Sök i Ratio Lex

Angående uppdelning av Vifolka, Vallcebo och Gultbergs härads domsaga å Lysings och Göstrings härads samt Åkerbo, Bankekinds och Hanekinds härads domsagor

1923-03-09 · 10 sidor, varav 10 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,1 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 10 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1923:111, Angående uppdelning av Vifolka, Vallcebo och Gultbergs härads domsaga å Lysings och Göstrings härads samt Åkerbo, Bankekinds och Hanekinds härads domsagor

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition Nr 111.

1

Nr 111.

Kungl. Maj.is proposition till riksdagen angående uppdelning av Vifolka,

Vallcebo och Gultbergs härads domsaga å Lysings och

Göstrings härads samt Åkerbo, Bankekinds och Hanekinds härads

domsagor; given Stockholms slott den 9 mars 1923.

Kungl. Magt vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av

statsrådsprotokollet över justitiedepartementsärenden för denna dag,

föreslå riksdagen att bifalla det förslag, om vars avlåtande till riksdagen

föredragande departementschefen hemställt.

Under Hans Maj:ts

Min allernådigste Konungs och Herres frånvaro:

GUSTAF ADOLF.

A. Åkerman.

Utdrag av protokollet över justitiedepartementsärenden, hållet inför

Hans Kungl. Höghet Kronprinsen-Begenten i statsrådet å

Stockholms slott den 9 mars 1923.

Närvarande:

Statsministern och ministern för utrikes ärendena Branting, statsråden

Lindqvist, Thorsson, Olsson, Sandler, Nothln, Svensson, Hansson,

Åkerman, Schlyter, Örne.

Chefen för justititiedepartementet statsrådet Åkerman anför:

Vid avlåtandet till riksdagen av innevarande års statsverksproposition

anförde jag vid punkt [24J under andra huvudtiteln, att jag hade

för avsikt att efter vederbörlig utredning föreslå Kungl. Maj:t att avBihang

till riksdagens protokoll 1823. 1 samt. 88 käft. (Nr 111.) 1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Kungl. Maj:ts proposition Nr 111.

låta särskild proposition om Vifolka, Valkebo och Gullbergs härads

domsagas uppdelning å två angränsande domsagor.

Sedan dylik utredning slutförts, anhåller jag att nu få underställa

denna fråga Kungl. Maj:ts prövning.

De angränsande domsagor, varpå jag syftade i mitt nyssnämnda

anförande, äro Lysings och Göstrings härads samt Åkerbo, Bankekinds

och Hanekinds härads domsagor.

Vifolka, Valkebo och Gullbergs härads domsaga omfattar två

tingslag, det ena Vifolka tingslag med tingsställe i Sya samt det andra

Valkebo och Gullbergs tingslag med tingsställe i Linköping. I geografiskt

avseende gränsar Vifolka tingslag i väster i hela sin sträckning

mot Göstrings härad. Det öster om Vifolka tingslag belägna Valkebo

härad och det norr om sistnämnda härad belägna Gullbergs härad, vilka

båda bilda Valkebo och Gullbergs tingslag,o gränsa i öster till större

delen av sin sammanlagda längd mot de i Åkerbodomsagan ingående

Åkerbo och Hanekinds härad.

Enligt statistiska centralbyråns senast tillgängliga uppgifter utgjorde

folkmängden vid 1922 års ingång i Vifolkadomsagan 27,254

personer, därav 13,331 i Vifolka tingslag samt 13,923 i Valkebo och

Gullbergs tingslag. Lysings och Göstrings härads domsaga bildar sedan

den 1 januari 1919 ett tingslag med tingsställe i Mjölby, som är beläget

strax utom domsagans gräns och inom Vifolka härad. Folkmängden i

denna domsaga belöpte sig vid 1922 års ingång till 25,071 personer.

Åkerbo, Bankekinds och Hanekinds härads domsaga bildar likaledes ett

tingslag med tingsställe i Linköping. Den hade vid 1922 års ingång

en folkmängd av 23,088 personer.

Beträffande arbetsbördan i nu ifrågavarande domsagor framgår

av arbetsredogörelserna för år 1921, att under nämnda år handlagts

i Vifolka tingslag:

tvistemål och brottmål ...................

konkurser och konkursärenden .......

lagfarts- och inteckningsärenden ...

andra ärenden, slutligt handlagda...

178

17

692

339

summa 1,226;

i Valkebo och Gullbergs tingslag:

tvistemål och brottmål ................

konkurser och konkursärenden ....

lagfarts- och inteckningsärenden

andra ärenden, slutligt handlagda

142

9

625

373

summa 1,149;

s. 3 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj-.ts proposition Nr 111.

3

i Lysing s och G östrings härads domsaga:

tvistemål och brottmål ....................................................................

konkurser och konkursärenden .......................................................

lagfarts- och inteckningsärenden ....................................................

andra ärenden, slutligt handlagda...................................................

i Åkerbo m. fl. härads domsaga

tvistemål och brottmål .........................................................

konkurser och konkursärenden .............................................

lagfarts- och inteckningsärenden .........................................

andra ärenden, slutligt handlagda.........................................

............ 272

............ 25

........... 948

............ 471

summa 1,716;

............ 233

............ 20

............ 815

............ 811

summa 1,879.

Frågan om Vifolkadomsagans uppdelning på Lysings- och Åkerbodomsagorna

är icke ny. Den uppkom redan i samband med ett av

häradshövdingen i Vifolkadomsagan Hj. Bergh i underdånig skrivelse

den 13 december 1909 väckt förslag om sådan förändring av tingslagen

i domsagan, som då bestod av tre tingslag, att Vifolka härad skulle

utgöra ett tingslag med tingsställe i Sya samt Valkebo och Gullbergs

härader ett tingslag med tingsställe i Linköping. Med föranledande av

detta förslag inkommo godsägaren A. Danckwardt-Lillieström, kronofogden

J. E. S. Cnattingius m. fl. personer såsom ombud för de tingshusbyggnadsskyldige

i Vifolka härad till Kungl. Maj:t med en skrivelse

av den 27 april 1911, vari de anhöllo, att Kungl. Maj:t måtte taga

under övervägande, huruvida icke domsagan kunde vid häradshövding

Berghs avgång från sitt ämbete delas så att Vifolka härad överflyttades

till Lysingsdomsagan samt Gullbergs och Valkebo härad tillädes Åkerbodomsagan.

1 nämnda ärende uttalade såväl länsstyrelsen i Östergötlands län

som ock Göta hovrätt sig för en uppdelning av Vifolkadomsagan på

sätt föreslagits, men framhöllo, att en omreglering icke kunde genomföras

förr än efter häradshövding Berghs avgång från sitt ämbete, vilken

beräknades inträffa under år 1923.

I underdånig skrivelse den 2 januari 1917 anslöt riksdagens justitieombudsman

sig obetingat till vad länsstyrelsen och hovrätten anfört i

fråga om Vifolkadomsagans uppdelning samt tillstyrkte att, intill dess

så kunde ske, de tre dåvarande tingslagen i domsagan måtte förenas

till ett tingslag med tingsställe i Linköping.

Genom beslut den 9 februari 1917 förordnade Kungl. Maj:t, att

Vifolka m. fl. härads domsaga skulle vara indelad i två tingslag sålunda,

att Vifolka härad skulle utgöra ett tingslag samt Valkebo och Gullbergs

Tidigare

framställningar

om

uppdelning

av Vifolkadomsagan.

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Kungl. Maj:ts proposition Nr 111.

■Justitieom
budsmannen.

härad skulle bilda ett tingslag. Vifolka tingslag skulle fortfarande hava

tingsställe i Sya men det andra tingslaget i Linköping.

Den 19 oktober 1922 har nu justitieombudsmannen, under erinran

att häradshövding Bergh, som den 7 augusti 1923 uppnår 70 års ålder,

kommer att frånträda häradshövdingämbetet i Vifolkad''>msagan under

loppet av år 1923, hemställt, att Kung]. M;ij:t täcktes taga under övervägande,

huruvida vid inträffande vakans i häradshövdingämbetet i Vifolkadomsagan

åtgärder måtte vidtagas för åstadkommande av domsagans

uppdelning och sammanslagning, på sätt förut nämnts, med Lysingsoch

Åkerbodomsagorna. Sedan justitieombudsmannen lämnat en redogörelse

för ärendets tidigare behandling samt angående arbetsbördan i

ifrågavarande domsagor, anför han till stöd för sin hemställan i huvudsak

följande:

Med säkerhet torde kunna antagas, att arbetsbördan i de båda utvidgade

domsagorna icke skulle bliva för stor genom den ökning i göromålen, som ifrågavarande

reglering måste medföra. I geografiskt hänseende skulle sammanslagningen

giva de båda nya domsagorna ett avrundat och lämpligt utseende. Genom delningen

skulle i en nästan rak sträckning från norr till söder Vifolka härad tillföras den

väster därom belägna Lysingsdomsagan samt Valkebo och Gullbergs härad den öster

om densamma belägna Åkerbodomsagan. I avseende å tingsställenas förläggning

och tingshusfrågorna torde icke några större olägenheter mota. Såsom tingslokal

för Valkebo och Gullbergs tingslag användes samlingssalen i Östergötlands läns hushållningssällskaps

byggnad, vilken av häradena förhyrts på obestämd tid. Men att

under längre tid förhyra tingslokal på dylikt sätt kunde icke anses lämpligt, och

förhållandet måste ytterligare stödja förslaget om dessa häraders jnförlivande med

Åkerbodomsagan, i vilket fall häradena skulle hava att inlösa sig i Åkerbodomsagans

i Linköping varande tingshus, en anordning som måste anses innebära den lyckligaste

lösningen av deras egen tingshusfråga. Även om Åkerbodomsagans för ett trettiotal

år sedan uppförda tingshus med däri inrymt domarkansli på grund av sammanslagningen

skulle erfordra tillbyggnad eller ändring, torde detta ej behöva stöta på

oöverkomliga kostnader. Vad åter anginge Vifolka härad torde någon meningsskiljaktighet

icke kunna råda om fördelen för Vifolka häradsbor att få sitt tingsställe

förlagt till Mjölby från det strax norr därom belägna Sya. Det måste vidare för

Vifolka härad anses naturligt att inträda såsom delägare i det åren 1907 - 1909

uppförda rymliga tingshuset i Mjölby och avhända sig det gamla tingshuset i Sya.

För Lysingsdomsagan kunde det endast vara till fördel, att Vifolka härad komme

att deltaga i tingshuskostnaderna. Genom föreningen med Lysingsdomsagan skulle

Vifolka härad jämväl få sitt domarkansli förlagt från Linköping till det inom häradet

belägna Mjölby, där domarkansliet i Lysingsdomsagan vore inrymt i tingshuset.

Beträffande tingslagsindelningen uti de båda nya domsagorna syntes alla skäl tala

för att samtliga härad i vardera av dessa domsagor skulle utgöra ett tingslag. Ett

av skälen för den ifrågasatta regleringen hade ju varit, att de nytillträdande häradena

skulle få samma tingsställe som de nuvarande Åkerbo- och Lysingsdomsagorna.

Naturligt torde då vara, att nämnda härad bildade ett tingslag med berörda domsagor,

vilka i motsatt fall skulle genom införlivningen få minskat antal tingsssammanträden.

s. 5 Kontrollera mot PDF

5

Kungl. Maj:ts proposition Nr 111.

Sedan Göta hovrätt anbefallts att, efter vederbörandes hörande,

avgiva utlåtande, infordrade hovrätten yttranden från domsageborna,

häradsrätterna och domhavandena i ifrågavarande domsagor samt länsstyrelsen

i Östergötlands län.

Vid de sammanträden inför häradsrätterna, som i frågan hållits

med ombud för de olika tingslagens invånare, hava skilda meningar

yppats. Av ombuden för Vifnlka tingslag hava de, som represeuterade

Mjölby stad, tillstyrkt, att Vifolka tingslag införlivades med Lysingsdomsagan,

under det att de övriga ombuden för tingslaget uttalat sig

för bibehållande av den nuvarande indelningen. Ombuden för Valkebo

och Gullbergs tingslag hava enhälligt förklarat, att de önskade den

nuvarande anordningens bibehållande, då något behov av ökat antal

sammanträden ej gjort sig gällande inom tingslaget samt såväl nämnd

som innevånare i övrigt vore belåtna med den nuvarande tingslokalen

i Linköping. Däremot har det väckta förslaget enhälligt tillstyrkts av

såväl ombuden för Lysingsdomsagan som ombuden för Åkerbodomsagan,

därvid av de förra särskilt åberopats, att Lysings och Göstrings

tingslags utgifter för tingshus och kansli härigenom skulle minskas.

Ombuden för Åkerbodomsagan hava dock yrkat, att den nya anordningen

måtte bestämmas att träda i kraft tidigast den 1 januari 1925.

Av häradsrätterna hava Valkebo och Gullbergs tingslags häradsrätt

avstyrkt uppdelningsförslaget och därvid framhållit bl. a., att genomförandet

av förslaget skulle komma att i betänklig grad öka göromålen

i Lysings- och Åkerbodomsagorna. Därest Kungl. Maj:t skulle meddela

beslut i enlighet med justitieombudsmannens framställning, syntes

häradsrätten, som om reformen i allt fall ej kunde eller borde genomföras

förr än tidigast år 1925 eller måhända ej ens då, på det att de tingshusbyggnadsskyldige

i \ alkebo och Gullbergs tingslag måtte komma i tillfälle

att inom den i kontraktet med hushållningssällskapet föreskrivna

tid av ett år uppsäga kontraktet rörande förhyrandet av tingslagets nuvarande

tingslokal i Linköping, samt på det att tilläventyrs erforderlig

om- eller tillbyggnad av Åkerbodomsagans tingshus måtte hinna verkställas

före Valkebo och Gullbergs härads förening med Åkerbodomsagan.

Vifolka tingslags häradsrätt har yttrat sig i huvudsaklig överensstämmelse

med Valkebo och Gullbergs tingslags häradsrätt.

Åkerbo, Bankekinds och Hanekinds häradsrätt samt Lysings och

Göstrings tingslags häradsrätt hava däremot tillstvrkt uppdelningsförslaget,

under framhållande i huvudsak, att en uppdelning av Vifolka
-

Domsage
borna.

Härads
rätterna.

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Kungl. Maj:ts proposition Nr 111.

domsagan på föreslaget sätt skulle bliva ekonomiskt fördelaktig för

både Lysings- och Åkerbodomsagorna. Med delningen borde emellertid

jämväl enligt Åkerbodomsagans häradsrätts mening anstå åtminstone

till den 1 januari 1925. Från Åkerbodomsagans häradsrätts nyssnämnda

beslut var ordföranden, häradshövdingen Carl Åstrand, skiljaktig.

Dom. Häradshövdingen i Vifolkadomsagan Bergh bar avstyrkt förslaget

havandena. på i huvudsak samma grunder som Valkebo och Gullbergs häradsrätt.

Jämväl häradshövdingen i Åkerbodomsagan Åstrand har avstyrkt förslaget,

samt därvid i huvudsak framhållit, att den föreslagna indelningsändringen

skulle för domhavanden i Åkerbodomsagan medföra

alltför stor arbetsbörda. För att Åkerbodomsagans nuvarande tingshus

skulle kunna användas för den utvidgade domsagan måste vidare detta

ombyggas, eventuellt nytt tingshus byggas. För den händelse att

sammanslagningen skulle beslutas borde den följaktligen i allt fall ej

träda i kraft förr än tidigast den 1 januari 1925. Häradshövdingen i

Lysingsdomsagan Erik Petersson har däremot tillstyrkt förslaget, då

det ej syntes honom behöva befaras, att ökningen i göromålen bleve så

betydande, att på grund därav hinder borde möta för den ifrågasatta

omregleringen. Enär genom det tillagda tingslaget betydligt stegrade

omkostnader för domsagans förvaltning uppkomme, syntes emellertid

rättvisa och billighet bjuda, att domhavanden bereddes skäligt vederlag

genom höjning av tjänstgöringspenningarna.

Länsstyrei- Länsstyrelsen i Östergötlands län har i ärendet hört vederbörande

sen i öster- landsfiskaler. Av dessa hava landsfiskalerna inom Vifolkadomsagan

götlands län. uttajat gig mot domsagans uppdelning, varemot landsfiskalerna i de två

andra domsagorna ej haft något att däremot erinra.

I ett den 29 december 1922 avgivet utlåtande har länsstyrelsen

för egen de!, under framhållande att länsstyrelsen redan tidigare år

1910 uttalat sitt livliga gillande av en uppdelning av Vifolkadomsagan

på angivet sätt, gjort gällande, att sedan dess intet inträffat, som kunde

föranleda länsstyrelsen att frånträda sin då uttalade uppfattning. Gent

emot påståendet att arbetsbördan i de utvidgade domsagorna skulle

bliva alltför betungande påpekar länsstyrelsen, att enligt tillgängliga

folkmängdsuppgifter folkmängden i de båda nya domsagorna skulle

komma att uppgå till omkring 37,000 invånare, vilket motsvarade medelfolkmängden

i domsagorna i riket, samt att huvudparten av invånare

utgjordes av eu laglydig och ordningsälskande jordbruksbefolkning,

som ej torde bereda domhavandena särskilt mycket arbete vare sig

ur brottmålssynpunkt eller i civilrättsligt hänseende. Beträffande tingslokaler

ägde den nuvarande Lysingsdomsagan ett nybyggt och tids
-

s. 7 Kontrollera mot PDF

7

Kungl. Maj:ts proposition Nr 111.

enligt tingshus i Mjölby, som torde vara tillräckligt rymligt att även i

sitt nuvarande skick användas för den nya domsagan. Åkerbodomsagans

tingshus i Linköping torde emellertid under alla förhållanden

vara i behov av en grundlig ombyggnad och modernisering, särskilt

vad anginge arkivlokalen, som lämpligen borde sammanbyggas med

domarkansliet. Denna omständighet syntes länsstyrelsen utgöra ett

ytterligare skäl för sammanslagningen, då de ekonomiska spörsmål, som

uppstode i samband med verkställande av en sådan nybyggnad, givetvis

lättare borde kunna lösas genom att två nya härad bleve tillförbundna

att lösa sig in i de nuvarande tingsbyggnaderna. För att denna byggnadsfråga

skulle hinna ordnas syntes det nödvändigt, att en viss ej

alltför kort tidsfrist bestämdes — förslagsvis den 1 januari 1925 —

innan regleringen skulle träda i kraft.

Jämväl Göta hovrätt har i ett den 23 januari 1923 avgivet utlåtande,

liksom i sitt förut omnämnda tidigare yttrande, tillstyrkt sammanslagningen,

därvid hovrätten, bland annat, i likhet med länsstyrelsen

framhållit, att folkmängden och arbetsbördan i en var av Åkerbo- och

Lysinysdomsagorna efter delningen ej komme att bliva större än i många

av domsagorna i riket. De kostnader, som genom delningen skulle drabba

Vifolkadomsagans invånare syntes ej bliva avsevärda. Genom delningen

komme vidare att besparas statsverket ej blott häradshövdingen

i Vifolkadomsagan tillkommande lön och tjänstgöringspeuningar utan

även till notarier i domsagan av statsmedel utgående arvoden. Vad

domhavanden i Lysings och Göstrings härads domsaga anfört därom,

att, därest domsagan komme att utökas med Vifolka tingslag, de nu

till domhavanden utgående tjänstgöringspenningarna borde höjas, torde

enligt hovrättens mening ej föranleda till någon Kungl. Maj:ts åtgärd.

Den föreslagna indelningsändringen borde träda i verket å dag, som

framdeles kunde varda av Kungl. Maj:t bestämd.

Två ledamöter i hovrätten voro skiljaktiga samt hava under åberopande

i huvudsak av de skäl, som på sätt förut nämnts anförts mot

uppdelningen i fråga, som sin mening uttalat, att justitieombudsmannens

förslag ej måtte föranleda åtgärd.

Därefter hava häradsdomaren Carl Larsson m. fl. personer från

Valkebo och Gullbergs härad i skrivelse den 14 februari 1923 hemställt,

att Kungl. Maj:t måtte finna justitieombudsmannens framställning

ej föranleda åtgärd. Därest detta yrkande ej kunde bifallas, har

hemställts bl. a., att indelningsändringen ej måtte tillämpas förrän tidigast

år 1926, enär de tingshusbyggnadsskyldiga eljest bleve ur stånd att på ett

Göta hovrätt.

s. 8 Kontrollera mot PDF

Departe
mentschefen.

8 Kungl. Maj:ts dt oposition Nr 111.

för dem i ekonomiskt avseende nöjaktigt sätt lösa tingshusby ggnadsfrågan.

Vidare har häradshövding Åstrand i särskild skrivelse den 14 februari

1923 av anförda orsaker hemställt, att Kungl. Maj:t måtte för en

var av de nybildade domsagorna fastställa tjänstgöringspenningarna till

minst 2,000 kronor.

Vilolka, Valkebo och Gullbergs härads domsaga, Lysings och

Göstrings härads domsaga samt Åkerbo, Bankekinds och Hanekinds

härads domsaga tillhöra såväl med avseende å areal som beträffande

folkmängd de minsta domsagorna i riket. Genom den föreslagna uppdelningen

av förstnämnda domsaga på det sätt, att Yifolka härad tilllades

Lysingsdomsagan samt Valkebo och Gullbergs härad Åkerbodomsagan,

skulle varken folkmängden eller arbetsbördan i dessa båda

domsagor bliva större än i många av rikets medelstora domsagor. Folkmängden

skulle enligt den senast tillgängliga befolkningsstatistiken bli

i den utvidgade Lysingsdomsagan omkring 38,500 och i den utvidgade

Åkerbodomsagan omkring 37,000 invånare. Som jämförelse kan nämnas,

att över fyrtio av rikets domsagor hava en var en folkmängd, som

överstiger sistnämnda tal. Då härtill kommer, att de flesta av dessa

fyrtio domsagor på grund av domsagornas större ytinnehåll och andra

lokala förhållanden torde vara betydligt mer svårskötta än vad fallet

skulle bliva med de nu ifrågavarande båda utvidgade domsagorna, synes

det mig uppenbart, att mot den ifrågasatta uppdelningen ej möter något

som hälst hinder från arbetsbördans synpunkt.

Ej heller från andra synpunkter torde några avgörande skäl kunna

anföras mot uppdelningens genomförande. Den måste tvärtom anses

fördelaktig såväl från organisatorisk som från ekonomisk synpunkt.

På grund av vad jag inhämtat angående processkommissionens plan

för en omorganisation av underrätterna kan antagas för visst, att den

sammanslagning av tre smärre domsagor till tva, varom här är fråga,

är ägnad att underlätta i stället för att försvåra genomförandet av nämnda

plan. Då Lysings- och Åkerbodomsagorna givetvis även efter utvidgningen

böra bilda en var allenast ett tingslag med tio allmänna sammanträden,

vinnes vidare genom uppdelningen den fördelen, att invånarna

i den nuvarande Vifolkadomsagan med duss två tingslag med fem allmänna

tingssammanträden i varje erhålla tillgång till snabbare rättsskipning.

Enligt vad utredningen giver vid handen kommer uppdelningen icke

att medföra några mera avsevärda kostnader för vederbörande tmgslagsbor,

utan är snarare ägnad att underlätta en praktisk och från ekono
-

s. 9 Kontrollera mot PDF

9

Kungl. Maj.ts proposition Nr 111.

misk synpunkt förmånlig lösning av vissa inom Vifolka- och Åkerbodomsagorna

aktuella tingshusbyggnadsfrågor. Slutligen innebär uppdelningen

givetvis en årlig ekonomisk besparing för staten, i det lätt avlöningarna

till en häradshövding samt en förste och en andre notarie

inbesparas.

På grund av vad sålunda sagts tvekar jag icke att tillstyrka den

ifrågavarande uppdelningens genomförande.

I fråga om tidpunkten för indelningsändringens ikraftträdande uttalade

jag vid anmälan av ärendet i samband med avlåtaudet av innevarande

års statsverksproposition, att det vore ovisst, från vilken tid —

tidigast den 1 januari 1924 — detta kunde äga rum. Under ärendets

behandling har, på sätt förut nämnts, från vissa håll gjorts gällande,

att den ifrågavarande organisationsäudringen borde träda i kraft tidigast

den 1 januari 1925. Som skäl härför har huvudsakligen anförts, att

vederbörande tingslagsbor tidigast till denna sistnämnda tidpunkt skulle

kunna medhinna den ombyggnad, eventuellt nybyggnad, av Åkerbodomsagans

tingshus i Linköping, som skulle bliva nödvändig, innan

domsagan utökades med Valkebo och Gullbergs nuvarande tingslag.

Vad sålunda anförts synes mig icke vara av beskaffenhet ;att behöva

föranleda ett uppskov med organisationsändringens genomförande. Skulle

det visa sig, att den ombyggnad, av vilken Åkerbodomsagans nuvarande

tingshus kan vara i behov, tager längre tid i anspråk, torde tingshusfrågan

under byggnadstiden få ordnas provisoriskt, därvid den möjligheten

synes ligga nära till hands, att Åkerbodomsagan övertager den

av Valkebo och Gullbergs tingslag nu som tingshus förhyrda lokalen i

Linköping.

Av domhavandena i Lysings- och Åkerbodomsagorna hava, såsom

förut nämnts, anspråk framställts om höjning av de nuvarande tjänstgöringspenningarna

för att kompensera den ökning i arbetsmängden och

förvaltningskostnaderna, som organisationsändringen skulle medföra.

Tjänstgöringspenningarna uppgå för närvarande i Lysingsdomsagan till

1,300 kronor och i Åkerbodomsagan till 1,100 kronor. Av tillgängliga

uppgifter har jag inhämtat, att sportlerna i Vifolkadomsagan kunna

beräknas uppgå till omkring 9,500 kronor för år, av vilket belopp ungefär

hälften torde komma på vartdera av de i denna domsaga ingående

tingslagen. En var av häradshövdingarna i de utökade domsagorna kan

sålunda beräknas komma att efter indelningsändringens genomförande

erhålla en ökning i sportelinkomsterna av cirka 4,750 kronor. Denna

ökning torde väl räcka till för att täcka de genom indelningsändringen

uppkommande ökade förvaltningskostnaderna. Skulle det mot förmodan

Bihang till riksdagens protokoll 1923. 1 samt. 88 käft. (Nr 111.) 2

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Kungl. Maj:ts proposition Nr 111.

framdeles'' visa sig, att detta antagande icke håller streck, torde en

utjämning kunna verkställas genom höjning av de till domhavandena

från särskilt anslag utgående lönefyllnaderna.

Åkerbodomsagan synes mig lämpligen för korthetens skull kunna

efter indelningsändringen benämnas Linköpings domsaga och Lysingsdomsagan

Mjölby domsaga.

Då för häradshövdingen i Vifolkadomsagan lönen utgör 4,500

kronor och tjänstgörings penningarna 1,200 kronor, skulle, om mitt förslag

om uppdelning av Vifolkadomsagan vinner bifall, ordinarie anslaget till

justitiestat under Göta hovrätt kunna minskas med 5,700 kronor från

och med budgetåret 1924—1925. Å samma anslag för budgetåret 1923

—1924 skulle förslagets genomförande medföra en besparing på halva

detta belopp.

Under åberopande av vad jag sålunda anfört tillåter jag mig hemställa,

att Kungl. Maj:t. måtte föreslå riksdagen att

dels besluta, att Vifolka, Valkebo och Gullbergs härads domsaga

skall från och med den^l januari 1924 uppdelas å Lysings och Göstrings

härads domsaga samt Åkerbo, Bankekinds och Hanekinds härads domsaga

sålunda, att Vifolka tingslag tillägges Lysings och Göstrings

härads domsaga, som efter indelningsändringen skall benämnas Mjölby

domsaga, samt Valkebo och Gullbergs tingslag tillägges Åkerbo, Bankekinds

och Hanekinds härads domsaga, som efter indelningsändringen

skall kallas Linköpings domsaga,

dels ock fastställa avlöningsförmånerna i de sålunda utvidgade

domsagorna sålunda:

i Mjölby domsaga

lön...................................................................................... kronor 4,500

tjänstgöringspenningar.................................................... x> 1,300 5 800,

i Linköpings domsaga

lön ....................................................................................... kronor 4,500

tjänstgöringspenningar..................................................... » 1,100 5^600.

Till denna av statsrådets övriga ledamöter biträdda

hemställan lämnar Hans Kungl. Höghet Kronprinsen

bifall; och skall proposition av den lydelse

bilaga vid detta protokoll utvisar avlåtas till riksdagen.

Ur protokollet:

N. Cervin.

STOCKHOLM, ISAAC MARCUS’ BOKTRYCKERI-AKTIEBOLAG, 1923.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

2 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (2)

2 kopplingar.

  1. Rskr. 1923:211 Skrivelse till Konungen i anledning ar Kungl. Majds proposition angående uppdelning av Vifolka, Valkebo och Gullbergs härads domsaga å Lysings och Göstrings här s. 5 i texten
  2. S1LU 1923:7 Sammansatta stats- och första lagutskottets utlåtande Nr 7 s. 1 i texten