Sök i Ratio Lex

Angående sänkning av räntan å lån från fonden för befrämjande av hantverk och därmed jämförlig mindre industri

1923-01-13 · 4 sidor, varav 4 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,1 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 4 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1923:14, Angående sänkning av räntan å lån från fonden för befrämjande av hantverk och därmed jämförlig mindre industri

Dokumentets text

s. 3 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition Nr 14.

3

Nr 14. ,

Kungl. Maj:ts proposition till riksdagen angående sänkning av räntan

å lån från fonden för befrämjande av hantverk och därmed

jämförlig mindre industri; given Stockholms slott den 13

januari 1923.

Kungl. Maj:t vill, härmed, under åberopande av bilagda utdrag av

statsrådsprotokollet över handelsärenden för denna dag, föreslå riksdagen

att bifalla det förslag, om vars avlåtande till riksdagen föredragande

departementschefen hemställt.

GUSTAF. ■

1 . C. EUSvensson.

Utdrag av protokollet över handelsärenden, hållet inför Hans Maj:t

Konungen i statsrådet å Stockholms slott den 13 januari 1923.

Närvarande:

Statsministern och ministern för utrikes ärendena Branting, statsråden

Lindqvist, Thorsson, Olsson, Sandler, Nothin, Svensson, Hansson,

Åkerman, Linders, Schlyter, örne.

f ''. • . J'':"- '' ./.• , . ■> ;''. •.* '' ; ..,7 V

Efter gemensam beredning med chefen för finansdepartementet

anför chefen för handelsdepartementet, statsrådet Svensson:

På därom av Kungl. Maj:t gjord framställning beslöt 1910 års

riksdag att för bildande av en lånefond för befrämjande av hantverk

och därmed jämförlig mindre industri bemyndiga riksgäldskontoret att

under år 1911, i mån av behov, tillhandahålla statskontoret ett belopp

av högst 50,000 kronor. För lån, som av Kungl. Maj:t beviljades,

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Kungl. Maj:ts proposition Nr 14.

skulle gälla vissa av riksdagen godkända allmänna villkor och bestämmelser,

varjämte Kungl. Maj:t ägde meddela de ytterligare föreskrifter,

som i avseende å ifrågavarande lånerörelse kunde finnas erforderliga.

Med ändring av riksdagens ursprungligen tillika lämnade medgivande,

att inflytande räntor å de från fonden utlämnade lån skulle få

ingå till fonden, bestämde 1911 års riksdag, att räntorna från och med

år 1912 skulle tillföras statsverket.

Till ökning av fondens kapital har sedermera 1911 års riksdag

anvisat 75,000 kronor, 1912 och 1913 års riksdagar ävensom 1914 års

senare riksdag envar 25,000 kronor samt 1920 års riksdag 100,000

kronor. Fondens kapitaltillgång utgjorde alltså vid 1922 års slut cirka

300,000 kronor.

A lån skulle enligt de ursprungligen meddelade bestämmelserna

erläggas ränta med fyra procent.

Enligt beslut av 1916 års riksdag höjdes emellertid räntan till

fem procent, i likhet med vad samtidigt skedde beträffande vissa andra

av statens utlåningsfonder. Den nya räntesatsen tillämpades från och

med den 1 juli 1916. Å då redan befintliga lån förblev räntan oförändrat

fyra procent.

Den sålunda förhöjda räntesatsen bibehölls sedermera, till dess

1920 års riksdag beslöt, att å de lån, som från och med den 1 januari

1921 beviljades att utgå från fonden, skulle beräknas fem och en halv

procent ränta.

Enligt vad jag från kommerskollegium inhämtat, äro av fondens

medel för närvarande utlämnade lån å 835 kronor mot fyra procent,

92,868 kronor mot fem procent och 152,910 kronor mot fem och en

halv procent ränta, medan återstoden utgöres av dels redan beviljade

men icke uttagna lån, dels ock ännu icke till lån disponerad fondbehållning.

I detta sammanhang tillåter jag mig erinra, att för lån från fonden

gäller bland annat, att, sedan lån innehafts under ett år från lyftningsdagen,

en femtedel av det ursprungliga lånebeloppet skall återbetalas

under vart och ett av de följande fem åren, så att hela lånet blir inom

utgången av det sjätte året tillfullo guldet, samt att, därest förfallet

kapitalbelopp icke inom föreskriven tid inbetalas, å det förfallna beloppet

skall erläggas sex procent årlig ränta från förfallodagen till dess inbetalning

sker. Enligt vad kommerskollegium under hand upplyst, äro

förenämnda mot fyra procent ränta utlämnade lån — inalles tre stycken

å sammanlagt 835 kronor — numera i sin helhet till betalning förfallna,

och löpa alltså samma lån med sex procent ränta.

s. 5 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition Nr 14.

5

I eu till Kungl. Maj:t a vlåten skrivelse liar nu kommerskollegium Kommershemställt,

att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen medgiva, att ränta å kolle9‘umlån,

som från och med den 1 juli 1923 beviljades från fonden, måtte få

utgå efter en till fem procent nedsatt räntesats.

Till stöd för sin framställning har kollegium, efter erinran om de

åren 1916 och 1920 beslutade ränteförhöjningarna, anfört följande:

»Det under senaste två år inträffade omslaget i konjunkturerna har ju emellertid

kännetecknats, bland annat, av en högst väsentlig sänkning av den allmänna

räntefoten. Sålunda har Sveriges riksbanks officiella diskonto, efter att under åren

1919 och 1920 hava varierat mellan 6 och 7 1/2 procent, numera från och med 1

juli 1922 fastställts till 4 1/2 procent.

Då nu ifrågavarande lånefond i viss mån torde vara avsedd att bereda ett

verkligt ekonomiskt stöd åt hantverkare och mindre industriföretag, är det givet,

att den sålunda inträdda rubbningen i förhållandet mellan den allmänna räntefoten

och den för hantverkslån nu gällande betagit lånen denna deras karaktär.

Till följd av angivna förhållanden och då den nuvarande låga räntefoten icke

torde få anses vara endast tillfällig, är det, enligt kommerskollegii mening, önskligt

att en sänkning av gällande ränta å nu ifrågavarande lån till 5 procent vidtages

beträffande sådana lån, som må beviljas från och med den 1 juli 1923.

Såsom ett ytterligare stöd för sin uppfattning får kollegium erinra därom,

att gällande ränta å lån från manufakturförlagslånefonden utgör 5 procent.»

Över kommerskollegii framställning har statskontoret avgivit utlåtande,

varjämte fullmäktige i riksgäldskontoret, efter att hava därtill

beretts tillfälle, inkommit med yttrande i ärendet.

Statskontoret har därvid — under uttalande att de av kommers- statskontoret.

kollegium anförda skälen för räntesänkningen syntes beaktansvärda och

att jämväl ur statsverkets synpunkt icke vore något att erinra mot en

dylik åtgärd — förklarat sig för sin del kunna ansluta sig till den av

kollegium gjorda framställningen.

Även fullmäktige i riksgäldskontoret hava förklarat sig icke Fullmäktige

hava något att erinra mot räntans sänkning, på sätt av kollegium r^tfrdJ''

ifrågasatts.

Med hänsyn såväl till den betydelse, som statens ifrågavarande Departementslåneverksamhet,

trots fondens jämförelsevis ringa storlek, äger för be- »hefen.

främjandet av hantverkets och den mindre industriens utveckling, som

ock till den i allmänna marknaden nu gällande, förhållandevis låga räntesatsen,

anser jag mig böra tillstyrka, att åtgärder vidtagas för eu nedsättning

av räntan å hantverkslån till fem procent.

Bihang till riksdagens protokoll 1923. 1 saml. 11 käft. (Nr 13—14.) 2

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Kungl. Maj:ts proposition Nr 14.

För att göra åsyftat gagn synes mig räntesänkningen emellertid

böra givas tillämplighet icke blott, såsom av myndigheterna avsetts, å

nya lån utan jämväl å sådana redan beviljade lån, för vilka den högre

räntesatsen av fem och en halv procent nu är gällande. Att på dylikt

sätt giva den sänkta räntan retroaktiv tillämpning skulle stå i full

överensstämmelse med den princip, som i enahanda avseende följdes

vid den under fjolåret med riksdagens medverkan genomförda sänkningen

av räntan å lån från fonden för rederinäringens understödjande. Den

minskning i statsverkets inkomster, som genom den lägre räntans tillämplighet

å redan beviljade lån skulle uppstå, komme att inskränka sig till

en halv procent å 152,910 kronor, d. v. s. för år räknat till omkring

750 kronor.

Den av mig nu förordade räntesänkningen nödvändiggör ändring

av punkt 7 i kungörelsen den 17 juni 1916 (nr 230) angående ändrade

bestämmelser för lån från fonden för befrämjande av hantverk och därmed

jämförlig mindre industri, sådan denna punkt lyder enligt kungörelse

den 22 juni 1920 (nr 444).

Under åberopande av vad sålunda anförts, hemställer jag, att

Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen

dels att, med ändring av nu gällande bestämmelser för lån från

fonden för befrämjande av hantverk och därmed jämförlig mindre industri,

besluta, att å lyftat lånebelopp skall erläggas årlig ränta från lyftningsdagen

med fem procent, dock med skyldighet för låneinnehavaren att, därest

förfallet kapitalbelopp icke inom åtta dagar efter förfallodagen inbetalas,

å det förfallna beloppet erlägga sex procent årlig ränta från förfallodagen,

till dess betalning sker;

dels ock förklara, att nämnda ändrade bestämmelse, innebärande

sänkning av den å lyftat lånebelopp utgående räntan, skall tillämpas

jämväl i fråga om lån, som tidigare beviljats.

Denna av statsrådets övriga ledamöter biträdda

hemställan behagar Hans Maj:t Konungen bifalla samt

förordnar, att proposition skall till riksdagen avlåtas

av den lydelse, bilaga vid detta protokoll utvisar.

Ur protokollet:

J. 11. Göransson.

STOCKHOLM, ISAAC MARCUS’ BOKTRYCKERI-AKTIEBOLAG, 1923.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

2 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (2)

2 kopplingar.

  1. Rskr. 1923:82 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående sänkning av räntan å lån från fonden för befrämjande av hantverk och därmed jämförlig a1 i texten
  2. SU 1923:28 Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående sänkning av räntan å lån från fonden för befrämjande av hantverk och därmed jämförlig mindre industr s. 7 i texten