Sök i Ratio Lex

Med förslag till lag angående likställande i särskilt avseende av visst upplånat kapital med bankbolags egna fonder

1923-03-16 · 8 sidor, varav 8 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,4 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 8 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1923:181, Med förslag till lag angående likställande i särskilt avseende av visst upplånat kapital med bankbolags egna fonder

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:t8 proposition Nr 181.

1

Nr 181.

Kungl. Maj:ts proposition till riksdagen med förslag till lag angående

likställande i särskilt avseende av visst upplånat kapital med

bankbolags egna fonder; given Stockholms slott den 16 mars

1923.

Under åberopande av bilagda utdrag av i statsrådet och lagrådet

förda protokoll vill Kungl. Maj:t, jämlikt § 87 regeringsformen, föreslå

riksdagen att antaga härvid fogade förslag till lag angående likställande

i särskilt avseende av visst upplånat kapital med bankbolags egna fonder.

Under Hans Maj:ts

Min allernådigete Konungs och Herres frånvaro:

GUSTAF ADOLF.

F. V. Thorsson.

Bihang till riksdagens protokoll 1923. 1 sand. 145 höft. (Nr 181.)

1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Kungl. Maj:ts proposition Nr 181.

Förslag

till

Lag

angående likställande i särskilt avseende av visst upplånat kapital med

bankbolags egna fonder.

Härigenom förordnas som följer:

Vid beräknande av det belopp, vartill inlåning till visst bankaktiebolag

eller solidariskt bankbolag jämlikt 49 och 165 §§ i lagen

den 22 juni 1911 om bankrörelse högst må äga rum, må, efter därtill

av Konungen lämnat tillstånd, tills vidare, intill dess tillståndet återkallas,

med bankbolagets egna fonder likställas visst kapital, som tillförts

bankbolaget mot av bolaget utfärdade skuldförbindelser, enligt vilka

vederbörande fordringsägare äga rätt till betalning ur bolagets tillgångar

först efter andra bolagets borgenärer än dem, som mot förbindelser av

enahanda innehåll lämnat bolaget försträckning.

Denna lag träder i kraft å åttonde dagen efter den, då lagen,

enligt därå meddelad uppgift, från trycket utkommit i Svensk författningssamling;

och må tillstånd, som i lagen avses, ej meddelas efter

utgången av år 1925.

s. 3 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition Nr 181.

3

Utdrag av protokollet över finansärenden, hållet inför Hans May.t

Konungen i statsrådet å Stockholms slott den 9 februari 1923.

N ärvarande:

Statsråden Lindqvist, Thorsson, Olsson, Nothin, Svensson, Hansson,

Åkerman, Linders, Schlyter, Örne.

Chefen för finansdepartementet, statsrådet Thorsson anför härefter

följande:

I 49 § i lagen den 22 juni 1911 om bankrörelse, sådant nämnda

lagrum lyder enligt lag den 21 maj 1920, är föreskrivet, att bankaktiebolags

inlåning må, där bolagets egna fonder uppgå till högst

fem miljoner kronor, allenast med det belopp, som motsvarar vad för

bolagets räkning innestår hos annat inländskt bankbolag, överstiga

fem gånger beloppet av bolagets egna fonder. Uppgå bankaktiebolags

egna fonder till mera än fem miljoner kronor, må enligt stadgande i

samma paragraf inlåning äga rum högst till belopp av tjugufem miljoner

kronor, ökat med nio gånger skillnaden mellan beloppet av bolagets

egna fonder och fem miljoner kronor, dock att inlaningssumman

icke må överstiga åtta gånger beloppet av bolagets egna fonder. Med

bankaktiebolags egna fonder avses i detta sammanhang grundfond,

reservfond och, i förekommande fall, dispositionsfond.

I 165 § samma lag enligt dess nuvarande lydelse finnas motsvarande

bestämmelser stadgade rörande solidariska bankbolag. Såsom

egen fond räknas härvid jämväl kommanditfond, då sådan finnes.

I framställning den 23 januari 1923 har bank- och fondinspektionen

hemställt om provisorisk lagstiftning i syfte att i visst avseende

mildra de sålunda stadgade inskränkningarna i inlåningsrätten. Efter

att hava erinrat om innehållet i nyssnämnda bestämmelser anför bankoch

fondinspektionen i sin framställning följande:

»I de förslag till rekonstruktion eller sanering av vissa bankbolag, som under

det gångna året framkommit, hava vederbörande bankbolags egna fonder i så stor

utsträckning ansetts höra användas för täckande av förluster, som uppstått å

rörelsen, att efter en dylik åtgärds genomförande inlåningen skulle komma att

Bank- och

fondinepcktior,

en.

s. 4 Kontrollera mot PDF

Departement tchefen.

4 Kungl. Maj:ts proposition Nr 181.

överskrida det i förutnämnda lagrum stadgade maximum. Bland annat med hänsyn

härtill hava ifrågavarande bankbolag från egna delägare eller utanför dessas krets

upplånat kapital mot s. k. förlagsbevis, vilket kapital för vederbörande bankbolag

bestämts till så stort belopp, att, därest detta kapital kunde ifråga om beräknandet

av inlåningsmaximum jämställas med egna fonder, den nuvarande inlåningen icke

skulle behöva minskas.

Förlagsbevisen medföra rätt till betalning ur bankbolagets tillgångar först

efter bolagets övriga fordringsägare och förlagskapitalen äro bundna för viss tid,

dock med rätt för vederbörande bankbolag att före denna tids utgång efter fastställda

grunder helt eller delvis inlösa bevisen.

De ifrågavarande bankbolagen torde hava valt denna utväg i stället för en

ökning av grundfonden för att icke för framtiden i rörelsen binda ett kapital, som

framdeles skulle bliva för stort för att kunna på ett tillfredsställande sätt förräntas

av rörelsen. Vid tiden för förlagskapitalets återbetalande hava så stora avsättningar

till reserv- eller annan fond beräknats vara verkställda, att fondställningen

skulle medgiva inlåningens bibehållande.

Banklagens nuvarande föreskrifter i detta ämne kunna emellertid icke utan

vidare anses medgiva, att ett dylikt förlagskapital betraktas såsom bankbolagets

egen fond. A andra sidan står ett dylikt i förmånsrättshänseende tillbakasatt kapital

till sin natur så nära en bolagets egen fond, att det vid beräknande av inlåningsmaximum

borde kunna jämställas med en dylik fond. Då ett möjliggörande av en

dylik anordning enligt bank- och fondinspektionens mening är av behovet påkallad,

synes i lagstiftningsväg ett särskilt medgivande böra lämnas.

En lagstiftning i detta ämne synes emellertid böra givas allenast temporär

karaktär, och har inspektionen upprättat bifogade förslag till författning.»

Det i bank- och fondinspektionens framställning omförmälda förslaget

till »lag om tillfälligt medgivande för bankbolag att vid beräknande

av det högsta belopp, vartill inlåning må uppgå, likställa visst

kapital med egna fonder» är av följande lydelse:

»Vid beräknande av det högsta belopp, vartill bankaktiebolags eller solidariskt

bankbolags inlåning jämlikt 49 och 165 §§ i lagen den 22 juni 1911 om bankrörelse,

såsom detta lagrum lyder enligt lag den 21 maj 1920, må uppgå, må tillsvidare,

intill dess Konungen annorlunda förordnar, med bankbolags egen fond likställas

kapital, som aktie- eller lottägare eller annan tillfört bankbolaget med rätt

att först efter övriga borgenärer njuta betalning ur bankbolagets tillgångar.»

Lagen föreslås skola träda i kraft dagen efter utfärdandet.

De banker, i vilka utfärdande av så kallade förlagsbevis hittills

förekommit, äro Aktiebolaget Svenska Handelsbanken och Värmlands

Enskilda Bank. De av dessa banker utgivna förlagsbevisen äro enligt

sin lydelse av bankerna till viss person utfärdade skuldförbindelser,

löpande med fixerad ränta och förfallna till betalning å angiven dag,

med rätt dock för vederbörande bank att dessförinnan inlösa bevisen.

I förstnämnda banks förlagsbevis har därjämte inryckts en bestämmelse,

s. 5 Kontrollera mot PDF

5

Kungl. Maj:ts proposition Nr 181.

att förlagsbevison äga företräde till betalning närmast efter bankens

övriga skulder. I de av Värmlands Enskilda Bank utfärdade förlagsbevisen

har stipulerats, att förlagsbevisen medföra rätt att närmast efter

bankens övriga skulder njuta betalning ur bankens tillgångar men att

förlagsbevisen icke omfattas av lottägarnas solidariska ansvarighet.

I likhet med bank- och fondinspektionen anser jag, att det kapital,

som mot dylika förlagsbevis tillföres en bank, icke utan vidare kan vara

att hänföra till vad som eldigt banklagen menas med banks egna fonder.

Tvärtom synes utsläppandet av förlagsbevis böra anses såsom en på

grund av det speciella syftet med bevisen vald form av inlåning till

banken. På grund av vad sålunda anförts lärer enligt gällande bestämmelser

förlagsbeviskapitalet icke kunna tagas i beräkning vid

bestämmande av maximigränsen för bankens inlåningsrätt utan i stället

böra inräknas bland de belopp, för vilka täckning skall i visst angivet

förhållande finnas i bankens egna fonder. Med nuvarande lagstiftning

synes förlagsbeviskapitalet sålunda icke kunna tjäna sitt syfte

att träda i stället för bankernas vid verkställd rekonstruktion förbrukade

fonder. Då det emellertid måste anses vara ett allmänt intresse, att dylik

rekonstruktion på lämpligaste sätt kommer till stånd, lärer det vara

önskvärt, att man genom särskild lagstiftning tills vidare bereder möjlighet

till förlagsbeviskapitalets likställande i formellt hänseende med

de egna fonderna. Med hänsyn till de i förlagsbevisen inryckta inskränkningarna

i rätten till betalning synes det mot nämnda bevis upplånade

kapitalet ur deras synpunkt, som på vanliga bankräkningar insatt

medel i banken, i realiteten kunna likställas med bankens fonder.

Vid sådant förhållande böra enligt mitt förmenande betänkligheter icke

möta mot biträdande av bank- och fondinspektionens framställning, och

har jag fördenskull låtit inom finansdepartementet utarbeta lagförslag i

huvudsaklig överensstämmelse med vad bank- och fondinspektionen hemställt.

Den av bank- och fondinspektionen föreslagna formen för lagens

temporära giltighet — enligt vilken lagen skulle gälla tills vidare, intill

dess Konungen annorlunda förordnade — har jag dock ansett mindre

lämplig. I stället föreslås, att Konungen bemyndigas meddela tillstånd

av i lagen angivet innehåll att beträffande viss bank gälla, intill dess

tillståndet återkallas. Själva lagbestämmelsen torde jämväl böra erhålla

allenast temporär giltighet, och har det synts mig fullt tillräckligt, om

den tid, under vilken dylikt tillstånd må meddelas, utlöper med utgången

av år 1925.

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Kungl. Maj:ts proposition Nr 181.

Departementschefen uppläser härefter förslag till lag angående

likställande i särskilt avseende av visst upplånat kapital med bankbolags

egna fonder av den lydelse, bilaga till detta protokoll utvisar, samt

hemställer, att lagrådets yttrande över förslaget måtte för det i § 87

regeringsformen omförmälda ändamål inhämtas genom utdrag av protokollet.

Till denna av statsrådets övriga ledamöter biträdda

hemställan lämnar Hans Maj:t Konungen bifall.

Ur protokollet:

Martin Philipson.

Förslag

till

Lag

Bilaga.

angående likställande i särskilt avseende av visst npplånat kapital med

bankbolags egna fonder.

Härigenom förordnas som följer:

Vid beräknande av det belopp, vartill inlåning till visst bankaktiebolag

eller solidariskt bankbolag jämlikt 49 och 165 §§ i lagen

den 22 juni 1911 om bankrörelse högst må äga rum, må, efter därtill

av Konungen lämnat tillstånd, tills vidare intill dess tillståndet återkallas,

med bankbolagets egna fonder likställas kapital, som tillförts

bankbolaget mot av bolaget utfärdade skuldförbindelser, enligt vilka

vederbörande fordringsägare äga företräde till betalning ur bolagets

tillgångar först efter andra bolagets borgenärer än dem, som mot förbindelser

av enahanda innehåll lämnat bolaget försträckning.

Denna lag träder i kraft å åttonde dagen efter den, då lagen,

enligt därå meddelad uppgift, från trycket utkommit i Svensk författningssamling;

och må tillstånd, som i lagen avses, ej meddelas efter

utgången av år 1925.

s. 7 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition Nr 181.

7

Utdrag av protokollet, hållet i Kungl. Maj:ts lagråd den

15 mars 1933.

Närvarande:

justitierådet Sundberg,

regeringsrådet THULIN,

justitierådet Christiansson,

justitierådet Stenberg.

Enligt lagrådet tillhandakommet utdrag av protokollet över finansärenden,

hållet inför Hans Maj:t Konungen i statsrådet den 9 februari

1923, hade Kungl. Maj:t förordnat, att lagrådets yttrande skulle för det

i § 87 regeringsformen omförmälda ändamål inhämtas över upprättat

förslag till lag angående likställande i särskilt avseende av visst upplånat

kapital med bankbolags egna fonder.

Förslaget, som finnes bilagt detta protokoll, hade inför lagrådet

föredragits av hovrättsassessorn Bo Hammarskjöld.

Lagrådet yttrade:

Vid prövning av ansökan om tillstånd enligt den föreslagna lagen

är det givetvis av vikt att äga kännedom såväl om beloppet av den

upplåning, varom fråga är, som ock om villkoren för upplåningen.

Tillståndet bör därför icke givas såsom ett allmänt medgivande beträffande

sådant kapitaltillskott, som i lagen omförmäles, utan avse viss

lånetransaktion, som redan genomförts eller åtminstone planlagts. Detta

torde även vara avsett med förslaget, ehuru det icke med önskvärd

tydlighet framgår av lagtexten.

I övrigt finner lagrådet förslaget icke föranleda annan erinran

än att det synes mindre egentligt att beteckna den rätt till betalning

ur bolagets tillgångar, som efter bolagets övriga borgenärer tillkommer

innehavare av skuldförbindelser av ifrågavarande art, såsom innebärande

företräde till betalning.

Ur protokollet:

Erik Öländer.

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Kungl. Maj:ts proposition Nr 181.

Utdrag av protokollet över finansärenden, hållet inför Hans Kungl.

Höghet Kronprinsen-Regenten i statsrådet å Stockholms slott

den 16 mars 1923.

Närvarande:

Statsministern och ministern för utrikes ärendena BraNTING, statsråden

Lindqvist, Thorsson, Olsson, Sandler, Nothin, Svensson, Hansson,

Åkerman, Schlyter, Örne.

Chefen för finansdepartementet, statsrådet Thorsson anmäler lagrådets

genom utdrag av protokollet över finansärenden den 9 februari

1923 inhämtade utlåtande över upprättat förslag till lag angående likställande

i särskilt avseende av visst upplånat kapital med bankbolags

egna fonder.

Föredraganden anför härvid:

Lagrådet har i det väsentliga lämnat det remitterade förslaget utan

anmärkning. Blott beträffande formuleringen hava framställts vissa anmärkningar.

I anledning därav har, till förtydligande av lagtexten, i

densamma inryckts uttrycklig föreskrift, att sådant tillstånd av Konungen,

som avses i förslaget, endast må avse visst kapital, som tillförts bolaget

under de i förslaget angivna omständigheterna. Vidare har uttrycket

»företräde till betalning» utbytts mot »rätt till betalning».

Föredraganden uppläser härefter förslag till lag angående likställande

i särskilt avseende av visst upplånat kapital med bankbolags egna

fonder samt hemställer, att lagförslaget måtte jämlikt § 87 regeringsformen

genom proposition föreläggas riksdagen till antagande.

Till denna av statsrådets övriga ledamöter biträdda

hemställan behagar Hans Kungl. Höghet Kronprinsen-Begenten

lämna bifall och förordnar, att proposition

av den lydelse, bil. litt. vid detta protokoll

utvisar, skall avlåtas till riksdagen.

Ur protokollet:

Gunnar Grip.

STOCKHOLM, ISAAC MARCUS'' BOKTRYCKERI-AKTIEBOLAG, 1923.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

2 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (2)

2 kopplingar.

  1. Rskr. 1923:168 Skrivelse till Konungen, i anledning av Kungl. Maj.ts proposition med förslag till lag angående likställande i särskilt avseende av visst upplånat kapitäl med b a1 i texten
  2. BU 1923:36 Utlåtande, i anledning av Kungl. Maj.ts proposition med förslag till lag angående likställande i särskilt avseende av visst upplånat kapital med bankbolags egna s. 5 i texten