Angående höjning av kontrollavgifterna för guldoch silverarbeten m. m
1922-02-17 · 8 sidor, varav 8 med tryckt sidnummer
Så kom texten hit
Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.
- Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
- Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
- Textkvalitet: God — ungefär 0,3 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
- Sidnummer: alla 8 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
- Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.
Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.
Citera
Prop. 1922:71, Angående höjning av kontrollavgifterna för guldoch silverarbeten m. m
Dokumentets text
Kungl. Maj:ts proposition Nr 71.
1
Nr 71.
Kungl. Maj:ts proposition till riksdagen angående höjning av kontrollavgifterna
för guld- och silverarbeten m. m.; given Stockholms
slott den 17 februari 1922.
Kungl. Maj:t vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av
statsrådsprotokollet över finansärenden för denna dag, föreslå riksdagen
att bifalla det förslag, om vars avlåtande till riksdagen föredragande
departementschefen hemställt.
GUSTAF.
F. V. Thorsson.
t
Utdrag av protokollet över finansärenden, hållet inför Hans Maj:t
Konungen i statsrådet å Stockholms slott den 17 februari 1922.
Närvarande:
Statsministern och ministern för utrikes ärendena Branting, statsråden
Lindqvist, Thorsson, Sandler, Nothin, Svensson, Hansson, Åkerman,
Linders, Schlyter, Örne.
Departementschefen, statsrådet Thorsson anför:
I årets statsverksproposition hava statens inkomster av kontrollstämpelmedel,
d.. v. s. av kontrollavgifter och extra proberingsavgifter
för guld- och silverarbeten, beräknats för innevarande år till 400,000
kronor och för första halvåret 1923 till 300,000 kronor. I de inkomstBihang
till riksdagens protokoll 1922. 1 samt. 61 höft. (Nr 71.) 1
Nu gällande
batämmelser.
2 Kungl. Maj:ts proposition Nr 71.
beräkningar, som tidigare uppgjorts för år 1922 av statskontoret och
för år 1923 av riksräkenskapsverket, hade samma inkomster beräknats
skola uppgå år 1922 till 150,000 kronor och första halvåret 1923 till
50,000 kronor. Som skäl för den högre beräkning, statsverkspropositionen
sålunda upptager, har jag till protokollet angående nämnda proposition
.anfört, att jag hade för avsikt att föreslå vidtagande av en
höjning i kontrollstämpelavgifterna för vissa arbeten. Detta förslag
anhåller jag nu att få framlägga.
I förordningen den 18 oktober 1912 (nr 3G6) angående kontroll å
guld- och silverarbeten är föreskrivet, att dylika arbeten — varmed enligt
förordningen förstås arbeten, vilka innehålla minst vissa tusendelar
guld eller silver — skola för kontrollering inlämnas antingen i Stockholm
till mynt- och justeringsverket eller å andra orter till särskilda
kontrollstämplingsförrättare. Detta gäller såväl de arbeten, som tillverkats
inom landet, som dem, vilka hit införts, allt dock med vissa undantag,
framför allt för guldarbeten, vägande mindre än 1 gram, och för silverarbeten,
vägande mindre än 5 gram, ävensom beträffande alla apparater
och instrument, avsedda att omedelbart tjäna naturvetenskapliga, konstnärliga
och industriella ändamål. Utländska arbeten få dock inlämnas
endast till mynt- och justeringsverket. Kontrollen skall bland annat avse
utrönande av huruvida arbetena hålla den halt av guld eller silver, som
enligt förordningen är föreskriven för att guld- eller silverarbeten i allmänhet
skola få här i landet tillverkas för annat ändamål än export, eller
hit införas. Som bevis på genomgången kontroll skola samtliga arbeten,
mot vilka någon anmärkning med anledning av föreskrifterna i kontrollstämpelförordningen
icke funnits att göra, förses med kontrollstämpel av
föreskrivet utseende. Innan dylik stämpel åsättes, skola de särskilda
arbetena proberas eller, i fråga om arbeten, som inlämnas till kontroll
utom Stockholm, prov därav tagas för probering hos mynt- och justeringsverket.
För kontrollstämpels åsättande hava, alltsedan kontrollstämplingens
införande år 1752, skolat erläggas vissa kontrollavgifter. Enligt
17 § i nyssnämnda förordning uppgå dessa avgifter för närvarande till
följande belopp, nämligen för guldarbeten till 1 öre för varje fulla två
decigram av sammanlagda vikten av de kontrollstämplade arbetena, och
för silverarbeten till 1 öre för varje fulla tre gram av arbetenas sammanlagda
vikt. Vid bestämmandet av arbetenas vikt får avdrag göras för
beståndsdelar av andra ämnen än guld och silver, dock ej för infattade
stenar. Med i huvudsak samma belopp, som nu nämnts, hava kontrollavgifterna
utgått alltsedan den 1 januari 1819. Avgifterna hava i samtliga
Kungl. Maj-.ts proposition Nr 71.
3
författningar såväl före som efter sistnämnda dag uttryckligen angivits
skola erläggas för kontrollstämpelns åsättande och synas hava varit
avmätta så, att de skulle utgöra ersättning för det med kontrollstämplingen
förenade arbetet och alltså icke en form för beskattning.
Ett annat slag av avgifter, som uppbäras i samband med kontrolleringen
av guld- och silverar beten, äro de s. k. extra proberingsavgifterna,
'' vilka enligt 18 § i kontrollstämpelförordningen skola vid varje
utförd probering å till riket införda guld- och silverarbeten erläggas
med 80 öre för vart guldprov och 40 öre för vart silverprov. Införandet
av dessa avgifter har motiverats därmed,, att, då de utomlands tillverkade
arbetena icke såsom inom riket förfärdigade varor vore försedda
med svensk tillverkares ansvars- och haltstämplar, särskild omsorg måste
ägnas åt deras probering. Enligt sistnämnda paragraf skola de extra
proberingsavgifterna redovisas såsom kontrollstämpelmedel. Enligt 34 §
i instruktionen den 18 oktober 1918 (nr 897) för mynt- och justeringsverket
utgår i vissa undantagsfall, som endast äga mycket ringa ekonomisk
betydelse, extra proberingsavgift även för inom riket tillverkade
arbeten. Dessa avgifter utgå med samma belopp, son; nyss sagts, och
redovisas ävenledes såsom kontrollstämpelmedel.
Angående redovisningen av kontrollstämpelmedlen gäller numera
enligt 37 § i nyssnämnda instruktion, att desamma skola insättas å statsverkets
giroräkning, under det att övriga till myntverket inflytande medel
skola insättas å verkets egen räkning. All kostnad för mynt- och
justeringsverket, alltså även den som kan anses förorsakad av verkets
bestyr med extra probering och kontrollstämpling, bestrides med de å
verkets räkning insatta medlen. I överensstämmelse med vad sålunda
gäller angående redovisningen av till mynt-och justeringsverket inflytande
medel hava under senare tid i riksstaten utgifterna för mynt- och justerings- - verket och verkets inkomster av myntning och justering balanserats
mot varandra med lika stora belopp, under det att hela det beräknade
beloppet av influtna kontrollstämpelmedel, däri inräknade extra proberingsavgifter,
upptagits såsom inkomst av uppbörd i statens verksamhet.
Detta är dock närmast eu bokföringsfråga och rubbar icke
det förut påpekade förhållandet, att såväl kontrollavgifterna som extra
proberingsavgifterna alltjämt äro att betrakta såsom ersättning för utfört
arbete.
Ehuru det icke låter sig närmare beräknas, huru stort belopp av Departemcnukostnaderna
för mynt- och justeringsverket som må anses belöpa på dess chefenverksamhet
för extra probering och kontrollering, lärer det emellertid a^“terna
4
Extra proberingsaygiftema.
Kungl. Maj.ts proposition Nr 71.
vara otvivelaktigt, att denna verksamhet redan med nu gällande avgifter
tillför statsverket en viss inkomst utöver de därmed förenade kostnaderna.
Denna inkomst, som i varje fall endast uppgår till en bråkdel av de
redovisade kontrollstämpelmedlen, måste i alla händelser anses obetydlig
i förhållande till den stora omfattningen av statens verksamhet för guldoch
silverkontrollen. Angående denna omfattning må nämnas, att, enligt
myntdirektörens årsberättelse, år 1920 vikten av kontrollstämplade guldarbeten
uppgick till 26,443,940 decigram och vikten av kontrollstämplade
silverarbeten till 30,995,943 gram, samt att samma år för utrönande av
halten hos kontrollstämplade arbeten utfördes 62,034 proberingar. Statens
kontrollverksamhet är emellertid av den art, att staten skäligen bör å
densamma kunna tillgodogöra sig en mera betydande verklig inkomst. Det
intresse, staten på grund av det stora behovet av ökade inkomster otvivelaktigt
har härutinnan, är så starkt, att det, särskilt med hänsyn till
beskaffenheten av de föremål, som genom ifrågavarande avgifter kunna
tänkas bliva i någon mån fördyrade, icke synes motvägas av enskildas
berättigade intressen. Härvid bör tillika anmärkas, att de nu utgående
kontrollavgifterna endast motsvara en mycket ringa del av de stämplade
föremålens värde.
På nu anförda grunder anser jag — såsom också framgått redan av
vad jag anfört vid anmälan av statsverkspropositionen — att en viss
höjning av kontrollavgifterna bör företagas. Storleken av denna höjning
kan emellertid vara föremål för olika meningar. För min del håller
jag före, att en tredubbling av avgifterna — vilka, såsom jag förut
framhållit, utgått med i huvudsak oförändrade belopp alltsedan år 1819
— icke kan anses innebära en alltför kraftig höjning av desamma. För
guldarbeten skulle efter en dylik höjning av avgifterna desamma komma
att utgå med tre öre för varje fulla två decigram av den sammanlagda
vikten av de kontrollerade arbetena och för silverarbeten med tre öre
för varje fulla tre gram av arbetenas vikt. Avgifter av denna storlek
motsvara omkring två procent av det nuvarande värdet å guldarbeten
och fyra till sex procent av värdet å silverarbeten.
1 samband med höjning av kontrollavgifterna lärer en viss höjning
jämväl av extra proberingsavgifterna för utländska arbeten vara
befogad. Det bör emellertid anmärkas, att den inkomst, som staten
även med en jämförelsevis kraftig höjning av dessa avgifter Ican erhålla,
bliver förhållandevis obetydlig. Avgifterna torde lämpligen kunna bestämmas
till två kronor för varje guldprov och en krona för varje
silverprov i stället för de nuvarande avgifterna, respektive 80 öre och
5
Kungl. Maj:ts proposition Nr 71.
40 öre. Höjningen skulle alltså här icke fullt innebära en tredubbling
av avgifterna.
Den ökning av statens inkomster, som de nu förordade avgiftshöjningarna
skulle hava medfört, därest de tidigare införts, framgår av
följande, efter uppgifter från myntdirektören uppgjorda sammanställning:
Kontrollstämpelmedlens sammanlagda belopp, därest kontrollavgifterna utgjort tre gånger
de i verkligheten nppbnrna beloppen samt extra proberingsavgifterna för ntländska arbeten
utgjort 2 kronor för guldprov och 1 krona för silverprov.
För guldarbeten ...........................
» silverarbeten...........................
Extra proberingsavgifter..................
Summa
De influtna avgifterna utgjorde ......
Ökningen skulle alltså hava utgjorl
„ •
Ökningen för år 1920 uppgår alltså till ungefär dubbla det belopp,
som, enligt vad förut anförts, i årets statsverksproposition beräknats
skola inflyta första halvåret 1923 såsom resultat av de bebådade avgiftshöjningarna.
Det bör tillika erinras därom, att hela inkomsten
av kontrollstämpelmedel i riksstaten för första halvåret 1923 beräknats
till 300,000 kronor, motsvarande för helt år 600,000 kronor. Då enligt
berörda sammanställning nämnda inkomst åren 1919 och 1920 med de
förhöjda avgifterna skulle hava uppgått till betydligt mera än sistnämnda
belopp, synes den förordade avgiftshöjningen — även i betraktande
därav att de kontrollerade guld- och silverarbetena år 1923 möjligen icke
komma att uppgå till samma myckenhet som åren 1919 och 1920 —
vara tillräckliga för vinnande av deri för tiden 1 januari—30 juni 1923
beräknade inkomsten.
Såsom förut nämnts, hava kontrollavgifterna och extra proberingsavgifterna
alltid tidigare till beloppet bestämts av Kungl. Maj: t
ensam. Då emellertid den nu ifrågasatta höjningen av samma avgifter
åtminstone huvudsakligen är motiverad av angelägenheten att bereda
1916
1917
1918
1919
1920
199,495
2 0
273,512
07
363,952
03
434,988
27
396,659
10
193,304
28
LO
o
8-*
CO
to
41
241,883
61
243,309
93
309,959
43
19,096
—
25,368
—
29,423
—
41,646
—
48,012
—
411,895
48
529,062
48
635,258
64
719,944
20
754,630
53
138,580
76
178,084
96
213,817
88
242,782
2 0
254,782
711
273,314
72
350,977
52
421,440
76
477,162
499,847
82
Inkomst
ökningen.
Proposition
till riksdagen.
6
Kungl. Maj:ts proposition Nr 71.
Kontroll 5
platina.
staten ökade inkomster, har jag ansett, att riksdagen borde medverka
till förhöjningen. Beträffande formen för denna medverkan må först
framhållas, att, då kontrollstämpelförordningen är av administrativ
natur och på grund av sitt huvudsakliga innehåll synes böra så förbliva,
det icke väl låter sig göra att hemställa om riksdagens beslut
om ändring av de paragrafer i förordningen, som innehålla avgiftsbestämmelserna.
Lämpligare synes vara, att Kungl. Maj:t inhämtar riksdagens
medgivande till viss höjning av ifrågavarande avgifter. Jag
vill erinra om att denna form av medverkan från riksdagen använts
bland annat vid nästföregående års riksdag i fråga om provisorisk höjning
av vissa lotsavgifter. Sedan riksdagen vid ett tidigare tillfälle,
då fråga varit om godkännande av stat för lotspersonalen, yttrat, att,
då enligt staten lotspenningar inginge i personalens avlöning, lotstaxorna
icke vidare borde ändras utan riksdagens medverkan, föreslog nämligen
Kungl. Maj:ti 1921 års statsverksproposition (tionde huvudtiteln punkt 11}
riksdagen att medgiva, att lotsavgifterna finge från och med dag, som
av Kungl. Maj:t bestämdes, tillsvidare utgå med 50 procents förhöjning.
Detta förslag godkändes av riksdagen. Då, såsom framgår av vad
förut för visst fäll yttrats, det synes lämpligt, att nu ifrågavarande avgifter
icke för närvarande i alla punkter höjas fullt till det tredubbla,
och då det tillika kan tänkas, att av praktiska skäl vissa mindre jämkningar
i framtiden kunna behöva vidtagas i samma avgifter, synes en
framställning till riksdagen böra avfattas så, att Kungl. Maj:t erhåller
bemyndigande att, efter närmare beprövande, tills vidare höja avgifterna
till högst tre gånger deras nuvarande belopp.
Jag anser sålunda, att Kungl. Maj:t bör i proposition till riksdagen
anhålla, att riksdagen måtte medgiva, att kontrollavgifterna ävensom
extra proberingsavgifterna för utländska guld- och silverarbeten må
efter Kungl. Maj:ts närmare beprövande bestämmas att utgå med belopp,
motsvarande högst tre gånger de nu gällande avgifterna.
Under senare tid har till förfärdigande av smycken och andra
lyxföremål använts jämväl platina, vilken metall för närvarande i värde,
betydligt överstiger guldet. Bestämmelser angående kontroll å platinaarbeten
hava länge varit ifrågasatta men finnas ännu icke. Emellertid
hava i vissa andra, närliggande avseenden bestämmelser införts rörande
arbeten av platina. Så hava dylika arbeten inbegripits under den lyxskatt,
som enligt statsmakternas beslut intill utgången av detta år skall erläggas
vid köp av vissa lyxföremål av högre värde. Genom förordning den 4
juni 1920 (nr 283) har vidare föreskrivits, att envar skall äga rätt att
7
Kung!. Maj:ts proposition Nr 11.
till mynt- och ju sterings verket för probering inlämna platina, samt att
avgiften för varje dylik probering skall utgöra 6 kronor; och genom
förordning samma dag (nr 282) hava införts vissa bestämmelser, avseende
kontroll genom mynt- och justeringsverket å användningen av platina. Då
det till följd härav kan synas ligga nära till hands, att bestämmelser, motsvarande
dem angående kontroll å guld- och silverarbeten, införas i fråga
om platina, har jag under övervägande fråga om införandet av dylika
bestämmelser. I händelse sådana kontrollföreskrifter meddelas, lärer därav
följa, att även för kontrolleringen av platinaarbeten viss kontrollavgift
bör utgå. I överensstämmelse med vad förut anförts angående guld- och
silveravgifterna synes denna avgift böra så beräknas, att staten därav
erhåller viss behållning. Sant är visserligen, att på grund av den jämförelsevis
ringa myckenhet platina, som användes i landet, dessa avgifter,
även om de tagas till ganska högt, komma att lämna rätt obetydlig
inkomst. Huru mycket platinaarbeten som årligen tillverkas i Sverige
och hit införes, kan icke med bestämdhet uppgivas. Enligt kommerskollegii
handelsstatistik uppgick vikten av importerade platinaarbeten år
1919 till 5,428 gram och år 1920 till 5,786 gram, vilka siffror emellertid
anses vara alltför låga. Vidare bör emellertid märkas, att en stor del
av den platina, som här användes, åtgår till sådana apparater och instrument,
som, i överensstämmelse med vad som gäller angående guld- och
silverarbeten, synas böra vara fria från kontrollstämpling. Jag anser
mig därför icke kunna göra någon beräkning av vilka belopp kontrollavgifter
av olika höjd för platina kunna väntas inbringa. Avgifterna
synas emellertid lämpligen böra bestämmas så, att deras förhållande till
guldavgifterna bliver ungefär detsamma som värdeförhållandet mellan
de båda metallerna. Genomsnittsvärdet av platinaarbeten uppgives vara
omkring 3 gånger så högt som värdet av guldarbeten. Värdet av
oarbetad platina uppgår för närvarande till 4 å 5 gånger guldets värde.
Därest man fastställer kontrollavgiften å platinaarbeten till högst 3 gånger
den för guldarbeten utgående avgiften, synes man alltså icke obehörigt
betunga förstnämnda slags arbeten. Kontrollavgiften för platina skulle
efter denna beräkning utgå med högst 9 öre för varje fulla 2 decigram
av arbetenas vikt, d. v. s. med 45 öre per gram.
Jämväl för probering av utländska platinaarbeten synes under
nyssnämnda förutsättning viss extra proberingsavgift böra utgå. Åven
denna avgift torde lämpligen böra uppgå till högst 3 gånger motsvarande
avgift för guldarbeten, d. v. s. till 6 kronor för varje probering.
Ikraft
trädande.
8 Kungl. Maj:ts proposition Nr 71.
Som förut erinrats, har i statsverkspropositionen kontrollstämpelmedlens
belopp beräknats med hänsyn till att höjning av avgifterna
skulle inträda redan under innevarande år. Den omständigheten att,
såsom förut anförts, lyxskatt under detta år utgår å vissa guld-, silveroch
platinaarbeten synes icke böra medföra betänkligheter häremot, då
lyxskatten endast utgår å föremål av minst 300 kronors värde. Riksdagens
medgivande torde därför böra sökas till ändring i avgiftssatserna
från och med dag under innevarande år, som av Kungl. Maj:t
närmare bestämmes. På Kungl. Maj:t ankommer också den ändring av
de i ordningsstadgan den 18 oktober 1912 (nr 367) för tillverkning av
guld- och silverarbeten m. m. meddelade bestämmelserna angående kontrollstämplingsförrättarnas
arvoden, som enligt min mening bör bliva en
följd av kontrollavgifternas höjning.
På grund av vad jag sålunda anfört, hemställer jag, att Kungl.
Maj:t måtte föreslå riksdagen medgiva,
att de enligt förordningen den 18 oktober 1912 angående kontroll
å guld- och silverarbeten utgående kontrollavgifter samt de enligt
samma förordning utgående extra proberingsavgifter för utländska guldoch
silverarbeten må från och med dag under innevarande år, som av
Kungl. Maj:t bestämmes, efter Kungl. Maj:ts närmare beprövande tills
vidare utgå med belopp, motsvarande högst tre gånger de nu gällande
avgifterna;
samt att, under förutsättning att bestämmelser utfärdas angående
kontroll å platinaarbeten, för kontroll och probering av dylika arbeten
må från och med dag, som av Kungl. Maj:t bestämmes, efter Kungl.
Maj:ts närmare beprövande utgå kontrollavgift och extra proberingsavgift
till belopp, motsvarande högst tre gånger de för guldarbeten
stadgade avgifter.
Denna av statsrådets övriga ledamöter biträdda
hemställan behagar Hans Maj:t Konungen bifalla och
förordnar, att till riksdagen skall avlåtas proposition
av den lydelse, bil. litt. vid detta protokoll utvisar.
Ur protokollet:
Georg Z. Topelius.
STOCKHOLM, ISAAC MARCTTS’ BOKTRYCKERI-AKTIEBOLAG-, 1922.
Doktrin
Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.
Hänvisas hit från
1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).
Förarbeten (1)
1 koppling.
- SU 1922:42 Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående höjning av kontrollavgifterna för guldoch silverarbeten m. m. s. 13 i texten