Angående uppdelning av Vifolka, Vallcebo och Gultbergs härads domsaga å Lysings och Göstrings härads samt Åkerbo, Bankekinds och Hanekinds härads domsagor
1923-03-09 · 10 sidor, varav 10 med tryckt sidnummer
Så kom texten hit
Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.
- Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
- Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
- Textkvalitet: God — ungefär 0,1 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
- Sidnummer: alla 10 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
- Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.
Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.
Citera
Prop. 1923:111, Angående uppdelning av Vifolka, Vallcebo och Gultbergs härads domsaga å Lysings och Göstrings härads samt Åkerbo, Bankekinds och Hanekinds härads domsagor
Dokumentets text
Kungl. Maj:ts proposition Nr 111.
1
Nr 111.
Kungl. Maj.is proposition till riksdagen angående uppdelning av Vifolka,
Vallcebo och Gultbergs härads domsaga å Lysings och
Göstrings härads samt Åkerbo, Bankekinds och Hanekinds härads
domsagor; given Stockholms slott den 9 mars 1923.
Kungl. Magt vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av
statsrådsprotokollet över justitiedepartementsärenden för denna dag,
föreslå riksdagen att bifalla det förslag, om vars avlåtande till riksdagen
föredragande departementschefen hemställt.
Under Hans Maj:ts
Min allernådigste Konungs och Herres frånvaro:
GUSTAF ADOLF.
A. Åkerman.
Utdrag av protokollet över justitiedepartementsärenden, hållet inför
Hans Kungl. Höghet Kronprinsen-Begenten i statsrådet å
Stockholms slott den 9 mars 1923.
Närvarande:
Statsministern och ministern för utrikes ärendena Branting, statsråden
Lindqvist, Thorsson, Olsson, Sandler, Nothln, Svensson, Hansson,
Åkerman, Schlyter, Örne.
Chefen för justititiedepartementet statsrådet Åkerman anför:
Vid avlåtandet till riksdagen av innevarande års statsverksproposition
anförde jag vid punkt [24J under andra huvudtiteln, att jag hade
för avsikt att efter vederbörlig utredning föreslå Kungl. Maj:t att avBihang
till riksdagens protokoll 1823. 1 samt. 88 käft. (Nr 111.) 1
2
Kungl. Maj:ts proposition Nr 111.
låta särskild proposition om Vifolka, Valkebo och Gullbergs härads
domsagas uppdelning å två angränsande domsagor.
Sedan dylik utredning slutförts, anhåller jag att nu få underställa
denna fråga Kungl. Maj:ts prövning.
De angränsande domsagor, varpå jag syftade i mitt nyssnämnda
anförande, äro Lysings och Göstrings härads samt Åkerbo, Bankekinds
och Hanekinds härads domsagor.
Vifolka, Valkebo och Gullbergs härads domsaga omfattar två
tingslag, det ena Vifolka tingslag med tingsställe i Sya samt det andra
Valkebo och Gullbergs tingslag med tingsställe i Linköping. I geografiskt
avseende gränsar Vifolka tingslag i väster i hela sin sträckning
mot Göstrings härad. Det öster om Vifolka tingslag belägna Valkebo
härad och det norr om sistnämnda härad belägna Gullbergs härad, vilka
båda bilda Valkebo och Gullbergs tingslag,o gränsa i öster till större
delen av sin sammanlagda längd mot de i Åkerbodomsagan ingående
Åkerbo och Hanekinds härad.
Enligt statistiska centralbyråns senast tillgängliga uppgifter utgjorde
folkmängden vid 1922 års ingång i Vifolkadomsagan 27,254
personer, därav 13,331 i Vifolka tingslag samt 13,923 i Valkebo och
Gullbergs tingslag. Lysings och Göstrings härads domsaga bildar sedan
den 1 januari 1919 ett tingslag med tingsställe i Mjölby, som är beläget
strax utom domsagans gräns och inom Vifolka härad. Folkmängden i
denna domsaga belöpte sig vid 1922 års ingång till 25,071 personer.
Åkerbo, Bankekinds och Hanekinds härads domsaga bildar likaledes ett
tingslag med tingsställe i Linköping. Den hade vid 1922 års ingång
en folkmängd av 23,088 personer.
Beträffande arbetsbördan i nu ifrågavarande domsagor framgår
av arbetsredogörelserna för år 1921, att under nämnda år handlagts
i Vifolka tingslag:
tvistemål och brottmål ...................
konkurser och konkursärenden .......
lagfarts- och inteckningsärenden ...
andra ärenden, slutligt handlagda...
178
17
692
339
summa 1,226;
i Valkebo och Gullbergs tingslag:
tvistemål och brottmål ................
konkurser och konkursärenden ....
lagfarts- och inteckningsärenden
andra ärenden, slutligt handlagda
142
9
625
373
summa 1,149;
Kungl. Maj-.ts proposition Nr 111.
3
i Lysing s och G östrings härads domsaga:
tvistemål och brottmål ....................................................................
konkurser och konkursärenden .......................................................
lagfarts- och inteckningsärenden ....................................................
andra ärenden, slutligt handlagda...................................................
i Åkerbo m. fl. härads domsaga
tvistemål och brottmål .........................................................
konkurser och konkursärenden .............................................
lagfarts- och inteckningsärenden .........................................
andra ärenden, slutligt handlagda.........................................
............ 272
............ 25
........... 948
............ 471
summa 1,716;
............ 233
............ 20
............ 815
............ 811
summa 1,879.
Frågan om Vifolkadomsagans uppdelning på Lysings- och Åkerbodomsagorna
är icke ny. Den uppkom redan i samband med ett av
häradshövdingen i Vifolkadomsagan Hj. Bergh i underdånig skrivelse
den 13 december 1909 väckt förslag om sådan förändring av tingslagen
i domsagan, som då bestod av tre tingslag, att Vifolka härad skulle
utgöra ett tingslag med tingsställe i Sya samt Valkebo och Gullbergs
härader ett tingslag med tingsställe i Linköping. Med föranledande av
detta förslag inkommo godsägaren A. Danckwardt-Lillieström, kronofogden
J. E. S. Cnattingius m. fl. personer såsom ombud för de tingshusbyggnadsskyldige
i Vifolka härad till Kungl. Maj:t med en skrivelse
av den 27 april 1911, vari de anhöllo, att Kungl. Maj:t måtte taga
under övervägande, huruvida icke domsagan kunde vid häradshövding
Berghs avgång från sitt ämbete delas så att Vifolka härad överflyttades
till Lysingsdomsagan samt Gullbergs och Valkebo härad tillädes Åkerbodomsagan.
1 nämnda ärende uttalade såväl länsstyrelsen i Östergötlands län
som ock Göta hovrätt sig för en uppdelning av Vifolkadomsagan på
sätt föreslagits, men framhöllo, att en omreglering icke kunde genomföras
förr än efter häradshövding Berghs avgång från sitt ämbete, vilken
beräknades inträffa under år 1923.
I underdånig skrivelse den 2 januari 1917 anslöt riksdagens justitieombudsman
sig obetingat till vad länsstyrelsen och hovrätten anfört i
fråga om Vifolkadomsagans uppdelning samt tillstyrkte att, intill dess
så kunde ske, de tre dåvarande tingslagen i domsagan måtte förenas
till ett tingslag med tingsställe i Linköping.
Genom beslut den 9 februari 1917 förordnade Kungl. Maj:t, att
Vifolka m. fl. härads domsaga skulle vara indelad i två tingslag sålunda,
att Vifolka härad skulle utgöra ett tingslag samt Valkebo och Gullbergs
Tidigare
framställningar
om
uppdelning
av Vifolkadomsagan.
4
Kungl. Maj:ts proposition Nr 111.
■Justitieom
budsmannen.
härad skulle bilda ett tingslag. Vifolka tingslag skulle fortfarande hava
tingsställe i Sya men det andra tingslaget i Linköping.
Den 19 oktober 1922 har nu justitieombudsmannen, under erinran
att häradshövding Bergh, som den 7 augusti 1923 uppnår 70 års ålder,
kommer att frånträda häradshövdingämbetet i Vifolkad''>msagan under
loppet av år 1923, hemställt, att Kung]. M;ij:t täcktes taga under övervägande,
huruvida vid inträffande vakans i häradshövdingämbetet i Vifolkadomsagan
åtgärder måtte vidtagas för åstadkommande av domsagans
uppdelning och sammanslagning, på sätt förut nämnts, med Lysingsoch
Åkerbodomsagorna. Sedan justitieombudsmannen lämnat en redogörelse
för ärendets tidigare behandling samt angående arbetsbördan i
ifrågavarande domsagor, anför han till stöd för sin hemställan i huvudsak
följande:
Med säkerhet torde kunna antagas, att arbetsbördan i de båda utvidgade
domsagorna icke skulle bliva för stor genom den ökning i göromålen, som ifrågavarande
reglering måste medföra. I geografiskt hänseende skulle sammanslagningen
giva de båda nya domsagorna ett avrundat och lämpligt utseende. Genom delningen
skulle i en nästan rak sträckning från norr till söder Vifolka härad tillföras den
väster därom belägna Lysingsdomsagan samt Valkebo och Gullbergs härad den öster
om densamma belägna Åkerbodomsagan. I avseende å tingsställenas förläggning
och tingshusfrågorna torde icke några större olägenheter mota. Såsom tingslokal
för Valkebo och Gullbergs tingslag användes samlingssalen i Östergötlands läns hushållningssällskaps
byggnad, vilken av häradena förhyrts på obestämd tid. Men att
under längre tid förhyra tingslokal på dylikt sätt kunde icke anses lämpligt, och
förhållandet måste ytterligare stödja förslaget om dessa häraders jnförlivande med
Åkerbodomsagan, i vilket fall häradena skulle hava att inlösa sig i Åkerbodomsagans
i Linköping varande tingshus, en anordning som måste anses innebära den lyckligaste
lösningen av deras egen tingshusfråga. Även om Åkerbodomsagans för ett trettiotal
år sedan uppförda tingshus med däri inrymt domarkansli på grund av sammanslagningen
skulle erfordra tillbyggnad eller ändring, torde detta ej behöva stöta på
oöverkomliga kostnader. Vad åter anginge Vifolka härad torde någon meningsskiljaktighet
icke kunna råda om fördelen för Vifolka häradsbor att få sitt tingsställe
förlagt till Mjölby från det strax norr därom belägna Sya. Det måste vidare för
Vifolka härad anses naturligt att inträda såsom delägare i det åren 1907 - 1909
uppförda rymliga tingshuset i Mjölby och avhända sig det gamla tingshuset i Sya.
För Lysingsdomsagan kunde det endast vara till fördel, att Vifolka härad komme
att deltaga i tingshuskostnaderna. Genom föreningen med Lysingsdomsagan skulle
Vifolka härad jämväl få sitt domarkansli förlagt från Linköping till det inom häradet
belägna Mjölby, där domarkansliet i Lysingsdomsagan vore inrymt i tingshuset.
Beträffande tingslagsindelningen uti de båda nya domsagorna syntes alla skäl tala
för att samtliga härad i vardera av dessa domsagor skulle utgöra ett tingslag. Ett
av skälen för den ifrågasatta regleringen hade ju varit, att de nytillträdande häradena
skulle få samma tingsställe som de nuvarande Åkerbo- och Lysingsdomsagorna.
Naturligt torde då vara, att nämnda härad bildade ett tingslag med berörda domsagor,
vilka i motsatt fall skulle genom införlivningen få minskat antal tingsssammanträden.
5
Kungl. Maj:ts proposition Nr 111.
Sedan Göta hovrätt anbefallts att, efter vederbörandes hörande,
avgiva utlåtande, infordrade hovrätten yttranden från domsageborna,
häradsrätterna och domhavandena i ifrågavarande domsagor samt länsstyrelsen
i Östergötlands län.
Vid de sammanträden inför häradsrätterna, som i frågan hållits
med ombud för de olika tingslagens invånare, hava skilda meningar
yppats. Av ombuden för Vifnlka tingslag hava de, som represeuterade
Mjölby stad, tillstyrkt, att Vifolka tingslag införlivades med Lysingsdomsagan,
under det att de övriga ombuden för tingslaget uttalat sig
för bibehållande av den nuvarande indelningen. Ombuden för Valkebo
och Gullbergs tingslag hava enhälligt förklarat, att de önskade den
nuvarande anordningens bibehållande, då något behov av ökat antal
sammanträden ej gjort sig gällande inom tingslaget samt såväl nämnd
som innevånare i övrigt vore belåtna med den nuvarande tingslokalen
i Linköping. Däremot har det väckta förslaget enhälligt tillstyrkts av
såväl ombuden för Lysingsdomsagan som ombuden för Åkerbodomsagan,
därvid av de förra särskilt åberopats, att Lysings och Göstrings
tingslags utgifter för tingshus och kansli härigenom skulle minskas.
Ombuden för Åkerbodomsagan hava dock yrkat, att den nya anordningen
måtte bestämmas att träda i kraft tidigast den 1 januari 1925.
Av häradsrätterna hava Valkebo och Gullbergs tingslags häradsrätt
avstyrkt uppdelningsförslaget och därvid framhållit bl. a., att genomförandet
av förslaget skulle komma att i betänklig grad öka göromålen
i Lysings- och Åkerbodomsagorna. Därest Kungl. Maj:t skulle meddela
beslut i enlighet med justitieombudsmannens framställning, syntes
häradsrätten, som om reformen i allt fall ej kunde eller borde genomföras
förr än tidigast år 1925 eller måhända ej ens då, på det att de tingshusbyggnadsskyldige
i \ alkebo och Gullbergs tingslag måtte komma i tillfälle
att inom den i kontraktet med hushållningssällskapet föreskrivna
tid av ett år uppsäga kontraktet rörande förhyrandet av tingslagets nuvarande
tingslokal i Linköping, samt på det att tilläventyrs erforderlig
om- eller tillbyggnad av Åkerbodomsagans tingshus måtte hinna verkställas
före Valkebo och Gullbergs härads förening med Åkerbodomsagan.
Vifolka tingslags häradsrätt har yttrat sig i huvudsaklig överensstämmelse
med Valkebo och Gullbergs tingslags häradsrätt.
Åkerbo, Bankekinds och Hanekinds häradsrätt samt Lysings och
Göstrings tingslags häradsrätt hava däremot tillstvrkt uppdelningsförslaget,
under framhållande i huvudsak, att en uppdelning av Vifolka
-
Domsage
borna.
Härads
rätterna.
6
Kungl. Maj:ts proposition Nr 111.
domsagan på föreslaget sätt skulle bliva ekonomiskt fördelaktig för
både Lysings- och Åkerbodomsagorna. Med delningen borde emellertid
jämväl enligt Åkerbodomsagans häradsrätts mening anstå åtminstone
till den 1 januari 1925. Från Åkerbodomsagans häradsrätts nyssnämnda
beslut var ordföranden, häradshövdingen Carl Åstrand, skiljaktig.
Dom. Häradshövdingen i Vifolkadomsagan Bergh bar avstyrkt förslaget
havandena. på i huvudsak samma grunder som Valkebo och Gullbergs häradsrätt.
Jämväl häradshövdingen i Åkerbodomsagan Åstrand har avstyrkt förslaget,
samt därvid i huvudsak framhållit, att den föreslagna indelningsändringen
skulle för domhavanden i Åkerbodomsagan medföra
alltför stor arbetsbörda. För att Åkerbodomsagans nuvarande tingshus
skulle kunna användas för den utvidgade domsagan måste vidare detta
ombyggas, eventuellt nytt tingshus byggas. För den händelse att
sammanslagningen skulle beslutas borde den följaktligen i allt fall ej
träda i kraft förr än tidigast den 1 januari 1925. Häradshövdingen i
Lysingsdomsagan Erik Petersson har däremot tillstyrkt förslaget, då
det ej syntes honom behöva befaras, att ökningen i göromålen bleve så
betydande, att på grund därav hinder borde möta för den ifrågasatta
omregleringen. Enär genom det tillagda tingslaget betydligt stegrade
omkostnader för domsagans förvaltning uppkomme, syntes emellertid
rättvisa och billighet bjuda, att domhavanden bereddes skäligt vederlag
genom höjning av tjänstgöringspenningarna.
Länsstyrei- Länsstyrelsen i Östergötlands län har i ärendet hört vederbörande
sen i öster- landsfiskaler. Av dessa hava landsfiskalerna inom Vifolkadomsagan
götlands län. uttajat gig mot domsagans uppdelning, varemot landsfiskalerna i de två
andra domsagorna ej haft något att däremot erinra.
I ett den 29 december 1922 avgivet utlåtande har länsstyrelsen
för egen de!, under framhållande att länsstyrelsen redan tidigare år
1910 uttalat sitt livliga gillande av en uppdelning av Vifolkadomsagan
på angivet sätt, gjort gällande, att sedan dess intet inträffat, som kunde
föranleda länsstyrelsen att frånträda sin då uttalade uppfattning. Gent
emot påståendet att arbetsbördan i de utvidgade domsagorna skulle
bliva alltför betungande påpekar länsstyrelsen, att enligt tillgängliga
folkmängdsuppgifter folkmängden i de båda nya domsagorna skulle
komma att uppgå till omkring 37,000 invånare, vilket motsvarade medelfolkmängden
i domsagorna i riket, samt att huvudparten av invånare
utgjordes av eu laglydig och ordningsälskande jordbruksbefolkning,
som ej torde bereda domhavandena särskilt mycket arbete vare sig
ur brottmålssynpunkt eller i civilrättsligt hänseende. Beträffande tingslokaler
ägde den nuvarande Lysingsdomsagan ett nybyggt och tids
-
7
Kungl. Maj:ts proposition Nr 111.
enligt tingshus i Mjölby, som torde vara tillräckligt rymligt att även i
sitt nuvarande skick användas för den nya domsagan. Åkerbodomsagans
tingshus i Linköping torde emellertid under alla förhållanden
vara i behov av en grundlig ombyggnad och modernisering, särskilt
vad anginge arkivlokalen, som lämpligen borde sammanbyggas med
domarkansliet. Denna omständighet syntes länsstyrelsen utgöra ett
ytterligare skäl för sammanslagningen, då de ekonomiska spörsmål, som
uppstode i samband med verkställande av en sådan nybyggnad, givetvis
lättare borde kunna lösas genom att två nya härad bleve tillförbundna
att lösa sig in i de nuvarande tingsbyggnaderna. För att denna byggnadsfråga
skulle hinna ordnas syntes det nödvändigt, att en viss ej
alltför kort tidsfrist bestämdes — förslagsvis den 1 januari 1925 —
innan regleringen skulle träda i kraft.
Jämväl Göta hovrätt har i ett den 23 januari 1923 avgivet utlåtande,
liksom i sitt förut omnämnda tidigare yttrande, tillstyrkt sammanslagningen,
därvid hovrätten, bland annat, i likhet med länsstyrelsen
framhållit, att folkmängden och arbetsbördan i en var av Åkerbo- och
Lysinysdomsagorna efter delningen ej komme att bliva större än i många
av domsagorna i riket. De kostnader, som genom delningen skulle drabba
Vifolkadomsagans invånare syntes ej bliva avsevärda. Genom delningen
komme vidare att besparas statsverket ej blott häradshövdingen
i Vifolkadomsagan tillkommande lön och tjänstgöringspeuningar utan
även till notarier i domsagan av statsmedel utgående arvoden. Vad
domhavanden i Lysings och Göstrings härads domsaga anfört därom,
att, därest domsagan komme att utökas med Vifolka tingslag, de nu
till domhavanden utgående tjänstgöringspenningarna borde höjas, torde
enligt hovrättens mening ej föranleda till någon Kungl. Maj:ts åtgärd.
Den föreslagna indelningsändringen borde träda i verket å dag, som
framdeles kunde varda av Kungl. Maj:t bestämd.
Två ledamöter i hovrätten voro skiljaktiga samt hava under åberopande
i huvudsak av de skäl, som på sätt förut nämnts anförts mot
uppdelningen i fråga, som sin mening uttalat, att justitieombudsmannens
förslag ej måtte föranleda åtgärd.
Därefter hava häradsdomaren Carl Larsson m. fl. personer från
Valkebo och Gullbergs härad i skrivelse den 14 februari 1923 hemställt,
att Kungl. Maj:t måtte finna justitieombudsmannens framställning
ej föranleda åtgärd. Därest detta yrkande ej kunde bifallas, har
hemställts bl. a., att indelningsändringen ej måtte tillämpas förrän tidigast
år 1926, enär de tingshusbyggnadsskyldiga eljest bleve ur stånd att på ett
Göta hovrätt.
Departe
mentschefen.
8 Kungl. Maj:ts dt oposition Nr 111.
för dem i ekonomiskt avseende nöjaktigt sätt lösa tingshusby ggnadsfrågan.
Vidare har häradshövding Åstrand i särskild skrivelse den 14 februari
1923 av anförda orsaker hemställt, att Kungl. Maj:t måtte för en
var av de nybildade domsagorna fastställa tjänstgöringspenningarna till
minst 2,000 kronor.
Vilolka, Valkebo och Gullbergs härads domsaga, Lysings och
Göstrings härads domsaga samt Åkerbo, Bankekinds och Hanekinds
härads domsaga tillhöra såväl med avseende å areal som beträffande
folkmängd de minsta domsagorna i riket. Genom den föreslagna uppdelningen
av förstnämnda domsaga på det sätt, att Yifolka härad tilllades
Lysingsdomsagan samt Valkebo och Gullbergs härad Åkerbodomsagan,
skulle varken folkmängden eller arbetsbördan i dessa båda
domsagor bliva större än i många av rikets medelstora domsagor. Folkmängden
skulle enligt den senast tillgängliga befolkningsstatistiken bli
i den utvidgade Lysingsdomsagan omkring 38,500 och i den utvidgade
Åkerbodomsagan omkring 37,000 invånare. Som jämförelse kan nämnas,
att över fyrtio av rikets domsagor hava en var en folkmängd, som
överstiger sistnämnda tal. Då härtill kommer, att de flesta av dessa
fyrtio domsagor på grund av domsagornas större ytinnehåll och andra
lokala förhållanden torde vara betydligt mer svårskötta än vad fallet
skulle bliva med de nu ifrågavarande båda utvidgade domsagorna, synes
det mig uppenbart, att mot den ifrågasatta uppdelningen ej möter något
som hälst hinder från arbetsbördans synpunkt.
Ej heller från andra synpunkter torde några avgörande skäl kunna
anföras mot uppdelningens genomförande. Den måste tvärtom anses
fördelaktig såväl från organisatorisk som från ekonomisk synpunkt.
På grund av vad jag inhämtat angående processkommissionens plan
för en omorganisation av underrätterna kan antagas för visst, att den
sammanslagning av tre smärre domsagor till tva, varom här är fråga,
är ägnad att underlätta i stället för att försvåra genomförandet av nämnda
plan. Då Lysings- och Åkerbodomsagorna givetvis även efter utvidgningen
böra bilda en var allenast ett tingslag med tio allmänna sammanträden,
vinnes vidare genom uppdelningen den fördelen, att invånarna
i den nuvarande Vifolkadomsagan med duss två tingslag med fem allmänna
tingssammanträden i varje erhålla tillgång till snabbare rättsskipning.
Enligt vad utredningen giver vid handen kommer uppdelningen icke
att medföra några mera avsevärda kostnader för vederbörande tmgslagsbor,
utan är snarare ägnad att underlätta en praktisk och från ekono
-
9
Kungl. Maj.ts proposition Nr 111.
misk synpunkt förmånlig lösning av vissa inom Vifolka- och Åkerbodomsagorna
aktuella tingshusbyggnadsfrågor. Slutligen innebär uppdelningen
givetvis en årlig ekonomisk besparing för staten, i det lätt avlöningarna
till en häradshövding samt en förste och en andre notarie
inbesparas.
På grund av vad sålunda sagts tvekar jag icke att tillstyrka den
ifrågavarande uppdelningens genomförande.
I fråga om tidpunkten för indelningsändringens ikraftträdande uttalade
jag vid anmälan av ärendet i samband med avlåtaudet av innevarande
års statsverksproposition, att det vore ovisst, från vilken tid —
tidigast den 1 januari 1924 — detta kunde äga rum. Under ärendets
behandling har, på sätt förut nämnts, från vissa håll gjorts gällande,
att den ifrågavarande organisationsäudringen borde träda i kraft tidigast
den 1 januari 1925. Som skäl härför har huvudsakligen anförts, att
vederbörande tingslagsbor tidigast till denna sistnämnda tidpunkt skulle
kunna medhinna den ombyggnad, eventuellt nybyggnad, av Åkerbodomsagans
tingshus i Linköping, som skulle bliva nödvändig, innan
domsagan utökades med Valkebo och Gullbergs nuvarande tingslag.
Vad sålunda anförts synes mig icke vara av beskaffenhet ;att behöva
föranleda ett uppskov med organisationsändringens genomförande. Skulle
det visa sig, att den ombyggnad, av vilken Åkerbodomsagans nuvarande
tingshus kan vara i behov, tager längre tid i anspråk, torde tingshusfrågan
under byggnadstiden få ordnas provisoriskt, därvid den möjligheten
synes ligga nära till hands, att Åkerbodomsagan övertager den
av Valkebo och Gullbergs tingslag nu som tingshus förhyrda lokalen i
Linköping.
Av domhavandena i Lysings- och Åkerbodomsagorna hava, såsom
förut nämnts, anspråk framställts om höjning av de nuvarande tjänstgöringspenningarna
för att kompensera den ökning i arbetsmängden och
förvaltningskostnaderna, som organisationsändringen skulle medföra.
Tjänstgöringspenningarna uppgå för närvarande i Lysingsdomsagan till
1,300 kronor och i Åkerbodomsagan till 1,100 kronor. Av tillgängliga
uppgifter har jag inhämtat, att sportlerna i Vifolkadomsagan kunna
beräknas uppgå till omkring 9,500 kronor för år, av vilket belopp ungefär
hälften torde komma på vartdera av de i denna domsaga ingående
tingslagen. En var av häradshövdingarna i de utökade domsagorna kan
sålunda beräknas komma att efter indelningsändringens genomförande
erhålla en ökning i sportelinkomsterna av cirka 4,750 kronor. Denna
ökning torde väl räcka till för att täcka de genom indelningsändringen
uppkommande ökade förvaltningskostnaderna. Skulle det mot förmodan
Bihang till riksdagens protokoll 1923. 1 samt. 88 käft. (Nr 111.) 2
10
Kungl. Maj:ts proposition Nr 111.
framdeles'' visa sig, att detta antagande icke håller streck, torde en
utjämning kunna verkställas genom höjning av de till domhavandena
från särskilt anslag utgående lönefyllnaderna.
Åkerbodomsagan synes mig lämpligen för korthetens skull kunna
efter indelningsändringen benämnas Linköpings domsaga och Lysingsdomsagan
Mjölby domsaga.
Då för häradshövdingen i Vifolkadomsagan lönen utgör 4,500
kronor och tjänstgörings penningarna 1,200 kronor, skulle, om mitt förslag
om uppdelning av Vifolkadomsagan vinner bifall, ordinarie anslaget till
justitiestat under Göta hovrätt kunna minskas med 5,700 kronor från
och med budgetåret 1924—1925. Å samma anslag för budgetåret 1923
—1924 skulle förslagets genomförande medföra en besparing på halva
detta belopp.
Under åberopande av vad jag sålunda anfört tillåter jag mig hemställa,
att Kungl. Maj:t. måtte föreslå riksdagen att
dels besluta, att Vifolka, Valkebo och Gullbergs härads domsaga
skall från och med den^l januari 1924 uppdelas å Lysings och Göstrings
härads domsaga samt Åkerbo, Bankekinds och Hanekinds härads domsaga
sålunda, att Vifolka tingslag tillägges Lysings och Göstrings
härads domsaga, som efter indelningsändringen skall benämnas Mjölby
domsaga, samt Valkebo och Gullbergs tingslag tillägges Åkerbo, Bankekinds
och Hanekinds härads domsaga, som efter indelningsändringen
skall kallas Linköpings domsaga,
dels ock fastställa avlöningsförmånerna i de sålunda utvidgade
domsagorna sålunda:
i Mjölby domsaga
lön...................................................................................... kronor 4,500
tjänstgöringspenningar.................................................... x> 1,300 5 800,
i Linköpings domsaga
lön ....................................................................................... kronor 4,500
tjänstgöringspenningar..................................................... » 1,100 5^600.
Till denna av statsrådets övriga ledamöter biträdda
hemställan lämnar Hans Kungl. Höghet Kronprinsen
bifall; och skall proposition av den lydelse
bilaga vid detta protokoll utvisar avlåtas till riksdagen.
Ur protokollet:
N. Cervin.
STOCKHOLM, ISAAC MARCUS’ BOKTRYCKERI-AKTIEBOLAG, 1923.
Doktrin
Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.
Hänvisas hit från
2 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).
Förarbeten (2)
2 kopplingar.
- Rskr. 1923:211 Skrivelse till Konungen i anledning ar Kungl. Majds proposition angående uppdelning av Vifolka, Valkebo och Gullbergs härads domsaga å Lysings och Göstrings här s. 5 i texten
- S1LU 1923:7 Sammansatta stats- och första lagutskottets utlåtande Nr 7 s. 1 i texten