Angående dyrtidstillägg åt lärare vid vissa statsunderstödda undervisningsanstalter
1923-02-09 · 17 sidor, varav 16 med tryckt sidnummer
Så kom texten hit
Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.
- Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
- Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
- Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 1,4 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
- Sidnummer: 16 av 17 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
- Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.
Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.
Citera
Prop. 1923:209, Angående dyrtidstillägg åt lärare vid vissa statsunderstödda undervisningsanstalter
Dokumentets text
Kungl. Maj.is proposition Nr 20!).
1
Nr 209.
Kungl. Maj.-ts proposition till riksdagen angående dyrtidstillägg
åt lärare vid vissa statsunderstödda undervisningsanstalter;
given Stockholms slott den 9
februari 1923.
Kungl. Maj:t vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag
av statsrådsprotokollet över ecklesiastikärenden för denna dag, före
slå riksdagen att bifalla de förslag, om vilkas avlåtande till riksdagen
föredragande departementschefen hemställt.
Under Hans Maj:ts
Min allernådigste Konungs och Herres frånvaro,
Enligt Dess nådiga beslut:
GUSTAF ADOLF.
Olof Olsson.
Utdrag av protokollet över ecklesiastikärenden, hållet inför
Hans Maj.t Konungen i statsrådet å Stockholms
slott den 9 februari 1923.
Närvarande:
o
Statsråden Lindqvist, Thorsson, Olsson, Nothin, Svensson, Hansson, Åkerman,
Linders, Schlyter, Orne.
Departementschefen, statsrådet Olsson anför:
Vid anmälan den 8 januari 1928 av de frågor, som tillhörde
regleringen för budgetåret 1923—1924 av utgifterna under riksBihang
till riksdagens protokoll 1923. 1 saml. 170 käft. (Nr 209.) 1
Dyrtidstilllägg
åt lärare
vid vissa
statsunderstödda
under
visningsanstalter.
2 Kungl. Maj.is proposition Nr 209.
statens åttonde huvudtitel, innefattande anslagen till ecklesiastikdepartementet,
hemställde jag under punkten 282, att Kungl. Maj:t
täcktes föreslå riksdagen att, i avbidan på den proposition i ämnet,
som kunde varda riksdagen förelagd, för beredande av dyrtidstillägg
åt lärare vid vissa^ statsunderstödda läroanstalter för budgetåret
1923 1924 under åttonde huvudtiteln beräkna ett extra förslags
anslag
av 20,500,000 kronor. Denna min hemställan blev av Kungl.
Maj:t bifallen. ° Sedan ärendet nu blivit ytterligare berett, anhåller
jag att ånyo få föredraga detsamma.
I anledning av Kungl. Maj:ts proposition till 1922 års riksdag
nij ^ . ^Sående dyrtidstillägg åt lärare vid vissa statsunderstödda
undervisningsanstalter har sagda riksdag i skrivelse den 27 mai
1922 (nr 186) anmält, att riksdagen
1) godkänt förslag till kungörelser med allmänna grunder för
dyrtidstillägg åt vissa grupper av lärare;
2) medgivit, att för tiden den 1 juli 1922 tills vidare till dess
annorlunda förordnades dyrtidstillägg finge utgå
a) åt vissa lärarinnor vid fackskolan för huslig ekonomi i Uppsala
samt vid tre i statsrådsprotokollet över ecklesiastikärenden den
3 mars 1922 omnämnda statsunderstödda läroanstalter för utbildande
av lärarinnor i handarbete i huvudsaklig enlighet med de allmänna
grunder, som gällde beträffande dyrtidstillägg åt övningslärare vid
privatläroverk, dock att för lärarinna vid omförmälda fackskola dyrtidstillägg
finge utgå allenast å hälften av den för varje fall bestämda
minimiavlöningen;
b) åt lärare vid vissa sjukvårdsanstalter i enlighet med de allmänna
grunder, som gällde för lärare vid folk- och småskolor;
3) bemyndigat Kungl. Maj:t att utfärda de närmare föreskrifter,
som för tillämpning av förberörda allmänna grunder kunde befinnas
erforderliga;
4) till bestridande av kostnaderna för dyrtidstillägg åt ovannämnda
lärargrupper anvisat å tilläggsstat för år 1922 ett förslagsanslag
av 33,837,000 kronor samt å extra stat för tiden 1 januari
—30 juni 1923 ett förslagsanslag av 14,200,000 kronor.
Ovannämnda förslag till kungörelser äro såsom Bil. I—III fogade
vid riksdagens skrivelse i ämnet, och torde jag här få inskränka
mig till att hänvisa till desamma.
3
Kungl. Maj:ts proposition Nr 209.
I överensstämmelse med riksdagens nu nämnda beslut utfärdade
Kungl. Maj:t den 30 juni 1922 kungörelse (nr 410) med allmänna
grunder för dyrtidstillägg åt lärare vid folk- och småskolor samt
vissa sjukvårdsanstalter, högre folkskolor, kommunala mellanskolor
och vissa småskoleseminarier, kungörelse (nr 409) med allmänna
grunder för dyrtidstillägg åt lärare vid privatläroverk och kungörelse
(nr 411) mod allmänna grunder för dyrtidstillägg åt lärare vid
folkhögskolor, därvid i nämnda kungörelser jämväl meddelades föreskrifter
rörande beräkning, rekvisition och utbetalning av ifrågavarande
dyrtidstillägg.
Genom beslut den 30 juni 1923 fastställde Kungl. Maj:t bestämmelser
angående dyrtidstillägg åt vissa lärarinnor vid fackskolan
för huslig ekonomi i Uppsala samt vid de tre ovannämnda läroanstalterna
för utbildande av lärarinnor i handarbete ävensom föreskrifter
i fråga om dyrtidstilläggets beräkning, rekvisition, utbetalning
m. m.
Nu har skolöverstyrelsen i skrivelse den 31 augusti 1922 hemställt,
att Kungl. Maj:t täcktes även för 1923 års riksdag framlägga
förslag om dyrtidstillägg åt lärare vid folk- och småskolor samt
vissa sjukvårdsanstalter, högre folkskolor, kommunala mellanskolor,
landstingens småskoleseminarier och privatläroverk ävensom åt vissa
lärarinnor vid fackskolan för huslig ekonomi i Uppsala samt vid de
tre förutnämnda läroanstalterna för utbildande av lärarinnor i handarbete,
varjämte skolöverstyrelsen till Kungl. Maj:t överlämnat en
av styrelsen för berörda fackskola gjord framställning i ämnet vad
sagda fackskola vidkommer.
Dyrtidstillägg åt nyssnämnda grupper av lärare vid statsunderstödda
undervisningsanstalter synas mig böra utgå även för budgetåret
1923—1924.
Beträffande de allmänna grunder, enligt vilka dyrtidstillägget
bör utgå, erinrar jag, att sagda dyrtidstillägg för närvarande utgår
efter huvudsakligen samma grunder, som äro gällande för dyrtidstillägg
åt befattningshavare i statens tjänst. Jag finner icke skal
föreslå någon ändring härutinnan. Dessa allmänna grunder föreslås således
att bliva i huvudsak desamma, som beträffande statens befattningshavare
vid icke nyreglerade verk äro föreslagna i Kungl. Maj:ts
Inkomna
framställ
ningar
-
Departe
mentschefen.
4
Kungl. May.ts proposition Nr 209.
proposition (nr 2) med förslag till kungörelse med allmänna grunder
för dyrtidstillägg åt befattningshavare i statens tjänst m. m. Med
anledning härav kommer jag att i det följande föreslå vissa ändringar
i förenämnda kungörelser den 80 juni 1922, av vilka dock en del
endast äro avsedda att möjliggöra en önskvärd större enkelhet vid
dyrtidstilläggens beräkning.
Därutöver synes en ändring jämväl av § 1 i förenämnda kungörelse
den 30 juni 1922, nr 410, vara av behovet påkallad. Enligt
bestämmelserna i nämnda paragraf utgår dyrtidstillägg åt lärare
vid folk- och småskolor samt vissa sjukvårdsanstalter å den del av
den stadgade kontanta minimiavlöningen, som motsvarar statsbidraget.
Nu hava sådana fall förekommit, då statsbidrag till lärares
avlöning av någon anledning, exempelvis att undervisningen i skolan
under året icke pågått hela den för statsbidrags erhållande stadgade
tiden, icke kunnat författningsenligt utbetalas. I dylika fall
hava vissa myndigheter tolkat nyssnämnda bestämmelser så, att,
eftersom intet statsbidrag utgått till lärarens avlöning, läraren icke
heller skulle hava rätt till erhållande av något dyrtidstillägg, och
regeringsrätten har genom utslag i besvärsmål godtagit denna uppfattning.
Andra fall hava inträffat, då statsbidraget av en eller
annan anledning utgått med avkortat belopp. I överensstämmelse
med förberörda tolkning av författningen har då dyrtidstillägget
ävenledes avkortats. I båda slagen av fall har läraren helt fullgjort
sina skyldigheter, i vad på honom ankommit, och därför uppburit
full avlöning. Grivetvis kan det icke anses vara förenligt med rättvisa
och billighet, att en lärare helt eller delvis berövas sin rätt till
dyrtidstillägg på grund av omständigheter, i vilka han icke har
någon del. Säkerligen har det icke heller varit riksdagens mening,
att sa skulle ske, och detta sa mycket mindre som bestämmelserna
i förevarande paragraf ingenting annat avse än angivande av sättet
för beräkning av det tilläggsunderlag, å vilket dyrtidstillägg skall utgå;
På grund av vad jag nu anfört synes det mig önskvärt, att
ifrågavarande bestämmelser erhålla sådan ändrad lydelse, att förenämnda
tolkning därigenom förekommes. Motsvarande ändring torde
böra göras även i fråga om övriga i samma paragraf omförmälda
befattningshavare.
De belopp, å vilka dyrtidstilläggen skola beräknas, torde i övrigt
opaginerad Kontrollera mot PDF
Kung!. Maj:ts proposition Nr 200. ^
höra bestämmas på enahanda sätt, som fastställdes av 1922 ars
riksdag.
Beträffande dyrtidstilläggets beräkning liar, bland annat, enligt
av senaste årens riksdagar godkända förslag till kungörelser i ämnet,
"ålit den bestämmelsen, att dyrtidstillägget för lärare, vars avlöning
utmnge efter lästid, skulle beräknas, som om tilläggsanslaget för
helt år vore lika fördelat på årets tolv månader. Då anledningen
till denna bestämmelse genom de nu föreslagna grunderna för dyrtidstilläggets
utgående bortfallit, har sagda bestämmelse fått utgå
i de förslag till kungörelser, som jag i det följande kommer att
framlägga,
Kostnadsberäkningarna enligt de nya grunderna tor dyrtidst
illäggens utgående hava utförts på följande sätt.
Antalet lärare budgetåret 1923—1924 har beräknats med ledning
av dels den utav skolöverstyrelsen utgivna undervisningsstatistiken
för redovisningsåret 1920—1921, dels från skolöverstyrelsens
statistiska avdelning inhämtade uppgifter rörande redovisningsåret
1921—1922, dels ock — i fråga om folkhögskolorna — inom ecklesiastikdepartementet
tillgängliga uppgifter.
Beträffande lärarnas fördelning på olika lönegrader finnas ingå
senare uppgifter tillgängliga än de, som grunda sig på en inom
skolöverstyrelsen verkställd utredning, vilken avser förhallandena i
berörda avseende den 1 maj 1920. För denna fördelning har redogjorts
i det utdrag av statsrådsprotokollet över ecklesiastikärenden
den 18 mars 1921, som var fogat vid Kungl. Maj:ts proposition till
1921 års riksdag (nr 343) angående dyrtidstillägg åt lärare vid vissa
statsunderstödda undervisningsanstalter. Samma procentuella fördel
ning på de olika lönegraderna har bibehållits vid de nu gjorda beräkningarna.
Vad slutligen vidkommer lärarnas fördelning pa de tre olika
grupperna: befattningshavare under 25 år utan barn, befattningshavare
över 25 år utan barn och befattningshavare med barn hava
inom folkskolekåren, med undantag av manliga småskollärare, 40
procent av ordinarie lärare och lärarinnor i första lönegraden samt
40 procent av extra ordinarie och vikarierande lärare och lärarinnor
hänförts till den första gruppen, detta med ledning av i
folkundervisningskommitténs betänkande I meddelade statistiska uppgifter
rörande elevernas vid folkskoleseminarierna ålder vid avgån
-
6
Kungl. Maj:ts proposition Nr 209.
gen från seminarierna. Till tredje gruppen har hänförts samma procentuella
antal, som förut beräknats höra till gruppen familjeförsörjare
med barn, och till andra gruppen de övriga. Av lärare och
lärarinnor vid övriga här ifrågavarande läroanstalter har ingen upptagits
såsom tillhörande första gruppen, emedan lärare under 25 år
torde endast i undantagsfall där vinna anställning. Beträffande de
vid sistnämnda läroanstalter till tredje gruppen hänförda gäller detsamma
som i fråga om folkskolekåren.
Beloppen för dyrtidstilläggen åt lärare i lägsta och högsta lönegraderna
enligt de i propositionen nr 2/1923 för befattningshavare
i statens tjänst föreslagna grunder framgå av följande tabeller.
1. Folkskolor.
Löne-
grader
Kontant
minimi-
avlöning
Tilläggs-
underlag
Dyrtidstillägg
Grupp I
Kr.
Grupp I]
Kr.
Grupp III
Kr.
Folkskolekåren.
Ordinarie manlig......
1
2,100
1,910
636
706
776
» »
4
3,000
2,810
—
1,039
1,142
» kvinnlig......
1
1,900
1,710
569
632
695
»
4
2,500
2,310
_
854
939
Extra ord. el. vik., manlig
—
1,700
1,550
516
573
630
» » » » kvinnlig
—
1,500
1,350
450
499
548
Smdskolekåren.
Ordinarie manlig ....
1
1,400
1,280
426
473
520
7> »
4
1,850
1,730
—
640
704
» kvinnlig......
1
1,200
1,080
360
399
438
» »
4
1,650
1,530
_
566
622 1
Extra ord. el. vik., kvinnlig
- 1
1,000
900
300
333
366
Kungl. Maj.ts proposition Nr 209.
7
2. Högre folkskolor.
Kontant
Dyrtidstillägg
Ämneslärare
Löne-
grader
minimi-
avlöning
Tilläggs-
underlag
Grupp I
Kr.
Grupp II
Kr.
Grupp III
Kr.
Vid allmän högre
folkskola.
Ordinarie manlig .....
1
2,800
2,560
853
947
1,041
» »
4
4,000
3,760
—
1,391
1,530
» kvinnlig......
1
2,400
2,160
720
799
878
» »
4
3,300
3,060
—
1,132
1,245
Extra ord. el. vik., manlig
—
2,500
2,250
749
832
915
» » » » kvinnlig
—
2,300
2,070
689
765
841
Vid yrkesbestämd högre
folkskola.
Ordinarie manlig......
1
3,100
2,835
944
1,048
1,152
» »
4
4,300
4,035
—
1,492
1,641
» kvinnlig......
1
2,650
2,385
794
882
970
» »
4
3,550
3,285
—
1,215
1,336
Extra ord. el. vik., manlig
—
2,650
2,385
794
882
970
» » » » kvinnlig
—
2,450
2,205
734
815
896
3. Kommunala mellanskolor.
Ämneslärare
Löne-
grader
Kontant
minimi-
avlöning
Tilläggs- underlag
(tillf, löneför- bättr.inberäkn.)
Dyrtidstillägg
Grupp I
Kr.
Grupp II
Kr.
Grupp III
Kr.
Ordinarie manlig......
1
3,300
3,520
1,172
1,302
1,432
» »
4
4,500
4,720
—
1,746
1,920
» kvinnlig......
1
2,800
2,920
972
1,080
1,188
» »
4
3,700
3,820
—
1,413
1,554
Extra ord. el. vik., manlig
—
2,900
3,010
1,002
1,113
1,224
» » » » kvinnlig
—
2,600
2,700
900
999
1,098
8
Kungl. Maj:ts proposition Nr 209.
4. Vissa småskoleseminarier.
Ämneslärare
Löne-
grader
Kontant
minimi-
avlöning
Tilläggs-
underlag
(tillf, löneför- bättr. inberäkn.)
Dyrtidstillägg
Grupp I
Kr.
Grupp II
Kr.
Grupp III
Kr.
Ordinarie manlig......
1
3,400
3,517
1,171
1,301
t
1,431
» »
4
4,600
4,717
—
1,745
1,919
» kvinnlig.....
1
2,800
2,872
956
1,062
1,168
» »
4
3,700
3,772
—
1,395
1,534
Extr. ord. el. vik., manlig
—
2,800
2,835
944
1,048
1,152
» » » » , kvinnlig
—
2,400
2,430
810
899
988
5. Privatläroverk.
Löne-
grader
Kontant mi-
Tilläggs-
underlag
Dyrtidstillägg
nimiavlöning
(tillf, löneför- bättr. inberäkn.)
Grupp I
Kr.
Grupp IllGrupp III
Kr. | Kr.
Föreståndarinna.......
1
3,500
2,333
777
863
949
»
Amneslärarinnor med
2
3,800
2,533
—
937
1,030
högre kompetens.....
1
2,900
1,933
644
715
786
Dito...............
3
3,500
2,333
—
863
949
Dito, med lägre kompetens
1
2,400
1,600
533
592
651
Dito...............
4
3,200
2,133
—
789
867
6. Folkhögskolor.
Löne-
grader
Kontant
Tilläggs-
underlag
Dyrtidstillägg
minimi-
avlöning
Grupp I
Kr.
Grupp II
Kr.
Grupp III
Kr.
Föreståndare.........
1
5,400
2,700
900
999
1,098
»
Ordinarie ämneslärare,
3
6,400
3,200
—
1,184
1,302
mani..............
1
3,700
1,850
616
684
752
Dito...............
4
5,200
2,600
—
962
1,058
Dito, kvinnlig........
1
3,200
1,600
533
592
651
Dito...............
4
4,100
2,050
—
758
833
Extr. ord. el. vik., manlig
—
1,900
950
316
351
386
» » » » , kvinnlig
—
1,700
850
283
314
345
Kungl. Maj:ts proposition Nr 209. 9
Såsom exempel på de detaljerade kostnadsberäkningarna må anföras
följande tabell, avseende folk- ocli småskolor:
O:
TpTI
B °
B. ö
sö S"
§ 3
o- •=?
Grupp I
Grupp II
Grupp III
Kostnader
CD
n
-i
tf
CL
CD
g
O:
Ig.
IQ •
®
>-t CfQ
E*:#
0Q f
Antal
lärare
Tillägg
för 1
lärare
Antal
lärare
Tillägg
för 1
lärare
Antal
lärare
Tillägg
för 1
lärare
Kronor
Kronor
Kronor
Kronor
Kronor
Kronor
Folkskolekåren.
Ordinarie manliga
1
2,100
1,910
425
636
372
706
270
776
742,452
» »
2
2,400
2,210
—
—
500
817
700
898
1,037,100
» »
3
2,700
2,510
—
—
373
928
560
1,020
917,344
» »
4
3,000
2,810
—
—
1,456
1,039
2,010
1,142
3,808,204
» kvinnliga
1
1,900
1,710
640
569
950
632
16
695
975,680
» »
2
2,100
1,910
—
—
862
706
10
776
616,332
» »
3
2,300
2,110
—
—
634
780
8
858
501,384
» »
4
2,500
2,310
—
—
1,452
854
16
939
1,255,032
E. o. eller vik. man-
liga.........
—
1,700
1,550
350
516
437
573
87
630
485,811
E. o. eller vik. lcvinn-
344,464
liga.........
—
1,500
1,350
287
450
426
499
5
548
SmåsTcolekåren.
Ordinarie manliga
1
1,400
1,280
—
—
6
473
8
520
6,998
» »
2
1,550
1,430
—
—
2
529
2
581
2,220
» »
3
1,700
1,580
—
—
2
584
3
642
3,094
» »
4
1,850
1,730
—
—
12
640
4
704
10,496
» kvinnliga
1
1,200
1,080
480
360
3,681
399
25
438
1,652,469
» »
2
1,350
1,230
—
—
2,268
455
14
500
1,038,940
» »
3
1,500
1,380
—
—
1,663
510
12
561
854,862
» »
4
1,650
1,530
—
—
3,267
566
20
622
1,861,562
E. o. eller vik. kvinn-
626,535
liga.........
—
1,000
900
782
300
1,155
333
20
366
Summa
16,740,979
Avrundas till
16,741,000
Enligt de verkställda beräkningarna skulle kostnaderna för ifrågavarande
dyrtidstillägg uppgå till följande belopp:
Bihang till riksdagens protokoll 1923. 1 saml. 170 häft. (Nr 209.) 2
10
Kungl. Maj:ts proposition Nr 209.
Folk- och. småskolor samt vissa sjukvårdsan
stalter.
............................. kronor 17,815,000: —
(därav till lärare i slöjd och hushållsgöromål
1,068,000 kronor samt för sjukvårdsanstalter
6,000 kronor)
Högre folkskolor.......................... » 382,000: —
Kommunala mellanskolor................. » 783,000: —
Vissa småskoleseminarier.................. » 108,000: —
Privatläroverk........................... » 1,233,000: —
Folkhögskolor............................ » 153,000: —
Fackskolan för huslig ekonomi i Uppsala samt
tre handarbetslärarinneseminarier....... » 26,000: —
Summa kronor 20,500,000: —
Departementschefen, statsrådet Olsson föredrager härefter upprättade
förslag till
I. kungörelse angående ändrad lydelse av §§ 1—5 samt § 9 i kungörelsen
den 30 juni 1922 (nr 410) med allmänna grunder för dyrtidstillägg
åt lärare vid folk- och småskolor samt vissa sjukvårdsanstalter,
högre folkskolor, kommunala mellanskolor och vissa småskoleseminarier
(Bil I);
II. kungörelse angående ändrad lydelse av §§ 3 och 5 i kungörelsen
den 30 juni 1922 (nr 409) med allmänna grunder för dyrtidstillägg
åt lärare vid privatläroverk (Bil. II); samt
III. kungörelse angående ändrad lydelse av §§ 3, 4 och 5 i kungörelsen
den 30 juni 1922 (nr 411) med allmänna grunder för dyrtidstillägg
åt lärare vid folkhögskolor (Bil. III);
samt hemställer, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen att
dels godkänna berörda under I—III här ovan
angivna förslag till kungörelser med allmänna grunder
för dyrtidstillägg åt vissa grupper av lärare;
dels medgiva, att för tiden från och med den 1
juli 1923 tills vidare till dess annorlunda förordnas
dyrtidstillägg må utgå åt vissa lärarinnor vid fackskolan
för huslig ekonomi i Uppsala samt vid förenämnda
tre statsunderstödda läroanstalter för utbildande
av lärarinnor i handarbete i huvudsaklig
enlighet med de allmänna grunder, som nu föreslagits
Kungl. May.ts proposition Nr 209. 11
beträffande dyrtidstillägg åt övningslärare vid privatläroverk,
dock att för lärarinna vid omförmälda
fackskola dyrtidstillägg må utgå allenast å hälften
av den för varje fall bestämda minimiavlöningen;
dels bemyndiga Kungl. Maj:t att utfärda de
närmare föreskrifter, som för tillämpning av förberörda
allmänna grunder må befinnas erforderliga
;
dels ocli till bestridande av kostnaderna för
dyrtidstillägg åt ovannämnda lärargrupper anvisa
för budgetåret 1923—1924 ett extra förslagsanslag
av 20,500,000 kronor.
Vad föredragande departementschefen sålunda,
med instämmande av statsrådets övriga ledamöter,
hemställt, behagar Hans Maj:t Konungen bifalla
ävensom förordna, att proposition i ämnet av den
lydelse bilaga vid detta protokoll utvisar, skall
avlåtas till riksdagen.
Ur protokollet:
C. d’Albedyhll.
12
Kungl. Maj. ts proposition Nr 209.
Bilaga I.
Förslag
till
KUNGÖRELSE
angående ändrad lydelse av §§ 1—5 samt § 9 i kungörelsen den 30 juni 1922
(nr 410) med allmänna grunder för dyrtidstillägg åt lärare vid folk- och
småskolor samt vissa sjukvårdsanstalter, högre folkskolor, kommunala
mellanskolor och vissa småskoleseminarier.
Härigenom förordnas, att §§ 1—5 samt § 9 i kungörelsen den 30 juni 1922 med
allmänna grunder för dyrtidstillägg åt lärare vid folk- och småskolor samt vissa
sjukvårdsanstalter, högre folkskolor, kommunala mellanskolor och vissa småskoleseminarier
skola från och med den 1 juli 1923 hava följande ändrade lydelse:
§ 1.
Lärare vid nedan angivna kommunala läroanstalter och vid sjukvårdsanstalter
äga med de begränsningar och undantag, varom i denna kungörelse förmäles,
uppbära dyrtidstillägg av statsmedel å följande del av den stadgade kontanta
minimiavlöningen:
a) vid folie- och småskolor samt sjukvårdsanstalter:
ordinarie lärare vid egentlig folkskola, extra ordinarie folkskollärare och biträdande
lärare vid egentlig folkskola, lärare vid småskola och lärare vid mindre
folkskola, lärare i manlig eller kvinnlig slöjd vid folkskola, mindre folkskola eller
särskild slöjdskola, lärarinna i hushållsgöromål vid folkskola eller särskild anstalt,
lärare vid sjukvårdsanstalt, därest till hans avlönande utgår statsbidrag såsom till
lärare vid folk- och småskolor, ävensom vikarie: å ett belopp, motsvarande till
avlöning åt lärare av ifrågavarande slag stadgade bidrag av statsmedel, dock att
dyrtidstillägg till vikarie för tjänstledig lärare alltid utgår å ett belopp, motsvarande
statsbidraget till avlönande av vikarie å ledig tjänst;
b) vid statsunderstödda högre folkskolor:
ordinarie ämneslärare: å ett belopp, motsvarande nio tiondelar av begynnelseavlöningen
för kvinnlig lärare, ökat med det till avlöning åt lärare av ifrågavarande
slag stadgade statsbidraget med inräknande av ålderstillägg, där sådant
förekommer;
extra ordinarie och vikarierande ämneslärare med full tjänstgöring samt
annan icke-ordinarie lärare: å ett belopp, motsvarande nio tiondelar av den stadgade
avlöningen; samt
13
Kungl. Maj:ts proposition Nr 209.
rektor och vikarierande rektor: å ett belopp, motsvarande två tredjedelar av
det för sådan befattningshavare stadgade särskilda arvodet;
c) vid kommunala mellanskolor:
ordinarie ämneslärare: å ett belopp, motsvarande nio tiondelar av begynnelseavlöningen
för kvinnlig lärare, ökat dels med det till avlöning åt lärare av
ifrågavarande slag stadgade statsbidraget med inräknande av ålderstillägg, där
sådant förekommer, dels ock med tillfällig löneförbättring, som utgår av statsmedel;
extra ordinarie och vikarierande ämneslärare med full tjänstgöring samt
annan icke-ordinarie lärare: å ett belopp, motsvarande nio tiondelar av den stadgade
avlöningen, ökat med den tillfälliga löneförbättring, som utgår av statsmedel,
rektor och vikarierande rektor: å ett belopp, motsvarande två tredjedelar av
det för sådan befattningshavare stadgade särskilda arvodet; samt ^
biträdande föreståndarinna och vikarie för biträdande föreståndarinna: å ett
belopp, motsvarande det för sådan befattningshavare stadgade särskilda arvodet;
d) vid de av landsting och av städer, som icke deltaga i landsting, underhållna
småskoleseminarierna:
ordinarie lärare, som åtnjuter avlöning enligt de från och med ar 19-0 gällande
nya bestämmelserna: å ett belopp, motsvarande nio tiondelar av begynnelseavlöningen
för kvinnlig lärare, ökat dels med det till avlöning åt lärare av
ifrågavarande slag stadgade statsbidraget med inräknande av ålderstillägg, där
sådant förekommer, dels ock med tillfällig löneförbättring, som utgår av statsmedel,
ordinarie lärare, som åtnjuter avlöning enligt de år 1919 gällande bestämmelserna:
å ett belopp, motsvarande dels det till avlöning åt lärare av ifrågavarande
slag stadgade statsbidraget med inräknande av ålderstillägg, där sådant
förekommer, dels ock tillfällig löneförbättring, som utgår av statsmedel,
extra ordinarie och vikarierande lärare med full tjänstgöring samt annan
icke-ordinarie lärare: å ett belopp, motsvarande nio tiondelar av den stadgade
avlöningen, ökat med tillfällig löneförbättring, som utgår av statsmedel; samt °
rektor och vikarierande rektor, som åtnjuter särskilt arvode enligt de från
och med år 1920 gällande nya bestämmelserna: å ett belopp, motsvarande två
tredjedelar av nämnda arvode.
§ 2.
I det följande av denna kungörelse benämnes det belopp, varå dyrtidstilllägg
av statsmedel enligt § 1 utgår, tilläggsunderlag och det procenttal, efter
vilket dyrtidstillägget utgår, tilläggsprocent.
§ 3.
1. Till grund vid dyrtidstilläggets bestämmande skall tjäna det av Kungl.
Maj:t för beräkning av dyrtidstillägg åt befattningshavare i statens tjänst fastställda
tal, som anses motsvara den efter ingången av augusti månad 1914 inträdda
ökningen i levnadskostnader.
2. Till i § 1 omnämnda befattningshavare utgår dyrtidstillägget å det beräknade
tilläggsunderlaget efter ett procenttal, motsvarande hälften av det utav
Kungl. Maj:t fastställda talet för levnadskostnadsökningen och i förekommande
fall avjämnat till närmast lägre hela tal; dock att
14
Kungl. Maj:ts proposition Nr 209.
dels beträffande befattningshavare, vilken vid början av det kalenderkvartal,
som omfattar den månad dyrtidstillägget avser, på grund av försörjningsplikt
underhållit barn under 16 års ålder, dyrtidstillägget ökas med en tiondel,
dels ock beträffande annan befattningshavare, vilken vid början av det kvartal,
som omfattar den månad dyrtidstillägget avser, icke uppnått 25 års ålder, dyrtidstillägget
minskas med en tiondel.
Förhöjning av dyrtidstillägg inträder icke på grund av försörjningsplikt för
barn, som i egenskap av pensionär äger åtnjuta dyrtidstillägg av statsmedel. Barn,
vars föräldrar båda äro såsom befattningshavare berättigade till dyrtidstillägg av
statsmedel, räknas endast till den av föräldrarna, som åtnjuter den högsta avlöningen,
eller, om avlöningarna äro lika, till fadern. Gift kvinnlig befattningshavare,
vilkens man icke är såsom befattningshavare berättigad till dyrtidstillägg
av statsmedel, äger tillgodonjuta dyrtidstillägg för barn, endast om mannen är
på grund av bristande arbetsförmåga väsentligt urståndsatt att bidraga till
familjens underhåll.
Uppgår tilläggsunderlaget till mera än 650 kronor i månaden, utgår å den
del, som överstiger nämnda belopp, icke dyrtidstillägg.
§ 4.
Beträffande lärare, som enligt gällande löneförfattning är berättigad att
under tjänstledighet för sjukdom uppbära viss del av den kontanta minimilönen,
skall gälla, att under tjänstledighet det eljest till honom utgående dyrtidstillägget
skall minskas med ett belopp, som beräknas å nio tiondelar av det i gällande
avlöningsförfattning stadgade avdraget å den kontanta avlöningen och efter ett
procenttal motsvarande tilläggsprocenten. Avdrag å dyrtidstillägg, som nyss sagts,
göres endast för ledighet under fortgående lästermin och icke med högre belopp
än hela det till läraren under det kvartal, för vilket avdraget göres, eljest utgående
dyrtidstillägget. I de fall, då den kontanta avlöningen under lärares tjänstledighet
minskas med lika belopp för varje kalendermånad, oavsett antalet dagar
i månaden, beräknas avdraget å dyrtidstillägget för dag samt å eu trettiondel av
det för månad beräknade avlöningsavdraget.
§ 5.
Där lärare under hela eller någon del av året samtidigt tjänstgör å två eller
liera befattningar, med vilka följer rätt till dyrtidstillägg av statsmedel, skall med
iakttagande av eljest stadgade beräkningsgrunder dyrtidstillägget beräknas å summan
av de belopp, å vilka dyrtidstillägg enligt de i sådant hänseende givna bestämmelser
må utgå, dock icke i något fall å högre belopp än sammanlagt 650
kronor för månad.
§ 9.
Till hjälp vid uträknande av dyrtidstillägget utfärdar skolöverstyrelsen tabeller
och anvisningar, och äger överstyrelsen att därvid göra sådana jämkningar
i förekommande tal, som äro erforderliga för vinnande av nödig enkelhet och
som varken för statsverket eller befattningshavaren äro av någon avsevärd betydelse.
Kungl. Maj:ts proposition Nr 209.
15
Bil. II.
Förslag
till
KUNGÖRELSE
angående ändrad lydelse av §§ 3,4 och 5 i kungörelsen den 30 juni 1922
(nr 409) med allmänna grunder för dyrtidstillägg åt lärare vid privatläroverk.
Härmed förordnas, att §§ 3, 4 och 5 i kungörelsen den 30 juni 1922 med
allmänna grunder för dyrtidstillägg åt lärare vid privatläroverk skola från och
med den 1 juli 1923 hava följande ändrade lydelse:
§ 3.
1. Till grund vid dyrtidstilläggets bestämmande skall tjäna det av Kungl.
Maj:t för beräkning av dyrtidstillägg åt befattningshavare i statens tjänst fastställda
tal, som anses motsvara den efter ingången av augusti månad 1914 inträdda
ökningen i levnadskostnader.
2. Till i § 1 omnämnda befattningshavare utgår dyrtidstillägget å det
för utbetalningsmånad beräknade tilläggsunderlaget efter ett procenttal, motsvarande
hälften av det utav Kungl. Maj:t fastställda talet för levnadskostnadsökningen
och i förekommande fall avjämnat till närmast lägre hela tal; dock att
dels beträffande befattningshavare, vilken vid början av det kalenderkvartal,
som omfattar den månad dyrtidstillägget avser, på grund av försörjningsplikt underhållit
barn under 16 års ålder, dyrtidstillägget ökas med en tiondel,
dels och beträffande annan befattningshavare, vilken vid början av det kvartal,
som omfattar den månad dyrtidstillägget avser, icke uppnått 25 års ålder,
dyrtidstillägget minskas med en tiondel.
Förhöjning av dyrtidstillägg inträder icke på grund av försörjningsplikt för
barn, som i egenskap av pensionär äger åtnjuta dyrtidstillägg av statsmedel. Barn,
vars föräldrar båda äro såsom befattningshavare berättigade till dyrtidstillägg av
statsmedel, räknas endast till den av föräldrarna, som åtnjuter den högsta avlöningen,
eller, om avlöningarna äro lika, till fadern. Gift kvinnlig befattningshavare,
vilkens man icke är såsom befattningshavare berättigad till dyrtidstillägg
av statsmedel, äger tillgodonjuta dyrtidstillägg för barn, endast om mannen är på
grund av bristande arbetsförmåga väsentligt urståndsatt att bidraga till familjens
underhåll.
Uppgår tilläggsunderlaget till mera än 650 kronor i månaden, utgår å den
del, som överstiger nämnda belopp, icke dyrtidstillägg.
Vad av det beräknade dyrtidstillägget överskjuter helt krontal bortfaller.
§4.
Tillfällig, av vederbörligen styrkt förfall förorsakad frånvaro från undervisningen,
icke överstigande sammanlagt åtta dagar av den tid, utbetalningen avser,
16
Kungl. Maj:ts proposition Nr 209.
må icke föranleda avdrag å det vederbörande eljest tillkommande dyrtidstillägg.
I andra fall av ledighet utgår dyrtidstillägg endast å det mot den uppburna avlöningen
svarande tilläggsunderlaget.
§ 5.
Där lärare under en och samma kalendermånad tjänstgör å två eller flera
befattningar, med vilka följer rätt till dyrtidstillägg av statsmedel, skall med iakttagande
av eljest stadgade beräkningsgrunder dyrtidstillägget för den ifrågavande
månaden beräknas å summan av de belopp, å vilka dyrtidstillägg enligt de i
sådant hänseende givna bestämmelser må utgå, dock icke i något fall å högre
belopp än sammanlagt 650 kronor för månad.
Dyrtidstillägg utgår ej å i de särskilda avlöningsbeloppen, efter fördelning
på utbetalningsmånad, ingående öretal, som överstiger fullt krontal. Vad av det
beräknade dyrtidstillägget överskjuter helt krontal bortfaller.
Bilaga III.
Förslag
till
KUNGÖRELSE
angående ändrad lydelse av §§ 3 och 5 i kungörelsen den 30 juni 1922
(nr 411) med allmänna grunder för dyrtidstillägg åt lärare vid folkhögskolor.
Härmed förordnas, att §§ 3 och 5 i kungörelsen den 30 juni 1922 med
allmänna grunder för dyrtidstillägg åt lärare vid folkhögskolor skola från och
med den 1 juli 1923 hava följande ändrade lydelse:
§ 3.
1. Till grund vid dyrtidstilläggets bestämmande skall tjäna det av Kungl.
Maj:t för beräkning av dyrtidstillägg åt befattningshavare i statens tjänst fastställda
tal, som anses motsvara den efter ingången av augusti månad 1914 inträdda
ökningen i levnadskostnader.
2. Till i § 1 omnämnda befattningshavare utgår dyrtidstillägget å det
för utbetalningsmånad beräknade tilläggsunderlaget efter ett procenttal, motsvarande
hälften av det utav Kungl. Maj:t fastställda talet för levnadskostnadsökningen
och i förekommande fall avjämnat till närmast lägre hela tal; dock att
dels beträffande befattningshavare, vilken vid början av det kalenderkvartal,
som omfattar den månad dyrtidstillägget avser, på grund av försörjningsplikt
underhållit barn under 16 års ålder, dyrtidstillägget ökas med en tiondel,
17
Kungl. Maj:ts proposition Nr 20!).
dels ode beträffande annan befattningshavare, vilken vid början av det kvartal,
som omfattar den månad dyrtidstillägget avser, icke uppnått 25 års ålder,
dyrtidstillägget minskas med en tiondel.
Förhöjning av dyrtidstillägg inträder icke på grund av försörjningsplikt för
barn, som i egenskap av pensionär äger åtnjuta dyrtidstillägg av statsmedel. Barn,
vars föräldrar båda äro såsom befattningshavare berättigade till dyrtidstillägg av
statsmedel, räknas endast till den av föräldrarna, som åtnjuter den högsta avlöningen,
eller, om avlöningarna äro lika, till fadern. Gift kvinnlig befattningshavare,
vilkens man icke är såsom befattningshavare berättigad till dyrtidstillägg
av statsmedel, äger tillgodonjuta dyrtidstillägg för barn endast om mannen är
på grund av bristande arbetsförmåga väsentligt urståndsatt att bidraga till familjens
underhåll.
Uppgår tilläggsunderlaget till mera än 650 kronor i månaden, utgår å den
del, som överstiger nämnda belopp, icke dyrtidstillägg.
Dyrtidstillägg utgår ej å i tilläggsunderlaget, efter fördelning å utbetalningsmånad,
ingående öretal, som överstiger fullt krontal. Vad av det beräknade dyrtidstillägget
överskjuter helt krontal bortfaller.
§ 5.
1. Där lärare under hela eller någon del ay året samtidigt tjänstgör å
två eller flera befattningar, med vilka följer rätt till dyrtidstillägg av statsmedel,
skall med iakttagande av eljest gällande beräkningsgrunder dyrtidstillägget beräknas
å summan av de belopp, å vilka dyrtidstillägg enligt de i sådant hänseende
givna bestämmelser må utgå, dock icke i något fall å högre belopp än
sammanlagt 650 kronor för månad.
2. Föreståndare för folkhögskola, som tillika är föreståndare för lantmannaskola
och i sistnämnda egenskap innehar fast anställning, må äga att, därest
vid folkhögskolan är anordnad fristående kvinnlig kurs, tillgodoräkna sig dyrtidstillägg
å sin lön såsom föreståndare för lantmannaskolan efter samma grunder,
som om han vore vid folkhögskolan fast anställd.
3. Dyrtidstillägg utgår ej å i de särskilda avlöningsbeloppen ingående öretal,
som överstiger helt krontal. Vad av det beräknade dyrtidstillägget överskjuter
helt krontal bortfaller.
Bihang till riksdagens protokoll 1923. 1 sand. 170 käft. (Nr 209.)
Doktrin
Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.
Hänvisas hit från
3 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).
Förarbeten (3)
3 kopplingar.
- Rskr. 1923:219 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj ds proposition angående dyrtidstillägg åt lärare vid vissa statsunderstödda undervisningsanstalter. s. 1 i texten
- JoU 1923:56 Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående dyrtidstillägg åt vissa lärare vid lantmannaskolor och lanthushållsskolor samt lantbruksskolor ävens s. 2 i texten
- SU 1923:111 Utlåtande i anledning av Kungl. Maj.ts proposition angående dyrtidstillägg åt lärare vid vissa statsunderstödda undervisningsanstalter. s. 1 i texten