Sök i Ratio Lex

Med förslag till förordning om rått att vid taxering för inkomst åtnjuta avdrag för erlagd byggnadsskatt

1922-02-03 · 4 sidor, varav 4 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,4 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 4 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1922:47, Med förslag till förordning om rått att vid taxering för inkomst åtnjuta avdrag för erlagd byggnadsskatt

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:tu proposition Nr 47.

1

Nr 47.

Kungl. Maj:ts proposition till riksdagen med förslag till förordning

om rått att vid taxering för inkomst åtnjuta

avdrag för erlagd byggnadsskatt, given Stockholms slott

den 3 februari 1922.

Under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet över

linansärenden för denna dag vill Kungl. Maj:t föreslå riksdagen att antaga

härvid fogade förslag till förordning om rätt att vid taxering för

inkomst åtnjuta avdrag för erlagd byggnadsskatt.

GUSTAF.

F. V. Thorsson.

Bihang till riksdagens protokoll 1922. 1 samt. 39 höft. (Nr 47).

1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Kungl. Maj:ts proposition Nr 47.

Förslag

till förordning om rätt att vid taxering för inkomst åtnjuta avdrag för

erlagd byggnadssätt.

Härigenom förordnas som följer:

Envar, som erlagt byggnadsskatt jämlikt förordningen den 19

november 1920, vare berättigad att vid taxering enligt gällande bevillningsförordning

och förordning om inkomst- och förmögenhetsskatt av

inkomst av fast egendom eller av rörelse eller yrke åtnjuta avdrag för

byggaadsskattens belopp såsom omkostnad för den fasta egendomen

eller för rörelsen eller yrket.

Denna förordning träder i kraft dagen efter den, då förordningen,

enligt å densamma meddelad uppgift, från trycket utkommit i Svensk

författningssamling.

s. 3 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition Nr 47.

3

Utdrag av protokollet över finansärenden, hållet inför Mans Majs

Konungen i statsrådet å Stockholms slott den 3 februari 1922.

Närvarande:

Statsministern och ministern för utrikes ärendena Branting, statsråden

Lindqvist, Thorsson, Olsson, Sandler, Nothin, Svensson, Hansson,

Åkerman, Linders, Schlyter, Örne.

Chefen för finansdepartementet, statsrådet Thorsson anför:

I skrivelse den 15 juni 1917, nr 361, anförde riksdagen bland

annat:

Genom förordning den 17 juni 1916 om tonnageavgift hade rederinäringen

för samma år pålagts en avsevärd extra avgift till det allmänna.

Vid avgivande av deklarationer hade vederbörande ställts inför

frågan om rätten att vid beräkningen av den beskattningsbara inkomsten

avdraga erlagd tonnageavgift. Bland taxeringsmyndigheterna torde

meningarna vara delade om befogenheten av sådant avdrag. På vissa

håll syntes man vilja likställa tonnageavgiften med vanliga kronoutskylder,

som ju icke finge avdragas beträffande vare sig bevillningstaxeringen

eller taxeringen till inkomst- och förmögenhetsskatt. Utan

att ingå på någon tolkning av gällande lag hölle riksdagen före, att i

varje fall billigheten krävde, att tonnageavgiften betraktades som en

driftskostnad för rörelsen eller, för att begagna uttryckssättet i 11 §

2 mom. bevillningsförordningen och 9 § förordningen om inkomst- och

förmögenhetsskatt, en utgift för inkomstens förvärvande och bibehållande.

Enligt stadgad praxis både till sådana utgifter hänförts skogsaccis,

sockerskatt, maltskatt, avgift för tillverkning och försäljning av brännvin

in. fl. dylika avgifter till det allmänna, pålagda viss näringsverksamhet.

Det syntes icke motiverat att behandla tonnageavgiften annorlunda.

Efter att även hava berört de särskilda förhållanden, som uppkomme

på grund av att taxeringsnämndernas arbete för året redan avslutats,

anhöll riksdagen slutligen, att Kungl. Maj:t ville snarast möjligt

utfärda en förordning om rätt att vid taxering för inkomst åtnjuta avdrag

för erlagd tonnageavgift.

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Kungl. Maj:ts proposition AV 47.

Enligt vad jag försport, lär en liknande tvekan, som år 1917 påpekats

beträffande tonnageavgiften, nu vara rådande angående frågan,

huruvida och i vilken mån byggnadsskatt, som erlagts jämlikt förordningen

den 19 november 1920 (nr 765), skall få avdragas vid taxeringen.

Då det synts mig, att förhållandena härvidlag äro i huvudsak likartade

med dem, som gällde beträffande tonnageavgiften, har jag låtit inom

finansdepartementet, utarbeta ett förslag till förordning om rätt att vid

taxering för inkomst åtnjuta avdrag för erlagd byggnadsskatt. Över

detta förslag har yttrande inhämtats från kammarrätten, som framställt

en anmärkning av företrädesvis formell natur, men i övrigt lämnat förslaget

utan erinran. Den av kammarrätten framställda anmärkningen

har föranlett viss omarbetning av förslaget.

Föredragande departementschefen uppläser därefter ett förslag till

förordning om rätt att vid taxering för inkomst åtnjuta avdrag för erlagd

byggnadsskatt och hemställer, att förslaget måtte i proposition

föreläggas riksdagen.

Denna av statsrådets övriga medlemmar biträdda

hemställan behagar Hans Maj:t Konungen bifalla och

förordnar, att proposition av den lydelse, bil. vid detta

protokoll utvisar, skall avlåtas till riksdagen.

Vid protokollet:

B. E. Brimberg.

STOCKHOLM, ISAAC MARCU8 BOKTRYCKERI-AKTIEBOLAG, 1922.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

2 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (2)

2 kopplingar.

  1. Rskr. 1922:37 Skrivelse till Konungen, i anledning av Kungl. Maj:ts proposition med förslag till förordning om rätt att vid taxering för inkomst åtnjuta avdrag för erlagd byg s. 4 i texten
  2. BevU 1922:4 Betänkande, i anledning av Kungl. Maj:ts proposition med förslag till förordning om rätt att vid taxering för inkomst åtnjuta avdrag för erlagd byggnadsskatt. a1 i texten