Sök i Ratio Lex

Med förslag till förordning angående omsättningsoch utskänkningsskatt å spritdrycker

1923-05-14 · 21 sidor, varav 20 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,4 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 20 av 21 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1923:232, Med förslag till förordning angående omsättningsoch utskänkningsskatt å spritdrycker

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition Nr 232.

1

Nr 232.

Kungl. Maj:ts proposition till riksdagen med förslag till förordning

angående omsättnings- och utskänkningsskatt å spritdrycker;

given Stockholms slott den 14 maj 1923.

Kungl. Maj:t vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av

statsrådsprotokollet över finansärenden för denna dag, föreslå riksdagen att

dels antaga härvid fogade förslag till förordning angående omsättnings-

och utskänkningsskatt å spritdrycker;

dels ock bifalla det förslag, om vars avlåtande till riksdagen föredragande

departementschefen därjämte hemställt.

GUSTAF.

K. J. Beskow.

Bihang till riksdagens protokoll 1923.

188 höft. (Nr 232.)

1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Kungl. Maj:ts proposition Nr 232.

Förslag

till

förordning angående omsättnings- och utskänkningsskatt ä spritdrycker.

Härigenom förordnas som följer:

Omsättningsskatt.

1 §''

För spritdryckei-, som försäljas här i riket, skall, i den utsträckning

här nedan sägs, till staten erläggas en avgift, benämnd omsättningsskatt.

2 §.

Omsättningsskatten upptages vid rusdrycksförsäljningsbolagens inköp

av spritdrycker och utgår med 50 procent av det belopp, för vilket

bolagen inköpa sådana drycker; dock att skatten för renat egentligt

brännvin med högst 40 procent alkoholhalt samt för sprit skall, då drycken

genom den för övervakande av detalj handelsbolagens inköp tillsatta prisoch

inköpsnämnden inköpes i buteljerat skick, utgå efter det pris,

drycken skulle betingat vid inköp å fat.

Rusdrycksförsäljningsbolagen äga att efter grunder, som av kontrollstyrelsen

fastställas, vid försäljningen av spritdiyckerna göra sig

be täckta för omsättningsskatten.

3 §•

I fråga om omsättningsskattens inlevererande till statsverket skall

följande gälla:

Då rusdrycksförsäljningsbolags inköp av spritdrycker sker genom

pris- och inköpsuämnden, skall bolaget vid spritdryckernas likviderande

till nämnden erlägga omsättningsskatt för dryckerna.

Vid inköp av spritdrycker annorledes än genom berörda nämnd

skall rusdrycksförsäljningsbolag senast den femtonde dagen i månaden

näst efter den, under vilken inköpet ägt rum, till nämnden avlämna av

bolagets styrelse på heder och samvete bestyrkt uppgift rörande

s. 3 Kontrollera mot PDF

3

Kungl. Maj:ts proposition Nr 232.

köpeskillingen, däri inberäknad tull- ocb fraktkostnad, ävensom erlägga

därå belöpande omsättningsskatt.

Pris- och inköpsnämnden åligger att senast den femtonde dagen

i varje månad å statsverkets giroräkning i riksbanken för statskontorets

räkning insätta under nästföregående månad influtna omsättningsskattebelopp.

Utskänkningsskatt.

4 §■

För spritdrycker, vilka utskänkas, skall upptagas en särskild avgift,

benämnd utskänkningsskatt.

5 §•

Utskänkningsskatt utgår med 2 kronor för varje liter egentligt

brännvin och 4 kronor för varje liter av andra spritdrycker.

6 §•

Utskänkningsskatten upptages vid utskänkningen, dock att, där

rusdrycksförsäljningsbolag till annan överlåtit rättighet till utskänkning

eller sådan rättighet meddelats jämlikt 21 § 1 mom. i förordningen

den 14 juni 1917 angående försäljning av rusdrycker, skatten skall

erläggas vid rättighetsinnehavarens inköp av spritdrycker för rörelsen,

såsom om utskänkningen då ägde rum.

7 §•

För utskänkningsskatt ansvarar vederbörande rusdrycksförsäljningsbolag.

8 §.

Rusdrycksförsäljningsbolag åligger

dels att senast den femtonde dagen i varje månad å statsverkets

giroräkning i riksbanken för statskontorets räkning insätta utskänkningsskatt

för den myckenhet spritdrycker, som från bolaget under nästföregående

månad utskänkts eller till i 6 § omförmäld innehavare av utskänkningsrättighet

försålts,''

dels och att senast den tjugonde dagen i varje månad till kontrollstyrelsen

avlämna — jämte bevis om berörda insättning av bolagets

styrelse på heder och samvete bestyrkt, specificerad uppgift rörande

omfattningen av berörda utskänkning och försäljning.

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Kungl. Maj:ts proposition Nr 232.

■ 9 §.

Kontrollstyrelsen äger meddela närmare föreskrifter och anvisningar

rörande sättet för utskänkningsskattens uppbärande och redovisande.

Gemensamma bestämmelser.

10 §.

Kontrollstyrelsen åligger att före utgången av varje månad till

statskontoret avlämna uppgift å de under nästföregående månad influtna

omsättnings- och utskänkningsskattemedel.

11 §-

. .. /..?!loni'' -^eni som i uPPgift? varom i 3 § sägs, upptager lägre

köpeskilling än den verkliga, så ock den, som i uppgift, varom i 8 §

förmäles, upptager mindre myckenhet egentligt brännvin eller andra

spritdrycker än. som försålts, straffes med böter från och med ettusen

ftil och med tiotusen kronor eller med fängelse. Den skyldige vare

tillika pliktig att erlägga felande omsättnings- eller utskänkningsskatt.

.3 mom• Underlåter någon att inom föreskriven tid avlämna sådan

uPPgift? som j 3 § omförmäles, eller avlämna sådan uppgift eller sådant

bevis, varom i 8 § sägs, böte tio kronor för varje dag, uppgiften eller

beviset utebliver; och äger kontrollstyrelsen därjämte genom lämpliga

viten tillhålla den försumlige att uppfylla sin skyldighet. Där omsättningsskatt

ej inom stadgad tid av rusdrycksförsäljningsbolag inbetalas,

ma sådan skatt utmätas med 50 procent av det belopp, varå kontrollstyrelsen

på grund av verkställd undersökning fastställer skatt hava

bort erläggas. Likaledes ma, där stadgad insättning av utskänkningsskatt

ej skett före utgången av månaden näst efter den, under vilken

den myckenhet, för vilken skatten utgått, blivit försåld, sådan skatt

utmätas till ett belopp motsvarande 2 kronor för varje liter av den

myckenhet egentligt brännvin och 4 kronor för varje liter av den

myckenhet andra spritdrycker, som kontrollstyrelsen efter verkställd

undersökning fastställer hava försålts.

12 §.

Förseelse mot föreskrifterna i denna förordning åtalas vid allmän

domstol.

Böter och viten, som enligt denna förordning ådömas, tillfalla

kronan. Saknas tillgång till deras fulla gäldande, skola de förvandlas

enligt allmän strafflag.

s. 5 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition Nr 232. 5

.Denna förordning träder i kraft den 1 juli 1923 samt gäller intill

utgången av juni månad år 1924.

Härvid skall iakttagas:

Vad i förordningen den 9 juni 1922 (nr 249) angående omsättnings-

och utskänkningsskatt å spritdrycker stadgats om rätt för den,

till vilken rusdrycksförsäljningsbolag överlåtit rättighet till utskänkning

av spritdrycker, att efter utgången av sistnämnda förordnings giltighetstid

återbekomma vad som erlagts i utskänkningsskatt för hans lager av

spritdrycker vid sagda tidpunkt, skall äga giltighet allenast beträffande

skillnaden mellan den sålunda erlagda skatten och vad som enligt denna

förordning skolat erläggas i utskänkningsskatt för samma drycker.

I 6 § avsedd innehavare av utskänkningsrättighet, vilken vid utgången

av denna förordnings giltighetstid innehar lager av spritdrycker,

äger att, därest han nästa helgfria dag till det rusdrycksförsäljningsbolag,

varifrån dryckerna inköpts, avlämnar på heder och samvete avgiven,

specificerad uppgift angående berörda lager, återbekomma för spritdryckerna

erlagd utskänkningsskatt. Upptager någon mot bättre vetande

i omförmälda uppgift större myckenhet egentligt brännvin eller andra

spritdrycker, än han vid utgången av förordningens giltighetstid innehade,

straffes som i 11 § 1 mom. första punkten sägs.

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Kungl. Maj:ts proposition Nr 232.

Utdrag av protokollet över finansärenden, hållet inför Hans Maj:t

Konungen i statsrådet å Stockholms slott den 14 maj 1923.

Närvarande:

Statsministern Trygger, ministern för utrikes ärendena Hederstierna,

statsråden Ekeberg, Beskow, Malmroth, Hasselrot, Stridsberg,

Lubeck, Cl ason, Woiilin, Pettersson.

Chefen för finansdepartementet, statsrådet Beskow anför:

Enligt.förordning den 9 juni 1922, vilken gäller till utgången av

juni månad innevarande år, utgår för närvarande omsättningsskatt med

65 procent av det belopp, för vilket rusdrycksförsäljningsbolagen inköpa

spritdrycker, samt utskänkningsskatt med 4 kronor för varje liter

spritdrycker, som utskänkes.

SoVsit7onen årets statsverksproposition bar inkomsten av dessa båda skatter

pr P upptagits till allenast 44 miljoner kronor mot 67 miljoner kronor för

år 1922 och 35 miljoner kronor för första halvåret 1923. Vid anmälan

i statsrådet av frågan om beräkningen av statsverkets inkomster under

budgetåret 1923—1924 yttrade min företrädare i ämbetet, att den

sålunda föreslagna sänkningen berodde icke blott på avtagande konsumtion,

vilken beräknats föranleda minskning av inkomsten till 55

miljoner kronor, utan — och framför allt — på avsedd nedsättning av

vissa skattesatser. Skattenedsättningen vore emellertid endast tänkt

såsom motvikt mot en förutsedd ökning av maltskatten, vilken skatt

för det kommande budgetåret beräknades till 11 miljoner kronor mot

4.4 miljoner kronor för år 1922.

Kp?f''Juion Genom proposition den 2 mars 1923, nr 131, bar Kungl. Maj:t

Pnr 131. därefter förelagt riksdagen förslag till förordning angående tillverkning

och beskattning av maltdrycker m. m. I denna proposition har föreslagits

en väsentlig höjning av skattesatserna beträffande maltskatten,

och inkomsten av nämnda skatt under budgetåret 1923—1924, under

förutsättning av bifall till Kungl. Maj:ts förslag, har av föredragande

departementschefen beräknats till 11 miljoner kronor.

s. 7 Kontrollera mot PDF

7

Kungl. Maj:ts proposition Nr 232.

Vid behandlingen i statsrådet av sistnämnda proposition yttrade

föredragande departementschefen i frågan om höjning av maltskatten

bland annat följande. Det vore otvivelaktigt, att den skatt, som

erlades för spritdrycker, räknat såväl efter myckenheten däri ingående

alkohol som efter dryckernas tillverkningsvärde, genomgående

vore betydligt större än skatten å maltdrycker. En överflyttning av

skatt från spritdryckerna till maltdryckerna syntes sålunda redan ur

denna synpunkt ej omotiverad. Departementschefens huvudsakliga skäl

för en sänkning av vissa skattesatser beträffande omsättnings- och utskänkningsskatten

vore emellertid att finna däri, att desamma visat sig

på grund av sin höjd medföra vissa ogynnsamma verkningar i moraliskt

och socialt avseende såsom i viss mån bidragande orsak till spritsmuggling

och annan olaga spritdryckshantering. Detta förhållande

vore för departementschefen ett avgörande skäl att föreslå viss omläggning

av omsättnings- och utskänkningsskatten, vilken omläggning syntes

böra kompenseras med höjd maltdrycksbeskattning.

I sitt över propositionen nr 131 avgivna betänkande, nr 38, tillstyrkte

bevillningsutskottet i det stora hela Kungl. Majrts förslag till

höjning av maltskatten, blott med oväsentlig ändring, vilken icke torde

vara av beskaffenhet att i större grad inverka på inkomsten av skatten.

Därjämte föreslog utskottet en särskild maltskatt att utgå för malt, som

under tiden från och med den 16 augusti till och med den 30 september

detta år avverkas i skattepliktigt bryggeri.

Sedan riksdagen numera fattat beslut i anledning av berörda proposition

nr 131 och därvid bifallit vad bevillningsutskottet hemställt,

torde tiden vara inne att upptaga frågan om förnyelse av gällande

förordning angående omsättnings- och utskänkningsskatt å spritdrycker.

Jag anhåller därvid att till en början få i korthet redogöra för

frågans tidigare behandling.

Vid övervägande av de möjligheter, som för täckande av en till

41 miljoner kronor beräknad budgetbrist å 1921 års riksstat kunde stå

till buds, upptog bevillningsutskottet vid 1920 års riksdag i sitt betänkande

nr 46 till behandling de särskilda förslag angående skatt å

omsättningen av vissa slag av rusdrjmker, som framställts uti två i

riksdagen väckta motioner, och yttrade i detta hänseende i huvudsak

följande. Såsom en oeftergivlig förutsättning för att en dylik beskattning

skulle kunna av utskottet föreslås ansåge utskottet böra uppställas,

att beskattningen icke i någon mån kunde komma att främja den olag
-

Bevillningsutskottet

angående

propositionen

nr 131.

Historik.

1920 års

riksdag.

s. 8 Kontrollera mot PDF

8 Kungl. Maj:ts proposition Nr 232.

liga brännvinstillverkningen. Ur denna synpunkt ansåge utskottet i

fråga om utminuteringen en beskattning av omsättningen efter procent

å varans värde, på sätt i den ena av berörda motioner* föreslagits, vara

att föredraga framför de i den andra motionen upptagna fasta skattesatserna,

vilka, om än i och för sig låga, skulle komma att medföra

en rätt betydande höjning av priserna å de billigaste spritsorterna.

Vidkommande skatteprocentens höjd hade utskottet, med hänsyn till

storleken av den budgetbrist, som det gällde att fylla, ansett nödigt att

gå utöver den i förstnämnda motion föreslagna skatteprocenten 20.

Därvid hade utskottet dock, i syfte att icke för mycket fördyra särskilt

de billigare varorna och därmed avvika från den förut angivna förutsättningen

för ifrågavarande lagstiftning, ansett sig icke lämpligen

kunna ifrågasätta högre procentsats än 25. Åven med denna skatteprocent

måste täckning beredas för ytterligare 8 miljoner kronor. En

utväg att åstadkomma sådan inkomstökning erbjöde den i den ena av

berörda motioner föreslagna beskattningen vid utskänkning. För att

genom sådan beskattning erhålla den erforderliga inkomstökningen skulle

icke krävas mera än en ytterligare skatt å två kronor för varje liter

spirituösa, som utskänktes, och utskottet hade i sitt förslag till förordning

angående dels en omsättnings- dels en utskänkningsskatt å spritdrycker

upptagit en utskänkningsskatt efter sålunda angiven grund.

Förordningen syntes utskottet böra träda i kraft den 1 juli 1920 och

gälla till utgången av år 1921. Att giltighetstiden borde begränsas

på detta sätt, framginge enligt utskottets mening av den av utskottet

lämnade motiveringen för skatten.

Utskottet erinrade vidare om att enligt förordningen om rusdrycksmedelsfonden

inkomster av ifrågavarande slag skulle tillföras sagda fond.

För ernående av det med utskottets förslag avsedda syftet måste ett

sådant medlens disponerande givetvis undvikas. I likhet med vad i den

ena av berörda motioner föreslagits, hade utskottet funnit den lämpligaste

utvägen i sådant syfte vara, att riksdagen beslutade, att, utan

hinder av åsyftade bestämmelse i sistnämnda förordning, de enligt den

av utskottet föreslagna förordningen inflytande medlen icke skulle ingå

till fonden.

I skrivelse den 18 juni 1920, nr 431, angående beräkning av bevillningarna

för år 1921 anmälde riksdagen bland annat, att riksdagen

antagit förslag till förordning angående dels en omsättnings- dels en

utskänkningsskatt å spritdrycker samt för sin del beslutat, att, utan

hinder av stadgandet i sista stycket av 1 § i gällande förordning

angående statsverkets fond av rusdrycksmedel, de genom de sålunda

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition Nr 232. ''•*

beslutade skatterna inflytande medlen icke skulle läggas till nämnda

fond. 1 överensstämmelse med riksdagens beslut utfärdade Kungl. Maj:t

den 22 juni 1920 förordning (nr 330) i ämnet.

Vid anmälan i statsrådet av frågan om beräkningen av statsverkets

inkomster för år 1922 anförde dåvarande departementschefen, att

vid det sökande efter ökade skattekällor, som varit nödigt, det legat

nära till hands att beakta den av 1920 års riksdag beslutade omsättnings-

och utskänkningsskatten å spritdrycker. En liknande skatt torde

böra beräknas, också för år 1922, och departementschefen ansåge, att

intäkterna av densamma borde kunna uppskattas till samma belopp som

det, vartill skatten beräknats för år 1921, eller till 41 miljoner kronor.

Med detta belopp uppfördes också skatten i förslaget till riksstat. Då

emellertid Kungl. Maj:t senare genom proposition den 6 juni 1921, nr

368, för riksdagen framlade nytt förslag till inkomstberäkningar för 1921

års tilläggsstat och 1922 års riksstat, var därvid fogat utdrag av statsrådsprotokollet,

enligt vilket jag i egenskap av föredragande departementschef

meddelat, att omsättningsskatten och utskänkningsskatten

sannolikt icke skulle komma att giva vad i riksstaten beräknats. Vid

vägande av olika möjligheter till täckande av en i riksstatsförslaget

föreliggande brist på inalles omkring 30 miljoner kronor, förordade jag

en höjning av nämnda skatter, nämligen beträffande omsättningsskatten

från 25 till 50 procent av det belopp, för vilket rusdrycksförsäljningsbolag

inköpte spritdrycker, och i fråga om utskänkningsskatten från 2

kronor till 4 kronor för varje liter. Dessa höjningar beräknades skola

tillföra statskassan ungefär det för budgettäckningen behövliga fyllnadsbeloppet.

Med en samma den 6 juni avlåten proposition, nr 369, framlade

ock Kungl. Maj: t för riksdagen förslag till förordning angående

dels en omsättnings- dels en utskänkningsskatt å spritdrycker, innehållande

nyssnämnda högre skattesatser. Enligt förslaget skulle den

nya förordningen gälla till utgången av år 1922. Förslaget, som tillstyrktes

av bevillningsutskottet, bifölls av riksdagen, och den 22 juni

1921 utfärdades förordning i ämnet (nr 325).

Genom proposition den 4 februari 1921, nr 59, hade Kungl. Maj:t

föreslagit, bland annat, den ändring i förordningen angående statsverkets

fond av rusdrycksmedel, att föreskriften om att till fonden skulle

läggas jämväl statsverkets inkomst av spritdrycksaccis skulle bortfalla.

Detta förslag hade av riksdagen bifallits. Vid sådant förhållande erfordrades

icke någon särskild åtgärd för att avkastningen av omsättBihang

till riksdagens protokoll 1923. 1 saml■ 188 höft. (Nr 232.) 2

1921 års

riksdag.

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Kungl. Maj:ts proposition Nr 232.

1923 års

riksdag.

nings- och utskänkningsskatten å spritdrycker icke skulle tillföras

ifrågavarande fond utan direkt bliva tillgänglig för budgetändamål.

I inkomstberäkningen till den till 1922 års riksdag framlagda

statsverkspropositionen framhöll dåvarande departementschefen, att omsättnings-

och utskänkningsskatt å spritdrycker syntes böra utgå jämväl

under första halvåret 1923. I syfte att uppväga den minskning i inkomsten

från aktiebolaget Vin- och spritcentralen, som kunde komma

att följa av ifrågasatt omläggning av partihandeln med rusdrycker,

borde emellertid viss höjning av skattesatserna för berörda skatt

vidtagas.

I det uttalande till statsrådsprotokollet över finansärenden för den

10 mars 1922, vari departementschefen redogjorde för de förslag till

ordnande av partihandeln med rusdrycker, som av särskilda sakkunniga

framlagts, framhöll han, hurusom de sakkunniga betonat, att enligt

deras förmenande partihandelsbolagen främst borde inrikta sig på

att söka tillhandahålla varor av tillfredsställande beskaffenhet under

riktiga ursprungsbeteckningar, samt att vinstfrågan borde komma i

andra rummet. Därest statsverket ville ur rusdryckshanteringen uttaga

en inkomst, hade de sakkunniga förmenat, att detta kunde ske på enklare

sätt i form av brännvinstillverkningsskatt, omsättningsskatt eller

utskänkningsskatt. 1 det departementschefen förklarade, att denna de

sakkunnigas uppfattning vunne hans anslutning, framhöll han, hurusom

han, i enlighet med vad han i inkomstberäkningen till 1922 års statsverksproposition

förutsatt, hade för avsikt att förelägga Kungl. Maj:t

förslag till höjning i omsättningsskatten, varigenom skulle motvägas

den minskning i inkomst från partihandeln, som skulle följa av de nya

principerna för prisberäkningen.

Proposition med förslag till förordning om omsättnings- och utskänkningsskatt

å spritdrycker avläts den 17 mars 1922, nr 216. Efter

erinran om vad som i detta sammanhang tidigare förekommit redogjorde föredragande

departementschefen för ett av kontrollstyrelsen avgivet yttrande

i ärendet, däri kontrollstyrelsen föreslagit, att, därest ytterligare tio miljoner

kronor skulle tillföras statsverket genom omsättnings- och utskänkningsskatten,

detta borde ske genom en höjning av omsättningsskatten

från femtio procent till sextiofem procent av det belopp,

för vilket spritdrycker försåldes, under det att utskänkningsskatten

borde bibehållas oförändrad, och departementschefen förklarade, att

han för sin del anslöte sig till kontrollstyrelsens uppfattning. Den

ifrågasatta höjning-en av omsättningsskatten borde enligt departements
-

s. 11 Kontrollera mot PDF

11

Kungl. Maj:t8 proposition Nr 232.

chefen träda i kraft don 1 juli 1922, och den nya förordningen bordo

äga giltighet till och med den 30 juni 1923. Vad angmge detalj bestämmelserna

i då gällande förordning rörande omsättningsskatten och utskänkningsskatten,

syntes någon anledning icke föreligga att härutinnan

vidtaga någon ändring. Den nya förordningen i ämnet syntes följaktligen,

med iakttagande av den ändring, som föranleddes av den ökade

skattesatsen, kunna avfattas i huvudsaklig överensstämmelse med den

föregående förordningen i ämnet.

I sitt betänkande (nr 47) i anledning av sistnämnda proposition

erinrade bevillningsutskottet, att utskottet i princip tillstyrkt den föreslagna

omläggningen av partihandeln med rusdrycker och däivid förklarat

sig dela departementschefens uppfattning angående den prispolitik,

partihandelsbolagen borde föra. På grund därav och under

framhållande av att enligt inkomstberäkningen till årets statsverksproposition

den av riksräkenskapsverket gjorda beräkningen av inkomsten

från aktiebolaget Vin- och spritcentralen till tio miljoner kronor nedsatts

till fem miljoner kronor, vilket för nämnda bolag möjliggjorde en tilllämpning

av den föreslagna prisberäkningen för partihandelsbolagen

redan från och med senare halvåret av år 1922, förklarade sig utskottet

icke hava haft något att erinra mot vare sig den föreslagna höjningen

av omsättningsskatten eller att höjningen trädde i kraft redan den 1

juH 1922.

Den förenämnda propositionen angående omorganisation av partihandeln

blev icke av riksdagen bifallen. Med vissa detaljändringar

antog riksdagen däremot förslaget till förordning angående omsättmngsoch

utskänkningsskatt å spritdrycker. I överensstämmelse med riksdagens

beslut utfärdade Kungl. Maj:t den 9 juni 1922 förordning (nr

249) i ämnet. , o ..

I enlighet med de principer, som sålunda sistlidet år lagts till

grund för beräkningen av inkomsten från nyssnämnda bolag, har å

förslaget till riksstat för budgetåret 1923—1924 icke upptagits någon

dylik inkomst.

I överensstämmelse med vad som anförts av min företrädare i ämbetet

i hans av mig nyss återgivna yttrande angående Kungl. Maj:ts

proposition nr 131, anser jag det önskvärt att, såsom kompensation mot

den av riksdagen numera antagna förhöjningen av maltskatten, en

sänkning vidtages av omsättnings- och utskänkningsskatten a spritdrycker.

De för närvarande i fråga om denna skatt gällande skattesatserna

torde även enligt mitt förmenande under nuvarande förhållan
-

Sänkning av

omsättningsoch

utskänkningsskatten.

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Kungl. Maj:ts proposition Nr 232.

den vara allt för höga. Det lärer nämligen kunna antagas, att de av

dessa| skattesatser föranledda höga priserna å de i laga ordning tillgängliga

spritdryckerna i viss mån utövat en ogynnsam inverkan i riktning

att öka den olovliga tillverkningen och införseln av spritdrycker. Det

torde därför, i varje fall beträffande utskänkningen, kunna förväntas, att

den prissänkning, som skulle följa av en mera väsentlig nedsättning av

ifrågavarande skattesatser, skulle minska efterfrågan på de i olaglig

ordning tillhandahållna spritdryckerna. I samband med andra av stats^

makterna vidtagna åtgärder till motverkande av smuggling och lönnbränning

får således en nedsättning av omsättnings- och utskänkningsskatten

anses påkallad. Åven ur andra synpunkter torde en åtgärd,

varigenom viss prissänkning möjliggöres, äga fog för sig.

Om det sålunda av sociala skäl får anses önskvärt, att omsättnings-

och utskänkningsskatten nedsättes, återstår att undersöka, huru\ida

en sådan nedsättning är ur statsfinansiella synpunkter möjlig och

lämplig. Vid denna prövning bör först beaktas, att riksdagen avslagit

av Kungl. Maj:t i proposition nr 12 till årets riksdag framlagt förslag

av innebörd, att under det kommande budgetåret till rusdrycksmedels^

fonden endast skulle avsättas räntor och att sålunda de medel, tillsammans

beräknade till 24.3 miljoner kronor, som eljest skolat ingå till

fonden, däribland maltskatten, skulle bliva tillgängliga för budgetändamål.

I vederbörande, av riksdagen godkända utskottsutlåtande har i

stället anvisats utvägen, att för den förestående statsregleringen ett

belopp av högst nyssnämnda storlek skulle tagas i anspråk av rusdrycksmedelsfondens

tillgångar. Vid sådant förhållande lärer jag i ''detta

sammanhang, oavsett vad riksdagen beslutat rörande maltskattens höjning

och uttagande av en särskild maltskatt, kunna utgå ifrån att av

ifrågavarande inkomstkällor bliver för budgetändamål tillgängligt, utöver

de belopp, som icke enligt gällande författning skolat ingå till rusdrycksmedelsfonden,

varken mera eller mindre än det i statsverkspropositionen

förutsatta beloppet, 24.3 miljoner.

Beträffande statsutgifterna under det kommande budgetåret torde,

såvitt förhållandena för närvarande kunna överblickas, de beslut, som

fattats efter statsverkspropositionens avgivande eller som kunna väntas

komma att resultera i en ökning å statsregleringens utgiftssida av omkring

400,000 kronor, i vilket belopp dock icke ingår det anslag, som

må kunna komma att beviljas för lindring av fraktkostnaderna för kalk.

I fråga om andra statsinkomster än sadana, som skola ingå till rusdrycksmedelsfonden,

har icke efter statsverkspropositionens avgivande

inträffat något förhållande, som bör vara av beskaffenhet att inverka på

s. 13 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition Nr 232. 13

frågan, med vilket belopp omsättnings- och utskänkningsskatten bör

ingå i budgeten.

På grund härav och i enlighet med min förut uttalade uppfattning

om lämpligheten av en nedsättning av nämnda skatt anser jag skattesatserna

för omsättnings- och utskänkningsskatten under nästkommande

budgetår böra avpassas sålunda, att inkomsten av skatten kan beräknas

komma att uppgå till den i statsverkspropositionen upptagna summan

44 miljoner kronor, dock ökad med det nyssnämnda å utgiftssidan tillkomna

beloppet 400,000 kronor, eller sålunda till 44.4 miljoner kronor.

Skattesatserna.

Kontrollstyrelsen.

»I skrivelse den 11 maj 1923 har herr statsrådet anmodat kontrollstyrelsen

att avgiva yttrande i fråga om den sänkning av de i gällande förordning

angående omsättnings- och utskänkningssikatt å spritdrycker föreskrivna

skattesatser, som kunde anses möjlig, därest det belopp, som under budgetåret

1923—1924 skulle genom omsättnings- och utskänkningsskatten tillföras statsverket,

begränsades till 44 miljoner kronor.

I anledning härav får kontrollstyrelsen anföra följande.

Den sammanlagda köpeskillingen å de spritdrycker, som under år 1922

av pris- och inköpsnämnden förmedlades till systembolagen, var 81.6 miljoner

kronor. Då priserna å spritdrycker såväl under år 1922 som under den nu

gångna delen av år 1923 undergått betydande sänkningar och anledning finnes

att antaga, att ytterligare prissänkningar framdeles komma att företagas, skulle,

under förutsättning av oförändrad konsumtion, den sammanlagda köpeskillingen

å de varor, som under hudgetåret 1923—1924 komma att av pris- och

inköpsnämnden förmedlas till systembolagen, bliva högst avsevärt mindre än

ovannämnda belopp. Den förbättring av det allmänna ekonomiska läget, som

torde vara att emotse under dien kommande tiden, kan emellertid väntas medföra

i någon mån stegrad konsumtion. Konsumtionsökningen lär visserligen

bliva jämförelsevis obetydlig ifråga om försäljningen utminuteringsvis, då

de under åren 1920, 1921 och 1922 genomförda begränsningarna ifråga om inköpsrätten

på motböckerna här verka i starkt återhållande riktning. Däremot

torde försäljningen utsfcänkningsvis komma att — relativt taget — ökas i

större utsträckning. En omläggning av konsumtionen från billigare till dyrare

varuslag lär också i viss mån vara att emotse, då tiderna bliva i ekonomiskt

avseende gynnsammare. Då någon säker beräkning av de verkningar,

som nyssnämnda faktorer komma att utöva, emellertid svårligen låter sig

verkställa, har kontrollstyrelsen ansett försiktigheten bjuda, att det belopp,

å vilket omsättningsskatt kommer att utgå under budgetåret 1923—1924, beräknas

till i runt tal 70 miljoner kronor. Under år 1922 försåldes utskänk
-

I anledning härav har jag anmodat kontrollstyrelsen att avgiva

yttrande i fråga om den sålunda möjliggjorda sänkningen av de gällande

skattesatserna för omsättnings- och utskänkningsskatten.

Kontrollstyrelsen har i anledning härav i avgivet yttrande anfört

följande.

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Kungl. Maj:ts proposition Nr 232.

ningsvis 2 lA miljoner liter spritdrycker. Som kontrol 1sty relsen redan anfört,

torde en ökning av försäljningen utskän kningsv is vara att emotse. Med hänsyn

härtill har vid efterföljande kalkyler denna försäljning under budgetåret

1923—1924 beräknats till 2.75 miljoner liter.

Med utgångspunkt från ovan angivna siffror kunna de belopp, som

genom omsättnings- och utskänkningsskatten skulle tillföras statsverket under

budgetåret 1923—1924, därest nuvarande skattesatser oförändrade bibehölles,

beräknas till i runda tal 45.5 miljoner kronor i omsättningsskatt och 11 miljoner

kronor i utskänkningsskatt eller sammanlagt 56.5 miljoner kronor. De

minskade anspråken på omsättnings- och utskänkningsskattens avkastning

möjliggöra sålunda en ganska avsevärd sänkning av skattesatserna. Denna

sänkning bör enligt kontirollstyrelsens mening lämpligen fördelas å bägge

skatteformerna. Följande alternativ synas härvid kunna ifrågakomma:

I. Omsättningsskattesats 55 procent; utskänkningsskattesats 2 kronor

för liter.

II. Omsättningsskattesats 50 procent; utskänkningsskattesats 3 kronor

för liter.

III. Omsättningsskattesats 50 procent; utskänkningsskattesats 2 kronor

för liter i fråga om renat brännvin, i övrigt 4 kronor för liter.

IV- Omsättningsskattesats 50 procent; utskänkningsskattesats 2 kronor

för liter i fråga om allt egentligt brännvin, i övrigt 4 kronor för liter.

Alternativ I innebär i fråga om utskänkningsskatten en återgång till den

skattesats, som gällde under tiden 1 juli 1920—30 juni 1921. Det procenttal,

efter vilket omsättningsskatten utgår, måste emellertid, om en så kraftig reducering

vidtages i fråga om utskänkningsskatten, sättas något högre än det

procenttal, som gällde före den sista höjningen den 1 juli 1922.

I de tre övriga alternativen har för omsättningsskattens vidkommande

ifrågasatts en återgång till den skattesats, som gällde under tiden 1 juli 1921

—30 juni 1922. De skilja sig från varandra genom att olika skattesatser ifrågasatts

beträffande utskänkningsskatten. De under .alternativ III och IV framlagda

förslagen skilja sig från nu gällande bestämmelser främst däri, att utskänkningsskatten

föreslagits skola utgå med lägre belopp för billigare än för

dyrare varor. En dylik anordning kan emellertid enligt kont.r ol 1st yre Isens

mening icke möta några principiella betänkligheter, då den allenast innebär

en tillämpning i fråga om utskänkningsskatten av en princip, som i än högre

grad redan från början tillämpats i fråga om omsättningsskatten.

Följande sammanställning upptager i miljoner kronor de belopp, som

enligt de fyra alternativen med utgångspunkt från i det föregående angivna

siffror kunna beräknas inflyta till statsverket under budgetåret 1923—1924.

Omsättnings-

skatt

Utskänknings-

skatt

Summa

I.....

....... 38.r,

5.5

44

II.....

....... 35

8.25

43.25

III ...

....... 35

10.25

45.25

IV ...

....... 35

9

44

»

s. 15 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition Nr 232.

15

Av de föreslagna alternativen är enligt kontroll styrelsens mening alternativ

IV att föredraga.

Kontrollstyrelsen finner sig i detta sammanhang böra erinra därom, att

kontrollstyrelsen i skrivelse den 29 .januari 1923 till dåvarande chefen för

finansdepartementet hemställt, »att i det förslag till förordning angående omsättnings-

och utskänkningsskatt å spritdrycker, som Kungl. Maj:t kommer

att förelägga innevarande års riksdag, måtte införas en bestämmelse därom,

att omsättningsskatten å renat brännvin och sprit skall, oavsett förpackning,

debiteras efter det pris, som bolagen erlägga för renat brännvin och sprit å

fat». Skulle förevarande framställning vinna bifall, lxorde de ovan beräknade

omsättn ingsskattebeloppen minskas med mellan 600,000 och 700,000 kronor.

Denna omständighet torde emellertid icke, i händelse av bifall till förslaget,

behöva medföra någon rubbning av de föreslagna skattesatserna, då i

föregående beräkningar icke någon hänsyn tagits därtill, att de skattebelopp,

som inlevereras till statsverket under det nya budgetårets förstå månad och

som hänföra sig till juni månads försäljning, uttaxerats efter nu gällande

skattesatser och icke efter de nya lägre skattesatserna.

Utminuteringsprisen för en liter renat potatisbrämivin äro för närvarande

3 kronor 75 öre i fråga om brännvin, inköpt från partiliandlaren i buteljerat

skick, högst 3 kronor 65 öre för brännvin, som av bolaget tappais på butelj

och försäljes i buteljera! skick, samt 3 kronor 45 öre för brännvin, som tappas

på av köparen medhaft käril. Under förutsättning av oförändrade partihandelspris

och prisberäkningsgrunder, kunna utminuteringsprisen för nämnda

slag av brännvin, därest omsättningsskatten fastställas att utgå med 55 procent

å priset å fatvara, beräknas bliva 3 kronor 40 öre för brännvin inköpt från

partihandlaren i buteljerat skick eller av bolaget tappat och försålt i buteljera t

skick samt 3 kronor 25 öre för brännvin, som vid försäljningen tappas på av

köparen medhaft kärl. Faststäiles omsättningsskattesatsen till 50 procent,

kunna under i övrigt oförändrade betingelser motsvarande priser beräknas till

3 kronor 30 öre, resp. 3 kronor 15 öre.»

Såsom av detta yttrande framgår, anser kontrollstyrelsen, att skattesänkningen

lämpligen bör fördelas å såväl omsättnings- som ntskänkningsskatten,

och jag ansluter mig till denna mening. Den uppskattning

av spritdryckskonsumtionen, som ligger till grund för kontrollstyrelsens

beräkning angående skatteinkomsten, synes mig vara yerkställd

med nödig försiktighet. Såsom kontrollstyrelsen anfört, kunna

för en dylik skattesänkning tänkas flera möjligheter. Av dessa finner

jag i likhet med styrelsen den såsom alternativ IV betecknade — enligt

vilket alternativ omsättningsskatten skulle utgå efter 50 procent och

utskänkningsskatten för egentligt brännvin med 2 kronor och för andra

spritdrycker med 4 kronor, allt för liter — vara att föredraga. Det

synes nämligen önskvärt att beträffande omsättningsskatten kunna gå

tillhaka till den skattesats, som gällde före den sista, från och med den

1 juli 1922 vidtagna skattehöjningen. Vidare är detta alternativ det, som

Departe
mentschefen.

s. 16 Kontrollera mot PDF

Sättet för

omsättningsskattens

debitering.

16 Kungl. Maj:ts proposition Nr 232.

torde komma att leda till det lägsta priset å det utskänkningsvis försålda

brännvinet, något vartill med hänsyn till ändamålet med skattesänkningen

särskild hänsyn bör tagas.

Kontrollstyrelsen uppskattar skatteinkomsten under budgetåret med

de sålunda förordade skattesatserna till 35 miljoner kronor för omsättningsskatten

och 9 miljoner kronor för utskänkningsskatten eller

sammanlagt till 44 miljoner kronor. Då denna uppskattning, såvitt förhållandena

nu kunna bedömas, snarare torde kunna anses något för låg

än för hög, anser jag omsättnings- och utskänkningsskatten — med de

förordade nya skattesatserna — skäligen kunna i statsregleringen upptagas

till det av mig förut omförmälda beloppet, 44.4 miljoner.

Bestämmelserna i gällande förordning torde även i de delar, som

icke direkt röra skattesatserna, böra göras till föremål för viss jämkning.

Jag skall tillåta mig att, i den mån ändringarna i författningstexten

icke direkt sammanhänga med de nya skattesatserna, här behandla de

särskilda nu avsedda frågorna och därvid anknyta till de punkter i texten,

som därav beröras.

2 och 3 §§.

I sammanhang med frågan om förlängning av giltighetstiden för

ifrågavarande skatt samt om de tal, efter vilka densamma bör utgå,

torde böra till behandling upptagas en av kontrollstyrelsen den 29

januari 1923 avgiven framställning angående ändring i visst avseende

av gällande bestämmelser rörande debiteringen av omsättningsskatten.

1 förordningen den 9 juni 1922 angående omsättnings- och utskänkningsskatt

å spritdrycker stadgas beträffande omsättningsskatten

i 2 §, att den skall upptagas vid rusdrycksförsäljningsbolagens inköp av

spritdrycker och utgå med 65 procent av det belopp, för vilket bolagen

inköpa sådana drycker. Efter de grunder, som av kontrollstyrelsen fastställas,

äga rusdrycksförsäljningsbolagen att vid försäljning av spritdryckerna

göra sig betäckta för omsättningsskatten. Ifråga om omsättningsskattens

inlevererande till statsverket gäller enligt 3 § följande.

Då rusdrycksförsäljningsbolags inköp av spritdrycker sker genom den

för övervakande av detalj handelsbolagens inköp tillsatta pris- och inköpsnämnden,

skall bolaget vid spritdryckernas likviderande till omförmälda

nämnd erlägga å köpeskillingen belöpande omsättningsskatt. Vid inköp

av spritdrycker annorledes än genom berörda nämnd skall rusdrycksförsäljningsbolag

senast å femtonde dagen i månaden näst efter den, under

vilken inköpet ägt rum, till nämnden avlämna av bolagets styrelse på

s. 17 Kontrollera mot PDF

17

Iiungl. Maj:ts proposition Nr 232.

heder och samvete styrkt uppgift rörande köpeskillingen, däri inberäknad

tull- och fraktkostnad, ävensom erlägga därå belöpande omsättningsskatt.

J omförmälda framställning redogör kontrollstyrelsen till en början

för gällande praxis vill uttagande av omsättningsskatten och anför

därom följande:

»I praktiken tillgår pris- och inköpsnämnd-ens uppbörd av omsättningsskatten

sålunda, att pris- och inköpsnämnden v kl fakturerandet till bolagen av

samtliga de spritdrycker, soin förmedlas av nämnden, a fakturan uppför omsättningsskatt

till det belopp, soni svarar mot det sammanlagda inköpspriset

för de fakturerade varorna. Därvid liar, alltsedan omsättningsskattens införande,

beträffande spritdrycker, som av partiiiandluren sålts i butelj, omsättningsskatt

debiterats efter det offererade, av pris- och inköpsnämnden godkända

priset för varan inklusive butelj, under det att beträffande spritdrycker,

som inköpts på fat, -skatt allenast debiterats för varans värde exklusive fatet.

Såväl fat som de lådor, i vilka buteljer förvaras, hava ansetts såsom lån av

pa-rtiliandlaren och icke påförts omsättningsskatt.

I vad mån my-ssberörda praxis, att omsättningsskatten för buteljerande

varor debiteras å såväl varan som buteljen, är överensstämmande med lagstiftarnas

mening, därom lämnar visserligen varken omsättningsskatteförordningen

eller den till grund för densamma liggande synnerligen knapphändiga

motiveringen någon ledning. Det torde emellertid beträffande utländska originalvaror

vara omöjligt att skilja mellan varans värde och det emballage

(flaskor), vari varan förvara-s, och samma svårighet möter beträffande inländska

originalvaror, när det från partihandlarens sida icke .angives värdet av

varan i och för sig samt buteljerings-, tappnings-, etiketterings-, bapsyleringsmed

flera kostnader. Denna omständighet synes kunna åberopas till stöd för

den hittills tillämpade praxis.

I de fall, då en och samma vara av partihandlaren offereras allenast

i bnteljerat skick, torde den tillämpade debiteringsmetoden icke medföra några

praktiska olägenheter, enär all omsättningsskatt å en och samma vaxusoit

utgår likformigt. Däremot uppstå olägenheter, när en vara av paitihandlaien

offereras och av pris- och inköpsnämnden förmedlas såväl i bnteljerat skick

som å fat, enär omsättningsskatten i förstnämnda fall kommer att utgå å varans

välde jämte buteljeringskostnaderna samt i senare fallet endast å varans

värde. Beträffande de varor, som förmedlas av pris- och inköp&nämrnlen, har

denna olägenhet endast gjort sig gällande i avseende å renat brännvin a 40

procent ävensom ifråga om sprit, enär endast dessa varor tillhanda hallas saval

på fat som i bnteljerat skick. Såsom ett exempel på de olikheter i avseende å

utminuteringspriset, som kunna uppstå såsom en följd av den olikformiga debiteringen,

må följande tjäna som ledning. Partipriset å renat brännvin a 40

procent är för närvarande 1 krona 60 öre, om det försaljes på fat, och 2 kronor,

om det säljes på butelj, allt för liter räknat. Omsättningsskatten (65 procent

uppgår i förra fallet till 1 krona 4 öre, i .senare fallet till 1 krona 30 o re Ken åt

brännvin, som av p-artihandlaren försal jes i buteljera!; skick, får sålunda bara

en 26 öre större omsättningsskatt än renat brännvin på fat, oaktat det är

Bihang till riksdagens protokoll 1923. 1 saml. 1S8 höft. (Br 232.)

Framställning

från

kontrollstyrelsen.

s. 18 Kontrollera mot PDF

18

Kungl. Maj:ts proposition Nr 232.

samma värn som förbrukaren erhåller. Ifrågavarande debiteringssätt föranleder

alltså den olägenheten, att icke obetydliga prisskillnader uppstå i av
ZZ

v :itmiIUlternl«?nsct för det varuslag, som utgör standardvaran i

rusdrycksforsaljnuigsbolagens uttminuteringsrärelse.»

Kontroltetyrelsen redogör härefter för eu av aktiebolaget Stookholmssystemet

hos styrelsens pris- och inköpsnämnd gjord framställning om att,

daiest i utstallda fakturor visst belopp debiterades för själva drycken och visst

be™ „for karl °^h kostnader, nämnden måtte beräkna omsättningsskatten allenast

a foretnamnda belopp. I detta ärende hade kontrolJstyrdsen meddelat,

att den av aktiebolaget bfiockholmssystemet ifrågasatta debiteringen skulle

innebara, att debiteringen komme att ske olika för renat brännvin i butelj

era t skick och för andra likaledes buteljerade spritdrycker. Gällande förordnmg

i ämnet lamnade näppeligen stöd för en dylik olikformig debitering

allenast till följd av en andrad fakturering från partihandlarens sida. Kontiollstyrelsen,

som i ärendet inhämtat yttrande av kontrollrådet, funne det

emellertid vara (Hiskligt, att omsättningsskatten utginge likformigt å allt renat

brännvin, oavsett huruvida varan inköpts på fat eller på butelj.

Kontrollstyrelsen fortsätter härefter:

»Kontrollstyrelsen har vid ärendets förberedande behandling inom stvi

elsen och kontrollrådet föreliaft till övervägande ett förslag, varigenom den

tor närvarande förekommande olikformiga debiteringen av omsättningsskatten

a renat brännvin omedelbart skulle kunna undvikas. Ifrågavarande förslag

gick därpå ut, att bolagen skulle åläggais att inköpa renat brännvin allenast

i buteljera! skick — alla Övriga spritdrycker inköpas av bolagen, såsom

ovan antytts redan nu i buteljera! skick, och en tredjedel av allt renat brännym

mkopes likaledes i buteljera! skick. Emellertid ansågs förslaget om en

föreskrift i angiven riktning föranleda vissa olägenheter, på grund varav

sagda förslag niaste övergivas. Det återstår därför enligt kontrollstyrelsens

mening knappast annan utväg än att, därest syftet med en likformig debitering

av omsättningsskatten å renat brännvin skall kunna realiseras, en ändring

i omsattnmgsskatteförordningen vidtages av det innehåll, att det uttryckligen

toreskrives, att omsättningsskatten ifråga om allt renat brännvin och all

sprit skall, oavsett förpackningen, debiteras efter det inköpspris, som vederbörande

bolag erlagt för sådan vara å fat. En minskning i omsättningsskattens

totala belopp kommer i följd av en sådan bestämmelse att inträda och

beraknar kontrollstyrelsen denna minskning på grundval av 1922 års konsum1med

65 licent i omsättningsskatt uppgå till mellan 1,100,000 och

1,200,000 kronor.»

Med åberopande av vad sålunda anförts hemställer kontrollstyrelsen,

att i det förslag till förordning angående'' omsättnings- och utskänknmgsskatt

å spritdrycker, som Kungl. Maj:t’ komme att förelägga innevarande

års riksdag, måtte införas en bestämmelse därom, att omsättningsskatten

a tenat brännvin och sprit skulle, oavsett förpackningen,

debiteras efter det pris, som bolagen erlaae för renat brännvin och

sprit på fat.

s. 19 Kontrollera mot PDF

19

Kungl. Maj:ts jnoposition Nr 232.

I likhet med kontrollstyrelsen finner jag den i styrelsens nu återgivna

framställning påtalade ojämnheten i debiteringen av omsättningsskatten

vara olämplig. Då emellertid gällande praxis synes äga visst stöd i

förordningens ordalydelse, torde därför i den nya författning, som skall utfärdas

i ämnet, böra införas stadganden, vilka kunna leda till enhetlighet

i priset å renat brännvin. Vid granskning av de utvägar, som erbjuda

sig för vinnande av detta mål, har jag efter övervägande av flera olika

möjligheter ansett åtgärd i den riktning, som av kontrollstyrelsen föreslagits,

vara den lämpligaste. Ett starkt bidragande skäl till mitt ståndpunktstagande

har varit, att man med den av kontrollstyrelsen förordade

åtgärden vinner lägre enhetligt brännvinspris än på andra vägar. Såsom

framgår av siffror, vilka anförts av kontrollstyrelsen i dess utlåtande

angående skattesatserna, kommer, om skatten alltid beräknas å fatpriset,

renat brännvin, som av partihandelsbolaget säljes på flaskor, att drabbas

av 15 öre lägre skatt per liter än om skatten skulle hava beräknats å

varans pris i buteljerat skick, och priset därå per liter skulle bliva 3

kronor 30 öre i stället för 3 kronor 45 öre. Till jämförelse må erinras

om att utminuteringspriset å brännvin för närvarande är 3 kronor 75

öre för liter, då brännvinet av bolaget köpts å buteljer, och 3 kronor

65 öre, då det inköpts å fat.

Såsom av kontrollstyrelsen anförts, följer naturligen av en sådan

omläggning av debiteringssättet som den förordade viss inkomstminskning.

Denna kan, med 50 procent omsättningsskatt och nuvarande omfattning

av inköpen å buteljer, uppskattas till 600,000—700,000 kronor

årligen. Vad nästkommande budgetår angår, uppväges emellertid, som

styrelsen framhållit, denna minskning av att i juli månad detta år ännu

inflyter skatt efter de högre skattesatser, som gällt före nämnda månads

början. Vid beräkning av skatteinkomsten för den nu förestående statsregleringen

kan man därför bortse från berörda båda omständigheter.

Försäljning å fat förekommer för närvarande endast beträffande

renat brännvin med en alkoholhalt av högst 40 procent samt sprit. Den

ifrågasatta undantagsbestämmelsen synes därför böra begränsas att gälla

blott dessa drycker. För inköp annorledes än genom pris- och inköpsnämnden

— exempelvis från tullverket av beslagtaget gods — synas

nuvarande bestämmelser och praxis böra gälla.

Tillägg i enlighet med nu angivna grunder har gjorts till första

stycket av 2 §.

Av de under 2 § berörda ändringarna i fråga om debitering av

omsättningsskatten föranledes viss jämkning i ordalydelsen av andra

stycket av 3 §.

Departe
mentschefen.

s. 20 Kontrollera mot PDF

20

Vtskänkningsskatt

vid försäljning

till

passagerarfartyg

i utländsk

trafik.

Kungl. Maj:ts proposition Nr 232.

6 och 8 §§.

I 6 § av gällande förordning stadgas, att utskänkningsskatten skall

uttagas vid utskänkningen, dock att, där rusdrycksförsäljningsbolag till

annan överlåtit rättighet till utskänkning, skatten skall erläggas vid

dennes inköp av spritdrycker för rörelsen, såsom om utskänkningen då

ägde rum. I 8 § stadgas vidare skyldighet för rusdrycksförsäljningsbolag

att i viss angiven ordning inleverera utskänkningsskatten för den

myckenhet spritdrycker, som från bolaget utskänkts eller som försålts

till den, till vilken bolaget upplåtit utskänkningsrättighet. I dessa

stadganden behandlas således endast sådan utskänkning, som bedrives

av systembolag eller vartill rätten härledes från dylikt bolag. För den

utskänkning av spritdrycker, som med stöd av 21 § 1 mom. rusdrycksförsäljningsförordningen

äger rum å fartyg, som förmedla regelbunden

persontrafik till utländsk hamn och till vilken utskänkning medgivande

lämnas direkt av vederbörande länsstyrelse, har således något sätt för skattens

upptagande icke angivits. Detta har i praxis medfört tvekan, huruvida utskänkningsskatt

skolat utgå även vid dylik utskänkning. I vissa fall har

bolag med stöd av 4 § — som stadgar utskänkningsskatt utan undantag

— även vid här avsedda rättigheter, med tillämpning analogivis av

6 §, uttagit skatten vid varans utlämnande till restauratören; i andra

fall åter har bolag underlåtit att uttaga utskänkningsskatt. Enligt mitt

förmenande bör tvekan icke råda därom, att jämväl utskänkning å

passagerarfartyg i utländsk trafik — i den mån utskänkningen avser

inom landet inköpta drycker — bör drabbas av utskänkningsskatt. Ur

skattesynpunkt äger visserligen det förhållandet att, såsom det för närvarande

sker, viss utskänkning undgår utskänkningsskatt icke nämnvärd

betydelse; hela den årliga försäljningen av spritdrycker till dylika fartyg

uppgick år 1922 icke till 8,700 liter, därav skatt icke erlades för om°

kring 5,400 liter. Till 6 § synes emellertid för undvikande av den sålunda

berörda ojämnheten i tillämpningen böra göras ett tillägg, innehållande

uttryckligt stadgande om sättet för uttagande av utskänkningsskatten

vid utskänkning å passagerarfartyg i utländsk trafik.

Av en sådan ändring i 6 § synes böra följa den jämkningen av

ordalydelsen av 8 §, att systembolag skall vara skyldigt att deklarera och

redovisa skatt även för försäljning till passagerarfartyg i utländsk trafik.

Övergångsbestämmelser.

I likhet med nuvarande förordning synes den nya omsättningsskatteförordningen

böra gälla för ett år eller sålunda till den 1 juli 1924.

I sammanhang med den av mig förordade nedsättningen av utskänk
-

s. 21 Kontrollera mot PDF

21

Kungl. Maj:ts proposition Nr 232.

ningsskatten böra övergångsbestämmelserna till den nya förordningen

erhålla annan avfattning, än de enligt gällande förordning äga. Enligt

denna är innehavare av utskänkningsrätt skyldig att avlämna uppgift

angående sitt lager av spritdrycker vid förordningens ikraftträdande

samt erlägga skatt för samma lager, dock med avdrag för vad som

förut erlagts i skatt därför. Med denna bestämmelse bör jämföras

stadgande i den därförut gällande förordningen av innehåll, att utskänkningsrättsinnehavare

skulle äga återbekomma vad som erlagts i utskänkningsskatt

för hans lager vid utgången av författningens giltighetstid.

Bestämmelse av enahanda innebörd som den sistnämnda finnes även i nu

gällande författning beträffande tiden för densammas upphörande. Denna

bestämmelse synes böra modifieras därhän, att rätten att återbekomma

skatt skall avse endast skillnaden mellan nu gällande skatt och skatten

efter den blivande förordningen för de i lagret ingående dryckerna.

För den händelse sistnämnda förordning icke skulle komma att förnyas,

bör i densamma även inflyta bestämmelse om rätt att vid utgången av

dess giltighetstid återbekomma utskänkningsskatt för resterande lager.

Sedan föredragande departementschefen härefter uppläst inom finansdepartementet

upprättat förslag till förordning angående omsättningsoch

utskänkningsskatt å spritdrycker, hemställer departementschefen, att

Kungl. Maj:t måtte i proposition

ej mindre föreslå riksdagen att antaga nämnda förslag;

än även, med återkallande av Kungl. Maj:ts i propositionen nr 1

gjorda förslag angående upptagande av omsättnings- och utskänkningsskatt

å spritdrycker i riksstaten för budgetåret 1923—1924, föreslå

riksdagen

att i riksstaten för budgetåret 1923—1924 upptaga under egentliga

statsinkomster följande inkomsttitel sålunda:

Omsättnings- och utskänkningsskatt å spritdrycker,

bevillning.............................................................................................. 44,400,000.

Till denna av statsrådets övriga ledamöter biträdda

hemställan behagar Hans Maj:t Konungen

lämna bifall och förordnar, att proposition av den

lydelse, bilaga litt. vid detta protokoll utvisar, skall

avlåtas till riksdagen.

Ur protokollet:

Fritiof Englund.

Bihang till riksdagens protokoll 1923. 1 samt. 188 käft. (Nr 232.)

4

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.