Angående finansiering av Ost kust banan
1923-01-26 · 50 sidor, varav 48 med tryckt sidnummer
Så kom texten hit
Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.
- Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
- Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
- Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 1,2 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
- Sidnummer: 48 av 50 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
- Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.
Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.
Citera
Prop. 1923:33, Angående finansiering av Ost kust banan
Dokumentets text
opaginerad Kontrollera mot PDF
Kung!. Maj:ts Proposition Nr 33.
Nr 33.
Kungl. Maj:ts proposition till riksdagen angående finansiering
av Ost kust banan; given Stockholms slott den 26
januari 1923.
Kungl. Maj:t vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av
statsrådsprotokollet över kommunikationsärenden för denna dag, föreslå
riksdagen att bifalla de förslag, om vilkas avlåtande till riksdagen föredragande
departementschefen hemställt.
GUSTAF.
Anders örne.
Utdrag av protokollet över kommunikationsärenden, hållet
inför Hans Maj:t Konungen i statsrådet å Stockholms slott
den 26 januari 1923.
Närvarande:
Statsråden Lindqvist, Thorsson, Sandler, Nothin, Svensson, Hansson,
Åkerman, Linders, Örne.
Departementschefen, statsrådet örne anför:
I skrivelse den 7 juni 1922, nr 292, anmälde riksdagen sitt beslut
i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående låneunderstöd åt
Ostkustbanans aktiebolag. Riksdagen anförde därvid huvudsakligen
följande.
Bihang till riksdagens protokoll 1923. 1 saml. 28 käft. (Nr 33.)
1322 års
riksdags
beslut.
66 23
2
Kung!. Maj.is Proposition Nr 33.
Såsom av propositionen framginge, hade departementschefen ansett
statslån böra beviljas för bedrivande av arbetena å Ostkustbanan allenast
å vissa sträckor, men däremot icke fattat slutlig ståndpunkt till frågan
om i vilken utsträckning och under vilka former staten skulle medverka
till bauans tillkomst. Med hänsyn till det läge, vari förevarande fråga
kommit, hade det emellertid synts riksdagen nödvändigt, att från statsmakternas
sida toges en mera bestämd ställning till denna fråga än ett
bifall till Kungl. Maj:ts förslag skulle innebära.
Vid sin omprövning av ärendet hade riksdagen kommit till den uppfattningen,
att staten ej torde kunna undgå att lämna Ostkustbaneföretaget
sitt ekonomiska understöd på ett sådant sätt, att dess tillkomst
i hela dess koncessionerade omfattning från Gävle till Härnösand
redan inom den närmaste tiden kunde bliva tryggad.
Det hade emellertid synts riksdagen nödigt att söka finna en form
för Ostkustbanans understödjande, varigenom trygghet kunde vinnas
för att, samtidigt som befolkningens krav i kommunikationshänseende
tillgodosåges, detta dock skedde på ett sådant sätt, att vådorna av
konkurrensen med statens järnvägar i möjligaste mån minskades. Givetvis
måste det därvid anses önskligt, att företaget kunde fullbordas i samförstånd
med det nuvarande bolaget, varigenom ur byggnadskostnadssynpunkt
bästa möjliga garantier syntes kunna vinnas och tillika möjlighet
öppnas till erhållande av ytterligare kapitalinsatser från vederbörande
kommuners och andra av företaget intresserades sida.
Det förslag för statens medverkan till företagets förverkligande,
som ur nu angivna synpunkter borde i främsta rummet ifrågakomma,
innebure, att det kapital, som komme att åtgå för banföretagets finansiering
utöver bolagets eget i utsikt ställda kapital av 19,000,000 kronor,
helt skulle bestridas av staten, dels i form av tecknade aktier, beträffande
vilka staten i frågans nuvarande läge syntes kunna påfordra, att de med
avseende å utdelning och andel i bolagets tillgångar komme att äga
bättre rätt än ovannämnda av intressenterna anskaffade kapital å minst
19,000,000 kronor, dels ock i form av lån på de villkor ifråga om ränta
och amortering samt säkerhet, som i allmänhet gällde för lån ur allmänna
järnvägslånefonden. Proportionen mellan statens insats i aktier
och i form av lån borde i huvudsak avvägas ur synpunkten av att
åstadkomma ett skäligt förhållande mellan det av staten och övriga intressenter
tecknade aktiekapitalet. Under alla förhållanden måste emellertid
påfordras, att den av intressenterna gjorda insatsen komme att
uppgå till minst 19,000,000 kronor.
3
Kung!. Maj. ts Proposition Nr
Som huvudskäl för ett ordnande av Ostkustbanans finansieringsfråga
efter nu angivna riktlinjer framhöll riksdagen, att staten på detta sätt
skäligen skulle kunna tillförsäkra sig ett medinflytande över banans förvaltning,
som tryggade staten mot de alltför stora olägenheter, som
banans karaktär av konkurrent bana el jest kunde medföra, och varigenom
staten, utan att företagets karaktär av ett från statens järnvägar fristående
företag äventyrades, dock kunde erhålla säkerhet för att driften av
banan komme att ske i samförstånd med statens järnvägar. Särskilt
borde därvid tillses, att åt staten tillförsäkrades övervägande inflytande
i bolagets styrelse, på det att de intressen av olika slag, som det kunde
ankomma på staten att i detta fall tillvarataga, måtte bliva behörigen
beaktade.
Riksdagen uttalade vidare, att då tiden icke medgivit utformandet
av sålunda för banans finansiering angivna riktlinjer på ett sådant sätt,
att Ostkustbaneirågan redan under 1922 års riksdag kunnat vinna sin
definitiva lösning, ett förslag i enlighet med samma riktlinjer borde av
Kungl. Maj:t efter förhandling med banbolagets styrelse utarbetas i så
god tid, att definitivt förslag i ärendet, innefattande de villkor och bestämmelser,
som från statens sida borde uppställas för dess medverkan,
kunde framläggas redan i början av 1923 års riksdag. I sammanhang
därmed borde tagas under övervägande, huruvida icke vissa jämkningar
i avseende å de för Ostkustbanan för närvarande gällande, i koncessionen
intagna inlösningsbestämmelserna kunde anses påkallade, varvid riksdagen
särskilt åsyftade, att, på sätt järnvägsstyrelsen framhållit som önskvärt,
åt det så kallade a-villkoret icke måtte kunna givas den tolkning, att
ränta finge räknas å nedlagt kapital under själva byggnadstiden.
En ytterligare förutsättning för statens understödjande av Ostkustbanan
vore, att den rättstvist, som öppnats rörande giltigheten av det
av Uppsala—Gävle järnvägsaktiebolag lämnade godkännandet av det
mellan Ostkustbanekommittén och detta bolag uppgjorda och i propositionen
omförmälda avtalet om inlösen av sistnämnda järnväg, vilket avtal
riksdagen i likhet med Kungl. Maj:t funnit vara av beskaffenhet att
kunna från statens sida godtagas, bleve slutligen avgjord och deras talan,
som yrkat på avtalets hävande, ogillad.
För att det nuvarande bolaget skulle kunna äga trygghet för arbetenas
bedrivande under den närmaste tiden, ansåg riksdugen det vara
nödvändigt, att bolaget tillförsäkrades ett lån å 3,000,000 kronor utöver
tidigare av riksdagen beviljat låneunderstöd av samma belopp.
I anledning härav anmälde riksdagen, att riksdagen dels såsom
statslån åt Ostkustbanaus aktiebolag, att utgå på villkor, som Kungl.
4
Förhandlingar
med
Ostkustbanebolaget.
Inlösnings
villhor.
Redogörelse
för olika inlösningsvillkor.
Kungl. Maj:ts Proposition nr 33.
Maj:t ägde fastställa, under utgifter för kapitalökning: låneunderstöd, å
tilläggsstat för år 1922 såsom reservationsanslag anvisat ett belopp av
3,000,000 kronor, att utgå av lånemedel, dels ock bemyndigat Kungl.
Maj:t godkänna förenämnda förslag till avtal mellan svenska staten, å
ena, och Uppsala—Gävle järnvägsaktiebolag, å andra sidan, angående
statsinlösen av Uppsala—Gävle järnväg. Tillika anhöll riksdagen, att
Kungl. Maj:t måtte föranstalta om upprättande av förslag rörande statens
medverkan till en finansiering av Ostkustbanan i enlighet med de i
riksdagens skrivelse angivna riktlinjer.
I enlighet med riksdagens anhållan hava av mig utsedde förhandlingsmän
trätt i förbindelse med av bolagsstyrelsen valda delegerade för
att uppgöra förslag till de ändringar av bolagets ordning och av inlösningsbestämmelserna
i dess nuvarande koncession, vilka kunna anses
vara av behovet påkallade för att riksdagens krav och önskningar må
kunna bliva uppfyllda.
Efter förhandlingar, vilkas gång jag haft tillfälle att följa, hava uppgjorts
särskilda förslag dels till vissa ändringar av och tillägg till nu
gällande koncession, så vitt avses inlösningsvillkoren för banbyggnaden,
dels ock till vissa ändringar i bolagets ordning. Nu gällande mlösningsvillkor
och bolagsordning ävensom de uppgjorda förslagen torde som bilagor
A (nu gällande inlösningsvillkor), B (föreslagna nya inlösningsvillkor),
C (nu gällande bolagsordning) samt D (föreslagen ändrad bolagsordning)
få vidfogas protokollet.
Angående motiven till de föreslagna nya bestämmelserna må framhållas
följande.
De nu gällande inlösningsbestämmelserna för Ostkustbanan innehålla,
på samma sätt som järnvägskoncessioner i allmänhet, olika inlösningsvillkor
för olika tidsperioder, men äro strängare än vad eljest
plägar vara fallet. Under den första inlösningsperioden, omfattande en
tid av tio år från det järnvägen i sin helhet eller till någon del öppnats
för allmän trafik, äger beträffande Ostkustbanan koncessionshavaren rätt
att i lösen erhålla vad banan enligt räkenskaper, som Kungl. Maj:t godkänner,
kostat koncessionshavaren med tillägg av 4 % ränta intill tidpunkten
för statsinlösen, men med avdrag av dels den värdeminskning,
som genom järnvägens begagnande eller eljest må hava uppstått och
som ej blivit genom verkställt underhåll ersatt, dels ock den nettoinkomst,
som banan enligt likaledes av Kungl. Maj:t godkända räkenskaper lämnat
Kungl. Maj:ts Proposition Nr 33.
5
under tiden till inlösningen. För koncessioner i allmänhet gäller under
motsvarande period, att nämnda ränta är bestämd till 5 %. Under den
andra perioden, tiden efter tio års förlopp, gäller i allmänhet för koncessioner
sedan lång tid tillbaka, att lösesumman skall motsvara två gånger
summan av den under de sista tio åren före det år, under vilket lösningsanspråket
blivit väckt, uppkomna nettobehållningen av trafiken, men
med tillägg att, om vare sig från statens eller koncessionshavarens sida
så fordras, lösesumman skall bestämmas av gode män. Någon begränsning
av lösesumman till järnvägens anläggnings- och anskaffningskostnad
finnes däremot i allmänhet icke stadgad. För Ostkustbanan gäller åter,
att lösesumman under denna andra inlösningsperiod skall bestämmas efter
som Kungl. Muj:t så finner lämpligt antingen såsom under den första
inlösningsperioden eller till vad på visst sätt utsedde gode män anse
järnvägen vara värd, dock att värdet icke må sättas högre än vad som
skulle utgöra inlösningsbeloppet, beräknat på sätt som gäller för den
första perioden.
I detta sammanhang vill jag erinra, att 1918 års järnvägskommitté
den 30 november 1921 avgivit ett utlåtande med förslag till inlösningsbestämmelser
för enskilda järnvägar. Dessa bestämmelser — jag berör
här endast de, som angå lösesummans storlek — avse också två skilda
inlösningsperioder, av vilka den första föreslagits skola utgöra tiden till
dess banan i sin helhet varit upplåten för allmän trafik i fem år och
den andra tiden därefter. Förslaget innebär, att lösesumman skall under
den första perioden motsvara järnvägens sakvärde, d. v. s. dess verkliga
anläggnings- och anskaffningskostnad'', och under, den andra perioden
dess affärsvärde, med tillägg av kostnaden för sådana ombyggnads- och
nybyggnadsarbeten samt för sådana nyanskaffningar, som verkställts
dels under de fem räkenskapsår, som närmast föregå det år, under vilket
inlösningsyrkandet framställts, dels ock under sistnämnda år, allt i den
mån sådana arbeten icke hunnit bidraga till ökning av järnvägens affärsvärde.
Affärsvärdet skall enligt förslaget bestämmas till en summa,
motsvarande tjugu gånger medeltalet av den nettoinkomst av driften,
som banan under närmast föregående tioårsperiod lämnat för de år, som
kvarstå, sedan de två bästa och två sämsta åren frånräknats. Lösesumman,
. beräknad efter affärsvärdet, må dock icke överstiga sakvärdet
med tillägg av 50 % och icke understiga sakvärdet. Lösesumman skall
bestämmas av gode män.
I två vid kommitténs betänkande fogade reservationer yrkas skärpning
av förestående inlösningsvillkor. Järnvägsstyrelsen har i''sitt utlåtande
över förslaget i stort sett ställt sig på den ena reservationens
ståndpunkt, enligt vilken lösesumman under de första tjugufem åren
6
Kungl. Maj:ts Proposition Nr 33.
(enligt järnvägsstyrelsens förslag tjugu år) skulle motsvara järnvägens
sakvärde och därefter affärsvärdet med sakvärdet såsom maximum och
såsom minimum sammanlagda beloppet av de skulder, som koncessionshavaren
iklätt sig för järnvägens åstadkommande och fullständigande.
Svenska järnvägsföreningen har i sitt utlåtande över förslaget godkänt
kommittémajoritetens förslag angående lösesummans beräknande.
I betraktande av den mångsidiga sammansättning berörda kommitté
ägde och den grundliga utredning, som där verkställts, skulle det, då
det nu gäller att skapa nya inlösningsbestämmelser för Ostkustbanan,
ligga nära till hands att utgå från något av de förslag, som inom kommittén
framkommit. Tanken härpå har också varit uppe under förhandlingarna
med bolagets underhandlingsdelegerade, men har från deras
sida mötts av ett bestämt motstånd, särskilt på grund därav, att de av
berörda kommitté föreslagna inlösningsvillkoren för den första inlösningsperioden
icke medgiva beräknandet av någon ränta, medan däremot
Ostkustbanans nuvarande inlösningsvillkor medgiva ett tillägg till byggnadskostnaden
av 4 % ränta därå från tiden för respektive kostnaders
nedläggande. Visserligen föreskriva nu gällande inlösningsbestämmelser,
att avdrag skall göras — utom för värdeminskning — för erhållen nettoinkomst.
Då emellertid banan först efter någon tid kan förväntas lämna
något avsevärdare netto, skulle ett uteslutande av bestämmelsen om
ränta innebära en så betydande försämring i inlösningsvillkoren. att
för sådant fall enligt bolagets delegerades åsikt ingen utsikt förefunnes
att erhålla de ytterligare tillskott å tillhopa omkring 4,000,000 kronor
till bolagets privata kapital, som erfordras, för att bolaget skall kunna
uppfylla riksdagens villkor om presterande av ett enskilt kapital om
tillhopa 19,000,000 kronor. Just den nuvarande koncessionens bestämmelse
om ränta hade visat sig kunna övervinna de betänkligheter mot
aktieteckning, som på många håll gjort sig gällande. Det har också
framhållits, att då det ännu icke förelåge någon visshet om vilka ändringar
det framlagda förslaget kunde komma att undergå, innan detsamma
bleve lag, det skulle innebära en obillighet mot Ostkustbanebolaget
att av detta bolag kräva godkännande av inlösningsvillkor, som
måhända vid närmare prövning befunnes vara för stränga för andra
järnvägsbolag. Bolagets delegerade hava också hänvisat på, att riksdagen
i avseende å lösningsviilkoren icke framställt längre gående krav,
än att bestämmelse skulle träffas, att ränta icke måtte få beräknas å
nedlagt kapital under själva byggnadstiden. Vid sådant förhållande
borde icke bolaget tvingas att avstå från den detsamma nu tillkommande
rätten till ränta.
Kungl. Maj:is Proposition Nr SS.
7
För min del anser jag visserligen, att då en grundlig utredning Departementspåvisat,
att de i hittills allmänt gällande koncessioner intagna inlösnings- chefen■
villkoren, liksom även de för Ostkustbanan stadgade, icke äro klara och F^ftann °“
otvetydiga och icke så draga gränsen mellan statens och koncessions- viiikor.
havarens rätt, som med hänsyn till nutida uppfattning kan anses skäligt,
staten borde kunna hava fog för att framställa krav på att, då nu tillfälle
gives, inlösningsvillkoren för Ostkustbanan skulle förändras till
närmare överensstämmelse med nutida uppfattning. Emellertid hava de
av bolagets delegerade anförda skälen för att icke allt för starkt ingripa
till försämrande av aktieägarnas hittillsvarande förmåner synts mig
icke sakna fog. Samtidigt måste jag erkänna, att även om Ostkustbanan
redan förut i inlösningshänseende intager en från andra järnvägar
skild ställning, det måhända skulle kunna anses vara hårt att,
innan de av 1918 års järn vägskommitté föreslagna bestämmelserna undergått
vederbörlig prövning, påtvinga Ostkustbanebolaget dessa bestämmelser.
Vid sådant förhållande har jag ansett det vara både lämpligast
och riktigast att ordna saken så, att bolaget tillsvidare får åtnjuta förmånen
av de nuvarande bestämmelserna med de ändringar, som nu
kunna anses oundgängligen nödiga, men att om och när nya föreskrifter
angående järnvägars inlösande till staten komma att efter Kungl. Maj:ts
och riksdagens prövning träda i tillämpning, bolaget skall vara skyldigt
att medgiva tillämpning av dessa föreskrifter. I följd härav har till mom.
11 av bolagets koncession — vilket moment innehåller nuvarande inlösningsvillkor
— fogats en ny punkt (se bilaga B mom. g), av innehåll att,
om särskild lag angående koncession för enskilda järnvägar kommer att
av Konungen och riksdagen beslutas, däri stadgade inlösningsvillkor skola,
om Konungen så påfordrar, vara gällande för Ostkustbauan.
De nu gällande inlösningsvillkoren böra emellertid, enligt vad nyss Ändringar
antytts, undergå vissa ändringar för att i den situation, vari ostkustbane- '' n"iIjj^1rande
frågan kommit genom 1922 års riksdags beslut, kunna av statsmakterna
godkännas. Beträffande innehållet av det i sådant hänseende efter förhandlingar
med Ostkustbanebolaget uppgjorda förslaget må till en början
framhållas, att detta förslag, liksom de hittills gällande bestämmelserna,
utgår från två särskilda inlösningsperioder. Skillnaden är, att medan
enligt nu gällande bestämmelser den andra tidsperioden beräknas från det
tio år förflutit från det järnvägen i sin helhet eller till någon del öppnats
för allmän trafik, förslaget räknar perioden från det tio år förflutit
efter det banan i sin helhet öppnats för allmän trafik. Då, såsom här
nedan närmare utvecklas, lösesumman under den senare inlösningsperio
-
8
Kungl, Maj:ts Proposition Nr 33.
Forsta
inlösnings
perioden.
Andra
inlösnings
perioden.
den preciserats till att motsvara järnvägens affärs värde och banan i sin
helhet icke kan sägas börja skapa något verkligt affärsvärde, förrän densamma
i sin helhet öppnats för trafik, har det synts mig riktigast att
räkna perioden på sätt nyss angivits.
Liksom för närvarande skall inlösningspriset under den första perioden
motsvara banans sakvärde med avdrag för värdeminskning och
nettoinkomst. Den förnämsta skillnaden mellan den hittillsvarande och
den nya avfattningen ligger däri, att den av riksdagen särskilt framhållna
räntefrågan ordnats så, att ränta till samma procent som hittills,
eller 4 %, skall utgå, icke såsom enligt nu gällande inlösningsvillkor
från den tidpunkt, då visst kapitalbelopp nedlagts i banan, utan för
varje särskild handel från den tidpunkt, då bandelen i fråga öppnats
för allmän trafik, eller i fråga om kapitalbelopp, som investerats i banan,
efter det densamma öppnats för allmän trafik, från den tidpunkt, då
beloppet i banans räkenskaper bokförts å byggnadskontot. Därigenom
har staten befriats från den staten vid inlösen under den första och i
visst fall även under den andra inlösningsperioden åliggande skyldigheten
att betala ränta under den långa byggnadstiden. I sammanhang
härmed har också bestämts, att vid beräknandet av den ränta, staten
skall erlägga, hänsyn skall tagas till den omständigheten, att bolaget
enligt vanliga villkor för statslån till enskilda järnvägar redan äger åtnjuta
anstånd med erläggandet av ränta å förut beviljade statslån och
möjligen också kau komma att i avseende å kommande lån tillgodonjuta
sådan förmån eller ock, därest av Kungl. Maj:t för innevarande års riksdag
framlagt förslag om nya villkor för lån från allmänna järnvägslåuefonden
bifalles, viss tids räntefrihet. Ränta bör sålunda för den del
av järnvägskapitalet, som hänför sig till statslånet, icke beräknas för den
tid räntefrihet åtnjutits och, för tid varunder anståndsränta åtnjutits,
icke beräknas till mer än den under trafikeringstiden upplupna anståndsräntans
diskonterade värde.
De ändringar, som i punkt a) andra stycket vidtagits i den hittills
använda formuleringen ifråga om de avdrag, som under första inlösningsperioden
böra göras från kostnadssumman, ökad med ränta, avse
icke att vara annat än förtydliganden. Sålunda hava, i överensstämmelse
med vad 1918 års järn vägskommitté föreslagit, angivits de skilda orsaker,
som kunna ifrågakomma vid bestämmandet av sådant avdrag.
Vad beträffar tiden efter de första tio trafikåren, innehåller förslaget
i princip samma villkor som nu gällande inlösningsvillkor. Sålunda skall
Kung!. Maj:ts Proposition Nr 33.
9
Konungen jämväl under denna inlösningsperiod äga föreskriva tillämpning
av de för första perioden gällande bestämmelserna. Där så ej
befinnes lämpligt, skall lösesumman bestämmas till vad som av gode
män kan anses motsvara järnvägens värde, dock att detta värde icke
må sättas högre än det belopp, som med tillämpning av den första
periodens inlösningsvillkor skulle utgöra järnvägens inlösningspris. Då
emellertid de nuvarande koncessionsbestämmelsernas uttryck härför »vad
järnvägen med tillhörigheter och trafikmateriel med hänsyn till dess
skick vid tiden för inlösningen och till övriga omständigheter må anses
värd» kan bliva föremål för olika tolkningar, har i det nya förslaget
utsagts, att det värde, som skall bestämmas, skall vara järnvägens affärsvärde.
Järnvägs affären skall således liksom varje annan affär uppskattas
ofter det ekonomiska affärsresultatet, d. v. s. efter den räntabilitet, som
under tiden före inlösningen vunnits, och efter de utsikter till vinst,
som banan, att döma av den föregående utvecklingen och av vid tiden
för inlösningen föreliggande beräkniugsbara omständigheter, kan hava
för framtiden. Banans verkliga byggnadskostnad, det pris byggandet av
en ny järnväg av liknande beskaffenhet skulle betinga eller någon annan
dylik beräkningsgrund får således icke ifrågakomma såsom utgångspunkt
för värderingen.
Punkten c) innehåller en ändring av motsvarande bestämmelse i nu utseend
gällande inlösningsvillkor, betingad därav att enligt de förslag till ord- s°do
nande av bolagets finansiering och till ändringar i bolagets ordning, för
vilka jag senare kommer att redogöra, svenska staten kommer att inträda
såsom ägare till hälften av bolagets aktiekapital och därigenom
ävensom genom direkta stadganden i bolagsordningen får övervägande
inflytande i styrelse och å bolagsstämma. Enligt nuvarande bestämmelse
angående val av skiljemän äger Kungl. Maj:t utse två och koncessionshavaren
två, varefter de sålunda valde utse den femte. Då, såsom
nyss angivits, staten kommer att utöva det avgörande inflytandet i
bolagets angelägenheter, har det från bolagets sida framhållits, att med
den nuvarande lydelsen staten skulle i själva verket komma att bestämma
valet av skiljemän för båda parternas räkning. Bolagets delegerade hava
därför begärt, att staten skall avstå från att öva inflytande på koncessionshavarens
val av gode män, d. v. s. att koncessionshavarens rätt att
välja gode män skall överlåtas å de aktieägare i bolaget, som representera
privatkapitalet. Detta krav har jag ansett hava fog för sig, och har
därför i punkt c) stadgats, att av gode männen skola två utses av Kungl.
Maj:t och två av andra aktieägare än staten.
Bihang till riksdagens protokoll 1923. 1 saml. 28 höft. (Nr 33.)
56 23 2
10
Föremål för
inlösen.
Lösesummans
erläggande.
Riksdagens
rätt att besluta
angående
lösesumman.
Kungl. Maj:ts Proposition Nr 33.
Bestämmelse angående vad inlösen skall anses omfatta har i det
nya förslaget intagits i punkt d). I sak innehåller det nya stadgandet
icke någon annan olikhet i jämförelse med nu gällande bestämmelser
än att, då enligt sistnämnda bestämmelser samtliga för trafikens behov
i förråd befintliga förlags- och konsumtionsartiklar undantagas från inlösen,
det nya stadgandet undantager från inlösen endast den del av
förrådet, som överstiger trafikens behov under en tid av tre månader.
Då vid inlösen efter sakvärdet ersättning gives för anskaffningskostnaden
för allt som löses, har denna föreskrift egentligen betydelse för
det fall att inlösen sker efter affärsvärdet. Då affärsvärdet eller ytterst
banans avkastning skall utgöra grunden för värderingen och då jämväl
det i förråd bundna kapitalet bidrager till förräntningen, synes det riktigt,
att förrådet ingår i köpet, åtminstone till den omfattning, som bestämmes
av omsorgen om hållande av erforderliga förråd för den närmaste
trafiktiden. 1918 års järn vägskommitté har i detta avseende föreslagit
en tid av tre månader, vilket förslag jag härvid följt.
Bestämmelserna i senare delen av mom. d) angående tiden för lösesummans
erläggande m. m. innebära icke någon ändring av motsvarande
föreskrifter i nu gällande inlösningsbestämmelser.
Jag har ansett lämpligt, att, i samband med revisionen av ifrågavarande
inlösningsvillkor, i de nya villkoren ett tydligt uttryck gives för
riksdagens ställning till det inlösningsförfarande, som Kungl. Maj:t kan
vid visst tillfälle anse böra sättas i verket. Uppenbart är, att Kungl.
Maj:t vid beviljande av järnvägskoncessioner icke genom föreskriften
om lösesummans bestämmande genom gode män avsett att ställa riksdagen
inför ett fullbordat faktum, innebärande att riksdagen endast
skulle hava att anvisa medel till gäldande av den fastställda summan
utan möjlighet att pröva, om den av Kungl. Maj:t inledda aktionen ur
finansiell synpunkt är möjlig eller lämplig att till det bestämda priset
genomföra vid den av Kungl. Maj:t avsedda tidpunkten eller i övrigt är
förenlig med statens ekonomiska intressen. Frågan rör sig i dylika fall
oftast om så betydande belopp, att det uppenbarligen icke kan förutsättas,
att Kungl. Maj:t vid koncessions beviljande avsett att fråntaga riksdagen
rätten att pröva samt godkänna eller förkasta lösesumman. Härom hyser jag
icke någon tvekan; och gent emot ett eventuellt påstående, att riksdagen
skulle vara bunden av gode männens utslag, kan åberopas, att Kungl.
Maj:t vid beviljande av koncession sedan lång tid tillbaka förbehållit sig
rätt att tolka koncessionens rätta mening. Om således också enligt min
åsikt Ostkustbanans nuvarande koncession lämnar oförkränkt riksdagens
opaginerad Kontrollera mot PDF
n
Kungl. May.ts Proposition Nr 33.
rätt att i sista hand bestämma, huruvida ett statsinköp bör ifrågakomma
eller icke, har jag likväl ansett önskligt, att denna rätt får ett formellt
tydligt uttryck i de nya inlösningsvillkoren på sätt 1918 års järnvägskommitté
också föreslagit i sitt förut omnämnda utlåtande. I följd härav
har i förslaget införts ett särskilt mom. e), där denna rätt finnes stadgad.
Slutligen har jag funnit önskvärt, att sådana bestämmelser intagas i
Ostkustbanans koncession, att såvitt möjligt en fast grund kan läggas
för beräknandet av den inlösningssumma, som staten eventuellt skall
hava att erlägga. Koncessionen föreskriver visserligen, att till grund för
inlösningssummans beräknande skola ligga av Kungl. Maj:t godkända
räkenskaper. Kungl. Maj:t har således i sin makt att låta verkställa en
prövning av och korrigera järnvägens räkenskaper. Därest emellertid
järnvägen under en måhända lång tid fört sina räkenskaper på ett sätt,
som Kungl. Maj:t sedermera förklarar sig icke kunna gilla, kan korrigeringen
av de vidlyftiga räkenskaperna kanske kräva ett högst betydande
arbete och måhända icke låta sig genomföras. Det är därför
önskligt, att Kungl. Maj:t redan från början må hava rätt att föreskriva,
att räkenskaperna skola föras på det sätt, som enligt Kungl. Maj:ts åsikt
kommer att lägga en tillfredsställande grund för lösesummans beräknande.
Det är att märka, att i nutida koncessioner alltid intages en särskild bestämmelse
om, att koncessionshavaren är pliktig att underkasta sig de
bestämmelser med avseende å förande av järnvägens räkenskaper, som
kunna meddelas av Kungl. Maj:t, och en liknande föreskrift har också
av 1918 års järnvägskommitté föreslagits skola införas i en blivande
koncessionslag.
En dylik bestämmelse finnes emellertid icke intagen i Ostkustbanans
koncession. Denna brist har jag ansett böra fyllas, och har därför i de
nya inlösningsvillkoren införts ett särskilt mom. f) angående skyldighet
för banans förvaltning att rätta sig efter av Kungl. Maj:t eventuellt utfärdade
bokföringsföreskrifter.
Innan jag härefter övergår till de föreslagna ändringarna i bolagsordningen,
ber jag att få förutskicka den anmärkningen, att det i riksdagens
skrivelse för statens understödjande av Ostkustbanan uppställda
villkoret i fråga om giltigheten av det med Uppsala—Gävle järnvägsaktiebolag
träffade avtalet numera uppfyllts, i det den i sådant hänseende
hos Kungl. Maj:t fullföljda klandertalan återkallats.
Angående bolagsordningen i dess ändrade form är att märka följande.
Haken
skapernas
förande.
Giltigheten
av avtalet
med Uppsala
—Gävle
järnväg.
Bolags
ordningen.
12
§§ 1-3.
Stationsförhållanden
i Gävle.
Aktiekapitalets
storlek
och sättet för
byggnadskostnadernas
täckande.
§ 4.
Kungl. Maj:ts Proposition Nr 33.
§§ 1—3 äro oförändrade.
Vad beträffar § 2, hade det visserligen varit önskvärt att kunna ur
paragrafen utesluta den senare punkten med däri intagna bestämmelser
angående skyldighet för Ostkustbanan att ansluta till Gävle—Dala järnvägs
gods- och rangeringsstationer och att framgå till Gävle södra
station. Genom att utesluta berörda bestämmelser skulle man kunna
vinna större frihet att — måhända på ett mera ekonomiskt sätt än eljest
ordna Ostkustbanans stationsförhallanden i Gävle. Emellertid ha Gävle
stad respektive Uppsala—Gävle järnvägsaktiebolag såsom villkor för viss,
redan verkställd aktieteckning uppställt Ostkustbanebolagets utfästelse att
ordna anslutnings förhållandena i Gävle på nu angivet sätt, och har Gävle
stad uttryckligen fordrat, att bestämmelsen om Ostkustbanans anslutning
till Gävle Dala järnvägs gods- och rangeringsbangårdar i Gävle skulle
intagas i bolagets stiftelseurkund. Vid sådant förhållande har jag ansett
lämpligast att avstå från kravet på ifrågavarande bestämmelsers borttagande
ur bolagsordningen. Frågan om stationsförhållandenas i Gävle
ordnande på det mest ändamålsenliga och ekonomiska sätt torde i stället
böra lösas på förhandlingarnas väg.
Det nuvarande aktiekapitalet utgör enligt uppgift av bolagets verkställande
direktör 7,817,400 kronor i stam- och 2,073,200 kronor i prefeiensaktier
eller tillhopa 9,890,600 kronor. Dessutom förfogar bolaget
för närvarande över — förutom uppburna statslån — huvudsakligen i
företaget nedlagda fonder till ett sammanlagt belopp av i runt tal
4,163,000 kronor ävensom ett av Bergvik och Ala nya aktiebolag m. fl.
enligt förbindelse lämnat, till större delen redan inbetalt lån å 1,350,000
kronor, vilket är avsett att förvandlas till preferensaktier. Detta lån är
räntefritt och från långivarnas sida ouppsägbart. Summan av bolagets
egna tillgångar utgör således i runt tal 15,400,000 kronor. Därutöver
hava villkorliga utfästelser om aktieteckningar gjorts till ett sammanlagt
belopp av 4,467,000 kronor, därav hälften stam- och hälften preferensaktier.
Skall bolaget kunna med säkerhet disponera över de 19,000,000
kronor, som bolaget enligt riksdagens krav skall anskaffa, för att svenska
staten skall medgiva investerande av ytterligare statskapital för fullbordande
av banföretaget i dess helhet, fordras sålunda, att största delen
av de aktiebelopp, om vilkas tecknande villkorliga utfästelser gjorts,
definitivt ställas till bolagets förfogande under de villkor för statens medverkan
till banföretagets genomförande, som av staten anses böra föreskrivas.
Bestämmelsen i § 4 om bolagets minimikapital, 30,000,000 kronor, utgår
från dels att från privatintressenternas sida såsom aktiekapital inom de
13
Kungl. May.ts Proposition Nr 33.
nuvarande aktieserierna insättas tillhopa 15,000,000 kronor, vilket aktiebelopp
uppnås, om det nuvarande aktiekapitalet, 0,890,000 kronor, ökas
genom att bolagets dispositionsfond, för närvarande omkring 3,187,000
kronor, förvandlas till aktier samt återstoden, 1,922,400 kronor, fylles
av utlovade aktieteckningar, dels ock att staten ansvarar för tecknande
under en särskild aktieserie av aktier intill ett nominellt belopp av
15,000,000 kronor. För täckande av skillnaden mellan vad riksdagen
förutsatt skola gäldas av privatintressenterna, 19,000,000 kronor, och det
angivna privata aktiekapitalet, 15,000,000 kronor, eller 4,000,000 kronor,
kunna användas dels bolagets nuvarande reservfond, 976,000 kronor,
dels ock ovanberörda lån, 1,350,000 kronor, varefter återstoden, 1,674,000
kronor, skulle fyllas av utlovade aktieteckningar. Vad beträffar för banans
fullbordande erforderliga medel utöver aktiekapitalet, är att erinra, att i den
av Ostkustbanekommittén framlagda utredningen banans byggnadskostnad
uppskattades till 47,000,000 kronor samt att riksdagen uttalat såsom sin
åsikt, att det kapital, som komme att åtgå för banföretagets finansiering
utöver 19,000,000 kronor, skulle helt bestridas av staten. Staten måste således
enligt nämnda finansplan räkna med en sammanlagd kapitalinsats
av 28,000,000 kronor, av vilka 6,000,000 kronor redan beviljats av riksdagen
såsom lån, därav 3,000,000 kronor åren 1913 och 1920 samt
likaledes 3,000,000 kronor år 1922. Riksdagen har visserligen utgått från
att berörda kostnadssumma, 47,000,000 kronor, borde, såsom högt beräknad,
kunna icke oväsentligt nedbringas, i vilket fall statens insats i
motsvarande mån bör reduceras. Emellertid torde man — för att säkerställa
finansplanen och därigenom skapa bästa möjliga förutsättningar
för anskaffande av det ytterligare erforderliga privata kapitalet —- med
hänsyn till de ovissa tidsförhållandena tillsvidare böra utgå från den av
Ostkustbanekommittén beräknade kostnadssumman, 47,000,000 kronor,
i vilket fall såsom lån från statens sida bör beräknas vad som av sistnämnda
belopp återstår, sedan det privata kapitalet, 19,000,000 kronor,
och statens aktiekapital, 15,000,000 kronor, frånräknats, eller 13,000,000
kronor. Skulle kostnaderna för banbyggnaden understiga det beräknade
beloppet, 47,000,000 kronor, komme statens insats i form av lån att
minskas med vad som svarar mot den vunna besparingen. Då riksdagen
givetvis skulle hava att varje år på framställning av Kungl.
Maj: t bestämma och anvisa det belopp, som under nästkommande
budgetår må utbetalas till bolaget, har riksdagen därvid möjlighet
att, efter för varje gång verkställd utredning angående storleken av
återstående erforderliga belopp, begränsa statens insatser till vad framtiden
kan utvisa vara verkligen erforderligt.
14
Kungl. Maj:ts Proposition Nr 33.
I detta sammanhang torde böra omnämnas, att då statens järnvägar
på grund av depressionstidens inverkan på trafiken för närvarande
hava och sannolikt en tid framåt komma att hava överflöd på såväl
lokomotiv som person- och godsvagnar, en minskning av statens bidrag
till banans fullbordande, utöver vad som kan besparas genom prisnivåns
eventuella ytterligare nedgång, måhända kan åstadkommas genom
en överenskommelse med Ostkustbanans förvaltning om övertagande av
lämplig rullande materiel från statens järnvägar. Därest Ostkustbanan
skulle köpa rullande materiel av statens järnvägar, erfordras visserligen
statsmedel för inköpets likviderande, men köpesumman kan i sådant
fall av järnvägsstyrelsen återbetalas till riksgäldskontoret, i samband
varmed statens järnvägars kapitalkonto kan minskas med motsvarande
belopp.
Under nu angivna förhållanden har jag sålunda ansett mig böra
föreslå, att statens insats i aktier måtte beräknas till 15,000,000 kronor
och att vad som erfordras för företagets fullbordan utöver summan av
statens aktiebelopp och privatintressenternas insats eller sålunda högst
13,000,000 kronor måtte i mån av behov beviljas bolaget såsom lån.
Av de bidrag, som staten sålunda skulle hava att erlägga, har, såsom
förut nämnts, staten redan i form av lån beviljat bolaget tillhopa 6,000,000
kronor, vadan således skulle för statens del återstå högst 22,000,000 kronor.
Till frågan om det närmare sättet för genomförandet av finansieringsplanen
återkommer jag senare.
Då det torde vara lämpligt att hava frihet att, om behov därav
gör sig gällande, kunna öka aktiekapitalet utan att därför behöva ändra
bolagsordningen, har jag ansett lämpligast, att ett maximiaktiekapital
angives, vilket, då minimiaktiekapitalet utgör 30,000,000 kronor, synes
med hänsyn till bestämmelsen i 2 § aktiebolagslagen kunna bestämmas
till 90,000,000 kronor.
§ b. Någon ändring av det belopp, 100 kronor, varå aktie skall lyda,
anser jag icke av behovet påkallad.
Aktie- Det nuvarande aktiekapitalet är, såsom förut nämnts, fördelat på
kapitalets stam- och preferensaktier. Vid sådant förhållande har, för att i enlighet
uppdelning i i-iir ti-i in0!
olika serier, med riksdagens direktiv det av staten tecknade aktiekapitalet skall med
! 6 u o avseende å såväl utdelning som andel i bolagets tillgångar erhålla bättre
rätt än det av privata intressenter anskaffade kapitalet, den utvägen måst
tillgripas att för statens andel i aktiekapitalet skapa en särskild preferensaktieserie
C. De aktieteckningar från kommuners, bolags och privata
personers sida, som erfordras för att uppbringa bolagets privatkapital till
Kung1. Maj:ts Proposition Nr 33.
15
av riksdagen föreskrivna 19,000,000 kronor, skola således verkställas
inom serierna A och B, varom uttrycklig föreskrift bör meddelas som
villkor för statens finansiering av företaget. De företrädesrättigheter,
som aktier av serien C skola åtnjuta, bestå i fråga om utdelning däri,
att, jämlikt bolagsordningens § 6 mom. 2, dessa aktier erhålla företrädesrätt
framför övriga preferensaktier och stamaktier till 5 % årlig utdelning,
med rätt att, om under något år utdelning uteblivit, under följande år
erhålla vad däri brustit, innan någon utdelning göres å andra aktier.
Företrädesrätten för C-aktier ifråga om andel i bolagets tillgångar vid
dess upplösning består jämlikt samma paragraf och moment däri, att
innehavare av dessa aktier äga att före innehavare av andra aktier av
bolagets tillgångar utfå aktiernas nominalbelopp jämte 5 % årlig utdelning,
jämväl i den mån sådan ej förut erhållits.
Genom dessa båda stadganden erhåller staten säkerhet — så vitt
tillgångar respektive inkomster därtill förslå — för såväl sitt i aktier
bundna kapital som för skälig ränta därå.
Stamaktiekapitalets minimibelopp, 6,000,000 kronor, har icke ändrats.
Maximibeloppet för preferensaktiekapitalet av serien B har, på grund av
nödvändigheten att inom denna serie — jämte stamaktieserien serien A —
erhålla ytterligare privat aktiekapital, ansetts böra fördubblas. För preferensaktier
av serien C har maximum satts till det belopp, för vilket
staten anses böra åtaga sig teckningsskyldighet, eller 15,000,000 kronor.
Att märka är, att det naturligen icke föreligger något hinder för
staten att förvärva preferensaktier av serien B eller stamaktier. Ett
sådant förvärv är t. ex. förutsatt i det vid 1922 års riksdag godkända
avtalet mellan svenska staten och Uppsala—Gävle järnvägsaktiebolag
angående statsinlösen av Uppsala—Gävle järnväg, enligt vilket avtal
staten vid inlösen av järnvägen är skyldig inlösa Uppsala—Gävle järnvägsaktiebolags
aktier i Ostkustbanebolaget.
§ 6 mom. 2 reglerar jämväl förhållandet mellan förutvarande preferensaktieägare
(serien B) och stamaktieägarna (serien A), och har i detta
avseende ingen ändring vidtagits i förutvarande förhållanden.
Det kunde ju ifrågasättas att införa ett stadgande, att därest bolagets
vinst förslår till mer än 5 % utdelning å alla aktier eller, vid
bolagets upplösning, tillgångarna överstiga aktiekapitalets nominella belopp
jämte eventuellt felande 5 % ränta, staten skulle äga rätt att,
jämte innehavare av stamaktier, eventuellt innehavare av preferensaktier
av serien B, taga del i ett sådant överskott. Det har emellertid synts
mig, att då staten äger rätt att erhålla nyssnämnda utdelning och återfå
sitt i bolaget insatta kapital jämte 5 % ränta, staten icke bör framställa
16
Kungl. Maj:ts Proposition Nr 33.
ytterligare krav. Att märka är, att redan enligt nu gällande bolagsordning
stamaktieinnehavarna äga rätt till all överskjutande vinst över
5 % och till alla tillgångar utöver vad som motsvarar preferensaktiekapitalet
jämte ränta. Samma regel synes mig böra gälla i fråga om
förhållandet mellan innehavarna av preferensaktier av serierna B eller C,
å ena, och innehavarna av stamaktier, å andra sidan.
Ny aktieteck- § g mom. 3 reglerar förhållandena vid en eventuell ökning av aktie
§
6 moln. 3. kapitalet genom teckning av nya aktier och genom överföring till aktiekapitalet
av besparade vinstmedel.
I detta avseende föreskriver nu gällande bolagsordning, att vid utsläppandet
av nya vare sig stam- eller preferensaktier förutvarande stamaktieägare
och preferensaktieägare skola mot varandra äga lika rätt
att i iörhållande till antalet förut innehavda aktier teckna nya aktier av
båda slagen. Någon anledning till ändring av det hittills fastslagna rättsförhållandet
i nu ifrågavarande avseende mellan förutvarande aktieägare
föreligger icke. Däremot skulle det, då avsett är, att staten skall bliva
ägare, av samtliga aktier av serien C, d. v. s. samtliga aktier med bästa
rätt, ligga nära till hands att för statens räkning fordra föreskrift därom, att
vid ökning av aktiekapitalet genom teckning av nya preferensaktier av serien
C företrädesrätt till teckning av dylika aktier skulle förbehållas staten.
Emellertid är det tvivelaktigt, huruvida enligt gällande aktiebolagslag en
sådan anordning låter sig genomföras, utan att samtliga aktieägare godkänna
ett beslut därom, och ett dylikt enhälligt beslut lärer icke vara
möjligt att åstadkomma, bland annat på den grund att det måste antagas,
att vissa aktier förkommit eller att vissa aktieägare i allt fall icke komma
att infinna sig vid eller låta sig representeras å bolagsstämma. Med
hänsyn till det inflytande, staten enligt de föreslagna ändringarna i
bolagsordningen komme att förvärva såväl inom styrelsen som å bolagsstämman,
synes det för övrigt icke av behovet påkallat att söka
genomföra någon saklig ändring av de nuvarande bestämmelserna i
detta avseende. Mom. 3 första punkten tillerkänner därför samtliga
aktieägare rätt att liksom nu i förhållande till förutvarande aktieinnehav
teckna nya aktier av vilken serie det än må vara. I samband härmed
må framhållas, att om annan än staten vid nu förestående ökning av
aktiekapitalet verkställer teckning av preferensaktier av serien C, statens
bidragsskyldighet till banföretaget minskas med motsvarande belopp. En
sådan teckning innebär nämligen ett extra tillskott utöver de belopp,
som av privatintressenterna skola tillskjutas genom aktier i serierna A
och B för att uppbringa privatkapitalet till 19,000,000 kronor.
17
Kungl Muy.ts Proposition Nr 33.
Vad åtel'' beträffar sådan ökning av aktiekapitalet, som sker genom
överförande till detsamma av besparade vinstmedel, bör, i överensstämmelse
med vad förut nämnts angående stamaktieägares rätt till all vinst
utöver 5 % å det aktiekapital, som representeras av aktierna av serierna
B och C, gälla, att nya aktier, som representera dylika vinstmedel, skola
i första hand stå förutvarande stamaktieägare till buds.
I överensstämmelse med dessa principer liar § 6 mom. 3 avfattats.
§ 6 mom. 4, som medgiver bolaget rätt att i viss ordning inlösa
preferensaktier, har gent emot motsvarande bestämmelse i den nuvarande
bolagsordningen (§ 6 stycket 3) icke undergått annan ändring
än den som betingas dels därav, att denna inlösningsrätt icke bör utsträckas
utöver sin nuvarande gräns, d. v. s. utöver preferensaktier av
serien B, dels ock därav, att bolagets minimikapital genom föreliggande
förslag ökas utöver nuvarande 7,000,000 kronor.
§ 6 mom. 5 reglerar på vanligt sätt utlänningars och vissa svenska
samfälligheters rätt att förvärva aktier. Momentet har gent emot motsvarande
bestämmelse i den nuvarande bolagsordningen (§ 6 stycket 7)
icke undergått annan ändring än den som nödvändiggöres därav, att
enligt § 13 de nya preferensaktierna i vissa fall hava olika röstvärde
mot övriga aktier.
§ 7, som handlar om styrelsens sammansättning med mera, är avfattad
med hänsyn till riksdagens krav, att staten skall tillförsäkras övervägande
inflytande i bolagets styrelse.
Då kontinuiteten i bolagets skötsel under byggnadstiden enligt bolagsstyrelsens
åsikt befrämjas därigenom, att så många som möjligt av
de nuvarande styrelseledamöterna få kvarstanna i styrelsen under nämnda
tid, men å andra sidan staten samtidigt bör beredas erforderligt inflytande
i styrelsen, har det ansetts fördelaktigt, att bolagsordningen formuleras
så, att styrelseledamöternas antal kan bibehållas vid en förhållandevis
hög numerär, till dess efter banans öppnande för trafik en
minskning kan befinnas lämplig. Av dessa skäl har föreslagits, att styrelsen
skall bestå av elva eller nio ledamöter. Av detta antal styrelseledamöter
och suppleanter hava, därest styrelsen skall bestå av elva
ledamöter, sex och, därest styrelsen skall bestå av nio ledamöter, fem
ledamöter jämte suppleanter för dem ansetts böra utses av staten, därav
fem respektive fyra i dess egenskap av ägare av preferensaktier av
serien C, medan återstoden utses av aktieägare i övrigt. Antalet av
statens representanter i styrelsen skall således alltid överstiga antalet
Bihang till riksdagens protokoll 1923. 1 samt. 28 Käft. (Nr 33.) 56 23 3
Inlösen av
preferensaktier
av
ser. B.
§ 6 mom. 4.
Utländsk
undersåtes
och vissa
svenska samfälligheters
rätt.
§ 6 mom. 5.
Styrelsens
sammansättning
§ 7.
18
Kungl. May.ts Proposition Nr 33.
övriga styrelseledamöter med en, och har därigenom skapats säkerhet
för att staten må kunna utöva övervägande inflytande i bolagets styrelse.
Vad beträffar valet av de sex respektive fem statsrepresentanterna
i styrelsen, har till en början ansetts lämpligt att tillerkänna riksgäldsfullmäktige
såsom närmast bevakande statens långivareintressen rätt att
utse en representant jämte suppleant för honom. De övriga statsrepresentanterna
i styrelsen och deras suppleanter synas mig böra utses av Konungen.
Härvid är att märka, att järnvägsstyrelsen i sitt utlåtande den 9 mars
1922 över Ostkustbanekommitténs betänkande framhållit, att bland de
garantier, som vore nödvändiga att skapa, för att banans förvaltning
skulle komma att ledas icke enbart efter privatekonomiskt betonade utan
även efter ur statens och allmänhetens synpunkter tillfredsställande
grundsatser, vore främst att taga i betraktande en förstärkt representation
i bolagets direktion, och framhöll styrelsen i detta avseende, att
Kungl. Maj:t borde tillerkännas rätt att tillsätta, utom den av Kungl.
Maj:t redan förut utsedda ledamoten i bolagets styrelse, ännu en styrelseledamot
med uppgift bland annat att särskilt bevaka, att vederbörlig
hänsyn komme att tagas till statens järnvägars intressen. Det
synes mig klokt att i bolagsordningen fastslå tanken att bland statsrepresentanterna
i styrelsen alltid skall finnas åtminstone en, som, förtrogen
med landets stora trafikspörsmål, har förmåga att bedöma Ostkustbanans
trafikeringsförhållanden med fästat avseende icke blott på de
trakters behov och krav, genom vilka banan framgår, utan även på
dess egenskap av att vara en med statens järnvägar konkurrerande bana.
Såsom uttryck för denna tanke har jag i § 7 mom. 2 infört bestämmelsen,
att av de av Konungen utsedda styrelseledamöterna och suppleanterna
skall minst en ledamot och en suppleant hava erfarenhet inom
den högre järnvägsadministrationen.
I det föregående har jag angivit, att i bolagsordningen (§ 7 mom. 2 p. 9)
bör framhållas, att Konungen vid utseendet av statens representanter i
stjrrelsen företräder aktierna av serien C. Anledningen därtill är, att aktiebolagslagen
kräver, att ingen aktieägare uteslutes från rätten att rösta å
bolagsstämma. Samma krav har också givit anledning till bestämmelsen i § 7
mom. 2 p. 4, att vid val av övriga styrelseledamöter och suppleanter ägare
av sådana aktier av serien C, som icke ägas av staten, skola äga att tillsammans
med ägare av aktier av serierna A och B deltaga i styrelseval.
Praktiskt taget kan man ju utgå från den förutsättningen, att svenska staten
allt framgent kommer att äga preferensaktierna av serien C. Emellertid
kan i bolagsordningen icke uteslutas möjligheten av att kommuner, bolag
eller privata personer, t, ex. genom försäljning från statens sida av aktier
Kung1. Maj:ts Proposition Nr 33.
19
av serien C, bliva ägare till dylika aktier. Därest så bleve förhållandet,
måste bolagsordningen bereda tillfälle för dem att deltaga i styrelseval
o. s. v., och bar detta skett genom att, som nyss nämnts, föreskriva,
att de i sådant fall få rösta tillsammans med ägare av preferensaktier
av serien B och stamaktier. Av samma skäl och på samma sätt hava i
§ 9 mom. 3 och 4, § 10 och § 14 under 3:o) och 4:o) preferensaktier
av serien C, som icke ägas av svenska staten, förts till samma grupp
som aktier av serierna A och B. Å andra sidan hör erinras, att därest
staten framdeles på ett eller annat sätt skulle bliva ägare av preferensaktier
av serien B eller av stamaktier, staten äger i mån av sitt innehav
av dylika aktier även inom denna grupp av aktieägare utöva inflytande
på valet av styrelseledamöter.
Övriga bestämmelser i § 7 torde icke kräva någon förklaring.
§ 8 är oförändrad och torde icke fordra någon redogörelse. § s.
Innehållet av § 9 är delvis nytt och delvis, men i ändrad form, hämtat styreisefrån
§ 7 i nuvarande bolagsordning. Förslaget avser att skapa ytterligare samman9tiad<
garantier för statens tillbörliga inflytande å bolagets ledning. Så garanterar
mom. 2, att så vitt möjligt ledningen av styrelsens förhandlingar
skall ligga i en statsrepresentants hand. Mom. 3 förebygger, att något
styrelsens beslut skulle kunna fattas, utan att ett tillräckligt antal ledamöter
över huvud taget och särskilt ett visst antal av statens representanter
är närvarande, vilken garanti motsvaras av en liknande garanti
för privatkapitalet. I mom. 4 har slutligen, efter mönster av den ändring,
som efter 1922 års riksdags beslut angående överenskommelse med de
stora malmbolagen genomförts i Luossavaara—Kiirunavaara aktiebolags
bolagsordning, föreskrivits en omröstningsordning inom styrelsen, som
tillförsäkrar statens representanter — liksom representanterna för privatkapitalet
— möjlighet att, i händelse av hinder för någon eller några
av endera sidans representanter att närvara vid visst sammanträde, i allt
fall kunna uppträda med lika antal röster som motsidan. Då i händelse
av lika röstetal å båda sidor ordföranden äger utslagsröst och ordföranden
ju utses av Kungl. Maj:t, bör även i detta fall statens inflytande
vara bevarat.
§ 10 motsvarar § 9 i nuvarande bolagsordning. Redan nu har Kungl. Revisorer.
Magt rätt att utse en av de tre revisorerna, ehuru denna rätt fortvarar § 10- endast så länge det bolaget beviljade statslånet är oguldet. Statens inträde
i bolaget såsom aktieägare i bolaget medför givetvis, att staten
allt framgent bör äga utse en revisor.
20
Kungl. Maj:ts Proposition JSfr 33.
§ 11.
§ 12.
Begränsning
av rösträtten
& bolagsstämma.
§ 13.
§ 11 motsvarar § 10 i nuvarande bolagsordning och har icke undergått
någon annan ändring än att orden »jämte vinst- och förlusträkning»
inskjutits efter ordet »förvaltningsberättelse».
§ 12 motsvarar § 11 i nuvarande bolagsordning. Ifråga om sättet
för omröstning vid val å bolagsstämma har endast den ändringen vidtagits,
att jämväl andra val än av ordförande kunna ske med öppen omröstning,
därest samtliga närvarande röstberättigade så besluta.
§ 13 har ingen motsvarighet i nu gällande bolagsordning. Då
bolagets nu gällande ordning är av Kungl. Maj:t fastställd den 16 juni
1906, grundar sig rösträtten vid bolagsstämma å, förutom bolagsordningen,
1895 års aktiebolagslag. Medan nu gällande aktiebolagslag föreskriver,
att, därest icke i bolagsordningen intagits annan bestämmelse, ingen
aktieägare må rösta för mer än en femtedel av det å vederbörande bolagsstämma
företrädda aktiekapitalet, stadgar 1895 års lag icke någon
begränsning av rösträtten. Vid sådant förhållande och då bolagsordningen
icke heller innehåller någon bestämmelse om rösträttsbegränsning,
äger aktieägare i Ostkustbanans aktiebolag för närvarande rösträtt för
fulla antalet av honom tillhöriga aktier. Om man utgår från minimikapitalet
och från att staten blir ägare till samtliga preferensaktier av
serien C, skulle staten komma att disponera hälften av hela röstetalet.
Då det, såsom förut nämnts, praktiskt taget är uteslutet, att samtliga
övriga aktieägares röster kunna hopsamlas till en bolagsstämma, torde
väl, om statens rösträtt för preferensaktier av serien G icke på något
sätt begränsas, följden bliva, att varje möjlighet för ägarna av preferensaktier
av serien B och av stamaktier att genom sina röster inverka på
utgången av en omröstning skulle vara utesluten. Från bolagets sida
har i anledning härav gjorts gällande, att därav skulle bliva följden, att
bolaget komme att förlora sin karaktär av enskilt företag och att allt
intresse från de privata aktieägarnas sida att å bolagsstämmor söka verka
för företagets rationella skötsel och utveckling skulle bortfalla.
Då detta påstående icke kan nekas äga fog för sig och det torde
vara av betydelse för företaget, att kommunala och enskilda aktieägare
med intresse följa bolagets verksamhet och verka för företagets utveckling
enligt de linjer, som betingas av de trakters intressen, som beröras
av banan, har jag ansett skäl föreligga att medgiva någon begränsning
av statens rösträtt för att genom den möjlighet att inverka på bolagsstämmobesluten,
som därigenom skapas, kunna framkalla och vidmakthålla
berörda intresse för banan. En dylik begränsning bör dock inträda
endast så länge staten äger hela eller den ojämförligt största delen av
aktiestocken av serien C. Skulle staten avhända sig någon betydligare
Kungl. May.ts Proposition Nr 33.
21
del av sina C-aktier, bör staten lika som varje annan aktieägare äga rätt
att i alla frågor rösta för fulla antalet av sina aktier. Då statens aktiepost
av C-aktier enligt förslaget skall nominellt uppgå till 15,000,000
kronor, synes det mig lämpligt, att begränsningen av rösträtten upphör,
därest statens innehav av C-aktier skulle nominellt sjunka under
13,500,000 kronor. Vad beträffar begränsningens storlek, anser jag, att
möjligheten för de privata intressena att bestämma över utgången av en
omröstning bör inskränkas till sådana fall, då intresset för eu frågas lösning
i viss riktning är så starkt, att det visar sig möjligt att å stämman
hopbringa ett mycket betydande röstetal för en viss mening. Förslaget
har därför avfattats så, att svenska staten skall, så länge staten är ägare
av preferensaktier av serien C till ett nominellt belopp av minst 13,500,000
kronor, äga utöva rösträtt för så stort antal aktier av denna serie, som
motsvarar åttio hundradelar av summan av samtliga aktier, som icke tillhöra
staten. Därest således ägarna av dessa senare aktier kunna vid bolagsstämma
till förmån för ett visst förslag samla röster till mer än åttio hundradelar
av deras totala röstetal, blir enligt förslaget deras mening gällande
gent emot staten, allt för så vitt icke staten förvärvat så många aktier
av serierna A. eller B, att statens representant med tillhjälp av dessa
röster, vilka äga fullt röstvärde, i allt fall erhåller majoritet för sin mening.
Emellertid har jag med anledning av den gemensamhet i avseende
å trafikskötseln, som enligt ett för flera år sedan avslutat kontrakt
kommer att äga rum mellan Ostkustbanan och Uppsala—Gävle järnväg,
varom mera här nedan, ansett mig böra fordra, att staten såsom innehavare
av preferensaktier av serien C skall äga rättighet att, då fråga
uppstår om avslutande eller ändring eller upphävande av dylikt avtal
om gemensam trafikförvaltning, rösta för fulla antalet av sina preferensaktier
av serien C.
§ 14 i det nya förslaget (§ 12 i nuvarande bolagsordning) har
endast undergått smärre ändringar av samma art, som förut angivits.
§ 15 handlar om sättet för meddelanden till aktieägarna och har
icke undergått någon saklig ändring i jämförelse med den nu gällande
bolagsordningens § 13.
Då de kapitalbelopp, som staten å olika tider skall investera i företaget
i form av lån, icke för närvarande kunna angivas, har § 16 avfattats
så, att dess ordalydelse passar för vilka lånebelopp staten än må
insätta i företaget. Medan i 1920 och 1922 års propositioner föreslagits,
att de statslån, som i dessa propositioner voro avsedda för Ostkustbanans
understödjande, skulle vid intecknings beviljande få sättas när
-
§ 14.
§ 15.
Säkerhet för
statslån.
§ 16.
22
Samman
fattning.
Överenskommelse
angående
gemensam
trafikförvaltning
av Ostkustbanan
och Uppsala—Gävle
järnväg.
Kung!. Maj:ts Proposition Nr 33.
mast efter vissa banklån, som bolaget hade förhoppning att erhålla, har
jag nu, då staten anses böra under vissa villkor ensam åtaga sig ansvaret
för banans finansiering utöver visst av bolaget anskaffat eget
kapital, föreslagit, att i bolagsordningen skall intagas bestämmelse,
att såväl för hittills lämnade lån som för de lånebelopp, som under
återstående byggnadstid komma att beviljas av staten, första inteckning
i banan skall beviljas. Skulle således bolaget före banans fullbordan
av utomstående upptaga något lån mot inteckning i banan, måste för
ett dylikt lån stipuleras sådana villkor, att ett därefter beviljat statslån
erhåller företrädesrätt i inteckningshänseende framför berörda privata lån.
Genom de föreslagna ändringarna hava, enligt min åsikt, statens
intressen i bolaget i enlighet med riksdagens direktiv blivit, så vitt på
bolagsordningen ankommer, vederbörligen iakttagna, utan att privatkapitalets
berättigade intresse att kunna öva inflytande på bolagets skötsel
åsidosatts. Inom styrelsen hava statens representanter vid omröstning
avgörande inflytande å utgången, medan å andra sidan de privata aktieägarna
äro så starkt representerade, att deras välgrundade synpunkter
böra kunna vinna tillbörligt beaktande. Å bolagsstämman lärer väl staten
praktiskt taget komma att diktera besluten, så länge staten icke avhänder
sig någon större del av sina preferensaktier av serien C. Den möjlighet
att vinna röstmajoritet, som givits privatkapitalet, förutsätter en mycket
fullständig representation av och en nära nog enstämmig mening hos de
privata aktieägarna vid bolagsstämma. Men å andra sidan är — även
oavsett denna möjlighet till röstmajoritet — de privata aktieägarnas ställning
å bolagsstämman så stark, att deras representanter hava all anledning
att vänta att få sina behöriga synpunkter noga beaktade och tillgodosedda.
Under utredningens gång har det visat sig nödvändigt att även å
ett annat område än beträffande inlösningsbestämmelserna och bolagsordningen
vidtaga åtgärder för tillvaratagande av statens rätt och intressen.
Såsom förut antytts, har den 9 juni 1915 emellan Ostkustbanans
aktiebolag och Uppsala—Gävle järnvägsaktiebolag, vilket sistnämnda
bolags järnväg i detta avseende anses omfatta även Gävle—
Ockelbo järnväg, träffats en överenskommelse angående gemensam trafikförvaltning,
från den dag Ostkustbanan öppnas för allmän trafik, av
de järnvägar, som ägas eller trafikeras av de båda bolagen. Denna
överenskommelse gäller intill två år efter å någondera sidan skedd uppsägning,
vilken icke får äga rum förrän tidigast åtta år från det Ostkustbanan
öppnats för allmän trafik.
23
Kung!. Maj:ts Proposition Nr .V,?.
Innebörden av överenskommelsen är, att ett av de båda bolagens
styrelser valt trafikutskott skall i enlighet med överenskommelsens bestämmelser
besluta och handla i avseende å järnvägarnas drift och underhåll
m. m. Detta utskott skall bestå av två ledamöter med två suppleanter
från vardera av bolagens styrelser samt en verkställande direktör, utsedd
genom överenskommelse mellan de båda bolagens styrelser. I den gemensamma
förvaltningen ingå även bolagen tillhöriga hotell, hamnar
samt aktier i här nedan omförmälda verkstadsbolag.
Trafikutskottets befogenhet enligt nuvarande överenskommelse är
synnerligen vidsträckt. Givetvis åligger det utskottet att föra räkenskaper
över sin förvaltning och att genom överlämnande av regelbundna
rapporter och protokoll hålla respektive styrelser underkunnig^ om utskottets
verksamhet och den ekonomiska situationen, och utskottet är
också underkastat särskild revision. Men den löpande tjänsten med alla
därtill hörande dispositioner behärskas i allt väsentligt av utskottet liksom
även användningen av bolagens inkomster — med undantag av
deras egna räntor och aktieutdelningar — så vitt icke fråga är om nyanskaffningar,
nyanläggningar och sådana ändringsarbeten å banan och
rullande materielen, som äro av natur att öka banornas kapitalvärde.
Verkställande direktören får givetvis redan genom sin tjänsteställning
ett dominerande inflytande å sammanslutningens hela förvaltning och
skötsel. Men dessutom tillerkännes honom genom överenskommelsens
särskilda bestämmelser en betydande befogenhet. Han äger sålunda
antaga och befordra all personal, med undantag av dels stationsföreståndare
å fjärde klassens station och personal i än högre ställning,
dels personalen å de gemensamma huvudkontoren. Han äger även ensam
bestämma nedsättningar under den fastställda taxan. För giltigheten av
varje trafikutskottets beslut fordras också, att verkställande direktören
skall biträda beslutet. Härvid torde dock böra anmärkas, att för besluts
giltighet fordras jämväl, att en utskottsledamot från vart och ett av
bolagen biträder beslutet.
Slutligen torde såsom en egendomlighet böra anmärkas, att medan
de stora förbrukningsartiklarna, såsom stenkol och slipers, skola inköpas
av trafikutskottet, övriga förbrukningsartiklar och inventarier skola inköpas
och förvaltas av ett särskilt, av de båda järnvägsbolagen bildat
och behärskat verkstadsbolag, från vilket vartdera järnvägsbolaget har
att enligt vissa prisberäkningsgrunder inköpa vad som för vardera järnvägen
erfordras.
Till respektive bolagsstyrelsers omedelbara handläggning återstå
således i fråga om bolagens förvaltning endast val av trafikutskottsledamöter
och verkställande direktör samt frågor angående avslutande
24
Kungl. Maj:ts Proposition Nr 33.
Åndringar i
förut gällande
trafiköverenskommelse.
av kontrakt angående den senares anställningsvillkor, angående disposition
av trafiköverskott och räntor, angående nyanskaffningar, nyanläggningar
och förbättringar, som anses öka banornas kapitalvärden, angående antagande
och befordran av ovan angivna personal, angående entledigande och förflyttning
av såväl denna som övrig personal samt angående personalens lönevillkor,
varjämte bolagens styrelser skola granska och godkänna av trafikutskottet
uppgjorda taxeförslag före dessas överlämnande till Kungl. Maj:t.
Dessutom skola bolagsstyrelserna besluta i frågor, som bänskjutas till dem
från trafikutskottet, i händelse inom utskottet erforderlig majoritet icke
erhållits.
Det torde slutligen böra anmärkas, att, därest styrelserna i till dem
hänskjutna frågor stanna i olika beslut, dylika frågor — med undantag
för val av verkställande direktör och frågor om hans anställningsvillkor
— skola hänskjutas till avgörande av tre skiljemän, av vilka järnvägsstyrelsen,
väg- och vattenbyggnadsstyrelsen och svenska järnvägsföreningen
skola utse vardera en.
Av vad ovan anförts torde framgå, att även om i Ostkustbanebolagets
ordning sådana ändringar vidtagas, att statens inflytande i
bolagsstyrelsen säkras, detta inflytande åtminstone icke omedelbart kan
göra sig gällande i den dagliga trafikskötseln, varpå dock bland annat
förhållandet till statsbanan beror. Då banornas läge och inbördes sammanhang
nära nog med nödvändighet kräva gemensamhet i fråga om
trafikförvaltningen, åtminstone i vissa betydelsefulla avseenden, hava
strävandena icke riktats på ett upphävande av överenskommelsen i fråga
utan på åstadkommande av sådana ändringar i densamma, att åt statens
representanter i Ostkustbanans styrelse beredes tillbörligt inflytande
å trafikförvaltningens skötsel. Underhandlingar om dylika ändringar
hava därför ägt rum med delegerade från såväl Ostkustbanebolagets som
Uppsala—Gävle järnvägsaktiebolags styrelser, och har därvid träffats
överenskommelse om att i stället för det äldre avtalet antaga nytt trafikkontrakt
av den lydelse, som framgår av bilaga E.
Vad beträffar Ostkustbanebolaget, har detsamma å extra bolagsstämma
bemyndigat sin styrelse att i den nuvarande överenskommelsen
vidtaga de ändringar, som styrelsen funne nödiga, och har bolagets
styrelse sedermera beslutat godkänna överenskommelsen i dess i bilaga E
återgivna skick.
Uppsala—Gävle järnvägsaktiebolag har å extra bolagsstämma beslutat
godkänna förslaget enligt bilaga E.
Då bolagsstämmornas beslut ännu ej vunnit laga kraft, synes emellertid
som villkor för statens medverkan till fullbordande av Östkustbanan
böra uppställas, att överenskommelsen blir gällande.
25
Kungl. Maj.ts Proposition Nr 33.
Det viktigaste önskemålet från statens sida har givetvis varit att åt
statens representanter i Ostkustbanans styrelse förvärva vederbörligt
inflytande å trafikförvaltningens skötsel. Detta har vunnits genom att
dels till styrelsens prövning och beslut överföra vissa ärenden, som
enligt förutvarande överenskommelse ligga under trafikutskottets beslutanderätt,
dels säkerställa, att statens representanter få plats i trafikutskottet
och där erhålla makt att hindra beslut, som kunna lända staten
till men, dels ock till trafikutskottets avgörande föra vissa ärenden, som
enligt överenskommelsen avgöras av verkställande direktören. De viktigaste
av de sålunda i kontraktet vidtagna ändringarna äro följande.
Enligt nu gällande överenskommelse äger trafikutskottet »å de båda
bolagens vägnar besluta och handla i avseende å järnvägarnas drift''och
underhåll m. in.» Det har synts angeläget att säkra styrelsernas inflytande
genom att begränsa detta »m. in.», som ju i tillämpningen kan
komma att omfatta mer än som därmed ursprungligen avsetts. Att
helt och hållet utesluta denna ytterligare maktbefogenhet har icke ansetts
lämpligt, då en del mindre ärenden, som icke kunna sägas vara inbegripna
i orden »drift och underhåll», t. ex. framdragande av en kraftledning
över eller under .banvallen, kunna behöva en skyndsam behandling och
därför icke böra dragas under styrelsernas behandling. Den erforderliga
begränsningen av trafikutskottets och utvidgningen av respektive styrelsers
maktområde har verkställts (§ 1 mom. 2) genom att utesluta »m. m.»
och i stället efter ordet »underhåll» tillfoga »ävensom handlägga andra
löpande ärenden av mindre vikt. Trafikutskottet äger icke utan båda bolagsstyrelsernas
medgivande träffa avtal med annan järnväg om gemensam
förvaltning eller upptaga lån eller ingå borgen».
1 samma syfte har § 6 mom. 3 ändrats därigenom, att, samtidigt
som tydligare än förut utsagts, att godsvagnar skola helt samt lokomotiv
och personvagnar i lämplig omfattning användas gemensamt i båda bolagens
trafik, en föreskrift införts, att villkoren härför skola av bolagens
styrelser bestämmas genom särskild överenskommelse.
I § 9 mom. 2 har stadgats, att alla fraktnedsättningar skola anmälas
för respektive bolags styrelser.
Trafikutskottets uppsiktsmyndighet och beslutanderätt i förhållande
till verkställande direktören har stärkts genom bestämmelsen i § 8 mom. 4,
att frågor rörande antagning och befordran av lägre personal i linjetjänst,
vilka frågor ur praktisk synpunkt böra handläggas av verkställande direktören,
skola anmälas för trafikutskottet. Vidare har trafikutskottets maktområde
utvidgats därigenom, att frågor om taxenedsättningar ävensom
Bihang till riksdagens protokoll 1923. 1 samt. 28 käft. (Nr 33.) 56 23 4
Ändringarnas
innebörd.
ökning
av bolagsstyrelsernas
inflytande.
Ökning
åt trafikutskottets
inflytande
gent emot
verkställande
direktören.
26
Kungl. Maj:ts Proposition Nr 33.
Statsrepresentanter
i trafikutskottet.
Vetorätt för
statens
representant.
Skiljemän.
om fastställande av och viktigare ändringar i tidtabeller skola avgöras
icke som hittills av verkställande direktören utan av trafikutskottet (§ 9
mom. 2 och 3).
För att säkerställa, att staten så långt som möjligt skall hava trygghet
för att dess och därvid särskilt statens järnvägars intressen vid trafikskötseln
må bliva i tillbörlig grad tillgodosedda, hava i överenskommelsen införts
bestämmelser dels i § 1 mom. 1, att av Ostkustbanebolagets fullmäktige
i trafikutskottet minst en fullmäktig och en suppleant för denne skola
väljas bland de ledamöter av Ostkustbanebolagets styrelse, som enligt
bolagets ordning skola utses av Konungen och som skola hava erfarenhet
inom den högre järn vägsadministrationen, dels ock i § 2 mom. 2,
att* för giltighet av beslut inom trafikutskottet erfordras godkännande av
en av Ostkustbanebolagets styrelse, på sätt nyss nämnts, utsedd styrelseledamot.
Kravet å erfarenhet inom den högre järnvägsadministrationen
ansluter sig till vad jag förut vid behandlingen av § 7 i Ostkustbanebolagets
bolagsordning anfört angående angelägenheten av att av statens
representanter i bolagets styrelse åtminstone en jämte suppleant för honom
är fullt förtrogen med landets stora trafikspörsmål.
Vad beträffar fordran för giltigheten av ett beslut, bör framhållas,
att, såsom förut nämnts, för dylik giltighet erfordras redan enligt nu
gällande överenskommelse, att verkställande direktören och en fullmäktig
från vartdera bolaget skola vara om beslutet ense. Genom bestämmelserna,
att (§ 2 mom. 2) vetorätten å Ostkustbanans sida skall utövas av
en statens representant med erfarenhet om högre järnvägsadministration
och-att (§ 2 mom. 1) ordinarie ledamot från ett bolag kan ersättas endast
av för honom utsedd suppleant, som således också, vad Ostkustbanan
beträffar, skall vara på samma sätt kvalificerad, har möjlighet beretts
att kunna förhindra fattandet av ett beslut, som skulle åsidosätta statens
berättigade intressen. Å andra sidan kan icke mot veto av Uppsala—
Gävle järnvägs fullmäktige framtvingas något beslut i utskottet, som
åsidosätter Uppsala—Gävle järnvägs berättigade intressen.
I sammanhang härmed bör erinras, att frågor, som enligt § 2 mom. 2
av trafikutskottet hänskjutits till styrelsernas avgörande och varom styrelserna
icke kunna enas (jfr ock § 5 mom. 1), skola avgöras av skiljemän.
Enligt § 17 av nu gällande överenskommelse skola järnvägsstyrelsen,
väg- och vattenbyggnadsstyrelsen och svenska järn vägsföreningen
utse en var av de tre skiljemännen. Det har emellertid ansetts lämpligt,
att två av skiljemännen skola utses av sådana institutioner, järnvägsstyrelsen
och styrelsen för svenska järnvägsföreningen, som vid sitt val
27
Kung!. Maj:ts Proposition Nr 33.
av skiljemän hava särskild förmåga att bedöma trafiktekniska frågor,
och den tredje av en myndighet, som, fri från facksynpunkter, endast
har att tillse, att till tredje skiljeman utses eu för skiljemannavärv i
allmänhet särskilt lämplig'' person med förmåga att gorå sig gällande.
På grund härav har väg- och vattenbyggnadsstyrelsen i den nya överenskommelsen
ersatts med överståthållareämbetet.
En redan nu förefintlig svårighet i fråga om trafikförvaltningens
organisation har icke kunnat undanröjas utan endast i någon mån förminskas.
Jag avser valet av verkställande direktör. Denne skall väljas
genom överenskommelse mellan båda bolagens styrelser. Staten har jn
genom sitt övervägande inflytande i Ostkustbanebolagets styrelse möjlighet
att få såsom kandidat till verkställande direktörsbefattningen framförd
en person, som har förmåga och vilja att hävda såväl de privata
som de statliga intressena. Emellertid kan det ju länkas, att Uppsala
—Gävle järnvägs styrelse önskar såsom verkställande direktör se en
annan person och att de båda styrelserna icke kunna enas om valet.
Redan vid den nuvarande överenskommelsens träffande har denna eventualitet
diskuterats, och då det ansetts uteslutet att låta en så viktig
fråga som utseendet av trafikförvaltningens ledare hänskjutas till avgörande
av skiljemän, utgick man ifrån att enighet måste vinnas, men
att, om så ändock icke skulle bliva fallet, förvaltningsgemensamheten
måste upphöra. Åven under nu förda förhandlingar har man icke kunnat
komma längre, då det från båda bolagens sida gjorts gällande — och man
måste medgiva med rätta — att bolagens styrelser icke kunna till någon
utomstående överlämna sin måhända viktigaste funktion, att utse den
närmaste ledaren av bolagens verksamhet. Av de skäl, som förut anförts
för bibehållandet av en gemensam trafik förvaltning, torde man
kunna utgå från att de gemensamma intressena skola förmå banornas
styrelser att enas om valet. Emellertid bör man ju icke dölja för sig,
att en uppstånden meningsskiljaktighet i fråga om valet måhända kan
vara nog så djupgående och föranleda spänning mellan de båda parterna.
För att så vitt möjligt förekomma, att en dylik meningsskiljaktighet skall
utan noggrant betänkande och omsorgsfull prövning av lämpliga kandidater
leda till att gemenskapen brytes, har i den nya överenskommelsen
(§ 1 mom. 5 och 6) införts bestämmelser om att gemenskapen icke
får brytas och överenskommelsen träda ur funktion, förr än respektive
styrelser vid första valet haft två månaders betänketid och vid senare val
trafikutskottet senast två månader efter inträdd vakans avgivit förslag
till befattningens återbesättande och respektive styrelser därefter haft två
månaders tid för valet.
Val av verkställande
direktör.
Trafikutskottets
sammankallande.
Inköp av inventarier
och
förbrukningsartiklar.
Trafiköverenskommelsens
giltighetstid.
Överenskommelsen
icke
giltig mot
statsverket.
Ostkustbanebolagets
övriga överenskommelser.
28 Kung!. Maj:ts Proposition Nr 33.
Av övriga sakliga ändringar är till en början att märka, att i § 2
mom. 1 införts en föreskrift, att, i motsats mot vad hittills varit fallet,
en var ledamot av utskottet kan påfordra utskottets sammankallande.
Den förut omnämnda bestämmelsen, att inventarier samt andra förbrukningsartiklar
än stenkol, slipers och därmed jämförliga större artiklar
skola inköpas och förvaltas av ett särskilt verkstadsbolag, har ansetts
böra ändras (§ 5 mom. 2) så till vida, att inköpet skall ske,
visserligen av verkstadsbolaget men genom trafikförbundet, d. v. s. antingen
genom trafikutskottet eller genom dess förtroendemän efter järnvägslinjen.
Visserligen innehåller de båda järnvägsbolagens överenskommelse
angående stiftande av ifrågavarande verkstadsbolag sådana
bestämmelser, att det senare bolaget kommer att helt och hållet behärskas
av järnvägsbolagen och deras trafikutskott, men jag har i allt
fall ansett det olämpligt att i trafiköverenskommelsen bibehålla en bestämmelse,
som innebär, att respektive järnvägsbolag och deras trafikutskott
icke skola i sin hand hava avgörandet av inköpen av ifrågavarande
förbrukningsartiklar samt prisen och villkoren därför. Genom
den ändrade lydelsen vinnes erforderlig garanti i detta avseende.
Vidare har den nu gällande bestämmelsen, att trafiköverenskommelsen
skall gälla åtminstone 10 år från det Ostkustbanan öppnats för
allmän trafik, ändrats därhän (§ 14), att densamma kan uppsägas till
upphörande redan två år efter banans öppnande. Därigenom är möjlighet
given att kunna efter uppsägning, sedan tillräcklig erfarenhet vunnits
om överenskommelsens verkningar, få densamma ändrad efter vad förhållandena
visat vara erforderligt. Att märka är, att den i § 7 mom. 2
intagna bestämmelsen om fördelningen av kostnaderna för trafikförvaltningens
administration och de gemensamma huvudkontoren kan för
revidering uppsägas att upphöra redan med utgången av det näst efter
uppsägningen infallande kalenderåret.
Ytterligare är att märka, att överenskommelsen, såväl den förutvarande
som den i bil. E intagna (se § 13), icke gäller mot statsverket
såsom ägare av någon av järnvägarna. Därest således staten skulle inlösa
vare sig Ostkustbanan eller Uppsala—Gävle järnväg, förfaller överenskommelsen
i sin helhet.
I övrigt har överenskommelsen i flera avseenden ändrats för att
åstadkomma större tydlighet och konsekvens.
Det torde här böra anmärkas, att jämväl Ostkustbanans andra överenskommelser
granskats. Därvid har befunnits, att de flesta löpa med
kort uppsägningstid och att de kontrakt, som gälla för alltid eller för
29
Kungl. Maj:ts Proposition Nr 33.
längre tid, icke äro av beskaffenhet att kunna medföra någon risk
för staten.
I detta sammanhang anser jag mig böra påpeka, att uppgörelse
ännu icke blivit träffad mellan Ostkustbanans aktiebolag och Norra Hälsinglands
järnvägsaktiebolag i fråga om ersättning för det intrång och
den skada, som sistnämnda bolag kan komma att lida genom Ostkustbanans
tillkomst. Icke heller har någon kostnad för detta ändamål upptagits
uti Ostkustbanekommitténs ekonomiska kalkyler. Emellertid har
Kungl. Maj:t genom resolution den 1 juli 1918 angående ändrad sträckning
för Ostkustbanan längs efter Norra Hälsinglands järnväg föreskrivit,
att Ostkustbanans aktiebolag skall vara pliktigt att, innan bolagets järnväg
å den till sin sträckning ändrade bandelen öppnas för trafik, med Norra
Hälsinglands järnvägsaktiebolag träffa överenskommelse om dylik ersättning
för skada och intrång av beskaffenhet att kunna av väg- och
vattenbyggnadsstyrelsen godkännas samt att, därest sådan överenskommelse
icke skulle kunna bringas till stånd, båda ifrågavarande bolag
skola vara underkastade de bestämmelser i ämnet, som Kungl. Maj:t kan
finna lämpligt utfärda. Vid sådant förhållande och då det nu uppskattade
beloppet för Ostkustbanans byggande är räknat så på säkra sidan,
att det med största sannolikhet kan inrymma de utlägg, vartill Ostkustbanan
i nu berörda hänseende kan bliva förpliktad, torde det icke vara
nödvändigt att nu närmare ingå på detta mellanhavande, vilket dock
givetvis snarast möjligt bör bringas till en för båda parterna och jämväl
för av frågan berörda orter tillfredsställande lösning.
Genom de ändringar i berörda trafiköverenskommelse, för vilka
redogörelse nu lämnats, torde, om bestämmelserna tillämpas enligt sitt
syfte, hava skapats medel att förekomma, att det tillbörliga inflytande
på Ostkustbanans förvaltning och trafikskötsel, som beretts staten genom
föreslagna ändringar i Ostkustbanebolagets ordning, skulle i den gemensamma
trafikförvaltningen kunna göras mer eller mindre illusoriskt. Genom
begränsningen av trafiköverenskommelsens giltighet har också givits möjlighet
att inom jämförelsevis kort tid åstadkomma de ytterligare garantier,
som efter vunnen erfarenhet kunna visa sig behövliga.
För genomförandet under statens medverkan av Ostkustbaneföretagot
enligt riksdagens direktiv kräves i enlighet med vad ovan anförts,
att riksdagen — utöver de åt Ostkustbanans aktiebolag redan lämnade
statslånen å 6,000,000 kronor — för fullbordande av banbyggnaden beviljar
ytterligare medel till ett belopp av högst 22,000,000 kronor,
varvid vissa här nedan angivna villkor böra uppställas.
Sammanfatt
ning.
Finansi
eringsplan.
30
Kung!. Maj:ts Proposition Nr 33.
Beträffande tidpunkten för utbetalandet av statens till ytterligare
understöd föreslagna medel samt frågan om, huruvida dessa och förut
tillskjutna statsmedel skola placeras i form av lån eller aktier, får jag
anföra följande. Den av Ostkustbanekommittén i dess betänkande (sid.
92—94) framlagda arbets- och finansplanen, vilken uppgjorts under förutsättning
av hela banbyggnadens färdigställande till utgången av år 1927,
har av bolagets verkställande direktör justerats med hänsyn till omläggningen
av statens budgetår och kompletterats med en fördelning av totalsumman
på privatkapital och statskapital. Den skulle på grund härav
resultera i följande förslag till
Kapitaldisposition.
År och datum.
Privat-
kapital,
kronor.
Stats-
kapital,
kronor.
Summa
kronor.
T. o. m. Vt 1923 ....................................................
13,100,000
6,000,000
19,100,000
''It 1923—Vt 1924 ...........................................
500,000
5,500,000
6,000,000
Vt 1924—Vt 1925 ......................................................
3,500,000
4.400,000
7,900,000
Vt 1925—Vt 1926 ......................................................
—
6,600,000
6,600.000
Vt 1926—Vt 1927 .....................................................
400,000
5,500,000
5,900,000
1/t 1927—9V12 1927 ...................................................
1,500,000
—
1,500.000
Summa kronor
19,000,000
28,000,000
47,000,000
Till förklaring av totalsummans fördelning å privat- och statskapital
har verkställande direktören anfört, att Ostkustbanebolaget för närvarande
icke disponerade tillgängliga medel för banarbetenas bedrivande
för längre tid än till omkring den 1 juli 1923, då såväl statens
hittills lämnade lånemedel, 6,000,000 kronor, som 13,100,000 kronor av
bolagets egna medel vore förbrukade. Bolaget disponerade visserligen eget
kapital till ett belopp av ungefär 15,000,000 kronor, men därav vore
ungefär 1,900,000 kronor nedlagda i förråd, byggnadsmateriel, rörelsekapital
och hos myndigheter nedsatta depositioner. Dessa medel måste
reserveras intill slutet av byggnadstiden och kunde därför icke nedläggas
i byggnadsföretaget förrän under budgetåret 1926—1927, då en del,
400,000 kronor, kunde lösgöras och under tiden 1/i 1927—31/i2 1927,
då återstoden, 1,500,000 kronor, bleve tillgänglig (jämför ovanstående
finansplan). För användning under tiden Vh 1923—lh 1926 återstode
således av privatkapitalet huvudsakligen de nya aktiebelopp å tillhopa
närmare 4,000,000 kronor, som bolaget hade sig förelagt att anskaffa.
Då nya bindande aktieteckningar från privatintressenterna icke vore att
31
Kungl. May.ts Proposition Nr 33.
påräkna, förr än företagets finansiering blivit säkerställd, och icke heller
kunde verkställas, förrän bolagets omorganisation blivit lagligen slutförd,
torde huvudparten av berörda belopp å 4,000,000 kronor icke med säkerhet
kunna påräknas bliva till fullo inbetald förrän under senare hälften
av år 1924. I ovanintagna finansplan hade därför av bolagets ytterligare
kapitaltillskott endast 500,000 kronor ansetts kunna beräknas för budgetåret
1923 — 1924 och återstoden, 3,500,000 kronor, under budgetåret
1924—1925. _
Den föreslagna finansieringsplanen synes mig tillsvidare kunna i
huvudsak läggas till grund för beräkning av statens bidrag. För budgetåret
1923—1924 skulle enligt planen i statsbidrag erfordras 5,500,000 kronor.
Emellertid har jag av statsfinansiella skäl och under förhoppning
om nedgång i arbets- och materialpriser ansett mig böra föreslå äskande
av ett något mindre belopp än sålunda förutsatts, eller 5,000,000 kronor,
vilket belopp också beräknats i årets statsverksproposition. Beloppet
har i förslaget till riksstat förts under rubriken »statens aktier».
Emellertid har det vid den slutliga granskningen av Ostkustbanefrågan
befunnits, att innan beslut om den föreslagna ändringen av bolagets
ordning och den däri förutsatta ökningen av aktiekapitalet kan fattas,
så lång tid torde komma att förflyta, att inbetalningen av statens aktier
enligt aktiebolagslagen icke behöver ske, förrän av 1924 års riksdag för
budgetåret 1924—1925 anvisade anslag blivit tillgängliga. Det synes
därför vara skäl, att staten först efter ingången av sistnämnda budgetår
i ett sammanhang verkställer likvid för sin aktieteckning. För ett
uppskjutande av aktiebetalningen till nämnda tidpunkt talar ock den
omständigheten, att statsmakterna då kunna övertyga sig om, huruvida
det lyckats bolaget att i sin helhet uppbringa det privata kapital
å 19,000,000 kronor, som skall utgöra förutsättning för statens medverkan
till företagets fullbordande. På grund härav synes det mig
lämpligast, att det för budgetåret 1923—1924 avsedda beloppet, 5,000.000
kronor, anvisas att utgå såsom lån på i huvudsak enahanda villkor,
som gälla för bolaget redan tilldelade statslån. Vid sådant förhållande
bör förut omförmälda belopp, 5,000,000 kronor, i budgeten överföras
från rubriken »statens aktier» till rubriken »låneunderstöd». I fråga om
berörda villkor bör anmärkas, att vissa av dem måste undergå ändring
på grund av numera inträdda ändrade förhållanden. Beträffande säkerheten
för bolagets lån hänvisas sålunda till vad jag därotinnan yttrat
i motiveringen till § 16 i den ändrade bolagsordningen. Vissa andra
för tidigare lån uppställda villkor, såsom att Kungl. Magt skall äga insätta
en ledamot i bolagets direktion, böra ej bibehållas. Det synes mig
Villkor för
statens medverkan.
32 Kungl. Maj:ts Proposition Nr 33.
lämpligast, att riksdagen, i likhet med vad som var förhållandet vid 1922
års riksdag, uppdrager åt Kungl. Maj:t att, med ledning av såväl riksdagens
beslut med anledning av Kungl. Maj:ts nu ifrågasatta proposition
som föregående riksdagars beslut i Ostkustbanefrågan, fastställa de
villkor, som skola gälla för nu ifrågavarande lån å 5,000,000 kronor
ävensom att vidtaga de jämkningar beträffande villkoren för de tidigare
lånen, som tilläventyrs finnas påkallade av de ändrade förhållandena.
Inbetalningen av statens aktiebelopp inom serien C intill 15,000,000
kronor bör enligt min åsikt tillgå på sådant sätt, att dels av staten beviljade
lån, såväl förut anslagna belopp, tillhopa 6,000,000 kronor, som
ock det belopp å 5,000,000 kronor, som skulle äskas av innevarande års
riksdag, överflyttas till aktier, dels ock för aktieteckning härutöver avses
intill 4,000,000 kronor att anvisas under budgetåret 1924—1925. Beslut
om anvisande av sistnämnda belopp torde böra anstå till 1924 års riksdag.
Emellertid torde det vara önskvärt att teckning av aktier för statens
räkning verkställes snarast möjligt efter antagandet av den ändrade
bolagsordningen. Endast härigenom kan denna i ett sammanhang bringas
i tillämpning och staten redan nu beredas avsett inflytande å företaget.
Riksdagens bemyndigande torde därför nu böra utverkas till verkställande
av statens aktieteckning. Då bolaget vid tiden för statens aktieteckning
icke lärer hava kunnat uppbringa det privata kapitalet till
19,000,000 kronor, bör teckningen ske under villkor att nämnda kapital
kan anskaffas, innan aktierna skola likvideras.
De delar av statens utlovade bidrag, som ej likvideras genom aktieteckning,
böra, i den mån de visa sig bliva erforderliga, lämnas såsom
lån på villkor, varom riksdagen på förslag av Kungl. Maj:t kan komma
att bestämma. För bedömande av frågan om storleken av dessa bidrag
torde, om möjligt före frågans framläggande för 1924 års riksdag, nytt
kostnadsförslag och ny arbetsplan för företaget böra upprättas och underställas
Kungl. Maj:ts godkännande.
De villkor för statens medverkan till banföretagets förverkligande,
som, enligt vad förut anförts och i övrigt synes mig lämpligt, böra
uppställas, äro följande:
1) Bolaget skall godkänna den ändring i villkoren för statens rätt
att inlösa Ostkustbanan samt den ändrade ordning för bolaget, som angivas
i de vid statsrådsprotokollet fogade förslag (Bilagor B och D),
varvid Kungl. Maj:t bör äga rätt att vidtaga de mindre väsentliga
ändringar, som vid en slutlig granskning kunna befinnas erforderliga.
Kungl. May.ts Proposition Nr 55. 33
2) Bolaget skall med Uppsala—Gävle järnvägsaktiebolag träffa ny
överenskommelse angående gemensam trafikförvaltning i huvudsaklig
överensstämmelse med det vid statsrådsprotokollet fogade förslag (Bilaga
E).
3) Innan staten tecknar något aktiebelopp i bolaget, skola dels den
ändrade bolagsordningen, efter att hava vunnit Kungl. Maj:ts godkännande,
vara lagligen registrerad, dels ock de ändrade inlösningsvillkoren
hava blivit av Kungl. Maj:t godkända.
4) Statens aktieteckning skall ske under villkor, dels att bolagets
privata kapital genom aktieteckningar i serierna A och B eller genom
eljest utan återbetalningsskyldighet lämnade tillskott till järnvägsanläggningens
utförande skall, innan likvid för statens aktier lämnas, vara uppbringat
till minst 19,000,000 kronor, dels ock att vid likviderandet av
statens aktier såväl de bolaget .av staten vid föregående riksdagar beviljade
lån å tillhopa 6,000,000 kronor som det lånebelopp, vilket staten
vid innevarande års riksdag kan komma att bevilja bolaget, skola utbytas
mot aktier av serien C.
5) Villkoren för de nya statslån, som kunna komma att beviljas
bolaget, ävensom de ändrade villkor i avseende å bolaget redan beviljade
statslån, som kunna påkallas av frågans ändrade läge, skola fastställas
av Kungl. Maj:t med leduing av riksdagens beslut i Ostkustbanefrågan.
Under åberopande av vad sålunda anförts, hemställer jag, att Kungl.
Maj:t måtte föreslå riksdagen att
dels besluta, att staten skall, enligt i statsrådsprotokollet
angivna grunder och villkor, till finansiering
av Ostkustbanan bidraga med tillhopa intill 28,000,000
kronor, däri inbegripna de Ostkustbanans aktiebolag
redan beviljade statslån å tillhopa 6,000,000 kronor,
av vilket förstnämnda belopp intill 15,000,000 kronor
skola utgå för teckning av aktier i bolaget av serien
C och återstoden såsom statslån;
dels bemyndiga Kungl. Maj:t att under villkor,
som likaledes angivas i statsrådsprotokollet, för statens
räkning verkställa sådan aktieteckning intill nyssnämnda
belopp 15,000,000 kronor;
dels ock såsom statslån åt Ostkustbanans aktiebolag,
att utgå på villkor, som Kungl. Maj:t äger fastställa,
under utgifter för kapitalökning: låneunderstöd,
Bihang till riksdagens protokoll 1923. 1 sand. 28 käft. (Nr 33.) so 23 5
Departe
mentschefens
hemställan
-
34
Kung1. Maj:ts Proposition Nr 33.
för budgetåret 1923—1924 av ovan omförmälda summa,
28,000,000 kronor, såsom reservationsanslag anvisa ett
belopp av 5,000,000 kronor, att utgå av lånemedel.
Till denna av statsrådets övriga ledamöter biträdda
hemställan behagar Hans Maj:t Konungen lämna bifall
samt förordnar, att proposition i ämnet av den lydelse,
bilaga till detta protokoll utvisar, skall avlåtas till
riksdagen.
Ur protokollet:
Waldemar Wiens.
/
/
Kungl. Maj:ts Proposition Nr 33.
35
Bilagor.
Nu gällande inlösningsvillkor.
Bilaga A.
11) att svenska statsverket är berättigat att inlösa ifrågavarande järnväg med
tillhörigheter och trafikmateriel mot ett penningebelopp, som motsvarar
a) antingen vad järnvägen med tillhörigheter och trafikmateriel enligt räkenskaper,
som Kungl. Maj:t godkänner, kostat koncessionshavarne med tillägg av
ränta efter fyra för hundra om året, men med avdrag av dels den värdeminskning,
som genom järnvägens begagnande eller eljest må hava uppstått och som ej blivit
genom verkställt underhåll ersatt, dels den nettoinkomst, banan, enligt likaledes
av Kungl. Maj:t godkända räkenskaper, under tiden till inlösningen lämnat,
b) eller ock, därest Kungl. Maj:t så prövar lämpligare och inlösningen ej
skall äga rum förrän tio år förflutit från det järnvägen i sin helhet eller till någon
del blivit öppnad för allmän trafik, vad järnvägen med tillhörigheter och trafikmateriel
med hänsyn till dess skick vid tiden för inlösningen och till övriga omständigheter
må anses värd, dock att detta värde ej må sättas högre än det belopp,
som enligt det under a) upptagna stadgande skulle utgöra järnvägens inlösningspris;
skolande
i förra fallet avdraget för värdeminskning och i senare fallet inlösningspriset
bestämmas av fem gode män, av vilka Kungl. Maj:t utser två och
koncessionshavarne två, varefter de fyra sålunda utsedde tillkalla den femte, med
stadgande att, därest koncessionshavarne tredskas att utse god man eller de av
parterna utsedde gode männen ej kunna förena sig om valet av den femte, föreskriften
i 9 § av lagen om skiljemän den 28 oktober 1887 skall vinna tillämpning;
och bör lösesumman, som skall anses utgöra inlösningsvärdet av hela järnvägsbyggnaden
med alla dess fasta och lösa tillhörigheter av vad slag de vara må,
utan annat undantag än av de för trafikens behov i förråd befintliga förlags- och
konsumtionsartiklar, såsom obegagnade syllar och skenor med tillbehör, stenkol,
oljor och dylikt, inom ett år efter det lösningsanspråket framställdes och i varje
fall inom sex månader efter det staten tillträtt järnvägen, av svenska statsverket
erläggas tillika med fyra procent ränta därå, för år räknat, från tillträdesdagen;
och skall egendomen till statsverket avträdas skuldfri eller ock behörigt avdrag
å löseskillingen göras för beloppet av den i järnvägen intecknade skuld.
Föreslagna inlösningsvillkor.
Bilaga B.
11) att svenska staten enligt nedanstående bestämmelser är berättigad att
inlösa ifrågavarande järnväg med tillhörigheter och trafikmateriel.
a) Framställes yrkande om inlösen av järnvägen, innan densamma i sin helhet
varit upplåten för allmän trafik i tio hela räkenskapsår, skall lösesumman motsvara
vad järnvägen med tillhörigheter och trafikmateriel enligt räkenskaper, som
Kungl. Maj:t godkänner, kostat koncessionshavarne med tillägg av ränta efter fyra
för hundra om året, räknat för varje särskild handel från den tidpunkt, då bandelen
öppnats för allmän trafik, till den dag, då staten tillträder järnvägen. Har
36
Kungl. Maj:ts Proposition Nr 33.
kapital nedlagts i bandelen efter det densamma öppnats för allmän trafik, skall
ränta räknas från den tidpunkt, då beloppet i banans räkenskaper bokförts å
bjggnadskontot. Har bolaget, sedan järnvägen eller viss del därav upplåtits för
allmän trafik, enligt gällande bestämmelser åtnjutit befrielse från eller anstånd
med erläggande av ränta å statslån, må ränta för den del av kapitalet, som
hänför sig till statslånet, icke beräknas för den tid räntefrihet sålunda åtnjutits,
och för tid varunder anståndsränta åtnjutits, icke beräknas till högre belopp än som
motsvarar den under trafikeringstiden upplupna anståndsräntans diskonterade värde.
Från den sålunda erhållna summan skall avdragas dels den värdeminskning,
som järnvägen må hava undergått genom slitning, annan yttre inverkan, ålder
eller uraktlåtet underhåll, dels den nettoinkomst, som banan eller del därav enligt
av Kung].. Maj:t godkända räkenskaper lämnat under tiden till inlösningen.
b) Har järnvägen, då yrkande om inlösen framställes, varit i sin helhet
öppnad för allmän trafik i tio hela räkenskapsår, skall, därest Kungl. Maj:t icke
prövar lämpligare, att lösesumman bestämmes enligt bestämmelserna i mom. a)
härovan, lösesumman bestämmas till vad som kan anses motsvara järnvägens
affärsvärde, dock att detta värde ej må sättas högre än det belopp, som enligt
det under a) upptagna stadgande skulle utgöra järnvägens inlösningspris.
c) Därest lösesumman skall utgå enligt mom. a), skall värdeminskningen och,
därest lösesumman skall utgå enligt mom. b), skall inlösningspriset bestämmas av
fem gode män, av vilka två utses av Kung!. Maj:t och två av andra aktieägare
an svenska staten i det bolag, som fått koncessionen på sig överlåten, varefter
de fyra sålunda utsedde tillkalla den femte, med stadgande att, därest nämnda
aktieägare tredskas att utse god man eller de av parterna utsedde gode männen
ej kunna förena sig om valet av den femte, föreskriften i 9 § av lagen om skiljeman
den 28 oktober 1887 skall vinna tillämpning.
d) Lösesumman skall anses utgöra inlösningsvärdet av hela järnvägsbyggnaden
med alla dess fasta och lösa tillhörigheter av vad slag de vara må, med
undantag av de för trafikens behov utöver tre månader erforderliga, i förråd befintliga
förlags- och konsumtionsartiklar, såsom obegagnade syllar och skenor
med tillbehör, stenkol, oljor och dylikt, och bör inom ett år, efter det lösningsanspråket
framställdes, och i varje fall inom sex månader, efter det staten tillträtt
järnvägen, av svenska statsverket erläggas tillika med fyra procent ränta därå,
för år räknat, från tillträdesdagen; och skall egendomen till statsverket avträdas
skuldfri eller ock behörigt avdrag å löseskillingen göras för beloppet av den i
järnvägen intecknade skuld.
e) Den bestämda löseskillingen skall vara bindande för koncessionshavaren
intill utgången av det järnvägens räkenskapsår, som följer närmast efter det,
under vilket värderingen skett. Hava Kungl. Maj:t och riksdagen icke inom
nämnda tid fattat beslut om inlösen av järnvägen, skall frågan om järnvägens
inlösen för denna gång hava förfallit. Därest från statens sida ånyo framställes
krav på järnvägens inlösen, skall ny löseskilling fastställas, därest så påfordras
vare sig av staten eller andra aktieägare än staten.
f) Ifråga, om förandet av räkenskaperna för järnvägens anläggning samt för
järnvägens rörelse åligger det koncessionshavaren eller, om driften av järnvägen
är behörigen å annan överlåten, denne att ställa sig till efterrättelse de bestämmelser,
som Kungl. Maj.t kan meddela därutinnan.
g) Skulle särskild lag angående koncession för enskilda järnvägar komma
att av Kungl. Ma,j:t och riksdagen beslutas, skola, om Kungl. Maj:t så påfordrar,
däri stadgade inlösningsvillkor vara gällande jämväl för Ostkustbanan.
Kungl. Maj.ts Proposition Nr 33.
37
Bilaga G.
Nu gällande bolagsordning
för
Ostkustbanans aktiebolag.
(Av Kungl. Maj.t fastställd den 16 juni 1906, med däri den 18 juni 1915, 8 februari
och 26 september 1918, 14 augusti 1920, 12 augusti 1921 samt 9 november 1922
fastställda ändringar.)
§ 1.
Detta bolag, vars firma är Ostkustbanans Aktiebolag, är grundat på aktier
med begränsad ansvarighet enligt bestämmelserna i lagen om aktiebolag den 28
juni 1895 samt lagen, innefattande särskilda bestämmelser om järnvägsaktiebolag,
den 5 mars 1897.
§2.
Bolagets verksamhet skall avse att, efter övertagande av landshövdingen
greve H. E. G. Hamilton m. fl. av Kungl. Maj:t den 12 augusti 1903 meddelad
koncession å järnvägsanläggning, bygga en normalspårig järnväg från Gävle över
Söderhamn, Hudiksvall och Sundsvall till Härnösand och å densamma mot avgift
underhålla regelbunden trafik till personers och varors fortskaffande, ävensom
att, efter vunnet tillstånd, utsträcka sagda järnväg eller anlägga och trafikera
bibanor till densamma. Vid järnvägsanläggningen för bolaget skall iakttagas,
dels att banan direkt anslutes till Gävle—Dala järnvägs nuvarande eller blivande
gods- och rangeringsstationer i Gävle och genom dessa till såväl Gävle inre
hamn som hamnen vid Fredriksskans och dels att Gävle södra station blir slutstation
för Ostkustbanan, så att Gävle centralstation begagnas endast för avlämnande
och mottagande av resgods, men allt annat gods, som på Ostkustbanan
ankommer till eller avgår från Gävle, ställes till eller avsändes från södra stationen,
där ock all växling och vagnrangering för Ostkustbanan äger rum genom Uppsala—Margretehill
järnvägsaktiebolags försorg, dock att gods i helvagnslast, som
skall från Gävle—Dala järnvägs norra station eller rangeringsbangård i Gävle
överföras till Ostkustbanan eller tvärtom, ej behöver föras via Gävle södra station.
§3.
Bolagets styrelse har sitt säte i Gävle.
§4.
Aktiekapitalet skall utgöra minst sju miljoner kronor och högst tjuguen
miljoner kronor.
§ 5.
Aktie skall lyda å ett hundra kronor; och skola aktiebreven ställas till
viss man.
38
Kungl. Maj:ts Proposition Nr 33.
§6.
Aktiekapitalet uppdelas i dels stamaktier och dels preferensaktier, dock med
iakttagande att stamaktiekapitalet skall utgöra minst sex miljoner kronor och att
preferensaktier ej må utgivas till högre belopp än sammanlagt sex miljoner
kronor.
Preferensaktie medför framför stamaktierna företrädesrätt dels till utdelning
av fem för hundrade om året å aktiebeloppet, med rätt att, om under något år
sådan utdelning ej lämnas, alltid utbekomma vad däri brustit, innan någon utdelning
göres å stamaktierna, samt dels att vid bolagets upplösning framför stamaktierna
utfå aktiens nominalbelopp jämte nyss angivna utdelning i den mån
densamma ej förut guldits. Utöver vad nu sagts, medför ej preferensaktie rätt
till andel i bolagets tillgångar.
Efter beslut å ordinarie stämma kan aktiekapitalet nedsättas genom inlösen
av preferensaktier, dock ej under sju miljoner kronor. Skall sådan inlösen ske,
bestämmes ordningen därför genom lottning inför styrelsen med iakttagande, att
högst ett tusen aktier må under något år utlottas. Innehavare av utlottad aktie
är skyldig att tre månader, efter det utlottningen blivit kungjord på det sätt,
som föreskrives för delgivande av meddelande åt aktieägarne, anmäla sig hos
styrelsen och för aktien taga lösen med belopp, svarande mot aktiens nominella
värde jämte ränta därå efter fem för hundrade om året för den tid, beträffande
vilken sådan utdelning ej tidigare lämnats, till den dag, då enligt kungörelsen
inlösen verkställes. Vid lösens mottagande skola avlämnas jämte aktiebrevet
med kvitto därå alla till aktiebrevet hörande, ej förfallna utdelningskuponger
jämte talongen.
Göres ej detta, äger bolaget vid likviden innehålla motsvarande belopp.
Aktiebrev utfärdas i två serier, betecknade med litt. A och litt. B; och utgöres
serien A av stamaktier och serien B av preferensaktier med särskild nummerföljd
inom vardera serien.
Vid utsläppandet av nya stamaktier eller preferensaktier äga förutvarande
stamaktieägarna och preferensaktieägarna gent emot varandra lika rätt att i förhållande
till antalet förut innehavda aktier teckna eller erhålla nya aktier av
båda slagen.
Av bolagets aktier må allenast viss del, vid varje tid mindre än en femtedel,
genom teckning eller överlåtelse förvärvas av utländsk medborgare, samfällighet
eller stiftelse, av svenskt handelsbolag, vari finnes utländsk bolagsman,
av svensk ekonomisk förening, av svenskt aktiebolag, vars aktiebrev må ställas
till innehavaren, eller av annat svenskt aktiebolag, i vars bolagsordning ej intagits
sådant förbehåll, som avses i 2 § av lagen den 30 maj 1918 om vissa inskränkningar
i rätten att förvärva fast egendom eller gruva eller aktier i vissa
bolag, dock att, utan hinder av det nu gjorda förbehållet, aktier må förvärvas av
svenskt bolag eller svensk förening, som avses i 18 § av nyssnämnda lag.
§ 7.
Bolagets styrelse består av lägst 7 och högst 15 ledamöter med lägst 7 och
högst 9 suppleanter för dem.
En av ledamöterna i styrelsen järnte suppleant för honom äger Kungl. Maj:t
att utse, så länge det jämlikt Kungl. Maj:ts beslut den 30 juni 1913 och den
15 oktober 1920 bolaget beviljade låneunderstöd av 3,000,000 kronor är oguldet.
39
Kung!. Maj:ts Proposition Nr 33.
Denna bestämmelse gäller även så länge det av 1922 års riksdag beviljade låneunderstöd
å ytterligare 3,000,000 kronor är oguldet.
Övriga ledamöter i styrelsen och suppleanter för dem väljas vid ordinarie
bolagsstämma för tre år i sänder. Dock skola vid slutet av ett vart av de två
första åren avgå tre ledamöter och tre suppleanter samt vid slutet av det tredje
året återstående ledamöter och suppleanter, varvid i fråga om de första gången
valda ordningen bestämmes genom lottning. Avgående ledamot eller suppleant
kan återväljas.
Styrelsen, som inom sig utser ordförande och vice ordförande, är beslutför,
när antingen minst två tredjedelar av alla ledamöterna äro tillstädes eller minst
halva antalet ledamöter är närvarande och dessa äro ense om beslutet.
§ 8.
Bolagets firma tecknas av den eller dem bland styrelsens ledamöter, som
styrelsen därtill utser.
§9.
Styrelsens förvaltning och bolagets räkenskaper skola granskas av tre
revisorer.
En av revisorerna äger Kungl. Maj:t att utse så länge det i § 7 omförmälda
låneunderstöd är oguldet.
Övriga revisorer väljas årligen å ordinarie bolagsstämma. Har Kungl. Maj:t
då ej utsett revisor, skall bolagsstämman utse jämväl den tredje revisorn.
Två revisorssuppleanter skola därjämte årligen utses å nämnda stämma.
§ io.
Bolagets räkenskaper skola den 31 december varje år i fullständigt bokslut
sammanföras. Bokslutet skall vara verkställt senast den 1 april påföljande år, då
räkenskaperna jämte tillhörande handlingar ävensom av styrelsen avgiven för-"
valtningsberättelse och balansräkning för senaste räkenskapsåret skola för granskning
överlämnas till de utsedda revisorerna, vilka senast den 1 maj böra över
granskningen avgiva skriftligt utlåtande, däri ansvarsfrihet för styrelsen bestämt
tillstyrkes eller avstyrkes.
§ 11-
Bolagsstämma öppnas av styrelsens ordförande eller vid förfall för honom
av annan ledamot av styrelsen, varefter närvarande röstberättigade genom öppen
omröstning efter huvudtalet sig emellan välja ordförande för stämman.
Övriga val vid bolagsstämma verkställas med slutna sedlar, å vilkas yttre
sida röstetalet antecknas. Eljest sker alltid omröstning öppet.
§ 12.
Ordinarie bolagsstämma skall hållas en gång om året inom juni månads
utgång.
A denna stämma skall styrelsen framlägga förvaltningsberättelse jämte balansräkning
för det förflutna räkenskapsåret tillika med revisorernas utlåtande över
den av dem verkställda granskningen.
40
Kungl. Maj:ts Proposition Nr 33.
Utom övriga frågor, vilka i behörig ordning till stämmans avgörande hånskjutas,
skola därjämte å densamma följande ärenden till behandling förekomma,
nämligen:
1 :o) fråga om beviljande av ansvarsfrihet åt styrelsen för den tid revisorernas
utlåtande avser;
2:o) fråga om användningen av den vinst, som å bolagets rörelse uppkommit,
samt, därest vinstutdelning beslutes, när densamma får av aktieägarna lyftas;
3:ol val av erforderligt antal styrelseledamöter och suppleanter; samt
4:o) val av revisorer med suppleanter för tiden intill nästa ordinarie bolagsstämma.
§ 13.
Kallelse till bolagsstämma och andra meddelanden till aktiägarnas kännedom
skola kungöras i Post- och inrikes tidningar samt i den eller de i Gävleborgs
och Västernorrlands län utkommande tidningar, som bolaget bestämmer, kallelse
till stämma minst fjorton dagar förut.
§ 14.
Till säkerhet för statens fordran jämta ränta på grund av det i § 7 omnämnda,
jämlikt Kungl. Maj:ts beslut den 30 juni 1913 och den 15 oktober 1920 beviljade
låneunderstödet å 3,000,000 kronor skall staten i enlighet med de bestämmelser,
som av Kungl. Maj:t framdeles meddelas, erhålla inteckning antingen i järnvägen
Gävle—Härnösand i dess helhet eller ock, därest uppdelning av denna järnväg
kommer att ske, i bandelen Sundsvall—Härnösand, vilken handel i sistnämnda
fall Kungl. Maj.t äger förordna skola utgöra en särskild järnväg.
Förut nämnda inteckning må, för såvitt och i den mån Kungl. Maj:t det
medgiver, förklaras gälla med förmånsrätt närmast efter inteckningar, beviljade i
järnvägen Gävle—Härnösand eller bandelen Sundsvall—Härnösand till säkerhet
_för banklån, vilka av bolaget upptagas för fullbordandet av nämnda järnväg eller
''handel.
Det åligger bolaget att, sedan Kungl. Maj:t meddelat beslut rörande inteckningssäkerheten
för ifrågavarande statslån, vidtaga alla på bolaget beroende åtgärder,
som enligt lag erfordras, för att samma beslut må, så snart ske kan, bringas
till verkställighet.
Till säkerhet för statens fordran jämte ränta på grund av det jämväl i § 7
omförmälda, av 1922 års riksdag beviljade låneunderstödet å ytterligare 3,000,000
kronor skall staten i enlighet med de bestämmelser, som av Kungl. Maj:t framdeles
meddelas, erhålla inteckning i järnvägen Gävle —Härnösand i dess helhet.
Det åligger bolaget att, sedan Kungl. Maj:t meddelat beslut rörande inteckningssäkerheten
för sist omförmälda statslån, vidtaga alla på bolaget beroende
åtgärder, som enligt lag erfordras, för att sistnämnda beslut må, så snart ske kan,
bringas till verkställighet.
Kung]. Majits Proposition Nr 33.
41
Bilaga 1).
Föreslagen bolagsordning
för
Ostkustbanans aktiebolag.'')
§ 1.
Detta bolag, vars firma är Ostkustbanans aktiebolag, är grundat på aktier
med begränsad ansvarighet enligt bestämmelserna i lagen om aktiebolag den 28
juni 1895 samt lagen, innefattande särskilda bestämmelser om järnvägsaktiebolag,
den 5 mars 1897.
§2-
Bolagets verksamhet skall avse att, efter övertagande av landshövdingen
greve H. E. G. Hamilton m. fl. av Kungl. Maj:t den 12 augusti 1903 meddelad
koncession å järnvägsanläggning, bygga en normalsp&rig järnväg från Gävle över
Söderhamn, Hudiksvall och Sundsvall- till Härnösand och å densamma mot avgift
underhålla regelbunden trafik till personers och varors fortskaffande, ävensom
att, efter vunnet tillstånd, utsträcka sagda järnväg eller anlägga och trafikera bibanor
till densamma. Vid järnvägsanläggningen för bolaget skall iakttagas, dels
att banan direkt anslutes till Gävle—Dala järnvägs nuvarande eller blivande godsoch
rangeringsstationer i Gävle och genom dessa till såväl Gävle inre hamn som
hamnen vid Fredriksskans och dels att Gävle södra station blir slutstation för
Ostkustbanan, så att Gävle centralstation begagnas endast för avlämnande och
mottagande av resgods, men allt annat gods, som på Ostkustbanan ankommer
till eller avgår från Gävle, ställes till eller avsändes från södra stationen, där ock
all växling och vagnrangering för Ostkustbanan äger rum genom Uppsala—
Margretehill järnvägsaktiebolags försorg, dock att gods i helvagnslast, som skall
från Gävle—Dala järnvägs norra station eller rangeringsbangård i Gävle överföras
till Ostkustbanan eller tvärtom, ej behöver föras via Gävle södra station.-
§3-
Bolagets styrelse har sitt säte i Gävle.
§4.
Aktiekapitalet skall utgöra minst 30,000,000 kronor och högst 90,000,000
kronor.
§5-
Aktie skall lyda å etthundra kronor; och skola aktiebreven ställas till
viss man.
§6-
Mom. 1. Aktiekapitalet uppdelas i dels stamaktier, serien A, dels preferensaktier
i två olika serier, B och C. Stamaktiekapitalet skall utgöra minst 6,000,000
‘) Ändrade delar äro angivna med kursiv stil
Bihang till riksdagens protokoll 1923. 1 saml. 28 käft (Nr 33.)
56 23 6
42
Kungl. Maj:ts Proposition Nr 33.
kronor. Preferensaktier må ej utgivas till högre belopp än, av serien B 13,000,000
kronor och av serien C 15,000,000 kronor.
Mom. 2. Preferensaktie av serien C medför framför preferensaktie av serien B
och stamaktie företrädesrätt till utdelning av fem för hundrade om året å aktiebeloppet
med rätt att, om under något år sådan utdelning ej lämnas, alltid utbekomma vad
däri brustit, innan någon utdelning göres å övriga aktier.
Sedan ägare av preferensaktier av serien C erhållit sådan utdelning, skola ägare
av preferensaktier av serien B hava rätt att framför ägare av stamaktier utbekomma
utdelning av fem för hundrade om året å aktiebeloppet med rätt att, om under
något år sådan utdelning icke lämnas, utbekomma vad däri brustit.
Vid bolagets upplösning äger innehavare av preferensaktie av serien C företrädesrätt
att f öre andra aktieägare av bolagets tillgångar utfå aktiernas nominella
belopp jämte utdelning av fem för hundrade om året å aktiebeloppet, i den mån
sådan utdelning ej förut erhållits. Därefter äger innehavare av preferensaktie av
serien B samma företrädesrätt framför stamaktieägare.
Utöver vad ovan sagts medföra preferensaktierna ej rätt till andel i bolagets
tillgångar och vinst.
Mom. 3. Vid ökning av aktiekapitalet genom teckning av nya aktier skola
alla aktieägare, en var iförhållande till förutvarande aktieinnehav, hava rätt att teckna
de nya aktierna. Ökning av aktiekapitalet genom överföring till detsamma av besparade
_ vinstmedel må ske allenast genom utgivande av stamaktier, och skola därvid
stamaktieägarna ensamma hava rätt till de nya aktierna, en var i förhållande till
förutvarande innehav av stamaktier.
Mom. 4. Efter beslut å ordinarie stämma kan aktiekapitalet nedsättas
genom inlösen av preferensaktier av serien B, dock ej under bolagets minimiaktiekapital.
Skall sådan inlösen ske, bestämmes ordningen därför genom lottning
inför styrelsen, med iakttagande att högst ett tusen aktier må under något år
utlottas. Innehavare av utlottad aktie är skyldig att tre månader, efter det utlottningen
blivit kungjord på det sätt, som föreskrives för delgivande av meddelande
åt aktieägarne, anmäla sig hos styrelsen och för aktien taga lösen med
belopp, svarande mot aktiens nominella värde, jämte ränta därå efter fem för
hundrade om året för den tid, beträffande vilken sådan utdelning ej tidigare
lämnats, till den dag, då enligt kungörelsen inlösen verkställes. Vid lösens mottagande
skola avlämnas jämte aktiebrevet med kvitto därå alla till aktiebrevet
hörande, ej förfallna utdelningskuponger jämte talongen.
Göres ej detta, äger bolaget vid likviden innehålla motsvarande belopp.
Mom. 5. Av bolagets aktier må allenast så många, att röstetalet för dem
utgör viss del, vid varje tid mindre än en femtedel av röstetalet för bolagets samtliga.
aktier, genom teckning eller överlåtelse förvärvas av utländsk medborgare, samfällighet
eller stiftelse, av svenskt handelsbolag, vari finnes utländsk bolagsman,
av svensk ekonomisk förening, av svenskt aktiebolag, vars aktiebrev må ställas
till innehavaren, eller av annat svenskt aktiebolag, i vars bolagsordning ej intagits
sådant förbehåll, som avses i 2 § av lagen den 30 maj 1916 om vissa inskränkningar
i rätten att förvärva fast egendom eller gruva eller aktier i vissa
bolag, dock att, utan hinder av det nu gjorda förbehållet, aktier må förvärvas av
svenskt bolag eller svensk förening, som avses i 18 § av nyssnämnda lag.
§ 7.
Mom. 1. Bolagets styrelse skall bestå av nio eller elva ledamöter med lika
antal suppleanter.
43
Kungl. Maj:ts Proposition Nr 33.
Mom. 2. Av styrelsens ledamöter utser Konungen för de preferensaktier av
serien C, som ägas av svenska staten, därest styrelsen skall bestå av nio ledamöter,
fyra och, därest styrelsen skall bestå av elva ledamöter, fem ävensom lika antal
suppleanter för dem. Av dessa ledamöter och suppleanter skola minst en ledamot och
en suppleant hava erfarenhet inom den högre järnvägsadministrationen. _ Riksgäldsfullmäktige
utse en ledamot i styrelsen samt suppleant för denne. Övriga styrelseledamöter
och suppleanter väljas utav ägärne av preferensaktier av serien B och av
stamaktier samt av sådana preferensaktier av serien C, som icke ägas av svenska
staten. Bland de av Konungen utsedda styrelseledamöterna och suppleanterna utser
ock Konungen ordförande och vice ordförande i styrelsen samt suppleanter för dessa.
Mom. 3. De ledamöter i styrelsen, som skola utses av Konungen och riksgäldsfullmäktige,
ävensom suppleanter för samtliga nu nämnda väljas för två år i sänder.
Övriga styrelseledamöter och suppleanter för dem utses vid ordinarie bolagsstämma
för ett år i sänder.
Avgående styrelseledamot och suppleant kan återväljas.
Mom. 4. Samtliga styrelseledamöter och suppleanter för dem skola vara i
Sverige bosatta svenska undersåtar.
§ 8-
Bolagets firma .tecknas av den eller dem bland styrelsens ledamöter, som
styrelsen därtill utser.
§ 9.
Mom. 1. Styrelsen sammanträder på kallelse av ordföranden, sä ofta ärendenas
behandling sådant fordrar. Sammanträde skall ock utlysas, när sådant av minst tre
ledamöter påfordra-1!.
Mom. 2. Är ordföranden icke närvarande vid styrelsesammanträde, föres ordet
av vice ordföranden. Är även vice ordföranden frånvarande, föres ordet av ordförandens
suppleant eller, om icke heller han är närvarande, av vice ordförandens
suppleant.
Mom. 3. Styrelsen är beslutför, därest styrelsen består av nio ledamöter, när
minst sex ledamöter äro närvarande eller fem ledamöter äro närvarande och om beslutet
ense, och därest styrelsen består av elva ledamöter, när minst sju ledamöter äro
närvarande eller sex ledamöter äro närvarande och om beslutet ense.
Styrelsen må dock ej fatta beslut, såvida icke vid sammanträdet äro närvarande
minst två av de utav Konungen och riksgäldsfullmäktige utsedda ledamöterna och
minst två av de ledamöter, som utses av ägarne av preferensaktier av serien B och
av stamaktier samt av sådana preferensaktier av serien C, som icke ägas av svenska
staten.
Mom. 4. Vid omröstning inom styrelsen räknas rösterna efter huvudtalet.
Därest vid något tillfälle icke är närvarande lika antal av, å ena sidan, de av
Konungen och riksgäldsfullmäktige utsedda ledamöterna och, å andra sidan, de ledamöter,
som utses av ägarna av preferensaktier av serien B och av stamaktier samt
av sådana preferensaktier av serien C, som icke ägas av svenska staten, skall röstetalet
för en var utav vardera sidans närvarande styrelseledamöter vara lika med antalet
av de från motsatta sidan tillstädeskomna styrelseledamöterna. Besluten skola bestämmas
genom enkel röstpluralitet. Utfalla lika röstetal för olika meningar, galle såsom styrelsens
beslut den mening, som biträdes av ordföranden.
44
Kungl. Maj ds Proposition Nr 33.
§ io.
Styrelsens förvaltning och bolagets räkenskaper skola granskas av tre revisorer,
av vilka en jämte en suppleant för• honom utses av Konungen för de preferensaktier
av serien C, som ägas av svenska staten, samt två jämte en suppleant för dem
av ägarne av preferensaktier av serien B och av stamaktier samt av sådana preferensaktier
av serien C, som icke ägas av svenska staten. Sistnämnda revisorer• och suppleant
för dem väljas årligen å ordinarie bolagsstämma för tiden till nästa ordinarie
bolagsstämma. Uppdraget för den revisor och den revisorssuppleant, som utses av
Konungen, skall avse samma tid.
§ 11.
Bolagets räkenskaper skola den 31 december varje år i fullständigt bokslut
sammanföras. Bokslutet skall vara verkställt senast den 1 april följande år, då
räkenskaperna jämte tillhörande handlingar ävensom av styrelsen avgiven förvaltningsberättelse
jämte vinst- och förlusträkning samt balansräkning för senaste
räkenskapsåret skola för granskning överlämnas till de utsedda revisorerna, vilka
senast den 1 maj böra över granskningen avgiva skriftligt utlåtande, däri ansvarsfrihet
för styrelsen bestämt tillstyrkes eller avstyrkes.
§ 12.
Bolagsstämma öppnas av styrelsens ordförande eller vid förfall för honom
av annan ledamot av styrelsen, varefter närvarande röstberättigade genom öppen
omröstning efter huvudtalet sig emellan välja ordförande för stämman.
Därest icke samtliga närvarande röstberättigade annorlunda besluta, skola övriga
val vid bolagsstämma verkställas med slutna sedlar, å vilkas yttre sida röstetalet
antecknas.
Eljest sker alltid omröstning öppet.
§ 13.
Vid bolagsstämma äger, med nedan nämnda undantag, varje aktie rätt till eu
röst. Därest svenska staten är ägare av preferensaktier av serien C till ett nominellt
belopp av minst 13,500,000 kronor, må staten ifråga om dylika aktier utöva rösträtt
endast för så stort antal, som motsvarar åttio hundradelar av summan av samtliga
aktier, som icke tillhöra svenska staten, dock att svenska staten vid röstning om
fråga angående avslutande, ändring eller upphävande av avtal angående anordnande
av gemensam trafikförvaltning för Ostkustbanan och annan järnväg må utöva rösträtt
för fulla antalet av staten tillhöriga preferensaktier av serien C.
§ 14.
Ordinarie bolagsstämma skall hållas en gång om året före juni månads utgång.
A denna stämma skall styrelsen framlägga förvaltningsberättelse jämte vinstock
förlusträkning samt balansräkning för det förflutna räkenskapsåret tillika med
revisorernas utlåtande över den av dem verkställda granskningen.
Utom övriga frågor, vilka i behörig ordning till stämmans avgörande hänskjutas,
skola därjämte å densamma följande ärenden till behandling förekomma, nämligen:
l:o) fråga om beviljande av ansvarsfrihet åt styrelsen för den tid revisorernas
utlåtande avser;
2:o) fråga om användningen av den vinst, som å bolagets rörelse uppkommit,
samt, därest vinstutdelning beslutes, när densamma får av aktieägarna lyftas;
45
Kungl. Maj:ts Proposition Nr 33.
3:o) val av de styrelseledamöter och suppleanter för dem, som skola utses av
ägarne av preferensaktier av serien It och av stamaktier• samt av sådana preferensaktier
av serien C, som icke ägas av svenska staten; samt
4:o) val av de revisorer och den suppleant för dem, som skola utses av ägarne
av preferensaktier av serien B och av stamaktier samt av sådana preferensaktier av
serien C, som icke ägas av svenska staten.
§ 15.
Kallelse till bolagsstämma och andra meddelanden till aktieägarnas kännedom
skola kungöras i Post- och inrikes tidningar samt i den eller de i Gävleborgs
och Västernorrlands län utkommande tidningar, som bolaget bestämmer.
Kallelse till stämma skall kungöras minst fjorton dagar förut.
§ 16.
Till säkerhet för• statens nuvarande eller Hivande lån till bolaget jämte ränta
skall staten, så snart sådant lagligen låter sig göra, erhålla första inteckning i järnvägen
Gävle—Härnösand.
Bilaga E.
Överenskommelse mellan Uppsala—Gävle järnvägsaktiebolag och
Ostkustbanans aktiebolag.
Emellan Uppsala—Gävle järnvägsaktiebolag, här nedan benämnt U. G. J.,
samt Ostkustbanans aktiebolag, här nedan benämnt O. K. B., har träffats följande
överenskommelse angående gemensam förvaltning av de järnvägar, som ägas eller
trafikeras av de båda bolagen.
I ändamål att genom de olika järnvägarnas sammanförande under en förvaltning,
benämnd »Trafikförbundet Uppsala—Norrland» (Tfb U. N.) åstadkomma
rationell trafikskötsel för järnvägarna såsom en helhet, har mellan de båda bolagen
träffats överenskommelse om gemensam trafikförvaltning från den dag, Ostkustbanan
öppnas för allmän trafik, på nedan nämnda villkor.
Överenskommelsen omfattar följande järnvägslinjer jämte till desamma ledande
bispår, nämligen:
Uppsala—Gävle järnvägsaktiebolags järnvägar:
.................................................. längd 114 km.
Uppsala—Gävle...
Örbyhus—Dannemora
Tierp—Strömsberg
Orrskog—Söderfors . ...
Gävle—Bomhus.....................................
samt Gävle —Ockelbo järnväg, under
utsättning.....................................
§ 16 angiven för
-
9
10
9
5
38
185 km.
Ostkustbanans aktiebolags järnvägar:
Gävle—Söderhamn—Hudiksvall—Sundsvall—Härnösand, längd omkring 301 km.
Summa 486 km.
46
Kung1. Maj:ts Proposition Nr 33.
Trafik
förvaltning.
Trafik
utskottets
samman
träden.
§ L
Mom. 1. Trafikförvaltningen liandhaves av ett trafikutskott, bestående av
fyra därtill befullmäktigade ledamöter med fyra suppleanter samt en verkställande
direktör. Av de fyra ledamöterna skola två jämte två suppleanter för dem väljas
av IT. G. J. styrelse bland dess ledamöter samt två jämte två suppleanter för
dem av Ostkustbanans styrelse bland dess ledamöter.
Vid val av sistnämnda två ledamöter och suppleanter skall Ostkustbanans
styrelse iakttaga, att minst en ledamot i trafikutskottet och eu suppleant för
denne skola väljas bland de ledamöter av styrelsen, som enligt Ostkustbanebolagets
ordning skola utses av Konungen och som skola hava erfarenhet inom
den högre järnvägsadministrationen.
Verkställande direktören utses genom överenskommelse mellan de båda bolagens
styrelser.
Mom. 2. Trafikutskottet äger i enlighet med denna överenskommelses bestämmelser
å de båda bolagens vägnar besluta och handla i avseende å järnvägarnas
drift och underhåll ävensom handlägga andra löpande ärenden av mindre
vikt. Trafikutskottet äger icke utan båda bolagsstyrelsernas medgivande träffa
avtal med annan järnväg om gemensam förvaltning eller upptaga lån eller ingå
borgen.
Trafikförvaltningens huvudkontor skola vara förlagda i Gävle.
Mom. 3. Trafikutskottet utser inom sig ordförande och vice ordförande.
Mom. 4. Verkställande direktörens anställningsvillkor bestämmas genom
särskilt mellan honom och bolagens styrelser upprättat kontrakt.
Mom. 5. Verkställande direktör ävensom övriga ledamöter av trafikutskottet
utses första gången senast ett år, innan Ostkustbanan enligt meddelande av dess
styrelse beräknas vara färdig att öppnas för allmän trafik. Vid därefter förekommande
val av verkställande direktör skall trafikutskottet till båda bolagens
styrelser avgiva förslag å verkställande direktör.
Kunna styrelserna ej inom två månader efter avlåtandet till IT. G. J. av
nämnda meddelande angående Ostkustbanans öppnande för trafik resp. efter
trafikutskottets avgivande av förslag å verkställande direktör enas om val av verkställande
direktör, upphör tillämpningen av detta trafikavtal, till dess dylik enighet
uppnåtts:
Mom. 6. Vid förfall för verkställande direktören förordna trafikutskottets
övriga ledamöter, huru med tjänstens handhavande skall förfaras. Vid förfall för
verkställande direktören under längre tid än två månader skall anmälan om förhållandet
göras hos de båda bolagens styrelser för vidtagande av de åtgärder,
omständigheterna kunna betinga. Intill dess trafikutskottet erhållit del av styrelsernas
beslut i saken, ombesörjes trafikförvaltningen genom trafikutskottets
försorg. Då verkställande direktören avgått från sin befattning, skall förslag om
befattningens återbesättande enligt mom. 5 av denna paragraf avgivas till de båda
bolagens styrelser senast två månader efter vakansens inträde, och förordnar
trafikutskottet om tjänstens uppehållande, intill dess vakansen upphört eller detta
trafikavtal enligt samma moment upphört att tillämpas.
§2.
Mom. 1. Trafikutskottet sammanträder vid påfordran av verkställande direktören
eller någon annan utskottets ledamot på tid och ort, som av tjänstgörande
ordföranden bestämmes. I ordförandens och vice ordförandens frånvaro föres
47
Kung!. Maj:ts Proposition Nr .7.7.
ordet av därtill för tillfället vald ordförande. Ordinarie ledamot från ett bolag
kan ersättas endast av för honom utsedd suppleant. Protokoll skall vid sammanträdet
föras och, på sätt trafikutskottet närmare bestämmer, justeras senast inom
14 dagar efter sammanträdet. Avskrift av trafikutskottets protokoll skall omedelbart
efter justeringen tillställas de båda bolagens styrelser.
Mom. 2. Inom trafikutskottet äger varje ledamot eu röst; dock fordras för
besluts giltighet, att detsamma biträdes av verkställande direktören, en fullmäktig
från U. G. J. samt en fullmäktig från O. K. B., som enligt bestämmelsen i § 1
mom. 1 andra stycket valts av dess styrelse bland de av Konungen utsedda ledamöterna.
I frågor, som röra verkställande direktörens tjänstgöring, ävensom vid
förfall för verkställande direktören och då verkställande direktörsbefattningenjir
vakant, äga de utsedda fullmäktige att fatta beslut.
Kan beslut icke åstadkommas på sätt nu nämnts, hänskjutes frågan till de
båda bolagens styrelser. Stanna styrelserna härvid i olika beslut, skall frågan,
därest den icke rör ämnen, som omförmälas i § 1, hänskjutas till skiljemän.
§3.
Mom. 1. För trafikutskottet skall av var och en av de båda bolagens styrelser
utfärdas fullmakt att å resp. bolags vägnar handhava förvaltningen av
bolagens järnvägar i de fall och på sätt denna överenskommelse bestämmer.
Mom. 2. Skriftlig avhandling, som trafikutskottet ingår, skall undertecknas
med »Trafikförbundet Uppsala—Norrland» av den eller dem bland trafikutskottets
medlemmar, som utskottet därtill utser.
§4.
Mom. 1. I den gemensamma förvaltningen skola anses ingå järnvägarna
med tillhörande personal, bana och husbyggnader, däri inbegripna bolagen tillhöriga
järnvägsparker med byggnader, hotell, hamnar ävensom anordningar i
övrigt för trafikens ombesörjande, rullande materiel, inventarier och materialier
m. m. ävensom de båda bolagen tillhöriga aktier i det verk städs!) olag, om vars
bildande avtal mellan bolagen träffats. Ombesörjandet och bekostandet av Ostkustbanans
färdigbyggande från tiden för dess öppnande för allmän trafik till
slutavsyningen skall dock icke vara föremål för trafikförbundets verksamhet.
Mom. 2. Vidkommande personalen skall gälla, att en var bibehålies i tjänst
i enlighet med de mellan respektive bolag och dess personal gällande avtal och
bestämmelser, likväl med rättighet för trafikutskottet att, såvida icke nämnda
avtal eller bestämmelser däremot lägga hinder, förflytta personal, med det undantag,
som i § 8 mom. 1 nämnes, till vilken tjänstgöringsort som helst vid järnvägarna.
Beträffande den högre tjänstepersonalen skall dessutom gälla, att denna såvitt
möjligt i trafikförbundet bibehålies vid befattningar, liknande de i respektive
bolag innehavda.
Mom. 3. Omedelbart innan trafikförbundet övertager ledningen av de båda
bolagens järnvägar skall vid denna överenskommelse fogas förteckning över bolagen
tillhörande egendomar, jordområden, husbyggnader, rullande materiel^ och inventarier
ävensom sådana materialier, som avses i § ''5 mom. 2, med därå av respektive
bolag satta värden. Materialier och inventarier, som angivas i § 5 mom. 3,
skola övertagas av förutnämnda verkstadsbolag, om de äro nya, efter inköpskostnaden,
i annat fall efter gemensam värdering av bolagen eller, i händelse av
bristande överenskommelse dem emellan, av skiljemän. Det sålunda uppkomna
värdet gottgöres respektive bolag.
Trafik
förbundets
firma.
TrafikförvaHningens
omfattning
samt
övertagande
av bolagens
personal och
egendom.
48
Kungl. Maj:ts Proposition Nr 33.
§5.
Nyanläggning Mom. 1. Erforderliga nyanskaffningar, däri inbegripet nyanskaffning av
öchjiyanskaff rullande materiel, nyanläggningar, utvidgningar och förbättringar, som anses öka
egendom, banornas kapitalvärden, samt anskaffande av grustag, skola, efter förslag av trafikutskottet,
beslutas och bekostas av vederbörande bolag. Underlåter ettdera
bolaget att verkställa nyanskaffning eller nyanläggning, som i detta moment avses
och av trafikutskottet föreslagits, skall frågan hänskjutas till skiljemäns avgörande
enligt § 17.
Mom. 2. . Stenkol, räls, slipers och annat virke ävensom andra förbrukningsartiklar,
som icke lämpligen kunna ingå i nedan nämnda gemensamma förråd
utan direkt uppläggas för resp. banors räkning, skola inköpas och förvaltas av
trafikutskottet samt betalas av respektive bolag vid de i § 7 mom. 3 omförmälda
månatliga avräkningarna.
Mom. 3. Övriga i nästföregående moment ej avsedda förbrukningsartiklar
samt inventarier inköpas av förut omförmälda verkstadsbolag genom trafikförbundet
och förvaltas av nämnda bolag som ett för järnvägarna gemensamt förråd.
§ 6.
Mom. 1. O. K. B. skall anskaffa rullande materiel, innan banan öppnas
för allmän trafik, till ett värde av minst 3,000,000 kronor samt, innan banan slutavsynas,
till ett ytterligare värde av omkring 1,000,000 kronor.
Mom. 2. Öppna och täckta godsvagnar, utöver vad U. G. J. och O. K. B.
äga vid tiden för O. K. B:s slutavsyning, skola anskaffas i den ordning, som
föreskrives i § 5 mom. 1, varvid det erforderliga antalet vagnar skall fördelas på
de olika bolagen i förhållande till det antal axelkilometer, som av resp. bolags
vagnar^av ifrågavarande slag under nästföregående år utgjorts å de olika banorna.
Mom. 3. De respektive bolagen tillhöriga godsvagnarna skola helt samt
lokomotiven och personvagnarna i lämplig omfattning användas gemensamt i båda
bolagens trafik på villkor, varom särskild överenskommelse skall träffas mellan
de båda bolagens styrelser.
§?•
Mom. 1. Alla inkomster, likväl med undantag av vartdera bolagets egna
räntor och inflytande aktieutdelningar, uppbäras av trafikutskottet, som jämväl
bestrider alla utgifter för drift och underhåll ävensom för sådana förändringar
av bana med husbyggnader och anläggningar samt rullande materiel, vilka icke
äro av natur att öka kapitalvärdet.
Mom. 2. Trafikförbundets bokföring skall så ordnas, att därav framgår icke
allenast inkomsterna utan även driftkostnaderna särskilt för varje i överenskommelsen
ingående järnvägslinje, varvid emellertid iakttages, att kostnaderna för
den gemensamma administrationen och de huvudkontor, vilka bliva gemensamma
för bolagen, fördelas så, att 25 % av deras summa fördelas mellan banorna i
förhållande till deras sammanlagda längd och 75 % i förhållande till vartdera
bolagets trafikinkomster.
Mom. 3. Vartdera bolaget enligt räkenskaperna tillkommande driftöverskott
skall av trafikutskottet för varje månad inom åtta veckor därefter inlevereras till
vederbörande bolags kassa, därvid emellertid för trafikutskottets utgifter erforderliga
medel må innehållas från vartdera bolaget i förhållande till bolagens driftöverskott.
De å trafikutskottets rörelsekapital under året uppkomna räntor skola
Rullande
materielen.
Inkomster,
utgifter och
trafiköverskott.
49
Klint fl. Maj:ts Proposition Nr 33.
vid årsräkningen mellan bolagen fördelas i förhållande till dessas driftöverskott
för året.
Mom. 4. Slutavräkning för året skall vara verkställd före den 1 mars påföljande
år.
§ 8.
Mom. 1. I fråga om antagning, befordran och entledigande av föreståndare
å 4:e klassens stationer samt personal med likställd och än högre tjänsteställning
eller förflyttning av sådan personal från den ena av de i överenskommelsen ingående
banorna till den andra, uppgöres förslag av trafikutskottet, varefter frågan
hänskjutes till bolagens styrelser för avgörande, dock under iakttagande av vad
i mom. 3 sägs.
Mom. 2. I frågor rörande personalens lönevillkor skall likaledes, i den
mån gällande avtal så medgiver, förslag uppgöras av trafikutskottet samt hänskjutas
till bolagens styrelser för avgörande, dock att lönevillkoren för tillfällig
personal bestämmas av verkställande direktören.
Mom. 3. Personalen på de gemensamma huvudkontoren antages av trafikutskottet,
som därvid tillika bestämmer, vilketdera bolag den anställde skall anses
tillhöra.
Mom. 4. Frågor rörande antagning och befordran av personal, som icke,
enligt vad ovan angivits, tillsättes av respektive styrelser eller av trafikutskottet,
handläggas av verkställande direktören, som har att vid trafikutskottets närmaste
sammanträde därom göra anmälan. Frågor om entledigande av nu ifrågavarande
personal avgöras av trafikutskottet.
§ 9-
Mom. 1. Förslag till taxa för transporter å respektive järnvägar skall inom
av Kungl. Maj.t föreskriven tid upprättas av trafikutskottet och, sedan förslaget
blivit granskat och godkänt av respektive bolags styrelser, underställas Kungh
Maj:ts prövning.
Mom 2. Nedsättningar i den av Kungl. Maj:t fastställda taxan må göras
av trafikutskottet, som har att anmäla desamma för resp. bolags styrelser.
Mom. 3. Frågor om fastställande av och viktigare ändringar i järnvägarnas tidtabeller
skola av verkställande direktören föreläggas trafikutskottet att av samma
utskott behandlas och avgöras.
§ io.
Alla transporter, avsedda för den ena banans eget behov, verkställas fraktfritt
även å den andra banan.
§ 11-
Mom. 1. Trafikutskottets räkenskaper skola årligen för kalenderår sammanföras
i fullständigt bokslut, som skall vara verkställt senast den 1 mars nästpåföljande
år. . .
Mom. 2. Trafikutskottet åligger att månatligen tillställa respektive bolags
styrelser dels trafikrapporter samt dels boksluts- och kassarapporter.
Mom. 3. Revision av trafikutskottets förvaltning och räkenskaper sker
gemensamt genom de respektive bolagens revisorer och skall vara avslutad senast
den 25 mars nästpåföljande år,
Bihang till riksdagens protokoll 1923. 1 samt. 28 höft. (Nr 33.) 66 28 7
Personal.
Taxa.
Transportör
för egna
behov.
Räkenskaper,
rapporter och
revision^
50
Kungl. Maj:ts Proposition Nr 33.
Avhändande
av egendom.
Ny ägare.
Uppsägning.
Likvidation.
Gävle—
Ockelbo
järnväg.
Skiljemän.
§12.
Mom. 1. I händelse under avtalstiden försäljning till statsverket av någon
av de i denna överenskommelse berörda järnvägar skulle komma till stånd, skall
avveckling av bolagens mellanhavanden ske i samband med statsverkets övertagande
av respektive järnvägar i enlighet med bestämmelserna i § 15 här nedan.
Mom. 2. Under den tid denna överenskommelse gäller må i övrigt intet
av bolagen utan trafikutskottets särskilda medgivande avhända sig något, som
kan anses vara av väsentligt behov för trafiken och dess utveckling.
§ 13.
Denna överenskommelse är gällande även gent emot annan ägare av någon
av bolagens järnvägar förutom statsverket.
_§ 14-
Denna överenskommelse gäller intill två år efter från någondera sidan skedd
uppsägning, som icke får äga rum, förrän Ostkustbanan öppnats för allmän
trafik. Överenskommelsen får dock ej upphöra å annan tid än med utgången av
kalenderår.
Förutom denna uppsägningsrätt äga bolagen ömsesidig rätt att i och för
revidering, godvillig eller genom skiljemän, uppsäga § 7 mom. 2, såvitt nämnda
moment avser fördelningen av kostnaderna för den gemensamma administrationen
och huvudkontoren, att upphöra från slutet av det näst efter uppsägningen infallande
kalenderår. Nämnda bestämmelse angående kostnadsfördelningen skall
dock vara gällande, intill dess ny överenskommelse om dess avfattning hunnit
träffas.
§ 15.
När överenskommelsen upphör, skola avräkning och likvidation verkställas
av trafikutskottet.
§ 16.
Gävle—Ockelbo järnväg skall, så länge den trafikeras av Uppsala—Gävle
järnvägsaktiebolag, beträffande bestämmelserna i denna överenskommelse betraktas
såsom del av Uppsala—Gävle järnväg.
§ 17-
Tvister i anledning av denna överenskommelse med undantag av § 1 skola
avgöras av tre skiljemän, därav en utses av Kungl. Järnvägsstyrelsen, eu av Styrelsen
för Svenska Järn vägsföreningen och en av Överståthållareämbetet.
Gävle den
TJppsala—Gävle Järnväg sate tiebolag. För Ostkustbanans aktiebolag
Stockholm, K. L. Beckmans Boktryckeri, 1923.
Doktrin
Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.
Hänvisas hit från
2 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).
Förarbeten (2)
2 kopplingar.
- Rskr. 1923:49 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående finansiering av Ostkustbanan. s. 7 i texten
- SU 1923:23 Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående finansiering av Ostkustbanan. s. 5 i texten