Sök i Ratio Lex

Kungl. Maj:ts proposition Nr 76

1922-02-17 · 9 sidor, varav 8 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 8 av 9 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1922:76, Kungl. Maj:ts proposition Nr 76

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition Nr 76.

1

Ur 76.

Kungl. Maj:ts proposition angående ändrade villkor för lån från

täckdikning slånefonden; given Stockholms slott den 17 februari

1922.

Kungl. Maj:t vill härmed, under åberopande av bifogade utdrag

av statsrådsprotokollet över jordbruksärenden för denna dag, föreslå

riksdagen att bifalla det förslag, om vars avlåtande till riksdagen föredragande

departementschefen hemställt.

GUSTAF.

Sven Linders.

Utdrag av protokollet över jordbruksärenden, hållet inför Hans Maj:t

Konungen i statsrådet å Stockholms slott den 17 februari 1922.

Närvarande:

Statsministern och ministern för utrikes ärendena Branting, statsråden

Lindqvist, Thorsson, Sandler, Nothin, Svensson, Hansson, Åkerman,

Linders, Schlyter, Örne.

Chefen för jordbruksdepartementet, statsrådet Linders anför:

Genom Kungl. Maj:ts och riksdagens beslut 1913 inrättades täckdikningslånefonden.

I kungörelse den 4 juli samma år (nr 185) blevo

villkoren för erhållande och tillgodonjutande av lån från fonden först

bestämda. Med mindre ändringar, avseende huvudsakligen vissa forBihang

till riksdagens protokoll 1922. 1 samt. 66 käft. (Nr 76.) 1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Kungl. Maj:ts proposition Nr 76.

mella bestämmelser utfärdades deri 19 juni 1917 ny kungörelse (nr 394)

angående villkoren för lån från täckdikningslånefonden.

Med anledning av framställning från odlingskommittén föreläde

Kungl. Maj:t därefter 1920 års riksdag i proposition nr 151 förslag till

ändrade villkor för lån från fonden, vilket förslag bifölls av riksdagen

jämlikt anmälan i skrivelse den 9 juni 1920, nr 346. Angående de

sålunda förändrade villkoren utfärdades kungörelse den 22 juni 1920

(nr 332).

Vissa framställda förslag i ämnet blevo emellertid icke av Kungl.

Maj.t upptagna till prövning vid framläggande av sistnämnda proposition,

utan ansågos desamma böra göras beroende på ytterligare utredning.

. Sedan dylik förebragts, föreläde Kungl. Maj:t i proposition den

4 mars 1921, nr 181, riksdagen förslag till ändrade villkor för lån från

täckdikningslånefonden in. in. Jämlikt anmälan i skrivelse den 15 juni

1921, nr 284, biträdde riksdagen Kungl. Maj:ts förslag, men anhöll

tillika, att Kungl. Maj:t ville i anslutning till vad riksdagen i samma

skrivelse anfört för 1922 års riksdag framlägga förslag till ändring i

mom. 1 av gällande villkor för lån från täckdikningslånefonden. I

enlighet med riksdagens beslut utfärdade Kungl. Maj:t den 17 juni

1921 kungörelse (nr 358) angående ändrad lydelse av vissa delar av

ovannämnda kungörelse den 22 juni 1920.

Genom beslut samma den 17 juni anbefallde Kungl. Maj:t därjämte

lantbruksstju-elsen att inkomma med förslag till sådan ändring

av förenämnda mom. 1 av sistnämnda kungörelse, som av riksdagen

ifrågasatts.

Med anledning härav har lantbruksstyrelsen i skrivelse den 21

december 1921 avgivit yttrande och förslag, varöver statskontoret den 2

februari 1922 utlåtit sig.

Då jag nu går att anmäla detta ärende, torde jag till en början få återgiva

följande ur nu gällande villkor för lån från täckdikningslånefonden:

1) Hushållningssällskap, som önskar från ifrågavarande fond erhålla statslån

för att därav utlämna täckdikningslån, må därom inom tid, som Kungl. Maj:t bestämmer,

till lantbruksstyrelsen ingiva skriftlig framställning innehållande uppgift å de

företag, för vilka täckdikningslån blivit hos hushållningssällskapet sökta, förslag till

belopp och lånetid för varje särskilt dylikt lån ävensom övriga för ärendets bedömande

erforderliga uppgifter; ägande lantbruksstyrelsen fastställa formulär för

sådan framställning.

2) Lantbruksstyrelsen må efter prövning av sålunda gjorda framställningar

bevilja hushållningssällskap statslån från fonden och skall därvid fastställa den tid,

inom vilken varje särskilt täckdikningsföretag skall vara påbörjat och avslutat;

s. 3 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition Nr 76-

3

åliggande det lantbruksstyrelsen att om beviljat statslån meddela uppgift till statskontoret.

.3) Finnes statslånebelopp vara av hushållningssällskap disponerat på annat

sätt än förevarande bestämmelser tillåta eller det därmed avsedda arbetet icke vara

inom den av lantbruksstyrelsen fastställda tid påbörjat eller avslutat, skall sådant

lånebelopp, på yrkande av lantbruksstyrelsen, omedelbart återbetalas av hushållningssällskapet.

10) Plan och kostnadsförslag för täckdikningen jämte karta däröver skola

vara uppgjorda av lantbruksingenjör eller, efter vederbörande hushållningssällskaps

bestämmande, av länsagronom, jordbrukskonsulent eller annan person, som hushållningssällskapet

prövar vara därtill kompetent, och skall denne även avgiva yttrande

om den föreslagna täckdikningsmetodens lämplighet för marken i fråga..

11) Till biträde vid arbetet skall, där vederbörande hushållningssällskap ej

annorlunda medgiver, låntagaren använda täckdikningsförman, som är anställd i

hushållningssällskapets tjänst eller godkänd av lantbruksingenjör eller jordbrukskonsulent

eller som med vitsord om godkänd skicklighet genomgått särskild genom

statens försorg för ändamålet anordnad utbildningskurs.

13) Hushållningssällskap har att bestämma de närmare villkoren för åtnjutande

av däckdikningslån, dock med iakttagande att minst en fjärdedel av lånebeloppet

skall innestå, till dess arbetet blivit avsynat och godkänt, samt äger att handhava

ledningen och övervakandet av ifrågavarande täckdikningsföretag och tillse, att det

med beviljat dylikt lån avsedda ändamålet vinnes.

14) För handläggning av ärenden, som avse det direkta ledandet och övervakandet

av täckningsverksamheten inom sällskapets område, skall finnas en av

sällskapet eller dess förvaltningsutskott utsedd nämnd om 3 till 5 personer, därav

minst en skall vara inom området bosatt lantbruksingenjör eller hava sådan sakkunskap

å området, som i mom. 15) stadgas för att kunna utses till ledare av

täckdikningsverksamheten.

15) Nämnd, varom i mom. 14) sägs, skall hava till sitt förfogande såsom

ledare av täckdikningsverksamheten inom sällskapets område en av förvaltningsutskottet

utsedd, inom området bosatt lantbruksingenjör, länsagronom, jordbrukskonsulent

eller annan person, som utskottet prövar för uppdraget kompetent. Härför

kräves att hava efter avlagd agronomexamen antingen under minst tre månader

med gott vitsord tjänstgjort som biträde åt lantbruksingenjör eller med sådant

vitsord genomgått särskild av staten anordnad kulturteknisk kurs eller ock att hava

på annat sätt förvärvat sig sådan insikt i här ifrågavarande avseende, som lantbruksstyrelsen

vid på sällskapets eller utskottets begäran företagen prövning av

företedda betyg och intyg finner sig kunna för ändamålet godkänna.

17) Det åligger hushållningssällskap, som innehar lån, att inom tider, som

lantbruksstyrelsen bestämmer, enligt av styrelsen fastställt formulär till styrelsen

avgiva redogörelse över lånerörelsen ocli medelst densamma understödda täckdikningsarbeten.

18) Statskontoret äger att till vederbörande hushållningssällskap utbetala

beviljat statslån mot hushållningssällskapets förskrivning därå.

I statsrådprotokollet till propositionen nr 181 år 1921 anmälde

föredragande departementschefen en framställning från hushållningssällskapens

ombudsmöte, däri bland annat anfördes:

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Kungl. Maj.ts proposition Nr 76.

»Enligt 1 mom. av villkoren för lån från täckdikningslånefonden skall den

skriftliga framställning, som hushållningssällskap för erhållande av statslån har att

ingiva till lantbruksstyrelsen, innehålla förslag till belopp för varje dylikt särskilt lån.

Avsikten med denna bestämmelse torde vara, att lantbruksstyrelsen skall

kunna utöva en saklig kontroll över verksamheten.

Hushållningssällskapens ombudsmöte tillåter sig emellertid erinra, att sällskapen

vid handhavande av låneverksamheten för egnahemsrörelsen tillerkänts en

mycket vidsträckt handlingsfrihet, och vågar påstå, att sällskapen på nu ifrågavarande

område besitta full kompetens att på sakkunnigt sätt handhava ledningen.

Den nu bestämda anordningen medför också olägenheter särskilt i det avseendet,

att planer måste vara utförda året innan lån beviljas, varjämte ett onödigt

mångskriveri blir följden.

Ombudsmötet vågar därför hemställa, att beviljandet av lånen ordnas på

motsvarande sätt som för egnahemslånerörelsen, och att sålunda varje hushållningssällskap

årligen tilldelas ett visst approximativt beräknat belopp, som sällskapet i

sin tur äger fördela.»

1 häröver avgivet utlåtande anförde lantbruksstyrelsen, att innan ,

erfarenheten visade ändring verkligen vara av behovet påkallad, sådan

ej borde företagas, i vilket utlåtande statskontoret instämde.

Departementschefen förklarade, att han i likhet med myndigheterna

funne framställningen ej böra föranleda någon åtgärd.

I skrivelsen nr 284 år 192 L anförde riksdagen i anslutning till

återgivande av framställningen från hushållningssällskapens ombudsmöte

följande:

»Riksdagen delar den av ombudsmötet uttalade uppfattningen. Riksdagen

inser nämligen det berättigade däri, att hushållningssällskapen medgivas frihet att

inom ramen av ett visst hushållningssällskapet beviljat belopp själva efter prövning

av varje särskild låneframställning bestämma lånebeloppets storlek. Gällde det här

en teknisk och saklig granskning av planerna till särskilt föreslagna större täckdikningsföretag,

för vilket ändamål lantbruksstyrelsens sakkunskap på området ansetts

erforderlig, skulle, synes det riksdagen, ifrågavarande bestämmelse kunnat

äga visst fog. Något sådant har emellertid icke varit ifrågasatt. Det av lantbruksstyrelsen

fastställda formuläret till ansökningar om täckdikningslån, varav

riksdagen tagit del. ger ock vid handen, att lantbruksstyrelsens ifrågavarande

granskning endast förutsatts bliva av rent formell natui\ Riksdagen anser icke

heller en sådan granskning från lantbruksstyrelsens sida av behovet påkallad så

mycket mer som hushållningssällskapen genom inrättande, på sätt här nedan sägs,

av särskilda täckdikningsnämnder torde erhålla för ändamålet full kompetenta

organ, till vilka granskningen ifråga bör kunna överlämnas. Härtill kommer, att det

helt naturliga dröjsmål med ifrågavarande ärendens avgörande, som av en granskning

inom lantbruksstyrelsen givetvis bleve en följd, skulle undvikas genom den

ifrågasatta anordningen. Det synes riksdagen föreligga alla skäl till det antagandet,

att hushållningssällskapen skola liksom beträffande egnahemslåneverksamheten på

ett tillfredsställande sätt handhava ifrågavarande verksamhet. I detta sammanhang

må ock förtjäna anmärkas, att beträffande egnahemsverksamheten till och

opaginerad Kontrollera mot PDF

o

Kungl. Maj:ts proposition Nr 76.

med åt enskilda bolag och föreningar anförtrotts prövningen av de särskilda låneansökningarna

inom ramen av utav Eders Kungl. Maj:t fastställt lånebelopp. Ombudsmötet

har även påpekat olägenheten därav att planerna till företagen såsom

en följd av den nu gällande ordningen i förevarande avseende måste vara utförda

året innan lån beviljades.

Riksdagen håller sålunda före, att en förändring i överensstämmelse med

vad här ovan anförts bör ske i nu gällande villkor om lån från täckdikningslånefonden.

Riksdagen anser sig emellertid icke nu böra vidtaga någon ändring i sådant

avseende, utan bör frågan göras till föremål för övervägande av Eders Kungl. Maj:t

varefter förslag i ämnet torde böra underställas nästkommande års riksdag.»

Såsom jag- redan nämnt anhöll riksdagen i anslutning till vad

sålunda anförts, att Kungl. Maj:t ville för 1922 års riksdag framlägga

förslag till ändring i moment 1 av gällande villkor om lån från täckdikningslånefonden.

1 sin skrivelse den 21 december 1921 anför lantbruksstyrelsen.

I sina den 20 februari och den 11 december 1920 avgivna utlåtanden beträffande

villkoren för lån från täckdikningslånefonden m. m. hade styrelsen uttalat

vissa betänkligheter i fråga om de av såväl statens odlingskommitté som ock sakkunniga

för omorganisation av hushållningssällskapen — vilka verkställt utredning

och avgivit förslag i hithörande frågor — framställda önskemål om en långt gående

decentralisation av den statsunderstödda täckdikningsverksamheten. Styrelsen hade

därvid anfört bland annat, att med hänsyn till den väntade stora omfattningen av

ifrågavarande verksamhet och dennas egenskap av att vara statsunderstödd, det

synts vara oavvisligen nödvändigt, att staten genom ett sitt fackutbildade och sakkunniga

organ bleve i tillfälle att följa, leda och kontrollera verksamhetens utveckling.

De av lantbruksstyrelsen sålunda framförda krav hade dock vunnit beaktande

endast i så måtto, att styrelsen tillerkänts en viss granskningsrätt beträffande de,

i samband med hushållningssällskapens framställningar om statslån från ifrågavarande

fond, meddelade uppgifter avseende täckdikningsföretagens allmänna planläggning,

ledningsmaterial, avlopp, ifrågasatta lånebelopp, tid för företagens utförande samt

den skuld, vari lånesökande eventuellt häftade för tidigare erhållna täckdikningslån

m. m.

Jämlikt bestämmelserna i meraberörda mom. 1 hade nyssnämnda uppgifter

delgivits lantbruksstyrelsen allenast å ett utav styrelsen fastställt formulär. Ehuru

lantbruksstyrelsen sålunda bland annat icke varit i tillfälle granska de för företagen

upprättade planerna, hade styrelsen likväl genom nämnda stadgande beretts möjlighet

till en om ock relativt ringa dock synnerligen välbehövlig kontroll beträffande företagens

planläggning m. m. samt lånemedlens disposition, vars betydelse också redan

den jämförelsevis ringa erfarenheten under innevarande år ådagalagt.

Någon ändring i antydda syfte av ifrågavarande bestämmelser kunde lantbruksstyrelsen

därför för sin del icke finna lämplig, synnerligast som styrelsen icke

kunde dela de av riksdagen anförda skälen härför. Om än lantbruksstyrelsens ovannämnda

granskning kunde synas vara av huvudsakligen formell natur, hade densamma

dock, såsom nyss nämnts, visat sig vara i praktiken gagnelig i såväl statens

som ock den enskildes intresse. Överhuvud taget syntes förhållandena kräva icke

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Kanal. Maj:ts proposition År 70.

on minskad utan fastmera eu ökad befogenhet hos lantbruksstyrelsen att leda. granska

och kontrollera den statsunderstödda täckdikningsverksamheten. Visserligen lede det

intet tvivel därom, att inom en stor del av hushållningssällskapen möjlighet förefunnes

att för ledningen av här ifrågavarande arbeten anlita både tillräckligt sakkunniga

och för uppgiften ''intresserade personer, men detta förhållande kunde ingalunda

sägas vara rådande inom alla hushållningssällskap och kunde heller icke förväntas

bliva det under den närmaste tiden. Den erfarenhet, som uti detta hänseende under

de senare åren vunnits vid av statens odlingskommitté handlagd täckdikningsverksamhet.

talade enligt vad lantbruksstyrelsen hade sig bekant alldeles bestämt för en

'' sådan uppfattning.

Under sådant förhållande syntes det lantbruksstyrelsen ur det allmännas

synpunkt mindre välbetänkt att genom en förändring av bestämmelserna ifråga om

den statsunderstödda täckdikningsverksamheten på sätt, riksdagen föreslagit, minska

en redan förut allt för begränsad uppsikt från det allmännas sida att de av det allmänna

tillhandahållna lånemedlen verkligen användes på bästa möjliga sätt.

Såsom skäl för det av riksdagen föreslagna sättet för lånemedlens fördelande

hade, bland annat, anförts det förfarande, som i motsvarande avseende tillämpats

ifråga om utdelande av medel ur statens egnahemslånefond. Häremot tilläte sig

lantbruksstyrelsen erinra om det förfarande i här förevarande avseende, som kommit

till användning vid utlämnande av lån från norrländska nyodlingsfonden (kungörelse

nr 356 år 1921) och från allmänna nyodlingsfonden (kungörelse nr 357 år 1921).

Vid ansökan om lån ur dessa fonder hade sökande (låneförmedlare) att inkomma till

lantbruksstyrelsen med uppgift å varje särskilt odlingsföretag, för vilket låneunderstöd

söktes, förslag till lånebelopp och lånetid ävensom övriga för ärendets bedömande

erforderliga uppgifter. Härigenom möjliggjordes en sakkunnig prövning av varje

särskild ansökning och lantbruksstyrelsen hade sig icke bekant annat än att nämnda

förfarande varit till båtnad för såväl det allmänna som den länesökande allmänheten.

Skulle åter det vid egnahemslånerörelsen tillämpade förfaringssättet vid lånemedlens

utlämnande vinna tillämpning även inom här ifrågavarande låneverksamhet,

bleve följden därav, utom minskad möjlighet till sakkunnig ledning av och kontroll

över hela denna för vårt jordbruk viktiga understödsverksamhet. även säkerligen

den. att varje särskilt hushållningssällskap skulle, då läget av i allmänna marknaden

gällande ränta i förhållande till den å täckdikningslån föreskrivna låneräntan därtill

inbjöde, begära största möjliga andel av ifrågavarande medel, varvid helt naturligt

ingen möjlighet till effektiv prövning utav befogenheten av de olika framställningarna

förelåge.

Slutligen hade av riksdagen anförts den synpunkten, att ifrågavarande granskning

inom lantbruksstyrelsen av låneansökningar skulle medföra ett helt naturligt

dröjsmål med ärendenas avgörande. Härtill finge lantbruksstyrelsen anföra, att med

den inom styrelsen företrädda sakkunskapen granskningen — även vid en mera omfattande

täckdikningsverksamhet — syntes kunna ske utan större dröjsmål och att

i allt fall olägenheten härav till fullo torde uppvägas av den med granskningen förenade

nyttan.

Även om mom. 1 huvudsakligen bibehölles vid nuvarande lydelse — något

som lantbruksstyrelsen på anförda skäl ansåge önskvärt — funne sig lantbruksstyrelsen

böra påpeka, att eu snabbare handläggning av här ifrågavarande låneärenden

torde kunna vinnas därigenom, att nu av Kungl. Maj:t föreskriven tid för

s. 7 Kontrollera mot PDF

Kunrjl. Maj:ts proposition Nr 76. 7

lAneansökningens ingivande — den 1 mars — framskötes till den 1 oktober, med

Åläggande för lantbruksstyrelsen att under årets lopp pröva och avgöra inkomna

ansökningar minst fyra gånger på fastställda tider. Enligt styrelsens förmenande

skulle härigenom en önskvärd större smidighet vid ärendenas handläggning uppstå.

Härigenom vunnes ock en obestridligen rättvisare fördelning av lånemedlen, enär de

olika hushållningssällskapen vid dylikt förhållande icke komme-att tillerkännas statslån

till högre belopp, än som motsvarade lånebeloppen till de företag, för vilka planer

i behörig ordning redan blivit upprättade.

Vidkommande det lantbruksstyrelsen meddelade åläggandet att till Kung!.

Maj:t inkomma med förslag till sådan ändring i mom. 1 av gällande villkor för lån

från täckdikningslånefonden, som av riksdagen ifrågasatts, finge lantbruksstyrelsen

anföra, att vid beaktande av vad riksdagen i ämnet anfört, ändringar av bestämmelserna

i nyssnämnda båda kungörelser syntes, därest de av lantbruksstyrelsen bär

ovan framställda erinringar icke vunne vederbörligt gillande, böra ske i följande

avseenden:

I mom. 1 torde orden »innehållande uppgift---framställning» böra utgå.

I mom. 2 torde vidare orden »och skall därvid----avslutat» utgå.

I mom. 3 torde slutligen böra uteslutas orden »eller det därmed —--

avslutat.»

Skulle Kung!. Maj:t anse sig böra tillstyrka en förändring av lydelsen utav

meranämnda mom. 1 på sätt här föreslagits eller annat därmed i sak överensstämmande,

funne sig lantbruksstyrelsen slutligen böra. under åberopande av det ovan

anförda, ytterligare understryka olägenheten ur allmän synpunkt därav, att snart

sagt varje möjlighet för lantbruksstyrelsen att i här förevarande avseende utöva

ledning av och kontroll - över ifrågavarande allmänna medels användning undanrycktes.

Lantbruksstyrelsen tilläte sig därför ifrågasätta, huruvida icke under ovan

anförda förutsättningar i bestämmelserna för täckdikningslånerörelsen borde inryckas

ett stadgande av motsvarande innebörd till det, varigenom sakkunnig ledning och

kontroll genom vederbörande statsorgan tillförsäkrades det allmänna i fråga om

utlämnande av lån ur egnahemslånerörelsen.

I kungörelse den 26 september 1919 (nr 623) med särskilda föreskrifter

angående erhållande och tillgodonjutande av statslån från egnahemslånefonden

lyder 7 §:

»Låneförmedlare skall i avseende å sin egnahemslåneverksamhet och vad därmed

sammanhänger stå under uppsikt och kontroll av egnahemsavdelningen inom

jordbruksdepartementet.»

Statskontoret förklarar i utlåtande den 2 februari 1922, att statskontoret

i huvudsak delade de av lantbruksstyrelsen i dess utlåtande

anförda betänkligheter mot den ifrågasatta förändringen av mom. 1 i

berörda kungörelse samt anför vidare.

Statskontoret hade såsom förvaltare av nämnda fond särskilt fäst sig därvid,

att ett borttagande av de i berörda moment lämnade kontrollföreskrifter måhända

skulle kunna leda till att vederbörande hushållningssällskaps framställningar om lån

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

K un f/l. Maj.ts proposition Nr 76.

Departements
chefen.

från fonden komme att avse större belopp än som i varje fall skulle komma till

omedelbar användning för de ändamål, fonden hade att tillgodose.

Statskontoret kunde för sin del knappast finna de av hushållningssällskapens

ombudsmöte anförda skälen vara av beskaffenhet att påkalla en förändring av stadgandet,

så mycket mindre som den snabbare handläggning av ifrågavarande låneärenden,

som anförts såsom särskilt motiv för förändringens vidtagande, enligt vad

lantbruksstyrelsen upplyst, även med nu gällande bestämmelser i förevarande avseende

kunde vinnas därigenom att tiden för låneansökningarnas ingivande framflyttades.

Skulle emellertid den föreslagna förändringen anses böra vidtagas, ville statskontoret,

i likhet med lantbruksstyrelsen, framhålla vikten av att i bestämmelserna

för täckdikningslånerörelsen intoges föreskrift, varigenom möjlighet i allt fall bereddes

till effektiv kontroll över nämnda rörelse från statens sida.

Bestämmelsen därom att framställning om lån från täckdikningslånefonden

skall åtföljas av uppgift om de företag, vartill lånet avses,

synes mig, på sätt hushållningssällskapens ombudsmöte och riksdagen

framhållit, medföra olägenheter, som i den mån det är möjligt utan

eftersättande av kravet å nödig kontroll böra undanröjas.

Föregående år infördes bland ifrågavarande villkor i 14 momentet

bestämmelse om täckdikningsärendens handläggning av särskild nämnd,

därav minst en ledamot skall vara lantbruksingenjör eller eljest hava föreskriven

sakkunskap. Denna bestämmelse sjmes mig lämpligen kunna kompletteras

med föreskrift om att lån ej må av hushållningssällskap beviljas

utan hörande av dylik sakkunnig ledamot i nämnden, samt ej, utan lantbruksstyrelsens

medgivande, mot hans avstyrkande. Med beaktande av

vad lantbruksstyrelsen anfört om lämpligheten av att lantbruksstyrelsen

utriyckligen tillägges överinseende å hushållningssällskapens låneverksamhet

torde vidare stadgande härom böra intagas bland villkoren samt

hushållningssällskapen åläggas skyldighet att enligt formulär, som lantbruksstyrelsen

må fastställa, lämna styrelsen uppgifter angående beviljade

täckdi kningslån.

Med införande bland villkoren av dylika föreskrifter synes det

mig, att lantbruksstyrelsens nuvarande, förhandsprövning kan upphöra,

utan att kravet å nödig kontroll eftersättes.

Mot lantbruksstyrelsens påpekande, att för lån från nyodlingslånefonderna

erfordras uppgifter om företagen på samma sätt nu gäller om

täckdikningsföretag, vill jag framhålla, att såväl nyttan som planläggningen

av ett täckdikningsföretag kan bedömas mycket lättare än av ett nyod

lin gsfö retag.

Vad angår myndigheternas farhåga för att ett borttagande av

lantbruksstyrelsens förhandsprövning skulle leda till att vederbörande

s. 9 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition Nr 76.

9

hushållningssällskaps'' framställningar om lån från fonden komme att

avse större belopp än som omedelbart erfordrades, så torde till förhindrande

av onödig ränteförlust å fondens medel kunna föreskrivas,

att för visst år beviljat lån skall utbetalas med eu tredjedel vid beviljandet,

en tredjedel den 1 juli och återstående tredjedel den 1 oktober

det år, för vilket lånet beviljats. Någon olägenhet för låntagarna torde

härigenom icke uppkomma, då ju utbetalning av lånebelopp lämpligen

bör ske i män av arbetets fortgång.

1 anslutning till vad jag nu anfört får jag framlägga följande

förslag till ändrad lydelse av vissa moment av nu gällande villkor för

lån från täckdikningslånefonden.

1) Hushållningssällskap, som önskar från ifrågavarande fond erhålla statslån

för att. därav utlämna täckdikningslån, må därom inom tid, som Kungl. Maj:t bestämmer,

till lantbruksstyrelsen ingiva skriftlig framställning.

2) Lantbruksstyrelsen må efter prövning av sålunda gjorda framställningar

bevilja hushållningssällskap statslån från fonden; åliggande det lantbruksstyrelsen

att om beviljat statslån meddela uppgift till statskontoret.

3) Hushållningssällskap må ej av statslånebelopp utlämna täckdikningslån

utan hörande av sakkunnig ledamot av i 14 momentet omförmäld nämnd och ej,

utan medgivande av lantbruksstyrelsen, mot dylik ledamots avstyrkande. Lantbruksstyrelsen

har att öva uppsikt och kontroll å hushållningssällskapens täckdikningslåneverksamhet.

Angående utlämnade lån skall hushållningssällskap till lantbruksstyrelsen

avlämna uppgifter enligt formulär, som lantbruksstyrelsen äger fastställa.

Finnes statslånebelopp vara av hushållningssällskap disponerat på annat sätt än

förevarande bestämmelser tillåta, skall sådant lånebelopp, på yrkande av lantbruksstyrelsen,

omedelbart återbetalas av hushållningssällskapet.

18) Statskontoret har att till vederbörande hushållningssällskap mot sällskapets

förskrivning därå utbetala beviljat statslån med en tredjedel, så snart lånet

beviljats, en tredjedel den 1 juli och återstående tredjedel den 1 oktober det år,

för vilket lånet beviljats.

Jag hemställer, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen

att godkänna av mig sålunda föreslagna ändrade villkor för lån

från täckdikningslånefonden att tillämpas från och med 1923. ■

Till denna av statsrådets övriga ledamöter biträdda

hemställan behagar Hans Maj:t Konungen lämna

bifall samt förordnar, att proposition i ämnet av den

lydelse, bilaga till detta protokoll utvisar, skall avlåtas

till riksdagen.

Ur protokollet:

Allan Tigerschiöld.

Bihang till riksdagens protokoll 1922. 1 saml. 66 höft. (Nr 76.)

2

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

2 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (2)

2 kopplingar.

  1. Rskr. 1922:190 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående ändrade villkor för lån från tåckdikningslånefonden. s. 4 i texten
  2. JoU 1922:30 Utlåtande i anledning av Kungl. Maj.is proposition angående ändrade villkor för lån från täckdikning slån efönden jämte en i ämnet väckt motion. s. 4 i texten