Sök i Ratio Lex

Angående tecknande av aktier i ett för övertagande av aktiebolaget Svenska lantmännens banks rörelse bildat bankaktiebolag

1923-03-16 · 6 sidor, varav 6 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 6 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1923:136, Angående tecknande av aktier i ett för övertagande av aktiebolaget Svenska lantmännens banks rörelse bildat bankaktiebolag

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition Nr 136.

1

Nr 136.

Kungl. Maj:ts proposition till riksdagen angående tecknande av aktier

i ett för övertagande av aktiebolaget Svenska lantmännens banks

rörelse bildat bankaktiebolag; given Stockholms slott den 16

mars 1933.

Kungl. Maj:t vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av

statsrådsprotokollet över finansärenden för denna dag, föreslå riksdagen

att bifalla det förslag, om vars avlåtande till riksdagen föredragande

departementschefen hemställt.

Under Hans Maj:ts

Min allernådigste Konungs och Herres frånvaro:

GUSTAF ADOLF.

F. V. Thorsson.

Utdrag av protokollet över finansärenden, hållet inför Hans Kungl.

Höghet Kronprinsen-Begenten i statsrådet å Stockholms slott

den 16 mars 1923.

N ärvarande:

Statsministern och ministern för utrikes ärendena Branting, statsråden

Lindqvist, Thorsson, Olsson, Sandler, Nothin, Svensson, Hansson,

Åkerman, Schlyter, örne.

Chefen för finansdepartementet, statsrådet Thorsson anför:

Jag anhåller att få för Kungl. Maj:t anmäla en fråga av synnerligen

angelägen art.

Till en början ber jag få erinra om att 1922 års riksdag på Kungl.

Maj:ts förslag beslutat, att såsom garantifond åt ett aktiebolag med

Bihang till riksdagens protokoll 1923. 1 samt. 111 höft. (Nr 136.) 1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Kungl. Ma}:ts proposition Nr 136.

uppgift att bereda stöd åt inhemska banker finge genom riksgäldskontor

tillhandahållas ett belopp av 50 miljoner kronor statsobligationer.

Ifrågavarande aktiebolag, benämnt aktiebolaget Kreditkassan av år 1922,

har jämlikt av Kungl. Maj:t meddelade direktiv för bolagets verksamhet

att lämna stöd åt kredit anstalt, som i anledning av annan kreditanstalts

iråkade eller befarade insolvens bildats för övertagande av den senare

anstaltens förbindelser, dock under förutsättning att bolagets styrelse

finner tillfredsställande garanti förefinn as för anstaltens soliditet.

I enlighet med de grunder, på vilka propositionen i ämnet vilade,

begränsades bolagets rätt att utlåna eller ikläda sig förbindelser till ett

belopp motsvarande förutnämnda garantifond och bolagets aktiekapital,

5 miljouer kronor, eller tillhopa 55 miljoner kronor.

Efter framställning från fullmäktige i riksbanken har emellertid

årets riksdag, enligt skrivelse till Kungl. Maj:t den 27 februari 1923,

nr 30, beslutat, att totalbeloppet av kredit kassans förpliktelser må uppgå

till högst dubbla summan av kassans fonder. Därjämte har riksdagen

medgivit, att kassan, när sådant finnes vara oundgängligen nödvändigt,

må medverka vid rekonstruktion av kreditanstalt även genom lån till

avlyftande av kreditanstalts engagemang.

Jag skall inom den närmaste tiden återkomma till frågan om de

åtgöranden, som från Kungl. Maj:ts sida erfordras med hänsyn till vad

riksdagen sålunda beslutat.

Den av riksdagen nu medgivna utvidgningen av kreditkassans

verksamhet var, såsom allmänt är känt, föranledd av bland annat nödvändigheten

av att bispringa aktiebolaget Svenska lantmännens bank,

som på grund av inträffade förluster krävde en genomgripande rekonstruktion.

Det har emellertid visat sig, att detta syfte ej står att nå

inom den hittillsvarande ramen för kreditkassans verksamhet, även med

den jämkning, som årets förberörda riksdagsbeslut innebär.

Till chefen för finansdepartementet hava nämligen ordföranden i styrelsen

för kreditkassan, advokaten E. Löfgren och kassans verkställande

direktör, bankdirektören H. S. Tamm ingivit en skrivelse av den 13 mars

1923, vari anföres följande:

»I samband med bankrekonstruktionerna under senare delen av förra året

har även frågan om rekonstruktion av aktiebolaget Svenska lantmännens bank,

som på sin tid bildades för att finansiera de kooperativa sammanslutningarna mellan

landets jordbrukare, blivit allt mera aktuell, särskilt sedan bankens likviditetsställning

under november månad avsevärt försämrats. I samråd med bankinspektören

uppgjordes därpå i december en plan för rekonstruktion på basis av då befintliga

uppgifter rörande bankens ställning. För genomförandet av denna plan

förutsattes medverkan i olika avseenden av aktiebolaget Kreditkassan av år 1922.

Sedan bokslut i banken i januari månad uppgjorts, framlade styrelsen ett av

s. 3 Kontrollera mot PDF

3

Kungl. Maj:ts proposition Nr 130.

tvänne styrelseledamöter oeh eu revisor utarbetat förslag till konsolidering av banken

; i detta förslag utgick man från att av bankens egna fonder m. m. ett belopp

av kronor 7,100,000 borde avskrivas samt ett belopp av kronor 9,000,000 skulle

avsättas på delcrederekonto för att möta väntade förluster. Sedan detta förslag

diskuterats med bankinspektören och undertecknad Tamm, vilka redan i sakens

dåvarande läge ansågo att större avskrivningar borde äga rum, inlämnade bankens

styrelse i medio av februari ett förslag till kreditkassans styrelse, enligt vilket

ytterligare kronor 2,500,000 avsatts till delcrederekonto. Det då framlagda rekonstruktionsförslaget

avsåg, att en ny bank med en grundfond av kronor 10,000,000

skulle bildas för övertagande av aktiebolaget Svenska lantmännens banks rörelse.

Av den nya bankens grundfond skulle 5,000,000 kronor nytecknas. Banken skulle

dessutom börja med en reservfond av 2,500,000 kronor. Av den gamla bankens

kapital skulle alltså kronor 7,500,000 anses vara kvar.

Kassans stöd ifrågasattes för belåning av de nya aktierna intill kronor

5,000,000, varjämte för stärkande av bankens likviditet engagement till angivet

betydande belopp skulle av kassan övertagas. Kassans styrelse, som redan den 2

februari på förfrågan förklarat sig under vissa förutsättningar icke vilja ställa sig

avvisande beträffande ifrågasatt stöd vid en rekonstruktion av banken, beslöt med

anledning av denna framställning att uppdraga åt representanter inom kassan för

riksbanken, riksgäldskontoret och de privata bankerna att verkställa den ingående

undersökning av bankens ställning, som ansågs nödig för ett definitivt ställningstagande

till frågan om kassans medverkan. Denna undersökning har givit till

resultat, att för att bringa banken på solid grund en ytterligare nedskrivning beträffande

vissa engagement vore erforderlig, varjämte de av styrelsen ifrågasatta

åtgärderna för att förskaffa den nya banken nödig likviditet icke vore tillfyllestgörande.

Dessutom gav undersökningen vid handen, att bankens största kund, Svenska

lantmännens riksförbund, var i en sådan ställning, att även detta företag erfordrade

en konsolidering.

Vid sådant förhållande har kassans styrelse icke ansett sig böra eller ens

jämlikt sina av Kungl. Maj:t erhållna direktiv vara befogad att medverka vid

rekonstruktionen på sätt densamma ifrågasatts.

I det att undertecknade, efter styrelsens uppdrag och i samråd med bankinspektören,

härmed bringa styrelsens sagda beslut till herr statsrådets kännedom,

hava vi samtidigt att fästa uppmärksamheten å följderna av den inträdda situationen.

Banken står, efter vad som konstaterats, inför omedelbar betalningsinställelse,

varmed sannolikt måste följa betalningsinställelse av riksförbundet och möjligen

även av vissa dess underorganisationer.

Med hänsyn till de fullkomligt oberäkneliga konsekvenserna av en dylik

eventualitet lärer herr statsrådet icke underlåta att överväga möjligheten av ett

ingripande på annan väg än som i gällande direktiv för kreditkassan är förutsatt

i syfte att förebygga en omfattande katastrof såväl inom jordbruksnäringen som

för mängden av insättare hos banken av såväl allmänna som enskilda medel.»

Till komplettering av de i den nu återgivna skrivelsen lämnade

uppgifterna angående bankens ställning torde jag böra omnämna, att

s. 4 Kontrollera mot PDF

Departements
chefen.

4 Kungl. Maj:ts proposition Nr 136.

bankens aktiekapital utgjort 20 miljoner kronor samt i övrigt fonderade

eller eljest avsatta medel vid senaste årsskiftet uppgingo till i rent tal

6.2 miljoner kronor.

Jag bör även framhålla, att sedan bankens ledning erhållit underrättelse

om den uppfattning, man inom kreditkassans styrelse vunnit

angående möjligheten att bispringa banken, bankstyrelsen efter samråd

med bankinspektören beslutat att tillsvidare från och med den 15 innevarande

mars i viss omfattning avstänga bankrörelsen.

Den från kreditkassans ordförande och verkställande direktör inkomna

skrivelsen ger vid handen, att förhållandena beträffande Svenska lantmännens

bank måste betecknas såsom i hög grad bekymmersamma.

Anledningarna till att utvecklingen av banken fått en så ogynnsam riktning,

skall jag ej närmare inlåta mig på. Att en utebliven rekonstruktion

av banken skulle få vittgående följder torde vara otvivelaktigt, beroende

framför allt på den stora utbredning, som Svenska lantmännens

riksförbund med anslutna föreningar bland jordbrukarna erhållit inom

snart sagt alla delar av landet.

Att kreditkassan icke kunnat direkt ingripa för stödjande av banken,

följer därav att enligt de uppgjorda rekonstruktionsplanerna banken

icke skalle erhålla nödig soliditet. Och att söka genom medverkan av

andra privatbanker och enskilda åstadkomma en hållbar rekonstruktion

på annan bas har befunnits vara uteslutet.

Då jag för min del ansett alla ansträngningar böra göras för att

bereda en utväg ur det för vida kretsar inom jordbruksnäringen bekymmersamma

läget, har jag samrått såväl med representanter för kreditkassan

och bankinspektören som med bankledningen om den lämpligaste

lösningen. Efter övervägande i olika riktningar har jag kommit till

den uppfattningen att staten bör tillskjuta erforderligt kapital för bildande

av en ny bank, som övertager lantmannabankens samtliga fordringar

och skulder, de förra vederbörligen nedskrivna.

Enligt den plan för den nya banken, som hittills hunnit skisseras,

skulle staten i banken teckna aktier för ett belopp av 15 miljoner kronor.

Härutöver skulle 5 miljoner kronor tecknas av enskilda personer,

i första hand aktieägarna i den nuvarande banken. Denna teckningav

enskilda skulle*garan teras av kreditkassan. På så sätt skulle den nya

bankens aktiekapital uppbringas till 20 miljoner kronor, vilket belopp

befunnits vara nödigt men också tillräckligt för att banken skall nå erforderlig

styrka. Huruvida de gamla aktieägarna skulle kunna på grund

av nuvarande aktieinnehav berättigas att utan kontant insats erhålla

s. 5 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ta proposition Nr 136.

5

aktier i deri nya banken, torde få bliva beroende på den slutliga värderingen

av bankens portfölj. I varje fall kan en på sådant sätt åstadkommen

tillökning av aktiekapitalet utöver ovan berörda 20 miljoner

kronor icke komma att röra sig om mer än ett par miljoner kronor.

Förutom kreditkassans medverkan för teckning av förberörda 5

miljoner kronor aktier torde det vara nödvändigt, att kreditkassan

övertager vissa av lantmannabankens engagemang.

Det belopp, med vilket staten skulle ingå i den nya banken, är

ju högst betydande. Givetvis måste det förutsättas, att de engagemang,

som banken skulle övertaga, nedskrivas till fullt betryggande värden

och att banken tillförsäkras en fullt affärsmässig ledning. Vad själva

beloppet angår, vill jag framhålla, att detsamma bör ses mot bakgrund

av att en stor mängd kommunala och andra mer eller mindre offentliga

institutioner i lantmännens bank insatt betydande belopp, vilka vid en

vanlig likvidation av banken med eventuellt åtföljande konkurs till stor

del skulle äventyras.

För att möjliggöra statens ifrågavarande aktieteckning bör under

utgifter för kapitalökning äskas ett anslag å 15 miljoner kronor. Detta

belopp bör anskaffas genom fast upplåning, vilket föranleder höjning

av lånemedelstiteln å riksstaten för budgetåret 1923—1924. Jag vill

emellertid i detta sammanhang framhålla, att det i statsverkspropositionen

upptagna lånemedelsbeloppet icke kommer att för därmed avsedda

ändamål fullt utnyttjas, i det att det för kapitalökning å egnahemslånefonden

i budgetförslaget beräknade beloppet 25 miljoner kronor i den

slutliga propositionen i ämnet begränsats till 21 miljoner kronor.

Beträffande formerna för statens medverkan i ledningen av den

nya banken är jag ej i tillfälle att nu närmare yttra mig, men torde

erforderliga bestämmelser få meddelas av Kungl. Maj:t.

Under åberopande av vad jag nu anfört får jag hemställa, att

Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen att

dels å riksstaten för budgetåret 1923—1924 under utgifter för kapitalökning

och rubriken »statens aktier» anvisa ett anslag, att utgå av

lånemedel, av 15,000,000 kronor, att efter Kungl. Maj:ts beprövande användas

för aktieteckning i ett för övertagande av aktiebolaget Svenska

lantmännens banks rörelse bildat bankaktiebolag,

dels och vid bifall härtill höja den i statsverkspropositionen upptagna

inkomsttiteln »fast upplåning» med 11,000,000 kronor.

bihang till riksdagens protokoll 1923. 1 samt. 111 höft. (Nr 136.)

2

s. 6 Kontrollera mot PDF

6 Kungl. Maj:ts proposition Nr 136.

Till denna av statsrådets övriga ledamöter biträdda

hemställan behagar Hans Kungl. Höghet KronprinsenRegenten

lämna bifall samt förordnar, att proposition

i ämnet av den lydelse, bil. litt. . . . vid detta protokoll

utvisar, skall till riksdagen avlåtas.

Ur protokollet:

Gunnar Grip.

STOCKHOLM 1923, ISAAC MARCUS1 BOKTRYCKERI-AKTIEBOLAG.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. SU 1923:35 Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående tecknande av aktier i ett för övertagande av aktiebolaget Svenska lantmännens banks rörelse bildat b s. 2 i texten