Sök i Ratio Lex

Angående försäljning av vissa kronoegendomar och upplåtande av lägenheter från sådana egendomar

1923-01-13 · 23 sidor, varav 21 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 0,6 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
  • Sidnummer: 21 av 23 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1923:21, Angående försäljning av vissa kronoegendomar och upplåtande av lägenheter från sådana egendomar

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Kanal. Maj:ts proposition Nr 21.

1

Nr 21.

Kung}. Maj:ts proposition till riksdagen angående försäljning av

vissa kronoegendomar och upplåtande av lägenheter från sådana

egendomar; given Stockholms slott den 13 januari 1923.

Kungl. Maj:t vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av

statsrådsprotokollet över jordbruksärenden för denna dag, föreslå riksdagen

att bifalla de förslag, om vilkas avlåtande till riksdagen föredragande

departementschefen hemställt i punkterna l:o—8:o.

GUSTAF.

Sven Linders.

Utdrag av protokollet över jordbruksärenden, hållet inför Hans Maj:t

Konungen i statsrådet å Stockholms slott den 13 januari 1923.

Närvarande:

Statsministern och ministern för utrikes ärendena Branting, statsråden

Lindqvist, Thorsson, Olsson, Sandler, Nothin, Svensson, Hansson,

Åkerman, Linders, Schlyter, Örne.

Departementschefen, statsrådet Linders anhåller att få underställa

Kungl. Maj:ts prövning vissa ärenden angående försäljning av kronoegendomar

och upplåtande av lägenheter från sådana egendomar, vilka

ärenden synts böra föranleda framställning till riksdagen, samt anför

härom följande:

Bihang till riksdagens protokoll 1923. 1 sand. 17 höft. (Nr 21.) 1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Kungl. Maj:ts proposition Nr 21.

. UO

Ålita nr 1

och 2 i Södermanlandi

län.

l:o.

Såsom ägare till förra landssekreterarbostället Va mantal Alsta nr 1

och förra landskamrerarbostället Va mantal Alsta nr 2 i S:t Nikolai socken

av Södermanlands län äger Kungl. Maj:t och kronan andel i det under

nämnda hemman samt hemmanen Va mantal Skavsta nr 1 och Va mantal

Skavsta nr 2 i samma socken hörande vakanta båtsmanstorpet till roten

nr 24 vid Södermanlands andra båtsmanskompani.

Torpet är beläget omkring 8 kilometer från Nyköping. Av en av

vice kommissionslantmätaren Johan W. Ström den 11 december 1909

upprättad karta med beskrivning jämte övriga handlingar i ärendet

inhämtas angående torpet följande.

Arealen utgör 11.3 0 8 hektar, därav 3.3 2 6 hektar tomt och åker, 7.8 9 5 hektar

avrösningsjord och 0.0 8 7 hektar impediment. Torpet är å kartan utmärkt med ägofigurerna

nr 62—74. Av dessa ägofigurer bestå nr 62 och 64, om tillhopa 7.51 hektar,

av skogsmark; nr 63, om 0.0 7 hektar, utgöres av en skogsväg; samtliga dessa

ägofigurer om tillhopa 7.5 8 hektar äro genom en väg skilda från torpets inägoområde.

Detta, betecknat med nr 65—74, innehåller i sin helhet 3.7 2 8 hektar,

därav tomt och åker 3.32 6 hektar samt beteslindor, bergbacke och utfartsväg tillsammans

0.4 o 2 hektar.

Åkerjorden är av ålder hopdikad med och tillagd åkerjorden till den angränsande

egendomen Lund, vars ägare ända från vakanssättningen en lång följd

av år brukat torpet.

Skogsmarken bildar ett långsträckt, tresidigt ägoområde, begränsat å kortsidan

av torpets inägoområde, på ena långsidan av hemmanet Lunds ägor, samt å

andra långsidan av landsvägen. På andra sidan landsvägen tillstöter Jönåkers häradsallmänning.

Byggnaderna å torpet utgöras av en kroppåsstuga med ett rum samt ett fallfärdigt

uthus, båda ej ägande annat än bränsle- och tegelvärde.

Från tiden för torpets vakanssättning den 24 oktober 1887 till

den 14 mars 1922 har torpet icke utarrenderats eller på annat sätt

disponerats för delägarnas i torpet gemensamma räkning. Från sistnämnda

dag till den 14 mars 1923 är kronans andel i torpet utarrenderad

till ägaren av hemmanet Skavsta Gunnar Blomqvist mot ett arrende

av 50 kronor.

Styrelsen för Jönåkers häradsallmänning, vilkas delägare genom

köp av visst mantal av hemmanen Skavsta blivit ägare av dessas andel

i torpets förenämnda skogsmarksområde om 7.5 8 hektar, anhöll i skrivelse

den 16 december 1911 till Kungl. Maj:t att få inköpa kronans

andel i samma skogsmark. Under ärendets handläggning gjorde E.

AV. Karnell såsom ägare till visst annat mantal av hemmanen Skavsta

s. 3 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition Nr 21. 3

anspråk på äganderätten till torpets hela inägojord. Det upplystes,

att inägojorden sedan lång tid disponerats av ägarna till dessa hemman.

Genom av lantmäteristyrelsen och kammarkollegium i ärendet

gjorda utredningar ådagalades, att kronan äger hälften av såväl skogsmarken

som inägojorden. Sedan kammarkollegium uttalat, att frågan

om disposition av kronans andel i skogsmarken ej borde avgöras, förrän

frågan om kronans rätt till andel i inägojorden jämväl blivit klar, fann

Kungl. Maj:t den 29 juni 1917 ärendet ej föranleda annan Kungl. Maj:ts

åtgärd än att handlingarna i ärendet överlämnades till domänstyrelsen

för bevakande av kronans rätt med avseende å torpets inägojord.

Domänstyrelsen instämde därefter till vederbörande häradsrätt godsägaren

Gunnar Blomqvist å Lund såsom dåmera ägare till sistnämnda

delar av hemmanen Skavsta med yrkande att kronan såsom ägare av

hemmanen Ålsta måtte förklaras framför Blomqvist vara rätt ägare till

hälften av båtsmanstorpets inägojord. Jämlikt en den 29 augusti 1921

meddelad, lagakraftvunnen dom fastställde häradsrätten en mellan Blomqvist

och kronan träffad förlikning, enligt vilken kronan av Blomqvist

tillerkändes hälften av torpets inägojord.

Under det denna rättegång pågick, inkom Blomqvist till domänstyrelsen

med en skrivelse, i vilken han erbjöd sig att betala 1,500

kronor för den del av torpet, som kronan ansåg sig vara ägare till. I

detta belopp skulle jämväl vara inberäknat tio års arrende av jorden.

Därjämte förklarade sig Blomqvist önska lösa även skogsmarken till

torpet samtidigt med den övriga jorden för att få tillräckligt med husbehovsvirke

för gården. I händelse av avslag härå ifrågasatte han, att

skogsmarken skulle försäljas på offentlig auktion.

Sedermera har vederbörande domänintendent med biträde av uppskattningsmän

den 11 februari 1922 förrättat arrende- och saluvärdering

av båtsmanstorpet. Härvid hav hela torpets saluvärde uppskattats sålunda:

Kronor.

3.3 2 6 hektar tomter och åker å 500 kronor ............................................... 1,663: —

7.89 5 » avrösningsjord å 50 » 394: 7 5

Växande skog enligt av jägmästaren i Nyköpings revir gjord värdering 4,393: —

0.08 7 impediment.................................................................................................—: —

tillhopa 6,450: 75

eller i avrundat belopp 6,500 kronor.

Jägmästarens värdering avser allenast den förut omförmälda

genom en väg från inägoområdet skilda skogsmarken om 7.51 hektar.

Med samma hektarvärde, som intagits i uppskattangsmännens värdering

eller 50 kronor, har han således kommit till allenast 375 kronor

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Kungl. Maj:ts proposition Nr 21.

50 öre eller för mark och växande skog tillsammans 4,768 kronor 50

öre, avrundat till 4,770 kronor.

Arrendevärdet har av uppskattningsmännen upptagits till 99 kronor

78 öre eller för kronans andel i jämnt tal 50 kronor för år.

Uppskattningsmännen hava förklarat, att torpet vore alldeles olämpligt

att uppdelas i två delar och icke ens med nuvarande område i dess helhet

kunde med fördel anpassas till eget hem såsom varande för litet och

osjälvständigt som eget jordbruk och dessutom för dyrt att bebygga.

Uppskattningsmännen hava fördenskull föreslagit, att kronans andel måtte

försäljas till Blomqvist, varigenom den bästa skötseln kunde förväntas.

Länsstyrelsen har icke haft något att erinra mot uppskattningsmännens

yttrande och förslag.

Över jägmästaren i Ostra distriktet har i utlåtande anfört.

Torpet vore nästan idealiskt för bildande av en självständig småbrukarlägenhet.

Arealen 3.33 hektar åker- och tomtjord vore av god beskaffenhet samt 7.89 hektar

skogs- och hagmark syntes vara alldeles lagom för en dylik lägenhet. Den enda

olägenhet, som vidlådde torpet, vore områdets långsträckta figur, som orsakade ett

ganska drygt hägnadsbesvär, därest betet å utmarken skulle utnyttjas. Torpets

byggnader vore odugliga och nybyggnad av såväl bonings- som uthus vore nödvändig,

vartill emellertid funnes fullt tillräckligt med skog å torpet. För skogsväsendet

vore det ingen fördel att komma i odelad besittning av torpet, då dettas ägor vore

alldeles isolerade från såväl i kronans ägo behållna Ålsta utmark som från övriga

kronans marker, men torpet kunde med fördel införlivas med den intill liggande

häradsallmänningen. I varje fall syntes det riktigast, att torpet försåldes å offentlig

auktion med fri och öppen tävlan för dem, som kunde önska komma i besittning därav

Jönåkers häradsallmännings styrelse har därefter på given anledning

meddelat, att allmänningen vore villig inköpa kronans andel av

skogsmark och skog till torpet för en köpeskilling av 2,385 kronor

eller alltså hälften av det belopp, 4,770 kronor, vartill jägmästaren uppskattat

skogsområdet.

Domänstyrelsen har i skrivelse den 28 juli 1922 underställt ärendet

Kungl. Maj:ts prövning och därvid anfört.

Domänstyrelsen hade icke något att erinra mot en försäljning av kronans

andel i torpets skogsmark till Jönåkers häradsallmänningsdelägare för det av jägmästaren

uppskattade priset, 2,385 kronor. Yad inägorna till torpet beträffade ägdes

hälften av denna mark av förenämnde Blomqvist, och syntes det därför vara lämpligt,

att kronans andel i denna mark hembjödes honom. Då Blomqvist erbjudit sig att

för sistnämnda andel erlägga en köpeskilling av 1,500 kronor, varav 500 kronor

motsvarade 10 års arrendeavgift för bruket av andelen, finge styrelsen föreslå en

köpeskilling för kronans andel å inägorna av 1,000 kronor. Det uppskattade saluvärdet

å kronans andel i torpet utgjorde 3,250 kronor, som således med 185 kronor

understege sammanlagda beloppet av de av styrelsen föreslagna köpeskillingarna.

s. 5 Kontrollera mot PDF

Kun yl. Maj:ts proposition Nr 21. 5

I ärendet har sedermera upplysts, att till länsstyrelsen i arrendeavgift

för kronans andel av inägojorden betalats av Blomqvist för tiden

14 mars 1915—14 mars 1922 350 kronor och av förenämnde Karnell

för tiden 14 mars 1912—14 mars 1915 150 kronor.

Det synes mig lämpligt, att kronans andel i torpet försäljes.

Med hänsyn till äganderättsförhållandena i avseende å återstående

andelar torde en försäljning till eget hem, om än önskvärd, icke kunna

komma till stånd.

Som Jönåkers härads allmänningsdelägare äga vad kronan ej tillhör

av förutnämnda skogsmarksområde bestående av ägofigurerna nr

62—64 om 7.5 8 hektar, som gränsar till häradsallmänningen, anser

jag i likhet med domänstyrelsen, att kronans andel i detta område bör

försäljas till allmänningsdelägarna. Mot den erbjudna köpeskillingen

2,385 kronor har jag intet att erinra.

Vad angår kronans andel i torpets återstående område, omfattande

ägofigurerna nr 65—74 om 3.7 2 8 hektar, torde densamma lämpligen

böra försäljas till torpets nuvarande arrendator, Blomqvist, som i

egenskap av ägare till hemmanen Skavsta jämväl är ägare till återstående

andel i detta område. Mot det av honom erbjudna priset 1,000

kronor har jag ej heller något att erinra.

Jag hemställer alltså, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen

medgiva,

att kronans andelar i det under hemmanen Ålsta

nr 1 och 2 samt Skavsta nr 1 och 2 i S:t Nikolai

socken av Södermanlands län hörande vakanta båtsmanstorpet

till roten nr 24 vid Södermanlands andra

båtsmanskompani må försäljas, andelen i den å vice

kommissionslantmätaren Ströms, ärendet bifogade karta

med nr 62—64 betecknade skogsmarken till Jönåkers

häradsallmänningsdelägare mot en köpeskilling av 2,385

kronor och andelen i de med ägofigurerna nr 65—74

å samma karta utmärkta inägor till Gunnar Blomqvist

mot en köpeskilling av 1,000 kronor, båda köpeskillingarna

att betalas senast vid tillträdet samt under

villkor i fråga om vardera försäljningen, att köpare

ensam vidkännes kostnaderna för alla med lagfart å

fånget förenade utgifter.

Departements
chefen.

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Kungl. Maj:ts proposition Nr 21.

[2-]

Edsberga

nr 4 i

Östergötlands

län.

Departements
chefen.

[3.]

Hamsa kronopark

i Kalmar

län.

2:o.

Kronoegendomen 1 mantal Edsberga nr 4 i Landeryds socken av

Östergötlands län är utarrenderad till den 14 mars 1925 mot ett årligt

arrende av 1,070 kronor.

Under 1922 har å egendomen hållits uppskattningsförrättning.

Av instrumentet häröver med därtill hörande handlingar, däribland en

av distriktslantmätaren Fr. Jonsson 1921 upprättad karta över egendomen

med tillhörande beskrivningar, inhämtas bland annat följande.

Ifrågavarande egendom är belägen 3 kilometer från Hjulsbro järnvägsstation

och 9 kilometer från staden Linköping samt innehåller en areal av 93.7230 hektar,

därav 40.133 0 hektar tomt och åker, O.0420 hektar äng och odlingsmark, 52.2 030

hektar avrösningsjord samt I.3450 hektar impediment.

Å egendomen finnes en lägenhet, benämnd Karlberg, bebyggd med hus tillhöriga

lägenhetens innehavare Henning Hultgren.

Uppskattningsmännen hava för beredande av eget hem föreslagit denna

lägenhet till avsöndring. Lägenheten, som är belägen i ett hörn av ägoområdet,

är å förberörda karta utmärkt med ägofigurema nr 4, 6—9 samt del av nr 3 och

5 med en areal av 1.0680 hektar, därav 0.9 620 hektar tomt och åker, O.1050

hektar avrösningsjord samt O.0010 hektar impediment. Saluvärdet å lägenheten

har av uppskattningsmännen beräknats till 975 kronor, och hava uppskattningsmännen

hemställt, att densamma måtte hembjudas bemälde Hultgren.

Länsstyrelsen,; överjägmästaren i Östra distriktet samt domänstyrelsen

hava ej haft något att erinra mot uppskattningsmännens förevarande

förslag.

På grund av vad i ärendet förekommit tillstyrker jag, att Kungl.

Maj:t måtte föreslå riksdagen medgiva,

att lägenheten Karlberg må med ovan angivet

område från kronoegendomen 1 mantal Edsberga nr 4

i Landeryds socken av Östergötlands län försäljas

enligt gällande grunder för upplåtande av egnahemslägenheter

från kronoegendomar.

3:o.

Sedan Kungl. Maj:t den 9 april 1920 funnit en ansökning från

stenarbetaren Karl Gustaf Berg, Herrstorp, Långemåla, att för utvidgning

av en honom tillhörig mindre lägenhet få köpa vissa kronoparken

s. 7 Kontrollera mot PDF

7

Kungl. Maj:ts proposition Nr 21.

Hornsö i Kalmar län tillhöriga områden icke föranleda någon Kungl.

Maj:ts vidare åtgärd, liar Berg förnyat sin framställning och därvid,

under framhållande att skälet för Kungl. Maj:ts beslut torde hava legat

däri, att kronan, såsom av den i ärendet förut åvägabragta utredningen

framgått, icke otvetydigt vore ägare till allt det han önskade förvärva,

anhållit få köpa åtminstone de områden, som kronan utan tvekan vore

ägare till.

Domänstyrelsen har upplyst, att de områden, Berg önskade köpa,

i huvudsak utgjordes av ängsmarker, till en mindre del av betes- eller

skogsmark, samt vore belägna invid och på östra sidan av Alsterån

och skildes från kronoparken Hornsö, dit de hörde, av samma å. De

tillhörde, möjligen med undantag av tre till ytvidden mycket obetydliga

ägoområden, Ålmhults by i Långemåla socken av Kalmar län, i vilken

by kronan under åren 1903—1908 genom köp förvärvat åtskilliga hemmansdelar,

som nu inginge i nämnda kronopark. Områdena, som vore

obebyggda och för ett år i sänder upplätes till slåtter och bete, behövdes

icke för kronoparkens skötsel och kunde utan någon som helst

olägenhet försäljas.

Områdena äro utmärkta å en i ärendet företedd kopia av karta över

Handbörds härads allmänning, författad 1854 och med gränserna reglerade

1858.

Enligt lantmäteristyrelsens utredning i det tidigare ärendet skulle

en del av de avsedda områdena kunna avskiljas såsom avsöndringar

från vissa kronoegendomar, nämligen

1) från Vi6 mantal Ålmhult nr 4 litt. B de å förenämnda karta

med 435—439 och 441—443 betecknade ägofigurer, jämte därinom

liggande bäck, om tillhopa 5 hektar;

2) från Vis mantal Älmhult nr 4 litt. A ägofigurerna 440 samt

454—av 456 om 1.5 6 hektar;

3) från samfälld mark (f. d. soldattorp) till 32/125 mantal Ålmhult

nr 1 litt. Ad, 241/iooo mantal Ålmhult nr 2 litt. Bb och 203/iooo mantal

Ålmhult nr 3 litt. Cd ägofigurerna av 456, 456 a, 458—av 462, av

468, av 470 och av 473 om 2.12 hektar;

4) från sistnämnda hemmansdel ägofigurerna av 470, av 473 samt

475, 475 a, 477, 479—481, av 494 a och 496 om 3.52 hektar.

Ansökningen avser vidare

5) ägande- och dispositionsrätten till kronans andel för 241/iooo mantal

litt. Bb av hemmanet Va mantal Ålmhult nr 2 i kronolägenheten Ekholmen

nr 1, bestående av ägofigurerna 476 och av 478 om 1.8665

hektar;

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Kungl. Maj:ts proposition Nr 21.

6) kronans andel för 35/i25 mantal Ålmhult nr 1 litt. Ad i ägofiguren

443 a om 2.5 kappland; och

7) kronans andel för 82/i2B mantal Ålmliult nr 1 litt. Ad i ägofigurerna

482 och 497.

Sökanden har framhållit, att därest av formella skäl upplåtelse ej

kunde ske av kronans ideella andelar i de under 6) och 7) omnämnda

små och obetydliga områden, sökanden avstode från ansökningen i

denna del.

Lantmäter istyr elsen hade i ett utlåtande i det tidigare ärendet

anfört bl. a. följande.

De med 443 a, 482 och 497 betecknade ägofigurerna måste anses tillhöra

Handbörds gamla kronopark och kunde alltså icke säljas utan riksdagens medgivande.

Den del av det sydligaste av de av Berg sökta områdena, som betecknats

med figurerna 476 och 478, vore en självständig fastighet, kronolägenheten Ekholmen

nr 1, som ej ingått i skifte eller ägostyckning och därför borde upplåtas

genom försäljning i vanlig ordning med den rätt kronan till densamma ägde. Kronan

vore otvivelaktigt ägare av lägenheten och kunde alltså försälja densamma. Dispositions-

eller nyttj anderätten till lägenheten hade däremot lytt till frälsehemmanet

1ji mantal Älmhult nr 2. Detta hemman hade genom ägostyckning 1908 delats i

två delar, nämligen 259/j000 mantal litt. Ba, som fortfarande vore i enskild ägo,

samt 241/iooo mantal litt. Bb, som inköpts av kronan.

Enligt lantmäteristyrelsens mening hade vid ägostyckningen ej avsetts, att

ägaren av 259/1000 mantal litt. Ba skulle på grund av sålunda erhållen del i hemmanets

mantal vinna motsvarande andel i den till hela hemmanet lydande, men i

ägostyckningen ej ingående dispositionsrätten till kronolägenheten Ekholmen nr 1.

Då tvist härom dock möjligen kunde uppstå, borde vid eventuell försäljning av Ekholmen

nr 1 från kronans sida förbehåll göras, att kronan ej ansvarade för åtkomsten

av större del av dispositionsrätten till denna lägenhet, än som svarade mot kronans

ägande 241/iooo mantal av Älmhult nr 2 litt. Bb.

Lantmäteristyrelsen, ånyo hörd med anledning av den nya ansökningen,

har icke haft något att vidare tillägga.

Kammarkollegium hade i utlåtande i det tidigare ärendet anfört.

De tre små områden, som betecknats med nr 443 a, 482 och 497, måste —

försåvitt de ännu tillhörde sina förutvarande stamlägenheter och icke genom lagligt

ägoutbyte förlagts till andra fastigheter mot ersättning i annan mark — vara att

anse såsom oskiftad mark till respektive hemman. Kronan torde alltså på sin höjd

kunna försälja den på kronans andel i respektive hemman belöpande delen av nyssnämnda

ägofigurer. Vidkommande lägenheten Ekholmen nr 1 följde enligt kollegii

mening besittningsrätten till lägenheten ännu hemmanet Elmhult nr 2 och dess olika

delar i proportion till dessas mantal. Vid sådant förhållande borde kronan, som

ägde allenast 2u/iooo mantal av nyssberörda hemman om 1,/a mantal, vara innehavare

av besittningsrätten till allenast 241/500 av lägenheten samt förty kunna till sökanden

av samma lägenhet försälja ägande- och dispositionsrätten till allenast sagda de!.

s. 9 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition Nr 21. 9

Domänsti/relsen, som i fråga om försäljning av de av Berg ånyo

omsökta områdena tillförene avgivit utlåtanden, har med anledning av

den nya ansökningen anfört i utlåtande den 11 augusti 11)21 följande.

Styrelsen ansåge fortfarande, att områdena, såsom för kronan obehövliga,

borde säljas samt att Bergs ansökan att få köpa dem borde bifallas. Områdena

kunde nämligen ensamma ej lämpligen bilda en jordbruksfastighet av sådan beskaffenhet,

att en familj därå kunde finna sin utkomst, och å andra sidan behövde Berg

dem för utvidning av den honom tillhöriga, ett av områdena angränsande lägenheten.

I fråga om ytvidden av områdena, som 1914 undergått saluvärdering, vore

föreliggande uppgifter ej fullt överensstämmande, men skiljaktigheterna vore jämförelsevis

små och utan väsentlig betydelse. Vid värdesättning av områdena ansåge

styrelsen sig böra tillämpa de av lantmäteristyrelsen angivna siffrorna för ytvidden,

därvid approximativ uppdelning i ängs- och betesmark skett med ledning av 1858

års karta.

Med tillämpning härav och de 1914 uppskattade värdena skulle de olika

lotterna kunna värderas på följande sätt.

Avsöndringen från Almhult nr 4, litt. B.

3.32 hektar äng å 100 kronor ................................ kronor 332: —

1.44 » betesmark å 20 kronor ........................ » 28: so I

O.24 » vatten utan värde ......................

Växande skog .....................................................

.......... » 169: 10

kronor

529: 90.

Avsöndringen från Almhult nr 4, litt.

1.5 6 hektar äng å 100 kronor .......................

A.

»

156: —

Avsöndringen från samfällda andelen i soldattorpet till

Almhult nr 1 litt. Ad, Almhult nr 2 litt. Bb och Älm- hult nr 3 litt. Cd.

2.12 hektar å 100 kronor ....................................................................

»

212: —

Avsöndringen från Almhult nr 3 litt.

3.5 2 hektar äng å 100 kronor .......................

Cd.

»

352: —

Kronolägenheten Ekholmen nr 1.

1.8 665 hektar betesmark å 20 kronor ..........

Växande skog......................................................

därav 211/r,oo utgör ...........................................

.......... kronor 37: 33

.......... » 605:55

kronor 642: 8 8

»

309:87

Summa kronor

1,559: 77

I ovanstående siffror för ytvidden torde icke ingå ägofigurerna 443 a, 482

och 497, om vilka olika meningar gjort sig gällande, ej heller deras värde, något

som för övrigt vore utan nämnvärd betydelse. Värdet av dessa ägofigurer, vilkas

ytvidd vore O.1232 hektar äng och 0.0388 hektar betesmark, uppginge nämligen

enligt ovan använda beräkningsgrunder allenast till 13.10 kronor.

Enär emellertid de 1914 uppskattade värdena med hänsyn till nu rådande

förhållanden måste anses för låga, borde dessa höjas, och finge styrelsen som sin

mening uttala, att den härovan angivna slutsiffran 1,559’7 7 kronor borde höjas till

i avrundat tal 2,000 kronor.

Ehuru domänstyrelsen, som ej tilltrodde sig avgöra, huruvida lantmäteriBihang

til! riksdagens protokoll 1923. 1 samt. 17 höft. (Nr 21.) 2

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Kungl. Maj:ts proposition Nr 21.

styrelsens eller kammarkollegii åsikt beträffande äganderätten till sistnämnda

tre ägofigurer ävensom lägenheten Ekholmen nr 1 vore riktig, ansåge, att försäljning

av de tre små ägofigurerna vore önskvärd, om ängarna i övrigt såldes, hölle

styrelsen likväl på av lantmäteristyrelsen anförda skäl före, att desamma, därest

de måste anses tillhöra den gamla kronoparken Handbörd, icke borde avyttras utan

riksdagens medgivande.

Domänstyrelsen finge alltså hemställa, att Kungl. Maj:t täcktes på det sätt

bifalla ansökningen, att övriga angivna områden, lägenheten Ekholmen med den

rätt kronan därtill ägde, måtte för en sammanlagd köpeskilling av 2,000 kronor

försäljas enligt gällande grunder för upplåtande av egnahemslägenheter från vissa

kronodomäner med rätt för sökanden Karl Gustaf Berg att erhålla hembud därå.

Skulle Kungl. Maj:t finna kammarkollegii mening angående den omfattning

och det sätt, varpå kronan skulle äga del i oftanämnda tre små ägofigurer riktig,

så borde i försäljningen — utan förändring av köpeskillingen — ingå även kronans

andel i dessa områden, nämligen ägofigurerna nr 443 a, 482 och 497, med den rätt

kronan därtill ägde.

Sedan vattenfallsstyrelsen i infordrat yttrande den 10 januari 1922

upplyst, att i Alsterån utmed områdena i fråga funnes ett vattenfall, samt

föreslagit, att vid bifall till ansökningen ersättning för vattenkraften borde

fastställas efter uppskattning av sakkunnig, har domänstyrelsen i utlåtande

den 19 januari 1922 anfört, att styrelsen icke haft kännedom om att

till de av Berg omsökta ängsområdena hörde vattenkraft eller del i

vattenfall. Styrelsen hade i varje fall icke avsett, att någon vattenrätt

i Alsterån skulle medfölja upplåtelsen till Berg, ehuru detta av förbiseende

ej uttryckligen sagts i styrelsens föregående skrivelser i ärendet.

Det vore allenast med kronans andel i kronolägenheten Ekholmen nr 1,

vilken på en sträcka av cirka 42 meter syntes angränsa Alsterån (mellan

ägofigurerna litt. D 477 och 494 a), som någon vattenrätt skulle kunna

följa, om styrelsens föregående förslag i ärendet bifölles. All övrig till

försäljning föreslagen mark skulle enligt förslaget upplåtas såsom avsöndringar,

med vilka rätt till angränsande vatten ej följde.

Domänstyrelsen finge alltså såsom tillägg till av styrelsen tillförene

angivna försäljningsvillkor föreslå, att vid försäljning av kronans andel

i kronolägenheten Ekholmen nr 1 vattenrätt, som därtill kunde höra,

måtte undantagas och förbehållas kronan.

Med föranledande av Bergs ansökan har arrendatorn av inägorna

till V8 mantal Herrstorp under kronoparken Hornsö A. J. Karlberg hos

Kungl. Maj:t anhållit att få köpa det sydligaste av de av förbemälde

Berg omsökta områdena, motsvarande den under 4) härovan angivna avsöndringen

från Ålmhult nr 3 litt. Cd ävensom kronolägenheten Ekholmen

nr 1. Som motiv härför har Karlberg anfört, att han behövde

opaginerad Kontrollera mot PDF

II

Kungl. Maj:ts proposition Nr 21.

dessa områden som komplement till sin arrendelott, att lian alltsedan

tillträdet av samma arrendelott innehaft dem och att han ägde ett litet

ställe, som angränsade omsökta ängsområdcn.

Anbefalld att i anledning av vad sålunda i ärendet förekommit

ånyo avgiva utlåtande har domänstyrelsen — efter anmodan att vid remissens

besvarande jämväl taga i övervägande en av Berg till bemötande

av Karlbergs ansökan inkommen skrift i ämnet — med skrivelse den

23 mars 1922 överlämnat från vederbörande jägmästare och över jägmästare

infordrade yttranden äveusom till jägmästaren i ärendet inkomna

skrivelser från Berg och vederbörande kronojägare. Styrelsen

anför för egen del följande.

Samtliga ifrågavarande ängsområden både varit under hand för ett år i sänder

upplåtna de tre nordligare [avsöndringarna under 1)—3)] under åren 1915—1921

till Berg och det sydligaste | avsöndringen under 4) och Ekholmen nr 11 under åren

1914—1921 till Karlberg.

Av skogstjänstemännens yttranden framginge, att Karlberg hävdade sin arrendelott

Herrstorp rätt väl. att han endast ofullständigt utnyttjade den arrenderade ängsslåttern

samt att han i hög grad vanhävdat den honom tillhöriga lägenheten.

Styrelsen finge därför anmäla, att styrelsen ansåge sig icke kunna tillstyrka

bifall till Karlbergs ansökning, utan vidhölle vad styrelsen i tidigare utlåtanden i

ärendet föreslagit.

I likhet med domänstyrelsen anser jag Berg böra få förvärva

samtliga begärda områden. Lägenheten Ekholmen och ägofigurerna nr

443 a, 482 och 497 böra dock försäljas allenast med den rätt, kronan

därtill äger, och förbehåll i avseende å vattenrätt göras för kronan. De

fyra avsöndringarna från hemmanen i Ålmhnlt torde såsom utgörande

områden från inköpt skogsegendom, vilkas arrendevärde ej överstiger

600 kronor, kunna av Kungl. Maj:t, jämlikt riksdagens skrivelse den 10

maj 1902, nr 74, försäljas utan riksdagens hörande. För hembudsrätt

åt Berg fordras dock riksdagens medgivande. Sådant medgivande fordras

ock för försäljning av kronans rätt till lägenheten Ekholmen och de

tre små ägofigurerna nr 443 a, 482 och 497.

Jag hemställer alltså, att KuDgl. Maj:t måtte föreslå riksdagen

medgiva,

att enligt gällande grunder för upplåtande av

egnahemslägenheter från krön oegendomar må med

hembudsrätt för Karl Gustaf Berg försäljas nedannämnda

fastigheter med angivna områden, nämligen

1) såsom avsöndring från Vis mantal Ålmhult

nr 4 litt. B de områden, som å den i ärendet åbe
-

Departements»

chefen.

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Kungl. Maj:ts proposition ''Nr 21.

[4-]

Harasjömåla

kronopark i

Blekinge län.

ropade kartan betecknats med ägofigurerna 435, 435 a,

435 b, 436, 437, 437a, 438, 438 a, 439, 441, av 442 och

av 443;

2) såsom avsöndring från Vie mantal Ålmhult

nr 4 litt. A de områden, som å samma karta betecknats

med ägofigurerna 440, 454, 455 och av 456;

3) såsom avsöndring från samfällda andelen i

soldattorpet till 32/i25 mantal Ålmhult nr 1 litt. Ad,

241/iooo mantal Ålmhult nr 2 litt. Bb och 203/iooo mantal

Ålmhult nr 3 litt. Cd de områden, som å samma

karta betecknats med ägofigurerna av 456, 456 a,

458, 459, 460, av 461, av 462, av 468, av 470 och

av 473;

4) såsom avsöndring från ao3/1(K,o mantal Ålmhult

nr 3 litt. Cd de områden, som å samma karta betecknats

med ägofigurerna av 470, av 473, 475,

475 a, 477, 479, 480, 481, av 494 a och 496;

5) lägenheten Ekholmen nr 1 under hemmanet

Va mantal Ålmhult nr 2, med den rätt kronan därtill

äger; samt

6) de med ägofigurerna nr 443 a, 482 och 497

å samma karta betecknade områden, med den rätt

kronan till dessa områden äger;

dock att med köpet icke följer någon rätt till

vatten.

4:o.

Kronoparken Harasjömåla om sammanlagt 1889.4 9 hektar är bildad

genom inköp jämlikt Kungl. Maj:ts beslut den 22 februari 1889, 31 december

1904, den 12 maj 1905, den 8 mars 1907 och den 18 juni 1920 av

åtskilliga hemmansdelar i Jämshögs och Kyrkhults socknar av Blekinge

län, däribland 3/16 mantal Kullan nr 1 i Kyrkhults socken, som inköpts jämlikt

Kungl. Maj:ts brev den 12 maj 1905 för 26,500 kronor. I detta köp

ingick icke ett vid Vilshults station beläget område om 0.5 0 hektar,

vilket skulle för alltid såsom lägenhet från hemmandet avsöndras. Lägenheten,

som benämnts Åkelund nr 1, tillhör kronojägaren Nils Norén.

I en till domänstyrelsen ställd skrift har Norén med bifogande av

en av honom uppgjord kartskiss anhållit att till pris, som av styrelsen

åsattes, få inköpa visst å kartskissen utmärkt, intill hans lägenhet grän
-

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kanyl. Mnj.ts proposition Nr 21.

Bände område av kronoparken. Efter anmodan av styrelsen har vederbörande

jägmästare verkställt värdering av området i fråga och därvid

funnit, att detsamma för erhållande av lämpligare ägogräns för kronoparken

borde utökas på sätt en av jägmästaren 1922 upprättad karta

utvisade. Norén har förklarat sig villig inköpa det sålunda utökade

området. Ur värderingsinstrumentet inhämtas:

Området omfattar eu sammanlagd areal av 1.9 o hektar, belägen i nordöstra

hörnet av hemmanet */I(. mantal Kullan nr 1 och begränsas i norr av ägor i Kullans

by, i öster av Vilshults järnvägsstations område och lägenheten Akelund samt i

söder och väster av kronoparken. Området, som är bevuxet med lövskog av olika

ålder har av jägmästaren Erik Måhlén med hänsyn till markens belägenhet intill

järnvägsstation värderats på följande sätt:

betesvall, kal....................................... 0.5 o

skogsbevuxen stenbunden sluttning 0.31

odlad stenbunden jord ........................ 0.4 2

skogsbevuxen stenbunden jord ........ 0.6 7

växande skog ....................................

hektar å 250 kronor 125: —

» » 200 » 62: —

» » 400 » 168:—

» » 200 » 134: — 489: —

55 kbm.

435: 50

Summa 1.9 o hektar

kronor 924:50

Över jägmästaren i södra distriktet, som icke haft något att anmärka

mot jägmästarens värdering, har anfört, att området, ehuru detsamma

vore beläget i närheten av Vilshults station, enligt hans mening

icke kunde värderas efter tomtpris, enär utsikterna för större byggnadsverksamhet

vid stationen saknades eller åtminstone läge mycket fjärran.

Hela det intill stationsområdet gränsande området utgjordes dessutom

av en brant sluttning mot vägen och vore ej lämplig till byggnadstomt.

Domänstyrelsen har i anledning av Noréns framställning meddelat,

att Norén uppnådde pensionsåldern 1923, samt vidare anfört.

Försäljningsområdet ifråga hade till den 14 mars 1922 ingått i arrendet av

inägorna till 3/ls mantal Kullan nr 1. På grund av den ifrågasatta försäljningen

hade det vid den förnyade utarrenderingen av nämnda arrendelott för tiden 1922—

1925 icke medtagits i arrendet. Någon sänkning av arrendeavgälden för denna arrendelott

hade emellertid icke av sådan anledning behöft förekomma. Enligt ett till den

14 mars 1921 gällande kontrakt utginge avgälden för ifrågavarande arrendelott med

300 kronor årligen samt för arrendeåret 14 mars 1921—14 mars 1922 med 410

kronor, till vilket senare belopp avgälden bestämts även för tiden 14 mars 1922—

14 mars 1925. Det till försäljning ifrågasatta området erfordrades icke för kronoparkens

skötsel. Mot det åsätta saluvärdet hade styrelsen intet att erinra.

Doniänstyrelsen har på dessa grunder tillstyrkt bifall till försäljning

mot en till 925 kronor avrundad köpeskilling.

Åven jag tillstyrker försäljningen på föreslagna villkor och hemställer

alltså, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen medgiva,

Departements
chefen.

s. 14 Kontrollera mot PDF

14 Kungl. Maj:ts proposition Nr 21.

att av det i kronoparken Harasjömåla ingående

hemmanet 3/ie mantal Kullan nr 1 i Kyrkhults socken

av Blekinge län må till kronojägaren Nils Norén försäljas

ovannämnda, av jägmästaren Erik Måhlén föreslagna

område om 1.9 0 hektar mot en köpeskilling av

925 kronor att kontant vid tillträdet erläggas till länsstyrelsen

i Blekinge län samt under villkor i övrigt,

att området må av köparen omedelbart tillträdas;

att köparen ensam vidkännes alla med områdets

avskiljande och lagfart å fånget förenade kostnader;

samt

att köparen i områdets gräns mot kronoparken

på av vederbörande jägmästare godkänt sätt uppför

hägnad, vars framtida underhåll skall delas lika mellan

kronan och köparen, varvid kronans underhållsskyldighet

skall omfatta 197 meter av hägnaden i västra

gränsen, räknat från dess nona ända.

5:o.

L^-] Kronoparken Ringamåla i Blekinge län, som har en areal av 815.8 2

mnlamåiaT hektar, därav 675.27 hektar skog, 75.36 hektar impediment och 65.19

Blekinge län. hektar inägor, har bildats genom inköp av i Ringamåla socken belägna

U7/32o mantal Hoka nr 5 och V3 mantal Påkamåla nr 1. Från förstnämnda

hemman, som kronan 1908 förvärvat från Nils Carlsson, har till

dennes son Hugo Nilsson jämlikt Kungl. Maj:ts brev den lOjuliochden

26 november 1909 efter offentlig auktion försålts områden, innehållande

tillsammans 58.2 8 hektar. Köpeskillingen utgjorde 9,500 kronor.

Hos domänstyrelsen har nu Hugo Nilsson anhållit att få köpa de

hag- och skogsmarker, som dels skilja nyssnämnda, honom tillhöriga

två inägoområden från varandra, dels ligga mellan Norra Hoka litt. A

och Melesjön samt mellan Norra Hoka litt. A och Jeppshoka på sätt

framgår av en av extra jägmästaren E. Ödman 1911 upprättad, ansökningshandlingarna

bilagd karta.

Vederbörande skogsstatstjänstemän, som i ärendet avgivit yttranden,

hava ansett, att icke hela det omsökta området borde säljas, utan att

den mellan Norra Hoka litt. A och Jeppshoka belägna delen därav borde

i kronans ägo bibehållas. A ärdering har ock på domänstyrelsens föranstaltande

förrättats av jägmästaren Erik Måhlén allenast å den del av

området, som sålunda anses kunna komma i fråga till försäljning.

s. 15 Kontrollera mot PDF

15

Kungl. Maj:ts proposition Nr 21.

Av vid värderingen upprättat instrument framgår bland annat

följande.

Saluområdet, som omfattar en sammanlagd areal av 16.06 hektar, är beläget

invid och mellan de båda inägoområden, som förut frånsålts kronoparken. Marken

ntgöres, utom av berg och impediment, av skogsmark samt en gräsbevuxen sank

holme.

Ståndskogen består av medelålders blandskog med övervägande lövträd. Till

närmaste järnvägsstation, Asarum, är avståndet 16 kilometer. Tre vattensågar

finnas inom ett avstånd av 3 kilometer. Marken har värderats till sammanlagt 614

kronor 14 öre, därvid för skogsmarken beräknats grundpris av lägst 40 och högst

60 kronor samt för holmen 100 kronor, allt för hektar. Värdet av den växande

skogen har uppskattats till 8,540 kronor. Sammanlagda försäljningsvärdet utgör

sålunda 4,154 kronor 20 öre eller i avrundat tal 4,200 kronor.

O ver jägmästaren i södra distriktet har anfört, bland annat, att

försäljning av det sålunda värderade området icke medförde någon

olägenhet för kronan, under förutsättning att förbehåll gjordes angående

rätt för kronan att för virkesforsling använda de vägar, som från kronoparken

ledde över det till försäljning föreslagna området och hemmanet

Norra Hoka tillhörig mark i övrigt.

Sökanden har den 31 juli 1922 förklarat sig åtnöjas med det till

försäljning föreslagna och värderade området om 16.0 6 hektar samt godkänt

såväl köpeskillingen 4,200 kronor som av skogsstatstjänstemännen

föreslagna köpevillkoren.

Med överlämnande av till ärendet hörande handlingar och

kartskisser, däribland en av jägmästaren Måhlén 1922 upprättad

karta, har domänstyrelsen i skrivelse den 31 augusti 1922 underställt

ärendet Kungl. Maj:ts prövning och därvid för egen del anfört, att

styrelsen ej hade något att erinra vare sig mot försäljningen till Hugo

Nilsson av ifrågavarande område eller den företagna värderingen av

detsamma. Området, som icke vore behövligt för kronoparkens skötsel,

vore icke av någon betydelse ur skogshushållningssynpunkt och försäljningen

därav skulle snarare förbättra än försämra kronoparkens

ägofigur.

Då jag icke har något att erinra mot bifall till det av domänstyrelsen

tillstyrkta förslaget, hemställer jag, att Kungl. Maj:t måtte

föreslå riksdagen medgiva,

att från kronoparken Ringamåla och hemmanet

Hoka må frånskiljas och till Hugo Nilsson mot en

köpeskilling av 4,200 kronor försäljas det område om

Departements
chefen.

s. 16 Kontrollera mot PDF

16

Kungl. Maj:ts proposition Nr 21.

16.0 6 hektar, som attgives å förenämnda, av jägmästaren

Erik Måhlén 1922 upprättade karta, under villkor

att tillträdet sker vid köpets avslutande, då

köpeskillingen kontant inbetalas till länsstyrelsen i

Blekinge län;

att köparen ensam vidkännes de med områdets

avskiljande och lagfart å fånget förenade kostnader;

att köparen på av vederbörande jägmästare godkänt

sätt låter uppföra hägnad i hela det försålda

områdets gräns möt kronoparken;

att underhållet av denna hägnad skall delas

lika mellan kronan och köparen, varvid kronan skall

underhålla 296 meter, räknat från röset vid bäcken i

norra rågången och söderut; samt

att kronan ävensom den, som från kronoparken

inköpt skogsprodukter, tillförsäkras rätt att forsla

sådana varor såväl över det försålda området som å

de vägar, vilka från kronoparken leda över köparens

övriga ägor.

6:o.

[6.] Kronoegendomen l3/s oförmedlat och 1 nuvarande mantal Vä nr 76

va nr 76 i j Yä socken av Kristianstads län, som förut betecknats såsom Vä nr 6

Kr,st™stads ocp 7 jämte lägenheterna Brinkamunkahagen nr 60, en utjord, och

Kallenteplatsen nr 64, en utjord, är utarrenderad till den 14 mars

1923 mot ett årligt arrende av 1,900 kronor.

Under 1920 har å egendomen hållits förrättning för uppgörande

av förslag till förnyad utarrendering, varefter domänstyrelsen föranstaltat

om egendomens utarrendering på ytterligare två år.

Av instrumentet över sagda förrättning jämte en av distriktslantmätaren

Axel Sandberg 1921 över egendomen upprättad karta med

beskrivning inhämtas bland annat följande.

Egendomen, som är belägen 4 kilometer från Åsumtorps järnvägsstation å

Hästveda—Kristianstad—Brösarp—Ystad järnväg och 5 kilometer från Kristianstad,

omfattar i ett sammanhängande skifte en areal av 122.5380 hektar, därav 93.47 40

hektar åker och tomt, 1.8090 hektar ängsmark, 22.9 340 hektar odlingsmark samt

4.3210 hektar impediment.

Å egendomen finnas 13 lägenhetshavare, därav 4 hava jordbrukslägenheter

och 9 bostadslägenheter. Samtliga hava egna hus till lägenheterna. Beträffande

två av lägenheterna nämligen en jordbrukslägenhet, som innehaves av Magnus

s. 17 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition Nr 21.

17

Liljeroth, och en bostadslägenhet, som innehaves av P. Karlström, ligga husen delvis

på lägenhetshavarna enskilt tillhörig mark.

Samtliga lägenhetshavare hava framställt begäran att få friköpa lägenheterna

med den reglering av areal, som förrättningsmännen kunde finna lämplig.

Uppskattningsmännen hava föreslagit följande upplåtelser, nämligen:

1) att enligt 7 punkten i kungörelsen den 17 oktober 1913 (nr 271) angående

grunder för upplåtande av egnahem slägenheter från vissa kronoegendomar hembjudas

nuvarande innehavarna, som därå hade egna husbyggnader:

I. Jordbrukslägenheter.

Litt. å

Innehavare

Areal

Saluvärde

kartan

åker

äng impediment

Summa

kronor

C

Magnus Liljeroth ............

1.2990

— —

1.2990

800

E

Per Hansson ...................

3.8130

0.2550 —

4.0680

2,000

F

Nils Anderssons stärbhus

1.4770

0,0880 0.O83O

1.6480

700

M

Mårten Jönsson ................

2.0450

2.0450

1,030

II.

Bostadslägenheter.

D

Sigrid Persson ................

0.2 6 6 0

- -

0.2 6 6 0

160

K

Jöns Persson ....................

0.2 900

- -

0.2 9 00

240

L

Elna Bengtsson ...............

0.37 7 0

- -

0.3 7 70

120

N

P. Karlström ....................

0.2 1 70

- -

0.2 l 7 0

220

0

Bengta Andersson ............

0.1 400

- -

0.1 400

140

P

Anders Jönsson ................

0.5 0 2 0

- -

0.5 0 2 0

310

Q

Nilla och Anna Svensson

0.0900

- -

0.0900

60

R

Johan Andersson ............

0.2630

- -

0.2 6 3 0

no

2) obebyggda lägenheter att försäljas enligt 9 punkten av förenämnda

kungörelse:

I. Jordbrukslägenhet.

Gr

1.5700 — —

II. Bostadslägenheter.

1.5700

1,100

H

—

0.3 2 50 — —

0.3 250

325

I

—

0.2 5 5 0 — —

0.2 5 5 0

255

Av uppställningen framgår, att uppskattningsmännen avstyrkt en av de nuvarande

lägenhetsinnehavainas begäran om inköp av lägenhet. Denne, vid namn

Alfred Fransson, innehar de å kartan med nr 70 och 71 betecknade ägofigurer och

äger därå uppförda hus. Uppskattningsmännen hava föreslagit, att dessa ägofigurer

skulle jämte ägofigurerna 83—85, 87—91 och 98 — 103 ställas under skogsstatens

omedelbara vård och förvaltning, därvid förutsatts, att Fransson skulle såsom

»bevakningstorpare» få behålla den av honom brukade lägenheten.

Egendomen i övrigt borde enligt uppskattningsmännen ånyo utarrenderas.

Bihang till riksdagens protokoll 1923. 1 samt. 17 höft. (Nr 21.) 3

s. 18 Kontrollera mot PDF

18

Kungl. Maj:ts proposition Nr 21.

Vederbörande jägmästare har särskilt framhållit lämpligheten av att,

såsom uppskattningsmännen föreslagit, bibehålla Franssons lägenhet under

kronan, enär vid försäljning lägenheten komme att bilda en »ö» mitt

inne i Va och Ollsjö utmarker, som förr eller senare borde sammanslås

till ett förvaltningskomplex.

Överjägmästaren däremot har funnit det ej vara absolut nödvändigt

att som »bevakaretorp» bibehålla Franssons lägenhet, samt vidare anfört.

Visserligen vore det sant, som jägmästaren anmärkte, att vid en försäljning

av denna lägenhet för framtiden skulle erhållas en »ö» av främmande ägor i Vä

och Öllsjö utmarker. Denna olägenhet neutraliserades emellertid därav, att en sådan

»ö» redan funnes. Den å kartan med blå kantfärg betecknade figuren Vä 68! vore

en främmande äga, som angränsade ägofigurerna 70 och 71. Vid en försäljning av

lägenheten bleve således endast »ön» något större. Emellertid ansåge överjägmästaren

sig ej böra påyrka någon ändring i uppskattningsmännens förslag.

Länsstyrelsen har tillstyrkt uppskattningsmännens förslag, varefter

domänstyrelsen i skrivelse den 2 juni 1922 hemställt om försäljning av

lägenheter i enlighet med samma förslag.

Sedan domänstyrelsen genom remiss anbefallts inhämta yttrande

från uppskattningsmännen med anledning av vad överjägmästaren anfört

angående Alfred Franssons ifrågavarande lägenhet samt med samma

yttrande jämte eget utlåtande till Kungl. Maj:t inkomma, har domänstyrelsen

med skrivelse den 22 december 1922 överlämnat det infordrade

yttrandet, åtföljt dels av särskild skrivelse från domänintendenten dels

ock av en utav distriktslantmätaren Sandberg upprättad beskrivning

över föreslagen ändring i uppskattningsmännens förut uppgjorda styckningsförslag.

Uppskattningsmännen tillstyrka i sitt förnyade yttrande försäljning

av jämväl Franssons lägenhet under litt. Ba samt föreslå dels med anledning

härav dels ock på grund av framställningar från förenämnda

Liljeroth, Per Hansson och A. Jönsson vissa ändringar i områdena för

försäljningslotterna litt. C, E, M och P ävensom viss sänkning av saluvärdena.

Uppskattningsmännens ändringsförslag framgår av följande upp
-

ställning.

Jordbruks! ägenheter.

^ Innehavare

kartan

Areal

Saluvärde

åker

äng impediment

Summa

kronor

Ba Alfred Fransson.......

........ 4.4430

- -

4.4430

1,800

C Magnus Liljeroth

........ 1.2390

— —

1.2390

620

E Per Hansson ..........

........ 4.38 80

0.2550 —

4.6430

1,850

M Mårten Jönsson ......

......... 3.2870

— —

3.2870

1,320

s. 19 Kontrollera mot PDF

19

Kupol. Maj:ts proposition Nr 21.

Bostadslägenhet.

P Anders Jönsson ................ 0.4140 — — O.4140 250

Länsstyrelsen har biträtt de av uppskattningsmännen föreslagna

ändringarna.

Domän styr elsen har icke heller haft något att erinra mot ändringsförslaget.

Jag tillstyrker försäljningsförslaget, sådant det slutligen av myn- Departements.

digheterna förordats, samt hemställer alltså, att Kungl. Maj:t måtte chcfenföreslå

riksdagen medgiva,

att ovan omförmälda med litt. Ba, C, D, E, F, Gr,

H, I, K, L, M, N, O, P, Q och R betecknade lägenheter

må var för sig med av mig tiPstyrkt område

från kronoegendomen 1 mantal Vä nr 76 i Vä socken

av Kristianstads län försäljas enligt gällande grunder

för upplåtande av egnahemslägenheter från kronoegendomar.

7:o.

År 1910 biföll riksdagen en av Kungl. Maj:t avlåten proposition [7.]

nr 47 angående upplåtande såsom egnahemslägenheter av fem till förra BSrbv nr ö

militiebostället 1 1/ie mantal Hörby nr 7, 9, 14, 20 och 22, numera nr 7, 9''i1Maims-3

9, 14 och 25, i Hörby socken av Malmöhus län hörande lägenheter. Tre hus länav

dessa lägenheter voro belägna å det alldeles invid Hörby station

liggande s. k. marknadsplatsskiftet och omfattade å en av förste lantmätaren

Thure F. Röing 1907 upprättad karta ägofigurerna nr 149—

152. En av lägenheterna, bestående av ägofiguren nr 149, som var

bebyggd, har sedermera försålts.

Sedan de båda andra lägenheterna, vilka äro obebyggda, förgäves

utbjudits till försäljning, ingick Kungl. Maj:t till 1917 års riksdag i

proposition nr 13, punkt 8, med hemställan om ändrad disposition av

dessa lägenheter. I enlighet med Kung]. Maj:ts proposition medgav

riksdagen i skrivelse den 8 juni 1917, nr 276, att utan hinder av riksdagens

1910 fattade beslut ifrågavarande ägofigurer nr 150, 151 och

152 finge enligt gällande grunder för upplåtande av egnahemslägenheter

från kronoegendomar upplåtas fördelade i elva lägenheter, därav sex,

betecknade med litt. A, B, C, D, E och F, utgjorde delar av ägofiguren nr

s. 20 Kontrollera mot PDF

20

Kungl. Maj:ts proposition Nr 21.

151 samt av de återstående fem, betecknade med litt. G+O, H, 1+P,

K-fiQ och en eller litt. H innehöll område endast från ägofiguren

nr 152 men en var av de övriga område såväl av ägofiguren nr 152

som av ägofiguren nr 150.

Lägenheterna hava härefter i författningsenlig ordning ånyo utbjudits.

Som emellertid anbud alltjämt icke erhållits, hava lägenheterna

utarrenderats för året 1918—1919 mot en avgäld av 75 kronor samt

för tiden 1919—1924 mot en årlig avgift av 180 kronor.

Emellertid har ägofiguren nr 152 enligt Kungl. Maj:ts resolution

den 19 mars 1920 enligt lagen om expropriation för alltid överlåtits

till Östra Skånes järnvägsaktiebolag för utvidgning av Hörby bangård.

Den 8 september 1921 har i vederbörlig ordning förrättats arrendeuppskattning

av lägenheterna. Härvid hava uppskattningsmännen anmärkt,

att ägofiguren nr 150 om tillhopa 1,460 kvadratmeter användes

såsom utfartsväg för norr därom belägna bebyggda lägenheter, samt

föreslagit, att området måtte hembjudas Hörby köping såsom gatumark

för ett pris av 584 kronor beräknat efter 40 öre för kvadratmeter.

Med anledning härav har från kommunalfullmäktige i Hörby köping

inhämtats yttrande, huruvida de ville för sagda pris köpa sistnämnda

område. Kommunalfullmäktige hava härvid anfört.

Då området icke vore för samhället av någon betydelse och utfart för de

norr därom belägna fastigheterna redan funnes, samt det begärda priset ansåges

betydligt överstiga det värde området verkligen borde betinga, avböjde fullmäktige

det gjorda erbjudandet. Dock ansåge fullmäktige att, om området kunde erhållas

för ett pris, som överensstämde med dess verkliga värde, området borde på sådana

villkor inköpas för framtida regleringar. Kommunalfullmäktige hemställde därför

om tillstånd att få inköpa området efter ett pris av 20 öre för kvadratmeter,

utgörande tillhopa 292 kronor, eller ock att få arrendera området på tid, som

kunde varda bestämd, mot 10 kronor per år.

I häröver avgivet yttrande har tjänstförrättande domänintendenten

anfört.

Det av köpingen erbjudna priset vore visserligen, trots nedgående priser,

något lågt. Då omrädet emellertid vore så beläget, att det icke gärna kunde odlas

och därigenom icke betingade något nämnvärt arrende samt detsamma mest användes

såsom väg av de norr därom belägna bebyggda lägenheterna, vilka den förutan

saknade tillräckligt bred utfartsväg, ville domänintendenten, med hänsyn jämväl till

av kommunalfullmäktige berörda framtida regleringar, tillstyrka områdets försäljning

till köpingen för det erbjudna priset, 292 kronor. Områdets utarrendering

till köpingen syntes domänintendenten mindre fördelaktig än försäljning därav.

Länsstyrelsen har med hänsyn till att i förutnämnda proposition

1917 förutsatts, att ägofiguren nr 150 skulle försäljas tillsammans med

s. 21 Kontrollera mot PDF

21

Kungl. Maj:ts proposition Nr 21.

ägofiguren nr 152 på sätt kartan utvisade, att sistnämnda ägofigur

numera tagits i anspråk för järnvägsanläggning samt att ägofiguren nr

150 utgjordes av eu lång smal fäladsremsa — i och för sig alldeles

olämplig till byggnadstomt — ansett fördelaktigast för statsverket att

antaga det av köpingen gjorda köpeanbudet, helst som ägofiguren nr

150 näppeligen torde kunna mot vederlag utarrenderas.

Domänstyrelsen har i skrivelse den 26 maj 1922 tillstyrkt försäljning

av ägofiguren nr 150 till Hörby köping för den av köpingen erbjudna

köpeskillingen. I skrivelse den 29 december 1922 har styrelsen

meddelat, att gällande arrendeavtal angående ägofigurerna nr 150 och 151

komme att utlöpa den 14 mars 1923.

Åven jag tillstyrker försäljning av ägofiguren nr 150 mot den Depa^^*nta''

erbjudna köpeskillingen och hemställer alltså, att Kungl. Maj:t måtte

föreslå riksdagen medgiva,

att, med ändring av riksdagens 1910 och 1917

fattade beslut, den till förra militiebostället 1 »/16 mantal

Hörby nr 7, 9, 14 och 25 i Hörby socken av

Malmöhus län hörande ägofiguren med nr 150 å förberörda

karta må till Hörby köping försäljas för en köpeskilling

av 292 kronor att tillträdas den 14 mars 1923

samt under villkor i övrigt, att köpeskillingen vid tillträdet

kontant inbetalas till länsstyrelsen i länet samt

att köparen ensam ansvarar för alla med områdets

avskiljande och lagfart å fånget förenade kostnader.

8:o.

Kronoegendomen Vs mantal Hede nr 1 i Högsäters socken av Älvs- [8.J

borgs län är för domänfondens räkning utarrenderad till den 14 mars fäl\

1924 mot ett årligt arrende av 850 kronor.

Under 1921 har å egendomen hållits arrendeuppskattning. Av

instrumentet över nämnda förrättning tillika med övriga ärendet tillhörande

handlingar, däribland en av distriktslantmätaren Tor Blomkvist

1921 över egendomen upprättad karta med beskrivning, inhämtas bland

annat följande.

Egendomen, som är belägen 14 kilometer från Färjelanda station och 13 kilometer

från Högsäters station å Uddevalla—Lelångens järnväg, har en areal av

158.9430 hektar, därav 53.7500 hektar åker, 3.6120 hektar äng, 97.1730 hektar

skogs- och betesmark samt 4.4 o so hektar impediment.

s. 22 Kontrollera mot PDF

22

Kungl. Maj:ts proposition Nr 21.

A egendomen finnas — förutom lägenheterna Hedetorpet, Skogen och Klämmatorpet

— torpet Knipa eller Alekas samt torpet Klara.

Torpet Knipa, som är beläget 500 meter från huvudgården, är bebyggt med

staten tillhöriga hus, nämligen en stuga om ett rum och kök samt en ladugård.

Byggnaderna äro i gott stånd och tillräckliga för torpets behov. Torpet omfattar

ägofigurerna nr 175—197 å förenämnda karta med areal av 7.4 760 hektar tomt

och åker, O.0440 hektar äng och 1.75so hektar avrösningsjord.

Torpet Klara gränsar till torpet Knipa och är bebyggt med ladugårdsbyggnad,

som äges av arrendatorn av huvudgården. Torpet omfattar ägofigurerna nr 198—

242 å kartan med en areal av 3.4 650 hektar tomt och åker, 0.816O hektar äng,

I.0090 hektar avrösningsjord och O.0220 hektar impediment.

Båda torpen brukas gemensamt av Anders Petter Karlsson.

Vid arrendeuppskattningen har uppkommit fråga om sammanslagning av

ifrågavarande båda torp till en lägenhet, att försäljas till eget hem. Lägenheten

har föreslagits omfatta hela torpet Knipa, torpet Klara, med undantag av ägofigurerna

nr 232—237 å kartan, samt den del av en intill torpet liggande mosse, med ägofigur

nr 239 å kartan, som å kartan begränsats med en röd linje. Lägenhetens

areal och saluvärde skulle enligt uppskattningsmännens förslag utgöra:

Kronor.

åker 10.4690 hektar å 600 kronor ............................... 6,281.40

äng 0.8 600 » » 200 » ................................ 172.—

avrösningsjord med mosse 4.6 6 40 » » 50 » ................................ 233.—

impediment O.0220 » » — ..................................

tillhopa 16.0150 hektar 6,686.40.

eller i avrundat tal 6,700 kronor.

Därest lägenheten skulle utarrenderas, hava uppskattningsmännen föreslagit

den årliga avgälden till 300 kronor. Övriga torp och lägenheter hava uppskattningsmännen

ansett böra bibehållas till egendomen.

Länsstyrelsen och överjägmästaren i västra distriktet hava instämt

i uppskattningsmännens förslag.

Domänstyrelsen har biträtt förslaget till försäljning av lägenheten,

vilken synts styrelsen böra bembjudas torpens nuvarande brukare Anders

Petter Karlsson, samt hemställt, att lägenheten måtte från egendomen

upplåtas enligt gällande grunder för upplåtande av egnahemslägenheter

från kronoegendomar.

Departements
chefen.

Åven jag tillstyrker den föreslagna försäljningen, och hemställer

alltså, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen medgiva,

att torpen Knipa och Klara må såsom en lägenhet

med föreslagen areal från kronoegendomen V2 mantal

Hede nr 1 i Högsäters socken av Ålvsborgs län

s. 23 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition Nr 21.

23

försäljas enligt gällande grunder för upplåtande av

egnaliemslägenheter från kronoegendomar, med hembudsrätt

för Anders Petter Karlsson.

Statsrådets övriga ledamöter instämma i vad departementschefen

hemställt uti de under l:o—8:o här

ovan antecknade ärenden. Hans Maj:t Konungen behagar

härtill lämna bifall samt förordnar, att till riksdagen

skall avlåtas proposition av den lydelse, bilaga

vid detta protokoll utvisar.

Ur protokollet:

Rune Thygesen.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

2 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (2)

2 kopplingar.

  1. Rskr. 1923:33 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Majds proposition, nr 21, angående försäljning av vissa kronoegendomar och upplåtande av lägenheter från sådana eg a1 i texten
  2. JoU 1923:5 Utlåtande i anledning av Kanal. Maj ds proposition, nr 21, angående försäljning av vissa kronoegendomar och upplåtande av lägenheter från sådana egendomar. s. 1 i texten