Sök i Ratio Lex

Angående försäljning av Lindfors—Bosjöns järnväg

1922-02-10 · 8 sidor, varav 5 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,2 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 5 av 8 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1922:68, Angående försäljning av Lindfors—Bosjöns järnväg

Dokumentets text

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kungl Maj:ts proposition nr M.

i

Nr 68.

Kungl. Maj:ts proposition till riksdagen angående försäljning av

Lindfors—Bosjöns järnväg; given Stockholms slott den 10

februari 1922.

Kungl. Maj:t vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av

statsrådsprotokollet över kommunikationsärenden för denna dag, föreslå

riksdagen att bifalla det förslag, om vars avlåtande till riksdagen föredragande

departementschefen hemställt.

GUSTAF.

Anders Örne.

Utdrag av protokollet över kommunikationsärenden, hållet inför

Hans Maj:t Konungen i statsrådet å Stockholms slott den

10 februari 1922.

/

Närvarande:

Statsministern och ministern för utrikes ärendena Branting, statsråden

Lindqvist, Thorsson, Olsson, Sandler, Nothin, Svensson, Hansson,

/ÅKERMAN, LlNDERS, ÖRNE.

Departementschefen, statsrådet Örne anför:

Genom resolution den 31 mars 1911 beviljade Kungl. Maj:t vissa

personer koncession å järnväg av 0,eoo meters spårvidd för godstrafik

från Lindfors station å Bergslagernas järnväg till Bosjön i Värmlands

län. Jämlikt Kungl. Maj:ts medgivande överläts denna koncession sedermera

på Lindfors—Bosjöns järnvägsaktiebolag. För anläggning av berörda

järnväg, varför kostnaden enligt fastställd kostnadsberäkning upptagits

till- 215,000 kronor, beviljade Kungl. Maj:t genom resolution den 8

Bihang till riksdagens protokoll 1922. 1 samt. 58 höft. (Nr 08.) 1

Koncession

å och statslån

till

järnväg

mellan

Lindfors

och Bosjön.

s. 2 Kontrollera mot PDF

Nedläggande

av trafiken

å järnvägen.

Statens förvärvande

av

järnvägen.

Framställning

avjärnvägsstyrelsen

om järnvägens

försäljning.

2 Klingl. Maj-.ts proposition nr 68.

december 1911 ett lån å 100,000 kronor. Järnvägen öppnades för allmän

godstrafik den 31 juli 1914. Sedermera erhöll bolaget genom resolution

den 21 december 1917 tillstånd jämväl till persontrafik å järnvägen, men

kunde bolaget emellertid ej fullgöra de villkor, som i sådant avseende

blivit uppställda, vadan järnvägen ej öppnats för sådan trafik.

Sedan bolaget nödgats träda i likvidation, medgav Kungl. Maj:t

på framställning av bolaget genom resolution den 10 december 1920, att

trafiken å järnvägen finge nedläggas under villkor att bolagets tillhörigheter

så snart ske kunde och på möjligast förmånliga sätt försåldes

genom likvidatorernas försorg samt att de vid försäljningen inflytande

medlen i första hand användes till gäldande av statens fordran hos bolaget,

vilken skulle anses vara genast förfallen till betalning.

Efter det fullmäktige i riksgäldskontoret anmält, att riksgäldskontoret

vid den 5 februari 1921 verkställd offentlig auktion för statsverkets

räkning inropat Lindfors—Bosjöns järnväg för en köpesumma av 100,000

kronor samt att statsverkets tillträde av järnvägen komme att ske den 1

mars 1921, har Kungl. Maj:t den 18 februari 1921 uppdragit åt järnvägsstyrelsen

att å tillträdesdagen övertaga förvaltningen av järn vägsfastigheten

samt att ombesörja försäljning av järnvägen med tillhörigheter

på för statsverket förmånligaste sätt.

I skrivelse den 1 november 1921 bär nu järnvägsstyrelsen i ämnet

anfört följande:

»I anledning av Kungl. Maj:ts förenämnda beslut den 18 februari 1921 bar

efter verkställd värdering av ifrågavarande bana densamma offentligt utbjudits

genom annons i Tidning för leveranser till staten m. m. ävensom underhandsutbjudande

gjorts till vissa bolag, som antagits hava intresse av trafikens uppehållande,

med resultat att ett köpeanbud å'' järn vägsfastigheten ingivits.

Innan styrelsen närmare ingår på detta anbud, anser sig styrelsen böra

lämna några allmänna upplysningar rörande järnvägen ifråga.

Järnvägen, som har en längd av 27,9 km. och en spårvidd av 0,6oo m., är

framdragen i huvudsakligen nordlig sträckning mellan sjöarna Mången och Stora

Böckeln förbi Yästerud till norra ändan av sjön Alstern, samt går vidare förbi

Forshyttan längs västra sidan av sjön Bosjön till Bosjöns bruk vid norra ändan

av sistnämnda sjö. Å järnvägen finnas hållplatserna Böckesskog, Västerud, Alstern

och Fors på ett avstånd från Lindfors av resp. 8,6 km., 13,2 km., 16,4 km.

och 19,7 km.

I sitt utlåtande den 1 december 1920 över Lindfors—Bosjöns järnvägsaktiebolags

i likvidation framställning om trafikens nedläggande framhöll styrelsen

bland annat, att inkomsterna av trafikrörelsen även framgent torde komma att

understiga utgifterna för densamma och än mindre kunde tänkas förslå till räntelikvid

å bolagets skulder.

s. 3 Kontrollera mot PDF

3

Kungl. Maj:ts proposition nr 68.

Rörande järnvägens trafik samt inkomster och utgifter under tiden 31 juli

1914—31 december 1919 får styrelsen hänvisa till följande tablå1):

Trafik:

1914

1915

1916

1917

1913

1919

1920

Gods........

ton 3,000

5,450

5,450

5,450

5.510

2,480

Inkomster......

kr. 9,500

15,701

18,610

20,531

33,521

21,274

'' 14,506

Utgifter för drift . . .

> 6,440

22,650

17,009

31.623

29,973

23,068

21,834

Överskott eller förlust

(resp. + —) . . .

+ 3,060

-6,949

+ 1,601

-11,092

+ 3,548

-1,794

- 7,328

Vid ovanberörda genom styrelsens försorg verkställda värdering har järnvägsfastigheten

uppskattats med hänsyn till såväl fortsatt drift som till ett nedi

läggande av densamma med realisering av byggnader och materiel m. in., varvid

värdet beräknats till i runt tal 175,000 kronor respektive 78,000 kronor.

Det nu föreliggande köpeanbudet å järnvägen har avgivits av ett bolag,

benämnt trafikaktiebolaget Bosjöbanan, vars verksamhet enligt bolagets stiftelseurkund

skall hava till föremål att efter inköp eller arrende av järnvägen använda

densamma på för bygden lämpligaste sätt, och enligt i avskrift företedd teckningslista

hava aktier i detta bolag tecknats av omkring 500 personer i orten.

Den erbjudna köpeskillingen utgör 15,000 kronor för järnvägsfastigheten med

tillhörigheter. Med hänsyn till banans ringa bärkraftighet har bolaget för undvikande

av de kostnader, som äro förenade med driften av en koncessionerad

järnväg, för avsikt att icke upplåta järnvägen för allmän trafik.

Ett realiserande av den i järnvägsanläggningen ingående spår- och rullande

materielen samt byggnader m. m. skulle visserligen vara väsentligt fördelaktigare

för statsverket än en försäljning till den av bolaget erbjudna köpeskillingen, men

då det, att döma av aktieteckningen till bolaget, bland ortsbefolkningen synes

föreligga ett stort intresse för spårförbindelsens uppehållande, har styrelsen ansett,

att, ehuru med viss uppoffring för staten, det understöd, som ligger i bibehållandet

av den med enkla anspråk dock användbara järnvägen, bör lämnas

ifrågavarande bygd.

För att berörda uppoffring från statens sida emellertid icke måtte komma

att förfela sitt ändamål genom att järnvägsanläggningen med tillhörigheter möjligen

.efter försäljningen realiserades på sätt ovan angivits, har styrelsen ansett

sig böra avfordra bolaget en förbindelse att, därest köpeanbudet antages och järnvägsanläggningen

därefter skulle avyttras genom en realisering av däri ingående

värden, till Kungl. Maj:t och kronan betala 85,000 kronor — eller skillnaden

mellan ifrågavarande köpeskilling och statslånet — ävensom medgiva rätt till inteckning

till säkerhet härför i järnvägsfastigheten med förmånsrätt framför varje

annan fordran. Dylik förbindelse har ock avgivits.

Då vidare järnvägen, som ovan nämnts, icke skulle såsom koncessionerad

upplåtas för allmän trafik, men mark för ifrågavarande järnvägsanläggning förvärvats

genom expropriation och rätt för de förra ägarna till den exproprierade

marken eller dessas rättsinnehavare att återlösa denna mark enligt gällande expropriationslag

skulle föreligga under viss tid framåt, har styrelsen införskaffat

medgivande av samtliga vederbörande — med undantag av staten — om avstående

av berörda lösningsrätt.»

’) Tablån har kompletterats med siffror för 1920, avseende tiden för likvidatorskapet 20/u 1919—

28/a 1921.

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Kungl. Maj:ts proposition nr 68.

Under åberopande vad sålunda anförts hemställer järnvägsstyrelsen,

att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen att besluta försäljning av

Lindfors—Bosjöns järnväg med tillhörigheter till trafikaktiebolaget Bosjöbanan

för en köpeskilling av 15,000 kronor, att kontant erläggas å tillträdesdagen.

Lämatyrel- I utlåtande den 23 november 1921 bär länsstyrelsen i Värmlands

stånds län1.'' din, med överlämnande av tillstyrkande yttranden från vederbörande landsfiskaler,

framhållit, att ifrågavarande järnvägsförbindelses upprätthållande

finge anses vara av vikt och betydelse för orten och dess befolkning

samt på grund härav förordat bifall till framställningen.

Fullmäktige Fullmäktige i riksgäldskontoret hava i yttrande den 1 december

kontoret. 1921 anfört:

»Med hänsyn till det gagn, bibehållandet av ifrågavarande spårförbindelse

skulle medföra för orten, samt det intresse, ortsbefolkningen i berörda avseende

visat, vilja fullmäktige ej motsätta sig järnvägens överlåtande på trafikaktiebolaget

Bosjöbanan för ett belopp av 15,000 kronor. Köpeskillingen torde böra

inlevereras till riksgäldskontoret i avräkning på statens fordran för det utlämnade

statslånet. Såsom villkor för överlåtelsen synes lämpligen böra föreskrivas

medgivande av inteckning i järnvägsfastigheten till belopp och av innehåll järnvägsstyrelsen

ifrågasatt. Den inteckning för statslånet, 100,000 kronor jämte

ränta, som riksgäldskontoret alltjämt innehar, bör givetvis dödas i samband med

beviljandet av den nya inteckningen och statens återstående fordran avskrivas.»

Väg- och Härefter har väg- och vattenbyggnadsstyrelsen den 28 januari 1922

nadsstyref- avgiyit utlåtande i ärendet och har därvid anfört följande:

»Enligt järnvägsstyrelsens framställning skulle järnvägen icke betraktas

som koncessionerad och icke upplåtas för allmän trafik, utan användas på för

bygden lämpligaste sätt.

Väg- och vattenbyggnadsstyrelsens årsberättelse för 1920 tabell 12 innehåller

förteckning på en mängd järnvägar, som ej äro öppnade för allmän trafik.

De trafikeras emellertid, styrelsen veterlig!, alla för ägande bruks eller fabrikers

egen räkning. Från här ifrågavarande synpunkt finnes egentligen endast två

slag av järnvägstrafik, antingen för egen räkning eller för andras räkning, d. v. s.

för en större eller mindre ort; och detta senare lär vara vad som kallas allmän

trafik.

I föreliggande fall lär trafikaktiebolaget Bosjöbanan vara förhindrat att

övertaga järnvägen annat än efter av Kungl. Maj:t meddelad särskild resolution;

och även om en sådan kommer att innehålla bestämmelser av enklast möjliga

slag, lär den dock bliva detsamma som koncession för järnvägen.

Det är också alldeles ofrånkomligt, att med avseende å järnvägen taga

ställning till de för den vanliga allmänna järnvägstrafiken gällande bestämmelser,

främst i fråga om tjänstgöringsreglemente, taxa och trafikstadga,

opaginerad Kontrollera mot PDF

0

Kungl. Maj:ls proposition nr 68.

Det är tydligt, att trafik för en orts del kan vara av så ytterst begränsad

ock anspråkslös art, att den är föga jämförlig med den vanliga allmänna järnvägstrafiken.

Det är därför ingalunda på förhand givet, att all reglementering,

som gäller vanlig allmän järnvägstrafik, skall tillämpas på en sådan järnväg

som Lindfors—Bosjön blott därför, att den ej trafikeras för ägarens utan för ortens

räkning. Ett av de viktigaste särdragen hos en dylik bana är, att den icke kan

få ingå i den allmänna samtrafiken, då i motsatt fall det givetvis vore nödigt

inordna banan under de allmängiltiga bestämmelserna.

Då det nu är nödvändigt, om banan fortfarande skall kunna trafikeras,

att tillse, det betungande bestämmelser undvikas, anser väg- och vattenbyggnadsstyrelsen

lämpligt att, vid uppgörande av ett förslag till ordnande av banans

ställning, utgå från den förutsättningen, att i de vanliga koncessionerna eller i

övrigt, så långt möjligt är, borttaga allt som icke berör säkerheten.

Väg- och vattenbyggnadsstyrelsen anser sålunda, att Bosjöbanan bör kunna

undantagas från järnvägstrafikstaagan.

I fråga om taxan torde ej vara nödigt, att förslag härtill underställes

.Kungl. Haj:t eller annan myndighet, utan synes tillräckligt med föreskrift, att

avgörande i sista hand förbehålles Kungl. Maj:t.

Yad åter tjänstgöringsreglemente beträffar, så torde det ej låta sig göra

att fullständigt avvara varje slag därav.

Likaså torde det vara nödigt att anordna besiktning av banan, innan den

upplåtes för persontrafik.

Ej heller lär banan kunna drivas utan all slags uppsikt; utan föreslår därför

styrelsen här nedan, att banan för framtiden ställes under styrelsens kontroll.

Järnvägen torde icke kunna undgå att innefattas under lag om ansvarighet

för skada till följd av järnvägs drift, ej heller lag om järnvägsaktiebolag.

Med stöd av vad sålunda anförts och i övrigt i ärendet förekommit, hemställer

väg- och vattenbyggnadsstyrelsen om bifall till försäljningsförslaget samt

att följande bestämmelser måtte meddelas för järnvägen.

1) Det bolaget meddelade tillståndet utgör icke hinder för prövning i

laga ordning av framdeles möjligen uppkommande frågor angående omläggning

av vägar, som järnvägen övergår.

2) Järnvägsanläggningen med därtill hörande telegraf- och telefoninrättningar

skall åtnjuta samma skydd, som enligt 19 kapitlet 11, 12, 13 och 22 §§

strafflagen tillkommer dylika av staten utförda anläggningar.

o) Järnvägen må öppnas för persontrafik endast efter av väg- och vattenbyggnadsstyrelsen

föranstaltad besiktning och enligt av styrelsen meddelat tillstånd;

skolande härvid iakttagas, att besiktningen betalas av ämbetsverket såsom

tjänsteförrättning för dess räkning.

4) Järnvägen skall vara underkastad uppsikt av väg-och vattenbyggnadsstyrelsen.

5) KuDgl. Maj:t förbehåller sig, där Kungl. Maj:t finner skäl, att meddela

bestämmelser med avseende på järnvägens taxa.

6) Järnvägstrafikstadgan den 24 januari 1914 skall icke vara för järnvägen

gällande.

7) Förevarande koncession må icke överlåtas på annan utan Kungl. Maj;ts

samtycke.

8) Järnvägen får ej utgöra hinder för framdragande av andra kommun!-

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Kungl. Maj:ts proposition nr 68.

kationsleder, som kunna komma att anläggas, eller andra allmännyttiga inrättningar,

utan skall järnvägens ägare härutinnan vara underkastad de bestämmelser,

som Kungl. Maj:t kan finna nödigt av sådan anledning meddela.

9) Svenska staten äger, därest så erfordras, att utefter järnvägen, utan

ersättning till dennas ägare, anlägga och begagna telegraf- och telefonledning med

därtill hörande inrättningar.

10) Det åligger koncessionshavaren att lämna väg- och vattenbyggnadsstyrelsen

alla upplysningar angående järnvägen och dess trafikerande, som kunna

äskas av bemälaa styrelse.

11) Det åligger koncessionshavaren föranstalta, att ett efter järnvägens

förhållanden lämpat förslag till tjänstgöringsreglemente inlämnas till järnvägsstyrelsen,

som efter prövning av förslaget har att fastställa dylikt reglemente med

iakttagande, att däri inflyta alla sådana bestämmelser i fråga om säkerhets- och

försiktighetsmått vid handhavandet av bantågens gång, som kunna finnas erforderliga

för trafikens betryggande.

12) I fråga om tolkningen av denna koncessions rätta mening är koncessionshavaren

underkastad Kungl. Maj:ts avgörande.

Väg- och vattenbyggnadsstyrelsen framhåller särskilt, att styrelsen även

finner önskvärt, det den sålunda föreslagna anordningen kommer till stånd som

ett försök.

I detta sammanhang måste styrelsen omförmäla nedanstående förhållande.

Järnvägen koncessionerades från början som endast godsbana, men järnvägens

första ägare sökte snart tillstånd till jämväl persontrafik. Sådant tillstånd

meddelades även för Lindfors—Bosjöns järnvägsaktiebolag genom Kungl. Maj:ts

resolution den 21 december 1917, varvid som villkor föreskrevs, bland annat, dels

att väntskjul och för personvagnarna lämpade plattformer skulle anordnas vid

järnvägens hållplatser, dels att taxa och tjänstgöringsreglemente för persontrafik

skulle finnas fastställda.

Författningsenlig besiktning hölls också för persontrafik, men på grand av

de ekonomiska omständigheterna hade järnvägens ägare ej förmått utföra de föreskrivna

plattformerna och väntskjulen. Något tillstånd till persontrafik varken

söktes eller meddelades, och sedan kom järnvägens konkurs.

I protokollet från berörda besiktning hava besiktningsmännen meddelat,

att till besiktningsmännen hade insänts utdrag av kommunalstämmoprotokoll, av

vilket framginge, att befolkningen förklarat sig nöjd med de anordningar för persontrafik,

som redan funnes vid järnvägen, ävensom för egen del anfört, att detta

syntes vara den enda möjligheten för ortsbefolkningen att kunna begagna sig av

järnvägen och att, då dels anordningarna vid byggnad och trafikering av denna

järnväg, dels den låga tåghastigheten av 20 kilometer per timme avskiljde denna

järnväg som en klass för sig, järnvägen icke syntes böra mätas med samma mått

och påkalla samma säkerhetsföreskrifter som vanlig järnväg.

På grand härav hava besiktningsmännen tillstyrkt befrielse från utförandet

av väntskjul och plattformer.

Det är nu visserligen givet, att trafikaktiebolaget Bosjöbanan, om detsamma

blir ägare till järnvägen, icke är utan vidare bundet av de för gamla bolaget

utfärdade resolutionerna, men det kunde ju ifrågasättas, att väg- och vattenbyggnadsstyrelsen

skulle vara bunden av bär omförmälda föreskrifter.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kung!. Maj:ts proposition nr f)8. t

Styrelsen vill därför här tillägga, att styrelsen med härovan i punkter

1—12 framställt förslag avsett, att styrelsen ej skulle vara bunden av nu omförmälda

resolution.»

Med hänsyn till de skäl, som av myndigheterna anförts för ifrågavarande

järnvägsförbindelses bibehållande, vill jag tillstyrka, att försäljning

av järnvägen må äga rum till trafikaktiebolaget Bosjöbanan för den

erbjudna köpesumman, ehuru givetvis ett förmånligare pris skulle kunnat

erhållas, om de i järnvägen ingående värden realiserats. Den trafik,

som av bolaget skulle bedrivas, torde emellertid få anses vara av sådan

beskaffenhet, att koncession för järnvägen bör meddelas bolaget. Om

villkoren härvid inskränkas till de bestämmelser, som väg- och vattenbyggnadsstyrelsen

föreslagit och mot vilka jag i huvudsak ej har någon

erinran, torde en sådan anordning ej komma att vid tillämpningen bliva i avsevärd

mån betungande för bolagets ekonomi eller eljest medföra särskilda

olägenheter för bolaget, helst föreskrifterna i järnvägstrafikstadgan enligt

förslaget ej skulle gälla för järnvägen. Ehuru vid meddelande av dylik

koncession bolaget ej lärer äga att utan särskilt tillstånd realisera de i

järnvägen ingående värden, torde för att säkerställa ändamålet med järnvägens

försäljande till bolaget böra, på sätt järnvägsstyrelsen föreslagit,

såsom villkor föreskrivas, att bolaget, därest järnvägsanläggningen skulle

avyttras genom dylik realisering, skall till Kungl. Maj:t och kronan inbetala

85,000 kronor ävensom till säkerhet härför lämna inteckning i

järnvägen med förmånsrätt framför varje annan fordran. Köpeskillingen,

15,000 kronor, torde böra inlevereras till riksgäldskontoret i avräkning på

statens fordran för det utlämnade statslånet, varemot åtgärder böra vidtagas

för att bolaget befrias från att under annan än nyss angiven förutsättning

gälda återstående lånebeloppet.

Med anledning av vad väg- och vattenbyggnadsstyrelsen anfört beträffande

giltigheten av Kungl. Maj:ts resolution den 21 december 1917

vill jag framhålla, att jag i likhet med styrelsen förutsätter, att densamma

ej vidare är bindande.

På grund av vad sålunda förekommit får jag hemställa, att Kungl.

Maj:t måtte föreslå riksdagen medgiva,

att den staten tillhöriga järnvägen Lindfors—

Bosjön i Värmlands län må försäljas till trafikaktiebolaget

Bosjöbanan på de till statsrådsprotokollet nu

anförda villkor.

Departe
ments
chefen.

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Kuncjl. Maj:is proposition nr @8.

Till denna av statsrådets övriga ledamöter biträdda

hemställan behagar Hans Maj :t Konungen lämna

bifall samt förordnar, att proposition i ämnet av den

lydelse, bilaga till detta protokoll utvisar, skall avlåtas

till riksdagen.

Ur protokollet:

Patrick Hamilton.

Stockholm 1922. Kungl. Boktryckeriet, P. A. IJorstedt k Söner.

220198

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

2 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (2)

2 kopplingar.

  1. Rskr. 1922:141 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Majds proposition angående försäljning av Lindfors—Bosjöns järnvåg. a1 i texten
  2. SU 1922:45 Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående försäljning av Lindfors—Bosjöns järnväg. s. 11 i texten