Sök i Ratio Lex

Med förslag till lag om ändrad lydelse av § 12 i lagen den 31 maj 1889 angående döv stumundervisningen

1923-03-09 · 5 sidor, varav 5 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 2,0 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
  • Sidnummer: alla 5 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1923:140, Med förslag till lag om ändrad lydelse av § 12 i lagen den 31 maj 1889 angående döv stumundervisningen

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj ds proposition nr 1 hd.

1

Nr 140.

Kungl. Maj:ts proposition till riksdagen med förslag till lag om

ändrad lydelse av § 12 i lagen den 31 maj 1889 angående

döv stumundervisningen; given Stockholms slott den

9 mars 1923.

Under åberopande av bilagda i statsrådet förda protokoll vill

Kungl. Maj:t härmed föreslå riksdagen att antaga härvid fogade förslag

till lag om ändrad lydelse av § 12 i lagen den 31 maj 1889 angående

dövstumundervisningen.

Under Hans Maj:ts

Min allernådigste Konungs och Herres frånvaro:

GUSTAF ADOLF.

Olof Olsson.

1

Bihang till riksdagens protokoll 1923. 1 samt. 114 käft. (./Vr lAO.j

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Kungl. Maj:ts proposition nr l40.

Förslag

till

Lag

om ändrad lydelse av § 12 i lagen den 31 maj 1889 (nr 27) angående döv
stumundervisningeu.

Härigenom förordnas, att § 12 i lagen den 31 maj 1889 angående

dövstumundervisningen skall erhålla följande ändrade lydelse:

§ 12.

Ledamöter av skolstyrelse och nämnd likasom revisorer äga att

tillgodonjuta, envar av den kommun, som honom utsett, dagtraktamente

och reseersättning enligt de för landstingsmän stadgade grunder.

Denna lag träder i kraft den 1 september 1923.

s. 3 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj ds proposition nr lJtO.

3

Utdrag ur protokollet över ecklesiastikärenden, hållet inför Hans

Kungl. Höghet Kronprinsen-regenten i statsrådet å Stockholms

slott den 9 mars 1923.

Närvarande:

Statsministern och ministern för utrikes ärendena Bränning, statsråden

Lindqvist, Thorsson, Olsson, Sandler, Notion, Svensson, Hansson,

Åkerman, Schlyter, Örne.

Efter gemensam beredning med chefen för socialdepartementet anför

chefen för ecklesiastikdepartementet, statsrådet Olsson:

Sedan chefen för socialdepartementet förut denna dag anmält kommunalförfattningssakkunnigas

betänkande angående ersättning åt innehavare

av kommunala förtroendeuppdrag samt Kungl. Maj:t beslutat

avlåta proposition till riksdagen med förslag till vissa därav föranledda

ändringar i kommunallagarna, får jag nu till behandling upptaga nämnda

sakkunnigas förslag om ändrad lydelse av § 12 i lagen den 31 maj 1889

(nr 27) angående dövstumundervisningen.

Enligt nämnda lag skola landsting eller stadsfullmäktige i städer, GäUtmde beföra

icke deltaga i landsting, föranstalta om undervisning åt de inom s amme sei''

vederbörande landstingsområden eller städer befintliga dövstumma barn,

å vilka lagen är tillämplig. För ordnande av denna undervisning bar

riket indelats i särskilda distrikt, varje distrikt med sin skolstyrelse.

Ledamöter i skolstyrelsen utses för en tid av fyra kalenderår av vederbörande

landsting och stadsfullmäktige i förhållande till folkmängden.

I distrikt, omfattande mer än ett landstingsområde eller en stad, som

ej i landsting deltager, äger skolstyrelsen att besluta i alla frågor rörande

dövstumundervisningen. Styrelsens beslut i vissa frågor skola emellertid

då underställas vederbörande landstings och stadsfullmäktiges prövning.

Uppstå därvid olika beslut, skall frågans avgörande hänskjutas till en

nämnd, till vilken landsting eller stad, som nyss nämnts, för varje år väljer

ledamöter i förhållande till folkmängden. För granskning av styrelsens

förvaltning och räkenskaper äger varje landsting eller stad, som ej i

landsting deltager, årligen utse revisorer. Ledamöter av skolstyrelse och

nämnd liksom revisorer äga enligt § 12 uti ifrågavarande lag i dess

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Kungl. Maj ds proposition nr l-iO.

nuvarande lydelse att tillgodonjuta, envar av den kommun, som utsett

honom, resekostnadsersättning såsom för landstingsman är stadgat.

De sak- De sakkunniga hava nu föreslagit sådan ändring av berörda para
kunmga.

graf? a^t däri omförmälda ledamöter och revisorer tillförsäkrades, jämte

redan nu förefintlig rätt till reseersättning, även dagtraktamente enligt

de för landstingsmän stadgade grunder. I sin motivering erinra de sakkunniga

till en början, hurusom vederbörande riksdagsutskott i princip

funnit de krav berättigade, som genom väckta motioner framställts om

kompletterande bestämmelser i detta hänseende, samt anföra vidare.

Det syntes icke kunna bestridas, att nu ifrågavarande uppdragsinnehavare

i lika hög grad som t. ex. ledamöter av inskrivningsrevisionen kunde göra anspråk

på ersättning jämväl i form av dagtraktamente. I motsats till ersättningen

åt sistnämnda ledamöter måste emellertid ersättningen för nu ifrågavarande

uppdrags utförande utgå av landstingets medel. För erhållande i största

möjliga omfattning av enhetliga bestämmelser och så få undantag som möjligt

från den allmänna regeln, att uppdragsinnehavare icke borde vara enligt lag berättigad

till gottgörelse av kommunens medel, skulle det under sådana omständigheter

vara önsbligt, att stadgandet såväl om dagtraktamente som angående

reseersättning i nu ifrågavarande fall erhölle formen av en hänvisning till landstingsförordningens

föreskrifter om ersättning åt ledamöter av landstingets styrelser

och nämnder. Å andra sidan måste, enligt de sakkunnigas mening, hänsyn

tagas därtill, att enligt i andra författningar än landstingsförordningen givna

bestämmelser om ersättning för länskommunala uppdrag, i vilka bestämmelser

ändring ej föreslagits, i vissa fäll förefunnes en ovillkorlig rätt till ersättning.

Då även i nu ifrågavarande fall de redan förefintliga bestämmelserna därutinnan

vore av enahanda beskaffenhet och då uppdragen angående dövstumundervisningen

inom flera landsting föranledde resor och uppehåll till och med utanför länet,

hade det synts de sakkunniga mindre lämpligt att borttaga den genom lagen

redan tillförsäkrade resekostnadsersättningen. Som det icke heller vore tillrådligt

att låta sagda ersättning vara oberoende av landstingets beslut, medan dagtraktamentet

gjordes beroende därav, hade de sakkunniga funnit sig nödsakade att

låta de med bestämmelse om dagtraktamente kompletterade stadgandena fortfarande

erhålla formen av en vederbörande tillerkänd rättighet.

Departc- Emot vad de sakkunniga sålunda föreslagit har jag intet att er
mentschejen.

-mVå'' Anmärkas må dock, att genom de förut denna dag vidtagna jämkningarna

i de sakkunnigas förslag till ändring i förordningen om landsting

har i fråga om traktamentsersättningens storlek sambandet med

resereglementets bestämmelser borttagits och i stället fastställts visst belopp

för sammanträdes- och resedag. Härigenom bar den i förevarande

förslag gjorda hänvisningen till landstingsförordningen erhållit eu förändrad

innebörd. Av skäl, som föredragande departementschefen anfört vid behandlingen

av förslaget till ändringar i kommunallagarna, torde även i före
-

s. 5 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj ds proposition nr 140. 5

liggande förslag uttrycket resekostnadsersättning böra utbytas mot reseersättning.

Departementschefen uppläser härefter ett inom departementet upprättat

förslag till lag om ändrad lydelse av § 12 i lagen den 31 maj

1889 angående dövstumundervisningen samt hemställer, att förslaget

måtte genom proposition föreläggas riksdagen till antagande.

Med bifall till denna av statsrådets övriga ledamöter

biträdda hemställan förordnar Hans Kungl. Höghet

Kronprinsen-Regenten, att till riksdagen skall avlåtas

proposition av den lydelse, bilaga till detta

protokoll utvisar.

Ur protokollet:

Harald Frisk.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

2 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (2)

2 kopplingar.

  1. Rskr. 1923:271 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj ds proposition med förslag till lag om ändrad lydelse av § 12 i lagen den 31 maj 1889 angående dövstumundervis a1 i texten
  2. 2LU 1923:27 Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition med förslag till lag om ändrad lydelse av § 12 i lagen den 31 maj 1889 angående döv stumundervisningen. s. 5 i texten