Sök i Ratio Lex

Angående höjning av kontrollavgifterna för guldoch silverarbeten m. m

1922-02-17 · 8 sidor, varav 8 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,3 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 8 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1922:71, Angående höjning av kontrollavgifterna för guldoch silverarbeten m. m

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition Nr 71.

1

Nr 71.

Kungl. Maj:ts proposition till riksdagen angående höjning av kontrollavgifterna

för guld- och silverarbeten m. m.; given Stockholms

slott den 17 februari 1922.

Kungl. Maj:t vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av

statsrådsprotokollet över finansärenden för denna dag, föreslå riksdagen

att bifalla det förslag, om vars avlåtande till riksdagen föredragande

departementschefen hemställt.

GUSTAF.

F. V. Thorsson.

t

Utdrag av protokollet över finansärenden, hållet inför Hans Maj:t

Konungen i statsrådet å Stockholms slott den 17 februari 1922.

Närvarande:

Statsministern och ministern för utrikes ärendena Branting, statsråden

Lindqvist, Thorsson, Sandler, Nothin, Svensson, Hansson, Åkerman,

Linders, Schlyter, Örne.

Departementschefen, statsrådet Thorsson anför:

I årets statsverksproposition hava statens inkomster av kontrollstämpelmedel,

d.. v. s. av kontrollavgifter och extra proberingsavgifter

för guld- och silverarbeten, beräknats för innevarande år till 400,000

kronor och för första halvåret 1923 till 300,000 kronor. I de inkomstBihang

till riksdagens protokoll 1922. 1 samt. 61 höft. (Nr 71.) 1

s. 2 Kontrollera mot PDF

Nu gällande

batämmelser.

2 Kungl. Maj:ts proposition Nr 71.

beräkningar, som tidigare uppgjorts för år 1922 av statskontoret och

för år 1923 av riksräkenskapsverket, hade samma inkomster beräknats

skola uppgå år 1922 till 150,000 kronor och första halvåret 1923 till

50,000 kronor. Som skäl för den högre beräkning, statsverkspropositionen

sålunda upptager, har jag till protokollet angående nämnda proposition

.anfört, att jag hade för avsikt att föreslå vidtagande av en

höjning i kontrollstämpelavgifterna för vissa arbeten. Detta förslag

anhåller jag nu att få framlägga.

I förordningen den 18 oktober 1912 (nr 3G6) angående kontroll å

guld- och silverarbeten är föreskrivet, att dylika arbeten — varmed enligt

förordningen förstås arbeten, vilka innehålla minst vissa tusendelar

guld eller silver — skola för kontrollering inlämnas antingen i Stockholm

till mynt- och justeringsverket eller å andra orter till särskilda

kontrollstämplingsförrättare. Detta gäller såväl de arbeten, som tillverkats

inom landet, som dem, vilka hit införts, allt dock med vissa undantag,

framför allt för guldarbeten, vägande mindre än 1 gram, och för silverarbeten,

vägande mindre än 5 gram, ävensom beträffande alla apparater

och instrument, avsedda att omedelbart tjäna naturvetenskapliga, konstnärliga

och industriella ändamål. Utländska arbeten få dock inlämnas

endast till mynt- och justeringsverket. Kontrollen skall bland annat avse

utrönande av huruvida arbetena hålla den halt av guld eller silver, som

enligt förordningen är föreskriven för att guld- eller silverarbeten i allmänhet

skola få här i landet tillverkas för annat ändamål än export, eller

hit införas. Som bevis på genomgången kontroll skola samtliga arbeten,

mot vilka någon anmärkning med anledning av föreskrifterna i kontrollstämpelförordningen

icke funnits att göra, förses med kontrollstämpel av

föreskrivet utseende. Innan dylik stämpel åsättes, skola de särskilda

arbetena proberas eller, i fråga om arbeten, som inlämnas till kontroll

utom Stockholm, prov därav tagas för probering hos mynt- och justeringsverket.

För kontrollstämpels åsättande hava, alltsedan kontrollstämplingens

införande år 1752, skolat erläggas vissa kontrollavgifter. Enligt

17 § i nyssnämnda förordning uppgå dessa avgifter för närvarande till

följande belopp, nämligen för guldarbeten till 1 öre för varje fulla två

decigram av sammanlagda vikten av de kontrollstämplade arbetena, och

för silverarbeten till 1 öre för varje fulla tre gram av arbetenas sammanlagda

vikt. Vid bestämmandet av arbetenas vikt får avdrag göras för

beståndsdelar av andra ämnen än guld och silver, dock ej för infattade

stenar. Med i huvudsak samma belopp, som nu nämnts, hava kontrollavgifterna

utgått alltsedan den 1 januari 1819. Avgifterna hava i samtliga

s. 3 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj-.ts proposition Nr 71.

3

författningar såväl före som efter sistnämnda dag uttryckligen angivits

skola erläggas för kontrollstämpelns åsättande och synas hava varit

avmätta så, att de skulle utgöra ersättning för det med kontrollstämplingen

förenade arbetet och alltså icke en form för beskattning.

Ett annat slag av avgifter, som uppbäras i samband med kontrolleringen

av guld- och silverar beten, äro de s. k. extra proberingsavgifterna,

'' vilka enligt 18 § i kontrollstämpelförordningen skola vid varje

utförd probering å till riket införda guld- och silverarbeten erläggas

med 80 öre för vart guldprov och 40 öre för vart silverprov. Införandet

av dessa avgifter har motiverats därmed,, att, då de utomlands tillverkade

arbetena icke såsom inom riket förfärdigade varor vore försedda

med svensk tillverkares ansvars- och haltstämplar, särskild omsorg måste

ägnas åt deras probering. Enligt sistnämnda paragraf skola de extra

proberingsavgifterna redovisas såsom kontrollstämpelmedel. Enligt 34 §

i instruktionen den 18 oktober 1918 (nr 897) för mynt- och justeringsverket

utgår i vissa undantagsfall, som endast äga mycket ringa ekonomisk

betydelse, extra proberingsavgift även för inom riket tillverkade

arbeten. Dessa avgifter utgå med samma belopp, son; nyss sagts, och

redovisas ävenledes såsom kontrollstämpelmedel.

Angående redovisningen av kontrollstämpelmedlen gäller numera

enligt 37 § i nyssnämnda instruktion, att desamma skola insättas å statsverkets

giroräkning, under det att övriga till myntverket inflytande medel

skola insättas å verkets egen räkning. All kostnad för mynt- och

justeringsverket, alltså även den som kan anses förorsakad av verkets

bestyr med extra probering och kontrollstämpling, bestrides med de å

verkets räkning insatta medlen. I överensstämmelse med vad sålunda

gäller angående redovisningen av till mynt-och justeringsverket inflytande

medel hava under senare tid i riksstaten utgifterna för mynt- och justerings- - verket och verkets inkomster av myntning och justering balanserats

mot varandra med lika stora belopp, under det att hela det beräknade

beloppet av influtna kontrollstämpelmedel, däri inräknade extra proberingsavgifter,

upptagits såsom inkomst av uppbörd i statens verksamhet.

Detta är dock närmast eu bokföringsfråga och rubbar icke

det förut påpekade förhållandet, att såväl kontrollavgifterna som extra

proberingsavgifterna alltjämt äro att betrakta såsom ersättning för utfört

arbete.

Ehuru det icke låter sig närmare beräknas, huru stort belopp av Departemcnukostnaderna

för mynt- och justeringsverket som må anses belöpa på dess chefenverksamhet

för extra probering och kontrollering, lärer det emellertid a^“terna

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Extra proberingsaygiftema.

Kungl. Maj.ts proposition Nr 71.

vara otvivelaktigt, att denna verksamhet redan med nu gällande avgifter

tillför statsverket en viss inkomst utöver de därmed förenade kostnaderna.

Denna inkomst, som i varje fall endast uppgår till en bråkdel av de

redovisade kontrollstämpelmedlen, måste i alla händelser anses obetydlig

i förhållande till den stora omfattningen av statens verksamhet för guldoch

silverkontrollen. Angående denna omfattning må nämnas, att, enligt

myntdirektörens årsberättelse, år 1920 vikten av kontrollstämplade guldarbeten

uppgick till 26,443,940 decigram och vikten av kontrollstämplade

silverarbeten till 30,995,943 gram, samt att samma år för utrönande av

halten hos kontrollstämplade arbeten utfördes 62,034 proberingar. Statens

kontrollverksamhet är emellertid av den art, att staten skäligen bör å

densamma kunna tillgodogöra sig en mera betydande verklig inkomst. Det

intresse, staten på grund av det stora behovet av ökade inkomster otvivelaktigt

har härutinnan, är så starkt, att det, särskilt med hänsyn till

beskaffenheten av de föremål, som genom ifrågavarande avgifter kunna

tänkas bliva i någon mån fördyrade, icke synes motvägas av enskildas

berättigade intressen. Härvid bör tillika anmärkas, att de nu utgående

kontrollavgifterna endast motsvara en mycket ringa del av de stämplade

föremålens värde.

På nu anförda grunder anser jag — såsom också framgått redan av

vad jag anfört vid anmälan av statsverkspropositionen — att en viss

höjning av kontrollavgifterna bör företagas. Storleken av denna höjning

kan emellertid vara föremål för olika meningar. För min del håller

jag före, att en tredubbling av avgifterna — vilka, såsom jag förut

framhållit, utgått med i huvudsak oförändrade belopp alltsedan år 1819

— icke kan anses innebära en alltför kraftig höjning av desamma. För

guldarbeten skulle efter en dylik höjning av avgifterna desamma komma

att utgå med tre öre för varje fulla två decigram av den sammanlagda

vikten av de kontrollerade arbetena och för silverarbeten med tre öre

för varje fulla tre gram av arbetenas vikt. Avgifter av denna storlek

motsvara omkring två procent av det nuvarande värdet å guldarbeten

och fyra till sex procent av värdet å silverarbeten.

1 samband med höjning av kontrollavgifterna lärer en viss höjning

jämväl av extra proberingsavgifterna för utländska arbeten vara

befogad. Det bör emellertid anmärkas, att den inkomst, som staten

även med en jämförelsevis kraftig höjning av dessa avgifter Ican erhålla,

bliver förhållandevis obetydlig. Avgifterna torde lämpligen kunna bestämmas

till två kronor för varje guldprov och en krona för varje

silverprov i stället för de nuvarande avgifterna, respektive 80 öre och

s. 5 Kontrollera mot PDF

5

Kungl. Maj:ts proposition Nr 71.

40 öre. Höjningen skulle alltså här icke fullt innebära en tredubbling

av avgifterna.

Den ökning av statens inkomster, som de nu förordade avgiftshöjningarna

skulle hava medfört, därest de tidigare införts, framgår av

följande, efter uppgifter från myntdirektören uppgjorda sammanställning:

Kontrollstämpelmedlens sammanlagda belopp, därest kontrollavgifterna utgjort tre gånger

de i verkligheten nppbnrna beloppen samt extra proberingsavgifterna för ntländska arbeten

utgjort 2 kronor för guldprov och 1 krona för silverprov.

För guldarbeten ...........................

» silverarbeten...........................

Extra proberingsavgifter..................

Summa

De influtna avgifterna utgjorde ......

Ökningen skulle alltså hava utgjorl

„ •

Ökningen för år 1920 uppgår alltså till ungefär dubbla det belopp,

som, enligt vad förut anförts, i årets statsverksproposition beräknats

skola inflyta första halvåret 1923 såsom resultat av de bebådade avgiftshöjningarna.

Det bör tillika erinras därom, att hela inkomsten

av kontrollstämpelmedel i riksstaten för första halvåret 1923 beräknats

till 300,000 kronor, motsvarande för helt år 600,000 kronor. Då enligt

berörda sammanställning nämnda inkomst åren 1919 och 1920 med de

förhöjda avgifterna skulle hava uppgått till betydligt mera än sistnämnda

belopp, synes den förordade avgiftshöjningen — även i betraktande

därav att de kontrollerade guld- och silverarbetena år 1923 möjligen icke

komma att uppgå till samma myckenhet som åren 1919 och 1920 —

vara tillräckliga för vinnande av deri för tiden 1 januari—30 juni 1923

beräknade inkomsten.

Såsom förut nämnts, hava kontrollavgifterna och extra proberingsavgifterna

alltid tidigare till beloppet bestämts av Kungl. Maj: t

ensam. Då emellertid den nu ifrågasatta höjningen av samma avgifter

åtminstone huvudsakligen är motiverad av angelägenheten att bereda

1916

1917

1918

1919

1920

199,495

2 0

273,512

07

363,952

03

434,988

27

396,659

10

193,304

28

LO

o

8-*

CO

to

41

241,883

61

243,309

93

309,959

43

19,096

—

25,368

—

29,423

—

41,646

—

48,012

—

411,895

48

529,062

48

635,258

64

719,944

20

754,630

53

138,580

76

178,084

96

213,817

88

242,782

2 0

254,782

711

273,314

72

350,977

52

421,440

76

477,162

499,847

82

Inkomst
ökningen.

Proposition

till riksdagen.

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Kungl. Maj:ts proposition Nr 71.

Kontroll 5

platina.

staten ökade inkomster, har jag ansett, att riksdagen borde medverka

till förhöjningen. Beträffande formen för denna medverkan må först

framhållas, att, då kontrollstämpelförordningen är av administrativ

natur och på grund av sitt huvudsakliga innehåll synes böra så förbliva,

det icke väl låter sig göra att hemställa om riksdagens beslut

om ändring av de paragrafer i förordningen, som innehålla avgiftsbestämmelserna.

Lämpligare synes vara, att Kungl. Maj:t inhämtar riksdagens

medgivande till viss höjning av ifrågavarande avgifter. Jag

vill erinra om att denna form av medverkan från riksdagen använts

bland annat vid nästföregående års riksdag i fråga om provisorisk höjning

av vissa lotsavgifter. Sedan riksdagen vid ett tidigare tillfälle,

då fråga varit om godkännande av stat för lotspersonalen, yttrat, att,

då enligt staten lotspenningar inginge i personalens avlöning, lotstaxorna

icke vidare borde ändras utan riksdagens medverkan, föreslog nämligen

Kungl. Maj:ti 1921 års statsverksproposition (tionde huvudtiteln punkt 11}

riksdagen att medgiva, att lotsavgifterna finge från och med dag, som

av Kungl. Maj:t bestämdes, tillsvidare utgå med 50 procents förhöjning.

Detta förslag godkändes av riksdagen. Då, såsom framgår av vad

förut för visst fäll yttrats, det synes lämpligt, att nu ifrågavarande avgifter

icke för närvarande i alla punkter höjas fullt till det tredubbla,

och då det tillika kan tänkas, att av praktiska skäl vissa mindre jämkningar

i framtiden kunna behöva vidtagas i samma avgifter, synes en

framställning till riksdagen böra avfattas så, att Kungl. Maj:t erhåller

bemyndigande att, efter närmare beprövande, tills vidare höja avgifterna

till högst tre gånger deras nuvarande belopp.

Jag anser sålunda, att Kungl. Maj:t bör i proposition till riksdagen

anhålla, att riksdagen måtte medgiva, att kontrollavgifterna ävensom

extra proberingsavgifterna för utländska guld- och silverarbeten må

efter Kungl. Maj:ts närmare beprövande bestämmas att utgå med belopp,

motsvarande högst tre gånger de nu gällande avgifterna.

Under senare tid har till förfärdigande av smycken och andra

lyxföremål använts jämväl platina, vilken metall för närvarande i värde,

betydligt överstiger guldet. Bestämmelser angående kontroll å platinaarbeten

hava länge varit ifrågasatta men finnas ännu icke. Emellertid

hava i vissa andra, närliggande avseenden bestämmelser införts rörande

arbeten av platina. Så hava dylika arbeten inbegripits under den lyxskatt,

som enligt statsmakternas beslut intill utgången av detta år skall erläggas

vid köp av vissa lyxföremål av högre värde. Genom förordning den 4

juni 1920 (nr 283) har vidare föreskrivits, att envar skall äga rätt att

s. 7 Kontrollera mot PDF

7

Kung!. Maj:ts proposition Nr 11.

till mynt- och ju sterings verket för probering inlämna platina, samt att

avgiften för varje dylik probering skall utgöra 6 kronor; och genom

förordning samma dag (nr 282) hava införts vissa bestämmelser, avseende

kontroll genom mynt- och justeringsverket å användningen av platina. Då

det till följd härav kan synas ligga nära till hands, att bestämmelser, motsvarande

dem angående kontroll å guld- och silverarbeten, införas i fråga

om platina, har jag under övervägande fråga om införandet av dylika

bestämmelser. I händelse sådana kontrollföreskrifter meddelas, lärer därav

följa, att även för kontrolleringen av platinaarbeten viss kontrollavgift

bör utgå. I överensstämmelse med vad förut anförts angående guld- och

silveravgifterna synes denna avgift böra så beräknas, att staten därav

erhåller viss behållning. Sant är visserligen, att på grund av den jämförelsevis

ringa myckenhet platina, som användes i landet, dessa avgifter,

även om de tagas till ganska högt, komma att lämna rätt obetydlig

inkomst. Huru mycket platinaarbeten som årligen tillverkas i Sverige

och hit införes, kan icke med bestämdhet uppgivas. Enligt kommerskollegii

handelsstatistik uppgick vikten av importerade platinaarbeten år

1919 till 5,428 gram och år 1920 till 5,786 gram, vilka siffror emellertid

anses vara alltför låga. Vidare bör emellertid märkas, att en stor del

av den platina, som här användes, åtgår till sådana apparater och instrument,

som, i överensstämmelse med vad som gäller angående guld- och

silverarbeten, synas böra vara fria från kontrollstämpling. Jag anser

mig därför icke kunna göra någon beräkning av vilka belopp kontrollavgifter

av olika höjd för platina kunna väntas inbringa. Avgifterna

synas emellertid lämpligen böra bestämmas så, att deras förhållande till

guldavgifterna bliver ungefär detsamma som värdeförhållandet mellan

de båda metallerna. Genomsnittsvärdet av platinaarbeten uppgives vara

omkring 3 gånger så högt som värdet av guldarbeten. Värdet av

oarbetad platina uppgår för närvarande till 4 å 5 gånger guldets värde.

Därest man fastställer kontrollavgiften å platinaarbeten till högst 3 gånger

den för guldarbeten utgående avgiften, synes man alltså icke obehörigt

betunga förstnämnda slags arbeten. Kontrollavgiften för platina skulle

efter denna beräkning utgå med högst 9 öre för varje fulla 2 decigram

av arbetenas vikt, d. v. s. med 45 öre per gram.

Jämväl för probering av utländska platinaarbeten synes under

nyssnämnda förutsättning viss extra proberingsavgift böra utgå. Åven

denna avgift torde lämpligen böra uppgå till högst 3 gånger motsvarande

avgift för guldarbeten, d. v. s. till 6 kronor för varje probering.

s. 8 Kontrollera mot PDF

Ikraft
trädande.

8 Kungl. Maj:ts proposition Nr 71.

Som förut erinrats, har i statsverkspropositionen kontrollstämpelmedlens

belopp beräknats med hänsyn till att höjning av avgifterna

skulle inträda redan under innevarande år. Den omständigheten att,

såsom förut anförts, lyxskatt under detta år utgår å vissa guld-, silveroch

platinaarbeten synes icke böra medföra betänkligheter häremot, då

lyxskatten endast utgår å föremål av minst 300 kronors värde. Riksdagens

medgivande torde därför böra sökas till ändring i avgiftssatserna

från och med dag under innevarande år, som av Kungl. Maj:t

närmare bestämmes. På Kungl. Maj:t ankommer också den ändring av

de i ordningsstadgan den 18 oktober 1912 (nr 367) för tillverkning av

guld- och silverarbeten m. m. meddelade bestämmelserna angående kontrollstämplingsförrättarnas

arvoden, som enligt min mening bör bliva en

följd av kontrollavgifternas höjning.

På grund av vad jag sålunda anfört, hemställer jag, att Kungl.

Maj:t måtte föreslå riksdagen medgiva,

att de enligt förordningen den 18 oktober 1912 angående kontroll

å guld- och silverarbeten utgående kontrollavgifter samt de enligt

samma förordning utgående extra proberingsavgifter för utländska guldoch

silverarbeten må från och med dag under innevarande år, som av

Kungl. Maj:t bestämmes, efter Kungl. Maj:ts närmare beprövande tills

vidare utgå med belopp, motsvarande högst tre gånger de nu gällande

avgifterna;

samt att, under förutsättning att bestämmelser utfärdas angående

kontroll å platinaarbeten, för kontroll och probering av dylika arbeten

må från och med dag, som av Kungl. Maj:t bestämmes, efter Kungl.

Maj:ts närmare beprövande utgå kontrollavgift och extra proberingsavgift

till belopp, motsvarande högst tre gånger de för guldarbeten

stadgade avgifter.

Denna av statsrådets övriga ledamöter biträdda

hemställan behagar Hans Maj:t Konungen bifalla och

förordnar, att till riksdagen skall avlåtas proposition

av den lydelse, bil. litt. vid detta protokoll utvisar.

Ur protokollet:

Georg Z. Topelius.

STOCKHOLM, ISAAC MARCTTS’ BOKTRYCKERI-AKTIEBOLAG-, 1922.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. SU 1922:42 Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående höjning av kontrollavgifterna för guldoch silverarbeten m. m. s. 13 i texten