Sök i Ratio Lex

Angående anslag för budgetåret 1923—1924 till statens lönenämnder och statens bostadsnämnd

1923-03-09 · 8 sidor, varav 8 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 8 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1923:105, Angående anslag för budgetåret 1923—1924 till statens lönenämnder och statens bostadsnämnd

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition Nr 105.

1

Nr 105.

Kungl. Maj:ts proposition till riksdagen angående anslag för budgetåret

1923—1924 till statens lönenämnder och statens bostadsnämnd;

given Stockholms slott den 9 mars 1923.

Under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet över

finansärenden för denna dag vill Kungl. Magt härigenom föreslå riksdagen

bifalla de förslag, om vilkas avlåtande till riksdagen föredragande

departementschefen hemställt.

Under Hans Maj:ts

Min allernådigste Konungs och Herres frånvaro:

GUSTAF ADOLF.

F. V. Thorsson.

Utdrag av protokollet över finansärenden, hållet inför Hans Kungl.

Höghet Kronprinsen-Begenien i statsrådet å Stockholms slott

den 9 mars 1923.

Närvarande:

Statsministern och ministern för utrikes ärendena Branting, statsråden

Lindqvist, Thorsson, Olsson, Sandler, Nothin, Svensson, Hansson,

Åkerman, Schlyter, Örne.

Efter gemensam beredning med cheferna för försvars- och kommunikationsdepartementen

anför chefen för finansdepartementet, statsrådet

Thorsson, följande:

I innevarande års statsverksproposition bar Kungl. Magt under

sjunde huvudtiteln, punkterna 22 och 23, föreslagit riksdagen beräkna

särskilda anslag för statens allmänna lönenämnd och för statens bostadsBihang

till riksdagens protokoll 1923. 1 samt. 83 käft. (Nr 105.) 1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Kungl. Maj:ts proposition Nr 105.

nämnd med 70,000 kronor, respektive 10,000 kronor. Till statsrådsprotokollet

den 8 januari 1923 framhöll jag, att vissa med anslagsberäkningen

sammanhängande organisationsfrågor vid tiden för statsverkspropositionens

avlåtande till riksdagen befunne sig på ett förberedande

stadium, men att jag hade för avsikt att söka föra fram

frågorna till årets riksdag. Då utredningen i dessa ärenden numera slutförts,

får jag ånyo anmäla dem, varvid jag tillåter mig att först upptaga

frågan om erforderliga anslag för statens lönenämnders verksamhet

och därefter behandla frågan om anslag till statens bostadsnämnd.

l:o) Anslag för budgetåret 1923—1924 till statens lönenämnders

verksamhet.

De tre lönenämnder, som inrättats i samband med genomförandet

av de senaste löneregleringarna för befattningshavare vid kommunikationsverken

och den civila statsförvaltningen samt för officerare och

underofficerare m. fl. vid armén och marinen, hava till uppgift att behandla

till dem av Kungl. Maj:t hänskjuta frågor om allmänna föreskrifter

i ämnen, som omhandlas i vederbörande avlöningsreglementen,

ävensom andra ärenden av huvudsakligen löneteknisk natur, vilka Kungl.

Maj:t må finna lämpligt hänskjuta till nämnderna. Vart och ett av de

nämnda förvaltningsområdena har sin särskilda nämnd: kommunikationsverkens

lönenämnd, allmänna civilförvaltningens lönenämnd och försvarsväsendets

lönenämnd.

I syfte att befordra en enhetlig tillämpning av det nyinförda lönesystemet

ävensom att nedbringa kostnaderna för lönenämndernas verksamhet

har inom finansdepartementet övervägts ett förslag till sammanslagning

av de tre löuenämnderna. Inom den lönenämnd, som på så

sätt skulle uppkomma, skulle finnas representanter för de allmänna förvaltningsintressena

ävensom för tjänstemannaintressena. De senare representanterna

skulle växla alltefter arten av de ärenden, som förelåge

till behandling. På sätt förutsatts i statsverkspropositionen åsyftade

emellertid förslaget, att sammanslagningen nu endast skulle omfatta allmänna

civilförvaltningens och försvarsväsendets lönenämnder, medan

kommunikationsverkens lönenämnd tillsvidare skulle oförändrad bibehållas.

Yttranden av Över detta förslag hava yttranden avgivits av de tre lönenämnderna.

ll>d7rn™n'' Beträffande de grunder, efter vilka en eventuell sammanslagning skulle

kunna tänkas genomförd, hava meningarna inom nämnderna varit mycket

Förslag till

ning av lönenämnderna.

s. 3 Kontrollera mot PDF

3

Kungl. Maj:ts proposition Nr 105.

delade, och hava nämnderna i stort sett ansett sig böra åtminstone för

närvarande avstyrka en sammanslagning helt eller delvis av de nu i

verksamhet varande nämnderna. Allmänna civilförvaltningens och försvarsväsendets

lönenämnder hava emellertid i samband med denna fråga

funnit sig böra framhålla vissa möjligheter att nedbringa kostnaderna

för nämndernas verksamhet genom vidtagande av förenklingar i arbetssättet.

Det förslag till förändringar i löneuämndernas sammansättning, Departementssom

utarbetats inom finansdepartementet, sammanhänger delvis med che,en''

frågan om genomförande av vissa ändringar i gällande avlöningsreglemeuten.

Detta spörsmål, som jag ursprungligen haft för avsikt att få

underställt 1923 års riksdag, kan emellertid icke framläggas för denna

riksdag. På grund härav torde jämväl med prövningen av förslaget

om lönenämndernas omorganisation böra anstå.

Det är emellertid enligt min mening av stor vikt, att i lönenämndernas

sammansättning snarast möjligt sådana förändringar vidtagas,

att en förenkling av den nuvarande organisationen med tre särskilda

lönenämnder förberedes. Ledamöterna i nämnderna hava hittills

i enlighet med bestämmelserna i vederbörande avlöningsreglementen utsetts

för en tid av tre år, men det synes mig önskvärt, att för möjliggörande

av en blivande sammanslagning av nämnderna tiden för ledamöternas

förordnanden inskränkes, då frågor härefter uppstå om utseende

av nya ledamöter i nämnderna. Jag förutsätter alltså, att Kungl. Magt

må förordna ledamöter i nämnderna att tjänstgöra allenast tillsvidare

eller för kortare tid än tre år.

I detta sammanhang anser jag mig böra framhålla, att en förändring

i gällande instruktioner för lönenämnderna torde böra vidtagas

för att bereda möjlighet för nämnderna att fatta beslut i mindre

viktiga frågor utan att nämnderna i sin helhet behöva sammanträda.

Genom en sådan ändring lärer jämväl någon besparing i kostnaderna

för nämuderna kunna förväntas uppstå.

Beträffande de medel, som erfordras för nämndernas verksamhet

under budgetåret 1923—1924, har jag redan till statsrådsprotokollet

den 8 januari 1923 uttalat, att vad angår kommunikationsverkens lönenämnd

kostnaderna böra liksom hittills bestridas genom anlitande av

vederbörande affärsverks driftinkomster, men att för bestridandet av

kostnaderna för de båda övriga nämnderna, vilka kostnader hittills utgått

från vederbörande huvudtitlars kommittéanslag, å riksstaten borde

uppföras särskilt anslag. Då enligt vad jag förut anfört någon sam
-

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Kungl. Maj:ts proposition Nr 105.

matlagning icke nu torde böra ske, lära de för allmänna civilförvaltningens

och försvarsväsendets lönenämnder erforderliga medlen lämpligen

böra anvisas i form av särskilda anslag å sjunde, respektive

fjärde huvudtiteln. I fråga om beräkningen av anslagsbeloppen saknas

för närvarande annan utgångspunkt än kostnaderna för nämnderna

under år 1922. Dessa kostnader uppgingo, enligt vad jag numera inhämtat,

till 39,246 kronor 26 öre för allmänna civilförvaltningens lönenämnd

och 46.602 kronor 10 öre för försvarsväsendets lönenämnd. Vad

beträffar allmänna civilförvaltningens lönenämnd torde kostnaderna

för budgetåret 1923—1924 kunna hållas inom beloppet av kostnaderna

för år 1922, men i fråga om försvarsväsendets lönenämnd torde

på grund av förestående omregleringar, vilka lära komma att i viss

mån öka lönenämndens arbete, en mindre höjning vara erforderlig.

Jag föreslår, att anslagen bestämmas till 40,000, respektive 50,000

kronor.

På grund av vad jag sålunda anfört hemställer jag, att Kungl.

Maj:t ville föreslå riksdagen att för budgetåret 1923—1924 anvisa

dels under fjärde huvudtiteln för försvarsväsendets lönenämnd ett

extra anslag av 50,000 kronor;

dels ock under sjunde huvudtiteln för allmänna civilförvaltningens

lönenämnd ett extra anslag av 40,000 kronor.

2:o) Anslag för budgetåret 1923—1924 till statens bostadsnämnds

verksamhet.

Enligt gällande avlöningsreglementen för befattningshavare vid

kommunikationsverken och den civila statsförvaltningen ävensom för

officerare och underofficerare m. fl. vid armén och marinen skall i fall,

då innehavare av tjänstebostad ej åtnöjes med det av vederbörande

myndighet fastställda hyrespriset eller då överenskommelse därom ej

kan träffas mellan verket och bostadsinnehavaren, frågan hänskjutas

till en bostadsnämnd med i vederbörande reglemente angiven sammansättning.

Vid anmälan den 8 januari 1923 av frågan om anslag till en

statens bostadsnämnd erinrade jag, att i samband med det under nästföregående

punkt berörda spörsmålet om viss förändrad organisation av

de nuvarande lönenämnderna även uppkommit fråga, om ej de tre bostadsnämnderna

lämpligen skulle kunna sammanslås. Utom att härigenom

någon besparing skulle vara att vinna borde genom en sådan

s. 5 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition Nr 105.

5

anordning en såsom önskvärd ansedd större enhetlighet i bestämmandet

av ersättning för tjänstebostad kunna ernås.

Inom finansdepartementet har sedermera utarbetats förslag om

sammanslagning av de tre bostadsnämnderna, därvid den gemensamma

nämnden, liksom nu envar av nämnderna, skulle bestå av en opartisk

ordförande samt representanter för personal- och förvaltningsintressena.

De utsedda representanterna för förvaltningsintressena skulle enligt förslaget

alltid deltaga i överläggningarna och besluten, oberoende av till

vilken förvaltningsgren föreliggande ärende vore att hänföra, medan

representanter för personalintressena borde utses särskilt för envar av

de tre förvaltningsgrenarna, kommunikationsverken, allmänna civilförvaltningen,

lots- och fyrstaten däri inbegripen, samt försvarsväsendet,

och inkallas, allteftersom föreliggande ärende vore att hänföra till den

ena eller andra av berörda förvaltningsgrenar. Ledamöternas antal, nu

tre i varje nämnd, hade för tillgodoseende av olika intressesynpunkter

i den sålunda ifrågasatta gemensamma nämnden föreslagits utökat

till fem.

över detta förslag hava yttranden infordrats från envar av de nu

fungerande bostadsnämnderna.

I sitt med anledning härav avgivna yttrande har kommunikationsverkens

bostadsnämnd framhållit, att en sammanslagning otvivelaktigt

skulle bereda trygghet för att enhetliga synpunkter komme att ligga

till grund för behandlingen av frågor rörande statens tjänstebostäder.

Den vinst, som härigenom skulle stå att vinna, vore synnerligen beaktansvärd,

då det givetvis borde eftersträvas, att statens befattningshavares

bostadsförhållanden så vitt möjligt ordnades efter euhetliga

principer. Angelägenheten härav hade framstått så mycket klarare,

som de olika verken hittills ofta synts hava intagit skilda ståndpunkter

vid fastställandet av hyresersättning för tjänstebostäder. Nämnden ansåge

sig emellertid böra framhålla, att strävandet att söka ernå en likformig

behandling av alla ärenden, som tillhörde de nuvarande bostadsnämndernas

verksamhetsområden, hittills blivit på ett tillfredsställande

sätt tillgodosett bland annat därigenom, att ordföranden och vissa

ledamöter vore gemensamma i de olika nämnderna samt att nämnderna

enat sig om en gemensam sekreterare. Någon besparing syntes nämnden

genom en sammanslagning icke kunna ernås, utan syntes tvärtom

en ökning av utgifterna genom ökningen av antalet ledamöter vara

ofrånkomlig. Genom att i arbetssättet så enkla former som möjligt

Förslag till

sammanslagning

av bostadsnämnderna.

Yttranden av

bostadsnämnderna.

s. 6 Kontrollera mot PDF

Departements
chefen.

6 Kungl. Majtts proposition Nr 105.

tillämpats hade utgifterna för nämnden också hållits vid relativt obetydliga

belopp. En ökning av antalet ledamöter syntes nämnden icke

vara erforderlig och dessutom kanna medföra risken, att arbetet inom

nämnden bleve tyngre och omständligare. Vad slutligen anginge den

mera fristående ställning, personalrepresentanterna enligt förslaget skulle

komma att intaga, förelågej härigenom möjligheten av att dessa lätteligen

kunde komma att vida mer, än som nu vore fallet, anse sin uppgift

vara att bevaka den företrädda personalens intressen, varigenom

ett objektivt bedömande av de till nämndens prövning hänskjuta

ärendena i viss grad kunde försvåras. Kommunikationsverkens bostadsnämnd

ansåge sig för sin del böra avstyrka den ifrågasatta sammanslagningen

och omorganisationen av bostadsnämnderna. Nämndens ordförande

var emellertid av skiljaktig mening och ansåg, att nämnden

bort avfatta sitt yttrande i huvudsaklig överensstämmelse med det utlåtande,

som allmänna civilförvaltningens och försvarsväsendets bostadsnämnder

avgivit.

Sistnämnda båda nämnder, vilka avgivit i allt väsentligt lika lydande

yttranden, hava framhållit, att större enhetlighet i nämndernas

arbete antagligen skulle vinnas, om detsamma, i Btället för att fördelas

på tre nämnder, koncentrerades i en enda nämnd. 1 den mån arbetet

inom allmänna civilförvaltningens och försvarsväsendets bostadsnämnder,

vilka ännu stode vid begynnelsen av sin verksamhet, utvecklades till

sin fulla omfattning, syntes behovet av enhetlighet och kontinuitet inom

alla tre nämndernas arbetsområden komma att ännu starkare göra sig

gällande. Härtill korame, att de olika författningar och bestämmelser,

som de särskilda nämnderna både att tillämpa, vore i huvudsak ensartade

och att så gott som varje fråga av mera allmän eller principiell

natur, vilken upptoges till behandling inom en nämnd, påkallade hörande

även av de andra nämnderna. Då de fördelar, som ur enhetlighetssynpunkt

kunde vinnas genom den ifrågasatta sammanslagningen,

syntes mera än uppväga de olägenheter, som eventuellt kunde vara därmed

förenade, hade nämnderna ansett sig icke böra avstyrka sammanslagningen.

En ledamot i envar av dessa nämnder har emellertid varit

av skiljaktig mening och ansett sig böra i huvudsak ansluta sig till

vad kommunikationsverkens bostadsnämnd anfört i frågan.

Vad av allmänna civilförvaltningens och försvarsväsendets lönenämnder

anförts har styrkt mig i den uppfattningen, att större enhetlighet

och kontinuitet vid bestämmandet av hyresersättningen för tjänste
-

s. 7 Kontrollera mot PDF

7

Kungl. Maj.ts proposition Nr 105.

bostäder vore att förvänta, om hithörande frågor handlades inom en

enda bostadsnämnd. Att ordföranden gjorts gemensam för de tre nuvarande

nämnderna och att i två av dem ytterligare en ledamot är gemensam

ävensom att nämnderna funnit det lämpligt anställa gemensam

sekreterare, ger också uttryck åt behovet av enhetlig organisation på

förevarande område. Anordningen med särskilda nämnder, vilka till en

huvudsaklig del äro gemensamma, synes knappast vara grundad på tillräckliga

skäl. På grund härav anser jag mig böra tillstyrka, att en

sammanslagning av de tre bostadsnämnderna — vilken kan ske utan

ändring i avlöningsreglementena — genomföres från och med den 1

juli 1923, vid vilken tidpunkt förordnandena för de nuvarande nämndernas

medlemmar alltså skulle upphöra.

Vad angår den gemensamma bostadsnämndens organisation torde

ledamöternas antal icke behöva sättas högre än tre eller samma antal,

varav envar av de nuvarande nämnderna består. För tillgodoseende

av olika intressesynpunkter torde dock särskilda personalrepresentanter

i enlighet med det uppgjorda förslaget böra utses för envar av de tre

stora förvaltningsgrenarna. Genom att begränsa antalet ledamöter i

nämnden till tre bör under alla förhållanden en besparing i kostnaderna

kunna förväntas.

Såsom jag vid förberörda tillfälle den 8 januari 1923 framhållit,

bör särskilt anslag uppföras å riksstaten för bestridande av kostnaderna

för den gemensamma bostadsnämnden, lämpligen benämnd statens bostadsnämnd.

Då kostnaderna för resor och dylikt, som direkt hänföra

sig till kommunikationsverken, torde böra ersättas av vederbörande verk

samt antalet ledamöter undergår någon minskning, skulle anslaget måhända

kunna sättas till något lägre belopp än kostnaden för de tre

nämndernas verksamhet under år 1922. Denna kostnad uppgår till omkring

12,200 kronor. Då det emellertid ännu icke kan överblickas, i

vad mån för allmänna civilförvaltningen jämte lots- och fyrstaten samt

försvarsväsendet resor kunna bliva nödvändiga för bedömandet av frågor

om hyresersättningens storlek, anser jag dock försiktigheten bjuda att

icke för statens bostadsnämnd upptaga lägre anslagsbelopp än 12,000

kronor. Anslaget torde böra i riksstaten upptagas såsom extra anslag

under sjunde huvudtiteln.

På grund av vad sålunda anförts får jag hemställa, att Kungl.

Maj:t ville föreslå riksdagen

att till statens bostadsnämnd för budgetåret 1923—1924 under

sjunde huvudtiteln anvisa ett extra anslag av 12,000 kronor.

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Kungl. Maj:ts proposition Nr 105.

Sammanlagda beloppet av anslagen till statens lönenämnder och

bostadsnämnd skulle alltså uppgå till 102,000 kronor eller 22,000 kronor

mera än vad i statsverkspropositionen för ändamålet beräknats. Jag

anhåller att framdeles få, i fall av behov, upptaga frågan om beredande

av erforderliga inkomstmedel för täckande av nämnda merkostnad.

Vad föredragande departementschefen sålunda,

med instämmande av statsrådets övriga ledamöter,

hemställt behagar Hans Kungl. Höghet KronprinsenRegenten

bifalla samt förordnar, att proposition av den

lydelse, bil. litt. ... vid detta protokoll utvisar, skall

avlåtas till riksdagen.

Ur protokollet:

Elis Lindahl.

STOCKHOLM, ISAAC MARCUS'' BOKTRYCKEKI-AKTIEBOLAG, 1923.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

2 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (2)

2 kopplingar.

  1. Rskr. 1923:161 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående anslag för budgetåret 1923—1924 till statens lönenämnder och statens bo* stadsnämnd. s. 2 i texten
  2. SU 1923:88 Utlåtande i anledning av Rungl. Maj ds proposition angående anslag för budgetåret 1923—1924 till statens lönenämnder och statens bostadsnämnd. s. 3 i texten