Sök i Ratio Lex

Angående dyrtidstillägg åt lärare vid vissa statsunderstödda undervisningsanstalter

1923-02-09 · 17 sidor, varav 16 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 1,4 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
  • Sidnummer: 16 av 17 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1923:209, Angående dyrtidstillägg åt lärare vid vissa statsunderstödda undervisningsanstalter

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.is proposition Nr 20!).

1

Nr 209.

Kungl. Maj.-ts proposition till riksdagen angående dyrtidstillägg

åt lärare vid vissa statsunderstödda undervisningsanstalter;

given Stockholms slott den 9

februari 1923.

Kungl. Maj:t vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag

av statsrådsprotokollet över ecklesiastikärenden för denna dag, före

slå riksdagen att bifalla de förslag, om vilkas avlåtande till riksdagen

föredragande departementschefen hemställt.

Under Hans Maj:ts

Min allernådigste Konungs och Herres frånvaro,

Enligt Dess nådiga beslut:

GUSTAF ADOLF.

Olof Olsson.

Utdrag av protokollet över ecklesiastikärenden, hållet inför

Hans Maj.t Konungen i statsrådet å Stockholms

slott den 9 februari 1923.

Närvarande:

o

Statsråden Lindqvist, Thorsson, Olsson, Nothin, Svensson, Hansson, Åkerman,

Linders, Schlyter, Orne.

Departementschefen, statsrådet Olsson anför:

Vid anmälan den 8 januari 1928 av de frågor, som tillhörde

regleringen för budgetåret 1923—1924 av utgifterna under riksBihang

till riksdagens protokoll 1923. 1 saml. 170 käft. (Nr 209.) 1

Dyrtidstilllägg

åt lärare

vid vissa

s. 2 Kontrollera mot PDF

statsunderstödda

under

visningsanstalter.

2 Kungl. Maj.is proposition Nr 209.

statens åttonde huvudtitel, innefattande anslagen till ecklesiastikdepartementet,

hemställde jag under punkten 282, att Kungl. Maj:t

täcktes föreslå riksdagen att, i avbidan på den proposition i ämnet,

som kunde varda riksdagen förelagd, för beredande av dyrtidstillägg

åt lärare vid vissa^ statsunderstödda läroanstalter för budgetåret

1923 1924 under åttonde huvudtiteln beräkna ett extra förslags
anslag

av 20,500,000 kronor. Denna min hemställan blev av Kungl.

Maj:t bifallen. ° Sedan ärendet nu blivit ytterligare berett, anhåller

jag att ånyo få föredraga detsamma.

I anledning av Kungl. Maj:ts proposition till 1922 års riksdag

nij ^ . ^Sående dyrtidstillägg åt lärare vid vissa statsunderstödda

undervisningsanstalter har sagda riksdag i skrivelse den 27 mai

1922 (nr 186) anmält, att riksdagen

1) godkänt förslag till kungörelser med allmänna grunder för

dyrtidstillägg åt vissa grupper av lärare;

2) medgivit, att för tiden den 1 juli 1922 tills vidare till dess

annorlunda förordnades dyrtidstillägg finge utgå

a) åt vissa lärarinnor vid fackskolan för huslig ekonomi i Uppsala

samt vid tre i statsrådsprotokollet över ecklesiastikärenden den

3 mars 1922 omnämnda statsunderstödda läroanstalter för utbildande

av lärarinnor i handarbete i huvudsaklig enlighet med de allmänna

grunder, som gällde beträffande dyrtidstillägg åt övningslärare vid

privatläroverk, dock att för lärarinna vid omförmälda fackskola dyrtidstillägg

finge utgå allenast å hälften av den för varje fall bestämda

minimiavlöningen;

b) åt lärare vid vissa sjukvårdsanstalter i enlighet med de allmänna

grunder, som gällde för lärare vid folk- och småskolor;

3) bemyndigat Kungl. Maj:t att utfärda de närmare föreskrifter,

som för tillämpning av förberörda allmänna grunder kunde befinnas

erforderliga;

4) till bestridande av kostnaderna för dyrtidstillägg åt ovannämnda

lärargrupper anvisat å tilläggsstat för år 1922 ett förslagsanslag

av 33,837,000 kronor samt å extra stat för tiden 1 januari

—30 juni 1923 ett förslagsanslag av 14,200,000 kronor.

Ovannämnda förslag till kungörelser äro såsom Bil. I—III fogade

vid riksdagens skrivelse i ämnet, och torde jag här få inskränka

mig till att hänvisa till desamma.

s. 3 Kontrollera mot PDF

3

Kungl. Maj:ts proposition Nr 209.

I överensstämmelse med riksdagens nu nämnda beslut utfärdade

Kungl. Maj:t den 30 juni 1922 kungörelse (nr 410) med allmänna

grunder för dyrtidstillägg åt lärare vid folk- och småskolor samt

vissa sjukvårdsanstalter, högre folkskolor, kommunala mellanskolor

och vissa småskoleseminarier, kungörelse (nr 409) med allmänna

grunder för dyrtidstillägg åt lärare vid privatläroverk och kungörelse

(nr 411) mod allmänna grunder för dyrtidstillägg åt lärare vid

folkhögskolor, därvid i nämnda kungörelser jämväl meddelades föreskrifter

rörande beräkning, rekvisition och utbetalning av ifrågavarande

dyrtidstillägg.

Genom beslut den 30 juni 1923 fastställde Kungl. Maj:t bestämmelser

angående dyrtidstillägg åt vissa lärarinnor vid fackskolan

för huslig ekonomi i Uppsala samt vid de tre ovannämnda läroanstalterna

för utbildande av lärarinnor i handarbete ävensom föreskrifter

i fråga om dyrtidstilläggets beräkning, rekvisition, utbetalning

m. m.

Nu har skolöverstyrelsen i skrivelse den 31 augusti 1922 hemställt,

att Kungl. Maj:t täcktes även för 1923 års riksdag framlägga

förslag om dyrtidstillägg åt lärare vid folk- och småskolor samt

vissa sjukvårdsanstalter, högre folkskolor, kommunala mellanskolor,

landstingens småskoleseminarier och privatläroverk ävensom åt vissa

lärarinnor vid fackskolan för huslig ekonomi i Uppsala samt vid de

tre förutnämnda läroanstalterna för utbildande av lärarinnor i handarbete,

varjämte skolöverstyrelsen till Kungl. Maj:t överlämnat en

av styrelsen för berörda fackskola gjord framställning i ämnet vad

sagda fackskola vidkommer.

Dyrtidstillägg åt nyssnämnda grupper av lärare vid statsunderstödda

undervisningsanstalter synas mig böra utgå även för budgetåret

1923—1924.

Beträffande de allmänna grunder, enligt vilka dyrtidstillägget

bör utgå, erinrar jag, att sagda dyrtidstillägg för närvarande utgår

efter huvudsakligen samma grunder, som äro gällande för dyrtidstillägg

åt befattningshavare i statens tjänst. Jag finner icke skal

föreslå någon ändring härutinnan. Dessa allmänna grunder föreslås således

att bliva i huvudsak desamma, som beträffande statens befattningshavare

vid icke nyreglerade verk äro föreslagna i Kungl. Maj:ts

Inkomna

framställ
ningar
-

Departe
mentschefen.

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Kungl. May.ts proposition Nr 209.

proposition (nr 2) med förslag till kungörelse med allmänna grunder

för dyrtidstillägg åt befattningshavare i statens tjänst m. m. Med

anledning härav kommer jag att i det följande föreslå vissa ändringar

i förenämnda kungörelser den 80 juni 1922, av vilka dock en del

endast äro avsedda att möjliggöra en önskvärd större enkelhet vid

dyrtidstilläggens beräkning.

Därutöver synes en ändring jämväl av § 1 i förenämnda kungörelse

den 30 juni 1922, nr 410, vara av behovet påkallad. Enligt

bestämmelserna i nämnda paragraf utgår dyrtidstillägg åt lärare

vid folk- och småskolor samt vissa sjukvårdsanstalter å den del av

den stadgade kontanta minimiavlöningen, som motsvarar statsbidraget.

Nu hava sådana fall förekommit, då statsbidrag till lärares

avlöning av någon anledning, exempelvis att undervisningen i skolan

under året icke pågått hela den för statsbidrags erhållande stadgade

tiden, icke kunnat författningsenligt utbetalas. I dylika fall

hava vissa myndigheter tolkat nyssnämnda bestämmelser så, att,

eftersom intet statsbidrag utgått till lärarens avlöning, läraren icke

heller skulle hava rätt till erhållande av något dyrtidstillägg, och

regeringsrätten har genom utslag i besvärsmål godtagit denna uppfattning.

Andra fall hava inträffat, då statsbidraget av en eller

annan anledning utgått med avkortat belopp. I överensstämmelse

med förberörda tolkning av författningen har då dyrtidstillägget

ävenledes avkortats. I båda slagen av fall har läraren helt fullgjort

sina skyldigheter, i vad på honom ankommit, och därför uppburit

full avlöning. Grivetvis kan det icke anses vara förenligt med rättvisa

och billighet, att en lärare helt eller delvis berövas sin rätt till

dyrtidstillägg på grund av omständigheter, i vilka han icke har

någon del. Säkerligen har det icke heller varit riksdagens mening,

att sa skulle ske, och detta sa mycket mindre som bestämmelserna

i förevarande paragraf ingenting annat avse än angivande av sättet

för beräkning av det tilläggsunderlag, å vilket dyrtidstillägg skall utgå;

På grund av vad jag nu anfört synes det mig önskvärt, att

ifrågavarande bestämmelser erhålla sådan ändrad lydelse, att förenämnda

tolkning därigenom förekommes. Motsvarande ändring torde

böra göras även i fråga om övriga i samma paragraf omförmälda

befattningshavare.

De belopp, å vilka dyrtidstilläggen skola beräknas, torde i övrigt

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kung!. Maj:ts proposition Nr 200. ^

höra bestämmas på enahanda sätt, som fastställdes av 1922 ars

riksdag.

Beträffande dyrtidstilläggets beräkning liar, bland annat, enligt

av senaste årens riksdagar godkända förslag till kungörelser i ämnet,

"ålit den bestämmelsen, att dyrtidstillägget för lärare, vars avlöning

utmnge efter lästid, skulle beräknas, som om tilläggsanslaget för

helt år vore lika fördelat på årets tolv månader. Då anledningen

till denna bestämmelse genom de nu föreslagna grunderna för dyrtidstilläggets

utgående bortfallit, har sagda bestämmelse fått utgå

i de förslag till kungörelser, som jag i det följande kommer att

framlägga,

Kostnadsberäkningarna enligt de nya grunderna tor dyrtidst

illäggens utgående hava utförts på följande sätt.

Antalet lärare budgetåret 1923—1924 har beräknats med ledning

av dels den utav skolöverstyrelsen utgivna undervisningsstatistiken

för redovisningsåret 1920—1921, dels från skolöverstyrelsens

statistiska avdelning inhämtade uppgifter rörande redovisningsåret

1921—1922, dels ock — i fråga om folkhögskolorna — inom ecklesiastikdepartementet

tillgängliga uppgifter.

Beträffande lärarnas fördelning på olika lönegrader finnas ingå

senare uppgifter tillgängliga än de, som grunda sig på en inom

skolöverstyrelsen verkställd utredning, vilken avser förhallandena i

berörda avseende den 1 maj 1920. För denna fördelning har redogjorts

i det utdrag av statsrådsprotokollet över ecklesiastikärenden

den 18 mars 1921, som var fogat vid Kungl. Maj:ts proposition till

1921 års riksdag (nr 343) angående dyrtidstillägg åt lärare vid vissa

statsunderstödda undervisningsanstalter. Samma procentuella fördel

ning på de olika lönegraderna har bibehållits vid de nu gjorda beräkningarna.

Vad slutligen vidkommer lärarnas fördelning pa de tre olika

grupperna: befattningshavare under 25 år utan barn, befattningshavare

över 25 år utan barn och befattningshavare med barn hava

inom folkskolekåren, med undantag av manliga småskollärare, 40

procent av ordinarie lärare och lärarinnor i första lönegraden samt

40 procent av extra ordinarie och vikarierande lärare och lärarinnor

hänförts till den första gruppen, detta med ledning av i

folkundervisningskommitténs betänkande I meddelade statistiska uppgifter

rörande elevernas vid folkskoleseminarierna ålder vid avgån
-

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Kungl. Maj:ts proposition Nr 209.

gen från seminarierna. Till tredje gruppen har hänförts samma procentuella

antal, som förut beräknats höra till gruppen familjeförsörjare

med barn, och till andra gruppen de övriga. Av lärare och

lärarinnor vid övriga här ifrågavarande läroanstalter har ingen upptagits

såsom tillhörande första gruppen, emedan lärare under 25 år

torde endast i undantagsfall där vinna anställning. Beträffande de

vid sistnämnda läroanstalter till tredje gruppen hänförda gäller detsamma

som i fråga om folkskolekåren.

Beloppen för dyrtidstilläggen åt lärare i lägsta och högsta lönegraderna

enligt de i propositionen nr 2/1923 för befattningshavare

i statens tjänst föreslagna grunder framgå av följande tabeller.

1. Folkskolor.

Löne-

grader

Kontant

minimi-

avlöning

Tilläggs-

underlag

Dyrtidstillägg

Grupp I

Kr.

Grupp I]

Kr.

Grupp III

Kr.

Folkskolekåren.

Ordinarie manlig......

1

2,100

1,910

636

706

776

» »

4

3,000

2,810

—

1,039

1,142

» kvinnlig......

1

1,900

1,710

569

632

695

»

4

2,500

2,310

_

854

939

Extra ord. el. vik., manlig

—

1,700

1,550

516

573

630

» » » » kvinnlig

—

1,500

1,350

450

499

548

Smdskolekåren.

Ordinarie manlig ....

1

1,400

1,280

426

473

520

7> »

4

1,850

1,730

—

640

704

» kvinnlig......

1

1,200

1,080

360

399

438

» »

4

1,650

1,530

_

566

622 1

Extra ord. el. vik., kvinnlig

- 1

1,000

900

300

333

366

s. 7 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition Nr 209.

7

2. Högre folkskolor.

Kontant

Dyrtidstillägg

Ämneslärare

Löne-

grader

minimi-

avlöning

Tilläggs-

underlag

Grupp I

Kr.

Grupp II

Kr.

Grupp III

Kr.

Vid allmän högre

folkskola.

Ordinarie manlig .....

1

2,800

2,560

853

947

1,041

» »

4

4,000

3,760

—

1,391

1,530

» kvinnlig......

1

2,400

2,160

720

799

878

» »

4

3,300

3,060

—

1,132

1,245

Extra ord. el. vik., manlig

—

2,500

2,250

749

832

915

» » » » kvinnlig

—

2,300

2,070

689

765

841

Vid yrkesbestämd högre

folkskola.

Ordinarie manlig......

1

3,100

2,835

944

1,048

1,152

» »

4

4,300

4,035

—

1,492

1,641

» kvinnlig......

1

2,650

2,385

794

882

970

» »

4

3,550

3,285

—

1,215

1,336

Extra ord. el. vik., manlig

—

2,650

2,385

794

882

970

» » » » kvinnlig

—

2,450

2,205

734

815

896

3. Kommunala mellanskolor.

Ämneslärare

Löne-

grader

Kontant

minimi-

avlöning

Tilläggs- underlag

(tillf, löneför- bättr.inberäkn.)

Dyrtidstillägg

Grupp I

Kr.

Grupp II

Kr.

Grupp III

Kr.

Ordinarie manlig......

1

3,300

3,520

1,172

1,302

1,432

» »

4

4,500

4,720

—

1,746

1,920

» kvinnlig......

1

2,800

2,920

972

1,080

1,188

» »

4

3,700

3,820

—

1,413

1,554

Extra ord. el. vik., manlig

—

2,900

3,010

1,002

1,113

1,224

» » » » kvinnlig

—

2,600

2,700

900

999

1,098

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Kungl. Maj:ts proposition Nr 209.

4. Vissa småskoleseminarier.

Ämneslärare

Löne-

grader

Kontant

minimi-

avlöning

Tilläggs-

underlag

(tillf, löneför- bättr. inberäkn.)

Dyrtidstillägg

Grupp I

Kr.

Grupp II

Kr.

Grupp III

Kr.

Ordinarie manlig......

1

3,400

3,517

1,171

1,301

t

1,431

» »

4

4,600

4,717

—

1,745

1,919

» kvinnlig.....

1

2,800

2,872

956

1,062

1,168

» »

4

3,700

3,772

—

1,395

1,534

Extr. ord. el. vik., manlig

—

2,800

2,835

944

1,048

1,152

» » » » , kvinnlig

—

2,400

2,430

810

899

988

5. Privatläroverk.

Löne-

grader

Kontant mi-

Tilläggs-

underlag

Dyrtidstillägg

nimiavlöning

(tillf, löneför- bättr. inberäkn.)

Grupp I

Kr.

Grupp IllGrupp III

Kr. | Kr.

Föreståndarinna.......

1

3,500

2,333

777

863

949

»

Amneslärarinnor med

2

3,800

2,533

—

937

1,030

högre kompetens.....

1

2,900

1,933

644

715

786

Dito...............

3

3,500

2,333

—

863

949

Dito, med lägre kompetens

1

2,400

1,600

533

592

651

Dito...............

4

3,200

2,133

—

789

867

6. Folkhögskolor.

Löne-

grader

Kontant

Tilläggs-

underlag

Dyrtidstillägg

minimi-

avlöning

Grupp I

Kr.

Grupp II

Kr.

Grupp III

Kr.

Föreståndare.........

1

5,400

2,700

900

999

1,098

»

Ordinarie ämneslärare,

3

6,400

3,200

—

1,184

1,302

mani..............

1

3,700

1,850

616

684

752

Dito...............

4

5,200

2,600

—

962

1,058

Dito, kvinnlig........

1

3,200

1,600

533

592

651

Dito...............

4

4,100

2,050

—

758

833

Extr. ord. el. vik., manlig

—

1,900

950

316

351

386

» » » » , kvinnlig

—

1,700

850

283

314

345

s. 9 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition Nr 209. 9

Såsom exempel på de detaljerade kostnadsberäkningarna må anföras

följande tabell, avseende folk- ocli småskolor:

O:

TpTI

B °

B. ö

sö S"

§ 3

o- •=?

Grupp I

Grupp II

Grupp III

Kostnader

CD

n

-i

tf

CL

CD

g

O:

Ig.

IQ •

®

>-t CfQ

E*:#

0Q f

Antal

lärare

Tillägg

för 1

lärare

Antal

lärare

Tillägg

för 1

lärare

Antal

lärare

Tillägg

för 1

lärare

Kronor

Kronor

Kronor

Kronor

Kronor

Kronor

Folkskolekåren.

Ordinarie manliga

1

2,100

1,910

425

636

372

706

270

776

742,452

» »

2

2,400

2,210

—

—

500

817

700

898

1,037,100

» »

3

2,700

2,510

—

—

373

928

560

1,020

917,344

» »

4

3,000

2,810

—

—

1,456

1,039

2,010

1,142

3,808,204

» kvinnliga

1

1,900

1,710

640

569

950

632

16

695

975,680

» »

2

2,100

1,910

—

—

862

706

10

776

616,332

» »

3

2,300

2,110

—

—

634

780

8

858

501,384

» »

4

2,500

2,310

—

—

1,452

854

16

939

1,255,032

E. o. eller vik. man-

liga.........

—

1,700

1,550

350

516

437

573

87

630

485,811

E. o. eller vik. lcvinn-

344,464

liga.........

—

1,500

1,350

287

450

426

499

5

548

SmåsTcolekåren.

Ordinarie manliga

1

1,400

1,280

—

—

6

473

8

520

6,998

» »

2

1,550

1,430

—

—

2

529

2

581

2,220

» »

3

1,700

1,580

—

—

2

584

3

642

3,094

» »

4

1,850

1,730

—

—

12

640

4

704

10,496

» kvinnliga

1

1,200

1,080

480

360

3,681

399

25

438

1,652,469

» »

2

1,350

1,230

—

—

2,268

455

14

500

1,038,940

» »

3

1,500

1,380

—

—

1,663

510

12

561

854,862

» »

4

1,650

1,530

—

—

3,267

566

20

622

1,861,562

E. o. eller vik. kvinn-

626,535

liga.........

—

1,000

900

782

300

1,155

333

20

366

Summa

16,740,979

Avrundas till

16,741,000

Enligt de verkställda beräkningarna skulle kostnaderna för ifrågavarande

dyrtidstillägg uppgå till följande belopp:

Bihang till riksdagens protokoll 1923. 1 saml. 170 häft. (Nr 209.) 2

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Kungl. Maj:ts proposition Nr 209.

Folk- och. småskolor samt vissa sjukvårdsan
stalter.

............................. kronor 17,815,000: —

(därav till lärare i slöjd och hushållsgöromål

1,068,000 kronor samt för sjukvårdsanstalter

6,000 kronor)

Högre folkskolor.......................... » 382,000: —

Kommunala mellanskolor................. » 783,000: —

Vissa småskoleseminarier.................. » 108,000: —

Privatläroverk........................... » 1,233,000: —

Folkhögskolor............................ » 153,000: —

Fackskolan för huslig ekonomi i Uppsala samt

tre handarbetslärarinneseminarier....... » 26,000: —

Summa kronor 20,500,000: —

Departementschefen, statsrådet Olsson föredrager härefter upprättade

förslag till

I. kungörelse angående ändrad lydelse av §§ 1—5 samt § 9 i kungörelsen

den 30 juni 1922 (nr 410) med allmänna grunder för dyrtidstillägg

åt lärare vid folk- och småskolor samt vissa sjukvårdsanstalter,

högre folkskolor, kommunala mellanskolor och vissa småskoleseminarier

(Bil I);

II. kungörelse angående ändrad lydelse av §§ 3 och 5 i kungörelsen

den 30 juni 1922 (nr 409) med allmänna grunder för dyrtidstillägg

åt lärare vid privatläroverk (Bil. II); samt

III. kungörelse angående ändrad lydelse av §§ 3, 4 och 5 i kungörelsen

den 30 juni 1922 (nr 411) med allmänna grunder för dyrtidstillägg

åt lärare vid folkhögskolor (Bil. III);

samt hemställer, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen att

dels godkänna berörda under I—III här ovan

angivna förslag till kungörelser med allmänna grunder

för dyrtidstillägg åt vissa grupper av lärare;

dels medgiva, att för tiden från och med den 1

juli 1923 tills vidare till dess annorlunda förordnas

dyrtidstillägg må utgå åt vissa lärarinnor vid fackskolan

för huslig ekonomi i Uppsala samt vid förenämnda

tre statsunderstödda läroanstalter för utbildande

av lärarinnor i handarbete i huvudsaklig

enlighet med de allmänna grunder, som nu föreslagits

s. 11 Kontrollera mot PDF

Kungl. May.ts proposition Nr 209. 11

beträffande dyrtidstillägg åt övningslärare vid privatläroverk,

dock att för lärarinna vid omförmälda

fackskola dyrtidstillägg må utgå allenast å hälften

av den för varje fall bestämda minimiavlöningen;

dels bemyndiga Kungl. Maj:t att utfärda de

närmare föreskrifter, som för tillämpning av förberörda

allmänna grunder må befinnas erforderliga

;

dels ocli till bestridande av kostnaderna för

dyrtidstillägg åt ovannämnda lärargrupper anvisa

för budgetåret 1923—1924 ett extra förslagsanslag

av 20,500,000 kronor.

Vad föredragande departementschefen sålunda,

med instämmande av statsrådets övriga ledamöter,

hemställt, behagar Hans Maj:t Konungen bifalla

ävensom förordna, att proposition i ämnet av den

lydelse bilaga vid detta protokoll utvisar, skall

avlåtas till riksdagen.

Ur protokollet:

C. d’Albedyhll.

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Kungl. Maj. ts proposition Nr 209.

Bilaga I.

Förslag

till

KUNGÖRELSE

angående ändrad lydelse av §§ 1—5 samt § 9 i kungörelsen den 30 juni 1922

(nr 410) med allmänna grunder för dyrtidstillägg åt lärare vid folk- och

småskolor samt vissa sjukvårdsanstalter, högre folkskolor, kommunala

mellanskolor och vissa småskoleseminarier.

Härigenom förordnas, att §§ 1—5 samt § 9 i kungörelsen den 30 juni 1922 med

allmänna grunder för dyrtidstillägg åt lärare vid folk- och småskolor samt vissa

sjukvårdsanstalter, högre folkskolor, kommunala mellanskolor och vissa småskoleseminarier

skola från och med den 1 juli 1923 hava följande ändrade lydelse:

§ 1.

Lärare vid nedan angivna kommunala läroanstalter och vid sjukvårdsanstalter

äga med de begränsningar och undantag, varom i denna kungörelse förmäles,

uppbära dyrtidstillägg av statsmedel å följande del av den stadgade kontanta

minimiavlöningen:

a) vid folie- och småskolor samt sjukvårdsanstalter:

ordinarie lärare vid egentlig folkskola, extra ordinarie folkskollärare och biträdande

lärare vid egentlig folkskola, lärare vid småskola och lärare vid mindre

folkskola, lärare i manlig eller kvinnlig slöjd vid folkskola, mindre folkskola eller

särskild slöjdskola, lärarinna i hushållsgöromål vid folkskola eller särskild anstalt,

lärare vid sjukvårdsanstalt, därest till hans avlönande utgår statsbidrag såsom till

lärare vid folk- och småskolor, ävensom vikarie: å ett belopp, motsvarande till

avlöning åt lärare av ifrågavarande slag stadgade bidrag av statsmedel, dock att

dyrtidstillägg till vikarie för tjänstledig lärare alltid utgår å ett belopp, motsvarande

statsbidraget till avlönande av vikarie å ledig tjänst;

b) vid statsunderstödda högre folkskolor:

ordinarie ämneslärare: å ett belopp, motsvarande nio tiondelar av begynnelseavlöningen

för kvinnlig lärare, ökat med det till avlöning åt lärare av ifrågavarande

slag stadgade statsbidraget med inräknande av ålderstillägg, där sådant

förekommer;

extra ordinarie och vikarierande ämneslärare med full tjänstgöring samt

annan icke-ordinarie lärare: å ett belopp, motsvarande nio tiondelar av den stadgade

avlöningen; samt

s. 13 Kontrollera mot PDF

13

Kungl. Maj:ts proposition Nr 209.

rektor och vikarierande rektor: å ett belopp, motsvarande två tredjedelar av

det för sådan befattningshavare stadgade särskilda arvodet;

c) vid kommunala mellanskolor:

ordinarie ämneslärare: å ett belopp, motsvarande nio tiondelar av begynnelseavlöningen

för kvinnlig lärare, ökat dels med det till avlöning åt lärare av

ifrågavarande slag stadgade statsbidraget med inräknande av ålderstillägg, där

sådant förekommer, dels ock med tillfällig löneförbättring, som utgår av statsmedel;

extra ordinarie och vikarierande ämneslärare med full tjänstgöring samt

annan icke-ordinarie lärare: å ett belopp, motsvarande nio tiondelar av den stadgade

avlöningen, ökat med den tillfälliga löneförbättring, som utgår av statsmedel,

rektor och vikarierande rektor: å ett belopp, motsvarande två tredjedelar av

det för sådan befattningshavare stadgade särskilda arvodet; samt ^

biträdande föreståndarinna och vikarie för biträdande föreståndarinna: å ett

belopp, motsvarande det för sådan befattningshavare stadgade särskilda arvodet;

d) vid de av landsting och av städer, som icke deltaga i landsting, underhållna

småskoleseminarierna:

ordinarie lärare, som åtnjuter avlöning enligt de från och med ar 19-0 gällande

nya bestämmelserna: å ett belopp, motsvarande nio tiondelar av begynnelseavlöningen

för kvinnlig lärare, ökat dels med det till avlöning åt lärare av

ifrågavarande slag stadgade statsbidraget med inräknande av ålderstillägg, där

sådant förekommer, dels ock med tillfällig löneförbättring, som utgår av statsmedel,

ordinarie lärare, som åtnjuter avlöning enligt de år 1919 gällande bestämmelserna:

å ett belopp, motsvarande dels det till avlöning åt lärare av ifrågavarande

slag stadgade statsbidraget med inräknande av ålderstillägg, där sådant

förekommer, dels ock tillfällig löneförbättring, som utgår av statsmedel,

extra ordinarie och vikarierande lärare med full tjänstgöring samt annan

icke-ordinarie lärare: å ett belopp, motsvarande nio tiondelar av den stadgade

avlöningen, ökat med tillfällig löneförbättring, som utgår av statsmedel; samt °

rektor och vikarierande rektor, som åtnjuter särskilt arvode enligt de från

och med år 1920 gällande nya bestämmelserna: å ett belopp, motsvarande två

tredjedelar av nämnda arvode.

§ 2.

I det följande av denna kungörelse benämnes det belopp, varå dyrtidstilllägg

av statsmedel enligt § 1 utgår, tilläggsunderlag och det procenttal, efter

vilket dyrtidstillägget utgår, tilläggsprocent.

§ 3.

1. Till grund vid dyrtidstilläggets bestämmande skall tjäna det av Kungl.

Maj:t för beräkning av dyrtidstillägg åt befattningshavare i statens tjänst fastställda

tal, som anses motsvara den efter ingången av augusti månad 1914 inträdda

ökningen i levnadskostnader.

2. Till i § 1 omnämnda befattningshavare utgår dyrtidstillägget å det beräknade

tilläggsunderlaget efter ett procenttal, motsvarande hälften av det utav

Kungl. Maj:t fastställda talet för levnadskostnadsökningen och i förekommande

fall avjämnat till närmast lägre hela tal; dock att

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Kungl. Maj:ts proposition Nr 209.

dels beträffande befattningshavare, vilken vid början av det kalenderkvartal,

som omfattar den månad dyrtidstillägget avser, på grund av försörjningsplikt

underhållit barn under 16 års ålder, dyrtidstillägget ökas med en tiondel,

dels ock beträffande annan befattningshavare, vilken vid början av det kvartal,

som omfattar den månad dyrtidstillägget avser, icke uppnått 25 års ålder, dyrtidstillägget

minskas med en tiondel.

Förhöjning av dyrtidstillägg inträder icke på grund av försörjningsplikt för

barn, som i egenskap av pensionär äger åtnjuta dyrtidstillägg av statsmedel. Barn,

vars föräldrar båda äro såsom befattningshavare berättigade till dyrtidstillägg av

statsmedel, räknas endast till den av föräldrarna, som åtnjuter den högsta avlöningen,

eller, om avlöningarna äro lika, till fadern. Gift kvinnlig befattningshavare,

vilkens man icke är såsom befattningshavare berättigad till dyrtidstillägg

av statsmedel, äger tillgodonjuta dyrtidstillägg för barn, endast om mannen är

på grund av bristande arbetsförmåga väsentligt urståndsatt att bidraga till

familjens underhåll.

Uppgår tilläggsunderlaget till mera än 650 kronor i månaden, utgår å den

del, som överstiger nämnda belopp, icke dyrtidstillägg.

§ 4.

Beträffande lärare, som enligt gällande löneförfattning är berättigad att

under tjänstledighet för sjukdom uppbära viss del av den kontanta minimilönen,

skall gälla, att under tjänstledighet det eljest till honom utgående dyrtidstillägget

skall minskas med ett belopp, som beräknas å nio tiondelar av det i gällande

avlöningsförfattning stadgade avdraget å den kontanta avlöningen och efter ett

procenttal motsvarande tilläggsprocenten. Avdrag å dyrtidstillägg, som nyss sagts,

göres endast för ledighet under fortgående lästermin och icke med högre belopp

än hela det till läraren under det kvartal, för vilket avdraget göres, eljest utgående

dyrtidstillägget. I de fall, då den kontanta avlöningen under lärares tjänstledighet

minskas med lika belopp för varje kalendermånad, oavsett antalet dagar

i månaden, beräknas avdraget å dyrtidstillägget för dag samt å eu trettiondel av

det för månad beräknade avlöningsavdraget.

§ 5.

Där lärare under hela eller någon del av året samtidigt tjänstgör å två eller

liera befattningar, med vilka följer rätt till dyrtidstillägg av statsmedel, skall med

iakttagande av eljest stadgade beräkningsgrunder dyrtidstillägget beräknas å summan

av de belopp, å vilka dyrtidstillägg enligt de i sådant hänseende givna bestämmelser

må utgå, dock icke i något fall å högre belopp än sammanlagt 650

kronor för månad.

§ 9.

Till hjälp vid uträknande av dyrtidstillägget utfärdar skolöverstyrelsen tabeller

och anvisningar, och äger överstyrelsen att därvid göra sådana jämkningar

i förekommande tal, som äro erforderliga för vinnande av nödig enkelhet och

som varken för statsverket eller befattningshavaren äro av någon avsevärd betydelse.

s. 15 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition Nr 209.

15

Bil. II.

Förslag

till

KUNGÖRELSE

angående ändrad lydelse av §§ 3,4 och 5 i kungörelsen den 30 juni 1922

(nr 409) med allmänna grunder för dyrtidstillägg åt lärare vid privatläroverk.

Härmed förordnas, att §§ 3, 4 och 5 i kungörelsen den 30 juni 1922 med

allmänna grunder för dyrtidstillägg åt lärare vid privatläroverk skola från och

med den 1 juli 1923 hava följande ändrade lydelse:

§ 3.

1. Till grund vid dyrtidstilläggets bestämmande skall tjäna det av Kungl.

Maj:t för beräkning av dyrtidstillägg åt befattningshavare i statens tjänst fastställda

tal, som anses motsvara den efter ingången av augusti månad 1914 inträdda

ökningen i levnadskostnader.

2. Till i § 1 omnämnda befattningshavare utgår dyrtidstillägget å det

för utbetalningsmånad beräknade tilläggsunderlaget efter ett procenttal, motsvarande

hälften av det utav Kungl. Maj:t fastställda talet för levnadskostnadsökningen

och i förekommande fall avjämnat till närmast lägre hela tal; dock att

dels beträffande befattningshavare, vilken vid början av det kalenderkvartal,

som omfattar den månad dyrtidstillägget avser, på grund av försörjningsplikt underhållit

barn under 16 års ålder, dyrtidstillägget ökas med en tiondel,

dels och beträffande annan befattningshavare, vilken vid början av det kvartal,

som omfattar den månad dyrtidstillägget avser, icke uppnått 25 års ålder,

dyrtidstillägget minskas med en tiondel.

Förhöjning av dyrtidstillägg inträder icke på grund av försörjningsplikt för

barn, som i egenskap av pensionär äger åtnjuta dyrtidstillägg av statsmedel. Barn,

vars föräldrar båda äro såsom befattningshavare berättigade till dyrtidstillägg av

statsmedel, räknas endast till den av föräldrarna, som åtnjuter den högsta avlöningen,

eller, om avlöningarna äro lika, till fadern. Gift kvinnlig befattningshavare,

vilkens man icke är såsom befattningshavare berättigad till dyrtidstillägg

av statsmedel, äger tillgodonjuta dyrtidstillägg för barn, endast om mannen är på

grund av bristande arbetsförmåga väsentligt urståndsatt att bidraga till familjens

underhåll.

Uppgår tilläggsunderlaget till mera än 650 kronor i månaden, utgår å den

del, som överstiger nämnda belopp, icke dyrtidstillägg.

Vad av det beräknade dyrtidstillägget överskjuter helt krontal bortfaller.

§4.

Tillfällig, av vederbörligen styrkt förfall förorsakad frånvaro från undervisningen,

icke överstigande sammanlagt åtta dagar av den tid, utbetalningen avser,

s. 16 Kontrollera mot PDF

16

Kungl. Maj:ts proposition Nr 209.

må icke föranleda avdrag å det vederbörande eljest tillkommande dyrtidstillägg.

I andra fall av ledighet utgår dyrtidstillägg endast å det mot den uppburna avlöningen

svarande tilläggsunderlaget.

§ 5.

Där lärare under en och samma kalendermånad tjänstgör å två eller flera

befattningar, med vilka följer rätt till dyrtidstillägg av statsmedel, skall med iakttagande

av eljest stadgade beräkningsgrunder dyrtidstillägget för den ifrågavande

månaden beräknas å summan av de belopp, å vilka dyrtidstillägg enligt de i

sådant hänseende givna bestämmelser må utgå, dock icke i något fall å högre

belopp än sammanlagt 650 kronor för månad.

Dyrtidstillägg utgår ej å i de särskilda avlöningsbeloppen, efter fördelning

på utbetalningsmånad, ingående öretal, som överstiger fullt krontal. Vad av det

beräknade dyrtidstillägget överskjuter helt krontal bortfaller.

Bilaga III.

Förslag

till

KUNGÖRELSE

angående ändrad lydelse av §§ 3 och 5 i kungörelsen den 30 juni 1922

(nr 411) med allmänna grunder för dyrtidstillägg åt lärare vid folkhögskolor.

Härmed förordnas, att §§ 3 och 5 i kungörelsen den 30 juni 1922 med

allmänna grunder för dyrtidstillägg åt lärare vid folkhögskolor skola från och

med den 1 juli 1923 hava följande ändrade lydelse:

§ 3.

1. Till grund vid dyrtidstilläggets bestämmande skall tjäna det av Kungl.

Maj:t för beräkning av dyrtidstillägg åt befattningshavare i statens tjänst fastställda

tal, som anses motsvara den efter ingången av augusti månad 1914 inträdda

ökningen i levnadskostnader.

2. Till i § 1 omnämnda befattningshavare utgår dyrtidstillägget å det

för utbetalningsmånad beräknade tilläggsunderlaget efter ett procenttal, motsvarande

hälften av det utav Kungl. Maj:t fastställda talet för levnadskostnadsökningen

och i förekommande fall avjämnat till närmast lägre hela tal; dock att

dels beträffande befattningshavare, vilken vid början av det kalenderkvartal,

som omfattar den månad dyrtidstillägget avser, på grund av försörjningsplikt

underhållit barn under 16 års ålder, dyrtidstillägget ökas med en tiondel,

s. 17 Kontrollera mot PDF

17

Kungl. Maj:ts proposition Nr 20!).

dels ode beträffande annan befattningshavare, vilken vid början av det kvartal,

som omfattar den månad dyrtidstillägget avser, icke uppnått 25 års ålder,

dyrtidstillägget minskas med en tiondel.

Förhöjning av dyrtidstillägg inträder icke på grund av försörjningsplikt för

barn, som i egenskap av pensionär äger åtnjuta dyrtidstillägg av statsmedel. Barn,

vars föräldrar båda äro såsom befattningshavare berättigade till dyrtidstillägg av

statsmedel, räknas endast till den av föräldrarna, som åtnjuter den högsta avlöningen,

eller, om avlöningarna äro lika, till fadern. Gift kvinnlig befattningshavare,

vilkens man icke är såsom befattningshavare berättigad till dyrtidstillägg

av statsmedel, äger tillgodonjuta dyrtidstillägg för barn endast om mannen är

på grund av bristande arbetsförmåga väsentligt urståndsatt att bidraga till familjens

underhåll.

Uppgår tilläggsunderlaget till mera än 650 kronor i månaden, utgår å den

del, som överstiger nämnda belopp, icke dyrtidstillägg.

Dyrtidstillägg utgår ej å i tilläggsunderlaget, efter fördelning å utbetalningsmånad,

ingående öretal, som överstiger fullt krontal. Vad av det beräknade dyrtidstillägget

överskjuter helt krontal bortfaller.

§ 5.

1. Där lärare under hela eller någon del ay året samtidigt tjänstgör å

två eller flera befattningar, med vilka följer rätt till dyrtidstillägg av statsmedel,

skall med iakttagande av eljest gällande beräkningsgrunder dyrtidstillägget beräknas

å summan av de belopp, å vilka dyrtidstillägg enligt de i sådant hänseende

givna bestämmelser må utgå, dock icke i något fall å högre belopp än

sammanlagt 650 kronor för månad.

2. Föreståndare för folkhögskola, som tillika är föreståndare för lantmannaskola

och i sistnämnda egenskap innehar fast anställning, må äga att, därest

vid folkhögskolan är anordnad fristående kvinnlig kurs, tillgodoräkna sig dyrtidstillägg

å sin lön såsom föreståndare för lantmannaskolan efter samma grunder,

som om han vore vid folkhögskolan fast anställd.

3. Dyrtidstillägg utgår ej å i de särskilda avlöningsbeloppen ingående öretal,

som överstiger helt krontal. Vad av det beräknade dyrtidstillägget överskjuter

helt krontal bortfaller.

Bihang till riksdagens protokoll 1923. 1 sand. 170 käft. (Nr 209.)

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

3 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (3)

3 kopplingar.

  1. Rskr. 1923:219 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj ds proposition angående dyrtidstillägg åt lärare vid vissa statsunderstödda undervisningsanstalter. s. 1 i texten
  2. JoU 1923:56 Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående dyrtidstillägg åt vissa lärare vid lantmannaskolor och lanthushållsskolor samt lantbruksskolor ävens s. 2 i texten
  3. SU 1923:111 Utlåtande i anledning av Kungl. Maj.ts proposition angående dyrtidstillägg åt lärare vid vissa statsunderstödda undervisningsanstalter. s. 1 i texten