Sök i Ratio Lex

Angående pension å allmänna indragning sstaten åt pressombudet i London IL F. Vallentins änka, Agnes Eliza Mary, f. Hartwig

1922-02-03 · 4 sidor, varav 4 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 0,6 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
  • Sidnummer: alla 4 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1922:79, Angående pension å allmänna indragning sstaten åt pressombudet i London IL F. Vallentins änka, Agnes Eliza Mary, f. Hartwig

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Kung!. Maj:ts proposition nr 79.

1

Nr 79.

Kungl. Maj:ts proposition till riksdagen angående pension å allmänna

indragning sstaten åt pressombudet i London IL F.

Vallentins änka, Agnes Eliza Mary, f. Hartwig; given

Stockholms slott den 3 februari 1922.

Kungl. Maj:t vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av

statsrådsprotokollet över utrikesdepartementsärenden för denna dag,

föreslå riksdagen att bifalla det förslag, om vars avlåtande till riksdagen

föredragande departementschefen hemställt.

GUSTAF.

Hj. Branting.

Utdrag av protokollet över utrikesdepartementsärenden, hållet inför

Hans Maj:t Konungen i statsrådet å Stockholms slott den

3 februari 1922.

Närvarande:

Statsministern och ministern för utrikes ärendena Branting, statsråden ■

Lindqvist, Thorsson, Olsson, Sandler, Notiiin, Svensson, Hansson,

Åkerman, Linders, Schlyter, Örne.

Herr statsministern och ministern för utrikes ärendena anför:

Vid en ålder av nyss uppnådda 60 år avled den 25 februari 1921

pressombudet vid beskickningen i London Hugo Ferdinand Vallentin,

efterlämnande sin hustru Agnes Eliza Mary, född Hartwig, som fortfarande

vistas i London.

Vallentin både innehaft sill berörda anställning från och med den

29 mars 1909 samt både därför uppburit arvode, som från början utgått

Bihang till riksdagens protokoll 1922. 1 samt. 69 käft. (Nr 79.) 1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Kungt. Maj:ts proposition nr 70.

med £ 1,000 om året, vari då skulle ingå kostnaderna för alla slags med

postens riktiga skötande förenade expenser. Med levnadskostnadernas

stegring under krigsåren och med de hastigt växande anspråk, som Vallentin

då ansåg sig böra i görligaste mån söka fylla både i fråga om representation

gent emot den inflytelserika bekantskapskrets han småningom

förstått skaffa sig inom den brittiska tidningsvärlden och gent emot landsmän,

vilka han i London alltid tjänstvilligt gick till hända med råd och

dåd, blev detta arvode i ett för allt så uppenbart otillräckligt att en höjning

ansågs böra beviljas. Arvodet uppgick därefter under åren 1919 och

1920 till 24,250 kronor samt var avsett att från och med den 1 januari

1921 utgå med 26,000 kronor för år räknat. Såsom pressombud hade

Vallentin till uppgift att noggrant följa med den periodiska pressen i Storbritannien

och Irland, särskilt med avseende på allt som kunde vara av intresse

för Sverige, att hålla beskickningscbefen underkunnig härom, att stå

till hans förfogande såsom förmedlare till pressen, att kontrollera uppgifter

om Sverige och svenska förhållanden i denna press och rätta oriktiga

uppgifter därom, samt vidare att i största möjliga utsträckning i pressen

och annorlunda i publiciteten sprida upplysningar om Sverige och svenska

förhållanden.

Uti eu den 17 april 1921 dagtecknad skrift har änkefru Vallentin

hemställt, att åt henne måtte beviljas någon pension. I skrivelsen framhålles,

hurusom fru Vallentin, förutom en pension från Publicistklubbens

pensionskassa, endast hade att leva av vad som komme att inflyta efter

försäljningen av boets lösöre, samt att hon fått betala arvsskatt i både

England och Sverige; då hon vore 63 år gammal, kunde hon ej heller

beräkna att själv bidraga till sitt uppehälle, varför hennes ställning vore

bekymmersam.

Kungl. Maj:ts minister i London har, med översändande av berörda

skrivelse, förklarat sig kunna bestyrka de i densamma lämnade

uppgifterna angående fru Vallentins ekonomiska ställning, samt upplyst,

att den kort efter skrivelsens dagtecknande hållna auktionen å boets

lösöre lämnat en behållning av endast £ 1,040.

Enligt uppgift från Publicistklubben uppgår den av Svenska publicisternas

pensionskassa åt fru Vallentin beviljade pensionen till 1,250

kronor om året.

Statskontoret har uti infordrat utlåtande anfört följande: Statskontoret

tilläte sig erinra därom, att änka efter person, som icke varit

delägare i civilstatens änke- och pupillkassa, plägade tillerkännas årligt

understöd av statsmedel endast då mannen under lång tid utfört arbete

i statens tjänst och hans därunder åtnjutna avlöningsförmåner icke an
-

s. 3 Kontrollera mot PDF

3

Kungl. Maj:ts proposition nr 79.

sages hava kunnat medgiva, att viss del därav avsatts för pensionsändamål

samt då änkan befunne sig i betryckta ekonomiska förhållanden

och på grund av hög ålder eller försvagad hälsa vore urståndsatt att

sig själv försörja. Vad nu förevarande fall beträffade hade Vallentin

arbetat i statens tjänst under ej fullt 12 år och hade därvid uppburit

arvode med lägst £ 1,000 och högst 26,000 kronor. Någon uppgift rörande

behållningen i boet syntes ej hava lämnats, men hade det meddelats,

att försäljningen av boets lösöre givit en behållning av £ 1,040.

Vidare åtnjöte fru Vallentin pension från Svenska publicisternas pensionskassa

till belopp av 1,250 kronor årligen. Med hänsyn till ovanberörda

förhållanden kunde enligt statskontorets mening i förevarande fall knappast

sådana omständigheter anses föreligga, att pension av statsmedel

borde hos riksdagen utverkas.

Visserligen sträckte sig såsom av det nyss sagda framgår Vallentins

verksamhet i statens tjänst icke utöver ett större antal år, men dessa,

särskilt de sista fem å sex åren, voro däremot så mycket mera arbetstyngda

och brydsamma. Det arbete, som under världskriget och därefter

av Vallentin utfördes, därvid han mången gång ställdes inför särdeles

ömtåliga situationer, var synnerligen krävande och ansvarsfullt.

Tack vare emellertid den sällsynta duglighet, som Vallentin vid sitt

uppdrags fullgörande ständigt ådagalade, och för vilken han från de

mest skilda håll undfick obetingat erkännande, gjorde han under hela

sin tid i London och alldeles särskilt under krigsåren vårt land synnerligen

stora tjänster.

Med hänsyn härtill har jag ansett det icke vara med statens värdighet

förenligt att lämna hans änka utan hjälp, då hon därav är i

trängande behov. Med anledning av statskontorets yttrande, att någon

uppgift rörande behållningen i boet efter Vallentin icke syntes hava lämnats,

vill jag erinra därom, att Kungl. Maj:ts minister i London förklarar sig

bestyrka de av änkefru Vallentin lämnade uppgifterna angående hennes

nuvarande ekonomiska ställning. Av dessa framgår, att i boet ej funnits

annan nämnvärd behållning än lösöret. Jag kan emellertid personligen

vitsorda, att Vallentin ansåg sig hava genom att till detta förvärva talrika

föremål av särskilt värde sörjt för en icke helt obetydlig kapitalbehållning

i händelse han avlede före sin hustru. Boet måste nu emellertid

realiseras under eu svår depressionstid, varigenom som behållning

inflöt blott en bråkdel av dess värde under mera normala tider.

Med hänsyn till vad jag sålunda anfört har jag ansett det vara

med billigheten överensstämmande, att änkefru Vallentin beredes eu årlig

Departe
ments
chefen.

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Kungl. Maj:ts proposition nr 79.

pension, att från och med den 1 april 1921 utgå från allmänna indragningsstaten

till belopp, som jag finner mig böra föreslå till 1,200 kronor

för år räknat.

Jag får alltså hemställa, att Eders Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen

medgiva,

att pressombudet vid beskickningen i London

Hugo Ferdinand Vallentins änka Agnes Eliza Mary,

född Hartwig, må från och med den 1 april 1921 under

sin återstående livstid, så länge bon förbliver i sitt

nuvarande änkestånd, å allmänna indragningsstaten

uppbära en årlig pension av 1,200 kronor.

Till denna, av statsrådets övriga ledamöter biträdda

hemställan behagar Hans Maj:t Konungen lämna

bifall samt förordnar, att proposition i ämnet av den

lydelse, bil. litt. vid detta protokoll utvisar, skall avlåtas

till riksdagen.

Ur protokollet:

Z. Prsybyszewski Westrup.

Stockholm 1922. Kungl. Boktryckeriet, P. A. Norstedt & Söner.

220245

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. BU 1922:30 Memorial, i anledning av kamrarnas skiljaktiga beslut beträffande punkt 9 av bankoutskottets utlåtande nr 21 angående vissa framställningar rörande elfte huvudt a1 i texten