Sök i Ratio Lex

Angående inlösen av en fastighet i den s. k. Djurgårdsstaden

1922-02-03 · 4 sidor, varav 4 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 4 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1922:50, Angående inlösen av en fastighet i den s. k. Djurgårdsstaden

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj;ts Proposition Nr 50.

1

Nr 50.

Kungl. Maj:ts proposition till riksdagen angående inlösen

av en fastighet i den s. k. Djurgårdsstaden; given Stockholms

slott den 3 februari 1922.

Kungl. Maj:t vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av

statsrådsprotokollet över försvarsärenden för denna dag, föreslå riksdagen

att bifalla det förslag, om vars avlåtande till riksdagen föredragande

departementschefen hemställt.

GUSTAF.

P. Albin Hansson.

Utdrag av protokollet över försvarsärenden, hållet inför Hans

Maj:t Konungen i statsrådet å Stockholms slott den

3 februari 1922.

Närvarande:

Statsministern och ministern för utrikes ärendena Branting, statsråden

Lindqvist, Thorsson, Olsson, Sandler, Nothin, Svensson,

Hansson, Åkerman, Linders, Schlyter, Orne.

Departementschefen, statsrådet Hansson anför:

Genom avtal den 12 mars 1917 mellan kronan och Stockholms

stad försålde staden till kronan bland annat ett område i den s. k.

Djurgårdsstaden, omfattande tomter, gatumark och utfyllniugar i saltsjön.

Bihang till riksdagens protokoll 1922. 1 sand. 4.2 käft. (Nr 50.)

231 22

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Kungl. Maj:ts Proposition Nr 50.

Genom förvärvet av nämnda område avsågs från kronans sida bland

annat att bereda möjlighet för en förflyttning till området av nuvarande

varvsanläggningar å Skeppsholmen eller Galärvarvet. Avtalet i fråga

innefattade tillika överlåtelse å kronan av staden tillkommande förköpsrätt

till vissa amiralitetskrigsmanskassan förut tillhöriga tomter i Djurgårdsstaden,

däribland tomten nr 5, efter 1810 års nummerordning, i

kvarteret Kyrkogården.

Nämnda avtal, vilket godkändes av 1918 års lagtima riksdag, är

såsom bilaga fogat vid propositionen nr 102 till samma riksdag.

Fråga har nu uppkommit om begagnande av omförmälda förköpsrätten

till tomten nr 5 i kvarteret Kyrkogården.

Denna tomt, vilken är belägen å fri grund, är på tre sidor omsluten

av det ägoområde, som genom meranämnda avtal inköpts av

kronan. Dessa tre sidor gränsa, den norra till Bergsgränden, den västra

till tomten nr 4 i samma kvarter och den södra till Östra Varvsgatan.

Med sin återstående, östra sida gränsar tomten till Breda gatan, vilken

tillhör Stockholms stad. Å tomten, som innehåller en areal av 238,8

kvadratmeter, äro uppförda ett trähus i två våningar samt diverse uthus.

Huvudbyggnaden innehåller 9 lägenheter om tillhopa 18 eldstäder.

Fastigheten, å vilken lagfart den 19 augusti 1918 meddelats sterbhusdelägarna

efter änkan Regina Vilhelmina Jonsson, född Persdotter, är

för år 1919 taxeringsvärderad till 38,000 kronor.

Bemälda sterbhusdelägare hembjödo under år 1919 i skrivelse till

varvschefen vid flottans station i Stockholm ifrågavarande fastighet till

inköp av kronan för en köpeskilling av 45,000 kronor, vilket belopp

de senare förklarade sig vilja nedsätta till taxeringsvärdet eller 38,000

kronor. I skrivelse till varvschefen den 15 oktober 1919 meddelade

emellertid marinförvaltningen, att ämbetsverket icke funne framställningen

föranleda någon ämbetsverkets åtgärd.

Genom preliminärt köpekontrakt av den 26 april 1921 har handlanden

Axel Ofverstén i Stockholm av bemälda sterbhusdelägare inköpt

ifrågavarande fastighet för en köpeskilling av 34,500 kronor, vilken

skulle gäldas sålunda, att köparen övertoge betalningsansvaret för i

fastigheten intecknad gäld å 14,500 kronor samt erlade återstoden,

20,000 kronor, kontant.

Sedermera har Överstén i skrivelse den 10 maj 1921 till direktionen

över amiralitetskrigsmanskassan (numera benämnd flottans pensionskassa),

under hänvisning till berörda köpekontrakt, hembjudit fastigheten

till inlösen under anhållan tillika, att, därest lösningsrätten icke begagnades,

fastigheten måtte överlåtas å honom.

s. 3 Kontrollera mot PDF

3

Kungl. Maj:ts Proposition Nr 50.

Med skrivelse den 29 september 1921 har marinförvaltningen till

Kungl. Maj:t överlämnat till ärendet hörande handlingar.

I yttrande till marinförvaltningen över det av Översten gjorda

hembudet har varvschefen vid flottans station i Stockholm anfört, att det

av kronan nu innehavda markområdet i Djurgårdsstaden otvivelaktigt

skulle genom inlösen av här ifrågavarande fastighet ökas i värde, och

syntes det dessutom böra vara för kronan angeläget att, för möjliggörande

av ett framtida planenligt utnyttjande av området i dess helhet,

detsamma bleve så vitt möjligt oberört av privata intressen. Det begärda

priset å egendomen, som tidigare hembjudits kronan för inlösen

och år 1919 haft ett taxeringsvärde av 38,000 kronor, hade nu från

45,000 kronor nedgått till 34,500 kronor, varav kontant erfordrades

blott 20,000 kronor, som utan svårighet kunde tagas från Stockholms

varvs byggnadsfond.

Då synnerligen stora skäl förelåge för att kronan nu borde göra

sin lösenrätt gällande och förvärva fastigheten i fråga, finge varvschefen

tillstyrka det gjorda hembudets antagande.

För egen del har marinförvaltningen i sin berörda skrivelse den 29

september 1921 anfört, att ifrågavarande fastighet hade inköpts från

dåvarande amiralitetskollegium den 18 januari 1769, och hade vid upplåtelsen

stadgats, att tomten överläts »med det förbehåll, att om ägendomen

med dess åbyggnad framdeles vidare skulle gå till försäljning,

densamma då förut bör Amiralitetskrigsmankassan hembjudas, som alltid

äger preference till lösen emot ärläggande af hwad en annan derföre

biuder».

Sedermera hade förköpsrätten till fastigheten övergått till Stockholms

stad och från staden, enligt villkoren i avtal om vissa markbyten

m. m. den 12 mars 1917 mellan kronan och staden, till Kungl. Maj:t

och kronan.

Aven marinförvaltningen ansåge, att kronan borde inlösa den hembjudna

fastigheten till det pris, som Öfverstén därför bjudit. Det

måste betraktas som önskvärt att få kronans olika markområden på

södra Djurgården såvitt möjligt samlade till ett helt, vilket icke kunde

ske utan förvärvande av mellanliggande områden. För områdets likviderande

syntes Stockholms varvs byggnadsfond böra tagas i anspråk.

Som emellertid denna fond icke utan riksdagens samtycke torde kunna

användas till andra ändamål än riksdagen redan medgivit och som

funnes återgivna i reglemente för byggnadsfonden den 26 september

1919, torde frågan böra föreläggas riksdagen.

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Departements
chefen.

Kungl. Maj:ts Proposition Nr 50.

På grund härav hemställde- marinförvaltningen, att Kungl. Maj:t

måtte föreslå riksdagen medgiva, att av Stockholms varvs byggnadsfond

finge användas ett belopp av 34,500 kronor till förvärvande åt

kronan av ifrågavarande fastighet.

Såsom av den lämnade redogörelsen framgår, är ifrågavarande

fastighet på alla sidor utom en omsluten av det ägoområde, kronan

inköpt genom avtalet den 12 mars 1917. Oavsett det sätt, varpå

nämnda ägoområde i framtiden må vinna användning, torde därför förvärvande

av fastigheten i fråga medföra en under alla förhållanden

önskvärd avrundning av kronans ägovälde, vilken, såsom varvschefen

framhållit, även torde giva ökat värde åt det i kronans ägo redan befintliga

området. Vid dessa förhållanden och då den köpeskilling,

34,500 kronor, varom övei-enskommits i det till grund för hembudet

liggande köpekontraktet om fastigheten, icke synes oskälig, tvekar jag

ej att tillstyrka, att, med begagnande av förköpsrätten, fastigheten inlöses

av kronan.

Marinlörvaltningen har föreslagit, att medel för ändamålet skulle

beredas från Stockholms varvs byggnadsfond. Rörande tillkomsten av

denna fond och villkoren för dess användande tillåter jag mig hänvisa

till den i propositionen nr 44 till 1921 års riksdag (sid. 2 och 3) härutinnan

lämnade redogörelse. Då, enligt mig lämnad uppgift, å fonden

finnes disponibelt ett belopp av 305,000 kronor, torde hinder icke möta

att av fondens medel bestrida kostnaderna för inlösen av fastigheten.

Härtill erfoidras emellertid, såsom framgår av nämnda redogörelse,

riksdagens medgivande.

Jag hemställer alltså, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen

medgiva,

att för inlösen av fastigheten nr 5, efter 1810 års nummerordning,

i kvarteret Kyrkogården i den s. k. Djurgårdsstaden må från Stockholms

varvs byggnadsfond tagas i anspråk ett belopp av högst 34,500

kronor.

Till denna av statsrådets övriga ledamöter biträdda

hemställan behagar Hans Maj:t Konungen

lämna bifall samt förordnar, att proposition av den

lydelse, bilaga till detta protokoll utvisar, skall avlåtas

till riksdagen.

Ur protokollet:

Eric Baad-Heimer.

Stockholm, K. L. Beckmans Boktryckeii, 1922

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. Rskr. 1922:157 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Majds proposition angående inlösen av en fastighet i den s. k. Djurgårdsstaden. a1 i texten