Sök i Ratio Lex

Angående understöd ä allmänna indragning sstaten till avlidne daglönaren '' G. E. Aronssons änka och minderåriga barn

1922-02-17 · 5 sidor, varav 5 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,2 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 5 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1922:82, Angående understöd ä allmänna indragning sstaten till avlidne daglönaren '' G. E. Aronssons änka och minderåriga barn

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Kung1. Maj.ts Proposition Nr 82.

1

Nr 82.

Kungl. Maj:ts proposition till riksdagen angående understöd

ä allmänna indragning sstaten till avlidne daglönaren

'' G. E. Aronssons änka och minderåriga barn; given

Stockholms slott den 17 februari 1922.

Kungi. Maj:t vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av

statsrådsprotokollet över försvarsärenden för denna dag, föreslå riksdagen

att bifalla det förslag, om vars avlåtande till riksdagen föredragande

departementschefen hemställt.

GUSTAF.

P. Albin Hansson.

Utdrag av protokollet över försvarsärenden, hållet inför Hans

May.t Konungen i statsrådet d Stockholms slott den 17

februari 1922.

Närvarande:

Statsministern och ministern för utrikes ärendena Branting, statsråden

Lindqvist, Thorsson, Sandler, Nothin, Svensson, Hansson,

åkerman, Linders, Schlyter, Orne.

Departementschefen, statsrådet Hansson anför:

Uti eu till Kungl. Maj:t ställd, den 15 december 1920 dagtecknad

skrift har Bernhardina Natalia Aronsson, född Karlsson, änka efter dagBihang

till riksdagens protokoll 1922. 1 sand. 72 käft. (Nr 82.) 322 22 1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Kungl. Maj:ts Proposition Nr 82.

lönaren vid flottans varv i Karlskrona Gustaf Emrik Aronsson, anhållit,

att livräntor enligt lagen om försäkring för olycksfall i arbete den 17

juni 1916 eller annat årligt understöd måtte beredas henne och hennes

tre minderåriga barn.

Av handlingarna i ärendet inhämtas, att daglönaren Aronsson den

27 november 1918 i följd av skada, som han under arbete å varvet

samma dag ådragit sig, intagits å flottans sjukhus i Karlskrona; att han

där ådragit sig dubbelsidig lunginflammation i förening med influensa

samt att han den 9 därpåföljande december avlidit i anledning av sistnämnda

sjukdom; att han efterlämnat, utom sin ovannämnda änka, som

är född den 15 juni 1881, i äktenskap med henne födda barnen Greta

Viola Elisabet, född den 21 augusti 1908, Karl Gösta Gerhard, född

den 24 september 1910, samt Erik Gunnar Vilhelm, född den 17 oktober

1913; att änkan Aronsson befinner sig i fattiga omständigheter

samt för sig och sina barn åtnjuter understöd från Karlskrona fattigvårdsstj^relse

med tillhopa 35 kronor för månad; samt att riksförsäkringsanstalren

genom beslut den 25 januari 1919 förklarat att, enär handlingarna

i ärendet givit vid handen, att Aronsson icke avlidit till följd

av sjukdom, som han ådragit sig genom olycksfall i arbete, ersättning

i enlighet med bestämmelserna i lagen om'' försäkring för olycksfall i

arbete i anledning av Aronssons död icke skulle utgå.

Med överlämnande av handlingarna i ärendet har marinförvaltningen

i skrivelse till Kungl. Magt den 14 februari 1921 anfört att, ehuru dödsfallet

i fråga enligt riksförsäkringsanstaltens beslut icke vore av beskaffenhet

att medföra ersättning enligt förenämnda lag, marinförvaltningen

emellertid ansåge de förekomna omständigheterna vara sådana,

att ersättning enligt grunderna i samma lag billigtvis borde tillerkännas

änkan Aronsson och hennes minderåriga barn; och hemställde marinförvaltningen

i följd härav, att Kungl. Maj:t måtte i proposition till

riksdagen föreslå riksdagen medgiva, att Aronssons änka samt makarnas

minderåriga barn måtte erhålla understöd, såsom om berörda lag varit

å dem tillämplig.

Riksför säkring sanstalten har den 8 mars 1921 avgivit utlåtande i

ärendet samt därvid anfört, att riksförsäkringsanstalten i sådana fall som

det föreliggande ansett, att dödsfallet icke varit en följd av olycksfallet,

utan av den epidemiska sjukdom, som även oberoende av olycksfallet

kunnat drabba den skadade. Endast i de särskilda fall, där skadans

beskaffenhet och omständigheterna i övrigt måste anses hava i viss be
-

s. 3 Kontrollera mot PDF

Kung1. Maj:ts Proposition Nr 82.

3

stämbar grad disponerat den till följd av olycksfall skadade för den i

övrigt av skadan oberoende sjukdomen och det tilläventyrs inträffade,

därav förorsakade dödsfallet, både anstalten ansett sådant sammanhang

föreligga mellan olycksfallet och sjukdomen eller dödsfallet, att ersättning

enligt olycksfallsförsäkringslagen kunnat tillerkännas. Att ett dylikt

orsakssammanhang icke förelåge i det fall, varom nu vore fråga, bestyrktes

av ett från sjukhusläkaren vid flottans sjukhus i Karlskrona,

på därom av anstalten framställd förfrågan, till anstalten avgivet yttrande,

att det icke, med hänsyn till Aronssons av olycksfallet förorsakade

tillstånd före insjuknandet i den sjukdom, vari han avlidit, kunde antagas,

att han varit mer disponerad för sjukdomen eller dess påföljd,

än om olycksfallet icke inträffat.

Ehuru enligt av riksförsäkringsanstalten tillämpade principer bestämmelserna

i olycksfallsförsäkringslagen och kungörelsen den 30 november

1917 angående särskilda bestämmelser i fråga om tillämpning

av berörda lag å arbetare, som användas till arbete för statens räkning,

sålunda icke kunde anses tillämpliga uti ifrågavarande fall, hade anstalten

likväl med hänsyn till i ärendet föreliggande omständigheter för

sin del ingenting att erinra emot att av billighetsskäl, i den mån sådana

förelåge, änkan Aronsson samt makarna Aronssons minderåriga barn

tillerkändes understöd i enlighet med marinförvaltningens hemställan

såsom om nyssberörda bestämmelser varit tillämpliga.

Då Aronssons årliga arbetsförtjänst vid flottans varv överstigit 1,800

kronor, skulle vid bifall till framställningen utgivas årliga livräntor från

och med dagen efter dödsfallet till änkan, så länge hon levde ogift, å

ett belopp av 400 kronor samt till varje barn, till dess något av dem

uppnått femton års ålder, å ett belopp av 266 kronor 67 öre.

Uti den 11 mars 1921 avgivet utlåtande i ärendet har statskontoret

anfört, att, såsom framginge av riksförsäkringsanstaltens utlåtande, kunde

omständigheterna vid daglönaren Aronssons sista sjukdom och död icke

anses vara sådana, att hans änka och minderåriga barn vore enligt

olycksfallsförsäkringslagen berättigade till ersättning av statsverket. Vid

sådant förhållande ville det synas statskontoret betänkligt att det oaktat

bereda dem sådan ersättning i form av understöd från allmänna indragningsstaten

till belopp, som skulle hava dem tillkommit såsom livräntor

enligt omförmälda lag. 1 alla händelser borde sådana understöd

icke såsom andra pensioner från allmänna indragningsstaten vara förenade

med rätt att under nuvarande förhållanden åtnjuta dyrtidstillägg,

enär med inräknande av dylikt tillägg understöden komme att väsentligen

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Departements
chefen.

Kung!. Maj:ts Proposition Nr 82.

överstiga vad som med tillämpning av lagen skulle hava tillkommit

dem. Statskontoret ansåge sig därför icke kunna förorda förevarande

framställning.

Med hänsyn emellertid till föreliggande omständigheter: Aronssons

skada tillföljd av olycksfall under arbete å flottans varv, hans inläggande

å flottans sjukhus, där han hade råkat ut för epidemisk influensa, och

hans därav orsakade död och då hans änka, som vore endast 40 år

gammal och såvitt handlingarna gåve vid handen fullt arbetsduglig och

i stånd att med arbete försörja sig samt alltså icke syntes vara för egen

del i behov av något understöd, likväl torde under barnens minderårighet

behöva hjälp till deras vård och uppfostran, ansåge sig statskontoret

böra ifrågasätta, huruvida icke billigheten kunde anses bjuda att genom

framställning till riksdagen söka utverka, att till vart och ett av barnen

finge från allmänna indragningsstaten utgå ett uppfostringsbidrag till

belopp av förslagsvis 150 kronor årligen, att åtnjutas från och med den

1 januari 1921 till utgången av det kalenderår, varunder barnet uppnådde

18 års ålder.

Såsom av det ovan anförda framgår har ersättning jämlikt bestämmelserna

i gällande olycksfallsförsäkringslag icke ansetts kunna tillerkännas

daglönaren Aronssons änka och makarnas tre minderåriga barn.

Med hänsyn till föreliggande särskilda omständigheter finner jag emellertid

billighetsskäl tala för att understöd av statsmedel beredas såväl

änkan, vilken befinner sig i fattiga omständigheter, som hennes barn.

Berörda understöd synas mig böra utgå i form av årliga belopp från

allmänna indragningsstaten, till . änkan, så länge hon lever ogift, samt

till ett vart av barnen intill utgången av det kalenderår, varunder vederbörande

uppnår 18 års ålder. I betraktande av att understöd från allmänna

indragningsstaten, i motsats till livräntor enligt olycksfallsförsäkringslagen,

äro förenade med rätt till dyrtidstillägg, böra understöden

bestämmas till lägre belopp än som skulle hava utgått, därest berörda

lag i förevarande fall vant tillämplig. Härvid finner jag de av statskontoret

föreslagna understödsbeloppen till barnen, 150 kronor årligen

för ett vart av dessa, väl avvägda. I anslutning härtill torde understödet

till änkan böra bestämmas till 225 kronor för år. Samtliga understöden

torde böra utgå från och med den 1 januari 1921.

Jag får alltså hemställa, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen

medgiva,

att avlidne daglönaren vid flottans varv i Karlskrona Gustaf Emrik

Aronssons änka Bernhardina Natalia Aronsson, född Karlsson, och makar
-

s. 5 Kontrollera mot PDF

5

Kungl. Maj:ts Proposition Nr 82.

nas minderåriga barn Greta Viola Elisabet, Karl Gösta Gerhard och

Erik Gunnar Vilhelm må från och med den''l januari 1921 komma i

åtnjutande av understöd å allmänna indragningsstaten, änkan så länge

hon förbliver i sitt nuvarande änkestånd med 225 kronor årligen samt

ett vart av barnen till och med det år, varunder det fyller 18 år, med

150 kronor årligen.

Till denna av statsrådets övriga ledamöter biträdda

hemställan behagar Hans Maj:t Konungen lämna bifall

samt förordnar, att proposition av den lydelse, bilaga

till detta protokoll utvisar, skall avlåtas till riksdagen.

Ur protokollet:

W. G. O. Montgomery.

Bihang till riksdagens protokoll 1922

1 sand. 72 käft. (Nr 82.)

22

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.