Sök i Ratio Lex

Angående ändrade bestämmelser för understöd åt nötboskapspremiering och tjur förening ar ■

1922-02-24 · 16 sidor, varav 15 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 15 av 16 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1922:93, Angående ändrade bestämmelser för understöd åt nötboskapspremiering och tjur förening ar ■

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition Nr 93.

1

Nr 93.

Kungl. Maj:ts proposition till riksdagen angående ändrade bestämmelser

för understöd åt nötboskapspremiering och tjur förening ar ■

given Stockholms slott den 24 februari 1922.

Kungl. Maj:t vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av

statsrådsprotokollet över jordbruksärenden för denna dag, föreslå riksdagen

att bifalla det förslag, om vars avlåtande till riksdagen föredragande

departementschefen hemställt.

GUSTAF.

Sven Linders.

Utdrag av protokollet över jordbruksärenden, hållet inför Hans Maj.t

Konungen i statsrådet å Stockholms slott den 24 februari 1922.

Närvarande:

Statsministern och ministern för utrikes ärendena Branting, statsråden

Lindqvist, Thorsson, Olsson, Sandler, Nothin, Svensson, Hansson,

Åkerman, Linders, Schlyter, Örne.

Departementschefen, statsrådet Linders anför.

Hänvisande till vad jag under punkt 54 under nionde huvudtiteln

i statsverkspropositionen anfört angående anslag till premiering av nötboskap

får jag nu efter inom jordbruksdepartementet företagen granskning

av de i nyssnämnda punkt omförmälda, utav lantbruksstyrelsen

Bihang till riksdagens protokoll 1922. 1 saml. 82 höft. (Nr 93.) 1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Kungl. Maj:ts proposition Nr 93.

uppgjorda, förslagen dels till nytt reglemente för den med statsmedel

understödda nötboskapspremieringen dels ock till kungörelse angående

statsanslag till nötboskapsavelns främjande ånyo anmäla detta ärende.

Särskilt statsanslag för nötboskapspremiering beviljades första

gången 1891 till belopp av 50,000 kronor, därvid föreskrevs, att statsbidraget

icke finge överstiga vad hushållningssällskapet eller, landstinget

vart för sig eller i förening för ändamålet tillskjutit.

Under ärendets behandling anfördes, att en erforderlig förbättring

av landets kreatursstock icke kunde komma till stånd, utan att de därtill

syftande åtgärderna leddes efter en bestämd, klart uppfattad och

genomtänkt plan, därvid största noggrannhet och urskiljning måste användas

beträffande valet av så väl avelsdjur som påläggningsmaterial.

För uppnående av det antydda målet funnes två metoder eller system.

Den ena, som benämndes den Schleswig-Holsteinska, bestode uti bildandet

av sa kallade tjurföreningar eller sammanslutningar av företrädesvis

mindre jordbrukare i ändamål att inköpa en stamtjur, av vilken de bland

medlemmarnas kor, som vid undersökning befunnits användbara till

stamkor, bleve betäckta. Detta system förutsatte emellertid en företagsamhetsanda

och förmåga att bedöma värdet och betydelsen av en sådan

åtgärd, som åtminstone för det dåvarande icke syntes kunna påräknas

hos landets mindre jordbrukare, vilka just i främsta rummet vore i behov

av sådant understöd. Det andra systemet, vilket med framgång

använts i främmande länder samt sedan 1883 tillämpats av Skaraborgs

läns hushållningssällskap och därför plägade benämnas Skaraborgssystemet,

avsåge att genom nötboskapspremiering höja nötboskapsaveln. Dess

grundtanke vore att genom utdelade belöningar till ägarna av goda

avelsdjur söka upphjälpa boskapsaveln från den låga ståndpunkt, varpå

den förnämligast hos de mindre jordbrukarna inom landet för det dåvarande

befunne sig.

De bestämmelser, som 1891 förordades för nötboskapspremiering

med statsunderstöd, voro byggda på Skaraborgssystemet. Ur dessa

bestämmelser må särskilt anmärkas, att utöver penningpris, skulle till

ägare av varje hondjur, som premierades, utdelas betäckningsfrisedel.

Dylik frisedel skulle gälla som betalningsmedel vid betäckning av premierad

tjur, vars ägare skulle få den inlöst med visst belopp av hushållningssällskapet.

Vidare må framhållas, att premieringsnämnden skulle

för den i premieringsmöte deltagande allmänheten förklara syftet med

och grunderna för premieringen ävensom lämna råd och upplysningar

rörande skötseln av nötkreatur och lämpligaste sättet att förbättra inom

orten befintliga kreatursstammar.

s. 3 Kontrollera mot PDF

3

Kungl. Maj:ts proposition Nr 93.

Sedan anslaget till premiering av nötboskap av 1897 års riksdagböjts

till 75,000 kronor, hemställde lantbruksstyrelsen i november 1903

om anslagets ytterligare höjning till 100,000 kronor. Såsom motiv

åberopades, att särskilda åtgärder erfordrades för avhjälpande av brist

å lämpliga tjurar, vilken vore så stor, att utdelade frisedlar i icke obetydlig

utsträckning bleve oanvända. Såsom ett verksamt medel att avhjälpa

denna olägenhet hade ordförandena i premieringsnämnderna vid

möte inför lantbruksstyrelsen 1902 föreslagit bildandet av så kallade

tjurföreningar, därvid ordförandena uttalat den åsikten, att de statsmedel,

som ställdes till hushållningssällskapens förfogande för premiering av

nötboskap, borde få, på sätt och i den mån premieringsnämnderna ansåge

lämpligt, användas till understödjande av tjur föreningar inom distrikten.

Ehuru lantbruksstyrelsen icke ville bestrida, att för premieringens

verkliga framgång åtgärder från statens sida vore av nöden för att bereda

de mindre jordbrukarna ökad tillgång till lämpliga tjurar, samt

styrelsen för sin del till fullo erkände betydelsen av de sammanslutningar

av flera jordbrukare för anskaffande och underhåll av tjurar, som benämndes

tjurföreningar, syntes det styrelsen dock icke vara rådligt att

vidtaga en sådan åtgärd, som den av bemälda ordförande förordade,

varigenom olägenheter för den med statsmedel understödda nötboskapspremieringens

jämna fortgång och följdriktiga utveckling lätt kunde

uppkomma; och kunde styrelsen på grund härav icke förorda, att av

premieringsmedlen direkt statsunderstöd lämnades åt sådana föreningar.

Däremot ansåge styrelsen, att för vinnande av det utav bemälda ordförande

åsyftade ändamål borde under de för premieringen då stadgade

former vid samma premiering särskilda, tämligen höga penningpris

under vissa villkor utdelas för premieringsgilla tjurar, utställda av tjurföreningar.

Likaledes borde för äldre tjurar, som visat sig lämna en

god avkomma, bestämmas höga penningpris, s. k. avelspris, som helt

säkert skulle bidraga därtill, att goda äldre tjurar bibehölles för avel,

så länge de därtill vore lämpliga, och ej för tidigt såldes till slakt, vilket

enligt hushållningssällskapens berättelser alltför ofta skedde till skada

för tillgången inom landet på goda tjurar.

På sålunda anförda grunder beviljades anslagsökningen av riksdagen.

I därefter utfärdat förnyat reglemente för nötboskapspremieringen

medgavs rätt att utöver dittills tillåtna pris utdela dels hederspris (avelspris)

för tjurar med vissa egenskaper dels ock tilläggspris för tjurar,

tillhörande tjurförening, och för s. k. stamtjurar i Norrland. I samma

reglemente infördes s. k. flockpris för grupper om minst tre prisgilla kor.

I anledning av eu utav lantbruksstyrelsen i skrivelse den 29 ok
-

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Kungl. Maj:ts proposition Nr 93.

tober 1908 gjord framställning om ökat anslag för här ifrågavarande

ändamål med särskild hänsyn till möjliggörandet av ytterligare understöd

till tjur föreningar hemställde Kungl. Maj:t hos 1909 års riksdag att från

och med 1910 öka det under förevarande anslagstitel till understöd utav

premiering av nötboskap anvisade belopp till 120,000 kronor, därav

30.000 kronor skulle användas för tilläggspris för tjurar, tillhörande

tjur förening, med rätt för Kungl. Maj:t att, därest sistnämnda belopp i

sin helhet eller till någon del under något år ej skulle behöva för detta

ändamål tagas i anspråk, anvisa det sålunda tillgängliga beloppet för

andra till nötboskapspremieringen hörande ändamål.

1914 års förra riksdag höjde anslaget till nötboskapspremiering

till 160,000 kronor för att möjliggöra, att bidragen till tilläggspris för

tjurar, tillhörande tjurförening, skulle kunna uppgå till 70,000 kronor.

Vid 1917 års riksdag höjdes anslaget till 165,000 kronor, därav alltjämt

70.000 kronor finge användas till tilläggspris för tjurar, tillhörande tjurförening.

Med bifall till förslag av Kungl. Maj:t medgav 1919 års riksdag,

att av ordinarie anslaget till nötboskapspremiering ett belopp av

110.000 kronor skulle få användas till tilläggspris, som nyss sagts. Avsikten

härmed var att höja den del av dessa pris, som finge utgå av

statsmedel, från då fastställt belopp av 75 kronor till 150 kronor. Slutligen

har jämlikt beslut vid 1920 års riksdag ifrågavarande anslag höjts

till 205,000 kronor, därav 150,000 kronor i första hand för tilläggspris

till tjur fö reningar, i anslutning vartill andelen av statsanslag till dessa

pris höjts till 250 kronor.

Av den lämnade redogörelsen framgår, att ehuru statsbidragen till

understöd åt tjurföreningar avsevärt höjts, det ursprungliga premieringssystemet

med frisedlar såsom en väsentlig del alltjämt tillämpas.

Redan 1915 har emellertid hushållningssällskapens ombud föreslagit

premieringsreglementets omarbetning i syfte att möjliggöra för

hushållningssällskap att bedriva nötboskapspremiering utan användande

av frisedlar. Efter det ytterligare förslag i enahanda syfte framkommit,

har Kungl. Maj:t, på framställning av lantbruksstyrelsen, den 27 februari

1920 bemyndigat styrelsen att tillkalla sakkunniga personer för att verkställa

utredning och avgiva förslag till ändrade bestämmelser för premiering

av nötboskap.

Sedan sålunda tillkallade sakkunniga, godsägaren L. M. Kruse,

mejerikonsulenten S. Ljunggren, jordbrukskonsulenten A. Österman och

lantbrukaren S. Nilsson i Sjögård, till lantbruksstyrelsen avgivit förslag i

ämnet, har lantbruksstyrelsen i skrivelse den 17 oktober 1921 med överlämnande

av sagda förslag underställt ärendet Kungl. Maj:ts prövning.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition Nr 93.

b

Därvid har lantbruksstyrelsen förklarat sig icke kunna tillstyrka de sakkunnigas

förslag. Dels skulle därmed icke helt vinnas de mål, som med

en reform åsyftades, dels vore de sakkunnigas förslag förbundet med så

högst väsentligt ökade kostnader, att enbart denna omständighet talade

emot varje försök att under nuvarande statsfinansiella förhållanden realisera

förslaget utan avsevärda förändringar. Lantbruksstyrelsen hade

därför med upptagande av ett flertal beaktansvärda uppslag, som de

sakkunniga framlagt, utarbetat ett nytt förslag.

Lantbruksstyrelsen redogör i sin skrivelse för anmärkningarna mot

nu rådande pr emiering ssystem sålunda.

Om också premieringen av nötboskap icke fått den omfattning, som från

början kunnat förväntas på grund av det livliga intresse, varmed den då omfattats,

hade densamma dock tvivelsutan utövat ett stort och mäktigt inflytande

på utvecklingen av vår nötkreafursavel. Genom premieringsförfarandet,

hade en synnerligen behövlig upplysning angående avel, uppfödning och utfodring

av nötkreatur kunnat spridas i de vidsträcktaste kretsar. Genom framförande

till de olika pi''emieringsplatserna av kreatur utav i flera hänseenden

olika beskaffenhet hade starka impulser givits till nötkreatursavelns utveckling.

Vidare hade genom premieringsväsendet givits direktiv i fråga om själva

avelsarhetet. Kreatursaveln hade inom vida kretsar bland den jordbrukande befolkningen

kunnat inriktas på medvetna och bestämda mål. Detta hade bland

annat tagit sig uttryck däruti, att vid avelsarbetet de olika i vårt land numera

förekommande raserna hänvisats till vissa bestämda, för respektive raser lämpliga

områden.

Ävenledes hade genom premieringen ökad möjlighet beretts den djurägande

allmänheten att erhålla tillgång till goda tjurar. Genom det frisedelssystem,

som alltifrån premieringens tidigaste period varit förbundet med premieringsväsendet

och så att säga utgjort en av dess hörnstenar, hade de bättre

hondjuren blivit av sakkunniga och erfarna fackmän utpekade och därefter

förts till de bästa i orten förefintliga handjuren. Därigenom att en allt större

del av hondjursstammen sålunda blivit föremål för premiering och i och med

att genom frisedelssystemet möjlighet beretts vederbörande att hålla allt bättre

tjurar, hade nötkreatursstammen inom in y ek et vidsträckta delar av landet

undan för undan förbättrats med hänsyn till såväl kroppsformer som förmåga

att på ett tillfredsställande sätt omsätta fodret i förädlade och lättsålda produkter.

Genom bildande av de på senare tider allt allmännare förekommande

tjurföreningarna, vilka för möjliggörande av tjurhållning alldeles särskilt understötts

i samband med premieringen, hade tillgången på goda tjurar även i

sådana trakter, där bondejordbruket och småbruket vore förhärskande, i hög

grad underlättats. I detta sammanhang kunde även erinras om den verksamhet,

som under de senare decennierna utövats av de särskilt i vissa trakter ganska

talrikt förekommande kontrollföreningarna, vilkas arbete gjort det möjligt

att leda aveln med behörigt iakttagande även av djurens avkastningsegenskaper.

Genom anordnande av stamboksföring för samtliga numera i mera avse
-

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Kungl. Maj:ts proposition Nr 93.

värd utsträckning inom landet förekommande nötkretursraser hade vidare åt

avelsarbetet skänkts en stadga och en organisation, vars värde knappast kunde

överskattas.

Till följd av sålunda vidtagna åtgärder hade den svenska lantrasen under

de senare decennierna undergått en väsentlig förbättring. Den hade nu

större förutsättningar än någonsin tillförene att fylla den uppgift, som vore

densamma förelagd inom jordbruket. Detta faktum uteslöte emellertid på intet

sätt, att oerhört mycket härutinnan ännu återstode att vinna.

Även frånsett kristidens inflytande, som på ifrågavarande område verkat

i hög grad nedbrytande, både på senare tiden en viss stagnation kunnat förmärkas

i premieringsarbetet och intresset därför. De förut snabba framstegen

på området syntes numera hava avlösts av en viss svårighet att vidmakthålla

de eu gång intagna positionerna. Vid upprepade tillfällen hade också, såsom

redan antytts, röster höjts för att inom premieringsarbetet åvägabringa genomgripande

förenklingar, varigenom nämnda arbete bleve mindre tidsödande och

kostsamt. Det hade sålunda påpekats, att den upplysningsverksamhet, som premieringen

samtidigt med sin egentliga uppgift ursprungligen varit avsedd att

tillgodose, numera med stigande folkbildning och ökad yrkeskunskap ej mera

vore så av behovet påkallad, och att premeringen förty icke mera behövde betungas

med denna uppgift. Vidare hade särskilt ifrågasatts, huruvida icke det

omständliga och arbetskrävande frisedelssystemet, som på sin tid helt säkert

varit av utomordentlig betydelse, numera skulle kunna helt eller åtminstone till

huvudsaklig del avskaffas och alla krafter, ej minst de ekonomiska, i stället

koncentreras på den utomordentligt viktiga frågan om beredande av tillräcklig

tillgång till högklassiga tjurar.

Mot det nu använda frisedelssystemet hade dessutom riktats åtskilliga

andra erinringar. Sålunda hade anförts, att ett betydande antal vid premieringarna

utlämnade frisedlar aldrig kommit till användning och således icke

medfört mot arbete och kostnader svarande nytta. Dessutom hade ändamålet

med frisedeln mycket ofta till större delen förfelats, i det att efter den med frisedel

premierade kon fallit eu tjurkalv, vilket i sin ordning ofta nog medfört,

att djurägaren nödgats taga pålägg efter annan icke premierad och icke heller

av premierad tjur betäckt ko. Visserligen vore det sant, att frisedelns uppgift

icke varit uteslutande att föranleda pålägg av ungdjur, fallna efter premierade

tjurar, utan även att förmedelst frisedlarna premierade tjurar skulle tillföras

inkomster, vilka skulle underlätta anskaffandet och bibehållandet av djuren,

men erfarenheten hade ofta givit vid handen, att detta sätt att understödja

hållandet av framstående tjurar så till vida visat sig mindre rationellt, som

understödet i praktiken kommit att utfalla tämligen oberäkneligt, i det att

ingalunda alltid den tjur, som företrädesvis varit förtjänt av understöd, också

blivit bäst tillgodosedd. Ofta hade det kunnat vara tvärtom. Vidare hade

erinrats, att det i allmänhet måste anses önskvärt, att varje hondjur, även om

det ej vore av beskaffenhet att kunna premieras och erhålla frisedel, dock fördes

till god tjur, enär pålägg på grund av rådande förhållanden ofta måste

tagas även efter sådana hondjur. Dessutom hade det synts onödigt och besvärligt

att vart, varannat eller vart tredje år till premieringsplatserna föra förut

besiktigade och godkända hondjur endast för att få dem ånyo godkända och be
-

s. 7 Kontrollera mot PDF

Kutigl. Maj:ts proposition Nr 93.

7

lönade med frisedel. Denna synpunkt hade på senare tid så mycket kraftigare

framhållits, sorn de dyra arbetsprisen vållat, att deltagande i premieri ogsmötena

med ett större antal kreatur synts ställa sig alltför kostsamt för den enskilde

djurägaren.

Av ovan anförda och andra skid hade därför från allt flera håll ifrågasatts,

huruvida icke premieringen numera borde, utan uppoffrande av väsentliga

fördelar, kunna ske utan användning av frisedlar, ja, man hade till och

med på sina håll tagit steget fullt ut och framhållit, att premiering av hondjur

numera åtminstone i vissa delar av landet icke längre hade något existensberättigande.

Genom avstående från hondjurspremiering och diirmed sammanhängande

frisedelsutdelning borde väsentliga lättnader i fråga om premieringsar

betets tekniska utförande stå att vinna. Detta skulle vara av så mycket

större betydelse, som härigenom en under nuvarande förhållanden väl behövlig

nedgång i de med premieringen förbundna kostnaderna kunde vara att påräkna.

Uttalanden i sådan riktning hade under årens lopp gjorts å möten med

ordförandena i rikets nötkreaturspremieringsnämnder samt av hushållningssällskapens

ombudsmöten, varjämte åtskilliga hushållningssällskaps förvaltningsutskott

anslutit sig till denna mening.

Det hade i detta sammanhang anförts, att de åtminstone i vissa delar av

landet numera talrika tjurföreningarna utgjorde ett nytillkommet moment,

som borde i avsevärd grad och långt mera än vad hittills varit fallet, direkt utnyttjas

för de ändamål, som premieringen i första hand vore avsedd att tillgodose.

Det hade därför ifrågasatts, att vid omarbetning av gällande bestämmelser

för nötkreaturspremieringen tjurföreningsverksamheten måtte mera intimt

knytas till premieringen, ja, att tjurföreningsverksamheten lx>rde bilda så

att säga ryggraden i hela premieringsarbetet.

Ett totalt avskaffande av frisedlarna, eventuellt hela hondjurspremieringen,

måste enligt lantbruksstyrelsens mening givetvis väcka betänkligheter.

Den djurägande allmänheten hade nämligen under en lång följd av år vant sig

vid frisedlarna, vid sättet för deras förvärvande och användande, och det torde

icke ligga någon överdrift i påståendet, att hondjurspremieringen och frisedels

utdelningen inom vissa premieringsdistrikt varit av grundläggande betydelse

för hela premieringsarbetets resultat och det nu tillämpade förfarandet härutinnan

alltfort hava en uppgift att fylla inom vissa delar av landet. Å andra

sidan torde det icke kunna förnekas, att nämnda förfarande inom andra områden

spelat ut sin roll och numera torde kunna ersättas av annat och mindre

omständligt förfarande. Saken syntes sålunda, vad denna detalj beträffade, ligga

så til], att ett förnyat premieringsreglemente måste i förevarande hänseende

bereda möjlighet för tillämpande inom olika orter av olikartade principer.

Ekonomiska skäl hade också synts kraftigt tala för genomförandet av

vissa ändringar i det nuvarande premieringsförfarandet. Penningvärdets starka

fall hade vållat, bland annat, att premieringspriser och inlösningsbelopp i fråga

om frisedlarna av hittillsvarande storlek numera ej syntes innebära tillräcklig

lockelse för djurägarna att i större utsträckning uppvisa sina kreatur för premiering.

För att uppfattningen härutinnan ånyo skulle kunna bliva densamma

som under premieringsväsendets första årtionden, erfordrades så be
-

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Kungl. Mai ds proposition Nr 93.

tydande förhöjningar i de av stat och hushållningssällskap för ifrågavarande

ändamål avsedda anslagsbelopp, att varje tanke härpå under rådande ekonomiska

förhållanden torde få anses utesluten. Fastmer hade hushållningssällskapens

betryckta ekonomiska ställning snarare nödvändiggjort begränsningar

i än medgivit ökning av anslagen för ändamålet.

Beträffande dispositionen av för nötkreaturspremieringen nu tillgängliga

medel hade ock den erinran gjorts, att alltför stor del därav åtginge till

resekostnader för premieringsnämnderna och allmänna utgifter för premieringens

upprätthållande.

Slutligen finge ock framhållas, att med den omfattning, premierings- och

stamboksföringsarbetet under senare tider kommit att taga, allt större svårigheter

yppats att för detta arbetes utförande kunna påräkna biträde av fullt sakkunniga

och för uppgiften intresserade personer, helst som deras tid och arbetskraft

hittills tagits i anspråk utan någon som helst ersättning. Skulle icke

eu förändring uti sistberörda förhållande med nödvändighet bliva av omständigheterna

påkallad, hade det synts synnerligen angeläget att åstadkomma en

sådan omläggning av premieringsverksamheten, att denna kunde utföras med

uppoffrande av betydligt mindre tid och arbete än som nu skedde.

Angående de önskemål en reform bör tillgodose yttar sig lantbruksstyrelsen

vidare på följande sätt.

Såsom det viktigaste ändamålet med här ifrågavarande åtgärder för nötboskapsavelns

förbättring ville styrelsen framhålla beredandet av största möjliga

tillgång till handjur av framstående och kontrollerad beskaffenhet. Utan

god tillgång till sådana, torde alla övriga åtgärder till nötkreatursavelns förbättring

kunna betraktas såsom i väsentlig grad ineffektiva och fåfänga. Det

gällde alltså enligt styrelsens förmenande att meddela sådana bestämmelser, atl

anskaffandet även inom de medelstora och mindre jordbruken av fullgoda handjur

och bibehållandet av dessa så länge lämpligen ske kunde i möjligaste grad

underlättades. Erfarenheten från de årtionden, varunder nötboskapspremieringen

hittills verkat i vårt land, gåve också tydligt vid handen, att anstalter

från det allmännas sida kunde träffas, vilka kraftigt befordrade detta mål. Det

syntes därför nu närmast gälla att bygga på den en gång lagda grunden och

ytterligare fullkomna byggnaden. Härvid torde det i första rummet gälla

att i möjligaste mån tillgodogöra sig det intresse hos de mindre jordbrukarna

för boskapsavelns förbättring och den förmåga av självverksamhet på detta

område, som tagit sig uttryck i de numera, särskilt i vissa landsdelar, allmänt

förekommande tjurföreningarna. Tack vare dessa hade även bland de mindre

jordbrukarna kunnat bedrivas ett organiserat avelsarbete, som flerstädes redan

lett till mycket betydelsefulla resultat. Tjurföreningarna syntes alltså böra

knytas allt närmare till premieringen och den tanken syntes icke behöva vara

utesluten, att tjurföreningarna inom en ganska nära liggande framtid skulle

kunna övertaga en avsevärd del av de uppgifter, som hittills ålegat premieringen.

Även om man sålunda ansåge tillhandahållandet av fullgoda handjur i

väsentlig, för att icke säga huvudsaklig, del höra överlåtas åt tjurföreningarna,

syntes det dock angeläget, att fullgoda tjurar, som tillhörde enskilda ägare, allt

s. 9 Kontrollera mot PDF

Kund!. Maj ris proposition Nr 9.''i.

9

fortfarande k/unde efter sakkunnig granskning bliva föremål för premiering.

Det vore nämligen överhuvud taget av ej ringa vikt, att avelsledningen inom

ett distrikt bereddes möjlighet såväl att uppehålla kontakten med de större

djurägarnas avel som ook att, där så läte sig gorå, utnyttja deras handjur för

det allmänna avelsarbetct.

I detta sammanhang kunde nämnas, att lantbruksstyrelsen ansåge tidpunkten

nu vara inne att meddela sådana bestämmelser, att — utom möjligen i

rena undantagsfall — endast handjur av ren ras finge premieras och sålunda

endast hållandet av sådana tjurar uppmuntras med allmänna medel.

Av synnerlig vikt vid premieringsverksamhetens ordnande för framtiden

syntes också vara, att avelsarbetets ledning inom de olika distrikten inriktades

efter klara och målmedvetna linjer. Tillgodoseendet av detta önskemål krävde

möjligast effektiva besiktning, bedömning och kontroll av det förefintliga handjursmaterialet,

liksom ock av den efter detta fallna avkomman. Härav framginge,

att styrelsen ansåge sig böra alltjämt fasthålla vid kravet, att avelsledningen

bereddes tillfälle att med ej alltför långa mellanrum i största möjliga

omfattning granska det inom ett distrikt förefintliga avelsmaterialet, särskilt

dylikt material av hankön.

Vidare syntes avelsarbetets ledning böra så ordnas, att en noggrann och

effektiv stamboksföring av inom distriktet förefintliga djur av premieringsbara

raser möjliggjordes. Härmed avsåges icke endast registrering av djur

utav ren ras utan även införande i förberedande stambok av djur, vilka utgjorde

led i ett fortgående förädlingsarbete. Beträffande beredandet av möjlighet

till sådan stamboksföring i erforderlig omfattning torde böra anmärkas,

att åtgärder av ifrågavarande slag vore av icke ringa direkt ekonomiskt intresse

för djurägarna, vadan en verksam medverkan från deras sida säkerligen

borde kunna påräknas. Det torde icke böra förbises, att stamboksföringen vore

att anse såsom det verksammast tänkbara medel att så att säga binda den enskilde

djurägaren vid det eu gång påbörjade avelsarbetet och samtidigt förekomma

alltid skadliga omkastningar däri.

Enligt lantbruksstyrelsens förmenande måste varje premieringssystem,

som skulle kunna anses motsvara tidens krav, bereda möjlighet för tillgodoseende

av omförmälda synpunkter. Detta torde kunna ske även med förläggande

av tyngdpunkten utav ifrågavarande verksamhet på premiering av handjur och

bedömande i viss mån av deras avkomma. En organisation av premieringsarlietet

efter dessa linjer skulle onödiggöra eller åtminstone i hög grad inskränka

hondjurspremieringen och den därmed förbundna frisedelsutdelningen.

Emellertid torde dock — såsom några hushållningssällskaps förvaltningsutskott

i ärendet ifrågasatt — inom vissa delar av landet ännu någon tid framåt

nötboskapspremiering efter i stort sett oförändrade principer med hondjurspremiering

och frisedelsutlämning vara påkallad. Trots att nötkreaturspremieringen

numera pågått i tre decennier, måste det nämligen erkännas, att, särskilt

i vissa avlägsna trakter, läget för närvarande i stort sett icke avsevärt

skilde sig från vad förhållandet i allmänhet varit vid premieringsverksamhetens

början. Här torde allt fortfarande direkt upplysningsverksamhet vara av

nöden, liksom ock direkta åtgärder torde erfordras för att förmå de enskilda

djurägama att föra sina hondjur till premierad tjur. Inom sådana distrikt vore

Bihang till riksdagens protokoll 1922. 1 saml. 82 höft. (Nr 93.) 2

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Kungl. Maj:ts proposition Nr 93.

det därför enligt styrelsens förmenande att gå händelserna i förväg att nu

övergå till en premiering så gott som uteslutande inriktad på premiering av

liandjur. Det torde således vara nödvändigt, att inom sådana distrikt möjlighet

bereddes att fortsätta premieringsverksamheten efter i stort sett samma linjer

som hittills.

Av ovan anförda skäl syntes det styrelsen alltså nödvändigt, att åt ett

nytt premieringsreglemente gåves en sådan utformning, att möjlighet bereddes

att inom de olika premieringsdistrikten ordna denna verksamhet allt efter föreliggande

olika lokala förhållanden enligt i vissa hänseenden olika principer.

Någon kompromiss härutinnan ansåge styrelsen, som ovan nämnts, icke möjlig,

utan hushållningssällskapen syntes därför böra få välja mellan två olika i

förenämnda hänseende skiljaktiga system. I överensstämmelse med styrelsens

principiella uppfattning i denna fråga hade styrelsen utarbetat förslag till förnyat

reglemente för den med statsmedel understödda nötkreaturspremieringen.

Lantbruksstyrelsens på sålunda anförda principer grundade förslag

innehåller, förutom vissa smärre ändringar av mindre betydelse, i huvudsak

följande avvikelser från de nu gällande bestämmelserna i ämnet.

På hushållningssällskaps beprövande skall ankomma att anordna premiering

antingen A) av såväl han- som hondjur, s. k. fullständig premiering,

eller ock B) av endast handjur, s. k. tjurpremiering.

A). Fullständig premiering, som nära motsvarar nu gällande bestämmelser,

företer dock vissa olikheter mot vad hittills tillämpats.

Angående rätt att deltaga i tävlingar gälla sålunda nu följande bestämmelser.

Endast de djurägare, vilkas odlade jord icke överstiger sammanlagt

40 hektar och som idka jordbruk såsom huvudsaklig näring eller väsentlig binäring,

må vid premieringsmöte deltaga med såväl handjur som hondjur i

tävlingarna om alla slags pris; dock att lantbruksstyrelsen äger att, uppå därom

av hushållningssällskap gjord ansökning, inskränka nämnda rättighet, så att

den må tillkomma endast djurägare, vilkas odlade jord icke överstiger en viss

mindre areal än nyss sagts, dock ej under 20 hektar. Djurägare, vilkas areal

odlad jord överstiger den i enlighet med nyssnämnda föreskrifter bestämda

maximi-arealen för deltagande i tävlingarna om alla slags pris, äro berättigade

att för premieringsnämnden till bedömande uppvisa djur av båda könen, dock

utan rätt att för handjur erhålla pris, som är utsatt i penningar, eller för hondjur

annan utmärkelse, än att detsamma, i händelse det anses förtjänt därav,

varder märkt såsom prisgillt.

Enligt lantbiruksstyrelsens förslag skall härom gälla följande. Tjurförening,

bildad enligt av lantbruksstyrelsen fastställda grunder ävensom

djurägare, vilken är medlem i tjur- eller kontrollförening och idkar

jordbruk såsom huvudsaklig näring eller väsentlig binäring, och vilkens odlade

jord icke överstiger sammanlagt 40 hektar, må vid premiering kunna för såväl

handjur som hondjur erhålla pris av alla slag; dock att lantbruksstyrelsen äger

att, på därom av hushållningssällskap gjord ansökning, inskränka nämnda rättighet

att tillkomma endast djurägare, vilkens odlade jord icke överstiger viss

s. 11 Kontrollera mot PDF

Kung!. Maj:ts proposition Nr 93.

11

mindre areal än nyss sagts, dock lägst 10 hektar, ävensom att såsom villkor för

tilldelande vid premiering av penningpris eller frisedlar föreskriva medlemskap i

tjurförening. — Djurägare, som icke äger att på grund av nyssnämnda bestämmelser

deltaga i premering, är likväl berättigad att för premieringsnämnd till

bedömande uppvisa djur av såväl han- som honkön, dock utan att kunna

för handjur erhålla pris, som utgår i penningar, eller för hondjur annan

utmärkelse, än att detsamma varder märkt såsom premierat. — Hushållningssällskaps

förvaltningsutskott må äga att för tiden till och med

1927 bestämma, huruvida inom hushållningssällskaps distrikt eller viss del

därav djurägare, vilken, utan att vara medlem av tjur- eller kontrollförening,

idkar jordbruk som huvudsaklig näring eller väsentlig binäring och vilkens

odlade jord icke överstiger sammanlagt 40 hektar, må för premierade djur

kunna tilldelas penningpris och frisedlar.

Den hushållningssällskapen hittills tillkommande rätt att hos lantbruksstyrelsen

föreslå, vilka raser eller typer därav, som inom värjo distrikt skola

bliva föremål för premiering, har föreslagits skola överflyttas på hushållningssällskapens

förvaltningsutskott såsom varande bättre lämpade att avgiva ett

på sakkunskap grundat förslag än hushållningssällskapen själva, vilkas beslut

stundom vore beroende av en tillfällig majoritet.

Ifråga om vilka djur, som må deltaga i premiering, föreslås, att av handjur

endast sådana av oblandad ras må uppvisas. Såväl de sakkunniga som

lantbrukstyrelsen hava nämligen ansett tillgången på tjurar av oblandad ras

numera vara så riklig, att en dylik inskränkning torde vara berättigad. Ifråga

om hondjur skall hushållningssällskaps förvaltningsutskott äga begränsa rätten

för sådana av blandad ras att deltaga i premiering till sådana djur, som

äro fallna efter djur av oblandad ras.

Enligt nu gällande bestämmelser är i regel 214 år lägsta ålder för hondjurs

rätt till premiering. Lantbruksstyrelsen äger dock medgiva en sänkning

för visst distrikt till 2 år.

Lantbruksstyrelsen föreslår nu en ändring av dessa ålderssiffror till respektive

3 och 214 år.

Ifråga om belöning för hondjur gäller nu, att denna alltid skall bestå av

frisedel men dessutom penningar endast i de fall, då hushållningssällskap så

beslutar.

Enligt förslaget skall för enskilt hondjur ej kunna utdelas annan belöning

än frisedel.

För nedbringande av kostnaderna för premieringen såväl för deltagarna

däri som ock för stat och hushållningssällskap har vidare ansetts böra föreskrivas,

att tjurföreningsmedlem tillhörigt hondjur, som redan premierats, för

erhållande av ytterligare frisedlar icke behöver ånyo uppvisas, därest föreeningens

styrelse styrker, att djuret fortfarande är i fullgott skick och lämpligt

till avel.

Flockpris för kor, tillhörande medelstor eller mindre jordbrukare hava

bibehållits, dock att hushållningssällskaps förvaltningsutskott må äga att för

sitt distrikt bestämma, huruvida dylika pris skola utdelas. Gällande villkor

för erhållande av flockpris hava avsevärt skärpts genom bestämmelsen,

att antalet djur i flocken skall utgöra minst 25 procent av antalet kor inom den

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Kungl. Maj:ts proposition Nr 93.

besättning, de tillhöra, dock minst 3 djur. Avsikten härmed har varit att likställa

ägare av olika stora besättningar.

Flockpris skall kunna utdelas allenast till djurägare, som idkar jordbruk

såsom huvudsaklig näring eller väsentlig binäring och vilkens odlade jord icke

överstiger 40 hektar. Därjämte fordras bevis, genom kontrollförenings räkenskaper

eller eljest på av premieringsnämnden godkänt sätt, att djuren äga framstående

avkastningsegenskaper.

Då ett ständigt utbyte av djur sker mellan olika premieringsdistrikt, föreslås

för erhållande av större likformighet att premieringen av handjuren skall

verkställas i enlighet med en av lantbruksstyrelsen fastställd poängskala.

Vidare föreslås, att penningpris icke må utdelas för tjur med mindre

denne, där sådant utan fara för överförande av smitta eller överansträngning

kan ske, upplåtas till betäckning av hondjur, för vilket frisedel avlämnas.

Enligt nu gällande bestämmelser finnas för tjurar, förutom vanliga pris i

tre grader, dels avelspris för äldre tjurar och hederspris för yngre tjurar, dels

ock för såväl äldre som yngre tjurar, vilka tillhöra tjurförening, tilläggspris.

Förslaget bibehåller samma slag av pris, de förstnämnda benämnda statspris

och avelspris. För erhållande av statspris hava stadgats så stränga bestämmelser,

att dylikt pris ofta icke torde kunna tilldelas för tjur under hans

livstid utan först senare. Avsikten med ifrågavarande bestämmelser har varit

att erhålla en särklass för de i olika avseenden mest framstående tjurarna. Sistnämnda

båda pris hava emellertid föreslagits att utgå allenast i form av diplom,

hushållningssällskap självfallet obetaget att av egna medel utdela ytterligare

pris.

Vid bestämmande av tilläggsprisets storlek skall enligt förslaget hänsyn

tagas till de med tjurhållningen förenade kostnaderna i förhållande till tjurföreningens

koantal, till föreningens betydelse fö t avelsarbetet i allmänhet

ävensom till tjurens beskaffenhet.

B). För tjurpremiering föreslås i huvudsak samma bestämmelser, som

ifrågasatts för tjurar vid den fullständiga premieringen, dock har här, såsom

ersättning för frisedelssystemet vid den fullständiga premieringen, upptagits två

nya former av pris, nämligen tjänstgöringspris och bevaringspris, det senare

förbehållet föreningstjurar enbart. Det förra avser att mera direkt ersätta frisedlama

och skall sålunda, lämpligt anpassat, utgå i form av penningar samt

beräknas i förhållande till tjänstgöringens omfattning. Härigenom bör det för

tjurhållningen erforderliga stödet enligt styrelsens mening kunna lämnas på ett

i flera avseenden både enklare och mera effektivt sätt än genom frisedelssystemet.

Bevaringspris däremot avser att'' råda bot å den skada, som nötkreatursaveln

förorsakas genom tjurföreningarnas benägenhet att i förtid försälja tjurar

till slakt. Priset, som kan tilldelas från och med året efter det premierad

tjur uppnått 5 år, må utgå även om annan tjurförening än den, som fått tjuren

premierad, äger densamma

Storleken av samtliga pris har överlämnats åt hushållningssällskapen att

bestämma.

För att tjurförening må erhålla pris, skola nu dess stadgar vara fastställda

av vederbörande hushållningssällskaps förvaltningsutskott. Lantbruks
-

s. 13 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition Nr 93.

13

styrelsen föreslår, att stadgarna skola vara upprättade i enlighet med av lantbruksstyrelsen

fastställda grunder.

J fråga om p remier in gs n äm n (lens sammansättning föreslås, att dylik

nämnd skall bestå av två ledamöter, ordföranden inberäknad. Styrelsen har

ansett främst ekonomiska skäl tala för en inskränkning av ledamotsantalet från

nuvarande 3 till 2 och finner icke, att detta behöver menligt inverka på premieringsresultatet,

då den tredje ledamoten i regel endast haft att företräda lokala

intressen och vara behjälplig vid själva uppvisningens anordnande Förvaltningsutskottet

äger dock rätt att, om så önskas, för detta ändamål utse särskilt

ortsombud.

Ordföranden i nämnden skall enligt förslaget, såsom hittills, utses av

lantbruksstyrelsen. Den nu gällande bestämmelsen, att dylik person skall utses

bland tre av förvaltningsutskottet föreslagna personer, har borttagits, men

styrelsen förklarar sig finna det lämpligt, att valet sker i samråd med vederbörande

förvaltningsutskott.

I fråga om godkännande av tjur för erhållande av tilläggspris m. m. har

besiktningen ansetts böra få utföras av ordföranden ensam eller av husdjurskonsulent,

som är ledamot av premieringsnämnden och som deltagit i nämndens

arbete minst fem år. Denna anordning förväntas komma att medföra icke

oväsentliga besparingar i resekostnaderna.

Premiering och stamboksföring får enligt förslaget verkställas förutom

vid allmänt premieringsmöte även vid annat tillfälle, men skola kostnaderna i

senare fallet icke bestridas av statsmedel. Denna bestämmelse har av styrelsen

synts påkallad särskilt med hänsyn till de reaktionsfria besättningarna, som

eljest stundom skulle bliva utestängda från premiering.

Vad härefter angår frågan om statsbidrag så föreslår lantbruksstyrelsen,

att sådant skall utgå dels såsom hittills för premiering av

nötboskap med högst lika stort belopp, som hushållningssällskap eller

vederbörande landsting vart för sig eller i förening anvisar, dels ock,

utan villkor om bidrag från orten, till organisationskostnader för bildande

av tjurförening med 300 kronor för varje förening. I fråga om tilläggspris

för tjurar föreslås, att högsta beloppet, som må utgå av statsmedel,

skall sänkas från nuvarande 250 kronor till 200 kronor, varjämte bör

föreskrivas, att sålunda bestämt maximibelopp må utdelas allenast, för

så vitt de med tjurhållningen förenade kostnaderna i förhållande till

föreningens koantal äro synnerligen betungande.

Den nu gällande bestämmelsen, att av statsanslaget ett visst belopp

skall i första hand användas för tilläggspris för tjurar, bar lantbruksstyrelsen

ej ansett erforderlig, då tjurföreningar ändock genom de

nya bestämmelserna bleve i första hand tillgodosedda.

Angående beloppet av erforderligt statsanslag anför lantbruksstyrelsen

följande.

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Kungl. Maj:ts proposition Nr 93.

En granskning av uppgifter beträffande nötboskapspremieringen under

1913 och 1914, vilka år kunde anses normgivande, gåve vid handen, att däri angivna

kostnader avsåge dels pris vid allmän premiering, dels tilläggspris för

tjurar, tillhörande tjurförening, dels inlösen av frisedlar, och dels slutligen

''Övriga utgifter, innefattande resekostnadsersätf ningar, tryckningskostnader

m. m.

Utgifterna under 1913 och 1914 för pris vid den allmänna premieringen

hade belöpt sig till i medeltal 40,000 kronor för år. Då premieringen under de

närmaste åren icke torde komma att taga större omfattning än under sistnämnda

båda år, syntes statens andel i utgifterna för detta ändamål kunna

beräknas till hälften av ovannämnda belopp, eller 20,000 kronor för år.

Storleken av tillägg sprisen för tjurar, tillhörande tjurförening, torde

kunna beräknas till i medeltal 200 kronor. Visserligen hade lantbruksstyrelsen

förutsatt, att dylikt bidrag skulle kunna utgå med dubbla detta belopp, dock allenast,

för så vitt de med tjurhållningen förenade kostnaderna i förhållande till

tjurföreningens koantal ansåges vara synnerligen betungande. Då det emellertid

torde möta svårigheter att exakt beräkna det antal dylika pris, som torde,

komma att utgå, liksom ock antalet föreningar, berättigade till ifrågavarande

pris, hade lantbruksstyrelsen ansett förenämnda belopp, 200 kronor, kunna

läggas till grund för beräkningarna av statsanslagets storlek. Då minst 1,200

föreningar torde för sina tjurar komma i åtnjutande av pris av ifrågavarande

slag, syntes ett anslag av statsmedel till belopp av 125,000 kronor erforderligt

för ändamålet. Hushållningssällskapen förutsattes härvid bidraga med enahanda

belopp

Kostnaderna för inlösen av frisedlar hade under 1913 och 1914 uppgått

till i medeltal omkring 179,000 kronor för år. Då emellertid vid tillämpning av

lantbruksstyrelsens förslag till reglemente för nötboskapspremieringen frisedelssystemet

icke torde komma att anlitas i samma utsträckning som förut, syntes

— även inberäknat kostnaderna för tjänstgörings- och bevaringspris — större

anslag för ändamålet än 100,000 kronor för år icke behöva beräknas. Statens

andel torde därvid böra utgöra hälften av nyssnämnda belopp, eller 50,000 kronor

för år.

»Övriga utgifter» hade under 1913 och 1914 uppgått till i medeltal 110,000

kronor. Större delen härav belöpte å kostnaderna för premieringsnämndernas

resor. Därest emellertid styrelsens förslag till premieringsnämnds sammansättning

m. m. vunne bifall, syntes enligt styrelsens beräkningar ifrågavarande

kostnader kunna nedbringas till omkring 90,000 kronor för år, varav hälften

eller 45,000 kronor torde böra utgå av statsmedel.

Förutom till bestridande av nu nämnda utgifter torde medel böra finnas

tillgängliga till täckande av kostnaderna för tryckning av riksstamböcker.

Lantbruksstyrelsen beräknade med hänsyn till de nedgående tryckningskostnaderna

anslag för ändamålet till 5,000 kronor för år. Ifrågavarande belopp

torde såsom hittills helt och hållet böra gäldas av statsmedel.

Härtill komme slutligen kostnaderna för organisationsbidrag till tjurföreningar.

Detta bidrag torde fastställas till 300 kronor för varje nybildad tjurförening

och gäldas uteslutande av statsmedel. Därest 100 dylika föreningar

s. 15 Kontrollera mot PDF

Kanal. Mai:ts. proposition Nr 93.

15

bildades värjo år, skulle statsanslag för ifrågavarande ändamål erfordras till

belopp av 30,000 kronor.

Såsom ovanstående utredning gåve vid handen, skulle statens andel i

kostnaderna för ifrågavarande premiering uppgå till sammanlagt 275,000 kronor.

För vart och ett av åren 1913 och 1914 hade för nötboskapsavelns främjande

funnits tillgängligt ett belopp av 120,000 kronor. Till följd av penningvärdets

fall ävensom andra på frågan inverkande faktorer hade sedan nämnda

år en successiv höjning av anslaget ägt rum, och upptoges detta — såsom jämväl

nämnts — i riksstaten för 1922 med 205,000 kronor. Då de skäl, som föranlett

nämnda höjning enligt lantbruksstyrelsens förmenande fortfarande ägde

oförminskad kraft, torde den nu ifrågasatta ytterligare förhöjningen av anslaget

eller 70,000 kronor, i förhållande till de stora fördelar, som vid förslagets

genomförande stode att vinna, icke kunna anses vara för stor. Uppmärksammas

borde, att förslaget i stort sett icke innebure en ökning av utgifterna uta^

allmänna medel, med undantag dock för de av organisationsbidraget föranledda

kostnaderna, utan allenast avsåge att i vidsträcktare omfattning än hittills bispringa

hushållningssällskapen i deras verksamhet å hithörande område. I den

mån premieringen framdeles överginge till enbart tjurpremiering, torde emellertid

statens utgifter för premieringen komma att begränsas.

Lantbruksstyrelsens nu framlagda förslag till ändrade grunder för

understödjande av nötboskapspremieringen kan jag i huvudsak tillstyrka.

Dock anser jag, att utvecklingen av nötboskapsskötseln nu nått därhän,

att statsbidrag i regel icke bör beviljas för individuell premiering av

hondjur och att således frisedelssystemet i regel icke bör förekomma.

I nötboskapspremieringsreglementet bör alltså föreskrivas, att premiering

såsom regel skall ske genom tjurpremiering jämte premiering av hondjur i

flock. Endast då lantbruksstyrelsen, på framställning av hushållningssällskap,

finner särskilt vägande skäl därtill föranleda, bör i fråga om

visst premieringsdistrikt eller del därav kunna medgivas, att statsbidrag

användes jämväl för individuell premiering av hondjur.

I fråga om detaljbestämmelserna vill jag nu allenast framhålla, att

det för penningpris åt tjur föreslagna villkoret om upplåtelse till betäckning

av hondjur, för vilket avlämnas frisedel, ej bör avse tjur, tillhörande

tjurförening, samt att villkoren för erhållande av flockpris synas

mig böra än ytterligare skärpas. Sålunda anser jag, att därest ej flock

utgöres av hel kobesättning, antalet i flocken skall vara minst 5 och

därjämte minst 25 procent av hela kobesättningen.

Med hänsyn till vikten av att intresset för bildande av tjurföreningar

understödjes, biträder jag förslaget jämväl i vad det avser beredande

av bidrag till dylika föreningars organisation. Det föreslagna

beloppet synes mig emellertid väl högt tilltaget. Idälften eller 150

kronor torde vara fullt tillräckligt.

Departements
chefen.

s. 16 Kontrollera mot PDF

16

Kungl. Maj:ts- proposition Nr 93.

På skäl jag vid statsverkspropositionens avlåtande under punkt

54 av nionde huvudtiteln anfört bör med äskande av anslag för ifrågavarande

ändamål för 1923 anstå till samma års riksdag.

Emellertid anser jag mig böra redan i detta sammanhang framhålla,

att ehuru understödjande av nötboskapspremieringen är av utomordentlig

vikt, jag icke kan finna den av lantbruksstyrelsen ifrågasatta

höjningen av anslaget erforderlig. Jag håller nämligen före, att man

genom av lantbruksstyrelsen föreslagna premieringnbestämmelser med

av mig förordade modifikationer skall kunna även inom ramen för det

nu till 205,000 kronor bestämda ordinarie anslaget uppnå väsentligt

bättre resultat än med nu gällande bestämmelser. Det torde vid sådant

förhållande ej föreligga anledning att, innan resultatet härav kan bedömas,

höja anslaget.

Nyssnämnda ordinarie anslag har beviljats under förutsättning,

att anslaget användes för premiering i enlighet med de i nu gällande

författningar intagna, för riksdagen framlagda huvudgrunder. Vid sådant

förhållande anser jag dessa icke böra ändras, utan att riksdagen gives

tillfälle att däröver yttra sig. Som hushållningssällskapen och landstingen

redan i höst böra äga kännedom om de nya bestämmelserna,

därest dessa, såsom jag i likhet med lantbruksstyrelsen anser, skola

tillämpas från och med 1923, kan härmed ej anstå, tills frågan om

anslag för samma år förelägges riksdagen.

På grund härav och under åberopande av det anförda hemställer

jag, att Kungl. Maj:t måtte nu föreslå riksdagen

medgiva, att Kungl. Maj:t må i huvudsaklig överensstämmelse

med vad jag förordat utfärda ändrade bestämmelser för understöd åt

nötboskapspremiering och tjurföreningar att tillämpas från och med 1923.

Med bifall till denna av statsrådets övriga ledamöter

biträdda hemställan behagar Hans Maj:t Konungen

förordna, att till riksdagen skall avlåtas proposition

av den lydelse, bilaga vid detta protokoll utvisar.

Ur protokollet:

Hugo Nordlander.

STOCKHOLM, ISAAC MAECUS BOKTRYCKERI-AKTIEBOLAG, 1922.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

2 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (2)

2 kopplingar.

  1. Rskr. 1922:95 Skrivelse till Konungen, i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående ändrade bestämmelser för understöd åt nötboskapspremiering och tjur förening ar. s. 8 i texten
  2. JoU 1922:26 Utlåtande i anledning av Kungl. Maj.ts proposition angående ändrade bestämmelser för understöd åt nötboskapspremiering och tjurföreningar. s. 1 i texten