Angående avstående till Lunds stad av kronans rätt till läroverkstomten i Lund med därå uppförda byggnader
1923-03-09 · 13 sidor, varav 13 med tryckt sidnummer
Så kom texten hit
Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.
- Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
- Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
- Textkvalitet: God — ungefär 0,2 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
- Sidnummer: alla 13 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
- Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.
Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.
Citera
Prop. 1923:176, Angående avstående till Lunds stad av kronans rätt till läroverkstomten i Lund med därå uppförda byggnader
Dokumentets text
Kungl. Maj ds proposition Nr 176.
1
Nr 176.
Kungl. Maj:ts proposition till riksdagen angående avstående
till Lunds stad av kronans rätt till läroverkstomten
i Lund med därå uppförda byggnader; given
Stockholms slott den 9 mars 1923.
Kungl. Maj:t vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag
av statsrådsprotokollet över ecklesiastikärenden för denna dag, föreslå
riksdagen att bifalla det förslag, om vars avlåtande till riksdagen
föredragande departementschefen hemställt.
Under Hans Maj:ts,
Min allernådigste Konungs och Herres frånvaro:
GUSTAF ADOLF.
Olof Olsson.
Utdrag av protokollet över ecklesiastikärenden, hållet inför
Hans Kungl. Höghet Kronprinsen-Regenten i statsrådet
å Stockholms slott den 9 mars 1923.
Närvarande:
Statsministern och ministern för utrikes ärendena Branting, statsråden
Lindqvist, Thorsson, Olsson, Sandler, Nothin, Svensson, Hansson,
Åkerman, Schlyter, Orne.
Departementschefen, statsrådet Olsson anför:
Sedan stadsfullmäktige i Lund i skrivelse den 15 juni 1916 gjort
ansökning i fråga om stadens åtagande av byggnadsskyldighet för
Bihang till riksdagens protokoll 1923. 1 sand. 141 Käft. (Nr. 176.) 1
Avstående
till Lunds
stad av kro
-
2
Kungl. May.ts proposition Nr 17 G.
nans rätt till
läroverks
tomten i
Lund med
därå uppförda
byggnader.
högre allmänna läroverket därstädes samt beträffande överlåtelse på
staden av läroverkets byggnader m. m. ävensom vederbörande myndigheter
yttrat sig över denna ansökning, fann Kungl. Maj:t genom
beslut den 18 januari 1918 ej skäl bifalla ansökningen. Kungl. Maj:t
anbefallde i samband därmed länsstyrelsen i Malmö att lämna stadsfullmäktige
tillfälle att göra den förnyade framställning i ämnet,
vartill i ärendet avgivna yttranden och förhållandena i övrigt kunde
anses böra föranleda.
Sådan förnyad framställning har gjorts av stadsfullmäktige i
skrivelse den 4 maj 1922. Sedan yttranden häröver numera inhämtats
från vederbörande myndigheter, anhåller jag att åter få anmäla
frågan om Lunds stads åtagande av byggnadsskyldigheten för högre
allmänna läroverket därstädes jämte därmed sammanhängande spörsmål
om avstående till staden av kronans rätt till läroverkst om ten i
Lund med därå uppförda byggnader.
Till en början torde jag därvid få lämna en redogörelse för
först omförmälda, av stadsfullmäktige i Lund gjorda ansökning och
dess behandling.
1 ansökningen hänvisades till ett vid densamma fogat utdrag av
protokoll hos stadsfullmäktige den 9 juni 1916, av vilket framgick,
att stadsfullmäktige då beslutit åtaga sig att
dels, i huvudsaklig anslutning till i ärendet av särskilda kommitterade framlagda
trenne ritningar med förslag angående tillbyggnad till katedralskolan i Lund,
låta utföra tillbyggnad till läroverkets nuvarande byggnad med fasad åt Grönegatan
ävensom erforderlig inredning, med anhållan om tillstånd att uppskjuta
ifrågavarande byggnadsarbetens påbörjande, till dess efter världskrigets slut det
blivit möjligt tutt på rimliga villkor upplåna nödiga medel, dock att arbetena
skulle begynnas inom fem år och helst dessförinnan, varvid emellertid stadsfullmäktige
förutsatte, att, i fall den ekonomiska situationen vid den tiden långt
ifrån att hava förbättrats ytterligare försämrats, fortsatt uppskov skulle beviljas;
dels i övrigt bekosta de nödiga reparationer och underhållsarbeten, som därefter
kunde komma att påkallas för läroverkets byggnader i den mån medel härför
ej kunde erhållas ur läroverkets byggnadsfond, ävensom, med förbehåll om
rätt för stadsfullmäktige att själva pröva behoven, erforderliga nybyggnader;
dels ock tillhandahålla läroverket vid uppstående behov byggnadstomt och
lekplan av erforderlig storlek samt bostad åt rektor eller skälig hyresersättning
åt densamme, på sätt i läroverksstadgan §§ 213 och 216 närmare förmäldes;
allt med stadens frånträdande i dessa avseenden av dess rätt på grund av
överenskommelse den 27 april 1837 mellan domkapitlet, domkyrkorådet och staden,
mot nedan omförmälda vederlag, förutsättningar och villkor:
l:o) att till staden överlämnades med full äganderätt läroverkets nuvarande
Kung!. Maj. ts proposition Nr 17(i. 3
fasta egendom i Lund med samtliga därå uppförda läroverket tillhöriga byggnader,
så snart underhållsskyldigheten av läroverkets lokaler av staden övertagits
och den ifrågasatta tillbyggnaden hunnit uppföras, dock med iakttagande, att
dessförinnan eventuellt utfallande brandstod tillfölle läroverkets byggnadsfond,
skolande jämväl de byggnader in. in., som därefter tillhandahölles läroverket av
staden, anses som stadens egendom;
2:o) att staden omedelbart finge fri dispositionsrätt över den del av gamla
läro versbyggnad en, som högre allmänna läroverket icke behövde, med skyldighet
dock för staden att vid eventuell om- eller tillbyggnad av densamma tillse,
att ljusförhållandena i den nuvarande nya läroverksbyggnaden icke försämrades;
3:o) att för den nu ifrågaställda tillbyggnaden ett bidrag av 40,000 kronor
bereddes staden från stiftets byggnadskassa;
4:o) att läroverkets byggnadsfond skulle helt övergå till Lunds stad, sedan
de sparbankslån guldits, som läroverket för sina byggnadsbehov redan upptagit,
med åtagande från stadens sida att, sedan fonden av staden övertagits, använda
medlen endast för de i § 219 läroverksstadgan föreskrivna behov, samt med befogenhet
för läroverkskollegiet att efter därom gjord framställning, få sig årligen
av stadsfullmäktige anvisat ur fonden erforderligt belopp för omedelbar disposition
till de i nämnda paragraf omförmälda ändamål, skolande byggnadsfonden
jämväl efter det staden övertagit byggnadsskyldigheten för läroverket äga rätt att
komma i åtnjutande av samma terminliga avgift från varje ej vederbörligen befriad
lärjunge, som vore eller bleve i allmän författning bestämd att till byggnadsfond
för högre allmänt läroverk utgå: och
5:o) att läroverket tillförsäkrades att få sitt behov av lärarkrafter fyllt beträffande
extra lärare genast och beträffande ordinarie, så snart erforderliga anslag
av riksdagen beviljades.
Under hänvisning till de sålunda fattade besluten anhöllo stadsfullmäktige
i förberörda ansökning den 15 juni 1916,
att ifrågavarande byggnadsarbetens påbörjande måtte få uppskjutas, till dess
efter världskrigets slut det blivit möjligt att på rimliga villkor upplåna nödiga
medel, dock att arbetena skulle begynnas inom fem år och helst dessförinnan,
varvid emellertid stadsfullmäktige förutsatte att, ifall den ekonomiska situationen
vid den tiden långt ifrån att hava förbättrats, ytterligare försämrats, fortsatt uppskov
skulle beviljas;
att till staden överlämnades med full äganderätt läroverkets dåvarande fasta
egendom, så snart underhållsskyldigheten av läroverkets lokaler av staden övertagits
och den ifrågaställda tillbyggnaden hunnit uppföras, dock med iakttagande,
att dessförinnan eventuellt utfallande brandstod skulle tillfalla läroverkets byggnadsfond,
och med skyldighet för staden att vid eventuell om- eller tillbyggnad
av gamla läroverksbyggnaden tillse, att ljusförhållandena i den dåvarande nya
läroverksbyggnaden icke försämrades; samt
att för den ifrågaställda tillbyggnaden ett bidrag av 40,000 kronor bereddes
staden ur stiftets byggnadskassa.
4
Kungl. Maj:ts proposition Nr 176.
Över ansökningen avgåvos yttranden av rektor och läroverkskollegiet
vid högre allmänna läroverket i Lund samt delegerade
för läroverkets byggnadsfonds förvaltning ävensom den 18 oktober
1916 av domkapitlet i Lund, den 16* juni 1917 av dåvarande läroverksöverstyrelsen,
den 17 augusti 1917 av länsstyrelsen i Malmö
och den 3 november 1917 av justitiekanslersämbetet.
Domkapitlet tillstyrkte, med förmälan att Lunds stifts byggnadskassas tillgångar
vid 1916 års början utgjorde 96.666 kronor 83 öre samt att kassan ej häftade
för några skulder eller åtagna förbindelser för byggande eller underhåll av läroverkshus
i övrigt, på anförda skäl, att ur kassan ett belopp ej högre än 25,000
kronor beviljades åt staden.
Läroverksöverstyrelsen överlämnade instrument över värdering
av läroverkets tomt och byggnader, vilken värdering på överstyrelsens
föranstaltande den 5 maj 1917 verkställts genom en av fem personer
bestående nämnd; enligt instrumentet hade byggnaderna värderats
till sammanlagt 488,000 kronor och tomten till 50,000 kronor. Beträffande
ansökningen anförde överstyrelsen huvudsakligen följande:
Sedan genom kungl. brev den 9 december 1836 blivit förordnat, att i Lund
en katedralskola skulle inrättas och lämplig lokal för denna anskaffas, inköpte
staden Lund för 5,000 riksdaler riksgälds och anvisade för sagda skola fastigheten
med tomtnummer 100 och 101 vid Kraftstorget i nämnda stad. Härigenom skulle
staden Lund i enlighet med en mellan staden och domkapitlet samt domkyrkorådet
den 27 april 1837 avslutad överenskommelse bliva befriad från alla anspråk
på vidare bidrag till katedralskolan. Nämnda fastighet kom emellertid icke att
användas för ifrågavarande läroverk utan försåldes. Köpesumman uppbars för
läroverkets räkning av Lunds domkapitel och med bidrag av densamma inköptes
år 1837 för en summa av 20,000 riksdaler riksgälds fastigheten med tomtnummer
222 och 223 vid Stora Södergatan, där läroverket sedermera under långa tider
varit och alltjämt är inhyst. Senare för läroverket uppförda tillbyggnader vid
Svanegatan ävensom den nya gymnastikbyggnaden hava bekostats av läroverkets
byggnadsfond och Lunds stifts byggnadskassa, under det senare tillkomna uthusbyggnader
och det år 1896 färdigställda läroverkshuset med fasad åt Grönegatan
uppförts huvudsakligen med medel ur sist nämnda kassor men också med bidrag
av Lunds stad å tillsammans 59,000 kronor.
Vad angår ansökningens första del framhöll överstyrelsen, att läroverket
undervisningslokaler i fysik, kemi och biologi, som öro inrymda i läroverkets vid
Svanegatan liggande byggnad, äro i så hög grad olämpliga och otillräckliga, att
undervisningen inom vissa grenar av sagda ämnen icke kan nöjaktigt upprätthållas,
varför varje uppskov med anskaffande av ändamålsenliga lokaler för sagda
undervisning betyder en förlängning av det verkliga nödläge beträffande undervisningslokaler,
vari läroverket redan alltför länge befunnit sig. På grund härav
ansåg sig överstyrelsen icke kunna tillstyrka, att uppskov med byggnadsföretagets
Kungl. Maj.ts proposition Nr 170. 5
påbörjande utsträckes till längre tid än’ fem år, räknat från den dag då stadsfullmäktiges
beslut i förevarande ärende fattades.
Vad därefter beträffar den andra delen av den gjorda ansökningen förordade
överstyrelsen, då det med hänsyn till läroverkets trängande behov av utvidgade och
förbättrade lokaler för undervisningen ävensom med tanke på frågans viktiga
framtida innebörd för läroverket finge anses synnerligen angeläget, att byggnadsskyldigheten
gent emot läroverket övertages av staden, och då bifall till denna
stadsfullmäktiges anhållan torde vara en nödvändig förutsättning för stadsfullmäktiges
ovan berörda under vissa villkor gjorda åtagande, för sin del, att Kungl.
Maj:t måtte vidtaga åtgärder för att sökandens anhållan beträffande äganderätten
till läroverkets nuvarande fasta egendom bleve bifallen.
Härvid syntes emellertid böra bestämmas, att åt läroverket förbehölles dispositionsrätten
över skolgården och läroverkets samtliga lokaler, så länge dessa ej
genom nybyggnader eller på annat sätt blivit för läroverket obehövliga, samt att
under tiden bestämmanderätten över läroverkslokalernas användning i särskilda
fall fortfarande skulle tillkomma läroverkets rektor.
Vad slutligen beträffar den sista delen av ansökningen erinrade överstyrelsen,
att Lunds stifts byggnadskassas tillgångar den 31 december 1916 utgjorde
101,090 kronor 32 öre, att kassan, sedan av densamma, i enlighet med kungl.
brevet den 23 februari 1917, till Landskrona stad utbetalts 10,000 kronor, ej
häftade för några skulder eller åtagna förbindelser för byggande eller underhåll av
läroverkshus, att ansökning om anslag ur densamma för allmänna läroverket i
Kristianstad redan blivit till Kungl. Maj:t ingiven, att staden Hälsingborg iklätt
sig skyldighet att tillhandahålla läroverkshus samt bostad eller i vederbörlig ordning
bestämd hyresersättning åt rektor i enlighet med § 213 i gällande läroverksstadga,
att staden Karlskrona iklätt sig samma skyldighet, mot villkor att byggnads- och
underhållsskyldigheten i första hand tillgodoses genom läroverkets byggnadsfond
eller de andra kassor eller tillgångar, som äro eller kunna bliva avsedda för
byggande och underhåll av läroverkshus, samt att övriga städer inom Lunds stift
utan några villkor eller förutsättningar åtagit sig nyss berörda skyldighet.
Bland läroverksstäderna inom Lunds stift intoge Lund i så måtto en särställning,
att nämnda stad genom förut omförmälda överenskommelse med domkapitlet
och domkyrkorådet i Lund den 27 april 1837 ansetts uttryckligen befriad från
skyldighet att tillhandahålla läroverkshus åt högre allmänna läroverket därstädes
samt bostad eller hyresersättning åt rektor. Då nu emellertid staden genom beslut
den 9 juni 1916 under vissa villkor frånträtt denna sin rätt, torde densamma böra
framför övriga städer inom stiftet anses berättigad till erhållande av bidrag ur
stiftets byggnadskassa. Angående detta bidrags storlek hade domkapitlet på anförda
grunder tillstyrkt, att bidraget måtte utgå med 25,000 kronor. I betraktande därav
att högre allmänna läroverket i Lund vid upprepade tillfällen fått mottaga avsevärda
bidrag ur berörda kassa, att kassan numera saknade andra inkomster än
inflytande årliga räntor å kvarstående kapital samt att även vissa andra städer
inom stiftet torde böra ifrågakommas med bidrag ur densamma, fann även överstyrelsen
lämpligt, att ifrågavarande bidrag till Lunds stad utginge med 25,000
kronor.
6
Kungl. Mqj.ts proposition Nr 176.
Överstyrelsen övergick därefter till frågan om överlåtande på Lunds stad av läroverkets
byggnadsfond. Sagda fond ägde vid 1916 års slut i tillgångar 5,429 kronor
11 öre och i skulder 66,199 kronor 98 öre. Fondens årliga inkomster under de
fem åren 1912—1916 utgjorde i medeltal något över 5,320 kronor, dess lån amorteras
med 1,050 kronor årligen och beräknas vara gäldade omkring år 1945. Det
av stadsfullmäktige ifrågasatta övertagandet av byggnadsfonden skulle alltså inträda
först efter sistnämnda år. Överstyrelsen erinrade i detta sammanhang, att flera
liknande ansökningar tidigare blivit av Kungl. Maj:t beviljade, senast genom
beslut den 25 april 1913 angående överlåtelse till Linköpings stad av läro
verkshuset
därstädes m. in., och fann skäligt, att samma förmån måtte beviljas
Lunds stad, sedan staden under vissa villkor åtagit sig att bygga och underhålla
läroverkshus för högre allmänna läroverket därstädes. För den händelse Kungl.
Maj:t skulle finna gott besluta rörande denna fråga, torde det ifrågasatta medgivandet,
såsom skett i föregående fall, böra avse endast en viss tid, förslagsvis
högst 40 år, varjämte såsom villkor för detsamma torde böra föreskrivas, att
staden dels iklädde sig kostnaderna för inredningen av de nya eller förändrade
lokaler, som för läroverkets behov under sagda tid kunde erfordras, ävensom för
den i samma lokaler behövliga fasta, och lösa materiellen, dels åtoge sig att
under samma tid bestrida alla de utgifter, som eljest skolat kunna åligga läro
verkets
byggnadsfond.
Länsstyrelsen förklarade sig intet hava att erinra mot Lunds
stads framställning, att läroverkets nuvarande fasta egendom överlämnades
till staden med full äganderätt, men ansåg sig icke
kunna förorda, att läroverkets byggnadsfond skulle övergå till staden.
För stadens ekonomi saknade fonden nämnvärd betydelse och det föreslagna
villkoret skulle beträffande fondens användning för sitt avsedda
ändamål ställa läroverket i ett beroende av stadsfullmäktiges i varje
fall fattade beslut, som ej torde vara lämpligt.
Justitiekansler sämbetet hade verkställt viss utredning rörande
äganderätten till den åt läroverket upplåtna fasta egendomen i Lund
och vidare anfört:
Kungl. Maj:ts brev till domkapitlet i Lund den 9 december 1836 visar, att
Kungl. Maj:t antagit vissa av domkyrkorådet och staden Lund gjorda anbud om
bidrag till hus för katedralskolan samt tillåtit, att vad som därutöver kunde
erfordras till inköp och inredning av huset finge tillskjutas av stiftets byggnadskassa.
I samma brev uppdrogs åt domkapitlet att avsluta handeln om ett generalmajoren
M. Clairfelt då tillhörigt hus i Lund, vilket föreslagits till skolhus.
Med hänsyn till vad sålunda blivit upplyst om förvärvet av egendomen vid
Stora Södergatan lärer det icke kunna ifrågasättas annat, än att denna fastighet
är statsegendom.
Mot läroverksöverstyrelsens hemställan i fråga om nyssnämnda fastighets
överlåtande till Lunds stad, om tiden för påbörjandet av tillbyggnaden till samma
KungI. Maj:ts proposition Nr Hd. 7
fastighet samt om anvisande ur stiftets byggnadskassa av 25,000 kronor såsom
bidrag till kostnaderna för nämnda nybyggnad både justitiekanslersämbetet vid de
remitterade handlingarnas granskning icke funnit något annat att erinra, än att,
såsom i föregående liknande fall skett, stadens åtagande i fråga om tillhandahållande
åt läroverket av erforderliga lokaler och lekplan ävensom bostad eller
hyresersättning åt rektor borde fastställas i skriftlig förbindelse, som överlämnades
till domkapitlet, och att det torde böra bestämmas, vilken myndighet, som skulle
äga att till staden utfärda överlåtelsehandling å ifrågavarande fastighet.
Vad angår läroverk söverstyrelsens hemställan om godkännande av det utav
stadsfullmäktige uppställda villkoret, att läroverkets byggnadsfond skulle övergå
till Lunds stad, fann justitiekanslersämbetet, att olägenheter för läroverket
kunde följa av ett dylikt överflyttande; därest emellertid Kungl. Maj:t, i överensstämmelse
med förut fattade beslut i liknande ärenden, skulle vilja medgiva
fondens överlämnande till Lunds stad, torde därför böra uppställas de av läroverksöverstyrelsen
angivna villkor, vilka otvivelaktigt medförde vissa fördelar för
läroverket.
Såsom jag förut erinrat, fann Kungl. Maj:t därefter genom beslut
den 18 januari 1918 ej skäl bifalla stadsfullmäktiges ansökning, men
anbefallde samtidigt länsstyrelsen att lämna stadsfullmäktige tillfälle
att göra den förnyade framställning i ämnet, vartill i ärendet avgivna
yttranden och förhållandena i övrigt kunde anses böra föranleda.
Med anledning härav tillsatte stadsfullmäktige en kommitté för
ärendets beredning med särskild anmodan till kommittén att taga
i övervägande, huruvida icke till kostnadernas nedbringande några
inskränkningar kunde göras i de planerade nybyggnadsarbetena,
Kommittén lät därför utarbeta ett förslag, enligt vilket läroverkets
behov av lokaler skulle kunna tillgodoses genom iståndsättande av
läroverkets gamla hus vid Svanegatan och inredning av vindsvåningen
i den nuvarande nya byggnaden i stället för de förut ifrågasatta
nybyggnaderna.
Vid sammanträde den 28 april 1922 behandlade därefter stadsfullmäktige
frågan och beslöto därvid
dels vidtaga och bekosta erforderliga byggnadsåtgärder för tillgodoseende av
läroverkets behov av ökade lokaler m. m. genom vare sig tillbyggnad till läroverkets
nuvarande byggnad med fasad åt Grönegatan m. m. i huvudsaklig anslutning
till av särskilda kommitterade framlagda tre ritningar enligt stadsfullmäktiges
beslut den 9 juni 1916, eller ock omändringar av gamla läroverksbyggnaden
vid Svanegatan jämte erforderliga ändringar i den nuvarande läroverksbyggnaden
vid Grönegatan i huvudsaklig anslutning till av läroverksbyggnadskommittén
nu framlagt förslag och av framlidne stadsarkitekten Axel E. Julen
i ärendet uppgjorda ritningar, allt efter vederbörliga myndigheters godkännande
8
Kungl. Maj:ts proposition Nr 176.
samt med åliggande för Lunds stad att efter sitt val hava påbörjat utförandet av
ett av dessa alternativ före utgången av år 1923;
dels i övrigt bekosta de nödiga reparationer och underhållsarbeten, som
hädanefter kunde komma att påkallas för läroverkets byggnader, i den mån medel
härtill icke kunde erhållas ur läroverkets byggnadsfond, ävensom, med förbehåll
om rätt för stadsfullmäktige att själva pröva behoven, erforderliga nybyggnader;
dels
och tillhandahålla läroverket vid uppstående behov byggnadstomt och
lekplan av erforderlig storlek samt bostad åt rektor eller skälig hyresersättning
åt denne på sätt i läroverksstadgan §§ 213 och 216 närmare förmäles;
allt med stadens frånträdande i dessa avseenden av dess rätt på grund av
överenskommelsen den 27 april 1837 mellan domkapitlet, domkyrkorådet och
staden mot nedan omförmälda vederlag, förutsättningar och villkor:
l:o) att till staden överlämnades med full äganderätt läroverkets nuvarande
fasta egendom i Lund med samtliga därå uppförda, läroverket tillhöriga byggnader,
så snart underhållsskyldigheten av läroverkets lokaler av staden övertagits
och den nu ifrågasatta utvidgningen av desamma efter ettdera av förberörda två
alternativ hunnit vidtagas, dock med iakttagande, att dessförinnan eventuellt utfallande
brandstod tillfölle läroverkets byggnadsfond och att jämväl de byggnader
m. m., som därefter tillhandahölles läroverket av staden, skulle anses som stadens
egendom, men läroverket äga fri dispositionsrätt över samtliga däri inrymda lokaler
jämte skolgården, så länge dessa vore för läroverket behövliga;
2:o) att staden omedelbart finge fri dispositionsrätt över den del av gamla
läroverksbyggnaden, som läroverket, därest det förra byggnadsalternativet bringades
till utförande, icke behövde, med skyldighet dock för staden att vid eventuell
om- eller tillbyggnad av densamma tillse, att ljusförhållandena i den nuvarande
nya läroverksbyggnaden icke försämrades; skolande sådan dispositionsrätt icke
tillfalla staden, därest det senare byggnadsalternativet bleve utfört;
3:o) att för ifrågavarande byggnadsalternativ, vilket som valdes, ett bidrag
av 40,000 kronor bereddes staden från Lunds stifts byggnadskassa, skolande dock,
därest Kungl. Maj:t ansåge nödvändigt begränsa bidraget till 25,000 kronor, beviljandet
av det högre bidraget icke anses som ett oeftergivligt villkor för stadens
utfästelser;
4:o) att läroverkets byggnadsfond skulle helt övergå till Lunds stad, sedan
de sparbankslån guldits, som läroverket för sina bygguadsbehov redan upptagit,
med åtagande från stadens sida att, sedan fonden av staden övertagits, använda
medlen endast för de i § 219 läroverksstadgan föreskrivna behov, och med befogenhet
för läroverkets kollegium att, efter därom gjord framställning, få sig årligen
av stadsfullmäktige anvisat ur fonden erforderligt belopp för omedelbar
disposition till de i nämnda § omförmälda ändamål, ägande kollegiet, därest det
funne det anvisade beloppet otillräckligt hos Kungl. Maj:t påkalla den ändring i
stadsfullmäktiges beslut, som de föreliggande förhållandena och fondens tillgångar
kunde medgiva; och skulle byggnadsfonden jämväl efter det staden övertagit
byggnadsskyldigheten för läroverket äga rätt att från varje ej därifrån vederbörligen
befriad lärjunge komma i åtnjutande av samma terminliga avgift, som vore
Kungl. Maj:ts proposition Nr 176. 9
eller bleve i allmän författning bestämd att till byggnadsfond för högre allmänt
läroverk utgå; och
5:o) att läroverket tillförsäkrades att få sitt behov av lärarkrafter fyllt, så
snart erforderligt anslag av riksdagen beviljats.
I den 4 maj 1922 daterad ansökning anhöllo därefter stadsfullmäktige
i anslutning till sitt sist omförmälda beslut hos Kund.
Maj: t
dels att till staden Lund skulle överlämnas med full äganderätt
läroverkets nuvarande fasta egendom i staden med samtliga dåra
uppförda läroverket tillhöriga byggnader, så snart underhållsskyldigheten
av läroverkets lokaler av staden övertagits och den nu ifrågasatta
utvidgningen av desamma efter ettdera av föreliggande två
alternativ hunnit vidtagas, dock med iakttagande, att dessförinnan
eventuellt utfallande brandstod skulle tillfalla läroverkets byggnadsfond
och att jämväl de byggnader m. in., som därefter tillhandahölles
läroverket av staden, skulle anses som stadens egendom, men
läroverket äga fri dispositionsrätt över samtliga däri inrymda lokaler
jämte skolgården, så länge dessa vore för läroverket behövliga;
dels att staden omedelbart finge fri dispositionsrätt över den
del av gamla läroverksbyggnaden, som läroverket, därest det förra
byggnadsalternativet bringades till utförande, icke behövde, med skyldighet
dock för staden att vid eventuell om- eller tillbyggnad av
densamma tillse, att ljusförhållandena i den nuvarande nya läroverksbyggnaden
icke försämrades; skolande sådan dispositionsrätt icke
tillfalla staden, därest det senare byggnadsalternativet utfördes;
dels att för ifrågavarande byggnadsalternativ, vilket som valdes,
ett bidrag av 40,000 kronor bereddes staden från Lunds stifts byggnadskassa,
skolande dock, därest Kungl. Maj:t ansåge nödvändigt
begränsa bidraget till 25,000 kronor, beviljandet av det högre bidraget
icke anses som ett oeftergivligt villkor för stadens utfästelser;
dels
ock att läroverkets byggnadsfond skulle helt övergå till
Lunds stad, sedan de sparbankslån guldits, som läroverket för sina
byggnadsbehov redan upptagit, med åtagande från stadens sida att,
sedan fonden av staden övertagits, använda medlen endast för de i
§ 219 läroverksstadgan föreskrivna behov och med befogenhet för
läroverkets kollegium att, efter därom gjord framställning, få svårligen
av stadsfullmäktige anvisat ur fonden erforderligt belopp för
Bihang till riksdagens protokoll 1923. 1 saml. 141 käft. (Nr 176.) 2
Departe
mentschefen
-
10 Kungl. Maj. ts proposition Nr 176.
omedelbar disposition till de i nämnda paragraf omförmälda ändamål,
ägande kollegiet, därest det funne det anvisade beloppet otillräckligt,
hos Kungi. Maj:t påkalla den ändring i stadsfullmäktiges beslut,
som de föreliggande förhållandena och fondens tillgångar kunde medgiva:
och skulle byggnadsfonden jämväl efter det staden övertagit
byggnadsskyldigheten för läroverket äga rätt att från varje ej därifrån
vederbörligen befriad lärjunge komma i åtnjutande av samma
terminliga avgift, som vore eller kunde bliva i allmän författning
bestämd att till byggnadsfond för högre allmänt läroverk utgå.
Över denna stadsfullmäktiges nya framställning hava yttranden
avgivits av rektor och läroverkskollegiet vid högre allmänna läroverket
i Lund samt av länsstyrelsen i Malmö, domkapitlet i Lund
och skolöverstyrelsen.
Samtliga dessa myndigheter hava därvid tillstyrkt bifall till
framställningen.
Skolöverstyrelsen har anfört, bland annat, följande:
Beträffande frågan om läroverkets byggnadsfonds överlåtande på staden har
överstyrelsen så mycket mindre att erinra däremot, som stadsfullmäktige genom
en särskild bestämmelse velat bereda läroverkskollegiet möjlighet att hos Kungl.
Maj:t påkalla ändring i stadsfullmäktiges beslut angående årligt anslag för omedelbar
disposition till de i § 219 läroverksstadgan omförmälda ändamål. Sagda
fond hade vid slutet av år 1921 i tillgångar 1,673 kronor 74 öre och i skulder
57,266 kronor 85 öre. Fondens årliga inkomster under åren 1919—1921 utgjorde
i medeltal 7,716 kronor 60 öre.
Grenom den nya framställningen från stadsfullmäktige i Lund
synes mig frågan om ordnandet av förhållandet mellan staten och
staden Lund beträffande byggande och underhåll av lokaler för
högre allmänna läroverket därstädes hava kommit i ett gynnsammare
läge, än när Kungl. Maj:t den 18 januari 1918 förklarade sig
icke bifalla stadsfullmäktiges då föreliggande framställning i ärendet.
En jämförelse mellan sistnämnda framställning och den nu gjorda
ger vid handen, att stadsfullmäktige nu gjort följande ändringar och
tillägg, nämligen dels förbehållit sig rätt att vid utförandet och bekostandet
av erforderliga byggnadsåtgärder för tillgodoseende av
läroverkets behov av ökade lokaler in. m. välja mellan två alternativ,
det ena innebärande tillbyggnad till läroverkets nuvarande byggnad
med fasad åt Gfrönegatan och det andra avseende omändringar
Kungl. Maj:ts proposition Nr 176. 11
av gamla läroverksbyggnaden vid Svanegatan jämte erforderliga
ändringar i den nuvarande läroverksbyggnaden vid Gfrönegatan,
dels uttryckligen medgivit läroverket fri dispositionsrätt över samtliga
lokaler i de byggnader, som hädanefter komma att tillhandahållas
läroverket av staden, jämte skolgården, så länge dessa äro
för läroverket behövliga, dels förklarat, att beviljandet av ett bidragav
40,000 kronor från Lunds stifts byggnadskassa för ifrågavarande
byggnadsalternativ icke skall anses som ett oeftergivligt villkor förstadens
utfästelser, därest Kungl. Maj:t anser nödvändigt begränsa
bidraget till 25,000 kronor, dels och i fråga om överförandet av
läroverkets byggnadsfond till Lunds stad gjort det tillägg till bestämmelsen
om rätt för läroverkskollegiet att, efter därom gjord
framställning, få sig årligen av stadsfullmäktige anvisat ur fonden
erforderligt belopp för omedelbar disposition till de i § 219 läroverksstadgan
omförmälda ändamål — det vill säga till underhåll av
och övriga utgifter för läroverkets fastigheter — att kollegiet skulle
äga hos Kungl. Maj:t påkalla den ändring i stadsfullmäktiges lieslut,
som de föreliggande förhållandena och fondens tillgångar må kunna
medgiva. Slutligen hava stadsfullmäktige genom sitt senare beslut
åtagit sig att påbörja utförandet av ifrågavarande byggnadsarbeten
före utgången av år 1923.
Genom de sålunda vidtagna ändringarna i stadsfullmäktiges
föregående beslut har frågan kommit i det läge, att en för staten
antaglig överenskommelse torde kunna vinnas, varigenom den ännu
gällande överenskommelsen av den 27 april 1837 blir upphävd. Det
synes vara önskligt, att jämväl i Lund de allmänna bestämmelserna
om kommuns skyldighet att bygga och underhålla för allmänt läroverk
nödvändiga lokaler samt tillhandahålla bostad eller vederbörlig
hyresersättning åt rektor bliva gällande. Jag är alltså beredd att
tillstyrka ingåendet av en överenskommelse med staden Lund på i
huvudsak de villkor, som angivas i stadsfullmäktiges senaste framställning.
Vad beträffar de av stadsfullmäktige angivna alternativa
förslagen till ombyggnad av läroverkets nuvarande byggnader, ber
jag få i detta sammanhang påpeka, att innan något av berörda förslag
slutligt fastställes, det bör noga tillses, att detsamma fullt tillgodoser
läroverkets behov av lokalutrymme. I vissa avseenden synes
nämligen detta vara väl knappt beräknat.
Såsom framgår av stadsfullmäktiges senaste framställning, hava
12
Kungl. May.ts proposition Nr 176.
fullmäktige däri icke upptagit det vid sammanträdet den 28 april
1922 såsom förutsättning för stadens åtaganden uppställda villkoret
»att läroverket tillförsäkrades att få sitt behov av lärarkrafter fyllt,
så snart erforderliga anslag av riksdagen beviljats». Stadsfullmäktige
torde härigenom få anses hava frånfalla detta yrkande, vilket frånfallande
otvivelaktigt icke oväsentligt underlättat uppnåendet av en
överenskommelse mellan statsverket och staden. Jag skulle nämligen
icke kunna förorda att ett dylikt villkor godtoges från statens sida,
enär det möjligen kunde anses grundlägga en skyldighet för staten
att tillgodose katedralskolan i Lund med lärare framför andra statens
läroverk. Givet är emellertid, att de lärarkrafter å ordinarie
eller extra stat, till vilka riksdagen må komma att anvisa medel,
böra efter en ingående och samvetsgrann prövning fördelas på de
särskilda läroverk, där de kunna anses mest behövliga. A andra
sidan är det självfallet, att läroverket liksom hittills i samma mån
som statens övriga allmänna läroverk kommer att få sitt behov av
lärarkrafter fyllt inom ramen för tillgängliga anslag.
Såsom jag förut anfört, har justitiekanslersämbetet i sitt i ärendet
avgivna utlåtande förklarat, att det icke kunde ifrågasättas
annat, än att läroverkets nuvarande fastighet är statsegendom. Då
äganderätten till denna fastighet skall avstås till Lunds stad, torde
riksdagens medgivande härtill erfordras. Samtycke till sådant avstående
torde därför böra inhämtas, varefter jag, sedan riksdagens
svar å dylik framställning ingått, åter torde få föredraga ärendet
till slutligt avgörande.
Jag får därför nu hemställa, att Eders Kungl. Maj:t täcktes
föreslå riksdagen medgiva,
att den Kungl. Maj:t och kronan tillkommande
rätt till nuvarande läroverkstomten i Lund med
därå uppförda byggnader må avstås till Lunds
stad, dels under förutsättning att staden förbinder
sig att, i den mån medel därtill icke kunna erhållas
från läroverkets byggnadsfond, för framtiden tillhandahålla
högre allmänna läroverket i Lund erforderliga
lokaler på sätt, som i vederbörlig ordning
godkännes, jämte lekplan ävensom bostad
eller i vederbörlig ordning bestämd hyresersättning
åt läroverkets rektor, dels ock i övrigt på de villkor,
13
Kungl. Maj:ts proposition Nr 170''.
som Kungl. Maj:t må föreskriva i huvudsaklig
överensstämmelse med vad av stadsfullmäktige i
Lund i skrivelse den 4 maj 1922 hemställts.
Till denna departementschefens av statsrådets
övriga ledamöter biträdda hemställan behagar Hans
Kungl. Höghet Kronprinsen-Regenten lämna bifall
ävensom förordna, att proposition av den lydelse,
bilaga vid detta protokoll utvisar, skall avlåtas
till riksdagen.
Ur protokollet:
Harald Frisk.
Bihang till riksdagens protokoll 1923. 1 sand. 141 höft. (Nr 176.)
3
Doktrin
Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.
Hänvisas hit från
2 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).
Förarbeten (2)
2 kopplingar.
- Rskr. 1923:123 Skrivelse till Konungen i anledning av Kung!. Maj.ts proposition angående avstående till Lunds stad av kronans rätt till läroverkstomten i Lund med därå uppförd a1 i texten
- SU 1923:59 Utlåtande i anledning av Kungl. Maj.ts proposition angående avstående till Lunds stad av kronans rätt till läroverkstomten i Lund med därå uppförda byggnader. a1 i texten