Sök i Ratio Lex

Angående vissa tillbyggnadsarbeten å allmänna barnbördshuset i Stockholm

1923-03-16 · 10 sidor, varav 8 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 8 av 10 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1923:195, Angående vissa tillbyggnadsarbeten å allmänna barnbördshuset i Stockholm

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition Nr 195.

1

Nr 195.

Kungl. Maj.ts proposition till riksdagen angående vissa

tillbyggnadsarbeten å allmänna barnbördshuset i

Stockholm; given Stockholms slott den 16 mars

1923.

Kungl. Maj:t vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag

av statsrådsprotokollet över ecklesiastikärenden för denna dag, föreslå

riksdagen att bifalla det förslag, om vars avlåtande till riksdagen

föredragande departementschefen hemställt.

Under Hans Maj:ts,

Min allernådigste Konungs och Herres frånvaro:

GUSTAF ADOLF.

Olof Olsson.

Utdrag av protokollet över ecklesiastikärenden, hållet inför

Hans Kungl. Höghet Kronprinsen-Regenten i statsrådet

å Stockholms slott den 16 mars 1923.

Närvarande:

Statsministern och ministern för utrikes ärendena Branting, statsråden

Lindqvist, Thorsson, Olsson, Sandler, Nothin, Svensson, Hansson,

Åkerman, Schltter, Orne.

Departementschefen, statsrådet Olsson, anför härefter:

I en den BO maj 1919 dagtecknad, till universitetskanslern ställd

skrivelse framhöll lärarkollegiet vid karolinska institutet det verkliga

Bihang till riksdagens protokoll 1923. 1 sand. 158 käft. (Nr 195.) 1

Ang. vissa

tillbyggnadsarbeten

å

s. 2 Kontrollera mot PDF

allmänna

bambördshuset

i

Stockholm.

2 Kungl. Maj:ts proposition Nr 195.

nödläge beträffande lokaler, uti vilket de oftalmiatriska och gynekologiska

klinikerna vid serafimerlasarettet befunno sig, och angav,

att detta skulle kunna avhjälpas, om den gynekologiska kliniken

kunde förflyttas från lasarettet och den oftalmiatriska kliniken

finge disponera även dess utrymme.

Sedan kanslern anmodat direktionen över allmänna barnbördshuset

att till kanslern avgiva yttrande, huruvida direktionen kunde

vid barnbördshuset bereda plats för en gynekologisk avdelning, ävensom

att, därest möjlighet härtill funnes, vidtaga i sådant avseende

nödiga åtgärder, avgav direktionen i skrivelse till Kungl. Maj:t av

den 25 oktober 1919 förslag till till- och ombyggnad av allmänna

barnbördshuset, varigenom nyssnämnda önskemål skulle kunna förverkligas.

Direktionen framhöll därvid, att förläggandet till allmänna

barnbördshuset av en gynekologisk klinik även för barnbördshuset

skulle medföra synnerligen stora fördelar såväl för undervisningen

som för sjukvården, emedan direktor-överläkaren då icke skulle behöva

dela sin tid emellan barnbördshuset och den under hans ledning

ställda gynekologiska kliniken vid det från barnbördshuset avlägset

belägna serafimerlasarettet. Direktionen framhöll därjämte, att

ur barnbördshusets synpunkt det vore mycket önskvärt, att dit förlädes

även en avdelning för patienter, som ställde större fordringar

på komfort än den, som kunde erbjudas på så kallad allmän sal,

på det att direktor-överläkaren skulle kunna å barnbördshuset

vårda även sina privata patienter och slippa sköta dem å olika

privatanstalter ute i staden. På detta sätt skulle barnbördshuset

bliva ett avslutat helt, där undervisning och sjukvård kunde lämnas

i fråga om alla de sjukdomar, som falla under det medicinska specialfacket

obstetrik och gynekologi. För att direktor-överläkaren

skulle kunna helt ägna sig åt tillsynen och ledningen av barnbördshuset

ansåg direktionen dock de föreslagna åtgärderna ej alldeles

tillfyllest, utan betonade med styrka behovet av att invid anstalten

för honom uppfördes en bostad. Slutligen framhöll direktionen, att

vid barnbördshusets första planläggning vissa fel blivit begångna,

vilka i avsevärd grad inverkade störande på arbetet inom sjukhuset

och därför borde avhjälpas. Direktionens förslag till till- och ombyggnad

av barnbördshuset omfattade sålunda följande huvudpunkter:

en allmän gynekologisk avdelning, en avdelning för så kallade privat
-

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition Nr 195. ;3

patienter, avsedd för såväl gynokologiska patienter som för förlossningsfall,

vissa ombyggnads- ocli ändringsarbeten och slutligen en

bostad för direktörn-överläkaren.

Efter det vederbörande myndigheter — karolinska institutets

lärarkollegium, universitetskanslern, justitiekanslern, medicinalstyrelsen

ocli byggnadsstyrelsen — avgivit infordrade yttranden i ärendet

och samtliga tillstyrkt direktionens förslag i dess helhet, framlade

Kungl. Maj:t i statsverkspropositionen till 1921 års riksdag förslag

i ämnet, därvid under viss angiven förutsättning äskades för ändamålet

erforderliga medel.

Riksdagen vitsordade behovet av de utav direktionen föreslagna

anordningarna, men ansåg sig böra avslå Kungl. Maj:ts förslag med

hänsyn till de rådande höga byggnadskostnaderna. Emellertid anvisade

samma års riksdag erforderliga medel för förvärvande för statens

räkning av den barnbördshuset tillhöriga tomten i kvarteret Murmästaren

i Stockholm, och sattes direktionen härigenom i tillfälle

att till fullo återbetala till statsverket de medel, som 1909 års

riksdag anvisat för uppförande av barnbördshuset. Den behållna köpeskillingen,

i runt tal 400,000 kronor, förutsatte riksdagen skulle reserveras

för den till- och ombyggnad, till vilken riksdagen år 1921

icke ansett sig kunna bevilja medel.

Barnbördshusets byggnadsfråga kom snart därefter i ett nytt

läge därigenom, att sjukhuset den 24 november 1921 av direktören

H. Asch erhöll ett belopp av 100,000 kronor för att därför uppföra

en bostad för direktörn-överläkaren. Grenom denna frikostiga gåva

uppfylldes, utan att statsmedel härför behövde begäras, ett av de

ovannämnda för barnbördshuset betydelsefulla önskemålen. Då emellertid

barnbördshuset icke kunde fullt utnyttja fördelen av att direktörn-överläkaren

bodde invid anstalten, om han alltjämt tvingades

att varje dag under längre tid sköta undervisning och sjukvård å

serafimerlasarettets gynekologiska klinik, och då direktionen ansåg

sannolikt, att det statsfinansiella läget inom en tämligen lång framtid

icke skulle medgiva beviljande av medel, som för barnbördshusets

ombyggande enligt den plan, som förelädes 1921 års riksdag,

vore nödvändiga, ingick direktionen den 20 december 1921 till Kungl.

Maj:t med en skrivelse, i vilken föreslogs byggnadsfrågans lösande

efter en delvis ny plan, vilken gick ut på att direktionen skulle erhålla

tillstånd dels att bygga för den behållna köpeskillingen eller

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Kungl. Maj:ts proposition Nr 195.

de 400,000 kronor, som genom riksdagens beslut från 1922 års ingång

stode till dess förfogande, dels att uppföra en bostad för direktörnöverläkaren

för de därtill donerade medlen. Den huvudsakliga skillnaden

mellan den nya och den föregående planen låg däii, att man

nu avstod från ett förut tilltänkt inköp av den Benedickska asylen

och dess ganska kostbara ombyggnad till en gynekologisk klinik och

istället förläde den nya gynekologiska avdelningen till den plats, som

förut avsetts för asylen, d. v. s. till den nuvarande bostadsvåningen för

de tjänstgörande kandidaterna, belägen omedelbart ovanför vårdavdelningarna

för de förlösta kvinnorna. Härigenom och genom att

vidtaga en del mindre förenklingar lyckades det direktionen att

framlägga ett förslag till till- och ombyggnad av barnbördshuset,

vilket kunde helt bekostas av barnbördshusets egna medel, utan

något som helst anlitande av statsmedel.

Denna direktionens skrivelse föranledde Kungl. Maj:t att i proposition

(nr 65) till 1922 års riksdag framlägga förslag i ämnet i

överensstämmelse med direktionens förslag. Biksdagen biföll Kungl.

Maj:ts framställning.

I skrivelse den 6 mars 1923 har nu barnbördshusets direktion

berört en återstående ännu olöst del av dess byggnadsfråga. Direktionen

yttrar härom:

De genom 1922 års riksdags beslut medgivna byggnadsarbetena påbörjades i

november 1922 och hava nu fortskridit så långt, att samtliga ny- och tillbyggnader

stå under tak. Enligt med entreprenadfirmorna avslutade kontrakt skola de

nya bostadslokalerna för de tjänstgörande kandidaterna och personalen samt för

maskinfolket vara färdiga att tagas i bruk den 1 juli 1923, varefter omändringsarbetena

inom barnbördshusets nuvarande lokaler skola taga sin början.

Genom det nu under arbete varande förslaget har direktionen i huvudsak

kunnat förverkliga sina önskemål beträffande barnbördshusets utveckling till en

fullständig kvinnoklinik, där till vård kunna mottagas sjuka havande kvinnor,

förlossningsfall, prematura eller sjuka spädbarn och kvinnor, lidande av sjukdomar

i underlivsorganen. I ett, men enligt direktionens mening betydelsefullt avseende

förblir barnbördshuset emellertid även efter nu beslutade arbetens genomförande

ofullständigt. Anstalten saknar en avdelning för sådana patienter, som av

det ena eller andra skälet icke vilja intagas å allmän sal utan önska mot en högre

avgift erhålla vård å en avdelning med hel- eller halvenskilda rum.

Å serafimerlasarettets gynekologiska klinik funnos från början även dylika

rum men dessa hava under många år ej kunnat användas för sitt ändamål, då

bristen på allmänna salsplatser varit allt för stor. I det förslag att till barnbördshuset

flytta denna gynekologiska klinik, som förelädes 1921 års riksdag, funnos

förutom allmänna salsplatser även en särskild avdelning med enskilda och halv
-

s. 5 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ta proposition Nr 1!)$. 5

enskilda ruin. I det reducerade förslag, som enligt beslut av 1922 års riksdag nu

håller på att utföras, har den gynekologiska avdelningen hlivit så mycket mindre,

42 platser i stället för 58, att direktionen ansett sig behöva alla platserna, oavsett

om de äro förlagda till större salar eller mindre rum, för allmänna salspatienter.

Eu avdelning med hel- och halvenskilda rum är emellertid ur flera synpunkter

mycket välbehövlig. Barnbördshuset har redan nu ständiga förfrågningar angående

intagning från patienter, som icke kunna vårdas i hemmen och skulle

vilja intagas å enskilda rum men icke kunna betala de dyra avgifterna härför å

de privata sjukhusen och förlossningshemmen. Detta blir med all säkerhet i än

högre grad fallet, då vid anstalten snart finnes även en gynekologisk avdelning,

dör det kan meddelas såväl operativ behandling som ock den beträffande de kvinnliga

underlivsorganens sjukdomar allt oftare förekommande röntgenbehandlingen. Särskilt

för sistnämnda fall erbjuder det för närvarande mycket stora svårigheter att

erhålla sjukhusplatser, då å våra allmänna sjukhus i samband med röntgeninstituten

icke finnas anordnade några vårdavdelningar. Funnes en avdelning av omförmälda

slag kunde direktionen dessutom förverkliga sitt förut flera gånger framhållna

önskemål att helt binda direktor-överläkaren vid anstalten. lian kunde

nämligen å en sådan avdelning till vård emottaga även de patienter, som sökte

honom personligen, och han behövde på så sätt icke hava någon praktik utanför

barnbördshuset, en anordning, som numera överallt torde eftersträvas.

Under sådana förhållanden har direktionen tagit under förnyat övervägande

möjligheten att inrätta en sådan avdelning. Den ursprungliga planen, att för ändamålet

inköpa och tillbygga asylbyggnaden, vilken även uti 1922 års förslag

framhålles såsom den framtida utvecklingslinjen, ställer sig såsom redan är omnämnt

ganska dyrbar. Denna väg torde fördenskull icke för närvarande och

sannolikt ej på länge vara framkomlig; direktionen har därför ansett sig böra låta

asylverksamheten fortsättas uti den Benedickska asylen tillhöriga byggnaden och

lämna de i samband med dess förvärvande för statsverket stående utvecklingsmöjligheterna

åt framtiden. I stället har direktionen med biträde av arkitekten E.

Stenhammar utarbetat ett vida billigare, men dock tillfredsställande förslag till

nu åsyftad avdelning. Detta går ut på, att barnbördshusets norra flygel, som förut

innehåller de bägge stora avdelningarna för förlösta och den nya gynekologiska

avdelningen, skulle påbyggas med en våning, varigenom skulle erhållas en avdelning

med 24 platser jämte alla dithörande bilokaler, såsom framgår av bifogade

ritningar.

Uppförandet av en sådan avdelning medför emellertid, att personalen måste

utökas och värmecentralen förstoras. Köks- och tvättavdelningarna äro däremot

fullt tillräckliga för även en avsevärt större utökning av barnbördshuset än den

nu föreslagna.

För den nya avdelningens drift måste givetvis anställas ny personal och

därjämte måste å köks- och tvättavdelningarna anställas sammanlagt tre nya biträden,

vilket kräver inrättandet av nya personalbostäder. Bostadsförhållandena

för den nuvarande personalen lämna emellertid ej så litet övrigt att önska. Enligt

förslaget till 1921 års riksdag skulle eu avsevärd förändring till det bättre

hava åstadkommits uti detta missförhållande. Genom den reduktion av detta för
-

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Kungl. Maj:ts proposition Nr 195.

slag, som 1922 måste äga rum, blevo emellertid dessa förbättringar delvis omintetgjorda,

varför direktionen ansett sig böra föreslå, att personalbostäder inrättas

uti något större omfattning, än som är absolut nödvändigt för beredande

av bostäder åt de nytillkommande arbetskrafterna. Personalen bor nu för trångt

och det finnes intet reservrum att använda, om ett sjukdomsfall nödvändiggör ett

tillfälligt inkallande av extra personal. En än mer framträdande brist beträffande

bostadsförhållandena är den, att barnbördshuset helt saknar särskilda, avsides belägna

sovrum för dem, som vakat under natten.

Dessa måste nu sova i sina vanliga bostadsrum med påföljd, antingen att

de bli störda av kamraterna, som äro i dagstjänst, eller att dessa senare måste

helt avstå från att under en ledig stund på dagen begagna sitt rum.

Dessa missförhållanden skulle kunna för jämförelsevis sliten kostnad avhjälpas,

om trenne vindsutrymmen inreddes till bostadsrum. A bägge sidor om

norra flygeln, alltså den som föreslås bliva påbyggd, finnas tvenne tornbyggnader.

Dessa måste i händelse detta förslag kommer till utförande något höjas och i

dessa vinnas därigenom så stora vindsutrymmen, att i vardera kan erhållas 5

goda bostadsrum. De i det nordöstra tornet, vilket även inrymmer huvudtrappan

och hissen, äro avsedda till bostadsrum. De i nordvästra tornet, som ligger tyst

och avskilt, äro avsedda uteslutande till sovrum för vakpersonalen, vilken därjämte

även skulle hava vanliga bostadsrum. Dessutom kan i den höga och förändamålet

synnerligen lämpliga vinden i asylbyggnaden inredas, som av ritningarna

framgår, 10 dubbelrum jämte bilokaler. Sistnämnda anordning skulle dessutom

medföra den fördelen, att den för sitt ändamål allt för stora asylbyggnaden

nu toges fullständigt i bruk, vilket hittills aldrig ägt rum. För asylens verksamhet

skulle detta på intet sätt innebära någon olägenhet, då vindsutrymmet aldrig använts

och asylens bägge inredda våningar äro fullt tillräckliga för såväl asylen

själv som för barnbördshusets dit förlagda spädbarn savdelning. Den föreslagna

anordningen skulle dessutom för asylen medföra eu viss inkomst, då barnbördshuset

givetvis borde erlägga hyra för de rum, som av dess personal begagnades.

Barnbördshusets värmecentral skall enligt det av riksdagen godkända förslaget,

som för närvarande håller på att utföras, utökas på så sätt, att eu av de

befintliga tre ångpannorna utbytes mot en varmvatten panna av hög effektivitet.

Detta är tillräckligt för den nu beslutade till- och ombyggnaden. Den här föreslagna

tillbyggnaden nödvändiggör emellertid en ytterligare utökning, vilken enligt

ingenjör Hugo Theorell bäst erhålles genom att ännu en ångpanna utbytes

mot en ny av högre effektivitet. Genom en sådan anordning skulle dessutom för

barnbördshuset i dess helhet vinnas en fördel. Sistnämnda nya panna skulle nämligen

utöka centralens prestationsförmåga avsevärt utöver vad som kräves för att

uppvärma nu föreslagna nya avdelningar, vilket för barnbördshuset vore en avgjord

fördel, då den hittills beslutade utökningen för sitt ändamål enligt ingenjör

Theorell måste betecknas om ock ej såsom otillräcklig, så dock i varje fall knapp.

Av ovanstående torde framgå, att genom här föreslagna till- och ombyggnader

skulle tillföras barnbördshuset mycket betydande fördelar, främst att sjukhuset

därigenom bleve en fullständig kvinnoklinik, vidare att personalens bostadsförhållanden

bleve avsevärt förbättrade och slutligen att värmecentralens prestationsförmåga

utökades.

s. 7 Kontrollera mot PDF

7

Kungl. Maj:tts proposition Nr 195.

Klart torde emellertid vara, att dessa byggnadsarbeten, om do överhuvud

skola komma till stånd, böra utföras i samband med dem, som under sommaren

och hösten 1923 ändock skola utföras vid anstalten. Man bar därvid att beakta

så väl kostnaderna som önskvärdheten att så litet som möjligt störa sjukvården

vid barnbördshuset. Det säger sig självt, att, då tredje våningen av norra flygeln

nu skall fullständigt ombyggas, uppförandet av en fjärde våning där ställer sig

vida billigare om det sker i samband med förstnämnda arbete, och för barnbördshusets

drift blir det helt naturligt vida mindre störande, att alla ändringsarbeten

göras på eu gång. Även är det klart att det är fördelaktigare att samtidigt och

under sommaren utföra förändringarna å värmecentralen än att göra detta vid

olika tider.

De kostnader, dessa arbeten skulle draga, äro emellertid, som av bifogade

kostnadsberäkning framgår, ganska avsevärda. Direktionen vågar icke — för att

vara fullkomligt säker på att ej hava räknat för lågt — beräkna dem sammanlagda

till lägre än 250,000 kronor.

Hur utomordentligt betydelsefullt direktionen än anser det för barnbördshuset

vara att nu få till stånd ovan omförmälda tillbyggnader, skulle direktionen

dock icke trott sig böra inför Kungl. Maj:t framlägga detta förslag, om det för

sitt förverkligande med nödvändighet krävt anlitande av statsmedel. Direktionen

förstår till fullo och beaktar de stora svårigheter, det statsfinansiella läget nu och

sannolikt för avsevärd tid framåt bereder statsmakterna. Då direktionen det oaktat

vågar framlägga förslaget, beror detta därpå att den anser sig kunna, utan att

anlita statsmedel, utföra här ifrågasatta arbeten, om Kungl. Maj: t tillåter direktionen

att upptaga ett lån till för ändamålet erforderligt belopp, vilket lån direktionen

skulle förränta och amortera med inkomsterna från den nya avdelningen.

Direktionen vill framhålla, att det nuvarande barnbördshuset, som är

Sveriges utan jämförelse största obstetriska undervisningsanstalt, tillkommit utan

anlitande av statsmedel i annat avseende, än att det lån, 1909 års riksdag beviljade

direktionen för dess uppförande, varit räntefritt. Om erläggande av ränta

kunde emellertid redan av det skäl icke vara tal, att vården å barnbördshuset

varit, kostnadsfri. Beträffande den nu ifrågavarande avdelningen råda såsom ovan

framhållits särskilda förhållanden. Det synes direktionen rimligt och torde överensstämma

med vanligt bruk, att avgifterna för begagnande av sådana sjukhusplatser

sättas så mycket högre än dem å allmän sal, att de motsvara självkostnaden

och under alla omständigheter minst täcka merkostnaden, som betingas av

de ökade förmånerna. Det ligger nära till hands att de patienter, som önska vårdas

å en avdelning, där särskilda förmåner erbjudas, få själva vidkännas kostnaderna

ej blott för den dyrbarare driften, utan ock för de större anläggningskostnaderna,

som en sådan avdelning betingar. Denna senare ökning uti vårdkostnaden

blir för övrigt vida mindre, än man skulle kunna tro. Till stöd härför

vill direktionen anföra följande.

Direktionen har genom sin direktor rådgjort med pensionsstyrelsens chef,

generaldirektör A. af Jochnick, vilken efter en konferens med pensionsfondens fullmäktige

meddelat, att han ansåge sannolikhet förefinnas, att direktionen skulle

kunna från fonden, på vissa villkor, till vilka direktionen nedan återkommer, er
-

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Kungl. Maj:ts proposition Nr 195.

hålla det behövliga lånet. Angående räntan kunde givetvis direktionen icke erhålla

bestämt svar, men har räknat med 4,5 % såsom den gynnsammaste och med

5 % som den ogynnsammaste.

Under förutsättning, att kostnaderna uppgingo till 250,000 kronor och att

amorteringstiden beräknades till 40 år, skulle den årliga annuiteten enligt uppgift

från pensionsstyrelsen bliva efter 4,5 % ränta 13,585 kronor 78 öre och efter 5 %

ränta 14,569 kronor 55 öre.

Den föreslagna avdelningen skulle hava 24 vårdplatser. Om man beräknar

300 vårddagar per plats, något som i detta fallet måste anses som försiktigt, då

vårdbehovet är synnerligen stort, erhållas 7,200 vårddagar om året. För att dessa

vårddagar skola inbringa ovanstående årliga annuiteter, skulle alltså per dag behöva

uttaxeras respektive 1 krona 88 öre och 2 kronor 2 öre.

Enligt verkställda beräkningar skulle patienterna å denna avdelning betinga

en merkostnad per underhållsdag utöver de å allmän sal av 3 kronor. Då kostnaden

för underhållsdag å allmän sal för närvarande är 7 kronor 50 öre, skulle

alltså motsvarande kostnad för dem å den ifrågavarande avdelningen bliva 10

kronor 50 öre och med amorteringstillägget 12 kronor 38 öre respektive 12 kronor

52 öre. Dessa kostnader äro beräknade per vårddag, oavsett om patienten vårdades

på hel- eller halvenskilt rum, men höra givetvis fördelas, så att de på helenskilt

betala något mer och de på halvenskilt, något mindre. Avgifter till sådana

belopp skulle vida understiga dem, som av Stockholms stad uttagas av utom

staden boende nämligen 13 kronor å halvenskilt och 20 kronor å enskilt rum.

Beträffande privatanstalterna (Sophiahemmet m. fl.) äro avgifterna än högre nämligen

respektive 15 kronor och 25 kronor. Enligt direktionens mening bör emellertid

eu del av amorteringssumman åstadkommas på eu annan väg. Det är mycket

vanligt, att man upptager eu viss avgift av patienter för en verkställd

behandling, eu operation, en röntgenbehandling och så vidare, eller för en genomgången

förlossning. De privata anstalterna göra sig på så sätt betydande extra

inkomster. Direktionen har funnit, att även med så små dylika avgifter, att dessa

ej bliva för patienten betungande, till exempel 10 kronor för eu operation eller

en förlossning och 1 eller 2 kronor för en röntgenbehandling, skulle dock dessa

avgifter med den angivna beläggningssiffran kunna beräknas till 3,500 eller 4,000

kronor per år. Ett sådant förfarande skulle således möjliggöra ett sänkande av

det extra tillägget till dagavgiften.

Under sådana förhållanden och då sjukhusbehovet, såsom ovan redan betonats,

är synnerligen stort, har direktionen ingen farhåga för att den icke skall

kunna betala de årliga annuiteterna.

För att direktionen skall kunna erhålla lånet ifråga, måste emellertid givetvis

ställas säkerhet och sådan kan direktionen icke erbjuda, då den nedlagt alla

sina tillgångar — bortsett ifrån vissa för välgörande ändamål avsedda fonder —

uti barnbördshusets byggnad, som står på statens mark.

Vid det förut berörda samtalet mellan barnbördshusets direktor och generaldirektör

A. af Jochnick förmenade den sistnämnde, att lånet skulle utan lämnande

av säkerhet kunna beviljas direktionen, om Kungl. Maj:t gav direktionen medgivande

att upptaga detsamma. Detta torde icke kunna tolkas på annat sätt än

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition Nr 195. i)

att ett sådant medgivande från Kungl. Majds sida innebar, att statsverket iklädde

sig garanti för direktionens amorteringsskyldigheter. Någon risk för statsverket

skulle såsom av ovanstående torde framgå knappast kunna sägas vara för handen.

Att direktionen icke skulle kunna hålla den nya avdelningens platser belagda på

ovan angivet, mycket försiktigt beräknade sätt, lärer icke vara att befara. Fördelarna

för statsverket ligga i öppen dag; de sammanfalla med fördelarna för

barnbördshuset, som visserligen tillkommit genom enskild offervillighet och utan

kostnader för statsverket, men dock är att betrakta såsom en statsanstalt, nämligen

såsom karolinska institutets obstetrisk-gynekologiska klinik.

Under åberopande av vad sålunda anförts hemställer direktionen,

att Kungl. Maj:t måtte medgiva direktionen att hos pensionsstyrel - sen upptaga ett lån å högst 250,000 kronor för att med dessa medel

vid barnbördshuset dels i överensstämmelse med i ärendet företedda,

av arkitekten E. Stenhammar uppgjorda ritningar inrätta en ny

sjukavdelning, avsedd för patienter, som icke vilja vårdas å allmän

sal, och nya bostadsrum för barnbördshusets personal, dels ock utöka

barnbördshusets värmecentral.

Vid skrivelsen äro fogade vederbörliga ritningar samt kostnadssammandrag.

I ärendet har kanslern den 8 mars 1923 avgivit utlåtande och

därvid tillstyrkt bifall till direktionens förslag.

Vidare har på grund av remiss byggnadsstyrelsen den 12 mars

1923 avgivit utlåtande i ärendet och därvid förklarat sig icke hava

något att erinra mot förslaget ur rent byggnadsteknisk synpunkt

eller mot de beräknade kostnaderna. Byggnadsstyrelsen har emellertid

starkt ifrågasatt lämpligheten av att påbygga barnbördshusets

norra flygel med en våning. Då denna redan i sitt nuvarande skick

mindre tilltalande anläggning enligt de underställda ritningarna

skulle ytterligare förfulas, vilket med hänsyn till att anläggningen

hade ett framträdande läge vid en infartsväg från norra Djurgårdens

parkområde vore att beklaga, hade arkitekten Stenhammar på stvrelsens

anmodan utfört en handlingarna bilagd omarbetning av fasaden

mot norr, vilken omarbetning styrelsen funne innebära en avsevärd

förbättring. Med denna ändring av ritningsförslaget ansåge

sig styrelsen icke böra avstyrka bifall till den gjorda framställningen.

Fördelarna av den utav barnbördshusets direktion nu ifrågasatta Departe

anordningen äro för barnbördshuset uppenbara, och då dessa i föreva- mentschefen

rande fall sammanfalla med statens, anser jag mig böra lämna min

Bihang till riksdagens protokoll 1923. 1 sand. 158 käft. (Nr 195.) 2

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Kungl. Maj.ts proposition Nr 195.

medverkan till ernående av den föreslagna, för sjukhuset gynnsamma

lösningen av frågan.

Mot de i ärendet företedda ritningarna, sådana de te sig enligt

arkitekten Stenhammars förut omförmälda ändringsförslag, torde

någon erinran icke vara att från min sida framställa. Uppenbart är,

att nu ifrågasatta tillbyggnadsarbeten böra utföras i samband med de

arbeten, som under alla förhållanden skola innevarande år utföras

å barnbördshuset. Härigenom minskas kostnaderna, och man undviker

att genom upprepade byggnadsarbeten störa sjukvården vid

anstalten.

Beträffande det föreslagna sättet för täckande av byggnadskostnaderna

synes ej heller någon erinran vara att göra, utan torde,

därest riksdagen medgiver, att de föreslagna tillbyggnadsarbetena få

utföras i enlighet med företedda ritningar, tillstånd av Kungl. Maj:t

böra lämnas direktionen att träffa anstalter för anläggningskostnadernas

bestridande på det sätt som nu av direktionen föreslagits.

De av direktionen gjorda beräkningarna med avseende å de årliga

annuiteterna synas mig hava uppgjorts med nödig försiktighet.

Under åberopande av vad i ärendet anförts hemställer jag alltså,

det Eders Kungl. Maj:t täcktes föreslå riksdagen

att medgiva, dels att i överensstämmelse med

i ärendet företedda, av arkitekten E. Stenhammar

uppgjorda ritningar med däri sedermera vidtagen

ändring må vid allmänna barnbördshuset i Stockholm

inrättas en ny sjukavdelning, avsedd för

patienter, som icke önska vårdas å allmän säl,

samt nya bostadsrum för barnbördshusets personal,

dels ock att barnbördshusets värmecentral må på

angivet sätt utökas.

Till denna av statsrådets övriga ledamöter

biträdda hemställan behagar Hans Kungl. Höghet

Krön prinsen-Regenten lämna bifall ävensom förordna,

att proposition av den lydelse, bilaga vid

detta protokoll utvisar, skall avlåtas till riksdagen.

Ur protokollet:

Em. G:son Bergman.

Stockholm 1923, Ivar Haeggströms Boktryckeri A. B.

230807

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

2 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (2)

2 kopplingar.

  1. Rskr. 1923:122 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående vissa tillbgggnadsarbeten å allmänna barnbördshuset i Stockholm. s. 1 i texten
  2. SU 1923:58 Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående vissa tillbyggnadsarbeten å allmänna barnbördshuset i Stockholm. a1 i texten