Sök i Ratio Lex

Angående omorganisation av hushållningssåtlskapen m. m

1923-02-16 · 36 sidor, varav 35 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 1,0 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
  • Sidnummer: 35 av 36 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1923:107, Angående omorganisation av hushållningssåtlskapen m. m

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition Nr 107.

1

Nr 107.

Kungl. Maj:ts proposition till riksdagen angående omorganisation av

hushållningssåtlskapen m. m.; given Stockholms slott den 16

februari 1923.

Kungl. Maj:t vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av

statsrådsprotokollet över jordbruksärenden för denna dag, föreslå riksdagen

att bifalla de förslag, om vilkas avlåtande till riksdagen föredragande

departementschefen hemställt.

Under Hans Maj:ts

Min allernådigste Konungs och Herres frånvaro,

enligt Dess nådiga beslut:

GUSTAF ADOLF.

Sven Linders.

Utdrag av protokollet över jordbruksärenden, hållet inför Hans Maj:t

Konungen i statsrådet å Stockholms slott den 16 februari 1923.

Närvarande:

Statsministern och ministern för utrikes ärendena BraNTING, statsråden

Lindqvist, Thorsson, Olsson, Sandler, Nothin, Svensson, Hansson,

Åkerman, Linders, Schlyter, Örne

Departementschefen, statsrådet Linders anför:

I proposition nr 176 till 1922 å>s riksdag framlade Kungl. Maj:t

förslag angående omorganisation av hushållningssällskapen. Sedan andra

kammaren i huvudsak bifallit propositionen men första kammaren avslagit

densamma, anmälde riksdagen i skrivelse nr 279, att frågan för

1922 års riksdag förfallit. Då jag nu, i enlighet med vad jag redan

Bihang till riksdagens protokoll 1923. 1 saml. 85 höft. (Nr 107.) 1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Kungl. Maj:ts proposition Nr 107.

vid statsverkspropositionens beslutande, nionde huvudtiteln punkt 78,

förklarat mig hava för avsikt, går att hemställa om förnyad framställning

till riksdagen i ämnet, får jag angående frågans tidigare behandling

hänvisa till förenämnda proposition.

I denna proposition föreslog Kungl. Maj:t riksdagen, i huvudsak, att

dels antaga vid propositionen fogat förslag till förordning angående

visst villkor för statsbidrag åt hushållningssällskap, avseende att hushållningssällskap,

som från och med 1924 ville komma i åtnjutande av

statsbidrag, skulle äga stadgar, som fastställts av Kungl. Magt, samt

att stadgarna för erhållande av dylik fastställelse skulle vara avfattade

i huvudsaklig överensstämmelse med av Kungl. Maj:t fastställda allmänna

grunder iför hushållningssällskaps organisation,

dels ock i sammanhang därmed yttra sig över propositionen bilagt

förslag till kungörelse om dylika allmänna grunder.

Dessa grunders huvudprinciper kunna sammanfattas sålunda:

1) Beredande av rätt för praktiskt taget envar, vilken såsom näring idkar

lanthushållning, därtill hörande binäring, fiske eller hemslöjd att, utan inval, efter

anmälan inträda såsom ledamot av hushållningssällskap, inom vars område näringen

idkas.

2) överlåtande av hushållningssällskaps beslutanderätt åt valda ombud (lantbruksombud)

jämte förvaltningsutskottets ledamöter.

3) Tillerkännande av resekostnads- och traktamentsersättning åt förenämnda

ombud ävensom åt ledamöterna i förvaltningsutskott eller deras respektive suppleanter.

Då den nya organisationen skulle träda i tillämpning först från

och med 1924, förklarade jag mig föregående år sakna anledning att

till 1922 års riksdag göra någon framställning i fråga om väckt förslag

att i samband med omorganisationen höja det allmänna anslaget till

hushållningssällskapen. Under framhållande såväl av det nära sammanhang,

som anslagsfrågan hade till organisationsspörsmålet, som ock av

svårigheten att 1922 bedöma, huruvida det belopp, vartill för samma år

utgående ordinarie anslag såsom ersättning till hushållningssällskapen

för miätade brännvinsförsäljningsmedel jämte det tillfälliga anslaget

sammanlagt uppginge, kunde för 1924 visa sig itillräckligt eller bleve

otillräckligt, förklarade jag mig för egen del anse, att det allmänna

anslaget till sällskapen borde så tillmätas, att i varje fäll full gottgörelse

kunde givas sällskapen för ökade utgifter genom skyldigheten att utbetala

ersättning till lantbruksombud och ledamöter i förvaltningsutskotten.

Därjämte uttalade jag mitt gillande av väckt förslag, att bidrag till

hushållningssällskapens sekreterare komme att -— på sätt redan vore

s. 3 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj: ta proposition Nr 107.

3

fallet ifråga om jordbrukskonsulenter, vandringsrättare och täckdikningsförmän

— beredas sällskapen från för ändamålet särskilt beviljat anslag.

Det av första kammaren föregående år bifallna yrkandet om avslag

å Kungl. Maj:ts proposition motiverades i huvudsak sålunda.

Kungl. Maj:ts förslag innebure, att organisationsfrågan skulle avgöras 1922,

men frågan om anslagen förekomma först 1924. Det hade varit synnerligen lämpligt

om dessa frågor angående organisationen och anslagen kommit samtidigt. Det

hade även erkänts såväl i propositionen som av utskottet, att icke obetydlig fördel

därmed hade varit förenad, men man hade resonerat så, att när anslagen gåves,

borde organisationen vara färdig. Omorganisationen vore emellertid icke så angelägen,

att man icke kunde dröja något med den. Under mellantiden efter anslagets

beviljande och innan organisationen blivit färdig, Unge man reda sig med,

att Kungl. Maj:t i sådana fall beviljade dispens, så att sällskapen finge sina anslag,

till dess det bleve dem möjligt att antaga nya stadgar.

För att anslaget måtte kunna förekomma samtidigt med organisationsfrågan,

så att man kunde få se vad sällskapen finge av staten och vad skäligen kunde

uppoffras på organisationen och för att de av Kungl. Maj:t föreslagna stadgarna

måtte kunna tagas i förnyad omprövning för vidtagande av ändringar i vissa angivna

stycken, yrkades avslag på Kungl. Maj:ts förslag.

I en motion i ämnet hade anförts, bland annat, följande.

Även om de av Kungl. Maj:t föreslagna nya grunderna för organisationen

fastställdes 1922 och, som torde vara avsett, anslagsfrågan förelädes 1924 års riksdag,

ansåges emellertid ändå ej säkerhet föreligga, att samtliga sällskap hunne

genomföra sin omorganisation och på så sätt uppfylla villkoren för att bliva delaktiga

av i 1924—1925 års riksstat upptagna anslag. Därför föresloges i propositionen,

att åt Kungl. Maj:t lämnades rätt att, när särskilda skäl därtill föranledde,

låta sällskapen komma i åtnjutande av anslag, trots att omorganisationen ej vore

genomförd. Det kunde under sådana omständigheter ifrågasättas, huruvida det ej

varit lämpligare att med öppna ögon för nödvändigheten av en i större utsträckning

använd dispensrätt uppskjuta behandlingen av organisationsfrågan, tills anslagsfrågan

samtidigt kunnat behandlas. Genom anslagens uppdelning i anslag till

sällskapens allmänna verksamhet och förvaltningsbidrag, som stode i direkt sammanhang

med omorganisationens genomförande, borde denna väg varit lätt framkomlig.

Skulle emellertid organisationsfrågan avgöras före anslagsfrågan, vore det

nödvändigt, att riksdagen vid behandlingen av den förra hade fullt klart för sig,

till vilka ekonomiska uppoffringar riksdagen förbunde sig. Någon beräkning häröver

förelåge emellertid ej.

Vid anmälan den 9 juni 1922 av riksdagens förenämnda skrivelse

anbefallde Kungl. Maj:t lantbruksstyrelsen att inkomma med dels förslag

till de ändringar i Kungl. Maj:ts till 1922 års riksdag framlagda förslag

till omorganisation av hushållningssällskapen, som med hänsyn till vad

vid frågans behandling i riksdagen förekommit eller eljest syntes sty
-

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Kungl. Maj:ts proposition Nr 107.

relsen böra vidtagas, dels närmare beräkning av statsverkets kostnader

för hushållningssällskapen, efter omorganisation enligt förslaget, därvid

styrelsen hade att utgå från samma antal lantbruksombud som ledamöter

i vederbörande landsting, ett ordinarie årssammanträde samt 12 sammanträden

med förvaltningsutskotten årligen med i genomsnitt 9 ledamöter

varje gång, dels och förslag till de villkor, som borde föreskrivas

för sällskapens åtnjutande av erforderliga särskilda anslag.

I skrivelse den 10 februari 1923 har nu lantbruksstyrelsen framlagt

sålunda infordrad utredning.

I de författningsförslag, som Kungl. Maj:t föregående år på min

tillstyrkan framlade för riksdagen, har jag icke funnit anledning att

föreslå några väseutliga ändringar. Nya förslag till dels förordning

angående visst villkor för statsbidrag åt hushållningssällskap och dels

kungörelse med allmänna grunder för hushållningssällskaps organisation

hava inom departementet utarbetats och torde såsom bilaga A och bilaga

B få fogas till statsrådsprotokollet. Jag anser mig emellertid till en

början böra redogöra för den av lantbruksstyrelsen förebragta ekonomiska

utredningen.

För utrönande av de med den föreslagna omorganisationen förenade

kostnaderna har lantbruksstyrelsen från hushållningssällskapen

infordrat kostnadsberäkningar för såväl lantbruksombudens som utskottsledamöternas

resekostnader och dagtraktamenten under ovan angivna förutsättningar.

Fn sammanställning av de sålunda inkomna beräkningarna,

såsom bilaga D fogad till detta protokoll, visar, att omförmälda kostnader

skulle uppgå för lantbruksombuden till 53,093 kronor 21 öre och för

förvaltningsutskottens ledamöter till 100,658 kronor 96 öre eller för båda

ändamålen tillhopa 153,752 kronor 17 öre. Vid beräkningarnas infordrande

liar angivits, att det ordinarie årssammanträdet finge omfatta högst

tre dagar. Såsom å tabellen utmärkts, har från vissa hushållningssällskap

uppgivits det antal dagar, man räknat med.

Lautbruksstyrelsen anför i fråga om beräkningen följande.

Såsom det varit att förutse, ställde sig kostnaderna jämförelsevis högst i de

större norrländska länen. Anmärkningsvärt hög visade sig den beräknade kostnaden

för Västernorrlands län. Emellertid syntes det lantbruksstyrelsen givet, att

ifrågavarande kostnader komme att undergå någon minskning i den mån samfärdsmedlen

inom Norrland förbättrades. Lantbruksstyrelsen ansåge därför, att kostnaderna

för dessa ändamål för framtiden borde kunna beräknas till 150,000 kronor

för hela landet. Då det icke ens ifrågasatts, att ersättningen till förvaltnings
-

s. 5 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition Nr 107.

5

utskottens ledamöter skulle utgå av andra medel än sällskapens egna och omkostnaderna

för lantbruksombuden torde komma att bliva väsentligt mindre än

för nämnda utskotts ledamöter, funne lantbruksstyrelsen häruti ett ytterligare

skäl för sin redan i skrivelsen den 17 oktober 1921 uttalade uppfattning om

lämpligheten av att även kostnaderna för lantbruksombuden utginge av under

sällskapens förvaltning stående medel. Detta förutsatte emellertid en direkt ökning

av det till sällskapen utgående anslaget av statsmedel och att dessa statsmedel

fördelades mellan sällskapen i huvudsak efter de grunder, som lantbruksstyrelsen

i samma sin skrivelse den 17 oktober 1921 föreslagit, varigenom de hushållningssällskap,

som Unge vidkännas de största kostnaderna för resor på grund av områdets

större areal, komme att tilldelas andel av statsanslaget, beräknad med

hänsyn till förberörda förhållande. Till denna fråga ville emellertid styrelsen

återkomma.

Lantbruksstyrelsen framhåller vidare, att utöver kostnaderna för

ersättning till lantbruksombuden och förvaltningsutskotten komme den

tillämnade omorganisationen att medföra ännu en direkt ökning av

statens omkostnader för hushållningssällskapen. Enligt departementschefens

uttalande i det vid propositionen föregående år fogade utdrag

av statsrådsprotokollet över jordbruksärenden, till vilket uttalande jordbruksutskottet

givit sin anslutning, skulle nämligen av statsmedel utgå

ett särskilt anslag till hushållningssällskapen såsom bidrag till avlönande

av sekreterare. Härom anför styrelsen följande.

Av de sakkunniga, som avgivit förslag till hushållningssällskapens omorganisation,

hade föreslagits dels att till sekreterare skulle utgå en minimilön

av 5,700 kronor jämte tre ålderstillägg, vart och ett å 500 kronor, dels ock att

till sekreterares avlönande måtte utgå ett statsbidrag av samma storlek som

minimilönen samt att jämväl ålderstilläggen skulle utgå direkt av statsmedel.

De sakkunniga hade beräknat det för ändamålet behövliga statsanslaget till

150,000 kronor. Statskontoret hade i sitt yttrande över de sakkunnigas förslag

uttalat, att statsanslaget med hänsyn till behovet av ålderstillägg borde beräknas

till 160,000 kronor. Lantbruksstyrelsen funne den föreslagna minimilönen till

sekreterare väl avvägd i förhållande till den av Kungl. Maj:t och riksdagen

bestämda minimilönen för jordbrukskonsulenterna.

De sakkunniga hade utgått från, att hushållningssällskapens områden skulle

sammanfalla med respektive läns. Sällskapens antal skulle således reduceras till

endast 24. Redan i sin skrivelse den 17 oktober 1921 hade emellertid lantbruksstyrelsen

framhållit önskvärdheten och lämpligheten av, att nuvarande uppdelning

av Kalmar och Älvsborgs län på två hushållningssällskap i vartdera länet fortfarande

finge äga bestånd. Yad som i ärendet senare förekommit hade ytterligare

stärkt styrelsens uppfattning om lämpligheten härav. Enligt styrelsens mening

borde således hushållningssällskapens antal jämväl för framtiden uppgå till 26.

Detta medförde givetvis ett behov av någon ökning utav statsbidraget för avlönande

av sekreterare. Anslagsbehovet för detta ändamål borde vid sådant förhållande

beräknas till 148,200 kronor, förutom vad som erfordrades till ålderstillägg.

Under förutsättning av i medeltal 11/2 åldersstillägg till varje sekreterare

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Kungl. Maj:ts proposition Nr 107.

skulle anslaget behöva ytterligare förhöjas med 19,500 kronor. Enligt styrelsens

mening torde det till avlönande av hushållningssällskapens sekreterare behövliga

statsbidraget sålunda böra beräknas till i runt tal 170,000 kronor. Anmärkas

borde, att eventuella dyrtidstillägg till hushållningssällskapens sekreterare skulle

beslutas och bestridas av hushållningssällskapen och sålunda icke utgå direkt av

statsmedel.

Enligt lantbruksstyrelsens förslag skulle sålunda de förhöjningar

i statens årliga utgifter, som deu föreslagna omorganisationen av hushållningssällskapen

direkt medförde, vara dels en på grund av sällskapens

ökade kostnader nödvändig förhöjning av anslaget till dessa

med 150,000 kronor, dels ock bidrag till avlönande av sällskapens

sekreterare med cirka 170,000 kronor eller sammanlagt 320,000 kronor.

Av vad redan anförts framgår, att lantbruksstyrelsen icke anser

något särskilt anslag böra utgå till hushållningssällskapen för resekostnader

m. m. till lantbruksombuden utan att sällskapens allmänna

anslag i stället bör förhöjas och på lämpligare sätt än hittills skett

fördelas. Det enda särskilda anslag, som omorganisationen skulle medföra,

är anslag till statsbidrag för avlönande av sekreterare.

Lantbruksstyrelsen har vidare framlagt förslag till ändrade grunder

för fördelning av det allmänna anslaget till hushållningssällskapen. Med

anledning därav får jag erinra om följande.

Före 1915 skulle enligt 1905 års brännvinsförsäljningsförordning en åttondel

av influtna brännvinsförsäljningsmedel fördelas mellan hushållningssällskapen

efter deras områdens folkmängder.

Vid 1913 års riksdag (prop. 186; R. skr. 168) beslöts, att hushållningssällskapen

skulle i stället för andelar i sagda medel från och med 1915 erhålla viss

årlig ersättning, av riksdagen bestämd till 2,100,000 kronor. I enlighet med riksdagens

beslut stadgades i kungörelsen den 18 juli 1913 (nr 198), att fördelningen

skulle tillsvidare ske efter hushållningssällskapsområdenas folkmängd.

Redan påföljande år 1914, vid senare riksdagen (prop. 196), antogs förordning

med förändrade grunder för fördelning av, bland annat, anslag, som av riksdagen

beviljades för beredande av ersättning till hushållningssällskapen för till

statsverket indragna brännvinsförsäljningsmedel. Enligt 2 § i denna förordning,

utfärdad den 9 oktober 1914 (nr 275), skulle, vad anginge anslag för åren 1915

—1919, så förfaras, att ett grundbelopp av 10,000 kronor tillfördes varje hushållningssällskap

samt att därefter av anslagets återstod hälften fördelades efter

den med jordbruk och fiske sysselsatta folkmängden inom hushållningssällskapsområdena

och andra hälften efter den övriga folkmängden inom samma områden,

dock att, därest enligt dessa grunder något hushållningssällskap skulle erhålla

mindre än 35,000 kronor, detta belopp skulle tilläggas hushållningssällskapet och

återstoden av anslaget enligt sagda grunder fördelas mellan de övriga hushållningsällskapen.

Från och med 1920 skulle vad sålunda stadgats tillsvidare gälla

med den jämkning, att belopp, som utskiftades efter folkmängd, skulle med tre

s. 7 Kontrollera mot PDF

7

Kungl. May.ts proposition Nr 107.

femtedelar lördelas efter den med jordbruk och fiske sysselsatta folkmängden och med

två femtedelar efter den övriga folkmängden inom hushållningssällskapsområdena.

Fördelningen skulle verkställas för tioårsperioder, börjande med 1915. Vid fördelningen

skulle folkmängden beräknas enligt senast hållna folkräkning. Enligt

3 § i förordningen skulle ersättningsbeloppen utbetalas i april månad.

De sålunda för tiden från och med 1920 gällande bestämmelserna hava

återgivits i en ny av riksdagen 1922 antagen och den 15 juni 1922 (nr 299) utfärdad

förordning med allenast den ändring, att utbetalning skall äga rum under

juli månad.

Under vart av åren 1920 till och med 1922 har till hushållningssällskapen

utgått ett tillfälligt anslag å 682,000 kronor. Detta anslag har så fördelats, att

varje hushållningssällskap erhållit dels hälften av grundbidraget med 5,000 kronor

dels ock 30 procent av det bidrag, som icke är grundbidrag. Av Kungl. Maj:t

vid 1921 års riksdag framlagt förslag om ytterligare tillfälligt anslag till hushållningssällskapen

med 218,000 kronor att av Kungl. Maj:t disponeras efter prövning

av behovet i varje särskilt fall blev av riksdagen avslaget. I statsverkpropositionen

till innevarande års riksdag, punkt 78, har Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen

att bevilja ett tillfälligt anslag till hushållningssällskapen för kalenderåret

1923 å 249,000 kronor att fördelas så, att varje hushållningssällskap erhåller dels

en fjärdedel av grundbidraget eller alltså 2,500 kronor dels 10 procent av det bidrag,

som icke är grundbidrag.

På sätt i propositionen i ämnet föregående år refererats (sid. 36)

ihava de sakkunniga för hushållningssällskapens omorganisation föreslagit,

att. anslaget till ersättning för brännvinsförsäljniogsmedlen skulle

från och med omorganisationen fördubblas eller således höjas till 4,200,000

kronor. 1 fråga om fördelningen hava de sakkunniga ansett mest rationellt

att borttaga grundbeloppet och fördela hela anslaget med % efter

den med jordbruk och fiske sysselsatta folkmängden och med 8,6 efter

den övriga folkmängden inom hushållningssällskapsområdena.

Lantbruksstyrelsen, som yttrade sig över detta förslag i sin förutnämnda

skrivelse den 17 oktober 1921 (sid. 38 i prop nr 176 år 1922),

har nu i denna fråga anfört följande.

I skrivelsen den 17 oktober 1921 hade lantbruksstyrelsen kraftigt vitsordat

behovet av ett ökat statsanslag till hushållningssällskapen samt föreslagit i vissa

avseenden ändrade grunder för fördelningen av det till sällskapen utgående allmänna

anslaget. Vad i ärendet förekommit sedan nämnda skrivelse avlåtits, hade

ytterligare styrkt lantbruksstyrelsen i dess uppfattning om behovet av såväl ökat

anslag till sällskapen som en förändring i grunderna för anslagets fördelning. De

nuvarande grunderna för fördelningen av anslaget hade fastställts av »1913» års

riksdag att gälla för tioårsperioden 1915—1924. Då således ny fördelning skulle

fastställas att gälla från och med 1925, funne lantbruksstyrelsen det i hög grad

önskvärt, att 1922 års riksdag toge ställning till spörsmålet, huru fördelningen då

skulle verkställas.

Enligt gällande fördelningsgrunder tilldelades varje hushållningssällskap ett

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Kungl. Maj:ts proposition Nr 107.

visst grundbelopp. I nyssnämnda skrivelse hade lantbruksstyrelsen föreslagit, att

så fortfarande skulle ske och uttalat, att detta grundbelopp, vilket avsåge att täcka

vissa kostnader för administration m. m., som icke stode i visst förhållande till

omfattningen av sällskapens verksamhet, lämpligen borde sattas till 15,000 kronor

för ett vart sällskap. Med hänsyn till numera ökat penningvärde och under förutsättning

att lantbruksstyrelsens förslag om statsbidrag till avlönande av sekreterare

hos sällskapen godkändes av statsmakterna, funne lantbruksstyrelsen det till sällskapen

utgående grundbeloppet kunna sänkas till 10,000 kronor.

I sin förbemälda skrivelse hade lantbruksstyrelsen framhållit, att styrelsen

funne det vara ett oavvisligt krav, att Stockholms stad med dess störa, delvis för

jordbruksändamål lämpade ägovidder icke ställdes utanför hushållningssällskapens

verksamhet, och föreslagit, att staden måtte sammanslås med Stockholms lan till

ett hushållningssällskap. I händelse av en sådan sammanslagning — varvid Stockholms

läns hushållningssällskap lämpligen torde böra benämnas Stockholms ans

och stads hushållningssällskap — måste vid fördelningen av statsanslaget mellan

hushållningssällskapen hänsyn tagas jämväl till Stockholms städs befolkning, som

hittills icke tagits med vid beräkningen av statsanslaget. Redan av denna orsak

torde en omläggning av grunderna för fördelningen av anslaget till sällskapens

verksamhet vara nödvändig. Enligt nu gällande fördehnngsgrunder fördelades det

belopp, som återstode sedan grundbeloppen fråndragits, till %iförhållande till

sällskapens jordbrukande och fiskande befolkning och till /* i förhållande till den

övriga befolkningen. Då härvid städernas befolkning medräknades, komme ett

hushållningssällskap, inom vars område folkrika städer vore belägna, att ti

erkännas ett i förhållande till andra sällskap oskäligt stort statsanslag. I ogonen

fallande bleve detta förhållande om, såsom lantbruksstyrelsen föreslagit, Stockholms

stads befolkning skulle i sin helhet medräknas vid fordelningen av statsanslaget.

I sin meranämnda skrivelse den 17 oktober 1921 hade lantbruksstyrelsen

föreslagit, att vid fördelning av statsanslaget till hushållningssällskapen mvanarna

i städer, vilkas invånarantal icke överstege 10,000, skulle sammanräknas med

vederbörande hushållningssällskaps övriga invånare samt att beträffande Övriga

städer skulle medtagas dels ett invånarantal av 10,000 i likhet med nyssnämnda

kategori, dels ock därutöver 20 procent av städernas återstående mvanarantal.

En sådan begränsning av stadsbefolkningens inflytande på tilldelningen av statsanslag

till hushållningssällskapen funne lantbruksstyrelsen fortfarande både nödvändig

och lämplig. . , , ,

Lantbruksstyrelsen föresloge ytterligare, att vid utmatande av statsanslag

till hushållningssällskapen icke, såsom hittills skett, hänsyn skulle tagas endast till

befolkningens antal och olika verksamhet utan jämväl till arealen av sällskapets

verksamhetsområde. Såväl med hänsyn till sällskapens allmänna verksamhet - vilken givetvis måste fördyras genom en större areal med daray okade resekostnader

_ som med hänsyn till lantbruksstyrelsens förslag att ersättningen till lantbruksombud

och förvaltningsutskottens ledamöter skulle utgå av sällskapets medel

funne lantbruksstyrelsen fortfarande ovannämnda förslag till medelsfordelnmg

särskilt betydelsefullt, Skulle det komma till genomförande, torde den hänsyn till

sällskapens omkostnader för ombudens närvaro vid sammanträde!!, som föranlett

förslaget, att lantbruksombudens resekostnader och dagtraktamenten skulle utgå

s. 9 Kontrollera mot PDF

Kunyl. Maj:ts proposition Nr 1<)7. 9

direkt av statsmedel (jraf. J. U:s uti. nr 53 år 1922), icke behöva tillmätas större

betydelse.

Till sin förberörda skrivelse den 17 oktober 1921 hade lantbruksstyrelsen

fogat en tabell, upptagande exempel på de olika fördelningsgrunder, som enligt

styrelsens mening kunde tagas under övervägande, med uträkning av huru tilldelningen

till ett vart sällskap skulle ställa sig. (Denna tabell, utökad med en

sjätte kolumn, utvisande fördelning av ett anslag å 4,200,000 kronor efter av lantbruksstyrelsen

i år föreslagna grunder, är såsom bilaga E fogad till detta protokoll.)

På grund av vad härav framgått, ansåge lantbruksstyrelsen sig böra framhålla, att

enligt styrelsens mening de olika sällskapens medelsbehov skulle bäst tillgodoses,

om det belopp, som återstode av fastställt statsanslag efter avdrag av sällskapen

tillkommande grundbelopp, fördelades med '' / 0 efter den jordbrukande och fiskande

befolkningens antal, med /,,, efter den övriga befolkningens antal, reducerat i

enlighet med styrelsens förslag med hänsyn till de större städerna, samt med 1/10

efter arealen av sällskapens verksamhetsområde. Vad senare förekommit hade icke

ändrat lantbruksstyrelsens uppfattning av det berättigade i en sådan fördelningsgrund.

För att närmare belysa huru denna fördelning i praktiken komme att verka,

hade lantbruksstyrelsen uppgjort en ny tablå över statsanslagets fördelning (bilaga F

till detta protokoll, kolumn 1—7), varav såsom grundbelopp för ett vart sällskap

beräknats 10,000 kronor och återstoden fördelats i enlighet med av lantbruksstyrelsen

här föreslagna grunder. Ehuru lantbruksstyrelsen hölle före, att hushållningssällskapen

särskilt efter en eventuell omorganisation måste beredas betydligt förhöjda

statsanslag, hade styrelsen vid uppgörande av sistnämnda förslag utgått från

det belopp, som av Kungl. Maj:t för ändamålet äskats hos 1923 års riksdag, förhöjt

med de extra kostnader för sällskapen, som ersättning till lantbruksombud och

förvaltningsutskottsledamöter medförde, eller sammanlagt (2,100,000 + 249,000 +

150,000 =) i runt tal 2,500,000 kronor. Fördelningen grundade sig på den sista

yrkesfolkräkning, som stått lantbruksstyrelsen till buds, och avsåge förhållandena vid

utgången av 1910. Till jämförelse hade lantbruksstyrelsen jämväl angivit de

belopp, som nu tillkomme ett vart sällskap av det till dem utgående ordinarie

anslaget å 2,100,000 kronor. (Till lantbruksstyrelsens tablå, kolumn 1—7 av bilaga

F har fogats ytterligare kolumner, utvisande fördelningen av det av Kungl. Maj:t

föreslagna tillfälliga anslaget för 1923 samt summan av ordinarie och tillfälligt

anslag för samma år.)

De sålunda föreslagna grunderna för fördelningen av statsanslaget skulle

medföra, att ökad andel av statsanslaget huvudsakligen skulle tillkomma Stockholms

läns hushållningssällskap samt de större norrländska länens hushållningssällskap.

Därest det av lantbruksstyrelsen föreslagna särskilda statsbidraget till avlönande

av sekreterare medräknades, skulle dock å andra sidan, även med det av

styrelsen förslagsvis fördelade anslagsbeloppet — som emellertid styrelsen ansåge vara

otillräckligt — någon minskning i nu utgående ordinarie anslag egentligen endast

förekomma beträffande Göteborgs och Bohus läns hushållningssällskap. Härtill

finge i allt fall anmärkas, att sistnämnda sällskap på grund därav att Göteborgs

stad tillhörde sällskapet hittills gynnats väl mycket enligt de nuvarande fördelningsgrunderna.

Den jämförelsevis större tilldelningen till Stockholms läns hushållningssällskap

funne lantbruksstyrelsen väl befogad på grund av det betydande arbete

Bikung till riksdagens protokoll 1923. 1 samt. 85 käft. (Nr 107.) 2

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Kungl. Maj:ts proposition Nr 107.

och de kostnader, sällskapet hade och skulle komma att i ännu högre grad få efter

den föreslagna sammanslagningen med Stockholms stad på grund av bland annat

den synnerligen omfattande egnahemsverksamheten i och omkring Stockholm, som

medförde ökat antal mindre jordbruk och vidgad trädgårdsodling. Den ökade tilldelningen

till de hittills jämförelsevis vanlottade norrländska hushållningssällskapen

funne styrelsen om möjligt än mera befogad.

I anslutning till vad lantbruksstyrHlsen sålunda anfört, har styrelsen

hemställt, att vid framläggande för riksdagen av förnyat förslag till

hushållningssällskapens omorganisation Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen

att jämväl bestämma

dels att varje länsområde skall utgöra ett hushållningssällskapsområde,

dock att vartdera av Kalmar och Alvsborgs län fortfarande må

vara uppdelade på två hushållningssällskap,

dels att Stockholms stad må sammanslås med Stockholms län till

ett hushållningssällskaps''>mråde,

dels ock att fördelningen av det allmänna anslaget till hushållningssällskapen

från och med 1925 skall ske efter förändrade grunder

på satt lantbruksstyrelsen ovan föreslagit.

I detta sammanhang må anmärkas följande ur Stockholms läns

hushållningssällskaps yttrande över de sakkunnigas förslag till hushållning-sällskapens

omorganisation.

Utskottet hade funnit sig icke kunna underlåta att påpeka en oegentlighet

rörande anslagsmedlens till hushållningssällskapen fördelning, som hårt drabbade

inom Stockholms stads område boende jordbrukare, men som ej av sakkunniga

beaktats.

Stockholms stad intoge som bekant en undantagsställning bland Sveriges

samtliga städer därutinnan, att den ej tillhörde något hushållningssällskaps område.

Som en följd härav hade vid den ursprungliga beräkning av det allmänna

anslaget »ersättning till hushållningssällskapen för till statsverket indragna brännvinsförsäljningsmedel»,

som till sällskapen av statsmedel utginge, och vars fördelning

de olika sällskapen emellan delvis grundade sig på folkmängden inom sällskapens

områden, inga anslagsmedel beräknats för Stockholms stad.

Till följd härav vore inom stadens område boende jordbrukare, vilka, på

grund av de avsevärda områden, som med staden inkorporerats, uppginge till ett

betydande antal, uteslutna från möjligheten att få del av det stöd, som hushållningssällskapen

med egna medel och med tillhjälp av statsmedel kunde bereda

landets övriga jordbrukare.

De till ett antal av omkring 300 uppgående ledamöterna i hushållningssällskapet,

som bodde inom stadens område, bleve dessutom, om de sakkunnigas

förslag vunne stadfästelse, ej representerade av några ombud.

Många andra oformligheter, exempelvis berberislagens tillämpning inom

länet men ej inom staden, vilket föranledde att allmänna medel, som med anledning

av lagen utbetalades, mången gång ej komme till avsedd nytta, skulle kunna

anföras, men finge vad ovan antytts vara tillräckligt belysande.

s. 11 Kontrollera mot PDF

Kun g i. Maj:ts proposition Nr 107.

11

Det torde emellertid enligt utskottets uppfattning ej från sällskapets sida

komma att resas något motstånd emot ett eventuellt förslag om att utsträcka sällskapets

verksamhet därhän, att ovan påtalade olägenheter för framtiden undvekes,

för den händelse sällskapet för ändamålet tillförsäkrades behörigt anslag.

Statskontoret har i utlåtande den 21 oktober 1921 angående fördelning

av det allmänna anslaget till hushållningssällskapen anfört följande.

Det ville synas statskontoret som om de medel, vilka kunde komma

att beviljas, borde genom i viss mån ändrade fördelningsgrunder kunna på ett

effektivare sätt komma till användning för avsett syfte. För närvarande, och

även enligt vad som föreslagits, fördelades hela anslaget — oavsett lika grundbidrag

— efter vissa bestämda normer med hänsyn till folkmängden inom hushållningssällskapens

områden, dels den med jordbruk och fiske sysselsatta folkmängden,

dels folkmängden i övrigt. Behovet av statsbidrag stode emellertid

säkerligen ej alltid i exakt förhållande till dessa faktorer, utan vore även beroende

på sällskapens av en mängd omständigheter påverkade ekonomi och till den större

eller mindre nödvändigheten av utgiftskrävande åtgärder till främjande av de

syften, sällskapen hade att tillgodose. Det syntes därför statskontoret kunna ifrågasättas,

om ej någon del av anslaget borde ställas till Kungl. Maj:ts förfogande

för att fördelas efter allsidig prövning av behovet. Visserligen hade ett liknande

förslag rörande fördelningen av det tillfälliga anslaget å 1921 års tilläggsstat

icke blivit av samma års riksdag bifallet. Men såsom av jordbruksutskottets utlåtande

i ärendet framginge, torde detta haft sin orsak däri, att fördelningen förmodats

vara tänkt ske i främsta rummet efter behovsprincipen, uttryckt i förhållandet

mellan vederbörande hushållningssällskaps inkomster och utgifter under

föregående år, medan jordbruksförhållandena och jordbrukets behov inom respektive

hushållningssällskap och icke endast sällskapens affärsställning ansåges böra

vara avgörande för bestämmandet av understödsbeloppen. Statskontoret hade

jämväl avsett, att fördelningen av den till Kungl. Maj:ts förfogande ställda delen

av det allmänna anslaget skulle ske efter de grunder, som av jordbruksutskottet

antytts och som även statskontoret funne riktiga. Statskontoret föreställde sig,

att med en dylik uppdelning av anslaget det skulle finnas större möjligheter att

begränsa .beloppet utan att åsidosätta nödvändiga behov. Då det torde kunna

vara lämpligt, att de till Kungl. Maj:ts disposition stående medlen icke alltid till

fullo utdelades varje år utan viss del reserverades för framtida behov, kunde

ifrågasättas, huruvida icke anslaget borde förvandlas till ett reservationsanslag.

Innan jag ingår på frågan om ändringar i författningsförslagen,

anser jag mig böra redogöra för min ställning till spörsmålet om sambandet

mellan anslags- och organisationsfrågorna.

Det allmänna anslaget till hushållningssällskapen i ersättning för

mistade brännvinsförsäljningsmedel ävensom det under de senare åren

beviljade tillfälliga anslaget till sällskapen avse visst kalenderår Enligt

den av 1922 års riksdag godkända princip komma dessa anslag från

och rm-d 192ö att behandlas av riksdagen samma år, för vilket anslagen

äro avsedda, samt att upptagas i budgeten för det budgetår, som om
-

Depariemcnti
chefen.

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Kungl. Maj:ts proposition Nr 107.

fattar senare hälften av det kalenderår, anslagen avse. Om således

organisationsfrågan skulle på det sätt sammanknytas med anslagsfrågan,

att för åtnjutande av de anslag, som riksdagen i år har att behandla

och S"m avse bidrag för redan detta år, skulle sättas som villkor, att

nya stadgar för sällskapen antagits, skulle dispens från detta villkor få

givas samtliga hushållningssällskap. Intet av sällskapen har nämligen

stadgar i överensstämmelse med de ifrågasatta nya grunderna. Ett sådant

förfarande kan enligt mitt förmenande icke vara rimligt, då sällskapen —

särskilt vissa av dem — därigenom skulle komma i åtnjutande av väsentlig

anslagsförhöjning, motiverad av ökade utgifter, vilka sällskapen

emellertid icke fått vidkännas.

Av samma skäl kan jag ej heller tillstyrka att redan från och med

i år höja det allmänna anslaget men det oaktat ej fordra nya stadgar

som villkor för statsbidrag förrän från och med 1925.

Om, på sätt vid riksdagsbehandlingen föregående år ifrågasattes,

frågan om anslag till hushållningssällskapen behandlades så, att särskilt

anslag beviljades för sällskapens allmänna verksamhet och särskilt anslag

för sådana kostnader, som föranledas av omorganisationen, så kunde

visserligen riksdagen uppföra detta senare anslag i budgeten för det budgetår,

som omfattar förra delen av det kalenderår, anslaget skulle avse.

Innevarande års riksdag skulle således kunna bevilja ett dylikt anslag

avseende kalenderåret 1924. Det torde emellertid ej heller i detta fall

vara möjligt att för andel i anslaget fordra nya stadgars tillämpning.

Under iakttagande av bestämmelserna i för sällskapen nu gällande stadgar

skulle nämligen allenast två hushållningssällskap hinna att före ingången

av 1924 ändra stadgarna i överensstämmelse med ett i år antaget förslag.

Visserligen kuuna flertalet av de övriga antaga nya stadgar under

sommaren 1924, men svårighet lärer möta att under löpande kalenderår

övergå till nya stadgar. Dispenser skulle således även vid en ''dylik behandling

av anslagsfrågan erfordras i så stor utsiräckning, att mot förfarandet

kunna anföras enahanda skäl, som nyss åberopats.

För övrigt anser jag i likhet med lantbruksstyrelsen, att en dylik

uppdelning av statsanslag vore mindre lämplig. Den skulle vara motiverad

allenast under förutsättning, att till lantbruksombuden och ledamöterna

i förvaltningsutskottet direkt utbetalades rese- och traktamentsersättning

från dylikt särskilt anslag. Enligt det av Kung). Maj:t föregående

år framlagda författningsförslaget skulle emellertid dylika reseoch

traktamentsersättningar utbetalas av hushållningssällskapen från till

dem anvisat allmänt anslag och i denna punkt har riksdagens andra

kammare bifallit Kungl. Maj:ts förslag. Vid sådant förhållande har jag

s. 13 Kontrollera mot PDF

13

Kungl. Maj:ts proposition Nr 107.

så mycket mindre anledning att nu frångå detsamma. Jag är sålunda

alltjämt av den åsikt, att man måste avgöra organisationsfrågan utan

att samtidigt bestämma beloppet av anslag till hushållningssällskapen

för det år, den nya organisationen är avsedd att träda i tillämpning, eller

numera tidigast 1925.

bör egen del anser jag mig i detta sammanhang böra göra det

uttalande, att från och med den nya organisationens trädande i tillämpning

hushållningssällskapen böra beredas dels ett särskilt anslag för avlönande

av sekreterare i enlighet med lantöruksstyrelsens förslag dels

ock utöver det hushållningssällskapen i ersättning för mistade bränuvinsförsäljningsmedel

tillerkända ordinarie allmänna anslaget å 2,100,000

kronor, ett extra allmänt anslag. Genom sistnämnda extra anslag böra

sällskapen i första hand med 150,000 kronor beredas ersättning för de

av lantbruksstyrelsen — under antagande av allenast ett ordinarie sammanträde

årligen — till detta belopp beräknade utgifterna för rese- och

traktamentsersättning åt lantbruksombud och ledamöter i förvaltningsutskott.

Huruvida och i vad mån det extra allmänna anslaget därutöver

må höias, för att, på sätt under senare år skett och jämväl för i år

föreslagits, bereda sällskapen en tillfällig ökning av det ordinarie allmänna

anslaget, torde i viss män komma alt bero på det allmänna

prisläget. Därest man, såsom lantbruksstyrelsen i sina jämförande beräkningar

gjort, utgår från att för 1925 kommer att beviljas samma

tillfälliga ökning, som Kungl. Maj:t för 1923 föreslagit, skulle alltså

hushållningssällskapen, utöver det ordinarie allmänna anslaget å2,100,0()0

kronor, beredas ett extra allmänt anslag å i runt tal 400,000 kronor.

Åven om ej storleken av allmänt anslag för 1925 nu kan bestämmas,

torde dock, på sätt lantbruksstyrelsen ock föreslagit, för fördelning

av det ordinarie allmänna anslaget nya grunder kunna redan i

år fastställas att gälla från och med 1925.

Statskontorets förslag, att en del av anslaget skall ställas till

Kungl. Maj:ts förfogande för att fördelas efter allsidig prövning av behovet,

kan jag ej tillstyrka. Enligt lantbruksstyrelsens förslag synas

mig de faktorer, som huvudsakligen bestämma ett sällskaps större eller

mindre behov av statsbidrag, komma att på ett väl avmätt sätt inverka

på tilldelning av statsbidrag och sålunda hela anslaget bliva fördelat

efter behovet. Det måste ock anses såsom en given fördel att sällskapen

på förhand äga kännedom om storleken av deras andel av det ordinarie

anslaget.

Jag tvekar därför ej att tillstyrka lantbruksstyrelsens förslag till

ändring av nu gällande fördelningsgrunder. Förslag till förordning i

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Kungl. Maj:ts proposition Nr 107.

ämnet har utarbetats inom departementet och torde få fogas till detta

protokoll som bilaga (C). 1 fråga om de föreslagna grundernas verkan

får jag hänvisa till förut omförmälda tabell, jämväl fogad till protokollet

såsom bilaga (F). I sjätte kolumnen av denua tabell har lantbruksstyrelsen

visat resultatet av fördelning efter dess grunder av ett till

2,500,000 kronor förhöjt anslag.

Jag vill i detta sammanhang framhålla, att förslaget till förordning

givetvis icke kan avse fördelning av annat än det ordinarie till

ersättning för mistade brännvinsförsäljningsmedel beviljade anslaget.

Vid beviljande av extra anslag till förhöjning, på sätt jag nyss anfört,

av det ordinarie anslaget bör emellertid, enligt mitt förmenande,

föreskrivas, att det extra anslaget skall fördelas på samma sätt som

det ordinarie, utom att grundanslag ej skall utgå. Vid sådant förfarande

uppnås samma resultat, som om det varit ett enda anslag, som

fördelats efter förordningens grunder.

Vid jämförelse av vad de olika hushållningssällskapen enligt Kungl.

Maj:ts förslag i statsverkspropositionen erhåller i år (kolumn 9 i bilaga

F) och för 1925 beräknas få enligt de nya fördelningsgrunderna under

antagande av ordinarie och extra allmänt anslag å sammanlagt 2,500,000

kronor (kolumn 6 i samma tabell), bör hållas i minnet, att varje hushållningssällskap

dessutom för 1925 beräknas erhålla till avlöning av

sekreterare lägst 5,700 kronor och högst 7,200 kronor.

För att härefter övergå till de ändringar, som jag funnit böra

företagas i de föregående år framlagda för fattning sförslagen, nämligen

dels till förordning angående visst villkor för statsbidrag åt hushållningssällskap

och dels till kungörelse med allmänna grunder för hushållningssällskaps

organisation, så föreslår jag i fråga om förordningen inga

andra ändringar än som föranledas därav, att de nya grunderna ej

kunna träda i tillämpning förrän den 1 januari 1925.

I fråga om kungörelsen föreslår jag ändring eller anser mig böra

göra särskilt uttalande beträffande härefter angivna paragrafer.

1 §■

Vad i riksdagen föregående år förekom angående anslag till hushållningssällskapen

i de två län, som äro uppdelade i vardera två hushållningssällskap,

ävensom vad Stockholms läns hushållningssällskap och lautbruksstyrelsen

anfört angående Stockholms stad synes mig böra föranleda

till bestämmelser angående sällskapens områden. Dylika bestämmelser

torde lämpligast kunna meddelas i 1 § genom att insätta ett

andra stycke, innehållande att hushållningssällskap skall till verksam
-

s. 15 Kontrollera mot PDF

15

Kungl. Maj:ts proposition Nr 107.

hetsområde hava visst län, dock att dels Kalmar län och Älvsborgs län

må vart för sig uppdelas i två hushållningssällskap dels ock Stockholms

län och Stockholms stad må hänföras till samma hushållningssällskap.

Dylikt tillägg till 1 § torde böra medföra, att rubriken till kungörelsens

första avdelning ändras till »Ändamål, verksamhetsområde och

ledamotskap.»

4 §•

I föregående års förslag innehöll 2 mom. följande stadgande:

Ledamotskap vare förverkat, därest ledamot underlåter att sist inom en

månad från härför bestämd dag erlägga ledamotsavgift — — — — — —.

Jordbruksutskottet anmärkte häremot, att utskottet icke vore fullt

övertygat om, att bestämmelsen rörande förverkande av ledamotskap på

grund av underlåtenhet att erlägga ledamotsavgift i Kungl. Maj:ts förslag

erhållit en för varje fall lämplig eller tydlig av fattning. Tvekan

syntes, bland annat, kunna uppstå om vad som. borde förstås med

»härför bestämd dag» beträffande de hushållningssällskap, vilkas avgifter

uppbures i samband med någon kronans uppbörd.

Lantbruksstyrelsen har funnit denna erinran i viss mån befogad

och föreslagit, att bestämmelsen måtte få följande lydelse:

Ledamotskap vare förverkat, därest ledamot underlåter att sist inom en månad

efter i särskild anmodan härför bestämd dag erlägga ledamotsavgift-----.

Lantbruksstyrelsen har förklarat sig härvid förutsätta, att, vare

sig uppbörden skedde genom sällskapet eller i samband med någon

kronans uppbörd, ledamot, som underläte att självmant inbetala sin avgift,

skriftligen anmodades göra det, med utsättande av viss dag, inom

vilken inbetalning borde ske.

Jordbruksutskottets erinran synes även mig böra föranleda ett förtydligande.

Den av lantbruksstyrelsen anvisade utvägen att låta förverkande

av ledamotskap på grund av underlåten betalning av ledamotsavgift

inträffa först efter särskild betaluingsanumdan anser jag vara

väl funnen och har i överensstämmelse därmed ändrat stadgandet i fråga.

6 §•

1 och 3 mom.

Med anledning av vad vid riksdagsbehandlingen föregående år

förekom anser jag mig böra uttryckligen framhålla, att stadgandet i. 1

mom. icke betager hushållningssällskap rätt, att i sina stadgar intaga

bestämmelse om mera än ett ordinarie sammanträde årligen.

Departements
chefen.

s. 16 Kontrollera mot PDF

16

Departementschefen.

Kungl. Maj:ts proposition Nr 107.

För att göra detta tydligare har i enlighet med förslag av lantbruksstyrelsen

uttrycket »ordinarie årssammanträde» utbytts mot »ordinarie

sammanträde».

2 mom.

I andra momentet har i enlighet med vad jordbruksutskottet föreslog

föregående år uteslutits orden »efter anmälan av revisor eller eljest».

7 §■

Tiden för ingivande av motion till ordinarie årssammanträde var

i föregående års förslag bestämd till senast 4ö dagar före sammanträdets

början. Med anledning av m tion i ämnet förklarade jordbruksutskottet,

att utskottet för sin del, med hänsyn till vikten av att tillräcklig tid

funnes för ärendenas beredning, ansåge den i Kungl. Maj:ts förslag

angivna tiden därför i allmänhet böra motsvara behovet i förevarande

avseende. Därest förhållandena i något sällskap därutinnan skulle tala

för eu kortare tid,.ansåge utskottet emellertid, att medgivande till bestämmande

av sådan kortare tid, dock icke understigande 30 dagar,

borde kuuna lämnas.

Lantbruksstyr elsen har med anledning härav föreslagit följande tilllägg

till 7 §:

»därest Kungl. Maj:t icke på framställning av hushållningssällskap finner

förhållandena inom dess område föranleda en begränsning av nämnda tid till 30

dagar».

För egen del anser jag något tillägg till paragrafen i fråga ej

erfordras för beredande av möjlighet till dispens. Enligt den riksdagen

till antagande föreslagua förordningen skola hushållningssällskapens

stadgar vara upprättade i huvudsaklig överensstämmelse med Kungl. Maj:ts

förslag till grundstadgar. En sådan avvikelse från grundstadgarna, som

beträffande denna paragraf av utskottet ifrågasatts, torde utan föreslaget

tillägg till densamma ligga inom ramen för Kungl. Maj:ts befogenhet.

Däremot bör i konsekvens med ändringen av 6 § orden »ordinarie

årssammanträde» utbytas mot »ordinarie sammanträde».

8 §•

I första momentet av denna paragraf angivas vissa ärenden, som

måste behandlas å ordinarie sammanträde.

Jordbruksutskottet föreslog föregående år, att bland sådana ärenden

även måtte upptagas fråga om ansvarsfrihet för förvaltningsutskottet.

Lantbruksstyrelsen har med anledning därav framhållit, att förhållandena

kunde otvivelaktigt vara sådana, att möjligheten borde hållas

s. 17 Kontrollera mot PDF

17

Kungl. Maj:ts proposition Nr 107.

öppen att i särskilda fall kunna behandla denna fråga vid extra sammanträde.

Hushållningssällskap, som eventuellt hölle endast ett ordinarie

Sammanträde årligen, torde i regel för budgetens fastställande

komma att förlägga detta till slutet av året. På grund av inträffade

omständigheter kunde det emellertid i vissa fall vara önskligt att kunna

behandla dechargefrågan tämligen omedelbart efter förvaltningsårets

utgång.

I likhet med lantbruksstyrelsen anser även jag det vara olämpligt

att ovillkorligen föreskriva ansvarsfrågans behandling vid ordinarie sammanträde.

Naturligtvis möter det intet hinder för hushållningssällskap,

som så önskar, att i sina stadgar upptaga jämväl denna fråga bland

de i 8 § 1 mom. angivna. Däremot skulle ett angivande av denna fråga

i detta moment av grundstadgarna omöjliggöra för hushållningssällskap

att få frågan utesluten i sina stadgar.

Jämväl i 8 § 1 mom. böra orden »ordinarie årssammanträde» utbytas

mot »ordinarie sammanträde)).

10 §.

Enligt det föregående år framlagda förslaget erfordrades för hnshållningssällskaps

beslutförhet, att minst två tredjedelar av de röstberättigade

vore närvarande.

I överensstämmelse med i ämnet väckt motion förklarade jordbruksutskottet,

att för hushållningssällskaps beslutförhet endast borde erfordras,

att minst hälften av de röstberättigade vore närvarande. Utskottet

hade för denna åsikt funnit stöd i jämförelse med bestämmelserna

rörande kommunalfullmäktige.

Då jag ej har något att invända mot vad sålunda anförts, har jag,

i enlighet med vad jämväl lantbruksstyrelsen tillstyrkt, utbytt orden

»minst två tredjedelar» i 10 § första stycket mot »minst hälften».

15 §.

Denna paragraf har med anledning av anmärkning, som föregående

år gjordes i jordbruksutskottet, ändrats i förtydligande syfte.

16 §.

1 denna paragraf fanns i det föregående år framlagda förslaget

ett särskilt moment angående viss kvalificerad röstövervikt vid val av

lantbruksombud. I enlighet med andra kammarens på förslag av jordBihang

till riksdagens protokoll 1923. 1 saml. 85 käft. (Nr 107.) 3

Departements
chefen
-

Departements
chefen.

s. 18 Kontrollera mot PDF

18

Kungl. Maj:ts proposition Nr 107.

Departements
chefen.

bruksutskottet fattade beslut har detta moment nu uteslutits ur paragrafen.

Den i samma moment jämväl intagna bestämmelsen, att lotten

skall vara avgörande vid lika röstetal, har i stället insatts i 2 momentet.

19 och 28 §§.

Enligt kungörelsen den 13 december 1912 (nr 319) ankommer det

på hushållningssällskapen att anskaffa vissa årliga uppgifter till jordbruksstatistiken.

I det förslag, som statistiska centralbyrån och lantbruksstyrelsen

den 30 januari 1920 (se prop. nr 159 år 1920) framlade

till de s. k. jordbruksstatistiska lokalundersökningarnas ersättande med

allmänna jordbruksräkningar, framhöllo ämbetsverken, att därest hushållningssällskapen

framdeles komme att inom varje socken erhålla

underavdelningar, dessa skulle vara synnerligen lämpliga att fungera

som lokala organ för jordbruksstatistiken. Definitivt förslag till jordbruksstatistikens

framtida organisation har alltjämt icke av ämbetsverken

avgivits. Såsom skäl härför hava ämbetsverken senast i en framställning

den 19 februari 1923 anfört, att frågan om hushållningssällskapens

omorganisation ännu icke vore avgjord. Ämbetsverken hyste nämligen

förhoppning om att såsom lokala organ för genomförande av jordbruksräkningar,

såväl arealinventeringar som husdj ursräkningar, ävensom för

insamlande av uppgifter i övrigt till jordbruksstatistiken skulle kunna

anlitas hushållningssällskapens underavdelningar.

Jag delar till fullo ämbetsverkens sålunda uttalade uppfattning

och anser, att hushållningssällskapens och särskilt deras underavdelningars

befattning med jordbruksstatistiken bör komma till uttryck i

grundstadgarna. I sådant avseende har jag föreslagit ett tillägg dels

till 19 §, som angiver förvaltningsutskottets åligganden, och dels till

28 §, som handlar om underavdelnings ändamål.

22 §.

Första momentet av denna paragraf hade i det föregående år

framlagda förslaget följande lydelse:

»Envar vid hushållningssällskaps ordinarie årssammanträde närvarande

röstberättigad åtnjuter dagtraktamente för högst tre sammanträdesdagar ävensom

ersättning för resekostnaden fram och åter, allt enligt samma grunder, som gälla

för landstingsmän vid landstingssammanträde.»

Jordbruksutskottet föreslog för sin del, att resekostnads- och traktamentsersättning

för inställelse vid ordinarie sammanträde i enlighet med

de grunder i övrigt, som angåves i 1 mom. av den föreslagna para
-

s. 19 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition Nr 107.

19

grälen, skulle utgå direkt av statsmedel vid ett ordinarie sammanträde

årligen, traktamentsersättning dock endast för en sammanträdesdag.

Under diskussionen i andra kammaren om donna paragraf framhölls,

bland annat, att man kunde antaga, att Kungl. Maj:t vid beräkning

av anslag till hushållningssällskapen för reseersättningar och arvoden

komme att utgå från eu tid av tre dagar, oavsett om ombuden

deltoge i ett sammanträde under tre dagar eller två sammanträden om

vardera en dag, samt att vid sådant förhållande anslaget till ej ringa

del täckte kostnaderna för två kortare sammanträden. Sedan jag förklarat

mig vitsorda riktigheten av denna uppfattning, biföll andra kammaren

förslag om uttalande, att riksdagen icke hade något att erinra

mot Kungl. Maj:ts avfattning av paragrafen i fråga.

Lantbruksstyrelsen har nu angående samma paragraf anfört följande.

I anslutning till styrelsens hemställan beträffande 6 § borde orden »ordinarie

årssammanträde» i 22 § 1 mom. utbytas mot orden »ordinarie sammanträde».

En följd av den uppfattning, varåt lantbruksstyrelsen förut givit uttryck

ifråga om beredandet av möjlighet för hushållningssällskap att, där särskilda förhållanden

föranledde därtill, i stadgarna intaga bestämmelser om hållande av mera

än ett ordinarie sammanträde årligen, torde givetvis vara, att stadgande^ i 22 §

måste tolkas så, att reseersättning och dagtraktamente skulle utgå jämväl vid ett

andra ordinarie sammanträde. En sådan bestämmelse funne lantbruksstyrelsen

fullt konsekvent. Styrelsens uppfattning härutinnan hade icke rubbats genom de

framförda betänkligheterna med anledning av att det kunde förutsättas, att ett

andra ordinarie sammanträde inom vissa hushållningssällskap kunde komma att få

ambulerande karaktär, varigenom resekostnaderna skulle kunna fördyras. Såsom

framginge av styrelsens utredning rörande kostnaderna för ombud och förvaltningsutskott,

medförde ombudens resor och dagtraktamenten icke alltför kännbara

kostnader. Styrelsen förutsatte nämligen, att kostnaderna för ombudens resor

och dagtraktamenten vid ordinarie sammanträden icke skulle utgå direkt av statsmedel

utan av sällskapens för ändamålet ökade årsanslag av statsmedel. Två

ordinarie sammanträden torde för övrigt icke föranleda en fördubbling av ifrågavarande

kostnader utan endast en jämförelsevis mindre ökning därav. En anordning

med två ordinarie sammanträden torde nämligen i regel medföra, att dagtraktamente

endast utginge för en sammanträdesdag vid vardera sammanträdet.

Med hänsyn till de av mig tillstyrkta ändrade grunderna för fördelning

av allmänna anslaget till hushållningsssällskapen anser jag mig

böra biträda även den av lantbruksstyrelsen sålunda anförda uppfattning

ifråga om rese- och traktamentsersättning och har jag i syfte att

tydligare giva uttryck åt denna uppfattning låtit i viss mån omarbeta

lydelsen av första momentet. Jag vill här ånyo framhålla, att den för
-

Departe
Tnentschefev
-

s. 20 Kontrollera mot PDF

20

Kungl. Maj:ts -proposition Nr 107.

höjning av allmänt anslag, som jag förklarat hushållningssällskapen

böra beviljas i anledning av skyldigheten att gälda rese- och traktamentsersättning

åt lantbruksombud och ledamöter i förvaltningsutskott,

är beräknad efter allenast ett ordinarie sammanträde årligen.

Stadgandet i tredje momentet i 22 §, att ersättning för inställelse

vid av Kungl. Maj:t utlyst extra sammanträde skall utgå direkt av statsmedel,

förutsätter medgivande av riksdagen, att sådan ersättning må

utbetalas från nionde huvudtitelns anslag till rese- och traktamentepenningar.

Dylikt medgivande bör alltså nu liksom föregående år

begäras.

34 §.

I 1 mom. av denna paragraf bör »årssammanträden» ändras till

»sammanträden».

De paragrafer eller moment av förslaget till kungörelse med allmänna

grunder för hushållningssällskaps organisation, som jag här förut

icke berört, äro lika lydande med motsvarande paragrafer och moment

i det föregående år framlagda förslaget. Andra kammaren godkände

då för sin del jordbruksutskottets uttalande, att mot dessa delar av kungörelsen

intet vore att erinra. Första kammaren ingick ej i detaljbehandling

av författningsförslagen. Vid sådant förhållande anser jag mig''

nu kunna beträffande dessa delar av kungörelseförslaget inskränka mig

till att hänvisa till vad i föregående års proposition därom anförts.

Departementschefen uppläser härefter de såsom bilaga A, B, och C

till detta protokoll fogade förslag dels till förordning angående visst

villkor för statsbidrag åt hushållningssällskap, dels till kungörelse med

allmänna grunder för hushållningssällskaps organisation, dels ock till förordning

angående fördelning av allmänt anslag till hushållningssällskapen

såsom ersättning för till statsverket indragna brännvinsförsäljningsmedel.

Härefter yttrar departementschefen vidare:

På grund av vad jag i detta ärende anfört hemställer jag, att

Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen att

s. 21 Kontrollera mot PDF

21

Kungl. Maj:t8 proposition Nr 107.

dels antaga förslaget till förordning angående visst villkor för statsbidrag

åt hushållningssällskap (Bilaga A) och därvid yttra sig över förslaget

till kungörelse med allmänna grunder för hushållningssällskaps

organisation (Bilaga B),

dels medgiva, att från och med 1925 må av nionde huvudtitelns

ordinarie förslagsanslag till rese- och traktamentspenningar i fråga om

sådant extra sammanträde med hushållningssällskap, varom Kungl. Maj:t

förordnat, till envar därvid närvarande röstberättigad utgå dagtraktamente

för en sammanträdesdag jämte ersättning för resekostnader till

och från sammanträdet, allt enligt samma grunder, som gälla för landstingsmän

vid landstingssammanträde,

dels ock antaga förslaget till förordning angående fördelning av

allmänt anslag till hushållningssällskapen såsom ersättning för till statsverket

indragna brännvinsförsäljningsmedel (Bilaga C).

Till denna av statsrådets övriga ledamöter biträdda

hemställan behagar Hans Maj:t Konungen lämna

bifall samt förordnar, att till riksdagen skall avlåtas

proposition av den lydelse, bilaga vid detta protokoll

utvisar.

Ur protokollet:

Allan Tigerschiöld.

s. 22 Kontrollera mot PDF

22

Kungl. Maj:ts proposition Nr 107.

Bilaga A.

Förslag

till

förordning angående visst villkor för statsbidrag åt hushållningssällskap.

Härigenom förordnas, att hushållningssällskap, som från och med

den 1 januari 1925 vill komma i åtnjutande av statsbidrag för sin

verksamhet, skall äga stadgar, som fastställts av Kungl. Maj:t.

För att erhålla dylik fastställelse, skola stadgarna vara avfattade

i huvudsaklig överensstämmelse med av Kungl. Maj:t fastställda allmänna

grunder för hushållningssällskaps organisation.

På Kungl. Maj:t må dock ankomma att, där särskilda skäl därtill

föranleda, medgiva hushållningssällskap att, utan hinder av vad sålunda

stadgats, för kalenderåret 1925 komma i åtnjutande av statsbidrag.

Bilaga B.

Förslag

till

kungörelse med allmänna grunder för hushållningssällskaps organisation.

Härigenom förordnas, att hushållningssällskaps stadgar för att

kunna fastställas till efterrättelse från och med den 1 januari 1925

skola vara avfattade i huvudsaklig överensstämmelse med följande allmänna

grunder för hushållningssällskaps organisation.

Ändamål, verksamhetsområde och ledamotskap.

1 §■

Hushållningssällskaps ändamål är att främja lanthushållningen och

därtill hörande binäringar ävensom fiske och hemslöjd.

Hushållningssällskap skall till verksamhetsområde hava visst län,

dock att dels Kalmar län och Ålvsborgs län må vart för sig uppdelas

s. 23 Kontrollera mot PDF

23

Kungl. Maj:ts proposition Nr 107.

i två hushållningssällskap dels ock Stockholms län och Stockholms stad

må hänföras till samma hushållningssällskap.

Angående hushållningssällskaps uppdelning i underavdelningar

stadgas i 27 §.

2 §’

Envar kommunalt röstberättigad, vilken idkar i 1 § omförmäld

näring, äger, efter därom gjord, av ledamotsavgift åtföljd skriftlig anmälan,

inträda såsom ledamot i hushållningssällskap, inom vars område

näringen idkas.

Hushållningssällskap äger därjämte genom val medelst enkel röstövervikt

utse ledamöter i sällskapet.

3 §•

Ledamot skall till hushållningssällskapet erlägga avgift antingen

årligen med högst tre kronor eller en gång för alla med lägst tjugu

gånger den årliga avgiften.

Hedersledamot och korresponderande ledamot må befrias från erläggande

av ledamotsavgift.

Annan avgift må hushållningssällskap ej påföra ledamot.

4 §•

1 mom. Ledamot, som utträder ur hushållningssällskap, är skyldig

att erlägga ledamotsavgift för det kalenderår, varunder utträdet sker.

2 mom. Ledamotskap vare förverkat, därest ledamot

underlåter att erlägga ledamotsavgift sist inom en månad från dag,

som härför bestämts i ledamoten skriftligen delgiven betalningsanmodan,

förklaras omyndig, eller

genom laga kraftvunnet utslag ådömes sådan straffpåföljd, som

angives i 2 kap. 19 § strafflagen.

Beslutanderätt och sammanträden.

5 §•

1 mom. Hushållningssällskaps beslutanderätt skall, i den mån

den ej tillkommer sällskapets förvaltningsutskott, utövas å hushållningssällskapets

sammanträden av valda ombud jämte förvaltningsutskottets

ledamöter.

s. 24 Kontrollera mot PDF

24

Kungl. Maj:ts proposition Nr 107.

2 mom. Ombuden, vilka väljas till antal och på sätt, varom förmäles

i 13—16 §§, benämnas lantbruksombud.

3 mom. Angående förvaltningsutskott, som är hushållningssällskaps

styrelse, stadgas i 17—20 §§.

4 mom. Vid hushållningssällskaps sammanträde äger varje lantbruksombud

eller ledamot i förvaltningsutskottet en röst. Ledamot i

förvaltningsutskott må dock icke deltaga i val av revisorer för granskning

av förvaltning, för vilken han är ansvarig, eller i beslut om ansvarsfrihet

för sådan förvaltning.

6 §.

1 mom. Hushållningssällskap skall årligen på därom i stadgarna

angiven tid hålla ordinarie sammanträde.

2 mom. Extra sammanträde hålles, då förvaltningsutskottet finner

sådant erforderligt eller då Kungl. Maj:t därom förordnar.

3 mom. Kungörelse om hushållningssällskaps sammanträde skall

utfärdas av ordföranden och införas i en eller flera av länets mest spridda

tidningar, i fråga om ordinarie sammanträde minst två månader och

i fråga om annat sammanträde minst en månad före den dag, då sammanträdet

skall börja. Ordföranden åligger därjämte att i god tid förut

och minst en vecka före sammanträdets början låta tillsända varje

lantbruksombud och ledamot av förvaltningsutskottet meddelande om

plats och tid för sammanträdet, avtryck av förvaltningsutskottets framställningar

och väckta motioner samt föredragningslista över förekommande

ärenden, vilken, i den män så är möjligt, skall upptaga förvaltningsutskottets

förslag i varje ärende.

Sådan fullständig föredragningslista samt tillhörande framställningar

och motioner skola senast vid sammanträdets öppnande i erforderligt

antal finnas tillgängliga å sammanträdeslokalen.

7 §■

Motion skall för att kunna upptagas till behandling vid ordinarie

sammanträde ingivas till förvaltningsutskottet senast 45 dagar före

sammanträdets början.

8 §•

1 mom. Med undantag för fall, som i 2 mom. angives, må följande

ärenden upptagas och avgöras allenast vid hushållningssällskaps ordinarie

sammanträde:

s. 25 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition Nr 107. 25

1) inval av ledamöter;

2) val av ordförande och vice ordförande;

3) val av ledamöter i förvaltningsutskottet och suppleanter för

dem;

4) val av revisorer och suppleanter för dem;

5) fastställande av utgifts- och inkomststat samt i övrigt beslut

om utgifter, i den mån detta ej anförtrotts åt förvaltningsutskottet;
6)

avgivande av förslag i fråga om antalet lantbruksombud för

hushållningssällskapet;

7) indelning i valkretsar;

8) bestämmande av antalet underavdelningar och området för

envar av dessa;

9) fastställande av stadgar för underavdelningar; samt

10) förslag till ändring av sällskapets stadgar.

2 mom. Kungl. Maj:t äger föreskriva, att vid extra sammanträde,

varom Kungl. Maj:t förordnat, skall behandlas ärende, som i 1 mom.

angives.

9 §•

Vid hushållningssällskaps sammanträde, vars förhandlingar äro

offentliga, äger envar ledamot av sällskapet rätt att yttra sig.

Landshövding i länet, som ej är ledamot, äger ändock deltaga i

överläggningarna men ej i besluten. År ej landshövding tillsatt eller

förordnad eller har han förhinder, äger den i tjänsten äldste avdelningschefen

i länsstyrelsen sagda rätt.

10 §.

Hushållningssällskap må ej fatta beslut, därest icke minst hälften

av de enligt 5 § 1 mom. röstberättigade äro närvarande.

Om av sådan anledning beslut ej kan fattas i ärende, som avses

i 8 § 1 mom. under 2)—10), skall för ärendets förnyade behandling

sammanträdet ajourneras till viss bestämd dag, därvid tillstädeskommande

röstberättigade avgöra ärendet. Till sådant ajournerat sammanträde

åligger det ordföranden att låta skriftligen kalla samtliga

lantbruksombud och ledamöter i förvaltningsutskottet med angivande

av förekommande ärende och de tillstädeskommandes rätt att avgöra

detsamma.

Bihang till riksdagens protokoll 1923. 1 samt. 85 käft. (Nr 107.)

4

s. 26 Kontrollera mot PDF

26

Kungl. Maj:ts proposition Nr 107.

11 §•

Finner hushållningssällskap ärende vara av den beskaffenhet, att

före avgörandet ytterligare beredning erfordras, må ärendet för sådan

beredning överlämnas till särskilt utsedda personer.

Skola två eller flera personer utses för dylik beredning, sker valet

proportionellt, därest sådant äskas av minst så många närvarande röstberättigade,

som motsvara det tal, vilket erhålles, om samtliga närvarande

röstberättigades antal delas med det antal personer, valet avBer,

ökat med 1. Då valet sker proportionellt, skall iakttagas vad om proportionellt

valsätt vid vissa val inom landsting och stadsfullmäktige

m. m. är föreskrivet.

12 §.

1 mom. Vid sammanträde skall omröstning ske öppet, dock att,

där i fråga om annat val än inval av ledamot någon röstberättigad eller

eljest en tiondel av närvarande röstberättigade det äskar, omröstningen

skall förrättas med slutna sedlar.

2 mom. Val av ledamöter och suppleanter i förvaltningsutskott

skall ske proportionellt, därest sådant äskas av minst så många närvarande

röstberättigade, som motsvara det tal, vilket erhålles, om samtliga

närvarande röstberättigades antal delas med det antal personer, valet avser,

ökat med 1. Då valet sker proportionellt, skall iakttagas vad om proportionellt

valsätt vid vissa val inom landsting och stadsfullmäktige

in. m. är föreskrivet.

Vid val av ledamöter och suppleanter i förvaltningsutskottet må

olika avgångstid ej bestämmas. Då ledighet efter ordinarie ledamot uppstår,

skall vederbörande suppleant tjänstgöra intill mandattidens utgång.

3 mom. För att gälla såsom hushållningssällskaps beslut erfordras

i följande ämnen, att två tredjedelar av de röstande förena sig om beslutet:

1) beviljande av anslag till nya ändamål och behov;

2) beslutande av utgift, som förvaltningsutskottet avstyrkt; samt

3) höjande av utgiftsbelopp, som förvaltningsutskottet föreslagit.

Lantbruksombud.

13 §.

Efter förslag av hushållningssällskap fastställer Kungl. Maj:t tills

vidare för viss tid antalet lantbruksombud för sällskapet med hänsyn till

s. 27 Kontrollera mot PDF

27

Kungl. Maj:ts proposition Nr 107.

dess ledamotsantal samt folkmängd inom och areal av sällskapets område,

varvid iakttages, att antalet lantbruksombud icke må utan vägande skäl

väsentligt avvika från antalet landstingsmän inom länet.

14 §.

1 mom. För val av lantbruksombud har hushållningssällskap att

för samma tid, för vilken Kungl. Maj:t bestämt antalet ombud, indela

sällskapets område i valkretsar, var och en bestående av en eller flera

underavdelningars områden. Underavdelnings område må, där så erfordras

med hänsyn till särskilda lokala förhållanden, uppdelas i valdistrikt.

2 mom. För varje lantbruksombud väljes minst en suppleant.

3 mom. Lantbruksombud och suppleanter väljas för en tid av

högst fyra år.

15 §.

Rösträtt vid val av lantbruksombud äger envar inom valkretsen

kommunalt röstberättigad ledamot av hushållningssällskapet, dock ej

sådan betalande ledamot, som senare än två månader före valet betalt

forsta ledamotsavgiften.

Valbar till lantbruksombud är envar röstberättigad ledamot.

16 §.

1 mom. Kungörelse om förrättande av val av lantbruksombud

skall utfärdas av förvaltningsutskottet samt i god tid förut och minst

en vecka före den dag, då valet skall ske, införas i en eller flera av

länets mest spridda tidningar. Samtidigt med utfärdandet av kungörelsen

tillställer förvaltningsutskottet varje valförrättare förteckning över de

enligt 15 § röstberättigade ledamöter, som tillhöra valkretsen, respektive

valdistriktet (röstlängd).

2 mom. Val av lantbruksombud sker med slutna sedlar. Mellan

lika röstetal skiljer lotten.

I valkrets med flera valdistrikt verkställes sammanräkningen vid

offentlig, i god tid förut kungjord förrättning av en av förvaltningsutskottet

utsedd nämnd.

3 mom. Vid val av lantbruksombud föres protokoll. Sedan val

ägt rum, åligger det valförrättaren att omedelbart till förvaltningsutskottet

insända valprotokollet.

s. 28 Kontrollera mot PDF

28

Kungl. Maj:ts proposition Nr 107.

Förvaltningsutskott och befattningshavare.

17 §•

1 mom. Förvaltningsutskottet består av

hushållningssällskapets ordförande, vice ordförande och sekreterare,

vilka utöva samma befattningar inom utskottet,

en av Kungl. Maj:t utsedd ledamot, samt

högst 8 därtill av hushållningssällskapet bland dess ledamöter för

en tid av högst fyra år valda ledamöter.

För envar av de valda ledamöterna väljes minst en suppleant.

Kungl. Maj:t äger jämväl utse suppleant för den av Kungl. Maj:t

utsedde ledamoten.

18 §.

Annan hushållningssällskapets befattningshavare, än ovan nämnts,

må icke vara ledamot eller suppleant i utskottet.

19 §.

Förvaltnin gsutskottet åligger,

att med uppmärksamhet följa utvecklingen av i 1 § angivna näringar

och verka för deras förkovran samt att i sådant syfte för hushållningssällskapet

framlägga förslag i frågor, som falla inom området

för sällskapets verksamhet;

att handhava sällskapets ekonomiska angelägenheter och att uppgöra

förslag till inkomst- och utgiftsstat;

att bereda alla ärenden, innan de överlämnas till hushållningssällskapets

avgörande;

att ombesörja verkställandet av hushållningsskapets beslut;

att avgiva av statens verk och myndigheter begärda yttranden och

uppgifter ävensom lämna biträde för införskaffande genom sällskapets

underavdelningar av uppgifter till jordbruksräkningar och jordbruksstatistik

i övrigt;

att, under iakttagande av vad i 21 § stadgas, tillsätta sekreterare;

samt

att tillsätta skattmästare och övriga befattningshavare.

20 §.

Förvaltningsutskottet må ej fatta beslut, därest icke minst två

tredjedelar av dess samtliga ledamöter äro närvarande.

s. 29 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition Nr 107.

29

Då sekreterartjänst hos hushållningssällskap skall tillsättas, förklarar

förvaltningsutskottet tjänsten till ansökning ledig, med föreläggande

av viss tid, icke understigande 30 dagar, inom vilken ansökningar

skola vara inkomna till utskottet.

Bland de sökande uppsätter förvaltningsutskottet på förslag tre,

därest så många sökande finnas, varefter förslaget och tillhörande ansökningshandlingar

insändas till lantbruksstyrelsen.

Ej må någon antagas till sekreterare, som icke med hänsyn till

teoretiska kunskaper och praktisk erfarenhet förklarats till platsen kompetent

av lantbruksstyrelsen eller, efter besvär över av lantbruksstyrelsen

meddelat beslut, av Kungl. Maj:t.

Resekostnads- och tvaktamentsersättning.

22 §.

1 mom. Envar vid hushållningssällskaps ordinarie sammanträde

närvarande röstberättigad åtnjuter ej mindre ersättning för resekostnaden

fram och åter än även dagtraktamente dock för högst tre sammanträdesdagar

årligen allt enligt samma grunder, som gälla för landstingsmän

vid landstingssammanträde.

2 mom. Har Kungl. Maj:t enligt 6 § 2 mom. förordnat om extra

sammanträde, åtnjuter envar därvid närvarande röstberättigad efter

samma grunder, som i 1 mom i denna paragraf angives, dagtraktamente

under en sammanträdesdag jämte ersättning för resekostnaden till och

från sammanträdet.

3 mom. Ersättning enligt 2 mom. gäldas direkt av statsmedel.

23 §.

Ledamot eller suppleant i förvaltningsutskottet ävensom revisor

eller revisorssuppleant åtnjuta vid fullgörande av sitt uppdrag dagtraktamente

och resekostnadsersättning efter enahanda grunder, som angivits

i 22 §, dock att åtnjutande av dagtraktamente ej är begränsat

till visst antal dagar.

Revision.

24 §.

1 mom. Hushållningssällskaps räkenskaper och förvaltning skola

granskas av två eller flera revisorer.

s. 30 Kontrollera mot PDF

30

Kungl. Maj:ts proposition Nr 107.

En av revisorerna skall förordnas av vederbörande länsstyrelse.

Landsting, som beviljat anslag till hushållningssällskap, äger utse en

revisor. Övriga revisorer väljas av hushållningssällskapet.

För envar revisor må jämväl utses suppleant.

2 mom. Avskrift av revisionsberättelse skall av förvaltningsutskottet

omedelbart efter berättelsens avgivande tillställas lantbruksstyrelsen.

Protokoll, och årsberättelse.

25 §.

Vid hushållningssällskaps och förvaltningsutskotts sammanträden

skall föras protokoll.

Protokollet skall innehålla förteckning å de vid sammanträdet närvarande

röstberättigade samt i korthet angiva beskaffenheten av varje

föredraget ärende och det beslut, som fattats däri, ävensom, där omröstning

ägt rum, uppgift om huru röstniDgen utfallit. Röstberättigad, som

vid besluts fattande tillhört minoriteten, äger rätt att få detta antecknat

till protokollet. I övrigt står det varje röstberättigad öppet att senast

vid protokollets justering skriftligen anföra de skäl, på vilka vederbörande

stöder sin mening, och skola sådana anföranden bifogas protokollet.

Protokoll skall justeras av ordföranden och två därtill utsedda

justeringsmän inom femton dagar från sammanträdets avslutande.

26 §.

Hushållningssällskap åligger att varje år före utgången av april

månad till lantbruksstyrelsen avgiva berättelse över de av sällskapet

under föregående år vidtagna åtgärder till främjande av lanthushållningen

och därtill hörande binäringar ävensom fiske och hemslöjd, vid vilken

berättelse skola fogas uppgifter rörande sällskapets ekonomi, avfattade

å räkenskapstablå enligt av lantbruksstyrelsen fastställt formulär.

Underavdelningar.

27 §.

Underavdelning av hushållningssällskap skall inrättas i varje socken

eller, där särskilda lokala förhållanden så påkalla, annat motsvarande

område.

Dessutom må för härad, tingslag eller motsvarande område i enlighet

med närmare bestämmelser i sällskapets stadgar inrättas högre

underavdelning.

s. 31 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition Nr 107.

31

28 §.

Underavdelnings ändamål är att inom sitt område främja hushållningssällskapets

verksamhet i enlighet med de bestämmelser, som

finnas intagna i hushållningssällskapets stadgar eller eljest blivit av

hushållningssällskapet fastställda.

Underavdelning har att lämna biträde vid jordbruksräkningar ävensom

vid insamlande av uppgifter i övrigt för jordbruksstatistiken.

29 §.

Underavdelning väljer inom sig ordförande och vice ordförande.

30 §.

Om underavdelnings sammanträde åligger det avdelningens ordförande

att i god tid förut och minst eu vecka före sammanträdet på

lämpligt, i stadgarna angivet sätt meddela avdelningens ledamöter.

Vid underavdelnings sammanträde skall föras protokoll, som av

ordföranden och två därtill utsedda justeringsmän skall justeras inom

femton dagar från sammanträdets avslutande.

Matrikel.

31 §.

För varje hushållningssällskap skall finnas eu fullständig och tillförlitlig

matrikel, upptagande de olika underavdelningarna och de sällskapets

ledamöter, som tillhöra varje avdelning.

Besvär.

32 §.

Ledamot av hushållningssällskap, som förmenar, att något sällskapets

beslut fattats i strid mot de i sällskapets stadgar meddelade

bestämmelser eller att val av lantbruksombud, i vilket ledamoten ägt

deltaga, icke skett i föreskriven ordning, må däröver hos Kungl. Maj:t

anföra besvär, som skola ingivas till jordbruksdepartementet inom 30

dagar, räknat från dagen för beslutets justerande.

33 §.

Ledamot av underavdelning, som förmenar, att något underavdelningens

beslut fattats i strid mot underavdelningens eller hushållnings
-

s. 32 Kontrollera mot PDF

32

Kungl. Maj:ts proposition Nr 107.

sällskapets stadgar, må däröver hos förvaltningsutskottet anföra besvär

inom 30 dagar, räknat från dagen för beslutets justerande.

Över förvaltningsutskottets beslut i anledning av besvär rörande

tillämpningen av hushållningssällskapets stadgar, må besvär föras hos

Kungl. Maj:t i den ordning 32 § stadgar om besvär över hushållningssällskaps

beslut. Förvaltningsutskottets beslut över besvär rörande tilllämpningen

av underavdelnings stadgar må ej överklagas.

Förslag till stadgar och ändring däri.

34 §.

1 mom. Förslag till stadgar eller ändring däri skall, för att anses

antaget av hushållningssällskap, hava godkänts vid två på varandra

följande ordinarie sammanträden.

2 mom. Förslag, varom i 1 mom. sägs, ingives för erhållande

av Kungl. Maj:ts fastställelse till jordbruksdepartementet.

35 §.

Utöver stadganden i överensstämmelse med de i 1—34 §§ härovan

angivna grunder må i hushållningssällskaps stadgar intagas de ytterligare,

emot samma grunder ej stridande bestämmelser, som med hänsyn

till särskilda lokala förhållanden, sällskapet åliggande uppgifter eller

eljest anses erforderliga.

Intill dess lantbruksombud blivit valda, utövas hushållningssällskaps

beslutanderätt enligt för sällskapet förut gällande stadgar.

Genom denna kungörelse upphäves föreskrifterna i Kungl. Maj:ts

brev till lantbruksstyrelsen den 28 oktober 1910 (bih. nr 79) angående

förnyade allmänna grunder för hushållningssällskapens i riket organisation.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition Nr 107.

38

Bilaga C.

Förslag

till

förordning angående fördelning av allmänt anslag till hushållningssällskapen

såsom ersättning för till statsverket indragna brännvinsförsäljningsmedel.

Härigenom förordnas som följer:

Vid fördelning av anslag, som av riksdagen beviljas för beredande

av ersättning till hushållningssällskapen för till statsverket indragna

brännvinsförsäljningsmedel, skall så förfaras, att ett grundbelopp av

10,000 kronor tillföres varje hushållningssällskap samt att därefter av

anslagets återstod sex tiondelar fördelas efter den med jordbruk och

fiske sysselsatta folkmängden inom hushållningssällskapsområdena, tre

tiondelar efter den övriga folkmängden inom samma områden, dock att,

där stad inom hushållningssällskaps område har mera än 10,000 invånare,

av överskjutande invånarantalet medräknas allenast tjugu procent,

och en tiondel efter arealen av sällskapens områden.

Fördelning, som här avses, verkställes för tioårsperioder, börjande

med 1925. Vid fördelningen beräknas folkmängden enligt senast hållna

folkräkning.

Statskontoret har att under juli varje år utbetala ersättningsbeloppen.

Denna förordning träder i kraft den 1 januari 1925, från och med

vilken dag förordningen den 15 juni 1922 (nr 299) angående allmänt

anslag till hushållningssällskapen såsom ersättning för till statsverket

indragna brännvinsförsäljningsmedel skall upphöra att gälla.

Bihang till riksdagens protokoll 1923. 1 samt. 85 höft. (Nr 107.)

O

s. 34 Kontrollera mot PDF

34

Kungl. Maj:t8 proposition Nr 107,

Bilaga D.

Beräkning ar flasa rese- och traktamentskostnader i händelse av hushållningssällskapens

omorganisation.

1

Hushållningssällskap

1

0

m

bud

e n

Förvaltningsutskottet

An

tal

Kostnader lör

An-

tal

Kostnader

fö

r

Total-

kostnader

kronor

Resor

kronor

Dagtrakta-

menten

kronor

Summa

kronor

Resor

kronor

Dagtrakta-

menten

kronor

Summa

kronor

Stockholms läns o. stads

52

1,530

624

.

2,154

_„

9

3,177

36

1,296

—

4,473

36

6,627

86

Uppsala

läns

31

395

25

11,116

—

1,511

25

9

1,071

—

1,224

—

2,295

—

3,806

25

Södermanlands

»

44

888

—

528

—

1,416

—

9

1,770

—

1,224

—

2,994

—

4,410

—

Östergötlands

54

936

—

642

—

1,578

-

9

1,296

—

1,188

—

2,484

—

4,062

—

Jönköpings

»

49

810

—

576

—

1,386

—

9

1,944

—

1,188

—

3,132

—

4,518

—

Kronobergs

»

34

593

91

402

—

995

91

9

1,860

84

1,296

—

3,156

84

4,152

75

Kalmar läns norra ......

18

352

—

1 648

—

1,000

—

9

2,256

-

*1,836

—

4,092

—

5,092

—

Kalmar » södra ......

37

481

—

444

—

925

—

9

1,296

—

1,296

—

2,592

—

3,517

—

Gottlands

läns

20

280

—

240

—

520

—

9

800

-

1,188

1,988

—

2,508

—

Blekinge

»

33

1,104

—

396

—

1,500

—

9

1,204

—

1,296

—

2,500

—

4,000

—

Kristianstads

50

913

75

600

—

1,513

75

9

1,560

60

1,296

—

2,856

60

4,370

35

1 Malmöhus

»

74

1,332

—

888

—

2,220

—

9

1,944

—

1,296

—

3,240

—

5,460

—

! Hallands

»

32

616

—

384

—

1,000

—

9

1,704

—

1,296

—

3,000

—

4,000

—

j Göteborgs o Bohus »

49

1,086

20

61,029

—

2,115

20

9

3,746

16

3 2,268

—

6,014

16

8,129

86

j Älvsborgs läns

norra...

34

850

—

408

—

1,258

—

9

2,700

-

2,808

—

5,508

—

6,766

—

! Älvsborgs »

södra.. ■

29

350

—

3 690

—

1,040

—

9

1,254

—

1,296

—

2,550

—

3,590

j Skaraborgs

läns

56

1,590

—

12,016

—

3,606

—

9

3,024

-

1,296

—

4,320

—

7,926

—

Värmlands

59

1,534

—

708

—

2,242

9

2,808

—

1,296

—

4,104

—

6,346

—

! Örebro

46

1,206

—

552

—

1,758

—

9

2,903

—

1,296

—

4,199

—

5,957

—

Västmanlands

»

35

490

—

11,260

—

1,750

—

9

1,512

-

1,296

—

2,808

—

4,558

—

Kopparbergs

»

55

1,220

—

11,980

—

3,200

—

9

2,000

—

1,296

—

3,296

—

6,496

—

Gävleborgs

»

50

1,425

—

*1,494

—

2,919

—

9

2,268

—

7 2,016

—

4,284

—

7,203

—

Västernorrlands

»

59

6,136

—

708

—

6,844

9

11,232

—

13,888

—

15,120

—

21,964

—

Jämtlands

29

950

—

348

—

1,298

9

1,620

—

1,248

—

2,868

—

4,166

—

! Västerbottens

38

3,336

—

1,364

—

4,700 —

9

1,504

1,296

—

2,800

—

7,500

Norrbottens

>

40

1,203

10

11,440

—

2,643 to

9

2,760

—

1,224

—

3,984

6,627

10

;

Summa

31,608

21

| 21,485

—

| 53,093 2 lj

| 61,214 96

39,444

100,658

96

153,752! 17

1 3 dagar; 2 2 å 3 dagar; 3 2 dagar; 4 delvis 2 dagar; 6 1 s/4 dag; 6 1 3/t dag varje gång;

1 1 å 2 dagar.

s. 35 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition Nr 107.

35

Bilaga B.

Statsunderstöd = 4,200,000 kronor.

Hushållningssällskap

!

i

Intet grundanslag.

Totalbeloppet för- delas med 3/s till

jordbruks- och

fiskarbefolkningen

och 8/ö i förhål- lande till den öv- riga befolkningen

Kronor approx.

Grundanslag =

15,000 kr. Resten

fördelas med 8/s

i förhållande till

jordbruks- och

fiskarbefolkningen

och Vs i förhål- lande till den

övriga befolk- ningen

Kronor approx.

Grundanslag =

15,000 kr. Resten

fördelas med %

i förhållande till

jordbruks- och

fiskarbofolkn.

Vs till övriga

befolkningen o.

Vs till totalare- alen (vissa beräk- ningar rörande

folkmängden)

Kronor approx.

Grundanslag =

15,000 kr. Resten

fördelas med fl/io

i förhållande till

jordbruks- och

fiskarbefolkn.

3/io till övriga

befolkningen o.

Vio till totalare- alen (vissa beräk- ningar rörande

folkmängden)

Kronor approx.

Grundanslag =

10,000 kr. Resten

fördelas med e/io

i förhållande till

jordbruks- och

fiskarbefolkn.,

3/io till övriga

befolkningen o.

Vio till totalare- alen (vissa beräk- ningar rörande

folkmängden)

Kronor approx.

1

2

3

4

6

6

Stockholms lans o. stads

175,960

174,620

175,580

201,690

203,910

Uppsala

läns

103,230

108,640

98,080

102,700

99,500

Södermanlands

147,070

148,410

133,460

139,560

138,460

Östergötlands

»

233,720

227,010

195,450

206,100

208,810

Jönköpings

>

176,970

175,500

165,500

170,890

170,320

] Kronobergs

138,170

140,330

141,380

143,040

142,190

j Kalmar läns norra ......

66,360

75,210

74,770

76,180

72,700

; Kalmar » södra______

122,870

126,450

117,890

123,250

123,000

: Gottlands

läns

49,400

59,810

59,840

60,570

56,420

Blekinge

118,020

122,060

102,940

111,450

109,520

Kristianstads

»

196,710

193,450

180,010

189,720

190,690

Malmöhus

337,380

321,050

229,190

258,390

261,760

Hallands

»

125,400

128,760

119,140

124,390

123,290

Göteborgs o. Bohns »

271,970

260,910

166,400

185,040

185,810

Älvsborgs läns

norra ...

132,740

135,410

129,340

134,730

133,390

Älvsborgs »

södra ...

115,150

119,460

113,810

115,840

114,150

Skaraborgs

läns

213,370

209,430

201,130

208,390

210,170

Värmlands

»

218,920

213,590

215,130

216,680

218,820

Örebro

*

163,220

163,080

145,070

152,970

153,610

Västmanlands

»

125,790

129,110

118,340

124,440

122,360

Kopparbergs

188,380

185,880

207,250

200,370

202,260

Gävleborgs

190,880

188,160

176,490

181,200

182,200

Västernorrlands

»

199,300

195,800

203,950

202,740

204,170

Jämtlands

»

102,800

108,260

185,640

148,590

148,200

Västerbottens

»

149,530

150,620

240,240

197,130

198,440

Norrbottens

136,690

138,990

303,980

223,950

225,850

Summa

4,200,000

4,200,000

4,200,000

4,200,000

4,200,000 i

s. 36 Kontrollera mot PDF

36 Kungi. Maj:ts proposition Nr 107.

Bilaga F.

Angående fördelning av ett eventuellt till 2,500,000 kronor förhöjt statsanslag till hushållningssällskapen.

i

Hushållningssällskap

.

! ''|

Folkmängden enligt folkräk- ningen den 31 december 1910

Hushåll-

nings-

sällskapens

totalareal

kvkm.

Statsunderstöd

2,500,000 kronor

Fördelning av

Summa

av ordinarie

och extra

anslag

för 1923

kronor

1

T . , l

I jord- j

bruk och r ,

fiske l0yng be''

“ , 1 folkning

syssel- 1 8

satt

..

Övrig befolk- ning sedan i

städer med

mer än 10,000

invånare ut- över detta

antal med- räknats 20 %

av den öv- riga befolk- ningen

Fördelning:

Grundanslag

10,000 kronor.

Resten fördelas:

®/xo på i Jordbruk

och fiske syssel- satt befolkning;

®/io på reduc. övrig

befolkning; Vio på

totalarealen

kronor

ordinarie an- slaget å 2,100,000

kronor i enlig- het med Kungl.

Maj:ts kun- görelse den 15

Juni 1922

(nr 299)

kronor

extra an- slaget å 249,000

kronor i enlig- het med de i

1923 års stats- verksproposi- tion före- slagna grunder

kronor

i

2 !

3

4

5

6

7

8

9

Stockholms läns o. stads

82,046

489,458

222,752

7,876

5,

120,243

70

86,581

88

10,158

19

96,740

07

Uppsala

läns

54,999

73,172

60,404

5,313

31

60,883

47

55,180

58

7,018

06

62,198

64

Södermanlands

»

81,558

97,010

82,321

6,811

06

83,031

01

74,105

78

8,910

58

83,016

36

Östergötlands

121,616

172,563

136,929

11,049

22

123,029

41

112,217

26

12,721

78

124,938

9 9

Jönköpings

»

99,992

114,462

100,887

11,522

02

101,145

57

87,127

65

10,212

77

97,340

42

Kronobergs

»

87,799

70,166

70,166

9,909

87

85,154

03

70,358

90

8,535

89

78,894

79

Kalmar läns norra

39,289

38,526

38,526

4,772

86

45,649

56

39,008

97

5,400

90

44,409

87

Kalmar » södra

69,213

81,101

76,673

6,766

88

74,244

71

63,925

47

7,892

55

71,818

02

Gottlands

läns

31,527

23,690

23,690

3,159

78

36,393

12

35,000

—

5,000

—

40,000

_i

Blekinge

60,079

89,280 75,333

3,014

73

66,582

so

61,657

42

7,665

74

69,323

16

Kristianstads

122,209

106,098j 104,843

6,456

05

112,725

18

96,151

53

11,115

15

107,266

68

Malmöhus

»

138,064

319,150

227,802

4,847

29

153,134

70

157,441

31

17,244

19

174,686

10

Hallands

»

76,502

70,722

64,048

4,921

26

74,408

12

64,883

23

7,988

3 2

72,871

55

Göteborgs o. Bohus

»

96,024

285,2461 156,932

5,047

16

109,951

32

128,447 9 4

14,344

80

142,792

74

Älvsborgs läns norra ...

79,619

76,038

76,038

6,600

71

80,149

95

67,888| 78

8,288

88

76,177

66

Älvsborgs » södra..

73,048

58,987

49,754

6,129

76

69,214

68

60,419|04

7,541

90

67,960

94

Skaraborgs

läns

141,338

99,946

99,946

8,480

37

123,801

52

103,975j 13

11,897

51

115,872

64

Värmlands

»

129,278

130,857

125,003

19,323

52

128,717

18

105,864(53

12,086

45

117,950

98

Örebro

»

82,808

124,213

108,147

9,134

49

91,646

36

81,403

95

9,640

40

91,044

85

Västmanlands

»

66,010

89,910

82,594

6,755

96

73,879

47

64,883

51

7,988

35

72,871

86

Kopparbergs

»

101,513

132,360

131,094

30,014 88

119,302

60

92,682

84

10,768

28

103,451

12

Gävleborgs

»

83,080

170,712

149,421

i 19,728

—

107,902 80

93,367

3 2

10,836

78

104,204

05

Västernorrlands

101,986

148,526

143,043

1 25,532j5i

120,39116 5

97,005

52

11,200

55

108,206 0 7

Jämtlands

»

65,231

52,884

52,884

i 51,555! 50

88,571183

55,069

24

7,006

92

62,076 it

Västerbottens

»

106,128 55,238

55,238

58,934 34

117,13o|7S

75,587

49

9,058

75

84,646 24

Norrbottens

81,704

79,428

79,428

105,520 29

132,714l4S

69,764

13

8,476

41

78,240 54

Summa

|2,272,66o|3,249,843

2,593,996

139,178

34

2,500,00o|—

2,100,000

| —

249,000

—

(2,349,000

STOCKHOLM, ISAAC MARCUS’ BOKTRYCKERI-AKTIEBOLAG, 1923.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

2 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (2)

2 kopplingar.

  1. Rskr. 1923:297 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående omorganisation av hushållningssällskapen rn. m. ävensom vissa i ärendet väckta motione s. 3 i texten
  2. JoU 1923:44 Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående omorganisation av hushållningssällskapen m. m. ävensom åtta i ärendet väckta motioner. s. 1 i texten