Sök i Ratio Lex

Angående pension ä allmänna indragning sstaten åt fodermarskarna 0. H. Ahlbin och K. J. Larsson

1922-03-03 · 6 sidor, varav 3 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,3 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 3 av 6 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1922:98, Angående pension ä allmänna indragning sstaten åt fodermarskarna 0. H. Ahlbin och K. J. Larsson

Dokumentets text

opaginerad Kontrollera mot PDF

KungI. Maj:ts Proposition Nr 98.

Nr 98.

Kungl. Maf.ts proposition till riksdagen angående pension

ä allmänna indragning sstaten åt fodermarskarna 0. H.

Ahlbin och K. J. Larsson; given Stockholms slott den

■i mars 1922.

Kungl. Maj:t vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av

statsrådsprotokollet över försvarsärenden för denna dag, föreslå riksdagen

att bifalla de förslag, om vilkas avlåtande till riksdagen föredragande

departementschefen hemställt.

GUSTAF.

P. Albin Hansson.

Utdrag av protokollet över försvarsärenden, hållet inför Hans

Maj:t Konungen i statsrådet ä Stockholms slott den 3

mars 1922.

N ärvarand e:

Statsministern och ministern för utrikes ärendena Branting, statsråden

Lindqvist, Thorsson, Olsson, Sandler, Nothin, Svensson,

Hansson, Åkerman, Linders, Schlyter, Orne.

Departementschefen, statsrådet Hansson anhåller att få underställa

Kungl. Maj:ts prövning inkomna framställningar angående beredande av

pension åt två i lantförsvarets tjänst anställda personer samt anför därvid

följande:

opaginerad Kontrollera mot PDF

G

Kungl. Maj:ts Proposition Nr DS.

l:o.

[1.] I skrivelse den 26 oktober 1921 har chefen för remonteringsstyrelsen

Ang. gjort framställning om beredande av pension åt fodermarsken vid Herrefodermarslten

vadskl osters remontdepå Ola Hansson Ahlbin med ett belopp av 1,400

o. h. Ahlbin. kronor för år.

Av handlingarna i ärendet inhämtas, att Ahlbin är född den 2 maj

1857, att han, förutom anställning under åren 1876—1886 dels vid

Vendes artilleriregemente och dels vid Husarregementet Konung Karl XV,

innehaft befattning såsom fodermarsk vid Ottenby remontdepå från den

4 juni 1894 till 1901 års utgång och alltsedan den 1 januari 1902 är

anställd såsom fodermarsk vid Herrevadsklosters remontdepå; att han

från sistnämnda remontdepå åtnjuter en kontant avlöning, dyrtidstillägg

ej inberäknat, av 1,724 kronor 50 öre för år, vartill kommer fri bostad

med bränsle, lyse och sängservis ävensom trädgårdsland; att samtliga

avlöningsförmåner kunna värderas till omkring 2,100 kronor för år; att

han under hela sin tjänstetid såsom fodermarsk ådagalagt framstående

duglighet, goda befälsegenskaper och ett synnerligen aktningsvärt uppförande

samt visat synnerlig plikttrohet; samt att han sedan ett tjugutal

år lider av en kronisk katarr i nedre delen av grovtarmen, vilken sjukdom

är av så pass allvarlig natur, att den, utom att den tillfälligtvis då

och då hindrar honom i utövandet av hans tjänst, även i allmänhet

verkar kraftnedsättande och försvagande på honom.

Inspektören för kavalleriet har tillstyrkt framställningen.

I häröver den 29 november 1921 avgivet utlåtande hava arméförvaltningens

intendents- och civila departement anfört, att departementen, i betraktande

av Ahlbins långa och väl vitsordade verksamhet i statens tjänst,

funne det vara med rättvisa och billighet överensstämmande, att Ahlbin

efter erhållet avsked från sin anställning vid Herrevadsklosters remontdepå

komme i åtnjutande av något understöd från statens sida för sin

återstående levnad. Vid avgivande av förslag till understöd av här ifrågavarande

slag hade departementen hittills i allmänhet utgått därifrån, att

pensionen borde bestämmas till omkring två tredjedelar av de ordinarie årsinkomster,

dyrtidstillägg frånräknade, vederbörande befattningshavare under

senare delen av sin anställningstid av staten uppburit. Enligt denna beräkningsgrund

skulle pensionsbeloppet alltså i förevarande fall böra uppgå

till 1,400 kronor. Uti utlåtande den 15 mars 1920 ifråga om pension

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:tu Proposition Nr 98. 7

åt sadelmakeriarbetaren E. A. Enberg (proposition nr 105 1921, punkt

1) hade emellertid statskontoret anfört, bland annat, att högre pension

än 600 kronor hittills icke plägat tilldelas annan arbetare än den, som

intoge förmans ställning. Sålunda hade föreståndare för regementsverkstad

erhållit 800 å 1,000 kronor i pension, i vilket avseende statskontoret

hänvisat till 1919 års lagtima riksdags beslut, varigenom verkstadsföreståndarna

vid Svea livgarde G. T. Beijer och C. A. T. Berglund

erhållit pensioner å 800, respektive 1,000 kronor (riksdagens skrivelse

nr 10 A, punkt 43). Med stöd av angivna och av .riksdagen godkända

grunder för beräknande av pension till arbetare i kronans tjänst

ansåge sig departementen icke kunna åt Ahlbin, som i egenskap av fodermarsk

först vid Ottenby och därefter vid Herrevadsklosters remontdepå

tjänstgjort såsom förman, föreslå högre pension än 1,000 kronor för år.

På grund härav hemställde intendents- och civila departementen, att Kungl.

Maj:t måtte föreslå riksdagen medgiva, att Ahlbin finge från och med

månaden näst efter den, under vilken han erhölle avsked från sin anställning

vid nämnda remontdepå, under sin återstående livstid å allmänna

indragningsstaten uppbära en årlig pension av 1,000 kronor.

Statskontoret, som den 11 februari 1922 avgivit utlåtande i ärendet,

har, under erinran att 1920 års riksdag beviljat en årlig pension å 1,000

kronor från allmänna indragningsstaten åt fodermarsken vid Flyinge

hingstdepå K. V. Gustafsson (riksdagens skrivelse nr 296, punkt 31),

tillstyrkt bifall till förevarande framställning på sätt arméförvaltningens

intendents- och civila departement föreslagit.

Under åberopande av vad sålunda förekommit och då jag i fråga

om pensionsbeloppets storlek tillstyrker det av arméförvaltningens intendents-

och civila departement föreslagna, av statskontoret tillstyrkta beloppet,

1,000 kronor, får jag hemställa, att Kungl. Maj:t måtte föreslå

riksdagen medgiva,

att fodermarsken vid Herrevadsklosters remontdepå

Ola Hansson Ahlbin må från och med månaden

näst efter den, varunder han entledigas från sin anställning,

under sin återstående livstid å allmänna indragningsstaten

uppbära en årlig pension av 1,000

kronor.

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Kungl Maj:ts Proposition Nr 98.

2:o.

[2.] I skrivelse den 30 november 1921 har * chefen för remontering sstyrelsen

Ang. gjort framställning om beredande av pension åt fodermarsken vid Gudpcnsion

åt pemg remontdepå Karl Johan Larsson med ett belopp av 1,300 kronor

fodcrmarsken o 1

K. J. Larsson, för ar.

Av handlingarna i ärendet inhämtas, att Larsson är född den 4 maj

1877; att han antagits såsom hästskötare vid Ottenby remontdepå den

24 oktober 1896 och därifrån förflyttats till Björnö remontdepå den 1

januari 1904, samt att han befordrats till fodermarsk vid Haby remontdepå

den 1 oktober 1904 och alltsedan år 1914 innehar enahanda anställning

vid Gudhems remontdepå; att han från sistnämnda remontdepå

åtnjuter en kontant avlöning, dyrtidstillägg ej inräknat, av 1,541 kronor

25 öre för år, vartill kommer fri bostad med bränsle, lyse och sängservis

ävensom trädgårdsland, och att hans samtliga avlöningsförmåner kunna

värderas till omkring 1,900 kronor för år; att han under hela sin tjänstetid

på ett mycket förtjänstfullt sätt skött sina åligganden och alltid fört

en synnerligen hedrande vandel; att han lider av lungtuberkulos i framskridet

stadium, på grund av vilken sjukdom han måste anses nu och

för all framtid fullständigt oförmögen till arbete; samt att han är gift

och har två minderåriga barn samt saknar ekonomiska tillgångar.

Inspektören för kavalleriet har tillstyrkt framställningen.

I häröver den 9 december 1921 avgivet utlåtande har arméförvaltningens

intendentsdepartement anfört, att departementet, i betraktande av

Larssons långa och väl vitsordade verksamhet i statens tjänst och då

han på grund av sjukdom vore urståndsatt såväl att längre uppehålla

sin befattning som ock att efter erhållet avsked från densamma bidraga

till sitt och sin familjs uppehälle, funne det vara med rättvisa och billighet

överensstämmande, att Larsson efter erhållet avsked från sin befattning

vid Gudhems remontdepå komme i åtnjutande av något understöd

från statens sida för sin återstående levnad. Vid avgivande av förslag

till understöd av här ifrågavarande slag hade departementet hittills i

allmänhet utgått därifrån, att pensionen borde bestämmas till omkring

två tredjedelar av de ordinarie årsinkomster, dyrtidstillägg frånräknade,

vederbörande befattningshavare under senare delen av sin anställningstid

av staten uppburit. Enligt denna beräkningsgrund skulle pensionsbeloppet

alltså i förevarande fall böra uppgå till omkring 1,265 kronor.

Uti utlåtande den 15 mars 1920 ifråga om pension åt sadelmakeri
-

s. 9 Kontrollera mot PDF

9

Kungl. Maj:ts Proposition Nr 98.

arbetaren E. A. Enberg (se proposition nr 105 1921, punkt 1) hade

emellertid statskontoret anfört, bland annat, att högre pension än 600

kronor hittills icke plägat tilldelas annan arbetare än den, som intoge

förmans ställning. Sålunda hade föreståndare för regementsverkstad

erhållit 800 å 1,000 kronor i pension, i vilket avseende statskontoret

hänvisat till 1919 års lagtima riksdags beslut, varigenom verkstadsföreståndarna

vid Svea livgarde G. T. Beijer och C. A. T. Berglund erhållit

pensioner å 800, respektive 1,000 kronor (riksdagens skrivelse nr 10 A,

punkt 43). Med stöd av angivna och av riksdagen godkända grunder

för beräknande av pension till arbetare i kronans tjänst ansåge

departementet sig icke kunna åt Larsson, som i egenskap av fodermarsk

först vid Haby och därefter vid Gudhems remontdepå tjänstgjort såsom

förman, föreslå högre pension än 1,000 kronor för år. På grund härav

hemställde intendentsdepartementet, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen

medgiva, att Larsson finge från och med månaden näst efter den,

under vilken han erhölle avsked från sin anställning vid nämnda remontdepå,

under sin återstående livstid å allmänna indragningsstaten uppbära

en årlig pension av 1,000 kronor.

Statskontoret har i utlåtande den 11 februari 1922 erinrat, att genom

beslut av 1920 års riksdag (riksdagens skrivelse nr 296, punkt 31)

fodermarsken vid Flyinge hingstdepå K. V. Gustafsson beviljats en

pension från allmänna indragningsstaten av 1,000 kronor årligen.

Pensionen grundade sig på ett nära femtioårigt arbete i statens tjänst

och motsvarade till beloppet två tredjedelar av Gustafssons avlöningsförmåner.

Pensioner till samma belopp, 1,000 kronor, hade också under

de senaste åren i åtskilliga fall beviljats arbetare i förmans ställning.

Vad beträffade nu förevarande fall hade Larsson ännu ej uppnått mer

än 44 levnadsår, och kunde han räkna endast 25 tjänstår i statens tjänst.

I betraktande härav kunde det väl ifrågakomma att reducera hans pensionsbelopp

i förhållande till de pensioner, vilka, såsom ovan nämnts, brukat

beviljas arbetsförmän med längre tjänstetid. Om emellertid det av Larsson

åtnjutna arvode lades till grund för beräkning av den pension, som

jämlikt 6 § c) och 7 § 2 mom. i gällande pensionslag skulle hava tillkommit

honom, därest samma lag varit på honom tillämplig, skulle man

komma till ett belopp av 950 kronor. Vid sådant förhållande och då i

detta fall särskilt ömmande omständigheter syntes föreligga, ville statskontoret

icke motsätta sig det av arméförvaltningens intendentsdepartement

föreslagna pensionsbeloppet, 1,000 kronor. På grund härav tillBihang

till riksdagens protokoll 1922. 1 samt. 86 höft. CNr 97—98.) 392 22 2

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Kungl. Maj:ts Proposition Nr 98.

styrkte statskontoret den av intendeutsdepartementet i ärendet gjorda

hemställan.

Under åberopande av vad i ärendet förekommit och då det av arméförvaltningens

intendentsdepartement föreslagna, av statskontoret tillstyrkta

pensionsbeloppet, 1,000 kronor, synes mig skäligt, hemställer jag, att

Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen medgiva,

att fodermarsken vid Gudhems remontdepå Karl

Johan Larsson må från och med månaden näst efter

den, varunder han entledigas från sin anställning, under

sin återstående livstid å allmänna indragningsstaten

uppbära en årlig pension av 1,000 kronor.

Vad departementschefen under punkterna l:o—2:o

härovan hemställt, däri statsrådets övriga ledamöter instämma,

behagar Hans Maj:t Konungen bifalla samt förordnar,

att proposition av den lydelse, bilaga vid detta

protokoll utvisar, skall avlåtas till riksdagen.

Ur protokollet:

Fritz Dahlbom.

Stockholm, K. L. Beckmans Boktr., 1922.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. BU 1922:32 Bankoutskottets utlåtande Nr 32 s. 6 i texten