Sök i Ratio Lex

Angående avstående till Lunds stad av kronans rätt till läroverkstomten i Lund med därå uppförda byggnader

1923-03-09 · 13 sidor, varav 13 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,2 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 13 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1923:176, Angående avstående till Lunds stad av kronans rätt till läroverkstomten i Lund med därå uppförda byggnader

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj ds proposition Nr 176.

1

Nr 176.

Kungl. Maj:ts proposition till riksdagen angående avstående

till Lunds stad av kronans rätt till läroverkstomten

i Lund med därå uppförda byggnader; given

Stockholms slott den 9 mars 1923.

Kungl. Maj:t vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag

av statsrådsprotokollet över ecklesiastikärenden för denna dag, föreslå

riksdagen att bifalla det förslag, om vars avlåtande till riksdagen

föredragande departementschefen hemställt.

Under Hans Maj:ts,

Min allernådigste Konungs och Herres frånvaro:

GUSTAF ADOLF.

Olof Olsson.

Utdrag av protokollet över ecklesiastikärenden, hållet inför

Hans Kungl. Höghet Kronprinsen-Regenten i statsrådet

å Stockholms slott den 9 mars 1923.

Närvarande:

Statsministern och ministern för utrikes ärendena Branting, statsråden

Lindqvist, Thorsson, Olsson, Sandler, Nothin, Svensson, Hansson,

Åkerman, Schlyter, Orne.

Departementschefen, statsrådet Olsson anför:

Sedan stadsfullmäktige i Lund i skrivelse den 15 juni 1916 gjort

ansökning i fråga om stadens åtagande av byggnadsskyldighet för

Bihang till riksdagens protokoll 1923. 1 sand. 141 Käft. (Nr. 176.) 1

Avstående

till Lunds

stad av kro
-

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Kungl. May.ts proposition Nr 17 G.

nans rätt till

läroverks

tomten i

Lund med

därå uppförda

byggnader.

högre allmänna läroverket därstädes samt beträffande överlåtelse på

staden av läroverkets byggnader m. m. ävensom vederbörande myndigheter

yttrat sig över denna ansökning, fann Kungl. Maj:t genom

beslut den 18 januari 1918 ej skäl bifalla ansökningen. Kungl. Maj:t

anbefallde i samband därmed länsstyrelsen i Malmö att lämna stadsfullmäktige

tillfälle att göra den förnyade framställning i ämnet,

vartill i ärendet avgivna yttranden och förhållandena i övrigt kunde

anses böra föranleda.

Sådan förnyad framställning har gjorts av stadsfullmäktige i

skrivelse den 4 maj 1922. Sedan yttranden häröver numera inhämtats

från vederbörande myndigheter, anhåller jag att åter få anmäla

frågan om Lunds stads åtagande av byggnadsskyldigheten för högre

allmänna läroverket därstädes jämte därmed sammanhängande spörsmål

om avstående till staden av kronans rätt till läroverkst om ten i

Lund med därå uppförda byggnader.

Till en början torde jag därvid få lämna en redogörelse för

först omförmälda, av stadsfullmäktige i Lund gjorda ansökning och

dess behandling.

1 ansökningen hänvisades till ett vid densamma fogat utdrag av

protokoll hos stadsfullmäktige den 9 juni 1916, av vilket framgick,

att stadsfullmäktige då beslutit åtaga sig att

dels, i huvudsaklig anslutning till i ärendet av särskilda kommitterade framlagda

trenne ritningar med förslag angående tillbyggnad till katedralskolan i Lund,

låta utföra tillbyggnad till läroverkets nuvarande byggnad med fasad åt Grönegatan

ävensom erforderlig inredning, med anhållan om tillstånd att uppskjuta

ifrågavarande byggnadsarbetens påbörjande, till dess efter världskrigets slut det

blivit möjligt tutt på rimliga villkor upplåna nödiga medel, dock att arbetena

skulle begynnas inom fem år och helst dessförinnan, varvid emellertid stadsfullmäktige

förutsatte, att, i fall den ekonomiska situationen vid den tiden långt

ifrån att hava förbättrats ytterligare försämrats, fortsatt uppskov skulle beviljas;

dels i övrigt bekosta de nödiga reparationer och underhållsarbeten, som därefter

kunde komma att påkallas för läroverkets byggnader i den mån medel härför

ej kunde erhållas ur läroverkets byggnadsfond, ävensom, med förbehåll om

rätt för stadsfullmäktige att själva pröva behoven, erforderliga nybyggnader;

dels ock tillhandahålla läroverket vid uppstående behov byggnadstomt och

lekplan av erforderlig storlek samt bostad åt rektor eller skälig hyresersättning

åt densamme, på sätt i läroverksstadgan §§ 213 och 216 närmare förmäldes;

allt med stadens frånträdande i dessa avseenden av dess rätt på grund av

överenskommelse den 27 april 1837 mellan domkapitlet, domkyrkorådet och staden,

mot nedan omförmälda vederlag, förutsättningar och villkor:

l:o) att till staden överlämnades med full äganderätt läroverkets nuvarande

s. 3 Kontrollera mot PDF

Kung!. Maj. ts proposition Nr 17(i. 3

fasta egendom i Lund med samtliga därå uppförda läroverket tillhöriga byggnader,

så snart underhållsskyldigheten av läroverkets lokaler av staden övertagits

och den ifrågasatta tillbyggnaden hunnit uppföras, dock med iakttagande, att

dessförinnan eventuellt utfallande brandstod tillfölle läroverkets byggnadsfond,

skolande jämväl de byggnader in. in., som därefter tillhandahölles läroverket av

staden, anses som stadens egendom;

2:o) att staden omedelbart finge fri dispositionsrätt över den del av gamla

läro versbyggnad en, som högre allmänna läroverket icke behövde, med skyldighet

dock för staden att vid eventuell om- eller tillbyggnad av densamma tillse,

att ljusförhållandena i den nuvarande nya läroverksbyggnaden icke försämrades;

3:o) att för den nu ifrågaställda tillbyggnaden ett bidrag av 40,000 kronor

bereddes staden från stiftets byggnadskassa;

4:o) att läroverkets byggnadsfond skulle helt övergå till Lunds stad, sedan

de sparbankslån guldits, som läroverket för sina byggnadsbehov redan upptagit,

med åtagande från stadens sida att, sedan fonden av staden övertagits, använda

medlen endast för de i § 219 läroverksstadgan föreskrivna behov, samt med befogenhet

för läroverkskollegiet att efter därom gjord framställning, få sig årligen

av stadsfullmäktige anvisat ur fonden erforderligt belopp för omedelbar disposition

till de i nämnda paragraf omförmälda ändamål, skolande byggnadsfonden

jämväl efter det staden övertagit byggnadsskyldigheten för läroverket äga rätt att

komma i åtnjutande av samma terminliga avgift från varje ej vederbörligen befriad

lärjunge, som vore eller bleve i allmän författning bestämd att till byggnadsfond

för högre allmänt läroverk utgå: och

5:o) att läroverket tillförsäkrades att få sitt behov av lärarkrafter fyllt beträffande

extra lärare genast och beträffande ordinarie, så snart erforderliga anslag

av riksdagen beviljades.

Under hänvisning till de sålunda fattade besluten anhöllo stadsfullmäktige

i förberörda ansökning den 15 juni 1916,

att ifrågavarande byggnadsarbetens påbörjande måtte få uppskjutas, till dess

efter världskrigets slut det blivit möjligt att på rimliga villkor upplåna nödiga

medel, dock att arbetena skulle begynnas inom fem år och helst dessförinnan,

varvid emellertid stadsfullmäktige förutsatte att, ifall den ekonomiska situationen

vid den tiden långt ifrån att hava förbättrats, ytterligare försämrats, fortsatt uppskov

skulle beviljas;

att till staden överlämnades med full äganderätt läroverkets dåvarande fasta

egendom, så snart underhållsskyldigheten av läroverkets lokaler av staden övertagits

och den ifrågaställda tillbyggnaden hunnit uppföras, dock med iakttagande,

att dessförinnan eventuellt utfallande brandstod skulle tillfalla läroverkets byggnadsfond,

och med skyldighet för staden att vid eventuell om- eller tillbyggnad

av gamla läroverksbyggnaden tillse, att ljusförhållandena i den dåvarande nya

läroverksbyggnaden icke försämrades; samt

att för den ifrågaställda tillbyggnaden ett bidrag av 40,000 kronor bereddes

staden ur stiftets byggnadskassa.

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Kungl. Maj:ts proposition Nr 176.

Över ansökningen avgåvos yttranden av rektor och läroverkskollegiet

vid högre allmänna läroverket i Lund samt delegerade

för läroverkets byggnadsfonds förvaltning ävensom den 18 oktober

1916 av domkapitlet i Lund, den 16* juni 1917 av dåvarande läroverksöverstyrelsen,

den 17 augusti 1917 av länsstyrelsen i Malmö

och den 3 november 1917 av justitiekanslersämbetet.

Domkapitlet tillstyrkte, med förmälan att Lunds stifts byggnadskassas tillgångar

vid 1916 års början utgjorde 96.666 kronor 83 öre samt att kassan ej häftade

för några skulder eller åtagna förbindelser för byggande eller underhåll av läroverkshus

i övrigt, på anförda skäl, att ur kassan ett belopp ej högre än 25,000

kronor beviljades åt staden.

Läroverksöverstyrelsen överlämnade instrument över värdering

av läroverkets tomt och byggnader, vilken värdering på överstyrelsens

föranstaltande den 5 maj 1917 verkställts genom en av fem personer

bestående nämnd; enligt instrumentet hade byggnaderna värderats

till sammanlagt 488,000 kronor och tomten till 50,000 kronor. Beträffande

ansökningen anförde överstyrelsen huvudsakligen följande:

Sedan genom kungl. brev den 9 december 1836 blivit förordnat, att i Lund

en katedralskola skulle inrättas och lämplig lokal för denna anskaffas, inköpte

staden Lund för 5,000 riksdaler riksgälds och anvisade för sagda skola fastigheten

med tomtnummer 100 och 101 vid Kraftstorget i nämnda stad. Härigenom skulle

staden Lund i enlighet med en mellan staden och domkapitlet samt domkyrkorådet

den 27 april 1837 avslutad överenskommelse bliva befriad från alla anspråk

på vidare bidrag till katedralskolan. Nämnda fastighet kom emellertid icke att

användas för ifrågavarande läroverk utan försåldes. Köpesumman uppbars för

läroverkets räkning av Lunds domkapitel och med bidrag av densamma inköptes

år 1837 för en summa av 20,000 riksdaler riksgälds fastigheten med tomtnummer

222 och 223 vid Stora Södergatan, där läroverket sedermera under långa tider

varit och alltjämt är inhyst. Senare för läroverket uppförda tillbyggnader vid

Svanegatan ävensom den nya gymnastikbyggnaden hava bekostats av läroverkets

byggnadsfond och Lunds stifts byggnadskassa, under det senare tillkomna uthusbyggnader

och det år 1896 färdigställda läroverkshuset med fasad åt Grönegatan

uppförts huvudsakligen med medel ur sist nämnda kassor men också med bidrag

av Lunds stad å tillsammans 59,000 kronor.

Vad angår ansökningens första del framhöll överstyrelsen, att läroverket

undervisningslokaler i fysik, kemi och biologi, som öro inrymda i läroverkets vid

Svanegatan liggande byggnad, äro i så hög grad olämpliga och otillräckliga, att

undervisningen inom vissa grenar av sagda ämnen icke kan nöjaktigt upprätthållas,

varför varje uppskov med anskaffande av ändamålsenliga lokaler för sagda

undervisning betyder en förlängning av det verkliga nödläge beträffande undervisningslokaler,

vari läroverket redan alltför länge befunnit sig. På grund härav

ansåg sig överstyrelsen icke kunna tillstyrka, att uppskov med byggnadsföretagets

s. 5 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition Nr 170. 5

påbörjande utsträckes till längre tid än’ fem år, räknat från den dag då stadsfullmäktiges

beslut i förevarande ärende fattades.

Vad därefter beträffar den andra delen av den gjorda ansökningen förordade

överstyrelsen, då det med hänsyn till läroverkets trängande behov av utvidgade och

förbättrade lokaler för undervisningen ävensom med tanke på frågans viktiga

framtida innebörd för läroverket finge anses synnerligen angeläget, att byggnadsskyldigheten

gent emot läroverket övertages av staden, och då bifall till denna

stadsfullmäktiges anhållan torde vara en nödvändig förutsättning för stadsfullmäktiges

ovan berörda under vissa villkor gjorda åtagande, för sin del, att Kungl.

Maj:t måtte vidtaga åtgärder för att sökandens anhållan beträffande äganderätten

till läroverkets nuvarande fasta egendom bleve bifallen.

Härvid syntes emellertid böra bestämmas, att åt läroverket förbehölles dispositionsrätten

över skolgården och läroverkets samtliga lokaler, så länge dessa ej

genom nybyggnader eller på annat sätt blivit för läroverket obehövliga, samt att

under tiden bestämmanderätten över läroverkslokalernas användning i särskilda

fall fortfarande skulle tillkomma läroverkets rektor.

Vad slutligen beträffar den sista delen av ansökningen erinrade överstyrelsen,

att Lunds stifts byggnadskassas tillgångar den 31 december 1916 utgjorde

101,090 kronor 32 öre, att kassan, sedan av densamma, i enlighet med kungl.

brevet den 23 februari 1917, till Landskrona stad utbetalts 10,000 kronor, ej

häftade för några skulder eller åtagna förbindelser för byggande eller underhåll av

läroverkshus, att ansökning om anslag ur densamma för allmänna läroverket i

Kristianstad redan blivit till Kungl. Maj:t ingiven, att staden Hälsingborg iklätt

sig skyldighet att tillhandahålla läroverkshus samt bostad eller i vederbörlig ordning

bestämd hyresersättning åt rektor i enlighet med § 213 i gällande läroverksstadga,

att staden Karlskrona iklätt sig samma skyldighet, mot villkor att byggnads- och

underhållsskyldigheten i första hand tillgodoses genom läroverkets byggnadsfond

eller de andra kassor eller tillgångar, som äro eller kunna bliva avsedda för

byggande och underhåll av läroverkshus, samt att övriga städer inom Lunds stift

utan några villkor eller förutsättningar åtagit sig nyss berörda skyldighet.

Bland läroverksstäderna inom Lunds stift intoge Lund i så måtto en särställning,

att nämnda stad genom förut omförmälda överenskommelse med domkapitlet

och domkyrkorådet i Lund den 27 april 1837 ansetts uttryckligen befriad från

skyldighet att tillhandahålla läroverkshus åt högre allmänna läroverket därstädes

samt bostad eller hyresersättning åt rektor. Då nu emellertid staden genom beslut

den 9 juni 1916 under vissa villkor frånträtt denna sin rätt, torde densamma böra

framför övriga städer inom stiftet anses berättigad till erhållande av bidrag ur

stiftets byggnadskassa. Angående detta bidrags storlek hade domkapitlet på anförda

grunder tillstyrkt, att bidraget måtte utgå med 25,000 kronor. I betraktande därav

att högre allmänna läroverket i Lund vid upprepade tillfällen fått mottaga avsevärda

bidrag ur berörda kassa, att kassan numera saknade andra inkomster än

inflytande årliga räntor å kvarstående kapital samt att även vissa andra städer

inom stiftet torde böra ifrågakommas med bidrag ur densamma, fann även överstyrelsen

lämpligt, att ifrågavarande bidrag till Lunds stad utginge med 25,000

kronor.

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Kungl. Mqj.ts proposition Nr 176.

Överstyrelsen övergick därefter till frågan om överlåtande på Lunds stad av läroverkets

byggnadsfond. Sagda fond ägde vid 1916 års slut i tillgångar 5,429 kronor

11 öre och i skulder 66,199 kronor 98 öre. Fondens årliga inkomster under de

fem åren 1912—1916 utgjorde i medeltal något över 5,320 kronor, dess lån amorteras

med 1,050 kronor årligen och beräknas vara gäldade omkring år 1945. Det

av stadsfullmäktige ifrågasatta övertagandet av byggnadsfonden skulle alltså inträda

först efter sistnämnda år. Överstyrelsen erinrade i detta sammanhang, att flera

liknande ansökningar tidigare blivit av Kungl. Maj:t beviljade, senast genom

beslut den 25 april 1913 angående överlåtelse till Linköpings stad av läro
verkshuset

därstädes m. in., och fann skäligt, att samma förmån måtte beviljas

Lunds stad, sedan staden under vissa villkor åtagit sig att bygga och underhålla

läroverkshus för högre allmänna läroverket därstädes. För den händelse Kungl.

Maj:t skulle finna gott besluta rörande denna fråga, torde det ifrågasatta medgivandet,

såsom skett i föregående fall, böra avse endast en viss tid, förslagsvis

högst 40 år, varjämte såsom villkor för detsamma torde böra föreskrivas, att

staden dels iklädde sig kostnaderna för inredningen av de nya eller förändrade

lokaler, som för läroverkets behov under sagda tid kunde erfordras, ävensom för

den i samma lokaler behövliga fasta, och lösa materiellen, dels åtoge sig att

under samma tid bestrida alla de utgifter, som eljest skolat kunna åligga läro
verkets

byggnadsfond.

Länsstyrelsen förklarade sig intet hava att erinra mot Lunds

stads framställning, att läroverkets nuvarande fasta egendom överlämnades

till staden med full äganderätt, men ansåg sig icke

kunna förorda, att läroverkets byggnadsfond skulle övergå till staden.

För stadens ekonomi saknade fonden nämnvärd betydelse och det föreslagna

villkoret skulle beträffande fondens användning för sitt avsedda

ändamål ställa läroverket i ett beroende av stadsfullmäktiges i varje

fall fattade beslut, som ej torde vara lämpligt.

Justitiekansler sämbetet hade verkställt viss utredning rörande

äganderätten till den åt läroverket upplåtna fasta egendomen i Lund

och vidare anfört:

Kungl. Maj:ts brev till domkapitlet i Lund den 9 december 1836 visar, att

Kungl. Maj:t antagit vissa av domkyrkorådet och staden Lund gjorda anbud om

bidrag till hus för katedralskolan samt tillåtit, att vad som därutöver kunde

erfordras till inköp och inredning av huset finge tillskjutas av stiftets byggnadskassa.

I samma brev uppdrogs åt domkapitlet att avsluta handeln om ett generalmajoren

M. Clairfelt då tillhörigt hus i Lund, vilket föreslagits till skolhus.

Med hänsyn till vad sålunda blivit upplyst om förvärvet av egendomen vid

Stora Södergatan lärer det icke kunna ifrågasättas annat, än att denna fastighet

är statsegendom.

Mot läroverksöverstyrelsens hemställan i fråga om nyssnämnda fastighets

överlåtande till Lunds stad, om tiden för påbörjandet av tillbyggnaden till samma

s. 7 Kontrollera mot PDF

KungI. Maj:ts proposition Nr Hd. 7

fastighet samt om anvisande ur stiftets byggnadskassa av 25,000 kronor såsom

bidrag till kostnaderna för nämnda nybyggnad både justitiekanslersämbetet vid de

remitterade handlingarnas granskning icke funnit något annat att erinra, än att,

såsom i föregående liknande fall skett, stadens åtagande i fråga om tillhandahållande

åt läroverket av erforderliga lokaler och lekplan ävensom bostad eller

hyresersättning åt rektor borde fastställas i skriftlig förbindelse, som överlämnades

till domkapitlet, och att det torde böra bestämmas, vilken myndighet, som skulle

äga att till staden utfärda överlåtelsehandling å ifrågavarande fastighet.

Vad angår läroverk söverstyrelsens hemställan om godkännande av det utav

stadsfullmäktige uppställda villkoret, att läroverkets byggnadsfond skulle övergå

till Lunds stad, fann justitiekanslersämbetet, att olägenheter för läroverket

kunde följa av ett dylikt överflyttande; därest emellertid Kungl. Maj:t, i överensstämmelse

med förut fattade beslut i liknande ärenden, skulle vilja medgiva

fondens överlämnande till Lunds stad, torde därför böra uppställas de av läroverksöverstyrelsen

angivna villkor, vilka otvivelaktigt medförde vissa fördelar för

läroverket.

Såsom jag förut erinrat, fann Kungl. Maj:t därefter genom beslut

den 18 januari 1918 ej skäl bifalla stadsfullmäktiges ansökning, men

anbefallde samtidigt länsstyrelsen att lämna stadsfullmäktige tillfälle

att göra den förnyade framställning i ämnet, vartill i ärendet avgivna

yttranden och förhållandena i övrigt kunde anses böra föranleda.

Med anledning härav tillsatte stadsfullmäktige en kommitté för

ärendets beredning med särskild anmodan till kommittén att taga

i övervägande, huruvida icke till kostnadernas nedbringande några

inskränkningar kunde göras i de planerade nybyggnadsarbetena,

Kommittén lät därför utarbeta ett förslag, enligt vilket läroverkets

behov av lokaler skulle kunna tillgodoses genom iståndsättande av

läroverkets gamla hus vid Svanegatan och inredning av vindsvåningen

i den nuvarande nya byggnaden i stället för de förut ifrågasatta

nybyggnaderna.

Vid sammanträde den 28 april 1922 behandlade därefter stadsfullmäktige

frågan och beslöto därvid

dels vidtaga och bekosta erforderliga byggnadsåtgärder för tillgodoseende av

läroverkets behov av ökade lokaler m. m. genom vare sig tillbyggnad till läroverkets

nuvarande byggnad med fasad åt Grönegatan m. m. i huvudsaklig anslutning

till av särskilda kommitterade framlagda tre ritningar enligt stadsfullmäktiges

beslut den 9 juni 1916, eller ock omändringar av gamla läroverksbyggnaden

vid Svanegatan jämte erforderliga ändringar i den nuvarande läroverksbyggnaden

vid Grönegatan i huvudsaklig anslutning till av läroverksbyggnadskommittén

nu framlagt förslag och av framlidne stadsarkitekten Axel E. Julen

i ärendet uppgjorda ritningar, allt efter vederbörliga myndigheters godkännande

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Kungl. Maj:ts proposition Nr 176.

samt med åliggande för Lunds stad att efter sitt val hava påbörjat utförandet av

ett av dessa alternativ före utgången av år 1923;

dels i övrigt bekosta de nödiga reparationer och underhållsarbeten, som

hädanefter kunde komma att påkallas för läroverkets byggnader, i den mån medel

härtill icke kunde erhållas ur läroverkets byggnadsfond, ävensom, med förbehåll

om rätt för stadsfullmäktige att själva pröva behoven, erforderliga nybyggnader;
dels

och tillhandahålla läroverket vid uppstående behov byggnadstomt och

lekplan av erforderlig storlek samt bostad åt rektor eller skälig hyresersättning

åt denne på sätt i läroverksstadgan §§ 213 och 216 närmare förmäles;

allt med stadens frånträdande i dessa avseenden av dess rätt på grund av

överenskommelsen den 27 april 1837 mellan domkapitlet, domkyrkorådet och

staden mot nedan omförmälda vederlag, förutsättningar och villkor:

l:o) att till staden överlämnades med full äganderätt läroverkets nuvarande

fasta egendom i Lund med samtliga därå uppförda, läroverket tillhöriga byggnader,

så snart underhållsskyldigheten av läroverkets lokaler av staden övertagits

och den nu ifrågasatta utvidgningen av desamma efter ettdera av förberörda två

alternativ hunnit vidtagas, dock med iakttagande, att dessförinnan eventuellt utfallande

brandstod tillfölle läroverkets byggnadsfond och att jämväl de byggnader

m. m., som därefter tillhandahölles läroverket av staden, skulle anses som stadens

egendom, men läroverket äga fri dispositionsrätt över samtliga däri inrymda lokaler

jämte skolgården, så länge dessa vore för läroverket behövliga;

2:o) att staden omedelbart finge fri dispositionsrätt över den del av gamla

läroverksbyggnaden, som läroverket, därest det förra byggnadsalternativet bringades

till utförande, icke behövde, med skyldighet dock för staden att vid eventuell

om- eller tillbyggnad av densamma tillse, att ljusförhållandena i den nuvarande

nya läroverksbyggnaden icke försämrades; skolande sådan dispositionsrätt icke

tillfalla staden, därest det senare byggnadsalternativet bleve utfört;

3:o) att för ifrågavarande byggnadsalternativ, vilket som valdes, ett bidrag

av 40,000 kronor bereddes staden från Lunds stifts byggnadskassa, skolande dock,

därest Kungl. Maj:t ansåge nödvändigt begränsa bidraget till 25,000 kronor, beviljandet

av det högre bidraget icke anses som ett oeftergivligt villkor för stadens

utfästelser;

4:o) att läroverkets byggnadsfond skulle helt övergå till Lunds stad, sedan

de sparbankslån guldits, som läroverket för sina bygguadsbehov redan upptagit,

med åtagande från stadens sida att, sedan fonden av staden övertagits, använda

medlen endast för de i § 219 läroverksstadgan föreskrivna behov, och med befogenhet

för läroverkets kollegium att, efter därom gjord framställning, få sig årligen

av stadsfullmäktige anvisat ur fonden erforderligt belopp för omedelbar

disposition till de i nämnda § omförmälda ändamål, ägande kollegiet, därest det

funne det anvisade beloppet otillräckligt hos Kungl. Maj:t påkalla den ändring i

stadsfullmäktiges beslut, som de föreliggande förhållandena och fondens tillgångar

kunde medgiva; och skulle byggnadsfonden jämväl efter det staden övertagit

byggnadsskyldigheten för läroverket äga rätt att från varje ej därifrån vederbörligen

befriad lärjunge komma i åtnjutande av samma terminliga avgift, som vore

s. 9 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition Nr 176. 9

eller bleve i allmän författning bestämd att till byggnadsfond för högre allmänt

läroverk utgå; och

5:o) att läroverket tillförsäkrades att få sitt behov av lärarkrafter fyllt, så

snart erforderligt anslag av riksdagen beviljats.

I den 4 maj 1922 daterad ansökning anhöllo därefter stadsfullmäktige

i anslutning till sitt sist omförmälda beslut hos Kund.

Maj: t

dels att till staden Lund skulle överlämnas med full äganderätt

läroverkets nuvarande fasta egendom i staden med samtliga dåra

uppförda läroverket tillhöriga byggnader, så snart underhållsskyldigheten

av läroverkets lokaler av staden övertagits och den nu ifrågasatta

utvidgningen av desamma efter ettdera av föreliggande två

alternativ hunnit vidtagas, dock med iakttagande, att dessförinnan

eventuellt utfallande brandstod skulle tillfalla läroverkets byggnadsfond

och att jämväl de byggnader m. in., som därefter tillhandahölles

läroverket av staden, skulle anses som stadens egendom, men

läroverket äga fri dispositionsrätt över samtliga däri inrymda lokaler

jämte skolgården, så länge dessa vore för läroverket behövliga;

dels att staden omedelbart finge fri dispositionsrätt över den

del av gamla läroverksbyggnaden, som läroverket, därest det förra

byggnadsalternativet bringades till utförande, icke behövde, med skyldighet

dock för staden att vid eventuell om- eller tillbyggnad av

densamma tillse, att ljusförhållandena i den nuvarande nya läroverksbyggnaden

icke försämrades; skolande sådan dispositionsrätt icke

tillfalla staden, därest det senare byggnadsalternativet utfördes;

dels att för ifrågavarande byggnadsalternativ, vilket som valdes,

ett bidrag av 40,000 kronor bereddes staden från Lunds stifts byggnadskassa,

skolande dock, därest Kungl. Maj:t ansåge nödvändigt

begränsa bidraget till 25,000 kronor, beviljandet av det högre bidraget

icke anses som ett oeftergivligt villkor för stadens utfästelser;
dels

ock att läroverkets byggnadsfond skulle helt övergå till

Lunds stad, sedan de sparbankslån guldits, som läroverket för sina

byggnadsbehov redan upptagit, med åtagande från stadens sida att,

sedan fonden av staden övertagits, använda medlen endast för de i

§ 219 läroverksstadgan föreskrivna behov och med befogenhet för

läroverkets kollegium att, efter därom gjord framställning, få svårligen

av stadsfullmäktige anvisat ur fonden erforderligt belopp för

Bihang till riksdagens protokoll 1923. 1 saml. 141 käft. (Nr 176.) 2

s. 10 Kontrollera mot PDF

Departe
mentschefen
-

10 Kungl. Maj. ts proposition Nr 176.

omedelbar disposition till de i nämnda paragraf omförmälda ändamål,

ägande kollegiet, därest det funne det anvisade beloppet otillräckligt,

hos Kungi. Maj:t påkalla den ändring i stadsfullmäktiges beslut,

som de föreliggande förhållandena och fondens tillgångar kunde medgiva:

och skulle byggnadsfonden jämväl efter det staden övertagit

byggnadsskyldigheten för läroverket äga rätt att från varje ej därifrån

vederbörligen befriad lärjunge komma i åtnjutande av samma

terminliga avgift, som vore eller kunde bliva i allmän författning

bestämd att till byggnadsfond för högre allmänt läroverk utgå.

Över denna stadsfullmäktiges nya framställning hava yttranden

avgivits av rektor och läroverkskollegiet vid högre allmänna läroverket

i Lund samt av länsstyrelsen i Malmö, domkapitlet i Lund

och skolöverstyrelsen.

Samtliga dessa myndigheter hava därvid tillstyrkt bifall till

framställningen.

Skolöverstyrelsen har anfört, bland annat, följande:

Beträffande frågan om läroverkets byggnadsfonds överlåtande på staden har

överstyrelsen så mycket mindre att erinra däremot, som stadsfullmäktige genom

en särskild bestämmelse velat bereda läroverkskollegiet möjlighet att hos Kungl.

Maj:t påkalla ändring i stadsfullmäktiges beslut angående årligt anslag för omedelbar

disposition till de i § 219 läroverksstadgan omförmälda ändamål. Sagda

fond hade vid slutet av år 1921 i tillgångar 1,673 kronor 74 öre och i skulder

57,266 kronor 85 öre. Fondens årliga inkomster under åren 1919—1921 utgjorde

i medeltal 7,716 kronor 60 öre.

Grenom den nya framställningen från stadsfullmäktige i Lund

synes mig frågan om ordnandet av förhållandet mellan staten och

staden Lund beträffande byggande och underhåll av lokaler för

högre allmänna läroverket därstädes hava kommit i ett gynnsammare

läge, än när Kungl. Maj:t den 18 januari 1918 förklarade sig

icke bifalla stadsfullmäktiges då föreliggande framställning i ärendet.

En jämförelse mellan sistnämnda framställning och den nu gjorda

ger vid handen, att stadsfullmäktige nu gjort följande ändringar och

tillägg, nämligen dels förbehållit sig rätt att vid utförandet och bekostandet

av erforderliga byggnadsåtgärder för tillgodoseende av

läroverkets behov av ökade lokaler in. m. välja mellan två alternativ,

det ena innebärande tillbyggnad till läroverkets nuvarande byggnad

med fasad åt Gfrönegatan och det andra avseende omändringar

s. 11 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition Nr 176. 11

av gamla läroverksbyggnaden vid Svanegatan jämte erforderliga

ändringar i den nuvarande läroverksbyggnaden vid Gfrönegatan,

dels uttryckligen medgivit läroverket fri dispositionsrätt över samtliga

lokaler i de byggnader, som hädanefter komma att tillhandahållas

läroverket av staden, jämte skolgården, så länge dessa äro

för läroverket behövliga, dels förklarat, att beviljandet av ett bidragav

40,000 kronor från Lunds stifts byggnadskassa för ifrågavarande

byggnadsalternativ icke skall anses som ett oeftergivligt villkor förstadens

utfästelser, därest Kungl. Maj:t anser nödvändigt begränsa

bidraget till 25,000 kronor, dels och i fråga om överförandet av

läroverkets byggnadsfond till Lunds stad gjort det tillägg till bestämmelsen

om rätt för läroverkskollegiet att, efter därom gjord

framställning, få sig årligen av stadsfullmäktige anvisat ur fonden

erforderligt belopp för omedelbar disposition till de i § 219 läroverksstadgan

omförmälda ändamål — det vill säga till underhåll av

och övriga utgifter för läroverkets fastigheter — att kollegiet skulle

äga hos Kungl. Maj:t påkalla den ändring i stadsfullmäktiges lieslut,

som de föreliggande förhållandena och fondens tillgångar må kunna

medgiva. Slutligen hava stadsfullmäktige genom sitt senare beslut

åtagit sig att påbörja utförandet av ifrågavarande byggnadsarbeten

före utgången av år 1923.

Genom de sålunda vidtagna ändringarna i stadsfullmäktiges

föregående beslut har frågan kommit i det läge, att en för staten

antaglig överenskommelse torde kunna vinnas, varigenom den ännu

gällande överenskommelsen av den 27 april 1837 blir upphävd. Det

synes vara önskligt, att jämväl i Lund de allmänna bestämmelserna

om kommuns skyldighet att bygga och underhålla för allmänt läroverk

nödvändiga lokaler samt tillhandahålla bostad eller vederbörlig

hyresersättning åt rektor bliva gällande. Jag är alltså beredd att

tillstyrka ingåendet av en överenskommelse med staden Lund på i

huvudsak de villkor, som angivas i stadsfullmäktiges senaste framställning.

Vad beträffar de av stadsfullmäktige angivna alternativa

förslagen till ombyggnad av läroverkets nuvarande byggnader, ber

jag få i detta sammanhang påpeka, att innan något av berörda förslag

slutligt fastställes, det bör noga tillses, att detsamma fullt tillgodoser

läroverkets behov av lokalutrymme. I vissa avseenden synes

nämligen detta vara väl knappt beräknat.

Såsom framgår av stadsfullmäktiges senaste framställning, hava

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Kungl. May.ts proposition Nr 176.

fullmäktige däri icke upptagit det vid sammanträdet den 28 april

1922 såsom förutsättning för stadens åtaganden uppställda villkoret

»att läroverket tillförsäkrades att få sitt behov av lärarkrafter fyllt,

så snart erforderliga anslag av riksdagen beviljats». Stadsfullmäktige

torde härigenom få anses hava frånfalla detta yrkande, vilket frånfallande

otvivelaktigt icke oväsentligt underlättat uppnåendet av en

överenskommelse mellan statsverket och staden. Jag skulle nämligen

icke kunna förorda att ett dylikt villkor godtoges från statens sida,

enär det möjligen kunde anses grundlägga en skyldighet för staten

att tillgodose katedralskolan i Lund med lärare framför andra statens

läroverk. Givet är emellertid, att de lärarkrafter å ordinarie

eller extra stat, till vilka riksdagen må komma att anvisa medel,

böra efter en ingående och samvetsgrann prövning fördelas på de

särskilda läroverk, där de kunna anses mest behövliga. A andra

sidan är det självfallet, att läroverket liksom hittills i samma mån

som statens övriga allmänna läroverk kommer att få sitt behov av

lärarkrafter fyllt inom ramen för tillgängliga anslag.

Såsom jag förut anfört, har justitiekanslersämbetet i sitt i ärendet

avgivna utlåtande förklarat, att det icke kunde ifrågasättas

annat, än att läroverkets nuvarande fastighet är statsegendom. Då

äganderätten till denna fastighet skall avstås till Lunds stad, torde

riksdagens medgivande härtill erfordras. Samtycke till sådant avstående

torde därför böra inhämtas, varefter jag, sedan riksdagens

svar å dylik framställning ingått, åter torde få föredraga ärendet

till slutligt avgörande.

Jag får därför nu hemställa, att Eders Kungl. Maj:t täcktes

föreslå riksdagen medgiva,

att den Kungl. Maj:t och kronan tillkommande

rätt till nuvarande läroverkstomten i Lund med

därå uppförda byggnader må avstås till Lunds

stad, dels under förutsättning att staden förbinder

sig att, i den mån medel därtill icke kunna erhållas

från läroverkets byggnadsfond, för framtiden tillhandahålla

högre allmänna läroverket i Lund erforderliga

lokaler på sätt, som i vederbörlig ordning

godkännes, jämte lekplan ävensom bostad

eller i vederbörlig ordning bestämd hyresersättning

åt läroverkets rektor, dels ock i övrigt på de villkor,

s. 13 Kontrollera mot PDF

13

Kungl. Maj:ts proposition Nr 170''.

som Kungl. Maj:t må föreskriva i huvudsaklig

överensstämmelse med vad av stadsfullmäktige i

Lund i skrivelse den 4 maj 1922 hemställts.

Till denna departementschefens av statsrådets

övriga ledamöter biträdda hemställan behagar Hans

Kungl. Höghet Kronprinsen-Regenten lämna bifall

ävensom förordna, att proposition av den lydelse,

bilaga vid detta protokoll utvisar, skall avlåtas

till riksdagen.

Ur protokollet:

Harald Frisk.

Bihang till riksdagens protokoll 1923. 1 sand. 141 höft. (Nr 176.)

3

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

2 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (2)

2 kopplingar.

  1. Rskr. 1923:123 Skrivelse till Konungen i anledning av Kung!. Maj.ts proposition angående avstående till Lunds stad av kronans rätt till läroverkstomten i Lund med därå uppförd a1 i texten
  2. SU 1923:59 Utlåtande i anledning av Kungl. Maj.ts proposition angående avstående till Lunds stad av kronans rätt till läroverkstomten i Lund med därå uppförda byggnader. a1 i texten