Sök i Ratio Lex

Kungl. Maj:ts proposition Nr 94

1922-02-17 · 5 sidor, varav 5 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,1 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 5 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1922:94, Kungl. Maj:ts proposition Nr 94

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition Nr 94

1

Nr 94.

Kungl. Maj.ts proposition angående tillskott till dyrtidstillägg för

vissa lantmätare; given Stockholms slott den 17 februari 1922.

Kungl. Maj:t vill härmed, under åberopande av bifogade utdrag

av statsrådsprotokollet över jordbruksärenden för denna dag, föreslå

riksdagen att bifalla de förslag, om vilkas avlåtande till riksdagen föredragande

departementschefen hemställt.

GUSTAF.

Sven Linders.

Utdrag av protokollet över jordbruksärenden, hållet inför Hans Maj.t

Konungen i statsrådet å Stockholms slott den 17 februari 1922.

Närvarande:

Statsministern och ministern för utrikes ärendena Branting, statsråden

Lindqvist, Thorsson, Sandler, Nothin, Svensson, Hansson, Åkerman,

Linders, Schlyter, Örne.

Chefen för jordbruksdepartementet, statsrådet Linders anför:

På Kungl. Maj:ts förslag har tillskott till krigstidstillägg eller dyrtidstillägg

för vissa lantmätare på grund av arbete enligt taxa beviljats

för 1918—1921. Då dylikt tillägg ansetts böra utgå även för 1922

och första halvåret 1923, har Kungl. Maj:t i propositionen rörande tillläggsstat

för 1922 (punkt 11) och statsverkspropositionen för första

halvåret 1923 (punkt 152) föreslagit riksdagen att i avbidan på den

proposition i ämnet, som Kungl. Maj:t kunde komma att avlåta till

riksdagen, för ifrågavarande ändamål i anslag å extra stat beräkna dels

Bihang till riksdagens protokoll 1922. 1 samt. 83 höft. (Nr 94.) 1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2 Kungl. May.ts proposition Nr 94.

för 1922 530,000 kronor dels ock för första halvåret 1923 250,000

kronor.

Senast utfärdade bestämmelser i ämnet återfinnas i kungörelsen

den 29 juni 1921 (nr 401). Den inkomst av arbete enligt taxa, vara

tillskott må beräknas, uppgår enligt nämnda författning för distriktslantmätare

till 4,000 kronor, för extra lantmätare med arvode om 2,000

kronor till 3,200 kronor samt för extra lantmätare med arvode om 1,500

eller 1,000 kronor till 2,400 kronor, allt för år räknat. Därjämte äga

kommissionslantmätare och vice kommissionslantmätare, som fortfarande

utöva praktisk verksamhet, åtnjuta dylikt tillskott i viss utsträckning.

I skrivelse den 19 januari 1921 har lantmäteristyrelsen framhållit,

hurusom från och med ingången av instundande juni månad komme att

inträffa, att antalet extra lantmätare bleve större än antalet i stat för

dessa tjänstemän uppförda arvoden och att därför från samma tidpunkt

komme att finnas extra lantmätare, som icke kunde tilldelas dylikt

arvode; och har styrelsen hemställt, att även extra lantmätare, som vore

sysselsatt med praktisk lantmäteriverksamhet men som ej ägde uppbära

i stat uppfört arvode, från ingången av juni månad 1922 måtte bliva berättigad

till tillskott till dyrtidstillägg efter samma grunder, som från samma

tidpunkt komme att gälla för extra lantmätare, vilken ägde uppbära i

stat uppfört arvode om 1,500 eller 1,000 kronor för år.

Statskontoret har i utlåtande den 25 januari 1922 anfört i huvudsak

följande.

Jämlikt de i ämnet för 1918 gällande bestämmelser utgick tillskott till dyrtidstillägg

på grund av inkomster för arbete enligt gällande lantmäteritaxa dels

till distriktslantmätare, extra lantmätare och lantmäteriauskultant med arvode, därvid

sagda inkomster beräknades för lantmäteriauskultant till 2,400 kronor för år,

dels ock, efter lantmäteristyrelsens beprövande, till var och en av 14 lantmäteriauskultanter,

vilka icke åtnjöte arvode, därvid inkomster för arbete enligt lantmäteritaxan

beräknades till likaledes 2,400 kronor för år räknat.

Vid behandling av frågan om tillskott till dyrtidstillägg för vissa lantmätare

under 1919 hade chefen för jordbruksdepartementet anfört, att något särskilt beslut

om tillskott av statsmedel till lantmäteriauskultanter, som icke åtnjöte arvode, icke

erfordrades för 1919, enär dåmera samtliga auskultanter hade arvode.

Efter genomförande vid 1921 års ingång av den nya organisationen av lantmäteriväsendet

bestode den lantmäteripersonal, som sysselsattes med utförande av

lantmäteriförrättningar, av distriktslantmätare och extra lantmätare, de förra med

lön och ålderstillägg på stat och de senare med arvoden om respektive 2,000, 1,500

och 1,000 kronor. Lantmäteriauskultanterna återfunnes icke inom den nya organisationen.

Av förestående redogörelse framginge, att statsmakterna icke i princip motsatt

sig, att lantmäteripersonal, som utan lön eller arvode vore sysselsatt med utförande

av lantmäteriförrättningar, komme i åtnjutande av tillskott till dyrtids
-

s. 3 Kontrollera mot PDF

3

Kanyl. Maj:ls proposition Nr U4.

tillägg på grund av inkomster för arbete enligt lantinäteritaxan. Något allmänt

medgivande av en sådan förmån hade dock «— med undantag beträffande kommissionslantmätare

och vice kommissionslantmätare — icke lämnats, utan hade förmånen

begränsats till visst antal befattningshavare. Därvid torde man även hava utgått

från att vederbörandes inkomst av arbete enligt taxan verkligen uppgått till det

belopp, å vilket sådant tillskott skulle få åtnjutas. En liknande begränsning torde

jämväl nu böra göras i syfte att extra lantmätare utan arvode icke i något fall

finge åtnjuta dylikt tillskott på grund av arbete enligt taxa å högre belopp, än han

inför lantmäteristyrelsen styrkte sig verkligen hava uppburit för utfört arbete. Att

dessutom föreskriva, att tillskott ej finge utgå till mer än ett visst antal extra

lantmätare utan arvode torde däremot knappast böra äga rum.

I likhet med vad som föreskrivits i kungörelserna den 28 september 1917

(nr 650) och den 7 maj 1918 (nr 237), torde lantmäteristyrelsen böra bemyndigas

att besluta om dels vilka lantmätare utan arvode borde åtnjuta tillskott till dyrtidstillägg

och dels beloppen av dessa tillskott, dock att tillskott finge utgå med högst

de belopp, som extra lantmätare med arvoden om 1,500 eller 1,000 kronor ägde åtnjuta.

I enlighet med statskontorets uppfattning anser jag, att även de

extra lantmätare, som ej kunna tilldelas arvode, böra komma i åtnjutande

av dyrtidstillägg å inkomst av arbete enligt taxan. Ifrågavarande tillskott

till dyrtidstillägg har nämligen sin grund däri, att lantinäteritaxan

icke undergått penningvärdets fall motsvarande höjning. Anledning att

från dylikt tillskott utesluta en extra lantmätare av det skäl att han

icke kunnat tilldelas arvode, kan därför icke föreligga.

Statskontorets förslag, att tillskottet för extra lantmätare utan

arvode skulle utgå allenast på det belopp, han styrkte sig hava uppburit

för utfört arbete, torde leda till stora svårigheter i praktiken. Sålunda

blir arvode enligt taxa ofta bestämt först långt efter det arbetet

utförts, vadan icke ens vid kalenderårets slut skulle kunna styrkas beloppet

av intjänat arvode. Härtill kommer, att enligt vad jag inhämtat

det med hänsyn till föreliggande behov av lantmätare kan med visshet

sägas, att även de yngsta extra lantmätare hava inkomster enligt taxan,

överstigande det för dem tidigare beräknade beloppet av 2,400 kronor

för år.

Jag vill tillägga, att i de få fall, då det gällt att för beviljande

av ifrågavarande dyrtidstillägg åt kommissionslantmätare fastställa deras

inkomst enligt taxa, man måst tillgripa den utvägen att räkna medeltalet

av inkomst under en följd närmast föregående år.

På sålunda anförda grunder anser jag, att även för extra lantmätare

utan arvode dyrtidstillägg å inkomst av arbete enligt lantmäteritaxan

bör utgå å ett beräknat belopp av 2,400 kronor.

Att begränsa rätten till dylikt dyrtidstillägg till allenast ett visst

Departements
chefen.

s. 4 Kontrollera mot PDF

4 Kungl. Maj:ts proposition Nr 94.

antal extra lantmätare anser jag i likhet med myndigheterna och med

hänsyn till grunden för tillägget icke vara befogat.

Från lantmäteristyrelsen har jag inhämtat, att antalet extra lantmätare

utan arvode torde under 1922 belöpa sig till högst 6 samt

mot slutet av året och första hälften av 1923 sjunka för att i juni 1923

åter stiga till högst 12.

I övrigt anser jag tillskott till dyrtidstillägg för lantmätare böra

för 1922 och första halvåret 1923 utgå enligt samma regler som för

1921.

Efter de indextal å levnadskostnaderna, som chefen för finansdepartementet

lagt till grund för sina förslag i fråga om dyrtidstillägg

för 1922 och första halvåret 1923, torde anslag för tillskott till dyrtidstillägg

för lantmätare kunna beräknas till de belopp, som angivits i

propositionen rörande tilläggsstaten för 1922 och statsverkspropositionen

för första halvåret 1923.

Jag hemställer alltså, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen att

dels medgiva, att under 1922 och första halvåret 1923 må till

distriktslantmätare och extra lantmätare med arvode, utöver dyrtidstillägg

på grund av lön eller arvode, av statsmedel utgå tillskott därtill

på grund av inkomster för arbete enligt gällande lantmäteritaxa, beräknade

för distriktslantmätare till 4,000 kronor, för extra lantmätare med

arvode om 2,000 kronor till 3,200 kronor och för extra lantmätare med

arvode om 1,500 eller 1,000 kronor till 2,400 kronor, allt för år räknat;

dels medgiva, att för samma tid må till extra lantmätare utan

arvode av statsmedel utgå tillskott till inkomster för arbete enligt lantmäteritaxan,

beräknade till 2,400 kronor för år;

dels förklara, att beträffande tillskott, som nu nämnts, de angående

dyrtidstillägg för motsvarande tid gällande bestämmelser skola i tillämpliga

delar lända till efterrättelse, med rätt för Kungl. Maj:t att meddela

de närmare föreskrifter, som kunna vara erforderliga för tillämpning av

dessa bestämmelser;

dels medgiva, att Kungl. Maj:t må äga att, med tillämpning i den

mån så ske kan av de angående dyrtidstillägg gällande grunder, för

samma tid medgiva tillskott av statsmedel jämväl åt kommissionslantmätare

och vice kommissionslantmätare, som fortfarande utöva praktisk

verksamhet;

dels ock för nu angivna ändamål anvisa

1) å tilläggsstat för 1922 ett förslagsanslag av kronor 530,000,

2) å extra stat för tiden 1 januari—30 juni 1923

ett förslagsanslag av.................................................................. » 250,000.

s. 5 Kontrollera mot PDF

Kanal. Maj.ts proposition Nr 94.

5

Till denna av statsrådets övriga ledamöter biträdda

hemställan behagar Hans Maj:t Konungen

lämna bifall samt förordnar, att proposition i ämnet

av den lydelse, bilaga till detta protokoll utvisar, skall

avlåtas till riksdagen.

Ur protokollet:

Allan Tigerschiöld.

Bihang till riksdagens protokoll 1922. 1 samt 83 käft. (Nr 94.)

2

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

2 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (2)

2 kopplingar.

  1. Rskr. 1922:213 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Majds proposition angående tillskott till dyrtidstillägg för vissa lantmätare. s. 7 i texten
  2. JoU 1922:42 Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående tillskott till dyrtid stillägg för vissa lantmätare. s. 4 i texten