Sök i Ratio Lex

Kungl. Maj:ts proposition Nr 64

1922-02-10 · 5 sidor, varav 5 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 5 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1922:64, Kungl. Maj:ts proposition Nr 64

Dokumentets text

s. 7 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition Nr 64.

7

Nr 64.

Kungl. Maj:ts proposition angående täckande av brist vid professorn

N. H. Nilsson-Ehles institution för ärftlighetsforskning; given

Stockholms slott den 10 februari 1922.

Kungl. Magt vill härmed, under åberopande av bifogade utdrag

av statsrådsprotokollet över jordbruksärenden för denna dag, föreslå

riksdagen att bifalla det förslag, om vars avlåtande till riksdagen föredragande

departementschefen hemställt.

GUSTAF.

Sven Linders.

Utdrag av protokollet över jordbruksärenden, hållet inför Hans Maj:t

Konungen i statsrådet å Stockholms slott den 10 februari 1922.

Närvarande:

Statsministern och ministern för utrikes ärendena Branting, statsråden

Lindqvist, Thorsson, Olsson, Sandler, Nothin, Svensson, Hansson,

Åkerman, Linders, Örne.

Chefen för jordbruksdepartementet, statsrådet Linders anför:

Jämte det 1917 års riksdag anvisade anslag för inrättande av en

personlig professur i ärftlighetslära vid universitetet i Lund för professorn

Nils Herman Nilsson-Ehle medgav riksdagen på särskild framställning

av Kungl. Magt (prop. nr 182, skrivelse nr 333) dels att av

uppkommande vinst å rörelsen vid Alnarps egendom finge användas ett

belopp av högst 73,000 kronor till uppförande å egendomen tillhörig

mark av en institutionsbyggnad med nödig utrustning för professorn

Nilsson-Ehles ärftlighetsforskning, med rätt för Kungl. Maj:t

att, i den mån så funnes erforderligt, härtill förskottsvis av tillgängliga

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Kungl. Maj:ts proposition Nr 64.

statsmedel anvisa nödigt belopp mot ersättande av framdeles inflytande

vinstmedel från nämnda egendom, dels ock att årligen från institutionens

trädande i verksamhet finge för bestridande av utgifter vid densamma

av Alnarps egendoms medel utgå ett belopp av högst 3,500

kronor.

Vidare har 1919 års riksdag med bifall till Kungl. Maj:ts därom

gjorda framställning medgivit (prop. nr 27, skrivelse nr 156) dels att

av uppkommande vinst å rörelsen vid Alnarps egendom finge användas

ett belopp av högst 8,650 kronor till uppförande å egendomen tillhörig

mark av en för professorn Nilsson-Ehles institution för ärftlighetsforskning

avsedd lada, med rätt för Kungl. Maj:t att, i den mån så funnes

erforderligt, härtill förskottsvis av tillgängliga statsmedel anvisa nödigt

belopp mot ersättande av framdeles inflytande vinstmedel från nämnda

egendom, dels ock att för bestridande av utgifter vid nämnda institution

finge av Alnarps egendoms medel utgå under år 1919 högst 7,000 kronor

och därefter årligen högst 6,000 kronor.

I skrivelse den 9 juni 1921 har nu nämnda instituts styrelse

under åberopande av en av professorn Nilsson-Ehle i ämnet gjord framställning

anfört, att sistnämnda belopp under 1920 på grund av stegrade

utgifter för dyrtidstillägg åt institutionens fasta biträde, för arbete och

för uppvärmning visat sig otillräckligt och överskridits med sammanlagt

3,128 kronor 16 öre.

Professorn Nilsson-Ehle har i sin berörda framställning uttalat,

att det icke skulle hava varit möjligt att hålla utgifterna inom ramen

för det för ändamålet tillgängliga beloppet utan en högst väsentlig inskränkning

i den ursprungliga planen för ifrågavarande försöksverksamhet

såväl vad beträffade det vetenskapliga forskningsarbetet, som

ock ifråga om den praktiska växtförädlingen och försökens användande

i undervisningens tjänst för studerande i Lund och vid Alnarp. Han

har jämväl framhållit behovet av ökade medel för 1921 och kommande

år.

Institutets styrelse har betonat vikten av att den av professorn

Nilsson-Ehle påbörjade förädlingsverksamheten fortsättes enligt uppgjord

plan. För sådant ändamål har styrelsen ansett det årliga anslagsbeloppet

böra höjas till 10,000 kronor. Styrelsen har hemställt, att Kungl. Maj:t

täcktes av Alnarps egendoms avkastning anvisa dels till täckande av

under 1920 uppkommen brist vid professorn Nilsson-Ehles institution

för ärftlighetsforskning ett belopp av 3,128 kronor 16 öre och dels till

bestridande av utgifterna vid -sagda institution för 1921 och framdeles

ett belopp av 10,000 kronor årligen.

s. 9 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition Nr 64.

9

I ärendet hava infordrade utlåtanden avgivits den 2 augusti 1921

av statskontoret och den 17 september 1921 av lantbruksstyrelsen.

Statskontoret har förklarat sig anse, att den brist, som uppkommit

1920 och beräknades för 1921, borde efter inhämtande av riksdagens

medgivande täckas av från Alnarps egendom inflytande medel

samt vidare anfört.

Yad anginge frågan om höjande av det för institutionen avsedda anslaget

från 6,000 till 10,000 kronor, syntes det statskontoret visserligen kunna ifrågasättas,

om icke höjningen med hänsyn till numera inträffat prisfall skulle kunna

något begränsas, men ansåge sig likväl statskontoret, med hänsyn till vad i ärendet

anförts rörande bedrivandet av försöksverksamheten vid institutionen, icke böra

framställa något förslag i detta hänseende. Det förhöjda understöd, som kunde

komma att beviljas, syntes böra utgå från och med 1922.

Lantbruksstyrelsen har i sitt utlåtande anfört följande.

Styrelsen ansåge ifrågavarande forskningsverksamhet vara av sådan betydelse,

att någon inskränkning däri ej borde ske. En avsevärd del av omkostnaderna

för verksamheten eller cirka 3,000 kronor avsåge ersättning för dagsverken,

vilka enligt vad lantbruksstyrelsen inhämtat utgjordes av Alnarps egendom samt

debiterades, vad mansdagsverken beträffade, till det vid nämnda egendom bokförda

medelpriset för dylika dagsverken och för kvinnlig arbetskraft till självkostnadspris.

Emot denna anordning syntes intet vara att invända. Enligt vad lantbruksstyrelsen

kunnat finna, vore samarbetet mellan Alnarps egendom och berörda försöksverksamhet

således lämpligt anordnat. Då emellertid den brist, som uppstått under

1920, endast uppginge till 3,128 kronor 16 öre och det med hänsyn till stigande

penningvärde syntes antagligt, att utgifterna för ifrågavarande försöksverksamhet för

kommande år skulle kunna hållas inom samma gränser som under 1920, funne

styrelsen sig böra instämma i statskontorets förslag, dock vad 1922 och följande

år beträffade endast i så måtto, att styrelsen tillstyrkte, att under varje år högst

9,000 kronor av från Alnarps egendom inflytande medel finge tagas i anspråk för

ifrågavarande ändamål.

Institutets styrelse har vid framställningen fogat ett utdrag ur

Alnarps egendoms räkenskaper för 1920 avseende ärftlighetsinstitutionens

konto. Senare har från styrelsen infordrats liknande utdrag för 1921.

Dessa utdrag utvisa, att egendomens utgifter för institutionen utgjort:

1920 1921

Avlöning till biträde inklusive dyrtidstillägg.......... kr. 3,201.91 2,570.70

Omkostnad för skötsel av försöksjorden kr. 3,263.73 5,634.05

efter avdrag av värdet å skörd » 1,247.76 » 2,015.97 l,193.os 4,441.oo

Elektrisk energi ..................................................... » 180.30 162.60

Bränsle .................................................................... » 2,950.oo 1,645.oo

Frakter, inventarier, byggnadsunderhåll och gödsel » 779.98 673.53

eller alltså nettoutgifter för institutionen kr. 9,128.16 9,492.83.

Bihang till riksdagens protokoll 1922. 1 samt. 54 höft. (Nr 63—64.) 2

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Kungl. Maj:ts proposition Nr 64.

Departements

chefen.

Till jämförelse härmed må återgivas följande beräkningar, som

lågo till grund för anslagen vid 1917 och 1919 års riksdagar.

1917

1919

Avlöning till fast biträde ...................................

.........................kr.

1,200

2,200

Omkostnad för skötsel av försöksj orden ...........

......................... »

1,100

1,800

Underhåll av byggnader ......................................

......................... »

300

500

Uppvärmning och belysning ...............................

......................... »

600

2,000

Diverse utgifter.......................................................

.......................... »

300

500

Summa kr.

3,500

7,000.

Såsom förut angivits har anslaget utgjort 7,000 kronor endast för

1919 men därefter 6,000 kronor årligen.

Från Alnarps egendom har erhållits denna beräkning för 1922.

Avlöning till biträde inklusive dyrtidstillägg ............kr. 2,400

Arbetskostnad.................................................................... » 4.900

Uppvärmning och belysning............................................ » 1,550

Underhåll av byggnader ................:............................... » 300

Diverse utgifter................................................................ » 150

Summa kr. 9,300.

Under framhållande av värdet av professorn Nilsson-Ehles vid

ifrågavarande institution bedrivna forskningsarbete tillstyrker jag, att

1920 och 1921 uppkommen brist täckes på sätt myndigheterna föreslagit.

Vad angår beloppet av anslaget för innevarande och kommaude

år, så framgår av räkenskapsutdragen, att överskridandet orsakats av

höjda arbets- och bränslepris. Med hänsyn till nedgången av dessa pris

torde ett anslag av högst 8,000 kronor bliva från och med i år tillräckligt.

Det synes mig lämpligen böra få ankomma å Kungl. Maj:t

att årligen fastställa anslaget inom nämnda maximibelopp.

Anslaget torde såsom hittills kunna anvisas att utgå av Alnarps

egendoms medel. Vid fastställande av stat för denna egendom för 1922

har Kungl. Maj:t beräknat vinsten för samma år till 23,000 kronor.

Under åberopande av det anförda hemställer jag, att Kungl Maj:t

måtte föreslå riksdagen medgiva

dels att för bestridande av utgifter vid professorn Nils Herman

Nilsson-Ehles institution för ärftlighetsforskning må av Alnarps egendoms

avkastning årligen från och med 1922 utgå efter Kungl. Maj:ts

bestämmande intill 8,000 kronor,

dels ock att av samma egendoms avkastning må användas 6,620

s. 11 Kontrollera mot PDF

11

Kungl. Maj:ts proposition Nr 64.

kronor 99 öre till täckande av den brist, som för berörda institution

uppkommit under 1920 och 1921.

Till denna av statsrådets övriga ledamöter biträdda

hemställan behagar Hans Maj:t Konungen

Jämna bifall samt förordnar, att proposition i ämnet

av den lydelse, bilaga till detta protokoll utvisar, skall

avlåtas till riksdagen.

Ur protokollet:

Rune Thygesen.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

2 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (2)

2 kopplingar.

  1. JoU 1922:12 Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående täckande av brist vid professorn N. H. Nilsson-Ehles institution för ärftlighetsforskning. s. 3 i texten
  2. Rskr. 1922:61 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj ds proposition angående täckande av brist vid professorn N. H. Nilsson-Ehles institution för ärftlighetsforskn s. 1 i texten