än i dagen.

Medan fyndigheten numera är i sina huvuddrag väl känd ned till Luossajärvis

yta, är kännedomen om densamma under denna nivå inskränkt till de upplysningar,

som de utförda djupborrhålen givit.

Dessa fördela sig som nämnt på 8 stycken profiler, av vilka Zenobiaprofilen

(borrhålen Fyndigheten 20 samt Zenobia I och II) ligger på södra stranden av

Luossajärvi, Maxprofilen (borrhålet Max) skär fyndigheten på norra sluttningen av

Vaktmästarens kulle och Bismarckprofilen (borrhålet Bismarck) mellan Gruvingenjörens

och Vaktmästarens kullar, medan Gregoriusprofilen (borrhålet Gregorius) går

rätt genom den senare och sålunda genom malmens bredaste del. Oscarprofilen

(borrhålet Oscar) skär fyndigheten i Bergmästarens kulle, och Hjalmarpvfilen (borrhålen

Hjalmar I och II) övertvärar det smala partiet mellan den förra och Landshövdingens

kulle, över vilken senare Johnprofilen (borrhålen John I och II) sträcker

sig. Längst i söder skär Kunigundaprofilen (borrhålen Kunigunda I och II) Professorns

kulle.

I Zenobiaprofilen anstår i dagen enligt äldre, närliggande borrhål uteslutande

malmbreccia, men i de nu utförda borrhålen uppträder även samlad och rik malm,

som alltmer ökas på djupet ända ned till borrhålet Zenobia II, som genomgår

fyndigheten på det betydande djupet av 550 — 739 meter under Luossajärvis yta.

Denna profil är av betydelse icke blott på grund därav, att den visar, att fyndigheten

fullt uppnår och vida överskrider de djup, till vilka malmtillgångarna i Kiirunavaara

förut plägat räknas, utan även därigenom, att den synes ådagalägga, att de

malmbreccior, som påvisats under Luossajärvi, möjligen på djupet övergå i brytvärd

malm.

I Maxprofilen, som endast uppnår i medeltal 160 meters djup under Luossajärvi,

har fyndigheten ungefär oförändrad bredd ned till borrhålet.

Ilismarckprofiim, som ej heller når något avsevärt djup, företer en betydande

avsmalning av fyndigheten, likaså Gregoriusprofilen, som är lagd å fyndighetens

s. 11 Kontrollera mot PDF

11

Kungl. Maj.ts proposition Nr :<H.

bredaste del och näst Zenobiaprofilen når det största djupet. Däremot anger Osrarprofilen

en ökning ned till 160 meter under Luossajärvi. Dä emellertid endast ett

borrhål förefinnes i vardera av dessa tre profiler, är det omöjligt att avgöra, huruvida

den konstaterade avsmalningen i de två första eller ökningen i den senare

profilen är av tillfällig eller bestående natur. Särskilt i Bismarckproiilen försvåras

för övrigt tolkningen av borrningsresultatet till följd av vissa oregelbundenheter i

dagen, där en bred gång av syenitporfyr genomsätter fyndigheten.

Hjalmarprofilen sträcker sig till betydande djup — omkring 400 meter under

Luossajärvi — och anger först eu ökning av fyndighetens bredd ned till Sjötunneln

men därefter eu rätt markerad avsmalning.

I Johnprofilen, som dock ej går djupare än omkring 180 meter under Luossajärvi,

är förhållandet omvänt, i det fyndigheten först avsmalnar ned till Sjötunneln

men sedan åter hastigt vidgas.

Kunigundaprofilen, nående till omkring 280 meter under Luossajärvi, anger

en avtagande malmbredd ned till första borrhålet, men därefter förblir bredden

konstant eller till och med ökar något ned till andra borrhålet.

I fråga om malmkvaliteterna hava undersökningarna givit vid handen, att

malmen i samtliga borrhål, även de djupaste, med hänsyn till järn- och fosforhalterna

och frihet från föroreningar är av samma höga kvalitet som i dagen. Liksom

där omväxla även mot djupet fosforrika och fosforfattiga partier, dock har i flertalet

profiler konstaterats en anmärkningsvärd ökning av fosforfattig malm. Detta

gäller icke blott norra delen av fyndigheten, där redan i dagen fosforfattig malm

brutits i vissa områden, utan jämväl den södra delen, där dylik malm förut är känd

endast i jämförelsevis underordnad mängd.

Av förestående redogörelse över de uppborrade djupprofilema framgår, att

kännedomen om fyndigheten på djupet, om ock betydligt vidgad genom de utförda

undersökningarna, dock ännu är rätt ofullständig och ojämn. Vissa profiler visa

ökning, andra åter minskning, och till följd av de olika djup, till vilka de sträcka

sig, och det fåtal borrhål, som på grund av ovan anförda förhållanden utförts,

är det omöjligt att med bestämdhet avgöra, huruvida fyndigheten i sin helhet

tenderar att öka eller minska eller om den förblir konstant ned till 500 meter

under Luossajärvi eller det djup, som tydligen avsetts i riksdagens direktiv. Några

tillförlitliga kvantitetsberäkningar ned till sagda djup kunna under sådana förhållanden

icke utföras, så mycket mer som det ännu ej kan anses bevisat, att de brecciapartier,

som genom magnetiska mätningar och äldre borrhål visats anstå under

Luossajärvi, verkligen på djupet övergå i brytvärd malm, såsom Zenobiaprofilen

synes antyda. Slutligen är fyndighetens sydligaste del mycket ofullständigt undersökt,

varjämte frågan om den fosforfattigare malmens uppträdande på djupet tarvar

ytterligare belysning.

De borrningar, som för fyndighetens ytterligare undersökning skulle vara i

hög grad önskvärda, äro i första hand:

l:o ett borrhål i Kunigundaprofilen, längd .................................... cirka 650 meter

2:o ett borrhål i Oscarprofilen, längd .......................................... » 700 »

3:o två eller flera borrhål från isen på Luossajärvi för utrönande

av utsträckningen av den i Zenobiahålen träffade malmen,

längd tillsammans ....................................................................... » 650 »

Summa cirka 2,000 meter.

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Kungl. Maj:ts proposition Nr 38.

I andra hand önskvärda äro:

l:o fortsättning av borrhålet Konon

2:o ett nytt borrhål i Bismarckprofilen .

3:o ett nytt borrhål i N apoleonprofilen ..

cirka 200 meter

» 400 »

» 400 »

Summa cirka 1,000 meter.

Sedan trafikaktiebolaget Grängesberg—Oxelösund låtit meddela nämnden,

att dess styrelse, under förutsättning av Eders Maj:ts medgivande till fortsatta

undersökningar, beslutat till de ytterligare undersökningar i Kiirunavaara, som

nämnden kan finna behövliga, ställa till förfogande ett belopp av intill högst 200,000

kronor, får nämnden i underdånighet anhålla om tillstånd till verkställande, i den

omfattning, som det anslagna beloppet kan medgiva, av ovan angivna borrningar

eller eventuellt andra, som under arbetets gång kunna befinnas önskliga, och att

för sådant ändamål fullgörandet av det nämnden givna uppdraget måtte få uppskjutas

så lång tid, som erfordras för de ifrågasatta borrningarnas utförande och

resultatens bearbetning, vartill beräknas åtgå omkring två år, räknat från tiden

för arbetets igångsättande.

Stockholm den 30 november 1921.

Underdånigst

WALFR. PETERSSON.

Hjälmar Lundbohm.

Erik Malm.

s. 13 Kontrollera mot PDF

Kanal. Maj:ts proposition Nr 38.

13

Tabell 1.

Förteckning1 och data & borrhål, utförda för djupunderuökningcn i Malmberget ären 1914—1821.

Ansatspunktens

Borrhålets

Total

Borrlängd

inom

fyndig-

heten

Avvägning å borr- hålets skärnings- punkter med

Borrhålets benämning

koordinat er

Avväg-

ansats-

riktning

borrlängd

meter

h äng- väggen

meter

ligg-

väggen

meter

1 .

I

X

Y

ning

meter

meter

1

i Tingsvallskulle I1.....................

+ 749.5

+ 1,350.0

153.0

65° X.

276.94

3 50.4 5

3 9.20

287.0

359.0

332.0

368.4

Kaptenslagret I........................

—1,031.7

+ 1,086.7

389.2

Vertikalt

183.14

2 14.10

2 26.30

468.0

507.0

482.1

533.8

Kaptenslagret II .....................

—l,127.s

+ 1,066.0

388.5

D.o

492.50

2.65

717.4

720.0

i Kaptenslagret III .....................

— 1,080.2

-f- 898.2

320

70° NV.

285.3 4

142.7 5

408.2

568.0

Välkommen I...........................

+ 357.8

—1,284.2

145.2

45° 10'' NO.

129.24

32.3 5

205.4

230.6

| Välkommen II ........................

+ 254.7

—1,392.3

145.5

43° 50'' NO.

269.20

39.95

289.0

318.0

! Välkommen III ........................

+ 251.2

—1,395.4

145.5

Vertikalt

354.6 5

29.35

428.8

457.0

1 Välkommen IV.......................

+ 165.2

—1,475.1

145.7

D:o

424.20

I6.0

531.6

547:o

Summa borrmeter för djupundersökningon 2,415.21

1 Ansatt i »Ort 54» i Sofiagruvan. 2 Tvänne paralleller.

Tabell 2.

Förteckning och data å borrhål, utförda för djupundersökningen i Kiirunayaara åren 1914—1921.

Borrhålets •

benämning

Ansatspunktens

Borr-

hålets

ansats-

rikt-

ning

Total

borr-

längd

meter

Därav

på

nämn-

dens

upp-

drag

borrade

meter

Borr-

längd

inom

fyndig-

heten

meter

Borrhålets skär

hängväggen

oingspunkt med

liggväggen

allmän

avväg-

ning

meter

djup

under

Luossa-

järvis

yta

meter

djup

under

Luossa-

järvis

yta

meter

koordinater

Avväg-

ning

meter

allmän

avväg-

ning

meter

X

Y

""

Fyndigheten 20

+ 367.6

— 853.5

240.4

60° V.

80.41

80.41

7.76

291.0

54.0

297.4

60.4

Zenobia I ......

+ 324.8

— 732.6

239.5 5

Verti-

kalt

371.1

73.2

113.46

486.0

249.0

592.6

355.6

Zenubia II ......

+ 277.3

— 600.7

244.2

D:o

847.1

847.1

191.55

787.0

550. o

976.0

739.0

Max...............

— 171.6

— 844.7

230.49

D:o

229.53

76.5

31.21 381.5

144.5

414.7

177.7

Bismarck ......

— 726.8

—1,106.9

135.02

D:o

255.45

80.4i

74.0

306.0

69.0

380. o

143.0

! Gregorius ......

— 989.1

—1,095.2

120.7 5

D:o

609.S4

279.7 9

195.01 489.5

252.5

683.0

446.0

| Oscar ............

—1,319.2

—1,189.4

103.26

D:o

403.77

403.7 7

135.74

332.5

9o. o

441.0

204. o

i Hjalmar I ......

—1,802.6

—1,488.7

84.94

D:o

275.83

148.71

141.05

208. o

29.0

348.0

111.0

I Hjälmar II......

—1,889.0

—1,238.4

122.6 5

D:o

603.95

603.95

59.8

608. o

371.0

668.0

431.0

;John I............

—2,143.4

—1,584.6

82.2 6

D:o

263.5 2

94.5

76.54

249.0

12.0

324.0

87.0

j John II .........

—2,173.0

—1,479.7

101.19

D:o

450.33

450.38

117.15

352.0

115.0

465.0

228.0

Kunigunda I ...

—2,533.8

—1,594.9

89.48

D:o

339.1

115.7 2

72.5

305.0

68.0

377.5

140 5

j Kunigunda II...

-2,582.5

—1,453.3

99.01

| D:o

471.6 3

471.63

76.li

: 472.0

235.0

552.0

315.0

Summa borrmeter för djupundersökningen 3,726.02

Bihang till riksdagens protokoll 1322. 1 samt. 30 käft. (Nr 38.)

Anmärk
ningar
-

(Fortsatt

häldre borrhål

D:o

d:o

D:o

d:o

D:o

d:o

D:o

d:o

D:o

d:o

D:o

d:o

3

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Kungl. Maj:ts proposition Nr 38.

Tabell 3.

Fyndighetens horisontala bredd.

Profil

i dagen

meter

å

tunnel-

nivån

meter

å

300

m. arv.

meter

å

400

m. avv.

meter

å

500

! m. avv.

1 meter

å

600

m. avv.

meter

& •

900

m. avv.

meter

25 + 40 Zenobia

0

0

.

|

62

78

36 Max ............

30

30

30

_

_

37 + 19 ............

63

63

—

—

_

41.....................

87

95

j -

—

_

_

_

42.....................

100

100

—

—

_

_

42 + 20 ...........

88

98

1

44.....................

100

98

_

_

46.....................

105

108

—

—

_

_

48 Bismarck ......

—

100

80

—

_

_

50..-...................

105

no

—

—

_

52 + 40 Gregorius

185

—

_

—

—

106

58.....................

96

121

—

_

_

59 + 38 Oscar ...

114

—

—

139

_

_

62....................

106

112

_

—

_

_

63.....................

68

96

—

—

_

1

69.....................

65

96

—

—

_

70.....................

75

96

—

—

_

•

71 Hjalmar ......

74

102

- »

—

—

55

72.....................

57

107

—

—

_

_

73.....................

45

119

—

_

_

74.....................

70

73

—

—

_

75.....................

72

—

—

—

_

76.....................

70

60

—

_

_

78 John ............

73 |

51

60 j

90

_

81.....................

66

50

— j

—

_

84.....................

108

•

_ I

_

85+17 Kunigunda

118

—

77

—

78

87 ....................i

109

81

- !

_

_t

— 1

89.....................|

99

_ I

_

89 + 20 ............1

34

38 1

—

— i

_ 1

__

STOCKHOLM, ISAAC MARCDS’ BOKTRYCKKRI-AKTIKBOLAG, 1922.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.