Sök i Ratio Lex

Angående egnahemsbyggnader för statens järnvägars personal vid Notviken och Ulriksdal

1923-03-16 · 5 sidor, varav 5 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,4 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 5 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1923:194, Angående egnahemsbyggnader för statens järnvägars personal vid Notviken och Ulriksdal

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Kungi. Maj:ts Proposition Nr 194.

1

Nr 194.

Kungl. Maj:ts proposition till riksdagen angående egnahemsbyggnader

för statens järnvägars personal vid Notviken

och Ulriksdal; given Stockholms slott den 16 mars 1923.

Under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet över

kommunikationsärenden för denna dag vill Kungl. Maj:t härigenom föreslå

riksdagen att bifalla de förslag, om vilkas avlåtande till riksdagen

föredragande departementschefen hemställt.

Under Hans Maj:ts

Min allernådigste Konungs och Herres frånvaro:

GUSTAF ADOLF.

Anders örne.

Utdrag av protokollet över kommunikationsärenden, hållet inför

Hans Kungl. Höghet Kronprinsen-Regenten i statsrådet

å Stockholms slott den 16 mars 1923.

N ärvarande:

Statsministern och ministern för utrikes ärendena Branting, statsråden

Lindqvist, Thorsson, Olsson, Sandler, Nothin, Svensson,

Hansson, Åkerman, Schlyter, Örne.

Departementschefen, statsrådet örne anför:

Med bifall till Kungl. Maj:ts i statsverkspropositionen framlagda

förslag i ämnet medgav 1920 års riksdag, dels att tomter finge av staBihang

till riksdagens protokoll 1923. 1 saml. 157 käft. (Nr 194.) 635 23

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Kungl. Maj:ts Proposition Nr 194.

Järnvägs
styrelsen.

tens järnvägar med tomträtt upplåtas från det nämnda järnvägar tillhöriga,

för egnahem sbyggnad er avsedda området vid Notviken, dels ock

att av statens järnvägars förlagsmedel finge, i huvudsaklig överensstämmelse

med de i statsrådsprotokollet över civilärenden för den 7

januari 1920 angivna grunder, till vid statens järnvägar fast anställd

person, åt vilken dylik tomt upplätes, utlämnas lån till ett sammanlagt

belopp av 200,000 kronor, ävensom att med nämnda förlagsmedel

finge bestridas ersättning för byggnad eller annan å tomt verkställd anläggning,

då sådan skulle av statens järnvägar från tomtinnehavare lösas.

Berörda grunder voro huvudsakligen följande:

Lånen finge beviljas med belopp, som högst uppginge till nio tiondelar av

den av järnvägsstyrelsen fastställda byggnadskostnaden eller, där fråga vore om

redan uppförda byggnader, nio tiondelar av värdet härav med iakttagande dock

att i intetdera fallet värde över 20,000 kronor finge tagas i beräkning vid bestämmandet

av lånets storlek. I byggnadskostnaden, respektive värdet av uppförda

byggnaderna, finge inräknas kostnaden för planering av tomten, ledningar

inom densamma samt nödigt stängsel.

Lånen skulle förräntas och amorteras på följande sätt. Under de två första

åren närmast det kalenderår, under vilket lånet utbekommits, skulle erläggas

endast ränta efter lägst 4:I * 3/4%. Därefter skulle erläggas årligen under 15 år, förutom

ränta enligt nyssnämnda räntefot, en amortering av 7 % å halva byggnadslånet.

För den återstående amorteringstiden skulle annuiteten uppgå till samma belopp

som under sjuttonde året.

Till säkerhet för lån skulle statens järnvägar lämnas inteckning i vederbörande

tomträtt, gällande med bästa förmånsrätt.

I fråga om den närmare motiveringen till förenämnda beslut må

hänvisas till Kungl. Maj:ts framställning (utgifter för kapitalökning,

punkten 39).

I skrivelse den 27 februari 1923 har järnvägsstyrelsen gjort framställning

i fråga om anordnande av egna hem för statens järnvägars personal

vid Ulriksdal in. m. Till stöd härför anför styrelsen:

Ett hundratal statens järnvägars tjänstemän, placerade vid driftbangården

vid Hagalund övre och närliggande stationer, hade hos vederbörande befäl framhållit

önskvärdheten av att statens järnvägar måtte vara personalen behjälplig

att förskaffa sig bostad genom uppförande av egna hem, varigenom skulle vinnas

ett önskvärt oberoende av fluktuationerna å bostadsmarknaden. Då det jämväl

läge i järnvägsstyrelsens intresse, att bostadsfrågan för statens järnvägars personal

ordnades på tillfredsställande sätt, och då här ifrågavarande tjänstemän i mycket

ringa utsträckning kunnat erhålla bostäder i närheten av arbetsplatsen, hade

styrelsen velat medverka till den uppkomna tankens genomförande samt begära

statsmakternas bistånd härutinnan, synnerligast som statsmakterna tidigare visat

sig beakta det behjärtansvärda i denna sak.

s. 3 Kontrollera mot PDF

Kung!. Maj:ts Proposition Nr 194.

3

Det för anläggning av egnahem skoloni för nu ifrågavarande personal lämpligaste

området vore beläget i trakten väster om Ulriksdals järnvägsstation. Förutom

ett område av omkring 11,300 kvadratmeter av statens järnvägars egen

mark avsåges att för ändamålet få tagas i anspråk en del av det under arméförvaltningen

ställda s. k. Järvafältet, som angåves å en handlingarna i ärendet

bilagd ritning, märkt banbyrån litt. D nr 4106. Området väster om lägenheten

Agnesberg mellan landsvägen Stockholm—Enköping och statens järnvägars område

utgjordes av 50,000 kvadratmeter av hemmanen Bästa nr 1 och 2 i Spånga

socken och området i vinkeln mellan förenämnda landsväg och vägen från denna

till Ulriksdals järnvägsstation 90,000 kvadratmeter av hemmanen Nedre Järva nr

1 och 2 och lägenheten Bagartorp nr 1, alla i Solna socken. Järnvägsstyrelsen

hade tagit initiativ till förhandling med arméförvaltningen rörande villkoren för

överlåtelse av ovan angivna områden till statens järnvägar för upplåtande med

tomträtt till sådana tjänstemän vid statens järnvägar, som där önskade uppföra

egna hem, varvid järnvägsstyrelsen tänkt sig, att det västra området i första hand

skulle exploateras och att med övertagande av det östra området skulle anstå,

intill dess mera säker kännedom vunnits om intresset för förenämnda egnahemsplaner.

I avvaktan på huru ovannämnda underhandlingar med arméförvaltningen

utfölle skulle dock redan nu det område av 11,300 kvadratmeter, som tillhörde

statens järnvägar, kunna öppnas för bebyggande, varvid området skulle förses

med erforderliga vägar samt vatten-, avlopps- och elektriska ledningar. För bestridande

av de till 34,000 kronor härför beräknade kostnaderna hade styrelsen

tänkt sig disponera medel ur den till styrelsens förfogande ställda s. k. dispositionsfonden.

Av samma skäl, som gjorts gällande beträffande förut omnämnda egnahemsområde

vid Notviken, ansåge styrelsen, att upplåtelse av tomter til] de blivande

egnahemsbyggarna vid Ulriksdal endast borde ske med tomträtt, varvid emellertid

en lämplig avgift borde erläggas för gäldande av såväl ränta på av staten

nedlagda medel för själva markförvärvet som ock ränta å och amortering av de

medel, som nedlades för anordnande av vägar och ledningar. Beträffande övriga

bestämmelser och villkor ansåge styrelsen, att samma principer borde gälla för

här ifrågavarande egnahemskoloni, som tidigare fastställts för Notvikens egnahemsområde,

dock att räntan för lånen ansåges böra utgå med samma procent,

som komme att för tiden från och med den 1 januari 1923 fastställas för lån ur

statens bostadslånefond.

Även för lånen till egnahemsbyggarna vid Notviken ansåges böra bestämmas

enahanda ränteberäkning.

På grund av att egnahemsbyggandet vid Notviken ännu icke kommit i gång,

ansåge sig styrelsen för närvarande vara betjänt av att sammanlagt för egnahemslån

vid såväl Notviken som Ulriksdal disponera 200,000 kronor.

Styrelsen hemställer därför, att Kungl. Maj:t måtte utverka medgivande

för styrelsen dels att använda ovan omförmälda belopp av

200,000 kronor såsom egnahemslånefond även för personal vid driftbangården

vid Hagalund övre och angränsande stationer, dels ock att

beräkna räntan för lån i bägge fallen efter den procent, som för tiden

från och med den 1 januari 1923 kunde komma att fastställas för lån ur

statens bostadslånefond.

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Kungl. Maj:is Proposition Nr 194.

Departements
chefen.

Järnvägsstyrelsens föreliggande förslag att lösa bostadsfrågan för

den talrika personalen vid driftbangården Hagalund övre och närliggande

stationer synes förtjänt av beaktande, då därigenom ej blott den ifrågavarande

personalens utan även statens järnvägars intressen skulle främjas.

Jag vill alltså tillstyrka, att till statens järnvägars nämnda personal dels

upplåtas tomter från de för ändamålet avsedda områdena vid Ulriksdal,

dels ock utlämnas byggnadslån av statens järnvägars förlagsmedel.

I likhet med vad som förutsatts beträffande området vid Notviken

torde upplåtelse av tomter från ifrågavarande områden vid Ulriksdal böra

allenast ske med tomträtt och till den fast anställda personalen. Fastställandet

av de närmare villkoren för tomtupplåtelserna lärer kunna överlämnas

till järnvägsstyrelsens avgörande. Beträffande lånebeloppen och

den säkerhet, som skulle gälla för lånen, synas även de om Notviken

gällande bestämmelserna kunna tillämpas i fråga om egnahemsbyggandet

vid Ulriksdal.

Vad räntan för byggnadslånen beträffar, har järnvägsstyrelsen föreslagit,

att denna beträffande såväl Notviken som Ulriksdal skulle beräknas

efter den procent, som komme att för tiden från och med den

1 januari 1923 fastställas för lån från statens bostadslånefond. Ifrågavarande

egnahemsbyggande vid Notviken och Ulriksdal synes dock närmast

vara att jämställa med den egnahemsbyggnadsverksamhet, som

främjas med lån från statens egnahemslånefond. Enligt det förslag till

ändrade bestämmelser för statens verksamhet för egnahemsbildningen,

som Kungl. Maj:t beslutit förelägga innevarande års riksdag, skulle

räntan å lån från egnahemslånefonden till och med femte kalenderåret

efter utgången av det år, varunder lånet utbekommits, utgå efter 4 %

samt från och med det sjätte kalenderåret, då amorteringsskyldighet

inträder, med 4 3U %. Det synes mig lämpligt, att motsvarande räntebestämmelser

givas tillämpning i avseende å nu förevarande egnahemslån.

Beträffande lånens amortering ansåg järnvägsstyrelsen i fråga om egnahemsbyggandet

vid Not viken den olikhet mot villkoren för vanliga egnahemslån

påkallad, att annuiteten vid lånens återbetalande vore störst

under de första åren. Syftet härmed var, att, då vederbörande personal

uppnått pensionsåldern, amorteringslånet i regel skulle vara till fullo inbetalt.

Med hänsyn härtill (orde det vara lämpligast att beträffande

amorteringsplanen i huvudsak bibehålla sålunda gällande bestämmelser,

varvid de jämkningar härutinnan, som kunna anses erforderliga med anledning

av de ändrade räntebestämmelserna, torde få vidtagas av järnvägsstyrelsen.

På grund av vad sålunda anförts hemställer jag, att Kungl. Maj:t

måtte föreslå riksdagen medgiva,

s. 5 Kontrollera mot PDF

Kunyl. Maj.ts Proposition Nr 194.

5

dels att tomter må av statens järnvägar med tomträtt upplåtas

från de av nämnda järnvägar till egnahemsbyggnader avsedda

områden vid Ulriksdal;

dels att det belopp av 200,000 kronor av statens järnvägars

förlagsmedel, som jämlikt 1920 års riksdags beslut må

användas för utlämnande av lån till egnahemsbyggande vid

Notviken, må disponeras jämväl för utlämnande av lån till vid

statens järnvägar fast anställd person, åt vilken tomt vid

Ulriksdal sålunda upplåtes, ävensom att med nämnda förlagsmedel

må bestridas ersättning för byggnad eller annan å dylik

tomt vid Ulriksdal verkställd anläggning, då sådan skall av

statens järnvägar från tomtinnebavare lösas;

dels ock att ifrågavarande lån för egnahemsbyggande vid

Notviken och Ulriksdal må utlämnas i huvudsaklig överensstämmelse

med de i statsrådsprotokollet angivna grunder.

Till denna av statsrådets övriga ledamöter biträdda

hemställan behagar Hans Kungl. Höghet

Kronprinsen-Regenten lämna bifall samt förordnar, att

proposition i ämnet av den lydelse, bilaga till detta

protokoll utvisar, skall avlåtas till riksdagen.

Ur protokollet:

Fredric Hawerman.

bihang till riksdagens protokoll 1923.

1 samt.

157 käft. (Nr 194.)

6S5 23

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

2 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (2)

2 kopplingar.

  1. Rskr. 1923:140 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående egnahemsbyggnader för statens järnvägars personal vid Notviken och TJlriksdal. a1 i texten
  2. SU 1923:66 Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående egnahem sbyggnad er för statens järnvägars personal vid Notviken och Ulriksdal. s. 6 i texten