Sök i Ratio Lex

Angående rätt för ämneslärarinna vid statens samskola att för dlderstillägg tillgodoräkna sig tjänstgöring vid kommunal mellan skola

1923-03-09 · 4 sidor, varav 3 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,3 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 3 av 4 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1923:164, Angående rätt för ämneslärarinna vid statens samskola att för dlderstillägg tillgodoräkna sig tjänstgöring vid kommunal mellan skola

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition Nr 1(>4.

1

Nr 164.

Kungl. Majds proposition till riksdagen angående rätt för

ämneslärarinna vid statens samskola att för dlderstillägg

tillgodoräkna sig tjänstgöring vid kommunal

mellan skola; given Stockholms slott den

9 mars 1923.

Under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet över

ecklesiastikärenden för denna dag vill Kungl. Maj:t härmed föreslå

riksdagen att bifalla det förslag, om vars avlåtande till riksdagen

föredragande departementschefen hemställt.

Under Hans Majrts,

Min allernådigste Konungs och Herres frånvaro:

GUSTAF ADOLF.

Olof Olsson.

Utdrag av protokollet över ecklesiastikärenden, hållet inför

Hans Kungl. Höghet Kronprinsen-Begenten i statsrådet

å Stockholms slott den 9 mars 1923.

Närvarande:

Statsministern och ministern för utrikes ärendena Brakting, statsråden,

Lindqvist, Thorsson, Olsson, Sandler, Nothin, Svensson, Hansson,

Åkerman, Schlyter, Orne.

Departementschefen, statsrådet Olsson anför:

I enlighet med riksdagens beslut i samband med godkännande

av grunder för avlöning och pensionering av lärarpersonalen vid

Bihang till riksdagens protokoll 1923. 1 sand. 130 höft. (Nr 164 165.) 1

Rätt för ämneslärarinna

vid statens

Barnskola att

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Kungl. Maj:ts proposition Nr 164.

iäggåtmgodo- kommunala mellanskolor förordnades genom kungörelse den 28 februari

räkna sig 1917 (nr 9l) att, därest ordinarie ämneslärare, manlig eller kvinnlig

tJvkfkomng vid kommunal mellanskof utnämndes till ordinarie adjunkt vid allmunai

mel mänt läroverk eller folkskoleseminarium, han finge för uppflyttning

*anskoia. i högre lönegrad som adjunkt tillgodoräkna sig de tjänstår utöver tre,

han, efter vunnen behörighet till adjunktstjänst vid allmänt läroverk,

intjänat i sin befattning som ordinarie ämneslärare vid kommunal

mellanskof; dock att honom icke finge tillgodoföras mer än tio dylika

lönetursår.

Denna bestämmelse har upptagits i kungörelsen den 22 juli

1918 (nr 660) angående löne- och pensionsreglering för lärarpersonalen

vid de allmänna läroverken, varvid i fråga om ålderstillägg föreskrivits,

bland annat, att adjunkt, manlig eller kvinnlig, må tillgodoräknas

de tjänstår utöver tre, han eller hon, efter vunnen behörighet

till adjunktstjänst vid allmänt läroverk, tjänstgjort såsom

ordinarie ämneslärare vid kommunal mellanskof, dock ei mer än

tio år.

Någon motsvarande rätt tillkommer emellertid icke ämneslärarinna

vid statens samskola, som förut varit ordinarie ämneslärarinna

vid kommunal mellanskof. Fråga har nu uppkommit om beredande

åt dylik lärarinna av sådan rätt, det vill säga hennes jämställande

i detta avseende med manlig eller kvinnlig adjunkt. Jag torde få

lämna en närmare redogörelse rörande en ansökning i detta avseende

och dess behandling.

Hos skolöverstyrelsen anhöll första lärarinnan vid statens samskola i Sala

Ingeborg Emma Olson att från början av år 1921 bliva i egenskap av ordinarie

ämneslärarinna vid statssamskola uppflyttad i andra lönegraden. Sökanden hade

avlagt filosofie kandidatexamen och under år 1911 enligt gällande föreskrifter genomgått

provårskurs vid allmänt läroverk, varefter hon från den 23 augusti till

den 1 oktober 1912 tjänstgjort såsom extra ordinarie och från sistnämnda dag till

och med utgången av år 1919 såsom ordinarie ämneslärarinna vid kommunala mellanskolor.

Den 31 juli 1919 utnämndes hon att vara första lärarinna vid nämnda

samskola, i vilken egenskap hon tjänstgjorde från början av vårterminen 1920.

Därest hon varit kvinnlig adjunkt, till vilken befattning hon från och med år

1912 innehade behörighet, skulle hon för ålderstillägg fått tillgodoräkna sig fyra

av sina sju tjänstår såsom ordinarie ämneslärarinna vid kommunal mellanskof

Skolöverstyrelsen avslog hennes ansökan, enär hon icke uppfyllt villkoren för att

kunna uppflyttas i högre lönegrad. Sedan sökanden hos Kungl. Maj:t anfört besvär

över detta beslut, fann Kungl. Maj:t genom beslut i regeringsrätten den 22

mars 1922 ej skäl att göra ändring i överstyrelsens beslut.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kungl. May.ts proposition Nr 164. :>

I anledning härav har Ingeborg Emma Olson i en till skolöverstyrelsen

ställd skrift anhållit, att överstyrelsen måtte vidtaga

åtgärder för att hon måtte komma i åtnjutande av samma rätt i

förevarande avseende, som tillkommer manlig eller kvinnlig adjunkt

vid allmänt läroverk.

Med skrivelse den 21 augusti 1922 har överstyrelsen till Kung].

Maj:t överlämnat denna framställning och därvid anfört, bland annat,

följande:

Enligt överstyrelsens mening torde de skäl, som tala för att adjunkt för

uppflyttning i högre lönegrad äger rätt att för ålderstillägg räkna sig till godo

tidigare tjänstgöring vid kommunal mellanskola, med än större fog kunna anföras

såsom stöd för att denna förmån också tillerkännes ämneslärarinna vid samskola.

Med hänsyn härtill synes det knappast rättvist, att ämneslärarinna i berörda avseende

intager en ogynnsammare ställning än den, som tillkommer manlig och

kvinnlig adjunkt, och överstyrelsen tillåter sig för den skull föreslå, att gällande

lönetursbestämmelser måtte ändras därhän, att omförmälda missförhållande avhjälpes.

I häröver den 29 december 1922 avgivet yttrande har statskontoret

anfört:

Rätt att tillgodoräkna föregående tjänstetid såsom ämneslärarinna vid kommunal

mellanskola har tillagts kvinnliga adjunkter, varigenom dessa komma i en

betydligt förmånligare lönetursställning än lärarinnor vid samskolor. I likhet

med skolöverstyrelsen anser statskontoret detta icke vara rättvist och har därför

i huvudsak intet att erinra mot skolöverstyrelsens förslag om tillgodoräknande

jämväl för lärarinna vid statssamskola av viss föregående tjänstetid vid kommunal

mellanskola. Då emellertid ny lönereglering förestår för personalen vid de allmänna

läroverken, kan det ifrågasättas, huruvida denna lönetursfråga bör nu

upptagas till särskild behandling.

Frågan huruvida tjänstgöring vid kommunal mellanskola skulle

få räknas till godo för ålderstilläggsberäkning vid adjunktstjänster

vid allmänna läroverk avgjordes i princip genom det riksdagsbeslut,

som låg till grund för förberörda kungörelse den 23 februari 1917.

Adjunkter vid allmänna läroverk — vid denna tid funnos endast

manliga sådana — erhöllo då rätt att tillgodoräkna sig viss del av

föregående tjänstgöring vid kommunal mellanskola. Sedan genom 1918

års lagtima riksdags beslut jämväl kvinnor erhållit möjlighet att innehava

adjunktstjänster vid allmänna läroverk, erhöllo de samma rätt

som de manliga adjunkterna genom förut återgivna bestämmelser i

kungörelsen den 22 juli 1918. Amneslärarinnor vid statens sam
-

Departe
mentschefen.

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Kungl. Maj.ts proposition Nr 164.

skolor äro dock alltjämt uteslutna från dylik rätt. Några sakliga

skäl för att sådana ämneslärarinnor, som innehava samma kompetens

som adjunkter och därtill fullgöra samma slags tjänstgöring,

icke skulle i förevarande hänseende jämställas med sistnämnda befattningshavare,

kunna enligt min mening icke uppvisas. Med hänsyn

härtill höra dylika ämneslärarinnor bliva delaktiga av rätten att

i samma utsträckning som adjunkter få tillgodoräkna sig tjänstgöringvid

kommunal mellanskola. Jag ansluter mig således till den åsikt,

som i denna fråga hyses av skolöverstyrelsen och statskontoret.

Statskontoret har ifrågasatt, huruvida denna lönetursfråga nu

borde upptagas till behandling, då ny lönereglering förestår för personalen

vid de allmänna läroverken. Härtill bör erinras, att frågan

huruvida ifrågavarande lärarinnor skola likställas med adjunkter i

nu förevarande avseende, torde kunna utan någon som helst olägenhet

lösas fristående. Framställning i nyssberörda syfte torde därför

få göras hos riksdagen.

Beträffande tiden för inträdande av rätt att åtnjuta ålderstilllägg

synes mig föreliggande omständigheter tala för att rätten får

räknas från och med ingången av år 1928.

Under åberopande av vad jag sålunda anfört får jag hemställa,

att Eders Kungl. Maj:t behagade föreslå riksdagen medgiva,

att ämneslärarinna vid statssamskola må för erhållande

av ålderstillägg tillgodoräknas de tjänstår

utöver tre, hon, efter vunnen behörighet till adjunktstjänst

vid allmänt läroverk, tjänstgjort såsom ordinarie

ämneslärarinna vid kommunal mellanskola,

dock ej mer än tio år.

Vad departementschefen, med instämmande av

statsrådets övriga ledamöter, sålunda hemställt behagar

Hans Kungl. Höghet Kronpri nsen-Regenten

bifalla samt förordnar, att proposition i ämnet av

den lydelse, bilaga vid detta protokoll utvisar, skall

avlåtas till riksdagen.

Ur protokollet:

Harald Frisk.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

2 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (2)

2 kopplingar.

  1. Rskr. 1923:124 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående rätt för ämneslärarinna vid statens samskola att för ålderslillägg tillgodoräkna sig t a1 i texten
  2. SU 1923:60 Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående rätt för ämneslärarinna vid statens samskola att för ålderstillägg tillgodoräkna sig tjänstgöring vi a1 i texten