Sök i Ratio Lex

Angående pensionering av vissa i lantförsvarets tjänst anställda eller förut anställda personer

1923-03-09 · 22 sidor, varav 17 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,3 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 17 av 22 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1923:213, Angående pensionering av vissa i lantförsvarets tjänst anställda eller förut anställda personer

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts Proposition Nr 213.

1

Nr 213.

Kungl. Maj:ts proposition till riksdagen angående pensionering

av vissa i lantförsvarets tjänst anställda eller förut anställda

personer; given Stockholms slott den 9 mars 1929.

Kungl. Maj:t vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av

statsrådsprotokollet över försvarsärenden för denna dag, föreslå riksdagen

att bifalla de förslag, om vilkas avlåtande till riksdagen föredragande

departementschefen under punkterna l:o—14:o hemställt.

Under Hans Maj:ts

Min allernådigste Konungs och Herres frånvaro:

GUSTAF ADOLF.

P. Albin Hansson.

Utdrag av protokollet över försvarsärenden, hållet inför Hans

Kungl. Höghet Kronprinsen-Regenten i statsrådet å Stockholms

slott den 9 mars 1923.

Närvarande:

Statsministern och ministern för utrikes ärendena Branting, statsråden

Lindqvist, Thorsson, Olsson, Sandler, Nothin, Svensson,

Hansson, Åkerman, Schlyter, Örne.

'' t ..:.J r r . '' • • L- . • . , i,.. . ; V • 1 ; >»*, . O

Departementschefen, statsrådet Hansson anhåller att få underställa

Kungl. Maj:ts prövning inkomna framställningar angående beredande av

pension åt vissa i lantförsvarets tjänst anställda eller förut anställda personer

samt anför därvid följande.

Bihang till riksdagms protokoll 1923. 1 samt. 174 käft. (Nr 213 214.) sgi 23 1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Kungl. Maj:ts Proposition Nr 213.

l:o.

Ang. pension . Uti en den 29 augusti 1922 dagtecknad skrift har försvarsverkens

tväiterskan c^v^a personals förbund hos Kungl. Maj:t gjort ansökning om beredande

a. b. Lind- av pension åt tvätterskan vid Norrlands dragonregemente Anna Brita

5 Öbergd4 Lindqvist, född Öberg. Vidare har chefen för Norrlands dragonregemente

i skrivelse till Kungl. Maj:t den 21 oktober 1922 gjort framställning i

enahanda syfte.

Av handlingarna i ärendet inhämtas, att tvätterskan Lindqvist, som

är född den 8 oktober 1856, är hustru till arbetaren C. J. Lindqvist;

att hon varit anställd såsom tvätterska vid regementet från och med år

1902; att hon under de senaste åren från regementet uppburit en avlöning,

som, frånsett dyrtidstillägg, uppgått till i medeltal omkring 950

kronor för år; att hon på grund av stort navelbråck och bensår är för

framtiden oförmögen till arbete; att hon till följd bärav och med hänsyn

till sin höga ålder bleve nödsakad lämna sin tjänst vid regementet

med utgången av år 1922; att hon städse visat sig pålitlig och duglig

under sin tjänstgöring vid regementet; samt att mannen Lindqvist,

vilken är född den 29 augusti 1854, under de senare åren av anställning

i enskild tjänst haft en årlig arbetsinkomst av allenast omkring

200 kronor samt är fattig och saknar ekonomiska möjligheter att fullt

trygga sin och hustruns ålderdom.

Chefen för sjätte arméfördelningen har tillstyrkt den av chefen för

Norrlands dragonregemente gjorda framställningen.

Arméförvaltningens intendentsdepartement har den 15 december 1922

avgivit utlåtande i ärendet samt därvid anfört, att departementet, i betraktande

av tvätterskan Lindqvists väl vitsordade verksamhet i statens

tjänst och då hon på grund av ålder och sjukdom nödgades att inom

kort lämna sin anställning vid regementet samt med hänsyn slutligen

därtill, att hon ej av sin man kunde erhålla full försörjning, funne det

vara med rättvisa och billighet överensstämmande, att hon, sedan hon

entledigats Irån sin tjänst vid regementet, erhölle något understöd från

statens sida under sin återstående levnad. I fråga om storleken av dylikt

understöd erinrade departementet därom, att riksdagen under de

senare åren beviljat befattningshavare i statens tjänst i liknande ställning

som Lindqvist pensioner från allmänna indraguingsstaten. Sålunda

hade 1921 års riksdag, efter därom av Kungl. Maj:t gjord framställning,

tillerkänt städerskan och portvakten vid navigationsskolan i Stockholm

Hilda Sofia Westergren, född Larsson, vilken varit anställd vid nämnda

s. 3 Kontrollera mot PDF

3

Kungl. May.ts Proposition Nr 213.

skola i mer än 30 år, pension å allmänna indragningsstaten med 500

kronor årligen (riksdagens skrivelse nr 322, punkt 17). Detta pensionsbelopp

motsvarade omkring två tredjedelar av den fasta lön, hon uppburit

vid skolan. Med hänsyn till Lindqvists kortare anställningstid i

statens tjänst ansåge departementet, att det pensionsbelopp, som kunde

tillerkännas henne, icke borde beräknas så högt som till två tredjedelar

av den avlöning, hon i medeltal från regementet uppburit under de

senare åren, utan hölle departementet före, att en pension, motsvarande

omkring hälften av nyssnämnda avlöning, eller 450 kronor för år, kunde

anses skälig. Pensionen syntes böra få utgå från och med månaden näst

efter den, under vilken hon entledigades från sin anställning vid regementet.

På grund härav hemställde departementet, att Kungl. Maj:t måtte

föreslå riksdagen medgiva, att Lindqvist finge från och med månaden

näst efter den, under vilken hon entledigades från sin anställning vid

regementet, under sin återstående livstid å allmänna indiagningsstaten

uppbära en årlig pension av 450 kronor.

I ärendet har statskontoret den 31 januari 1923 avgivit utlåtande samt

därvid anfört, att statskontoret icke funnit annan anledning till erinran

mot förevarande framställning än att pensionsbeloppet syntes väl högt

tilltaget i förhållande till vad som annars brukade beviljas åt arbeterskor

med ”endast tjugu års anställning. Statskontoret ville för sin del föreslå

en pension å samma belopp som av 1921 års riksdag beviljats

förestånderskan för sjömanskårens tvättinrättning i Karlskrona änkan

Gunilla Svensson, född Eriksdotter, eller 350 kronor (riksdagens skrivelse

nr 321, punkt 7); och tilläte sig statskontoret erinra, att å detta belopp

komme att utgå såväl pensionstillägg — för närvarande 180 kronor —

som dyrtidstillägg.

I likhet med vederbörande myndigheter anser jag mig böra tillstyrka,

att pension å allmänna indragningsstaten beredes Lindqvist, som, enligt

vad jag under hand erfarit, avgått ur tjänst med utgången av år 1922.

I anledning härav och då jag beträffande pensionsbeloppets storlek biträder

statskontorets ståndpunkt, får jag hemställa, att Kungl. Maj .t

måtte föreslå riksdagen medgiva,

att förra tvätterskan vid Norrlands dragonregemente Anna

Brita Lindqvist, född Öberg, må från och med den 1 januari

1923 under sin återstående livstid å allmänna indragningsstaten

uppbära en årlig pension av 350 kronor.

s. 4 Kontrollera mot PDF

4 Kungl. Maj:ts Proposition Nr 213.

2:o.

åtlförreladci ■ • Uti en den 21 ll0vember 1922 dagtecknad skrift har försvarsverkens

maiieri- civila personals förbund hos Kungl. Maj:t gjort ansökning om beredande

arbetaren av pension åt förre sadelmakeriarbetaren vid Andra livgrenadjärrege■

f. Bo,g. mentets intendenturverkstäder Gustaf Fredrik Borg. Vidare har befälhavaren

för Andra liv grenadj ärr ep ementet i skrivelse till Kungl. Maj:t den

15 december 1922 gjort framställning i enahanda syfte.

Av handlingarna i ärendet inhämtas, att Borg är född den 28

augusti 1854; att han, som intill den 1 juli 1904 under ett tiotal år utfört

sadelmakeriarbete för kronans räkning i egen verkstad, sistnämnda

dag anställts såsom arbetare vid Andra livgreuadjärregementets intendenturverkstäder,

vilken anställning han innehaft till den 17 november 1922,

då han erhållit entledigande; att han under de senare åren vid regementet

uppburit en avlöning, som, frånsett dyrtidstillägg, uppgått till i

medeltal omkring 1,430 kronor för år; att han lider av åderförkalkning

och börjande nervsjukdom, i följd varav han måste anses vara för närvarande

och med all sannolikhet även för framtiden ur stånd att med

eget aibete försörja sig; samt att han fullgjort sina tjänsteåligganden

vid regementet på ett synnerligen plikttroget och förtjänstfullt sätt och

såväl i som utom tjänsten ådagalagt ett hedrande uppförande.

Chefen för andra arméfördelningen har tillstyrkt den av befälhavaren

för Andra livgrenadjärregementet gjorda framställningen.

I ärendet har arméförvaltningens intendentsdepartement den 16 januari

1923 avgivit utlåtande och därvid anfört, att departementet, i betraktande

av Borgs långa och väl vitsordade verksamhet i statens tjänst och då

han på grund av sjukdom vore ur stånd att med arbete försörja sig,

funne det vara med rättvisa och billighet överensstämmande, att han

från och med månaden näst efter den, under vilken han erhållit avsked

från sin anställning vid regementet, komme i åtnjutande av något understöd

frän statens sida för sm återstående levnad. I lråga om storleken

av dylikt understöd syntes det departementet, som om understödet skäligen

borde bestämmas till det belopp, vilket i allmänhet plägat beviljas

åt arbetare vid armén i liknande ställning som Borg, eller till 600 kronor

för år. På grund härav hemställde departementet, att Kungl. Maj:t

måtte föreslå riksdagen medgiva, att Borg finge från och med december

månad 1922 under sin återstående livstid å allmänna indragningsstaten

uppbära en årlig pension av 600 kronor.

s. 5 Kontrollera mot PDF

Kungl. May.ts Proposition Nr 213. 5

Statskontoret liar don 14 februari 1923 avgivit utlåtande i ärendet

samt därvid anfört, att statskontoret, som i likhet med arméförvaltningens

intendentsdepartement funne billighetsskäl tala lör beviljande av någon

pension åt Borg, likväl — med hänsyn därtill att pensioner till det av

sagda myndighet föreslagna beloppet, 600 kronor, brukat beviljas endast

åt arbetare, som i minst 30 år varit anställda i statens tjänst icke

ansåge sig kunna tillstyrka högre pensionsbelopp än 500 kronor.

Under åberopande av vad i ärendet förekommit och då jag i fråga

om pensionsbeloppets storlek ansluter mig till statskontorets ståndpunkt,

får jag hemställa, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen medgiva,

att förre sadelmakeriarbetaren vid Andra livgren adjärregementets

intendenturverkstäder Gustaf Fredrik Borg må från

och med den 1 december 1922 under sin återstående livstid a

allmänna indragningsstaten uppbära en årlig pension av 500

kronor.

3:o.

Uti skrivelse den 21 november 1922 har försvarsverkens civila per- Ang.pension

sonals förbund hos Kungl. Maj:t gjort ansökning om beredande av pen- 1 mästaren

sion åt skomakarmästaren vid Göta ingenjörkårs intendenturverkstäder a. g. nagg.

Anders Gustav Hägg. Vidare har Hägg uti en till Kungl. Maj:t ställd,

den 9 januari 1923 dagtecknad skrift gjort framställning i enahanda

syfte.

Av handlingarna i ärendet inhämtas, att Hägg är född den 29 augusti

1841; att han varit anställd vid Göta ingenjörkårs intendenturverkstäder

dels såsom arbetare sedan den 1 maj 1884, dels ock såsom föreståndare

från och med år 1919, vilken sistnämnda befattning han fortfarande innehar;

att han under de senare åren vid kåren uppburit en avlöning, som,

frånsett dyrtidstillägg, uppgått till i medeltal omkring 800 kronor för

år; att han på grund av organisk hjärtsjukdom och till följd av genom

ålder nedsatta kroppskrafter är urståndsatt att vidare fullgöra sin tjänstgöring

vid kåren samt för framtiden oförmögen att med arbete försörja

sig; samt att han, som tilldelats Patriotiska sällskapets medalj för långvarig

och trogen tjänst, under sin anställningstid vid kåren ådagalagt

nit och redlighet i tjänsten samt fört en hedrande vandel.

Chefen för tredje arméfördelningen har tillstyrkt den av Hägg gjorda

ansökningen.

Arméförvaltningens intendentsdepartement har den 19 januari 1923 avgivit

utlåtande i ärendet och därvid anfört, att departementet i betraktande

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Ang. pension

åt färre skomakeriarbetaren

A. Johansson.

Kungl. Maj:ts Proposition Nr 213.

av Häggs långa och väl vitsordade verksamhet i statens tjänst funne det

vara med rättvisa och billighet överensstämmande, att han från och med

månaden näst efter den, under vilken han erhölle avsked från sin anställning

vid kåren, komme i åtnjutande av något understöd från statens

sida för sin återstående levnad. I fråga om storleken av dylikt understöd

erinrade departementet, att i allmänhet plägat beviljas pensioner

å 800 å 1,000 kronor åt vid armén anställda arbetare, vilka intagit

förmans ställning, samt å 600 kronor åt andra vid armén anställda

arbetare. Med hänsyn emellertid till Häggs korta anställningstid såsom

förman, omfattande en tid av endast omkring 4 år, samt i betraktande

jämväl därav, att hans avlöning vid kåren under de senare åren i medeltal

uppgått till endast omkring 800 kronor för år, ansåge departementet

sig icke kunna åt Hägg föreslå högre årlig pension än 600 kronor. På

grund härav hemställde departementet, att Kungl. Maj:t måtte föreslå

riksdagen medgiva, att Hägg finge från och med månaden näst efter

den, då lian erhölle avsked från sin anställning vid kåren, under sin

återstående livstid å allmänna indragningsstaten uppbära en årlig pension

av 600 kronor.

Statskontoret har den 12 februari 192.3 avgivit utlåtande i ärendet

och därvid tillstyrkt den av arméförvaltningens intendentsdepartement

gjorda hemställan.

Under åberopande av vad sålunda förekommit får jag hemställa, att

Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen medgiva,

att skomakarmästaren vid Göta ingenjörkårs intendenturverkstäder

Anders Gustav Hägg må från och med månaden

näst efter den, under vilken han entledigas från sin anställning

vid kåren, under sin återstående livstid å allmänna indragningsstaten

uppbära en årlig pension av 600 kronor.

4:o.

Uti en den 21 november 1922 dagtecknad skrift har försvarsverkens

civila personals förbund hos Kungl. Maj:t gjort ansökning om beredande

av pension åt förre skomakeriarbetaren vid Andra livgrenadjärregementets

intendenturverkstäder August Johansson. Vidare har befälhavaren för

Andra livgrenadjärregemmtet i skrivelse till Kungl. Maj:t den 15 december

1922 gjort framställning i enahanda syfte.

Av handlingarna i ärendet inhämtas, att Johansson är född den 13

december 1850; att han, som intill den 1 december 1904 under ett tio
-

s. 7 Kontrollera mot PDF

7

Ktmgl. Maj:ts Proposition Nr 213.

tal år arbetat för kronans räkning i egen verkstad, sistnämnda dag anställts

såsom skomakeriarbetare vid Andra livgrenadjärregementets intendenturverkstäder,

vilken anställning b an innehaft till den 14 december

1922, då han erhållit entledigande; att han under de senare åren vid

regementet uppburit en avlöning, som, frånsett dyrtidstillägg, uppgått

till i medeltal omkring 1,330 kronor för år; att han på grund av åderförkalkuing

och dåligt allmäntillstånd måste anses för närvarande och

med all sannolikhet även för framtiden vara ur stånd att med eget

arbete försörja sig; samt att han fullgjort sina tjänsteåligganden vid

regementet på ett synnerligen plikttroget och förtjänsfullt sätt samt

såväl i som utom tjänsten ådagalagt ett hedrande uppförande.

Chefen för andra arméfördelningen har tillstyrkt den av befälhavaren

för Andra livgrenadjärregementet gjorda framställningen.

I ärendet har arméförvaltningens intendentsdepartement den 16 januari

1923 avgivit utlåtande samt därvid anfört, att departementet i betraktande

av Johanssons långa och väl vitsordade verksamhet i statens tjänst och

då han på grund av sjukdom vore ur stånd att med arbete försörja sig,

funne det vara med rättvisa och billighet överensstämmande, att han

komme i åtnjutande av något understöd från statens sida för sin återstående

levnad. I fråga om storleken av dylikt understöd syntes det

departementet, som om underslödet skäligen borde bestämmas till det

belopp, vilket i allmänhet plägat beviljas åt arbetare vid armén i liknande

ställning som Johansson eller till 600 kronor för år. På grund

härav hemställde departementet, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen

medgiva, att Johansson finge från och med ingången av år 1923 under

sin återstående livstid å allmänna indragningsstaten uppbära en årlig

pension av 600 kronor.

Statskontoret har den 14 februari 1923 avgivit utlåtande i ärendet

och därvid anfört, att statskontoret, som i likhet med arméförvaltningens

intendentsdepartement funne billighetsskäl tala för beviljande av någon

pension åt Johansson, likväl — med hänsyn därtill att pensioner till

det av sagda myndighet föreslagna beloppet, 600 kronor, brukat beviljas

endast åt arbetare, som i minst 30 år varit anställda i statens

tjänst — icke ansåge sig kunna tillstyrka högre pensionsbelopp än 500

kronor.

Under åberopande av vad sålunda förekommit och då jag i fråga

om pensionsbeloppets storlek biträder statskontorets ståndpunkt, får jag

hemställa, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen medgiva,

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Kungl. Maj:ts Proposition Nr 213.

att förre skomakeriarbetaren vid Andra livgrenadjärregementets

intendenturverkstäder August Johansson må från och

med den 1 januari 1923 under sin återstående livstid å allmänna

indragningsstaten uppbära en årlig pension av 500

kronor.

5:o.

Ang.pension Uti skrivelse den 21 november 1922 har försvarsverkens civila per■irbeiarenK^j.

sona]s förbund hos Kungl. Maj:t gjort framställning om beredande av

Andersson, pension åt skrädderiarbetaren vid Kronobergs regementes intendenturverkstäder

Karl Johan Andersson. Vidare har Andersson uti en till

Kungl. Maj:t ställd, den 12 januari 1923 dagtecknad skrift gjort ansökning

i enahanda syfte.

Av handlingarna i ärendet inhämtas, att Andersson är född den 2

maj 1859; att han sedan den 15 september 1888 varit anställd vid

Kronobergs regementes skrädderiverkstad, vilken befattning han fortfarande

innehar; att han under de senare åren vid regementet uppburit

en avlöning, som, frånsett dytid still ägg, uppgått till i medeltal omkring

2,300 kronor för år; att han lider av ledgångsreumatism, i följd varav

hans arbetsförmåga är minskad; samt att han på ett tillfredsställande

sätt fullgjort sina tjänsteåligganden vid regementet.

I den 19 januari 1923 i ärendet avgivet utlåtande har arméförvaltningens

intendentsdepartement anfört, att departementet i betraktande av

Anderssons långa och väl vitsordade verksamhet i statens tjänst funne

det vara med rättvisa och billighet överensstämmande, att han från och

med månaden näst efter den, under vilken han erhölle avsked från sin

anställning vid regementet, komme i åtnjutande av något understöd från

statens sida för sin återstående levnad. I fråga om storleken av dylikt

understöd syntes det departementet, som om understödet skäligen borde

bestämmas till det belopp, vilket i allmänhet plägat beviljas åt arbetare

vid armén i liknande ställning som Andersson, eller till 600 kronor

för år. På grund härav hemställde departementet, att Kungl. Maj:t

måtte föreslå riksdagen medgiva, att Andersson finge från och med

månaden näst efter den, då han erhölle avsked från sin anställning vid

regementet, under sin återstående livstid å allmänna indragningsstaten

uppbära en årlig pension av 6U0 kronor.

Statskontoret har den 14 februari 1923 avgivit utlåtande i ärendet

och därvid anfört, att såsom av handlingarna framginge, Andersson till

följd av sjukdom fått sin arbetsförmåga minskad. Dock syntes denna

opaginerad Kontrollera mot PDF

(I

Kungl. Maj.ls Proposition Nr ‘413.

minskning ej vara av den omfattning, att på grund därav fråga hos vederbörande

uppstått om Anderssons entledigande. Vid sådant förhållande

och då framställning till riksdagen om utverkande av pension åt Andersson

syntes böra göras först i samband med det att fråga väckts om hans

avskedande, finge statskontoret hemställa, att förevarande framställningar

icke måtte föranleda någon Kungl. Maj:ts vidare åtgärd.

Sedermera har chefen för Kronobergs regemente på given anledning

meddelat, att Anderssons arbetsförmåga vore i avsevärd grad nedsatt

och att regementschefen vid sådant förhållande ansåge önskvärt, att

Andersson kunde entledigas redan under den närmaste framtiden.

I anledning härav har statskontoret den 27 februari 192o avgivit

ytterligare utlåtande i ärendet och därvid anfört att, med hänsyn till

vad regementschefen sålunda meddelat, skäl syntes föreligga att hos nu

pågående riksdag göra framställning om pension åt Andersson för hans

återstående livstid. Mot vad arméförvaltningens intendentsdepartement

i sådant avseende föreslagit hade statskontoret intet att erinra.

Under åberopande av vad i ärendet förekommit får jag hemställa,

att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen medgiva,

att skrädderiarbetaren vid Kronobergs regementes intendenturverkstäder

Karl Johan Andersson må från och med månaden

näst efter den, varunder han entledigas från sin anställning

vid regementet, under sin återstående livstid å allmänna

indragningsstaten uppbära en årlig pension av 600 kronor.

6:o.

Uti skrivelse den 21 november 1922 har försvarsverkens civila personals

förbund hos Kungl. Maj:t gjort ansökning om beredande av pension

åt skrädderi arbetaren vid Kronobergs regementes intendenturverkstäder

Nils Johan Jonasson. Vidare har Jonasson uti en till Kungl.

Maj:t ställd, den 12 januari 1923 dagtecknad skrift gjort ansökning i

enahanda syfte.

Av handlingarna i ärendet inhämtas, att Jonasson är född den 3

oktober 1853; att han sedan den 1 oktober 1889 är anställd vid Kronobergs

regementes skrädderiverkstad; att han under de senare åren

vid regementet uppbxirit en avlöning, som, frånsett dyrtidstillägg, uppgått

till i medeltal omkring 2,200 kronor för år; att han lider av åderförkalkning,

i följd varav hans arbetsförmåga är betydligt minskad; samt

Bihang till riksdagens protokoll 1943. 1 saml. 171 käft. (hr 213 214.) sei 23 2

Ang. pension

åt skrädderiarbetaren

N.J. Jonasson.

s. 10 Kontrollera mot PDF

Ang. pension

åt skrädderiföreståndaren

A. J. Skoog.

10 Kung!. Maj:ts Proposition Nr 213.

att han på ett tillfredsställande sätt fullgjort sina tjänsteåligganden vid

regementet.

Chefen för Kronobergs regemente har tillstyrkt den av Jonasson gjorda

ansökningen.

Armé för vältning ens intendentsdepartement har den 19 januari 1923 avgivit

utlåtande i ärendet och därvid anfört, att departementet i betraktande

av Jonassons långa och väl vitsordade verksamhet i statens tjänst

funne det vara med rättvisa och billighet överensstämmande, att han

flan och med manaden näst efter den, under vilken lian erhölle avsked

från sin anställning vid regementet, komme i åtnjutande av något understöd

från statens sida för sin återstående levnad. I fråga om storleken

a,v dylikt understöd syntes det departementet, som om understödet skäligen

borde bestämmas till det belopp, vilket i allmänhet plägat beviljas

åt arbetare vid armén i liknande ställning som Jonasson, eller till 600

kronor för år. På grund härav hemställde departementet, att Kung].

Maj:t måtte föreslå riksdagen medgiva, att Jonasson finge från och med

månaden näst efter den, då han erhölle avsked från sin anställning vid

regementet, under sin återstående livstid å allmänna indragningsstaten

uppbära en årlig pension av 600 kronor.

I ärendet har statskontoret den 14 februari 1923 avgivit utlåtande

och därvid tillstyrkt den av arméförvaltningens intendentsdepartement

gjorda hemställan.

Under åberopande av vad sålunda förekommit får jag hemställa,

att Kung]. Maj:t måtte föreslå riksdagen medgiva,

att skrädderiarbetaren vid Kronobergs regementes intendenturverkstäder

Nils Johan Jonasson må från och med månaden

näst efter den, varunder han entledigas från sin anställningvid

regementet, under sin återstående livstid å allmänna indragningsstaten

uppbära en årlig pension av 600 kronor.

7:o.

Uti en den 24 november 1922 dagtecknad skrift har skrädderiföreståndaren

vid Smålands artilleriregementes intendenturverkstäder Axel

Jonas Skoog gjort ansökning om erhållande av pension.

Av handlingarna i ärendet inhämtas, att Skoog är född den 4 februari

1863; att han varit anställd vid Smålands artilleriregementes skrädderiverkstad,

såsom arbetare under tiden den 6 juni 1900- den 31 december

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kunijl. Maj.ts Proposition Nr 213.

1903 samt såsom föreståndare från och med den 1 januari 1904, vilken

sistnämnda befattning lian fortfarande innehar; att han undei aren 1918

1922 vid regementet uppburit en avlöning, som, frånsett dyrtidstillägg,

uppgått till i medeltal omkring 1,400 kronor för år; att han lider av

kronisk led- och muskelreumatism, åderförkalkning samt nervsvaghet,

följd varav hans arbetsförmåga är betydligt nedsatt; samt att han under

siri anställning vid regementet städse varit nykter och pålitlig samt fullgjort

sina tjänsteåligganden på ett tillfredsställande sätt ävensom i övrigt

visat ett synnerligen gott uppförande.

Arméförvaltningens intendentsdepartement har den 29 december 1922

avgivit utlåtande i ärendet samt därvid anfört, att depaitementet i betraktande

av Skoogs väl vitsordade verksamhet i statens tjänst funne

det vara med rättvisa och billighet överensstämmande, att lian efter erhållet

avsked från sin anställning vid regementet komme i åtnjutande

av något understöd från statens sida för sin återstående levnad, uti

utlåtande den 15 mars 1920 ifråga om pension åt sadelmakeriarbetaren

E. A. Enberg (proposition nr 105 1921, punkt 1) hade statskontoret

anfört, bland annat, att högre pension än 600 kronor dittills icke plägat

tilldelas annan arbetare än den, som intoge förmans ställning. Sålunda

hade föreståndare för regementsverkstad erhållit 800 å 1,000^ kronor

i pension, i vilket avseende statskontoret hänvisade till 1919 ars lagtima

riksdags beslut, varigenom verkstadsföreståndarna vid Svea livgarde

G. T. Beijer och C. A. T. Berglund erhållit pensioner å 800

respektive 1,000 kronor (riksdagens skrivelse nr 10 A, punkt 43). Med

stöd av angivna och av riksdagen godkända grunder för beräknande av

pension till arbetare i kronans tjänst ansåge departementet sig bora åt

Skoog, som tjänstgjort i egenskap av förman under en tid° av endast

omkring 19 år, föreslå en pension av 800 kronor för år. På grund av

vad intendentsdepartementet sålunda anfört hemställde departementet,

att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen medgiva, att Skoog finge från

och med månaden näst efter den, då han erhölle avsked från sin anställning

vid regementet, under sin återstående livstid a allmänna indragningsstaten

uppbära en årlig pension av 800 kronor.

I ärendet har statskontoret den 12 februari 1923 avgivit utlåtande

samt dävid anfört, att, såsom av handlingarna i ärendet framginge, Skoog

fått sin arbetsförmåga betydligt nedsatt genom sjukdom. Denna sjukdom

svntes likväl ej hava gjort honom oförmögen till vidare tjänstgöring;

ej heller hade i anledning av densamma fråga uppstått om hans

entledigande. Vid sådant förhållande och då framställning till riksdagen

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Ang. pension

åt sadcltnakeriföreståndaren

J. K. A.

Roggentin.

Kungl. Maj:ts Proposition Nr 213.

om utverkande av pension åt Skoog syntes böra göras först i samband

med det att fråga väckts om hans avskedande, finge statskontoret hemställa,

att förevarande ansökning icke måtte föranleda någon Kungl.

Maj:ts vidare åtgärd.

Chefen för Smålands artilleriregemente har sedermera på given anledning

meddelat, att Skoog på grund av hälsoskäl och nedsatta kroppskrafter

vore oförmögen att längre innehava befattningen såsom föreståndare

för regementets skrädderiverkstad, och att Skoog därför borde

entledigas senast hösten 1923.

I anledning härav har statskontoret den 27 februari 1923 avgivit

ytterligare utlåtande i ärendet och därvid anfört att, med hänsyn till

vad^ regementschefen sålunda upplyst, skäl syntes föreligga att hos nu

pågående riksdag göra framställning om pension åt Skoog för hans

återstående livstid. Mot vad arméförvaltningens intendentsdepartement

i sådant avseende föreslagit hade statskontoret intet att erinra.

Under åberopande av vad i ärendet förekommit får jag hemställa,

att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen medgiva,

att skrädderiföreståndaren vid Smålands artilleriregementes

intendenturverkstäder Axel Jonas Skoog må från och med månaden

näst efter den, under vilken han entledigas från sin anställning

vid regementet, under sin återstående livstid å allmänna

indragningsstaten uppbära en årlig pension av 800 kronor.

8:o.

Uti skrivelse till Kungl. Maj:t den 9 december 1922 har chefen för

Bohusläns regemente gjort framställning om beredande av pension åt

sadelmakeriföreståndaren vid regementets intendenturverkstäder Johan

Kristian Arvid Roggentin.

. handlingarna i ärendet inhämtas, att Roggentin är född den 18

april 1856; att han under åren 1878—1882 haft anställning vid Svea

artilleriregemente, först såsom artillerist och därefter såsom andre konstapel;

att han under åren 1893—1906 utfört sadelmakeriarbeten för

Bohusläns regementes räkning samt under samma tid tjänstgjort såsom

besiktningsman i regementets sadelmakeriverkstad; att han år 1906 antagits

till föreståndare för nämnda sadelmakeriverkstad, vilken befattning

han fortfarande innehar; att han under de senare åren vid regementet

uppburit en avlöning, som, frånsett dyrtidstillägg, uppgått till''i medeltal

omkring 1,470 kronor för år; att han lider av åderförkalkning och

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts Proposition Nr 213. 1-5

kronisk hjärtmuskeliuflammation samt enligt egen uppgitt av svindelanfall,

i följd varav hans arbetsförmåga är avsevärt förminskad; samt

att lian under hela sin tjänstetid vid regementet visat stor skicklighet i

sitt arbete och uppfört sig mönstergillt.

Med överlämnande av handlingarna i ärendet har ar tullförvaltning em

intendentsdepartement uti skrivelse till Kungl. Maj:t den 12 januari 1923

anfört, att departementet i betraktande av Roggentins väl vitsordade

verksamhet i statens tjänst funne det vara med rättvisa och billighet

överensstämmande, att lian efter erhållet avsked från sin anställning vid

regementet komme i åtnjutande av något understöd från statens sida för

sin återstående levnad. 1 fråga om storleken av dylikt understöd erinrade

departementet, att statskontoret i utlåtande den 15 mars 1920 ifråga om

pension åt sadelmakeriarbetaren E. A. Enberg (proposition nr 105/1921,

punkt 1) anfört, bland annat, att högre pension än C00 kronor dittills

icke plägat tilldelas annan arbetare än den, som intoge förmans ställning.

Sålunda hade föreståndaren för regementsverkstad erhållit 800

å 1,000 kronor i pension, i vilket avseende statskontoret hänvisade till

1919 års lagtima riksdags beslut, varigenom verkstadsföreståndarna vid

Svea livgarde G. T. Beijer och C. A. T. Berglund erhållit pensioner

å 800 respektive 1,000 kronor (riksdagens skrivelse nr 10 A, punkt 43).

Med stöd av angivna och av riksdagen godkända grunder för beräknande

av pension till arbetare i kronans tjänst ansåge departementet sig böra

åt Roggentin, som tjänstgjort i egenskap av förman under en tid av

endast något mera än 16 år, föreslå en pension av 800 kronor för år.

På grund av vad intendentsdepartementet sålunda anfört hemställde departementet,

att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen medgiva, att Roggentin

finge från och månaden näst efter den, under vilken han erhölle

avsked från sin anställning vid regementet, under sin återstående livstid

å allmänna indragningsstaten uppbära en årlig pension av 800 kronor.

Statskontoret har den 12 februari 1923 avgivit utlåtande i ärendet

och därvid tillstyrkt bifall till framställningen på sätt arméförvaltningens

intendentsdepartement hemställt.

Under åberopande av vad sålunda förekommit får jag hemställa, att

Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen medgiva,

att sadelmakeriföreståndaren vid Bohusläns regementes intendenturverkstäder

Johan Kristian Arvid Roggentin må från

och med månaden näst efter den, varunder han entledigas från

sin anställning vid regementet, under sin återstående livstid å

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Kungl. May.ts Proposition Nr 213.

Ang. pension

åt faktoriarbetaren

P. V- Jansson.

allmänna indragningsstaten uppbära en årlig pension av 800

kronor.

9:o.

1 skrivelse till arméförvaltningens artilleridepartement den 30 januari

1923 har styresmannen för Carl Gustafs stads gevärsfaktori gjort framställning

om beredande av pension åt faktoriarbetaren vid gevärsfaktoriet

Per Viktor Jansson.

Av handlingarna i ärendet inhämtas, att Jansson är född den 1

maj 1866; att han vunnit anställning vid Carl Gustafs stads gevärsiaktori

den 31 januari 1891 och därstädes tjänstgjort såsom besiktningsman

för piptillverkningen sedan år 1899; att han under åren 1918

—1922 uppburit en avlöning, som, frånsett dyrtidstillägg, uppgått till

i medeltal omkring 2,520 kronor för år; att lian på grund av kräfta i

huden är och kommer att förbliva oförmögen till arbete; samt att han,

som år 1921 erhållit silvermedalj för nit och redlighet i rikets tjänst,

med det bästa vitsord i fråga om flit och uppförande fullgjort sitt

arbete.

Med överlämnande av handlingarna i ärendet har arméförvaltningens

artilleridepartement uti skrivelse till Kungl. Maj:t den 1 februari 1923

anfört, att departementet ansåge billigt, att Jansson genom pension bereddes

någon hjälp till livsuppehälle under sin återstående livslid. Med

hänsyn till Janssons tjänstetid ävensom till de belopp, riksdagen under

de närmast föregående åren beviljat arbetsanställda vid arméns fabriker,

ansåge sig departementet böra föreslå, att det ifrågasatta understödet

bestämdes till 600 kronor för år. Artilleridepartementet hemställde sålunda,

att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen att å allmänna indragningsstaten

bevilja Jansson en årlig pension under hans återstående livstid

av 600 kronor för år.

Statskontoret har i utlåtande den 14 februari 1923 tillstyrkt arméförvaltningens

artilleridepartements i ärendet gjorda hemställan.

Under åberopande av vad sålunda förekommit får jag hemställa, att

Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen medgiva,

att faktoriarbetaren vid Carl Gustafs stads gevärsfaktori

Per Viktor Jansson må från och med månaden näst efter den,

varunder han entledigas från sin anställning vid faktoriet, under

sin återstående livstid å allmänna indragningsstaten uppbära en

årlig pension av 600 kronor.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kuntjl. Maj:tt Proposition Nr £13.

10:o.

Uti skrivelse den 22 december 1922 har försvarsverkens civila

personals förbund hos Kungl. Maj:t gjort framställning om beredande

av pension åt skrädderiarbetaren vid Gottlands infanteriregementes intendenturverkstäder

Niklas Theodor Hedman. Vidare har Hedman uti en till

Kungl. Maj:t ställd, den 22 januari 1923 dagteeknad skrift gjort ansökning

i enahanda syfte.

Av handlingarna i ärendet inhämtas, att Hedman är född den

6 februari 1858; att han under åren 1891—1901 varit anställd vid

Gottlands artillerikårs intendenturverkstäder, under åren 1902—1917 utfört

skrädderiarbete i sitt hem för Gottlands infanteriregementes räkning

samt från och med år 1918 utfört dylikt arbete å nämnda regementes

verkstäder, vid vilka han fortfarande har anställning; att han under de

senare åren vid regementet uppburit en avlöning, som, frånsett dyrtidstillägg,

uppgått till i medeltal omkring 650 kronor för år; att lian företer

vanliga tecken på senilitet, dock i något högre grad än som betingas

av hans ålder, och att hans arbetsförmåga anses vara i mycket höggrad

nedsatt; samt att han, som innehar vasamedaljen i silver, på. ett

noggrant och förtjänstfullt sätt utfört sitt arbete för kronans räkning.

Militärbefälhavaren på Gottland har i avgivet utlåtande framhållit,

att Hedman syntes böra tillerkännas någon pension.

Arméförvaltningens intendentsdepartement har den 13 februari 1923

avgivit utlåtande i ärendet och därvid anfört, att departementet i betraktande

av Hedmans långa och väl vitsordade verksamhet i statens tjänst

funne det vara med rättvisa och billighet överensstämmande, att han

från och med månaden näst efter den, under vilken han erhölle avsked

från sin anställning vid regementet, komrne i åtnjutande av något understöd

från statens sida för sin återstående levnad. I fråga om storleken

av dylikt understöd finge departementet erinra därom, att åt arbetare

vid armén i liknande ställning som Hedman i allmänhet plägat beviljas

pensioner å 600 kronor för år. Med hänsyn emellertid därtill, att Hedman

under de senare åren från regementet uppburit en avlöning, som

uppgått till endast omkring 650 kronor för år, ansåge departementet sig

icke kunna åt honom föreslå högre årlig pension än 500 kronor. På

grund av vad inteudentsdepartementet sålunda anfört hemställde departementet,

att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen medgiva, att Hedman

finge från och med månaden näst efter den, då han erhölle avsked från

Ang. pension

(it skrädderiarbetaren

iY. T. Hedman.

s. 16 Kontrollera mot PDF

Ang. pension

åt skrädderiarbetaren

0. Nordström.

16 Kungl. Maj:ts Proposition Nr 213.

sin anställning vid regementet, under sin återstående livstid å allmänna

indragningsstaten uppbära en årlig pension av 500 kronor.

Statskontoret har den 12 mars 1923 avgivit utlåtande i ärendet och

därvid tillstyrkt den av arméförvaltningens intendentsdepartement gjorda

hemställan.

Under åberopande av vad sålunda förekommit får jag hemställa, att

Kung]. Maj:t måtte föreslå riksdagen medgiva,

att skrädderiarbetaren vid Gottlands infanteriregementes

intendenturverkstäder Niklas Theodor Hedman må från och med

månaden näst efter den, varunder han entledigas från sin anställning

vid regementet, under sin återstående livstid å allmänna

indragningsstaten uppbära en årlig pension av 500 kronor.

ll:o.

Uti skrivelse den 22 december 1922 har försvarsverkens civila personals

förbund hos Kungl. Maj:t gjort ansökning om beredande av pension

åt skrädderiarbetaren vid Skånska dragonregementets intendenturverkstäder

Ola Nordström. Vidare har Nordström uti en till Kungl.

Maj:t ställd, den 2 februari 1923 dagtecknad skrift gjort framställning

i enahanda syfte.

Av handlingarna i ärendet inhämtas, att Nordström är född den

26 december 1854; att han sedan den 2 januari 1910 är anställd såsom

skrädderiarbetare vid Skånska dragonregementets intendenturverkstäder;

att han under de senare åren vid regementet uppburit en avlöning, som,

frånsett dyrtidstillägg, uppgått till i medeltal omkring 1,200 kronor för

år; att han på grund av ålderdomsförändringar i kärlsystemet är oförmögen

att vidare uppehålla sin anställning vid regementet; samt att han

fullgjort sina tjänsteåligganden vid regementet på ett samvetsgrant

och plikttroget sätt.

Ar méförv ältning ens intendentsdepartement har den 9 februari 1923 avgivit

utlåtande i ärendet och därvid anfört, att departementet i betraktande

av Nordströms väl vitsordade verksamhet i statens tjänst och då

han nu på grund av sjukdom ej kunde upprätthålla sin tjänst vid regementet

lunne det vara med rättvisa och billighet överensstämmande,

att han från och med månaden näst efter den, under vilken han erhölle

s. 17 Kontrollera mot PDF

17

Kungl. Muj:ts Proposition Nr 213.

avsked från sin anställning vid regementet, komme i åtnjutande av något

understöd från statens sida för sin återstående levnad. I fråga om storleken

av dylikt understöd erinrade departementet, att åt arbetare vid

armén i liknande ställning som Nordström i allmänhet plägat beviljas

pensioner med ett belopp av 600 kronor för år. Med hänsyn emellertid

därtill, att Nordström varit över 55 år gammal, då lian börjat arbeta

vid regementet och då han varit anställd vid regementet endast omkring

13 år, ansåge departementet sig icke kunna åt Nordström föreslå högre

årlig pension än 350 kronor. På grund av vad mtendentsdepartementet

sålunda anfört hemställde departementet, att Kungl. Maj:t måtte föreslå

riksdagen medgiva, att Nordström finge från och med månaden näst

efter den, då han erhölle avsked från sin anställning vid regementet,

under sin återstående livstid å allmänna indragningsstaten uppbära en

årlig pension av 350 kronor.

Statskontoret har den 5 mars 1923 avgivit utlåtande i ärendet och

därvid förklarat sig icke hava något att erinra mot bifall till förevarande

ansökningar i enlighet med den av arméförvaltningens intendentsdepartement

gjorda hemställan, dock att pensionsbeloppet syntes böra nedsättas

till 300 kronor.

Under åberopande härav och då jag ifråga om pensionsbeloppets

storlek biträder statskontorets ståndpunkt, får jag hemställa, att Kungl.

Maj:t måtte föreslå riksdagen medgiva,

att skrädderiarbetaren vid Skånska dragonregementets intendenturverkstäder

Ola Nordström må från och med månaden

näst efter den, varunder hans entledigas från sin anställning

vid regementet, under sin återstående livstid å allmänna indragningsstaten

uppbära en årlig pension av 300 kronor.

12:o.

Uti en till Kungl. Maj:t ställd, den 23 december 1922 dagtecknad

skrift har skrädderiarbetaren vid Södermanlands regementes intendenturverkstäder

Lars Fredrik Larsson gjort framställning om erhållande av

pension.

Av handlingarna i ärendet inhämtas, att Larsson är född den 31

augusti 1842; att han alltsedan år 1863 utfört ackordsarbete för Södermanlands

regementes räkning samt efter år 1908 varit anställd vid regeBihang

till riksdagens protokoll 1923. 1 sand. 174 käft. (Nr 213—214.) 56i 23 3

Ang. pension

dt förre

skrädderiarbetaren

L. F. Larsson.

s. 18 Kontrollera mot PDF

18

Kung l. May.ts Kr opposition Nr 213.

mentets intendenturverkstäder, där han sedan arbetat till utgången av

februari månad 1918, samt att han därefter för regementets räkning utfört

ackordsarbete i sitt hem, med vilket arbete han beräknades vara

sysselsatt intill utgången av februari månad 1923; att han under de

senare åren vid regementet uppburit en avlöning, som, frånsett dyrtidstillägg,

uppgått till i medeltal omkring 400 kronor för år; samt att han

under sin anställning vid regementet fullgjort sitt arbete på ett omsorgsfullt

och fullgott sätt samt alltid uppfört sig synnerligen ordentligt.

Arméförvaltningens intendentsdepartement har den 16 februari 1923

avgivit utlåtande i ärendet samt därvid anfört, att departementet i betraktande

av Larssons väl vitsordade verksamhet i statens tjänst och då

han på grund av sin höga ålder måst lämna sin anställning vid regementet

funne det vara med rättvisa och billighet överensstämmande, att

han komine i åtnjutande av något understöd från statens sida för sin

återstående levnad. I fråga om storleken av dylikt understöd erinrade

departementet, att åt vid armén aDställda arbetare, vilka icke intagit förmans

ställning, i allmänhet plägat beviljas pensioner å 600 kronor. Med

hänsyn emellertid till den jämförelsevis korta tid, omfattande endast omkring

10 år, under vilken Larsson varit i regementets tjänst direkt anställd,

samt i betraktande jämväl därav, att hans avlöning vid regementet

under de senare åren i medeltal uppgått till endast omkring 400 kronor

för år, ansåge departementet sig icke kunna åt Larsson föreslå högre

årlig pension än 300 kronor. Då Larsson till och med februari månad

1923 beräknades hava arbetsinkomst från regementet, syntes pensionen

böra utgå från och med den 1 mars 1923. På grund av vad intendentsdepartementet

sålunda anfört hemställde departementet, att Kungl. Maj:t

måtte föreslå riksdagen medgiva, att Larsson finge från och med den

1 mars 1923 under sin återstående livstid å allmänna indragning-sstaten

uppbära en årlig pension av 300 kronor.

Statskontoret har den 5 mars 1923 avgivit utlåtande i ärendet och

därvid anlört, att det av arméförvaltningens intendentsdepartement föreslagna

pensionsbeloppet visserligen skulle, pensions- och dyrtidstillägg

inberäknade, lör Larsson medföra högre årsinkomst än den hans anställning

vid regementet givit honom under åren 1918—1922. Då emellertid

Larsson under loppet av sistnämnda år uppnått åttio års ålder, syntes

vid pensionsbeloppets utmätande icke allt för stor vikt böra fästas vid

hans under de senaste åren uppburna inkomster. Statskontoret finge

därför instämma i den av intendentsdepartementet i ärendet gjorda hemställan.

s. 19 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts Proposition Nr 213. 19

Under åberopande av vad sålunda förekommit och då, enligt vad

jag under hand inhämtat, Larsson upphört att arbeta för regementets

räkning med utgången av februari månad 1923, får jag hemställa, att

Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen medgiva,

att förre skrädderiarbetaren vid Södermanlands regementes

intendenturverkstäder Lars Fredrik Larsson ma från och med

den 1 mars 1923 under sin återstående livstid å allmänna indragningsstaten

uppbära en årlig pension av 300 kronor.

13:o.

Uti skrivelse till Kungl. Maj:t den 30 december 1922 har armé- Ang. pension

förvaltningens artilleiidepartement gjort framställning om beredande av toriarbetaren

pension åt förre faktoriarbetaren vid Carl Gustafs stads gevärsfaktori jM.Svensson.

Johan Mauritz Svensson.

Av handlingarna i ärendet inhämtas, att Svensson är född den 22

september 1842; att han varit anställd vid Carl Gustafs stads gevärsfaktori

från och med den 16 januari 1891 till den 17 april 1912, då lian

till följd av brist på arbete erhållit avsked; att han under åren 1907—1911

uppburit en avlöning av i medeltal omkring 1,350 kronor för år, att han

under sin tjänstgöring ådagalagt god arbetsduglighet, utmärkt flit och

ett hedrande uppförande; samt att han befinner sig i små ekonomiska

omständigheter.

1 sin förenämnda skrivelse har arméförvaltningens artilleridepartement,

under åberopande av 1921 års riksdags beslut rörande pension åt f. d

faktoriarbetaren N. R. Nordberg (riksdagens skrivelse nr 321, punkt 13)

anfört, att pensionen till Svensson syntes böra bestämmas till 400 kronor

för år. I anledning härav har artilleridepartementet hemställt, att Kungl.

Maj:t måtte föreslå riksdagen att från allmänna indragningsstaten bevilja

Svensson en årlig pension under hans återstående livstid av 400 kronoi,

att utgå från och med den 1 januari 1923.

Statskontoret, som den 28 februari 1923 avgivit utlåtande i ärendet,

har tillstyrkt den av arméförvaltningens artilleridepartement gjorda framställningen.

Under åberopande av vad sålunda förekommit får jag hemställa, att

Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen medgiva,

s. 20 Kontrollera mot PDF

20

Kungi. Maj:ts Proposition Nr 213.

att förre faktoriarbetaren vid Carl Gustafs stads gevärsfaktori

Johan Mauritz Svensson må från och med den 1 januari

1923 under sin återstående livstid å allmänna indragningsstaten

uppbära en årlig pension av 400 kronor.

14:o.

Ang. penSi°n Uti skrivelse den 4 januari 1923 har chefen för Skaraborgs regemente

furiren framställning om beredande av pension åt indelte furiren vid re°''e
c.

a. Thorsdi. mentet Carl August Thorsell. °

Av handlingarna i ärendet inhämtas, att Thorsell är född den 27

september 1854; att han varit anställd vid regementet såsom indelt

soldat sedan den 25 september 1874, och att han sedan mars månad

• „ tJänstg''jort j regementets matinrättning, där han sedan år 1913

jämväl upprätthållit kokerskebefattningen; att han under de senare åren

vid regementet uppburit en avlöning, som, frånsett dyrtidstillägg, uppgått

till i medeltal omkring 1,080 kronor för år; att han företer tecken

på allmän åderförkalkning med därav följande nedsättning av arbetsförmågan

samt därjämte reducering av muskulaturen med åtföljande

tiötthet vid längre tids gående och stående, i följd varav han anses vara

oduglig till fortsatt tjänst vid regementet; samt att han, som erhållit

svärdsmedaljen ävensom vasamedaljen i silver av 8:de storleken, fullgjort

sin tjänst vid regementet på ett synnerligen skickligt och plikttroget sätt

och fort en i allo hedrande vandel.

Chefen för tredje arméfördelningen har tillstyrkt den av chefen för

Skaraborgs regemente gjorda framställningen.

Arméförvaltningens intendentsdepartement har den 12 januari 1923

avgivit utlåtande i ärendet och därvid anfört, att departementet i betraktande

av Thorsells långa och väl vitsordade verksamhet i statens tjänst och

då han på grund av ålder och sjukdom inom kort nödgades lämna sin

anställning vid regementet funne det vara med rättvisa och billio-het

överensstämmande, att han efter erhållet avsked från regementet föi°sin

återstående levnad komme i åtnjutande av något understöd utöver det

underhåll från Vadstena krigsmanshuskassa, vartill han författningsenligt

bleve berättigad. 1 fråga om storleken av dylikt understöd syntes det

departementet, som om Thorsell borde erhålla pension med ett belopp,

vilket jamte underhållet från Vadstena krigsmanshuskassa motsvarade sådan

pension, som i allmänhet plägat beviljas åt arbetare vid armén i liknande

s. 21 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj. ts Proposition Nr 213.

21

ställning som Thorsell eller med 000 kronor för år. På grund av vad

intendentsdepartementet sålunda anfört hemställde departementet, att Kungl.

Maj:t måtte föreslå riksdagen medgiva, att Thorsell finge från och med

månaden näst efter den, under vilken han erhölle avsked från sin anställning

vid nämnda regementes matinrättning, under sin återstående livstid

å allmänna indragningsstaten i årlig pension uppbära ett belopp, som

med inräknande av det underhåll från Vadstena krigsmanshuskassa, vilket

kunde bliva honom tilldelat, uppginge till 600 kronor.

Statskontoret, som den 13 februari 1923 avgivit utlåtande i ärendet,

har anfört, att av handlingarna syntes framgå, att Thorsells arbete i

Skaraborgs regementes matinrättning fullgjorts i hans egenskap av furir

vid regementet. Förevarande ansökning avsåge alltså beviljande av en

tilläggspension åt honom såsom belöning för hans långa och utomordentligt

väl vitsordade militära anställning. Visserligen hade riksdagen i ett

flertal fall beviljat pensioner åt militära befattningshavare av manskaps

grad att utgå vid sidan av dem tillkommande understöd från Vadstena

krigsmanshuskassa, men hade detta gällt personer, som genom skada i

tjänsten eller genom sjukdom, ådragen under tjänstgöring, blivit helt

eller delvis urståndsätta att försörja sig och som av en eller annan

anledning ej kunnat komma i åtnjutande av livränta enligt förordningen

den 18 juni 1909 om ersättning i anledning av kroppsskada, ådragen

under militärtjänstgöring. Med hänsyn till de konsekvenser det skulle

kunna medföra att åt Thorsell utverka pension utöver den, som författningsenligt

tillkomme honom från Vadstena krigsmanshuskassa, syntes

det statskontoret knappast tillrådligt att bifalla förevarande framställning.

Därest emellertid i anledning av de i ärendet framhållna omständigheter

sådan tilläggspension funnes böra utverkas åt Thorsell, syntes det av

arméförvaltningens intendentsdepartement föreslagna pensionsbeloppet få

anses väl avpassat.

Såsom av handlingarna i ärendet framgår har Thorsell alltsedan

mars månad 1907 tjänstgjort i Skaraborgs regementes matinrättning samt

därvid uppburit en avlöning, som, frånsett dyrtidstillägg, uppgått till i

medeltal omkring 1,080 kronor för år. Vid sådant förhållande och då

den omständigheten, att Thorsell under nämnda tid kvarstått i tjänst

såsom indelt, icke synes mig böra utgöra hinder för att honom beredes

särskild pension i anledning av hans arbete vid regementets matinrättning,

biträder jag den av arméförvaltningens intendentsdepartement gjorda

framställningen.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts Proposition Nr 213.

Jag hemställer, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen medgiva.

att indelte furiren vid Skaraborgs regemente Carl August

Thorsell må från och med månaden näst efter den, under vilken

han erhåller avsked från sin anställning vid regementet, under

sin återstående livstid å allmänna indragningsstaten uppbära

en årlig pension till så stort belopp, att pensionen jämte vad

honom må bliva tilldelat från Vadstena krigsmanshuskassa uppgår

till sammanlagt 600 kronor.

Vad departementschefen ovan under puukterna l:o

— 14:o hemställt, däri statsrådets övriga ledamöter instämma,

behagar Hans Kungl. Höghet KronprinsenRegenten

bifalla samt förordnar, att proposition av den

lydelse, bilaga vid detta protokoll utvisar, skall avlåtas

till riksdagen.

Ur protokollet:

A. Lindman.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

2 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (2)

2 kopplingar.

  1. Rskr. 1923:183 Skrivelse till Konungen, i anledning av Kungl. Maj ds i särskilda propositioner gjorda framställningar rörande pension dels åt vissa i lantförsvarets tjänst ans s. 1 i texten
  2. BU 1923:42 Utlåtande, i anledning av Kungl. Maj:ts i särskilda propositioner gjorda framställningar rörande pension dels åt vissa i lantförsvarets tjänst anställda eller f s. 3 i texten