Angående utbyte av ett patologisk -anatomiska institu tionen vid universitetet i Lund tillhörigt, inom området för Malmöhus läns sjukvårdsinrättningar i nämnda stad uppfört begravning skapell mot eu sjukvårdsinrättningarna tillhörig, med patologiska institutionen sammanbyggd likkällare m. m
1923-03-16 · 9 sidor, varav 7 med tryckt sidnummer
Så kom texten hit
Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.
- Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
- Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
- Textkvalitet: God — ungefär 0,1 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
- Sidnummer: 7 av 9 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
- Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.
Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.
Citera
Prop. 1923:162, Angående utbyte av ett patologisk -anatomiska institu tionen vid universitetet i Lund tillhörigt, inom området för Malmöhus läns sjukvårdsinrättningar i nämnda stad uppfört begravning skapell mot eu sjukvårdsinrättningarna tillhörig, med patologiska institutionen sammanbyggd likkällare m. m
Dokumentets text
Kung}. Maj ds proposition Nr 162.
1
Nr 162.
Knuff/. Maj.ts proposition till riksdagen angående utbyte
av ett patologisk -anatomiska institu tionen vid universitetet
i Lund tillhörigt, inom området för
Malmöhus läns sjukvårdsinrättningar i nämnda
stad uppfört begravning skapell mot eu sjukvårdsinrättningarna
tillhörig, med patologiska institutionen
sammanbyggd likkällare m. m., given Stockholms
slott den 16 mars 1923.
Kung!. Maj:t vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag
av statsrådsprotokollet över ecklesiastikärenden för denna dag, föreslå
riksdagen att bifalla det förslag, om vars avlåtande till riksdagen
föredragande departementschefen hemställt.
Under Hans Maj:ts,
Min allernådigste Konungs och Herres frånvaro:
GUSTAF ADOLF.
Olof Olsson.
Utdrag av protokollet över ecklesiastikärenden, hållet inför
Hans Kungl. Höghet Kronprinsen-Regenten i statsrådet
å Stockholms slott den 16 mars 1923.
Närvarande:
Statsministern och ministern för utrikes ärendena Branting, statsråden
Lindqvist, Thorsson, Olsson, Sandler, Nothin, Svensson, Hansson, Åkerman,
Schlyter, Orre.
Departementschefen, statsrådet Olsson anför härefter:
På därom av vederbörande universitetsmyndigheter gjord framställning
föreslog Kungl. Maj:t 1921 års riksdag (punkt 73 av bilagan
Bihang till riksdagens protokoll 1923. 1 sand. 128 höft. (Nr 162.) 1
Utbyte av ett
patologiskanatomiska
-
institutionen
■vid universitetet
i Lund
tillhörigt,
inom området
för Malmöhus
läns
sjukvårdsinrättningar
i
nämnda stad
uppfört begravningskapell
mot en
sjukvårdsinrättningarna
tillhörig, med
patologiska
institutionen
sammanbyggd
likkällare
m. in.
2 Kungl. Maj:ts proposition Nr 162.
åttonde huvudtiteln till 1921 års statsverksproposition) att till utförande,
i huvudsaklig överensstämmelse med företedda ritningar och
kostnadsförslag, av påbyggnads- och förändringsarbeten vid patologisk-anatomiska
institutionens i Lund byggnad ävensom till inredning
och möbler därstädes anvisa på extra stat för år 1922 ett reservationsanslag
av 206,300 kronor.
Av vad av dåvarande departementschefen i ärendet anfördes framgår, att
behovet av utvidgning av ifrågavarande institutions lokalutrymme syntes till fullo
ådagalagt. Ett av skälen för den gjorda framställningen var även det starkt stigande
antalet deltagare i den å institutionen anordnade kursen i allmän patologi.
Detta antal kunde icke utan betydande svårighet stegras till vad som numera
tarvades, så framt icke den tilltänkta ökningen av institutionslokalerna komme
till stånd. I framställningar, som under de senare åren förelagts riksdagen, hade
berörts det starka behovet av en ökning av antalet platser å landets medicinska
institutioner. Under förhandenvarande förhållanden inträdde här och där en stagnation,
som skadligt inverkade på möjligheten att tillfredsställa landets behov av
läkarkårens normala rekrytering. De jämlikt Kungl. Maj:ts bemyndigande tillkallade
sakkunniga, som den 31 december 1919 avgivit betänkande och förslag angående
vissa den medicinska undervisningen rörande frågor, hade haft sin uppmärksamhet
riktad på de svårigheter, som rått och rådde i nyssberörda avseende. Efter
skedd utredning angåvo de siffran 150 för sammanlagda antalet av de platser,
som å respektive institutioner och kliniker borde finnas tillgängliga vid landets
tre medicinska läroanstalter. Under då rådande förhållanden funnos emellertid
vid de medicinskt-teoretiska institutionerna blott 130 platser att tillgå. Vid
undersökningen av huru antalet 150 platser skulle kunna ernås hade de sakkunniga
beräknat, att de 32 platser, till vilka antalet vid envar av flera institutioner
i Lund för det dåvarande vore inskränkt, skulle ökas till 40. En särskild förutsättning
härför vore emellertid, enligt vad de sakkunniga anfört, att den tillämnade
utvidgningen av den patologisk-anatomiska institutionen komme till stånd.
Såsom ytterligare skäl åberopade departementschefen önskvärdheten av lämpligare
anordningar för undervisningen i rätts- och statsmedicin.
Riksdagen ansåg det vara genom vad i ärendet anförts ådagalagt,
att den ifrågasatta utvidgningen av institutionens lokalutrymmen
vore nödvändig, för att institutionen skulle kunna fylla sitt
ändamål. Kostnadsberäkningen ansåg riksdagen emellertid kunna
undergå vissa modifikationer med hänsyn till inträffade och väntade
prisfall å arbets- och varumarknaden. Riksdagen fann, att den beräknade
kostnaden med fog kunde nedsättas till 150,000 kronor för
själva byggnadsarbetena och till 20,000 kronor för övriga för institutionens
utvidgning erforderliga utgifter, samt anvisade alltså för
ifrågavarande ändamål på extra stat för år 1922 ett reservationsanslag
av 170,000 kronor.
opaginerad Kontrollera mot PDF
Kungl. Maj. ts proposition Nr 102.
I en av kanslersämbetet för rikets universitet med yttranden av
medicinska fakulteten, drätselnämnden och det större konsistoriet
vid universitetet i Lund samt eget utlåtande av den 10 maj 1922
till Kungl. Maj:t överlämnad, av vederbörliga ritningar jämte beskrivning
och kostnadsförslag åtföljd ansökning anförde därefter direktionen
för Malmöhus läns sjukvårdsinrättningar i Lund huvudsakligen
följande.
Den del av källarvåningen i patologiska institutionen, som vore avsedd till
förvaringsrum för liken efter å Lunds lasarett döda patienter, hade till sin storlek
anpassats efter det patientantal, som lasarettet omfattade vid institutionens
planläggning för 35 år sedan. Sedan dess hade patientantalet vid lasarettet mer
än fördubblats, till följd varav även förvaringsrummet för de döda kropparna
blivit alltmera otillfredsställande. Numera vållade detta alldeles otillräckliga utrymme
de största svårigheter, och det vore ett ofrånkomligt krav, att ett snart
och effektivt upphävande av dessa svårigheter företoges. Härvid måste beaktas,
att den, på vilken det borde ankomma att träffa vederbörliga åtgärder härför,
icke vore ägaren av patologiska institutionen, staten, utan ägaren av Lunds lasarett,
Malmöhus läns landsting, som i den av lasarettsutvidgningarna betingade
situationen måste anses hava skyldigheten att fortsättningsvis i tillbörlig ordning
föranstalta därom, att de döda kropparna efter å lasarettet avlidna patienter förvarades
intill jordfästningen på ett värdigt och pietetsfullt sätt. Därför hade icke
förslag framställts om utvidgning av patologiska institutionens likkällare, då den
av 1921 års riksdag beslutade utvidgningen av institutionen planlades. Ett av
direktionen utarbetat förslag till utvidgning av likförvaringsplatsen, vilket förslag
framställdes å vid ansökningen fogade ritningar, vore däremot tilltänkt att föreläggas
1922 års landsting. Av dessa ritningar framginge, att direktionen ansett
sig böra planlägga denna utvidgning som eu direkt fortsättning åt norr av det
hittillsvarande likförvaringsrummet i patologiska institutionens källare. Skälen för
denna anordning, som tilltänkts efter utförligt samråd med de akademiska lärarna
vid denna institution, vore i främsta rummet, att det omedelbara grannskapet
till patologiska institutionen vore den enda för ändamålet lämpade platsen
med hänsyn till att de döda kropparna så gott som alltid obducerades och att
ett sambyggande av den nya lokalen med det hittillsvarande likförvaringsrummet
på ett lätt genomförbart vis möjliggjorde en synnerligen efterlängtad uppdelning
av de döda i en grupp, som just nedförts och befunne sig i avvaktan på obduktion,
och en annan grupp, som obducerats och därefter iförts likklädsel och lagts
i kistor. Det vore meningen, att det äldre förvaringsrummet skulle användas för
den förra gruppen, det nya rummet för den senare. En gemensam nedgång vore
tilltänkt för de båda rummen, och en liten del av det hittillsvarande rummet invid
det nya vore avsedd till plats för klädning av de döda kropparna, vilka härifrån
kunde föras direkt ut i det nya rummet. De båda rummen skulle i övrigt
bliva fullt skilda från varandra genom dörrar. — Den säregna omständighet, som
vore förbunden med denna tilltänkta byggnad, vore sålunda, att den förutsatte
ett sambyggande av en stats- och en landstingsbyggnad. Direktionen förmenade
4
Kungl. Maj:ts proposition Nr 1G2.
emellertid, att de synnerligen starka sakskäl, vilka, såsom nu nämnts, kunde anföras
till förmån för en sådan anordning, borde mer än väl försvara densamma.
Dessutom borde denna anordning, sedan den väl genomförts, enligt direktionens
mening omedelbart förbindas med en lika nära liggande som för båda parterna
gagnelig förhandling, åsyftande att åt staten förvärva och dymedelst även formellt
med patologiska institutionen förena den skildrade tillbyggnaden. Förhållandena
inbjöde osökt till en dylik förhandling. Till patologiska institutionen hörde
nämligen ett samtidigt med denna institution uppfört mindre begravningskapell,
vilket läge på lasarettets område och helt användes för jordfästningar inom lasarettet.
Direktionen hade för avsikt att omedelbart efter den skildrade tillbyggnadens
iordningställande begära landstingets bemyndigande att för vederbörande
statsmyndigheter föreslå ett ägoutbyte mellan detta kapell och tillbyggnaden. —
Förvärvet av denna tillbyggnad borde vara gagneligt för patologiska institutionen
icke blott genom sammanförandet av likförvaringsrummen i en ägo utan även
för främjandet av institutionens framtida utvidgning. Såsom av ritningarna framginge,
hade direktionen nämligen för denna tillbyggnad påtänkt grundmurar av
fullt samma tjocklek som den patologiska institutionens bottenvåning, och tillbyggnaden
bleve härigenom direkt anpassad att utgöra grundvalen för en utvidgning
av de för den bakteriologiska och obduktionsundervisningen använda rum i
institutionen, vilka befunne sig i våningarna rakt ovanför den nuvarande likkällaren.
— På grund av vad anförts anhölle direktionen, att Kungl. Maj.t täcktes bifalla
ovanberörda tilltänkta sambyggande och därvid även godkänna vid ansökningen
fogade ritningar och kostnadsförslag för tillbyggnaden.
Sedan byggnadsstyrelsen den 22 juni 1922 i ärendet avgivit
infordrat utlåtande, fann Kungl. Maj:t genom beslut den 14 juli
1922 gott förklara, att från Kungl. Maj:ts sida hinder icke mötte
att med patologiska institutionen i Lund sammanbyggdes ett likförvaringsrum
för Malmöhus läns sjukvårdsinrättningar i Lund i enlighet
med vid ansökningen fogade ritningar och beskrivning, varvid
dock vissa närmare angivna villkor och bestämmelser i avseende å
byggnadsarbetenas utförande skulle iakttagas.
T en till det större konsistoriet vid universitetet i Lund ingiven
framställning hava nu föreståndarna för universitetets patologiskanatomiska
och rättsmedicinska institutioner, professorerna J. Forssman
och E. Sjövall anhållit, att konsistoriet ville ingå till Kung!.
Maj:t med begäran om proposition till 1923 års riksdag angående
dels riksdagens bifall till utbyte av det patologiska institutionen tillhöriga,
inom området för Malmöhus läns sjukvårdsinrättningar i Lund
uppförda begravningskapellet mot den sjukvårdsinrättningarna tillhöriga,
men med patologiska institutionen sammanbyggda likkällaren,
dels och, under förutsättning av bifall härtill och likaledes under
opaginerad Kontrollera mot PDF
:)
Kanyl. Afaj.ts proposition Nr 102.
förutsättning av Malmöhus läns landstings bifall till bytet, om tillstånd
att å den sålunda nyförvärvade likkällaren i överensstämmelse
med skrivelsen bifogade, av domkyrkoarkitekten Th. Wåhlin uppgjorda
ritningar påbygga en våning för utvidgning av det bakteriologiska
laboratoriet i institutionen för medel inbesparade å det byggnadsanslag,
som av riksdagen tidigare beviljats för påbyggnad och
förändringar vid patologiska institutionen.
Till belysning av och som skäl för denna sin framställning hava
Forssman och Sjövall anfört bland annat följande:
När Malmöhus läns landsting år 1882 upplät byggnadsplats för en patologisk
institution härstädes, tillförbands institutionen att för framtiden tillhandahålla
sjukvårdsinrättningarna lik- och obduktionsrum. Denna förpliktelse för institutionen
kunde dock tydligtvis endast avse sjukvårdsinrättningarnas dåvarande
omfång och tillmättes likförvaringsrummens storlek även härefter. När sjukvårdsinrättningarna
sedermera utvidgades och liktillförseln därmed ökades till institutionen,
blev utrymmet för liken knappt och efter sista tillbyggnaden av sjukvårdsinrättningarna,
då dessa nästan fördubblades, blevo förhållandena tidtals olidliga.
Utvidgning av likförvaringslokalerna var härmed oundgänglig, och anhöll direktionen
för sjukvårdsinrättningarna hos 1922 års landsting om medel härtill, vilka
ock av landstinget omedelbart beviljades.
Då liken efter å sjukvårdsinrättningarna avlidna med sällsynta undantagobduceras
och sålunda så gott som samtliga lik måste passera genom den patologiska
institutionen, ansåg direktionen i likhet med universitetsmyndigheterna
det vara fördelaktigast, om det nya likförvaringsrummet kunde anordnas i direkt
sammanhang med patologiska institutionens förutvarande likrum. Den ingick därför
också till Kung! Maj:t med begäran om tillåtelse att uppföra den nya liklokalen
i samband med patologiska institutionen, vilken ansökan tillstyrktes av
universitetsmyndigheterna under villkor att tillbyggnaden —- en källarvåning
uppfördes så, att den kunde påbyggas, om så önskades, till samma höjd som den
patologiska institutionen i övrigt hade. Denna ansökan blev bifallen, och sedan
ritningarna granskats och godkänts av byggnadsstyrelsen, igångsattes bygget, vilket
nu redan i det närmaste står färdigt.
Anledningen till att grunden och väggarna till den nya likkällaren fordrades
så konstruerade, att en påbyggnad skulle kunna göras, var, att den nya likkällaren
tänktes i en nära framtid skola övergå i statens ägo i utbyte mot ett patologiska
institutionen tillhörigt begravningskapell, vilket finnes uppfört å sjukhusinrättningens
mark, en tanke som är tydligt angiven i yttrandet till Kungl. Maj:t med
anledning av ansökan om rätt till sammanbyggnad av den nya likkällaren med
patologiska institutionen.
Sagda begravningskapell uppfördes samtidigt med patologiska institutionen
år 1885—1887. Ursprungligen var det beräknat att ligga inom själva institutionen,
men sedan direktionen för sjukvårdsinrättningarna välvilligt erbjudit eu byggnadsplats
för ett fristående begravningskapell, utbröts det ur institutionen och
6 Kungl. Maj:ts proposition Nr 162.
uppfördes som särskild byggnad, vilket för planläggningen av institutionen på den
trånga tomten var av stort värde. För anordningen av ett särskilt begravningskapell
talade även en annan omständighet, vilken av dåvarande institutionschefen,
framlidne professoren M. V. Odenius angives på följande sätt nämligen: »att den
allmänhet, vilkens behov av sjukvård lasarettet huvudsakligen ser till godo, utan
tvivel skulle finna sin pietetskänsla med hänsyn till de döde vida mer tillfredsställd
genom upplåtandet av ett särskilt, enkom därtill avsett begravningskapell,
och därföre, med ökat förtroende för sjukanstalten i dess helhet, även alltmera
uppgiva sin motvilja mot obduktioner».
Denna sistnämnda för den medicinska undervisningen oeh forskningen så
betydelsefulla avsikt med kapellets uppförande har, såsom erfarenheten nogsamt
visat, helt gått i uppfyllelse. Kapellet tjänar därför numera i huvudsak ett lasarettsintressc
och bör därför också rätteligen vara en lasarettets egendom. Och det
står, som redan sagts, på sjukvårdsinrättningarnas eller lasarettets område avskilt
i rån institutionen. Likkällaren åter är sammanbyggd med institutionen och kommer
att helt bedrivas av institutionens folk i samband med obduktionsverksamheten.
Detta jämte möjligheten att påbygga likkällaren till utvidgning av institutionen
gör att dess övergång i statens ägo å andra sidan måste anses synnerligen
önskvärd.
Ett sådant byte synes oss också avsevärt underlättas därav, att de bägge
av universitetet resp. direktionen utsedda värderingsmännen funnit värdet av de
till byte föreslagna byggnaderna lika stort.
Det torde vara att förvänta, att Malmöhus läns landsting för sin del kommer
att bifalla ifrågavarande ägobyte, och på framställning från direktionen över
länets sjukvårdsinrättningar i Lund har sjukvårdsavdelningen inom landstingets
förvaltningsutskott för sin del redan beslutat förorda framställningen om bytet
hos landstinget.
Under förutsättning av bifall till det nu motiverade bytes förslaget framställer
sig så frågan om en påbyggnad av den nyförvärvade likkällaren.
Enligt den plan för de medicinska studierna, som den sista härför tillsatta
kommittén uppgjorde, beräknades att vid Lunds medicinska fakultet årligen 40
studerande skulle kunna erhålla sin utbildning. Sedan nu den beslutade och beviljade
påbyggnaden av patologiska institutionen fullbordats, kan ock sagda antal
medicine studerande erhålla undervisning i patologi, men i bakteriologi tillåter
laboratorieutrymmet ej mer än högst 32 att passera årligen. Bleve emellertid det
bakteriologiska laboratoriet förstorat, kunde givetvis även 40 studerande här få
sin undervisning. Någon möjlighet till utvidgning av sagda laboratorium har dock
hittills ej förelegat, alldenstund detta laboratorium endast kan förstoras mot norr
och institutionen ej äger någon mark i denna riktning utan lasarettets område på
detta håll når ända fram till institutionsväggen. Genom bifall till ovannämnda
bytesförslag ändras emellertid detta förhållande i så måtto, att institutionen blir
ägare av likkällaren, vilken just ligger rakt norr om det bakteriologiska laboratoriet.
Genom eu påbyggnad av likkällaren kan sålunda en önskvärd utvidgning
av det bakteriologiska laboratoriet ernås. Gjordes denna påbyggnad i överensstämmelse
med den av arkitekten Th. Wåhlin uppgjorda ritningen skulle därmed an
-
7
Kungl. Maj:ts proposition Nr 162.
talet arbetsplatser ökas från nuvarande IG till 24 och med tvänne parallellt löpande
kurser — såsom nu praktiseras — till och med 48 studenter kunna studera
bakteriologi, vadan utrymmet bleve fullt tillräckligt även i fall av något
ökad tillströmning av studenter. Kostnaderna för denna påbyggnad belöpa sig enligt
vidfogado kostnadsförslag till 17,087 kronor för byggnadsarbetet, 4,200 kronor
för uppvärmning, avlopp och gas, 437 kronor för elektriska ledningar, vartill
kommer 2,000 kronor i arkitekt- och kontrollantsarvoden och 2,276 kronor för
oförutsedda utgifter eller tillsammans 26,000 kronor.
Detta belopp rymmes helt inom ramen för de besparingar, som kunnat göras
på det anslag, som beviljats för de nu snart avslutade påbyggnads- och omändringsarbetena
å patologiska institutionen. Enligt vad universitets drätselnämnd påvisar,
kommer nämligen besparingen på aagda anslag att uppgå till minst 30,000
kronor.
Under sådana förhållanden kan alltså denna för undervisningen önskvärda
utvidgning komma till stånd utan att några ytterligare anslag beviljas och detta
är ett av skälen, varför vi vågat föreslå att tillåtelse måtte utverkas av innevarande
års riksdag att använda av besparingarna på det nu beviljade anslaget
26,000 kronor till denna ytterligare tillbyggnad av patologiska institutionen i huvudsaklig
överensstämmelse med de av arkitekten Th. Wåhlin uppgjorda ritningarna.
Tydligtvis kan dock ej påbyggnaden på likkällaren börja förrän även landstinget
givit sitt uttryckliga bifall till det ovan föreslagna bytet och staten därmed
blivit ägare till likkällaren, där påbyggnaden skall göras.
De i skrivelsen omförmälda värderingsmännen, byggmästaren
A. P. Månsson för direktionen för Malmöhus läns sjukvårdsinrättningar
i Lund och arkitekten H. Sjöström för universitetets drätselnämnd,
hava anfört, att — trots en viss skillnad i kubikutrymme
— de båda byggnadernas värde måste anses vara alldeles jämförligt.
Härjämte äro vid Forssmans och Sjövalls skrivelse fogade dels
skrivelse till lasarettsdirektionen från sjukvårdsavdelningen inom
landstingets förvaltningsutskott, vilken förordar det ifrågasatta ägoutbytet,
dels ock vederbörliga kostnadsförslag och ritningar.
Medicinska fakulteten har, med vitsordande av de i skrivelsen
omnämnda förhållandena, på det varmaste tillstyrkt de i densamma
framlagda förslagen.
Vidare har drätselnämnden vid universitetet meddelat, att den
icke har något att erinra mot de föreslagna åtgärderna, och därjämte
vitsordat, att å det i framställningen omnämnda, av 1921 års
riksdag beviljade anslaget till påbyggnads- och förändringsarbeten vid
patologisk-anatomiska institutionen med säkerhet kommer att uppstå
en besparing av minst 30,000 kronor.
Sedan det större konsistoriet med eget tillstyrkande yttrande
Departe
mentschefen
-
8 Kungl. Maj. ts proposition Nr 162.
överlämnat handlingarna i ärendet till kanslern, har denne i utlåtande
den 21 februari 1923 hemställt om avlåtande av proposition
till 1923 års riksdag i enlighet med den gjorda framställningen.
På grund av remiss har byggnadsstyrelsen den 1 mars 1923
avgivit yttrande i ärendet och därvid — med bifogande av en till
styrelsen under hand inlämnad situationsplan — förklarat sig för
sin del icke hava något att erinra vare sig mot det föreslagna bytet,
ritningarna till likkällarens påbyggnad eller de för detta byggnadsföretag
beräknade kostnadernas slutsumma.
*
De skäl, som av vederbörande anförts till förmån för det föreslagna
ägoutbytet, synas mig tala för att framställning i detta syfte
göres till riksdagen. Enligt vad jag inhämtat är ifrågavarande begravningskapell
uppfört å mark, som till en del äges av lasarettet
och till en del är av universitetet upplåtet till detsamma.
Även den ifrågasatta tillbyggnaden av det bakteriologiska laboratoriet
anser jag mig böra tillstyrka. Den beslutade utvidgningen
av patologisk-anatomiska institutionen avsåg närmast att möjliggöra
en utökning av det förutvarande platsantalet vid undervisningen i
patologi till 40. Denna siffra angiver det antal platser, som enligt
en av sakkunnige verkställd beräkning borde finnas tillgängliga vid
de medicinska institutionerna och klinikerna i Lund. Såsom framgår
av Forssmans och Sjövalls skrivelse, tillåter det nuvarande laboratorieutrymmet
endast högst 32 studerande att årligen passera den
bakteriologiska kursen. I hög grad önskligt är givetvis, att platsantalet
å samtliga medicinska kurser varder lika till undvikande
av eventuellt uppkommande stockningar och därav föranledda dröjsmål
för de studerande i deras studier. Det föreliggande tillbyggnadsförslaget
avser att främja en dylik anordning, vilken måste anses
vara av betydelse för underlättande av en praktisk och ändamålsenlig
utveckling av det medicinska studieväsendet. Härtill kommer
vidare, att några medel för ändamålet icke behöva äskas, då, såsom
förut nämnts, besparingar uppgående till mer än det erforderliga
beloppet komma att uppstå på det år 1921 beviljade anslaget.
Mot de förebragta kostnadsberäkningarna och ritningarna har jag
icke funnit något att erinra.
I anslutning härtill får jag därför hemställa, att Eders Kungl.
Maj:t måtte föreslå riksdagen att
9
Kungl. Maj.ts proposition Nr 162.
dels för sin del medgiva, att ett patologiskanatomiska
institutionen vid universitetet i Lund
tillhörigt, inom området för Malmöhus läns sjukvårdsinrättningar
i Lund uppfört begravningskapell
må utbytas mot en sjukvårdsinrättningarna tillhörig,
med patologiska institutionen sammanbyggd
likkällare,
dels och, under förutsättning att detta utbyte
kommer till stånd, medgiva, att a den sålunda
förvärvade likkällaren må, i huvudsaklig enlighet
med av domkyrkoarkitekten Th. Wåhlin uppgjorda
ritningar, påbyggas en våning för utvidgning av
institutionens bakteriologiska laboratorium, ävensom
att till bestridande av kostnaderna härför må
av det överskott, som kan uppkomma å det för
påbyggnads- och ändringsarbeten vid patologiskanatomiska
institutionens i Lund byggnad m. in.
anvisade reservationsanslaget av 170,000 kronor,
användas ett belopp av högst 26,000 kronor.
Till denna av statsrådets övriga ledamöter
biträdda hemställan behagar Hans Kungl. Höghet
Kronprinsen-Regenten lämna bifall ävensom förordna,
att proposition av den lydelse, bilaga vid
detta protokoll utvisar, skall avlåtas till riksdagen.
Ur protokollet:
Em. G:so?i Bergman.
Bihang till riksdagens protokoll 1923. 1 samt. 128 käft. (Nr 162.)
2
Doktrin
Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.
Hänvisas hit från
2 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).
Förarbeten (2)
2 kopplingar.
- Rskr. 1923:118 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj.is proposition angående utbyte av ett patologisk-anatomiska institutionen vid universitetet i Lund tillhörigt, s. 1 i texten
- SU 1923:54 Utlåtande, i anledning av Kungl. Maj.ts proposition angående utbyte av ett patologisk-anatomiska institutionen vid universitetet i Lund tillhörigt, inom området s. 1 i texten