Sök i Ratio Lex

Angående finansiering av Ost kust banan

1923-01-26 · 50 sidor, varav 48 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 1,2 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
  • Sidnummer: 48 av 50 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1923:33, Angående finansiering av Ost kust banan

Dokumentets text

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kung!. Maj:ts Proposition Nr 33.

Nr 33.

Kungl. Maj:ts proposition till riksdagen angående finansiering

av Ost kust banan; given Stockholms slott den 26

januari 1923.

Kungl. Maj:t vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av

statsrådsprotokollet över kommunikationsärenden för denna dag, föreslå

riksdagen att bifalla de förslag, om vilkas avlåtande till riksdagen föredragande

departementschefen hemställt.

GUSTAF.

Anders örne.

Utdrag av protokollet över kommunikationsärenden, hållet

inför Hans Maj:t Konungen i statsrådet å Stockholms slott

den 26 januari 1923.

Närvarande:

Statsråden Lindqvist, Thorsson, Sandler, Nothin, Svensson, Hansson,

Åkerman, Linders, Örne.

Departementschefen, statsrådet örne anför:

I skrivelse den 7 juni 1922, nr 292, anmälde riksdagen sitt beslut

i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående låneunderstöd åt

Ostkustbanans aktiebolag. Riksdagen anförde därvid huvudsakligen

följande.

Bihang till riksdagens protokoll 1923. 1 saml. 28 käft. (Nr 33.)

1322 års

riksdags

beslut.

66 23

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Kung!. Maj.is Proposition Nr 33.

Såsom av propositionen framginge, hade departementschefen ansett

statslån böra beviljas för bedrivande av arbetena å Ostkustbanan allenast

å vissa sträckor, men däremot icke fattat slutlig ståndpunkt till frågan

om i vilken utsträckning och under vilka former staten skulle medverka

till bauans tillkomst. Med hänsyn till det läge, vari förevarande fråga

kommit, hade det emellertid synts riksdagen nödvändigt, att från statsmakternas

sida toges en mera bestämd ställning till denna fråga än ett

bifall till Kungl. Maj:ts förslag skulle innebära.

Vid sin omprövning av ärendet hade riksdagen kommit till den uppfattningen,

att staten ej torde kunna undgå att lämna Ostkustbaneföretaget

sitt ekonomiska understöd på ett sådant sätt, att dess tillkomst

i hela dess koncessionerade omfattning från Gävle till Härnösand

redan inom den närmaste tiden kunde bliva tryggad.

Det hade emellertid synts riksdagen nödigt att söka finna en form

för Ostkustbanans understödjande, varigenom trygghet kunde vinnas

för att, samtidigt som befolkningens krav i kommunikationshänseende

tillgodosåges, detta dock skedde på ett sådant sätt, att vådorna av

konkurrensen med statens järnvägar i möjligaste mån minskades. Givetvis

måste det därvid anses önskligt, att företaget kunde fullbordas i samförstånd

med det nuvarande bolaget, varigenom ur byggnadskostnadssynpunkt

bästa möjliga garantier syntes kunna vinnas och tillika möjlighet

öppnas till erhållande av ytterligare kapitalinsatser från vederbörande

kommuners och andra av företaget intresserades sida.

Det förslag för statens medverkan till företagets förverkligande,

som ur nu angivna synpunkter borde i främsta rummet ifrågakomma,

innebure, att det kapital, som komme att åtgå för banföretagets finansiering

utöver bolagets eget i utsikt ställda kapital av 19,000,000 kronor,

helt skulle bestridas av staten, dels i form av tecknade aktier, beträffande

vilka staten i frågans nuvarande läge syntes kunna påfordra, att de med

avseende å utdelning och andel i bolagets tillgångar komme att äga

bättre rätt än ovannämnda av intressenterna anskaffade kapital å minst

19,000,000 kronor, dels ock i form av lån på de villkor ifråga om ränta

och amortering samt säkerhet, som i allmänhet gällde för lån ur allmänna

järnvägslånefonden. Proportionen mellan statens insats i aktier

och i form av lån borde i huvudsak avvägas ur synpunkten av att

åstadkomma ett skäligt förhållande mellan det av staten och övriga intressenter

tecknade aktiekapitalet. Under alla förhållanden måste emellertid

påfordras, att den av intressenterna gjorda insatsen komme att

uppgå till minst 19,000,000 kronor.

s. 3 Kontrollera mot PDF

3

Kung!. Maj. ts Proposition Nr

Som huvudskäl för ett ordnande av Ostkustbanans finansieringsfråga

efter nu angivna riktlinjer framhöll riksdagen, att staten på detta sätt

skäligen skulle kunna tillförsäkra sig ett medinflytande över banans förvaltning,

som tryggade staten mot de alltför stora olägenheter, som

banans karaktär av konkurrent bana el jest kunde medföra, och varigenom

staten, utan att företagets karaktär av ett från statens järnvägar fristående

företag äventyrades, dock kunde erhålla säkerhet för att driften av

banan komme att ske i samförstånd med statens järnvägar. Särskilt

borde därvid tillses, att åt staten tillförsäkrades övervägande inflytande

i bolagets styrelse, på det att de intressen av olika slag, som det kunde

ankomma på staten att i detta fall tillvarataga, måtte bliva behörigen

beaktade.

Riksdagen uttalade vidare, att då tiden icke medgivit utformandet

av sålunda för banans finansiering angivna riktlinjer på ett sådant sätt,

att Ostkustbaneirågan redan under 1922 års riksdag kunnat vinna sin

definitiva lösning, ett förslag i enlighet med samma riktlinjer borde av

Kungl. Maj:t efter förhandling med banbolagets styrelse utarbetas i så

god tid, att definitivt förslag i ärendet, innefattande de villkor och bestämmelser,

som från statens sida borde uppställas för dess medverkan,

kunde framläggas redan i början av 1923 års riksdag. I sammanhang

därmed borde tagas under övervägande, huruvida icke vissa jämkningar

i avseende å de för Ostkustbanan för närvarande gällande, i koncessionen

intagna inlösningsbestämmelserna kunde anses påkallade, varvid riksdagen

särskilt åsyftade, att, på sätt järnvägsstyrelsen framhållit som önskvärt,

åt det så kallade a-villkoret icke måtte kunna givas den tolkning, att

ränta finge räknas å nedlagt kapital under själva byggnadstiden.

En ytterligare förutsättning för statens understödjande av Ostkustbanan

vore, att den rättstvist, som öppnats rörande giltigheten av det

av Uppsala—Gävle järnvägsaktiebolag lämnade godkännandet av det

mellan Ostkustbanekommittén och detta bolag uppgjorda och i propositionen

omförmälda avtalet om inlösen av sistnämnda järnväg, vilket avtal

riksdagen i likhet med Kungl. Maj:t funnit vara av beskaffenhet att

kunna från statens sida godtagas, bleve slutligen avgjord och deras talan,

som yrkat på avtalets hävande, ogillad.

För att det nuvarande bolaget skulle kunna äga trygghet för arbetenas

bedrivande under den närmaste tiden, ansåg riksdugen det vara

nödvändigt, att bolaget tillförsäkrades ett lån å 3,000,000 kronor utöver

tidigare av riksdagen beviljat låneunderstöd av samma belopp.

I anledning härav anmälde riksdagen, att riksdagen dels såsom

statslån åt Ostkustbanaus aktiebolag, att utgå på villkor, som Kungl.

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Förhandlingar

med

Ostkustbanebolaget.

Inlösnings
villhor.

Redogörelse

för olika inlösningsvillkor.

Kungl. Maj:ts Proposition nr 33.

Maj:t ägde fastställa, under utgifter för kapitalökning: låneunderstöd, å

tilläggsstat för år 1922 såsom reservationsanslag anvisat ett belopp av

3,000,000 kronor, att utgå av lånemedel, dels ock bemyndigat Kungl.

Maj:t godkänna förenämnda förslag till avtal mellan svenska staten, å

ena, och Uppsala—Gävle järnvägsaktiebolag, å andra sidan, angående

statsinlösen av Uppsala—Gävle järnväg. Tillika anhöll riksdagen, att

Kungl. Maj:t måtte föranstalta om upprättande av förslag rörande statens

medverkan till en finansiering av Ostkustbanan i enlighet med de i

riksdagens skrivelse angivna riktlinjer.

I enlighet med riksdagens anhållan hava av mig utsedde förhandlingsmän

trätt i förbindelse med av bolagsstyrelsen valda delegerade för

att uppgöra förslag till de ändringar av bolagets ordning och av inlösningsbestämmelserna

i dess nuvarande koncession, vilka kunna anses

vara av behovet påkallade för att riksdagens krav och önskningar må

kunna bliva uppfyllda.

Efter förhandlingar, vilkas gång jag haft tillfälle att följa, hava uppgjorts

särskilda förslag dels till vissa ändringar av och tillägg till nu

gällande koncession, så vitt avses inlösningsvillkoren för banbyggnaden,

dels ock till vissa ändringar i bolagets ordning. Nu gällande mlösningsvillkor

och bolagsordning ävensom de uppgjorda förslagen torde som bilagor

A (nu gällande inlösningsvillkor), B (föreslagna nya inlösningsvillkor),

C (nu gällande bolagsordning) samt D (föreslagen ändrad bolagsordning)

få vidfogas protokollet.

Angående motiven till de föreslagna nya bestämmelserna må framhållas

följande.

De nu gällande inlösningsbestämmelserna för Ostkustbanan innehålla,

på samma sätt som järnvägskoncessioner i allmänhet, olika inlösningsvillkor

för olika tidsperioder, men äro strängare än vad eljest

plägar vara fallet. Under den första inlösningsperioden, omfattande en

tid av tio år från det järnvägen i sin helhet eller till någon del öppnats

för allmän trafik, äger beträffande Ostkustbanan koncessionshavaren rätt

att i lösen erhålla vad banan enligt räkenskaper, som Kungl. Maj:t godkänner,

kostat koncessionshavaren med tillägg av 4 % ränta intill tidpunkten

för statsinlösen, men med avdrag av dels den värdeminskning,

som genom järnvägens begagnande eller eljest må hava uppstått och

som ej blivit genom verkställt underhåll ersatt, dels ock den nettoinkomst,

som banan enligt likaledes av Kungl. Maj:t godkända räkenskaper lämnat

s. 5 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts Proposition Nr 33.

5

under tiden till inlösningen. För koncessioner i allmänhet gäller under

motsvarande period, att nämnda ränta är bestämd till 5 %. Under den

andra perioden, tiden efter tio års förlopp, gäller i allmänhet för koncessioner

sedan lång tid tillbaka, att lösesumman skall motsvara två gånger

summan av den under de sista tio åren före det år, under vilket lösningsanspråket

blivit väckt, uppkomna nettobehållningen av trafiken, men

med tillägg att, om vare sig från statens eller koncessionshavarens sida

så fordras, lösesumman skall bestämmas av gode män. Någon begränsning

av lösesumman till järnvägens anläggnings- och anskaffningskostnad

finnes däremot i allmänhet icke stadgad. För Ostkustbanan gäller åter,

att lösesumman under denna andra inlösningsperiod skall bestämmas efter

som Kungl. Muj:t så finner lämpligt antingen såsom under den första

inlösningsperioden eller till vad på visst sätt utsedde gode män anse

järnvägen vara värd, dock att värdet icke må sättas högre än vad som

skulle utgöra inlösningsbeloppet, beräknat på sätt som gäller för den

första perioden.

I detta sammanhang vill jag erinra, att 1918 års järnvägskommitté

den 30 november 1921 avgivit ett utlåtande med förslag till inlösningsbestämmelser

för enskilda järnvägar. Dessa bestämmelser — jag berör

här endast de, som angå lösesummans storlek — avse också två skilda

inlösningsperioder, av vilka den första föreslagits skola utgöra tiden till

dess banan i sin helhet varit upplåten för allmän trafik i fem år och

den andra tiden därefter. Förslaget innebär, att lösesumman skall under

den första perioden motsvara järnvägens sakvärde, d. v. s. dess verkliga

anläggnings- och anskaffningskostnad'', och under, den andra perioden

dess affärsvärde, med tillägg av kostnaden för sådana ombyggnads- och

nybyggnadsarbeten samt för sådana nyanskaffningar, som verkställts

dels under de fem räkenskapsår, som närmast föregå det år, under vilket

inlösningsyrkandet framställts, dels ock under sistnämnda år, allt i den

mån sådana arbeten icke hunnit bidraga till ökning av järnvägens affärsvärde.

Affärsvärdet skall enligt förslaget bestämmas till en summa,

motsvarande tjugu gånger medeltalet av den nettoinkomst av driften,

som banan under närmast föregående tioårsperiod lämnat för de år, som

kvarstå, sedan de två bästa och två sämsta åren frånräknats. Lösesumman,

. beräknad efter affärsvärdet, må dock icke överstiga sakvärdet

med tillägg av 50 % och icke understiga sakvärdet. Lösesumman skall

bestämmas av gode män.

I två vid kommitténs betänkande fogade reservationer yrkas skärpning

av förestående inlösningsvillkor. Järnvägsstyrelsen har i''sitt utlåtande

över förslaget i stort sett ställt sig på den ena reservationens

ståndpunkt, enligt vilken lösesumman under de första tjugufem åren

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Kungl. Maj:ts Proposition Nr 33.

(enligt järnvägsstyrelsens förslag tjugu år) skulle motsvara järnvägens

sakvärde och därefter affärsvärdet med sakvärdet såsom maximum och

såsom minimum sammanlagda beloppet av de skulder, som koncessionshavaren

iklätt sig för järnvägens åstadkommande och fullständigande.

Svenska järnvägsföreningen har i sitt utlåtande över förslaget godkänt

kommittémajoritetens förslag angående lösesummans beräknande.

I betraktande av den mångsidiga sammansättning berörda kommitté

ägde och den grundliga utredning, som där verkställts, skulle det, då

det nu gäller att skapa nya inlösningsbestämmelser för Ostkustbanan,

ligga nära till hands att utgå från något av de förslag, som inom kommittén

framkommit. Tanken härpå har också varit uppe under förhandlingarna

med bolagets underhandlingsdelegerade, men har från deras

sida mötts av ett bestämt motstånd, särskilt på grund därav, att de av

berörda kommitté föreslagna inlösningsvillkoren för den första inlösningsperioden

icke medgiva beräknandet av någon ränta, medan däremot

Ostkustbanans nuvarande inlösningsvillkor medgiva ett tillägg till byggnadskostnaden

av 4 % ränta därå från tiden för respektive kostnaders

nedläggande. Visserligen föreskriva nu gällande inlösningsbestämmelser,

att avdrag skall göras — utom för värdeminskning — för erhållen nettoinkomst.

Då emellertid banan först efter någon tid kan förväntas lämna

något avsevärdare netto, skulle ett uteslutande av bestämmelsen om

ränta innebära en så betydande försämring i inlösningsvillkoren. att

för sådant fall enligt bolagets delegerades åsikt ingen utsikt förefunnes

att erhålla de ytterligare tillskott å tillhopa omkring 4,000,000 kronor

till bolagets privata kapital, som erfordras, för att bolaget skall kunna

uppfylla riksdagens villkor om presterande av ett enskilt kapital om

tillhopa 19,000,000 kronor. Just den nuvarande koncessionens bestämmelse

om ränta hade visat sig kunna övervinna de betänkligheter mot

aktieteckning, som på många håll gjort sig gällande. Det har också

framhållits, att då det ännu icke förelåge någon visshet om vilka ändringar

det framlagda förslaget kunde komma att undergå, innan detsamma

bleve lag, det skulle innebära en obillighet mot Ostkustbanebolaget

att av detta bolag kräva godkännande av inlösningsvillkor, som

måhända vid närmare prövning befunnes vara för stränga för andra

järnvägsbolag. Bolagets delegerade hava också hänvisat på, att riksdagen

i avseende å lösningsviilkoren icke framställt längre gående krav,

än att bestämmelse skulle träffas, att ränta icke måtte få beräknas å

nedlagt kapital under själva byggnadstiden. Vid sådant förhållande

borde icke bolaget tvingas att avstå från den detsamma nu tillkommande

rätten till ränta.

s. 7 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:is Proposition Nr SS.

7

För min del anser jag visserligen, att då en grundlig utredning Departementspåvisat,

att de i hittills allmänt gällande koncessioner intagna inlösnings- chefen■

villkoren, liksom även de för Ostkustbanan stadgade, icke äro klara och F^ftann °“

otvetydiga och icke så draga gränsen mellan statens och koncessions- viiikor.

havarens rätt, som med hänsyn till nutida uppfattning kan anses skäligt,

staten borde kunna hava fog för att framställa krav på att, då nu tillfälle

gives, inlösningsvillkoren för Ostkustbanan skulle förändras till

närmare överensstämmelse med nutida uppfattning. Emellertid hava de

av bolagets delegerade anförda skälen för att icke allt för starkt ingripa

till försämrande av aktieägarnas hittillsvarande förmåner synts mig

icke sakna fog. Samtidigt måste jag erkänna, att även om Ostkustbanan

redan förut i inlösningshänseende intager en från andra järnvägar

skild ställning, det måhända skulle kunna anses vara hårt att,

innan de av 1918 års järn vägskommitté föreslagna bestämmelserna undergått

vederbörlig prövning, påtvinga Ostkustbanebolaget dessa bestämmelser.

Vid sådant förhållande har jag ansett det vara både lämpligast

och riktigast att ordna saken så, att bolaget tillsvidare får åtnjuta förmånen

av de nuvarande bestämmelserna med de ändringar, som nu

kunna anses oundgängligen nödiga, men att om och när nya föreskrifter

angående järnvägars inlösande till staten komma att efter Kungl. Maj:ts

och riksdagens prövning träda i tillämpning, bolaget skall vara skyldigt

att medgiva tillämpning av dessa föreskrifter. I följd härav har till mom.

11 av bolagets koncession — vilket moment innehåller nuvarande inlösningsvillkor

— fogats en ny punkt (se bilaga B mom. g), av innehåll att,

om särskild lag angående koncession för enskilda järnvägar kommer att

av Konungen och riksdagen beslutas, däri stadgade inlösningsvillkor skola,

om Konungen så påfordrar, vara gällande för Ostkustbauan.

De nu gällande inlösningsvillkoren böra emellertid, enligt vad nyss Ändringar

antytts, undergå vissa ändringar för att i den situation, vari ostkustbane- '' n"iIjj^1rande

frågan kommit genom 1922 års riksdags beslut, kunna av statsmakterna

godkännas. Beträffande innehållet av det i sådant hänseende efter förhandlingar

med Ostkustbanebolaget uppgjorda förslaget må till en början

framhållas, att detta förslag, liksom de hittills gällande bestämmelserna,

utgår från två särskilda inlösningsperioder. Skillnaden är, att medan

enligt nu gällande bestämmelser den andra tidsperioden beräknas från det

tio år förflutit från det järnvägen i sin helhet eller till någon del öppnats

för allmän trafik, förslaget räknar perioden från det tio år förflutit

efter det banan i sin helhet öppnats för allmän trafik. Då, såsom här

nedan närmare utvecklas, lösesumman under den senare inlösningsperio
-

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Kungl, Maj:ts Proposition Nr 33.

Forsta

inlösnings
perioden.

Andra

inlösnings
perioden.

den preciserats till att motsvara järnvägens affärs värde och banan i sin

helhet icke kan sägas börja skapa något verkligt affärsvärde, förrän densamma

i sin helhet öppnats för trafik, har det synts mig riktigast att

räkna perioden på sätt nyss angivits.

Liksom för närvarande skall inlösningspriset under den första perioden

motsvara banans sakvärde med avdrag för värdeminskning och

nettoinkomst. Den förnämsta skillnaden mellan den hittillsvarande och

den nya avfattningen ligger däri, att den av riksdagen särskilt framhållna

räntefrågan ordnats så, att ränta till samma procent som hittills,

eller 4 %, skall utgå, icke såsom enligt nu gällande inlösningsvillkor

från den tidpunkt, då visst kapitalbelopp nedlagts i banan, utan för

varje särskild handel från den tidpunkt, då bandelen i fråga öppnats

för allmän trafik, eller i fråga om kapitalbelopp, som investerats i banan,

efter det densamma öppnats för allmän trafik, från den tidpunkt, då

beloppet i banans räkenskaper bokförts å byggnadskontot. Därigenom

har staten befriats från den staten vid inlösen under den första och i

visst fall även under den andra inlösningsperioden åliggande skyldigheten

att betala ränta under den långa byggnadstiden. I sammanhang

härmed har också bestämts, att vid beräknandet av den ränta, staten

skall erlägga, hänsyn skall tagas till den omständigheten, att bolaget

enligt vanliga villkor för statslån till enskilda järnvägar redan äger åtnjuta

anstånd med erläggandet av ränta å förut beviljade statslån och

möjligen också kau komma att i avseende å kommande lån tillgodonjuta

sådan förmån eller ock, därest av Kungl. Maj:t för innevarande års riksdag

framlagt förslag om nya villkor för lån från allmänna järnvägslåuefonden

bifalles, viss tids räntefrihet. Ränta bör sålunda för den del

av järnvägskapitalet, som hänför sig till statslånet, icke beräknas för den

tid räntefrihet åtnjutits och, för tid varunder anståndsränta åtnjutits,

icke beräknas till mer än den under trafikeringstiden upplupna anståndsräntans

diskonterade värde.

De ändringar, som i punkt a) andra stycket vidtagits i den hittills

använda formuleringen ifråga om de avdrag, som under första inlösningsperioden

böra göras från kostnadssumman, ökad med ränta, avse

icke att vara annat än förtydliganden. Sålunda hava, i överensstämmelse

med vad 1918 års järn vägskommitté föreslagit, angivits de skilda orsaker,

som kunna ifrågakomma vid bestämmandet av sådant avdrag.

Vad beträffar tiden efter de första tio trafikåren, innehåller förslaget

i princip samma villkor som nu gällande inlösningsvillkor. Sålunda skall

s. 9 Kontrollera mot PDF

Kung!. Maj:ts Proposition Nr 33.

9

Konungen jämväl under denna inlösningsperiod äga föreskriva tillämpning

av de för första perioden gällande bestämmelserna. Där så ej

befinnes lämpligt, skall lösesumman bestämmas till vad som av gode

män kan anses motsvara järnvägens värde, dock att detta värde icke

må sättas högre än det belopp, som med tillämpning av den första

periodens inlösningsvillkor skulle utgöra järnvägens inlösningspris. Då

emellertid de nuvarande koncessionsbestämmelsernas uttryck härför »vad

järnvägen med tillhörigheter och trafikmateriel med hänsyn till dess

skick vid tiden för inlösningen och till övriga omständigheter må anses

värd» kan bliva föremål för olika tolkningar, har i det nya förslaget

utsagts, att det värde, som skall bestämmas, skall vara järnvägens affärsvärde.

Järnvägs affären skall således liksom varje annan affär uppskattas

ofter det ekonomiska affärsresultatet, d. v. s. efter den räntabilitet, som

under tiden före inlösningen vunnits, och efter de utsikter till vinst,

som banan, att döma av den föregående utvecklingen och av vid tiden

för inlösningen föreliggande beräkniugsbara omständigheter, kan hava

för framtiden. Banans verkliga byggnadskostnad, det pris byggandet av

en ny järnväg av liknande beskaffenhet skulle betinga eller någon annan

dylik beräkningsgrund får således icke ifrågakomma såsom utgångspunkt

för värderingen.

Punkten c) innehåller en ändring av motsvarande bestämmelse i nu utseend

gällande inlösningsvillkor, betingad därav att enligt de förslag till ord- s°do

nande av bolagets finansiering och till ändringar i bolagets ordning, för

vilka jag senare kommer att redogöra, svenska staten kommer att inträda

såsom ägare till hälften av bolagets aktiekapital och därigenom

ävensom genom direkta stadganden i bolagsordningen får övervägande

inflytande i styrelse och å bolagsstämma. Enligt nuvarande bestämmelse

angående val av skiljemän äger Kungl. Maj:t utse två och koncessionshavaren

två, varefter de sålunda valde utse den femte. Då, såsom

nyss angivits, staten kommer att utöva det avgörande inflytandet i

bolagets angelägenheter, har det från bolagets sida framhållits, att med

den nuvarande lydelsen staten skulle i själva verket komma att bestämma

valet av skiljemän för båda parternas räkning. Bolagets delegerade hava

därför begärt, att staten skall avstå från att öva inflytande på koncessionshavarens

val av gode män, d. v. s. att koncessionshavarens rätt att

välja gode män skall överlåtas å de aktieägare i bolaget, som representera

privatkapitalet. Detta krav har jag ansett hava fog för sig, och har

därför i punkt c) stadgats, att av gode männen skola två utses av Kungl.

Maj:t och två av andra aktieägare än staten.

Bihang till riksdagens protokoll 1923. 1 saml. 28 höft. (Nr 33.)

56 23 2

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Föremål för

inlösen.

Lösesummans

erläggande.

Riksdagens

rätt att besluta

angående

lösesumman.

Kungl. Maj:ts Proposition Nr 33.

Bestämmelse angående vad inlösen skall anses omfatta har i det

nya förslaget intagits i punkt d). I sak innehåller det nya stadgandet

icke någon annan olikhet i jämförelse med nu gällande bestämmelser

än att, då enligt sistnämnda bestämmelser samtliga för trafikens behov

i förråd befintliga förlags- och konsumtionsartiklar undantagas från inlösen,

det nya stadgandet undantager från inlösen endast den del av

förrådet, som överstiger trafikens behov under en tid av tre månader.

Då vid inlösen efter sakvärdet ersättning gives för anskaffningskostnaden

för allt som löses, har denna föreskrift egentligen betydelse för

det fall att inlösen sker efter affärsvärdet. Då affärsvärdet eller ytterst

banans avkastning skall utgöra grunden för värderingen och då jämväl

det i förråd bundna kapitalet bidrager till förräntningen, synes det riktigt,

att förrådet ingår i köpet, åtminstone till den omfattning, som bestämmes

av omsorgen om hållande av erforderliga förråd för den närmaste

trafiktiden. 1918 års järn vägskommitté har i detta avseende föreslagit

en tid av tre månader, vilket förslag jag härvid följt.

Bestämmelserna i senare delen av mom. d) angående tiden för lösesummans

erläggande m. m. innebära icke någon ändring av motsvarande

föreskrifter i nu gällande inlösningsbestämmelser.

Jag har ansett lämpligt, att, i samband med revisionen av ifrågavarande

inlösningsvillkor, i de nya villkoren ett tydligt uttryck gives för

riksdagens ställning till det inlösningsförfarande, som Kungl. Maj:t kan

vid visst tillfälle anse böra sättas i verket. Uppenbart är, att Kungl.

Maj:t vid beviljande av järnvägskoncessioner icke genom föreskriften

om lösesummans bestämmande genom gode män avsett att ställa riksdagen

inför ett fullbordat faktum, innebärande att riksdagen endast

skulle hava att anvisa medel till gäldande av den fastställda summan

utan möjlighet att pröva, om den av Kungl. Maj:t inledda aktionen ur

finansiell synpunkt är möjlig eller lämplig att till det bestämda priset

genomföra vid den av Kungl. Maj:t avsedda tidpunkten eller i övrigt är

förenlig med statens ekonomiska intressen. Frågan rör sig i dylika fall

oftast om så betydande belopp, att det uppenbarligen icke kan förutsättas,

att Kungl. Maj:t vid koncessions beviljande avsett att fråntaga riksdagen

rätten att pröva samt godkänna eller förkasta lösesumman. Härom hyser jag

icke någon tvekan; och gent emot ett eventuellt påstående, att riksdagen

skulle vara bunden av gode männens utslag, kan åberopas, att Kungl.

Maj:t vid beviljande av koncession sedan lång tid tillbaka förbehållit sig

rätt att tolka koncessionens rätta mening. Om således också enligt min

åsikt Ostkustbanans nuvarande koncession lämnar oförkränkt riksdagens

opaginerad Kontrollera mot PDF

n

Kungl. May.ts Proposition Nr 33.

rätt att i sista hand bestämma, huruvida ett statsinköp bör ifrågakomma

eller icke, har jag likväl ansett önskligt, att denna rätt får ett formellt

tydligt uttryck i de nya inlösningsvillkoren på sätt 1918 års järnvägskommitté

också föreslagit i sitt förut omnämnda utlåtande. I följd härav

har i förslaget införts ett särskilt mom. e), där denna rätt finnes stadgad.

Slutligen har jag funnit önskvärt, att sådana bestämmelser intagas i

Ostkustbanans koncession, att såvitt möjligt en fast grund kan läggas

för beräknandet av den inlösningssumma, som staten eventuellt skall

hava att erlägga. Koncessionen föreskriver visserligen, att till grund för

inlösningssummans beräknande skola ligga av Kungl. Maj:t godkända

räkenskaper. Kungl. Maj:t har således i sin makt att låta verkställa en

prövning av och korrigera järnvägens räkenskaper. Därest emellertid

järnvägen under en måhända lång tid fört sina räkenskaper på ett sätt,

som Kungl. Maj:t sedermera förklarar sig icke kunna gilla, kan korrigeringen

av de vidlyftiga räkenskaperna kanske kräva ett högst betydande

arbete och måhända icke låta sig genomföras. Det är därför

önskligt, att Kungl. Maj:t redan från början må hava rätt att föreskriva,

att räkenskaperna skola föras på det sätt, som enligt Kungl. Maj:ts åsikt

kommer att lägga en tillfredsställande grund för lösesummans beräknande.

Det är att märka, att i nutida koncessioner alltid intages en särskild bestämmelse

om, att koncessionshavaren är pliktig att underkasta sig de

bestämmelser med avseende å förande av järnvägens räkenskaper, som

kunna meddelas av Kungl. Maj:t, och en liknande föreskrift har också

av 1918 års järnvägskommitté föreslagits skola införas i en blivande

koncessionslag.

En dylik bestämmelse finnes emellertid icke intagen i Ostkustbanans

koncession. Denna brist har jag ansett böra fyllas, och har därför i de

nya inlösningsvillkoren införts ett särskilt mom. f) angående skyldighet

för banans förvaltning att rätta sig efter av Kungl. Maj:t eventuellt utfärdade

bokföringsföreskrifter.

Innan jag härefter övergår till de föreslagna ändringarna i bolagsordningen,

ber jag att få förutskicka den anmärkningen, att det i riksdagens

skrivelse för statens understödjande av Ostkustbanan uppställda

villkoret i fråga om giltigheten av det med Uppsala—Gävle järnvägsaktiebolag

träffade avtalet numera uppfyllts, i det den i sådant hänseende

hos Kungl. Maj:t fullföljda klandertalan återkallats.

Angående bolagsordningen i dess ändrade form är att märka följande.

Haken
skapernas
förande.

Giltigheten

av avtalet

med Uppsala

—Gävle

järnväg.

Bolags
ordningen.

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

§§ 1-3.

Stationsförhållanden

i Gävle.

Aktiekapitalets

storlek

och sättet för

byggnadskostnadernas

täckande.

§ 4.

Kungl. Maj:ts Proposition Nr 33.

§§ 1—3 äro oförändrade.

Vad beträffar § 2, hade det visserligen varit önskvärt att kunna ur

paragrafen utesluta den senare punkten med däri intagna bestämmelser

angående skyldighet för Ostkustbanan att ansluta till Gävle—Dala järnvägs

gods- och rangeringsstationer och att framgå till Gävle södra

station. Genom att utesluta berörda bestämmelser skulle man kunna

vinna större frihet att — måhända på ett mera ekonomiskt sätt än eljest

ordna Ostkustbanans stationsförhallanden i Gävle. Emellertid ha Gävle

stad respektive Uppsala—Gävle järnvägsaktiebolag såsom villkor för viss,

redan verkställd aktieteckning uppställt Ostkustbanebolagets utfästelse att

ordna anslutnings förhållandena i Gävle på nu angivet sätt, och har Gävle

stad uttryckligen fordrat, att bestämmelsen om Ostkustbanans anslutning

till Gävle Dala järnvägs gods- och rangeringsbangårdar i Gävle skulle

intagas i bolagets stiftelseurkund. Vid sådant förhållande har jag ansett

lämpligast att avstå från kravet på ifrågavarande bestämmelsers borttagande

ur bolagsordningen. Frågan om stationsförhållandenas i Gävle

ordnande på det mest ändamålsenliga och ekonomiska sätt torde i stället

böra lösas på förhandlingarnas väg.

Det nuvarande aktiekapitalet utgör enligt uppgift av bolagets verkställande

direktör 7,817,400 kronor i stam- och 2,073,200 kronor i prefeiensaktier

eller tillhopa 9,890,600 kronor. Dessutom förfogar bolaget

för närvarande över — förutom uppburna statslån — huvudsakligen i

företaget nedlagda fonder till ett sammanlagt belopp av i runt tal

4,163,000 kronor ävensom ett av Bergvik och Ala nya aktiebolag m. fl.

enligt förbindelse lämnat, till större delen redan inbetalt lån å 1,350,000

kronor, vilket är avsett att förvandlas till preferensaktier. Detta lån är

räntefritt och från långivarnas sida ouppsägbart. Summan av bolagets

egna tillgångar utgör således i runt tal 15,400,000 kronor. Därutöver

hava villkorliga utfästelser om aktieteckningar gjorts till ett sammanlagt

belopp av 4,467,000 kronor, därav hälften stam- och hälften preferensaktier.

Skall bolaget kunna med säkerhet disponera över de 19,000,000

kronor, som bolaget enligt riksdagens krav skall anskaffa, för att svenska

staten skall medgiva investerande av ytterligare statskapital för fullbordande

av banföretaget i dess helhet, fordras sålunda, att största delen

av de aktiebelopp, om vilkas tecknande villkorliga utfästelser gjorts,

definitivt ställas till bolagets förfogande under de villkor för statens medverkan

till banföretagets genomförande, som av staten anses böra föreskrivas.

Bestämmelsen i § 4 om bolagets minimikapital, 30,000,000 kronor, utgår

från dels att från privatintressenternas sida såsom aktiekapital inom de

s. 13 Kontrollera mot PDF

13

Kungl. May.ts Proposition Nr 33.

nuvarande aktieserierna insättas tillhopa 15,000,000 kronor, vilket aktiebelopp

uppnås, om det nuvarande aktiekapitalet, 0,890,000 kronor, ökas

genom att bolagets dispositionsfond, för närvarande omkring 3,187,000

kronor, förvandlas till aktier samt återstoden, 1,922,400 kronor, fylles

av utlovade aktieteckningar, dels ock att staten ansvarar för tecknande

under en särskild aktieserie av aktier intill ett nominellt belopp av

15,000,000 kronor. För täckande av skillnaden mellan vad riksdagen

förutsatt skola gäldas av privatintressenterna, 19,000,000 kronor, och det

angivna privata aktiekapitalet, 15,000,000 kronor, eller 4,000,000 kronor,

kunna användas dels bolagets nuvarande reservfond, 976,000 kronor,

dels ock ovanberörda lån, 1,350,000 kronor, varefter återstoden, 1,674,000

kronor, skulle fyllas av utlovade aktieteckningar. Vad beträffar för banans

fullbordande erforderliga medel utöver aktiekapitalet, är att erinra, att i den

av Ostkustbanekommittén framlagda utredningen banans byggnadskostnad

uppskattades till 47,000,000 kronor samt att riksdagen uttalat såsom sin

åsikt, att det kapital, som komme att åtgå för banföretagets finansiering

utöver 19,000,000 kronor, skulle helt bestridas av staten. Staten måste således

enligt nämnda finansplan räkna med en sammanlagd kapitalinsats

av 28,000,000 kronor, av vilka 6,000,000 kronor redan beviljats av riksdagen

såsom lån, därav 3,000,000 kronor åren 1913 och 1920 samt

likaledes 3,000,000 kronor år 1922. Riksdagen har visserligen utgått från

att berörda kostnadssumma, 47,000,000 kronor, borde, såsom högt beräknad,

kunna icke oväsentligt nedbringas, i vilket fall statens insats i

motsvarande mån bör reduceras. Emellertid torde man — för att säkerställa

finansplanen och därigenom skapa bästa möjliga förutsättningar

för anskaffande av det ytterligare erforderliga privata kapitalet —- med

hänsyn till de ovissa tidsförhållandena tillsvidare böra utgå från den av

Ostkustbanekommittén beräknade kostnadssumman, 47,000,000 kronor,

i vilket fall såsom lån från statens sida bör beräknas vad som av sistnämnda

belopp återstår, sedan det privata kapitalet, 19,000,000 kronor,

och statens aktiekapital, 15,000,000 kronor, frånräknats, eller 13,000,000

kronor. Skulle kostnaderna för banbyggnaden understiga det beräknade

beloppet, 47,000,000 kronor, komme statens insats i form av lån att

minskas med vad som svarar mot den vunna besparingen. Då riksdagen

givetvis skulle hava att varje år på framställning av Kungl.

Maj: t bestämma och anvisa det belopp, som under nästkommande

budgetår må utbetalas till bolaget, har riksdagen därvid möjlighet

att, efter för varje gång verkställd utredning angående storleken av

återstående erforderliga belopp, begränsa statens insatser till vad framtiden

kan utvisa vara verkligen erforderligt.

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Kungl. Maj:ts Proposition Nr 33.

I detta sammanhang torde böra omnämnas, att då statens järnvägar

på grund av depressionstidens inverkan på trafiken för närvarande

hava och sannolikt en tid framåt komma att hava överflöd på såväl

lokomotiv som person- och godsvagnar, en minskning av statens bidrag

till banans fullbordande, utöver vad som kan besparas genom prisnivåns

eventuella ytterligare nedgång, måhända kan åstadkommas genom

en överenskommelse med Ostkustbanans förvaltning om övertagande av

lämplig rullande materiel från statens järnvägar. Därest Ostkustbanan

skulle köpa rullande materiel av statens järnvägar, erfordras visserligen

statsmedel för inköpets likviderande, men köpesumman kan i sådant

fall av järnvägsstyrelsen återbetalas till riksgäldskontoret, i samband

varmed statens järnvägars kapitalkonto kan minskas med motsvarande

belopp.

Under nu angivna förhållanden har jag sålunda ansett mig böra

föreslå, att statens insats i aktier måtte beräknas till 15,000,000 kronor

och att vad som erfordras för företagets fullbordan utöver summan av

statens aktiebelopp och privatintressenternas insats eller sålunda högst

13,000,000 kronor måtte i mån av behov beviljas bolaget såsom lån.

Av de bidrag, som staten sålunda skulle hava att erlägga, har, såsom

förut nämnts, staten redan i form av lån beviljat bolaget tillhopa 6,000,000

kronor, vadan således skulle för statens del återstå högst 22,000,000 kronor.

Till frågan om det närmare sättet för genomförandet av finansieringsplanen

återkommer jag senare.

Då det torde vara lämpligt att hava frihet att, om behov därav

gör sig gällande, kunna öka aktiekapitalet utan att därför behöva ändra

bolagsordningen, har jag ansett lämpligast, att ett maximiaktiekapital

angives, vilket, då minimiaktiekapitalet utgör 30,000,000 kronor, synes

med hänsyn till bestämmelsen i 2 § aktiebolagslagen kunna bestämmas

till 90,000,000 kronor.

§ b. Någon ändring av det belopp, 100 kronor, varå aktie skall lyda,

anser jag icke av behovet påkallad.

Aktie- Det nuvarande aktiekapitalet är, såsom förut nämnts, fördelat på

kapitalets stam- och preferensaktier. Vid sådant förhållande har, för att i enlighet

uppdelning i i-iir ti-i in0!

olika serier, med riksdagens direktiv det av staten tecknade aktiekapitalet skall med

! 6 u o avseende å såväl utdelning som andel i bolagets tillgångar erhålla bättre

rätt än det av privata intressenter anskaffade kapitalet, den utvägen måst

tillgripas att för statens andel i aktiekapitalet skapa en särskild preferensaktieserie

C. De aktieteckningar från kommuners, bolags och privata

personers sida, som erfordras för att uppbringa bolagets privatkapital till

s. 15 Kontrollera mot PDF

Kung1. Maj:ts Proposition Nr 33.

15

av riksdagen föreskrivna 19,000,000 kronor, skola således verkställas

inom serierna A och B, varom uttrycklig föreskrift bör meddelas som

villkor för statens finansiering av företaget. De företrädesrättigheter,

som aktier av serien C skola åtnjuta, bestå i fråga om utdelning däri,

att, jämlikt bolagsordningens § 6 mom. 2, dessa aktier erhålla företrädesrätt

framför övriga preferensaktier och stamaktier till 5 % årlig utdelning,

med rätt att, om under något år utdelning uteblivit, under följande år

erhålla vad däri brustit, innan någon utdelning göres å andra aktier.

Företrädesrätten för C-aktier ifråga om andel i bolagets tillgångar vid

dess upplösning består jämlikt samma paragraf och moment däri, att

innehavare av dessa aktier äga att före innehavare av andra aktier av

bolagets tillgångar utfå aktiernas nominalbelopp jämte 5 % årlig utdelning,

jämväl i den mån sådan ej förut erhållits.

Genom dessa båda stadganden erhåller staten säkerhet — så vitt

tillgångar respektive inkomster därtill förslå — för såväl sitt i aktier

bundna kapital som för skälig ränta därå.

Stamaktiekapitalets minimibelopp, 6,000,000 kronor, har icke ändrats.

Maximibeloppet för preferensaktiekapitalet av serien B har, på grund av

nödvändigheten att inom denna serie — jämte stamaktieserien serien A —

erhålla ytterligare privat aktiekapital, ansetts böra fördubblas. För preferensaktier

av serien C har maximum satts till det belopp, för vilket

staten anses böra åtaga sig teckningsskyldighet, eller 15,000,000 kronor.

Att märka är, att det naturligen icke föreligger något hinder för

staten att förvärva preferensaktier av serien B eller stamaktier. Ett

sådant förvärv är t. ex. förutsatt i det vid 1922 års riksdag godkända

avtalet mellan svenska staten och Uppsala—Gävle järnvägsaktiebolag

angående statsinlösen av Uppsala—Gävle järnväg, enligt vilket avtal

staten vid inlösen av järnvägen är skyldig inlösa Uppsala—Gävle järnvägsaktiebolags

aktier i Ostkustbanebolaget.

§ 6 mom. 2 reglerar jämväl förhållandet mellan förutvarande preferensaktieägare

(serien B) och stamaktieägarna (serien A), och har i detta

avseende ingen ändring vidtagits i förutvarande förhållanden.

Det kunde ju ifrågasättas att införa ett stadgande, att därest bolagets

vinst förslår till mer än 5 % utdelning å alla aktier eller, vid

bolagets upplösning, tillgångarna överstiga aktiekapitalets nominella belopp

jämte eventuellt felande 5 % ränta, staten skulle äga rätt att,

jämte innehavare av stamaktier, eventuellt innehavare av preferensaktier

av serien B, taga del i ett sådant överskott. Det har emellertid synts

mig, att då staten äger rätt att erhålla nyssnämnda utdelning och återfå

sitt i bolaget insatta kapital jämte 5 % ränta, staten icke bör framställa

s. 16 Kontrollera mot PDF

16

Kungl. Maj:ts Proposition Nr 33.

ytterligare krav. Att märka är, att redan enligt nu gällande bolagsordning

stamaktieinnehavarna äga rätt till all överskjutande vinst över

5 % och till alla tillgångar utöver vad som motsvarar preferensaktiekapitalet

jämte ränta. Samma regel synes mig böra gälla i fråga om

förhållandet mellan innehavarna av preferensaktier av serierna B eller C,

å ena, och innehavarna av stamaktier, å andra sidan.

Ny aktieteck- § g mom. 3 reglerar förhållandena vid en eventuell ökning av aktie
§

6 moln. 3. kapitalet genom teckning av nya aktier och genom överföring till aktiekapitalet

av besparade vinstmedel.

I detta avseende föreskriver nu gällande bolagsordning, att vid utsläppandet

av nya vare sig stam- eller preferensaktier förutvarande stamaktieägare

och preferensaktieägare skola mot varandra äga lika rätt

att i iörhållande till antalet förut innehavda aktier teckna nya aktier av

båda slagen. Någon anledning till ändring av det hittills fastslagna rättsförhållandet

i nu ifrågavarande avseende mellan förutvarande aktieägare

föreligger icke. Däremot skulle det, då avsett är, att staten skall bliva

ägare, av samtliga aktier av serien C, d. v. s. samtliga aktier med bästa

rätt, ligga nära till hands att för statens räkning fordra föreskrift därom, att

vid ökning av aktiekapitalet genom teckning av nya preferensaktier av serien

C företrädesrätt till teckning av dylika aktier skulle förbehållas staten.

Emellertid är det tvivelaktigt, huruvida enligt gällande aktiebolagslag en

sådan anordning låter sig genomföras, utan att samtliga aktieägare godkänna

ett beslut därom, och ett dylikt enhälligt beslut lärer icke vara

möjligt att åstadkomma, bland annat på den grund att det måste antagas,

att vissa aktier förkommit eller att vissa aktieägare i allt fall icke komma

att infinna sig vid eller låta sig representeras å bolagsstämma. Med

hänsyn till det inflytande, staten enligt de föreslagna ändringarna i

bolagsordningen komme att förvärva såväl inom styrelsen som å bolagsstämman,

synes det för övrigt icke av behovet påkallat att söka

genomföra någon saklig ändring av de nuvarande bestämmelserna i

detta avseende. Mom. 3 första punkten tillerkänner därför samtliga

aktieägare rätt att liksom nu i förhållande till förutvarande aktieinnehav

teckna nya aktier av vilken serie det än må vara. I samband härmed

må framhållas, att om annan än staten vid nu förestående ökning av

aktiekapitalet verkställer teckning av preferensaktier av serien C, statens

bidragsskyldighet till banföretaget minskas med motsvarande belopp. En

sådan teckning innebär nämligen ett extra tillskott utöver de belopp,

som av privatintressenterna skola tillskjutas genom aktier i serierna A

och B för att uppbringa privatkapitalet till 19,000,000 kronor.

s. 17 Kontrollera mot PDF

17

Kungl Muy.ts Proposition Nr 33.

Vad åtel'' beträffar sådan ökning av aktiekapitalet, som sker genom

överförande till detsamma av besparade vinstmedel, bör, i överensstämmelse

med vad förut nämnts angående stamaktieägares rätt till all vinst

utöver 5 % å det aktiekapital, som representeras av aktierna av serierna

B och C, gälla, att nya aktier, som representera dylika vinstmedel, skola

i första hand stå förutvarande stamaktieägare till buds.

I överensstämmelse med dessa principer liar § 6 mom. 3 avfattats.

§ 6 mom. 4, som medgiver bolaget rätt att i viss ordning inlösa

preferensaktier, har gent emot motsvarande bestämmelse i den nuvarande

bolagsordningen (§ 6 stycket 3) icke undergått annan ändring

än den som betingas dels därav, att denna inlösningsrätt icke bör utsträckas

utöver sin nuvarande gräns, d. v. s. utöver preferensaktier av

serien B, dels ock därav, att bolagets minimikapital genom föreliggande

förslag ökas utöver nuvarande 7,000,000 kronor.

§ 6 mom. 5 reglerar på vanligt sätt utlänningars och vissa svenska

samfälligheters rätt att förvärva aktier. Momentet har gent emot motsvarande

bestämmelse i den nuvarande bolagsordningen (§ 6 stycket 7)

icke undergått annan ändring än den som nödvändiggöres därav, att

enligt § 13 de nya preferensaktierna i vissa fall hava olika röstvärde

mot övriga aktier.

§ 7, som handlar om styrelsens sammansättning med mera, är avfattad

med hänsyn till riksdagens krav, att staten skall tillförsäkras övervägande

inflytande i bolagets styrelse.

Då kontinuiteten i bolagets skötsel under byggnadstiden enligt bolagsstyrelsens

åsikt befrämjas därigenom, att så många som möjligt av

de nuvarande styrelseledamöterna få kvarstanna i styrelsen under nämnda

tid, men å andra sidan staten samtidigt bör beredas erforderligt inflytande

i styrelsen, har det ansetts fördelaktigt, att bolagsordningen formuleras

så, att styrelseledamöternas antal kan bibehållas vid en förhållandevis

hög numerär, till dess efter banans öppnande för trafik en

minskning kan befinnas lämplig. Av dessa skäl har föreslagits, att styrelsen

skall bestå av elva eller nio ledamöter. Av detta antal styrelseledamöter

och suppleanter hava, därest styrelsen skall bestå av elva

ledamöter, sex och, därest styrelsen skall bestå av nio ledamöter, fem

ledamöter jämte suppleanter för dem ansetts böra utses av staten, därav

fem respektive fyra i dess egenskap av ägare av preferensaktier av

serien C, medan återstoden utses av aktieägare i övrigt. Antalet av

statens representanter i styrelsen skall således alltid överstiga antalet

Bihang till riksdagens protokoll 1923. 1 samt. 28 Käft. (Nr 33.) 56 23 3

Inlösen av

preferensaktier

av

ser. B.

§ 6 mom. 4.

Utländsk

undersåtes

och vissa

svenska samfälligheters

rätt.

§ 6 mom. 5.

Styrelsens

sammansättning

§ 7.

s. 18 Kontrollera mot PDF

18

Kungl. May.ts Proposition Nr 33.

övriga styrelseledamöter med en, och har därigenom skapats säkerhet

för att staten må kunna utöva övervägande inflytande i bolagets styrelse.

Vad beträffar valet av de sex respektive fem statsrepresentanterna

i styrelsen, har till en början ansetts lämpligt att tillerkänna riksgäldsfullmäktige

såsom närmast bevakande statens långivareintressen rätt att

utse en representant jämte suppleant för honom. De övriga statsrepresentanterna

i styrelsen och deras suppleanter synas mig böra utses av Konungen.

Härvid är att märka, att järnvägsstyrelsen i sitt utlåtande den 9 mars

1922 över Ostkustbanekommitténs betänkande framhållit, att bland de

garantier, som vore nödvändiga att skapa, för att banans förvaltning

skulle komma att ledas icke enbart efter privatekonomiskt betonade utan

även efter ur statens och allmänhetens synpunkter tillfredsställande

grundsatser, vore främst att taga i betraktande en förstärkt representation

i bolagets direktion, och framhöll styrelsen i detta avseende, att

Kungl. Maj:t borde tillerkännas rätt att tillsätta, utom den av Kungl.

Maj:t redan förut utsedda ledamoten i bolagets styrelse, ännu en styrelseledamot

med uppgift bland annat att särskilt bevaka, att vederbörlig

hänsyn komme att tagas till statens järnvägars intressen. Det

synes mig klokt att i bolagsordningen fastslå tanken att bland statsrepresentanterna

i styrelsen alltid skall finnas åtminstone en, som, förtrogen

med landets stora trafikspörsmål, har förmåga att bedöma Ostkustbanans

trafikeringsförhållanden med fästat avseende icke blott på de

trakters behov och krav, genom vilka banan framgår, utan även på

dess egenskap av att vara en med statens järnvägar konkurrerande bana.

Såsom uttryck för denna tanke har jag i § 7 mom. 2 infört bestämmelsen,

att av de av Konungen utsedda styrelseledamöterna och suppleanterna

skall minst en ledamot och en suppleant hava erfarenhet inom

den högre järnvägsadministrationen.

I det föregående har jag angivit, att i bolagsordningen (§ 7 mom. 2 p. 9)

bör framhållas, att Konungen vid utseendet av statens representanter i

stjrrelsen företräder aktierna av serien C. Anledningen därtill är, att aktiebolagslagen

kräver, att ingen aktieägare uteslutes från rätten att rösta å

bolagsstämma. Samma krav har också givit anledning till bestämmelsen i § 7

mom. 2 p. 4, att vid val av övriga styrelseledamöter och suppleanter ägare

av sådana aktier av serien C, som icke ägas av staten, skola äga att tillsammans

med ägare av aktier av serierna A och B deltaga i styrelseval.

Praktiskt taget kan man ju utgå från den förutsättningen, att svenska staten

allt framgent kommer att äga preferensaktierna av serien C. Emellertid

kan i bolagsordningen icke uteslutas möjligheten av att kommuner, bolag

eller privata personer, t, ex. genom försäljning från statens sida av aktier

s. 19 Kontrollera mot PDF

Kung1. Maj:ts Proposition Nr 33.

19

av serien C, bliva ägare till dylika aktier. Därest så bleve förhållandet,

måste bolagsordningen bereda tillfälle för dem att deltaga i styrelseval

o. s. v., och bar detta skett genom att, som nyss nämnts, föreskriva,

att de i sådant fall få rösta tillsammans med ägare av preferensaktier

av serien B och stamaktier. Av samma skäl och på samma sätt hava i

§ 9 mom. 3 och 4, § 10 och § 14 under 3:o) och 4:o) preferensaktier

av serien C, som icke ägas av svenska staten, förts till samma grupp

som aktier av serierna A och B. Å andra sidan hör erinras, att därest

staten framdeles på ett eller annat sätt skulle bliva ägare av preferensaktier

av serien B eller av stamaktier, staten äger i mån av sitt innehav

av dylika aktier även inom denna grupp av aktieägare utöva inflytande

på valet av styrelseledamöter.

Övriga bestämmelser i § 7 torde icke kräva någon förklaring.

§ 8 är oförändrad och torde icke fordra någon redogörelse. § s.

Innehållet av § 9 är delvis nytt och delvis, men i ändrad form, hämtat styreisefrån

§ 7 i nuvarande bolagsordning. Förslaget avser att skapa ytterligare samman9tiad<

garantier för statens tillbörliga inflytande å bolagets ledning. Så garanterar

mom. 2, att så vitt möjligt ledningen av styrelsens förhandlingar

skall ligga i en statsrepresentants hand. Mom. 3 förebygger, att något

styrelsens beslut skulle kunna fattas, utan att ett tillräckligt antal ledamöter

över huvud taget och särskilt ett visst antal av statens representanter

är närvarande, vilken garanti motsvaras av en liknande garanti

för privatkapitalet. I mom. 4 har slutligen, efter mönster av den ändring,

som efter 1922 års riksdags beslut angående överenskommelse med de

stora malmbolagen genomförts i Luossavaara—Kiirunavaara aktiebolags

bolagsordning, föreskrivits en omröstningsordning inom styrelsen, som

tillförsäkrar statens representanter — liksom representanterna för privatkapitalet

— möjlighet att, i händelse av hinder för någon eller några

av endera sidans representanter att närvara vid visst sammanträde, i allt

fall kunna uppträda med lika antal röster som motsidan. Då i händelse

av lika röstetal å båda sidor ordföranden äger utslagsröst och ordföranden

ju utses av Kungl. Maj:t, bör även i detta fall statens inflytande

vara bevarat.

§ 10 motsvarar § 9 i nuvarande bolagsordning. Redan nu har Kungl. Revisorer.

Magt rätt att utse en av de tre revisorerna, ehuru denna rätt fortvarar § 10- endast så länge det bolaget beviljade statslånet är oguldet. Statens inträde

i bolaget såsom aktieägare i bolaget medför givetvis, att staten

allt framgent bör äga utse en revisor.

s. 20 Kontrollera mot PDF

20

Kungl. Maj:ts Proposition JSfr 33.

§ 11.

§ 12.

Begränsning

av rösträtten

& bolagsstämma.

§ 13.

§ 11 motsvarar § 10 i nuvarande bolagsordning och har icke undergått

någon annan ändring än att orden »jämte vinst- och förlusträkning»

inskjutits efter ordet »förvaltningsberättelse».

§ 12 motsvarar § 11 i nuvarande bolagsordning. Ifråga om sättet

för omröstning vid val å bolagsstämma har endast den ändringen vidtagits,

att jämväl andra val än av ordförande kunna ske med öppen omröstning,

därest samtliga närvarande röstberättigade så besluta.

§ 13 har ingen motsvarighet i nu gällande bolagsordning. Då

bolagets nu gällande ordning är av Kungl. Maj:t fastställd den 16 juni

1906, grundar sig rösträtten vid bolagsstämma å, förutom bolagsordningen,

1895 års aktiebolagslag. Medan nu gällande aktiebolagslag föreskriver,

att, därest icke i bolagsordningen intagits annan bestämmelse, ingen

aktieägare må rösta för mer än en femtedel av det å vederbörande bolagsstämma

företrädda aktiekapitalet, stadgar 1895 års lag icke någon

begränsning av rösträtten. Vid sådant förhållande och då bolagsordningen

icke heller innehåller någon bestämmelse om rösträttsbegränsning,

äger aktieägare i Ostkustbanans aktiebolag för närvarande rösträtt för

fulla antalet av honom tillhöriga aktier. Om man utgår från minimikapitalet

och från att staten blir ägare till samtliga preferensaktier av

serien C, skulle staten komma att disponera hälften av hela röstetalet.

Då det, såsom förut nämnts, praktiskt taget är uteslutet, att samtliga

övriga aktieägares röster kunna hopsamlas till en bolagsstämma, torde

väl, om statens rösträtt för preferensaktier av serien G icke på något

sätt begränsas, följden bliva, att varje möjlighet för ägarna av preferensaktier

av serien B och av stamaktier att genom sina röster inverka på

utgången av en omröstning skulle vara utesluten. Från bolagets sida

har i anledning härav gjorts gällande, att därav skulle bliva följden, att

bolaget komme att förlora sin karaktär av enskilt företag och att allt

intresse från de privata aktieägarnas sida att å bolagsstämmor söka verka

för företagets rationella skötsel och utveckling skulle bortfalla.

Då detta påstående icke kan nekas äga fog för sig och det torde

vara av betydelse för företaget, att kommunala och enskilda aktieägare

med intresse följa bolagets verksamhet och verka för företagets utveckling

enligt de linjer, som betingas av de trakters intressen, som beröras

av banan, har jag ansett skäl föreligga att medgiva någon begränsning

av statens rösträtt för att genom den möjlighet att inverka på bolagsstämmobesluten,

som därigenom skapas, kunna framkalla och vidmakthålla

berörda intresse för banan. En dylik begränsning bör dock inträda

endast så länge staten äger hela eller den ojämförligt största delen av

aktiestocken av serien C. Skulle staten avhända sig någon betydligare

s. 21 Kontrollera mot PDF

Kungl. May.ts Proposition Nr 33.

21

del av sina C-aktier, bör staten lika som varje annan aktieägare äga rätt

att i alla frågor rösta för fulla antalet av sina aktier. Då statens aktiepost

av C-aktier enligt förslaget skall nominellt uppgå till 15,000,000

kronor, synes det mig lämpligt, att begränsningen av rösträtten upphör,

därest statens innehav av C-aktier skulle nominellt sjunka under

13,500,000 kronor. Vad beträffar begränsningens storlek, anser jag, att

möjligheten för de privata intressena att bestämma över utgången av en

omröstning bör inskränkas till sådana fall, då intresset för eu frågas lösning

i viss riktning är så starkt, att det visar sig möjligt att å stämman

hopbringa ett mycket betydande röstetal för en viss mening. Förslaget

har därför avfattats så, att svenska staten skall, så länge staten är ägare

av preferensaktier av serien C till ett nominellt belopp av minst 13,500,000

kronor, äga utöva rösträtt för så stort antal aktier av denna serie, som

motsvarar åttio hundradelar av summan av samtliga aktier, som icke tillhöra

staten. Därest således ägarna av dessa senare aktier kunna vid bolagsstämma

till förmån för ett visst förslag samla röster till mer än åttio hundradelar

av deras totala röstetal, blir enligt förslaget deras mening gällande

gent emot staten, allt för så vitt icke staten förvärvat så många aktier

av serierna A. eller B, att statens representant med tillhjälp av dessa

röster, vilka äga fullt röstvärde, i allt fall erhåller majoritet för sin mening.

Emellertid har jag med anledning av den gemensamhet i avseende

å trafikskötseln, som enligt ett för flera år sedan avslutat kontrakt

kommer att äga rum mellan Ostkustbanan och Uppsala—Gävle järnväg,

varom mera här nedan, ansett mig böra fordra, att staten såsom innehavare

av preferensaktier av serien C skall äga rättighet att, då fråga

uppstår om avslutande eller ändring eller upphävande av dylikt avtal

om gemensam trafikförvaltning, rösta för fulla antalet av sina preferensaktier

av serien C.

§ 14 i det nya förslaget (§ 12 i nuvarande bolagsordning) har

endast undergått smärre ändringar av samma art, som förut angivits.

§ 15 handlar om sättet för meddelanden till aktieägarna och har

icke undergått någon saklig ändring i jämförelse med den nu gällande

bolagsordningens § 13.

Då de kapitalbelopp, som staten å olika tider skall investera i företaget

i form av lån, icke för närvarande kunna angivas, har § 16 avfattats

så, att dess ordalydelse passar för vilka lånebelopp staten än må

insätta i företaget. Medan i 1920 och 1922 års propositioner föreslagits,

att de statslån, som i dessa propositioner voro avsedda för Ostkustbanans

understödjande, skulle vid intecknings beviljande få sättas när
-

§ 14.

§ 15.

Säkerhet för

statslån.

§ 16.

s. 22 Kontrollera mot PDF

22

Samman
fattning.

Överenskommelse

angående

gemensam

trafikförvaltning

av Ostkustbanan

och Uppsala—Gävle

järnväg.

Kung!. Maj:ts Proposition Nr 33.

mast efter vissa banklån, som bolaget hade förhoppning att erhålla, har

jag nu, då staten anses böra under vissa villkor ensam åtaga sig ansvaret

för banans finansiering utöver visst av bolaget anskaffat eget

kapital, föreslagit, att i bolagsordningen skall intagas bestämmelse,

att såväl för hittills lämnade lån som för de lånebelopp, som under

återstående byggnadstid komma att beviljas av staten, första inteckning

i banan skall beviljas. Skulle således bolaget före banans fullbordan

av utomstående upptaga något lån mot inteckning i banan, måste för

ett dylikt lån stipuleras sådana villkor, att ett därefter beviljat statslån

erhåller företrädesrätt i inteckningshänseende framför berörda privata lån.

Genom de föreslagna ändringarna hava, enligt min åsikt, statens

intressen i bolaget i enlighet med riksdagens direktiv blivit, så vitt på

bolagsordningen ankommer, vederbörligen iakttagna, utan att privatkapitalets

berättigade intresse att kunna öva inflytande på bolagets skötsel

åsidosatts. Inom styrelsen hava statens representanter vid omröstning

avgörande inflytande å utgången, medan å andra sidan de privata aktieägarna

äro så starkt representerade, att deras välgrundade synpunkter

böra kunna vinna tillbörligt beaktande. Å bolagsstämman lärer väl staten

praktiskt taget komma att diktera besluten, så länge staten icke avhänder

sig någon större del av sina preferensaktier av serien C. Den möjlighet

att vinna röstmajoritet, som givits privatkapitalet, förutsätter en mycket

fullständig representation av och en nära nog enstämmig mening hos de

privata aktieägarna vid bolagsstämma. Men å andra sidan är — även

oavsett denna möjlighet till röstmajoritet — de privata aktieägarnas ställning

å bolagsstämman så stark, att deras representanter hava all anledning

att vänta att få sina behöriga synpunkter noga beaktade och tillgodosedda.

Under utredningens gång har det visat sig nödvändigt att även å

ett annat område än beträffande inlösningsbestämmelserna och bolagsordningen

vidtaga åtgärder för tillvaratagande av statens rätt och intressen.

Såsom förut antytts, har den 9 juni 1915 emellan Ostkustbanans

aktiebolag och Uppsala—Gävle järnvägsaktiebolag, vilket sistnämnda

bolags järnväg i detta avseende anses omfatta även Gävle—

Ockelbo järnväg, träffats en överenskommelse angående gemensam trafikförvaltning,

från den dag Ostkustbanan öppnas för allmän trafik, av

de järnvägar, som ägas eller trafikeras av de båda bolagen. Denna

överenskommelse gäller intill två år efter å någondera sidan skedd uppsägning,

vilken icke får äga rum förrän tidigast åtta år från det Ostkustbanan

öppnats för allmän trafik.

s. 23 Kontrollera mot PDF

23

Kung!. Maj:ts Proposition Nr .V,?.

Innebörden av överenskommelsen är, att ett av de båda bolagens

styrelser valt trafikutskott skall i enlighet med överenskommelsens bestämmelser

besluta och handla i avseende å järnvägarnas drift och underhåll

m. m. Detta utskott skall bestå av två ledamöter med två suppleanter

från vardera av bolagens styrelser samt en verkställande direktör, utsedd

genom överenskommelse mellan de båda bolagens styrelser. I den gemensamma

förvaltningen ingå även bolagen tillhöriga hotell, hamnar

samt aktier i här nedan omförmälda verkstadsbolag.

Trafikutskottets befogenhet enligt nuvarande överenskommelse är

synnerligen vidsträckt. Givetvis åligger det utskottet att föra räkenskaper

över sin förvaltning och att genom överlämnande av regelbundna

rapporter och protokoll hålla respektive styrelser underkunnig^ om utskottets

verksamhet och den ekonomiska situationen, och utskottet är

också underkastat särskild revision. Men den löpande tjänsten med alla

därtill hörande dispositioner behärskas i allt väsentligt av utskottet liksom

även användningen av bolagens inkomster — med undantag av

deras egna räntor och aktieutdelningar — så vitt icke fråga är om nyanskaffningar,

nyanläggningar och sådana ändringsarbeten å banan och

rullande materielen, som äro av natur att öka banornas kapitalvärde.

Verkställande direktören får givetvis redan genom sin tjänsteställning

ett dominerande inflytande å sammanslutningens hela förvaltning och

skötsel. Men dessutom tillerkännes honom genom överenskommelsens

särskilda bestämmelser en betydande befogenhet. Han äger sålunda

antaga och befordra all personal, med undantag av dels stationsföreståndare

å fjärde klassens station och personal i än högre ställning,

dels personalen å de gemensamma huvudkontoren. Han äger även ensam

bestämma nedsättningar under den fastställda taxan. För giltigheten av

varje trafikutskottets beslut fordras också, att verkställande direktören

skall biträda beslutet. Härvid torde dock böra anmärkas, att för besluts

giltighet fordras jämväl, att en utskottsledamot från vart och ett av

bolagen biträder beslutet.

Slutligen torde såsom en egendomlighet böra anmärkas, att medan

de stora förbrukningsartiklarna, såsom stenkol och slipers, skola inköpas

av trafikutskottet, övriga förbrukningsartiklar och inventarier skola inköpas

och förvaltas av ett särskilt, av de båda järnvägsbolagen bildat

och behärskat verkstadsbolag, från vilket vartdera järnvägsbolaget har

att enligt vissa prisberäkningsgrunder inköpa vad som för vardera järnvägen

erfordras.

Till respektive bolagsstyrelsers omedelbara handläggning återstå

således i fråga om bolagens förvaltning endast val av trafikutskottsledamöter

och verkställande direktör samt frågor angående avslutande

s. 24 Kontrollera mot PDF

24

Kungl. Maj:ts Proposition Nr 33.

Åndringar i

förut gällande

trafiköverenskommelse.

av kontrakt angående den senares anställningsvillkor, angående disposition

av trafiköverskott och räntor, angående nyanskaffningar, nyanläggningar

och förbättringar, som anses öka banornas kapitalvärden, angående antagande

och befordran av ovan angivna personal, angående entledigande och förflyttning

av såväl denna som övrig personal samt angående personalens lönevillkor,

varjämte bolagens styrelser skola granska och godkänna av trafikutskottet

uppgjorda taxeförslag före dessas överlämnande till Kungl. Maj:t.

Dessutom skola bolagsstyrelserna besluta i frågor, som bänskjutas till dem

från trafikutskottet, i händelse inom utskottet erforderlig majoritet icke

erhållits.

Det torde slutligen böra anmärkas, att, därest styrelserna i till dem

hänskjutna frågor stanna i olika beslut, dylika frågor — med undantag

för val av verkställande direktör och frågor om hans anställningsvillkor

— skola hänskjutas till avgörande av tre skiljemän, av vilka järnvägsstyrelsen,

väg- och vattenbyggnadsstyrelsen och svenska järnvägsföreningen

skola utse vardera en.

Av vad ovan anförts torde framgå, att även om i Ostkustbanebolagets

ordning sådana ändringar vidtagas, att statens inflytande i

bolagsstyrelsen säkras, detta inflytande åtminstone icke omedelbart kan

göra sig gällande i den dagliga trafikskötseln, varpå dock bland annat

förhållandet till statsbanan beror. Då banornas läge och inbördes sammanhang

nära nog med nödvändighet kräva gemensamhet i fråga om

trafikförvaltningen, åtminstone i vissa betydelsefulla avseenden, hava

strävandena icke riktats på ett upphävande av överenskommelsen i fråga

utan på åstadkommande av sådana ändringar i densamma, att åt statens

representanter i Ostkustbanans styrelse beredes tillbörligt inflytande

å trafikförvaltningens skötsel. Underhandlingar om dylika ändringar

hava därför ägt rum med delegerade från såväl Ostkustbanebolagets som

Uppsala—Gävle järnvägsaktiebolags styrelser, och har därvid träffats

överenskommelse om att i stället för det äldre avtalet antaga nytt trafikkontrakt

av den lydelse, som framgår av bilaga E.

Vad beträffar Ostkustbanebolaget, har detsamma å extra bolagsstämma

bemyndigat sin styrelse att i den nuvarande överenskommelsen

vidtaga de ändringar, som styrelsen funne nödiga, och har bolagets

styrelse sedermera beslutat godkänna överenskommelsen i dess i bilaga E

återgivna skick.

Uppsala—Gävle järnvägsaktiebolag har å extra bolagsstämma beslutat

godkänna förslaget enligt bilaga E.

Då bolagsstämmornas beslut ännu ej vunnit laga kraft, synes emellertid

som villkor för statens medverkan till fullbordande av Östkustbanan

böra uppställas, att överenskommelsen blir gällande.

s. 25 Kontrollera mot PDF

25

Kungl. Maj.ts Proposition Nr 33.

Det viktigaste önskemålet från statens sida har givetvis varit att åt

statens representanter i Ostkustbanans styrelse förvärva vederbörligt

inflytande å trafikförvaltningens skötsel. Detta har vunnits genom att

dels till styrelsens prövning och beslut överföra vissa ärenden, som

enligt förutvarande överenskommelse ligga under trafikutskottets beslutanderätt,

dels säkerställa, att statens representanter få plats i trafikutskottet

och där erhålla makt att hindra beslut, som kunna lända staten

till men, dels ock till trafikutskottets avgörande föra vissa ärenden, som

enligt överenskommelsen avgöras av verkställande direktören. De viktigaste

av de sålunda i kontraktet vidtagna ändringarna äro följande.

Enligt nu gällande överenskommelse äger trafikutskottet »å de båda

bolagens vägnar besluta och handla i avseende å järnvägarnas drift''och

underhåll m. in.» Det har synts angeläget att säkra styrelsernas inflytande

genom att begränsa detta »m. in.», som ju i tillämpningen kan

komma att omfatta mer än som därmed ursprungligen avsetts. Att

helt och hållet utesluta denna ytterligare maktbefogenhet har icke ansetts

lämpligt, då en del mindre ärenden, som icke kunna sägas vara inbegripna

i orden »drift och underhåll», t. ex. framdragande av en kraftledning

över eller under .banvallen, kunna behöva en skyndsam behandling och

därför icke böra dragas under styrelsernas behandling. Den erforderliga

begränsningen av trafikutskottets och utvidgningen av respektive styrelsers

maktområde har verkställts (§ 1 mom. 2) genom att utesluta »m. m.»

och i stället efter ordet »underhåll» tillfoga »ävensom handlägga andra

löpande ärenden av mindre vikt. Trafikutskottet äger icke utan båda bolagsstyrelsernas

medgivande träffa avtal med annan järnväg om gemensam

förvaltning eller upptaga lån eller ingå borgen».

1 samma syfte har § 6 mom. 3 ändrats därigenom, att, samtidigt

som tydligare än förut utsagts, att godsvagnar skola helt samt lokomotiv

och personvagnar i lämplig omfattning användas gemensamt i båda bolagens

trafik, en föreskrift införts, att villkoren härför skola av bolagens

styrelser bestämmas genom särskild överenskommelse.

I § 9 mom. 2 har stadgats, att alla fraktnedsättningar skola anmälas

för respektive bolags styrelser.

Trafikutskottets uppsiktsmyndighet och beslutanderätt i förhållande

till verkställande direktören har stärkts genom bestämmelsen i § 8 mom. 4,

att frågor rörande antagning och befordran av lägre personal i linjetjänst,

vilka frågor ur praktisk synpunkt böra handläggas av verkställande direktören,

skola anmälas för trafikutskottet. Vidare har trafikutskottets maktområde

utvidgats därigenom, att frågor om taxenedsättningar ävensom

Bihang till riksdagens protokoll 1923. 1 samt. 28 käft. (Nr 33.) 56 23 4

Ändringarnas

innebörd.

ökning

av bolagsstyrelsernas

inflytande.

Ökning

åt trafikutskottets

inflytande

gent emot

verkställande

direktören.

s. 26 Kontrollera mot PDF

26

Kungl. Maj:ts Proposition Nr 33.

Statsrepresentanter

i trafikutskottet.

Vetorätt för

statens

representant.

Skiljemän.

om fastställande av och viktigare ändringar i tidtabeller skola avgöras

icke som hittills av verkställande direktören utan av trafikutskottet (§ 9

mom. 2 och 3).

För att säkerställa, att staten så långt som möjligt skall hava trygghet

för att dess och därvid särskilt statens järnvägars intressen vid trafikskötseln

må bliva i tillbörlig grad tillgodosedda, hava i överenskommelsen införts

bestämmelser dels i § 1 mom. 1, att av Ostkustbanebolagets fullmäktige

i trafikutskottet minst en fullmäktig och en suppleant för denne skola

väljas bland de ledamöter av Ostkustbanebolagets styrelse, som enligt

bolagets ordning skola utses av Konungen och som skola hava erfarenhet

inom den högre järn vägsadministrationen, dels ock i § 2 mom. 2,

att* för giltighet av beslut inom trafikutskottet erfordras godkännande av

en av Ostkustbanebolagets styrelse, på sätt nyss nämnts, utsedd styrelseledamot.

Kravet å erfarenhet inom den högre järnvägsadministrationen

ansluter sig till vad jag förut vid behandlingen av § 7 i Ostkustbanebolagets

bolagsordning anfört angående angelägenheten av att av statens

representanter i bolagets styrelse åtminstone en jämte suppleant för honom

är fullt förtrogen med landets stora trafikspörsmål.

Vad beträffar fordran för giltigheten av ett beslut, bör framhållas,

att, såsom förut nämnts, för dylik giltighet erfordras redan enligt nu

gällande överenskommelse, att verkställande direktören och en fullmäktig

från vartdera bolaget skola vara om beslutet ense. Genom bestämmelserna,

att (§ 2 mom. 2) vetorätten å Ostkustbanans sida skall utövas av

en statens representant med erfarenhet om högre järnvägsadministration

och-att (§ 2 mom. 1) ordinarie ledamot från ett bolag kan ersättas endast

av för honom utsedd suppleant, som således också, vad Ostkustbanan

beträffar, skall vara på samma sätt kvalificerad, har möjlighet beretts

att kunna förhindra fattandet av ett beslut, som skulle åsidosätta statens

berättigade intressen. Å andra sidan kan icke mot veto av Uppsala—

Gävle järnvägs fullmäktige framtvingas något beslut i utskottet, som

åsidosätter Uppsala—Gävle järnvägs berättigade intressen.

I sammanhang härmed bör erinras, att frågor, som enligt § 2 mom. 2

av trafikutskottet hänskjutits till styrelsernas avgörande och varom styrelserna

icke kunna enas (jfr ock § 5 mom. 1), skola avgöras av skiljemän.

Enligt § 17 av nu gällande överenskommelse skola järnvägsstyrelsen,

väg- och vattenbyggnadsstyrelsen och svenska järn vägsföreningen

utse en var av de tre skiljemännen. Det har emellertid ansetts lämpligt,

att två av skiljemännen skola utses av sådana institutioner, järnvägsstyrelsen

och styrelsen för svenska järnvägsföreningen, som vid sitt val

s. 27 Kontrollera mot PDF

27

Kung!. Maj:ts Proposition Nr 33.

av skiljemän hava särskild förmåga att bedöma trafiktekniska frågor,

och den tredje av en myndighet, som, fri från facksynpunkter, endast

har att tillse, att till tredje skiljeman utses eu för skiljemannavärv i

allmänhet särskilt lämplig'' person med förmåga att gorå sig gällande.

På grund härav har väg- och vattenbyggnadsstyrelsen i den nya överenskommelsen

ersatts med överståthållareämbetet.

En redan nu förefintlig svårighet i fråga om trafikförvaltningens

organisation har icke kunnat undanröjas utan endast i någon mån förminskas.

Jag avser valet av verkställande direktör. Denne skall väljas

genom överenskommelse mellan båda bolagens styrelser. Staten har jn

genom sitt övervägande inflytande i Ostkustbanebolagets styrelse möjlighet

att få såsom kandidat till verkställande direktörsbefattningen framförd

en person, som har förmåga och vilja att hävda såväl de privata

som de statliga intressena. Emellertid kan det ju länkas, att Uppsala

—Gävle järnvägs styrelse önskar såsom verkställande direktör se en

annan person och att de båda styrelserna icke kunna enas om valet.

Redan vid den nuvarande överenskommelsens träffande har denna eventualitet

diskuterats, och då det ansetts uteslutet att låta en så viktig

fråga som utseendet av trafikförvaltningens ledare hänskjutas till avgörande

av skiljemän, utgick man ifrån att enighet måste vinnas, men

att, om så ändock icke skulle bliva fallet, förvaltningsgemensamheten

måste upphöra. Åven under nu förda förhandlingar har man icke kunnat

komma längre, då det från båda bolagens sida gjorts gällande — och man

måste medgiva med rätta — att bolagens styrelser icke kunna till någon

utomstående överlämna sin måhända viktigaste funktion, att utse den

närmaste ledaren av bolagens verksamhet. Av de skäl, som förut anförts

för bibehållandet av en gemensam trafik förvaltning, torde man

kunna utgå från att de gemensamma intressena skola förmå banornas

styrelser att enas om valet. Emellertid bör man ju icke dölja för sig,

att en uppstånden meningsskiljaktighet i fråga om valet måhända kan

vara nog så djupgående och föranleda spänning mellan de båda parterna.

För att så vitt möjligt förekomma, att en dylik meningsskiljaktighet skall

utan noggrant betänkande och omsorgsfull prövning av lämpliga kandidater

leda till att gemenskapen brytes, har i den nya överenskommelsen

(§ 1 mom. 5 och 6) införts bestämmelser om att gemenskapen icke

får brytas och överenskommelsen träda ur funktion, förr än respektive

styrelser vid första valet haft två månaders betänketid och vid senare val

trafikutskottet senast två månader efter inträdd vakans avgivit förslag

till befattningens återbesättande och respektive styrelser därefter haft två

månaders tid för valet.

Val av verkställande

direktör.

s. 28 Kontrollera mot PDF

Trafikutskottets

sammankallande.

Inköp av inventarier

och

förbrukningsartiklar.

Trafiköverenskommelsens

giltighetstid.

Överenskommelsen

icke

giltig mot

statsverket.

Ostkustbanebolagets

övriga överenskommelser.

28 Kung!. Maj:ts Proposition Nr 33.

Av övriga sakliga ändringar är till en början att märka, att i § 2

mom. 1 införts en föreskrift, att, i motsats mot vad hittills varit fallet,

en var ledamot av utskottet kan påfordra utskottets sammankallande.

Den förut omnämnda bestämmelsen, att inventarier samt andra förbrukningsartiklar

än stenkol, slipers och därmed jämförliga större artiklar

skola inköpas och förvaltas av ett särskilt verkstadsbolag, har ansetts

böra ändras (§ 5 mom. 2) så till vida, att inköpet skall ske,

visserligen av verkstadsbolaget men genom trafikförbundet, d. v. s. antingen

genom trafikutskottet eller genom dess förtroendemän efter järnvägslinjen.

Visserligen innehåller de båda järnvägsbolagens överenskommelse

angående stiftande av ifrågavarande verkstadsbolag sådana

bestämmelser, att det senare bolaget kommer att helt och hållet behärskas

av järnvägsbolagen och deras trafikutskott, men jag har i allt

fall ansett det olämpligt att i trafiköverenskommelsen bibehålla en bestämmelse,

som innebär, att respektive järnvägsbolag och deras trafikutskott

icke skola i sin hand hava avgörandet av inköpen av ifrågavarande

förbrukningsartiklar samt prisen och villkoren därför. Genom

den ändrade lydelsen vinnes erforderlig garanti i detta avseende.

Vidare har den nu gällande bestämmelsen, att trafiköverenskommelsen

skall gälla åtminstone 10 år från det Ostkustbanan öppnats för

allmän trafik, ändrats därhän (§ 14), att densamma kan uppsägas till

upphörande redan två år efter banans öppnande. Därigenom är möjlighet

given att kunna efter uppsägning, sedan tillräcklig erfarenhet vunnits

om överenskommelsens verkningar, få densamma ändrad efter vad förhållandena

visat vara erforderligt. Att märka är, att den i § 7 mom. 2

intagna bestämmelsen om fördelningen av kostnaderna för trafikförvaltningens

administration och de gemensamma huvudkontoren kan för

revidering uppsägas att upphöra redan med utgången av det näst efter

uppsägningen infallande kalenderåret.

Ytterligare är att märka, att överenskommelsen, såväl den förutvarande

som den i bil. E intagna (se § 13), icke gäller mot statsverket

såsom ägare av någon av järnvägarna. Därest således staten skulle inlösa

vare sig Ostkustbanan eller Uppsala—Gävle järnväg, förfaller överenskommelsen

i sin helhet.

I övrigt har överenskommelsen i flera avseenden ändrats för att

åstadkomma större tydlighet och konsekvens.

Det torde här böra anmärkas, att jämväl Ostkustbanans andra överenskommelser

granskats. Därvid har befunnits, att de flesta löpa med

kort uppsägningstid och att de kontrakt, som gälla för alltid eller för

s. 29 Kontrollera mot PDF

29

Kungl. Maj:ts Proposition Nr 33.

längre tid, icke äro av beskaffenhet att kunna medföra någon risk

för staten.

I detta sammanhang anser jag mig böra påpeka, att uppgörelse

ännu icke blivit träffad mellan Ostkustbanans aktiebolag och Norra Hälsinglands

järnvägsaktiebolag i fråga om ersättning för det intrång och

den skada, som sistnämnda bolag kan komma att lida genom Ostkustbanans

tillkomst. Icke heller har någon kostnad för detta ändamål upptagits

uti Ostkustbanekommitténs ekonomiska kalkyler. Emellertid har

Kungl. Maj:t genom resolution den 1 juli 1918 angående ändrad sträckning

för Ostkustbanan längs efter Norra Hälsinglands järnväg föreskrivit,

att Ostkustbanans aktiebolag skall vara pliktigt att, innan bolagets järnväg

å den till sin sträckning ändrade bandelen öppnas för trafik, med Norra

Hälsinglands järnvägsaktiebolag träffa överenskommelse om dylik ersättning

för skada och intrång av beskaffenhet att kunna av väg- och

vattenbyggnadsstyrelsen godkännas samt att, därest sådan överenskommelse

icke skulle kunna bringas till stånd, båda ifrågavarande bolag

skola vara underkastade de bestämmelser i ämnet, som Kungl. Maj:t kan

finna lämpligt utfärda. Vid sådant förhållande och då det nu uppskattade

beloppet för Ostkustbanans byggande är räknat så på säkra sidan,

att det med största sannolikhet kan inrymma de utlägg, vartill Ostkustbanan

i nu berörda hänseende kan bliva förpliktad, torde det icke vara

nödvändigt att nu närmare ingå på detta mellanhavande, vilket dock

givetvis snarast möjligt bör bringas till en för båda parterna och jämväl

för av frågan berörda orter tillfredsställande lösning.

Genom de ändringar i berörda trafiköverenskommelse, för vilka

redogörelse nu lämnats, torde, om bestämmelserna tillämpas enligt sitt

syfte, hava skapats medel att förekomma, att det tillbörliga inflytande

på Ostkustbanans förvaltning och trafikskötsel, som beretts staten genom

föreslagna ändringar i Ostkustbanebolagets ordning, skulle i den gemensamma

trafikförvaltningen kunna göras mer eller mindre illusoriskt. Genom

begränsningen av trafiköverenskommelsens giltighet har också givits möjlighet

att inom jämförelsevis kort tid åstadkomma de ytterligare garantier,

som efter vunnen erfarenhet kunna visa sig behövliga.

För genomförandet under statens medverkan av Ostkustbaneföretagot

enligt riksdagens direktiv kräves i enlighet med vad ovan anförts,

att riksdagen — utöver de åt Ostkustbanans aktiebolag redan lämnade

statslånen å 6,000,000 kronor — för fullbordande av banbyggnaden beviljar

ytterligare medel till ett belopp av högst 22,000,000 kronor,

varvid vissa här nedan angivna villkor böra uppställas.

Sammanfatt
ning.

Finansi
eringsplan.

s. 30 Kontrollera mot PDF

30

Kung!. Maj:ts Proposition Nr 33.

Beträffande tidpunkten för utbetalandet av statens till ytterligare

understöd föreslagna medel samt frågan om, huruvida dessa och förut

tillskjutna statsmedel skola placeras i form av lån eller aktier, får jag

anföra följande. Den av Ostkustbanekommittén i dess betänkande (sid.

92—94) framlagda arbets- och finansplanen, vilken uppgjorts under förutsättning

av hela banbyggnadens färdigställande till utgången av år 1927,

har av bolagets verkställande direktör justerats med hänsyn till omläggningen

av statens budgetår och kompletterats med en fördelning av totalsumman

på privatkapital och statskapital. Den skulle på grund härav

resultera i följande förslag till

Kapitaldisposition.

År och datum.

Privat-

kapital,

kronor.

Stats-

kapital,

kronor.

Summa

kronor.

T. o. m. Vt 1923 ....................................................

13,100,000

6,000,000

19,100,000

''It 1923—Vt 1924 ...........................................

500,000

5,500,000

6,000,000

Vt 1924—Vt 1925 ......................................................

3,500,000

4.400,000

7,900,000

Vt 1925—Vt 1926 ......................................................

—

6,600,000

6,600.000

Vt 1926—Vt 1927 .....................................................

400,000

5,500,000

5,900,000

1/t 1927—9V12 1927 ...................................................

1,500,000

—

1,500.000

Summa kronor

19,000,000

28,000,000

47,000,000

Till förklaring av totalsummans fördelning å privat- och statskapital

har verkställande direktören anfört, att Ostkustbanebolaget för närvarande

icke disponerade tillgängliga medel för banarbetenas bedrivande

för längre tid än till omkring den 1 juli 1923, då såväl statens

hittills lämnade lånemedel, 6,000,000 kronor, som 13,100,000 kronor av

bolagets egna medel vore förbrukade. Bolaget disponerade visserligen eget

kapital till ett belopp av ungefär 15,000,000 kronor, men därav vore

ungefär 1,900,000 kronor nedlagda i förråd, byggnadsmateriel, rörelsekapital

och hos myndigheter nedsatta depositioner. Dessa medel måste

reserveras intill slutet av byggnadstiden och kunde därför icke nedläggas

i byggnadsföretaget förrän under budgetåret 1926—1927, då en del,

400,000 kronor, kunde lösgöras och under tiden 1/i 1927—31/i2 1927,

då återstoden, 1,500,000 kronor, bleve tillgänglig (jämför ovanstående

finansplan). För användning under tiden Vh 1923—lh 1926 återstode

således av privatkapitalet huvudsakligen de nya aktiebelopp å tillhopa

närmare 4,000,000 kronor, som bolaget hade sig förelagt att anskaffa.

Då nya bindande aktieteckningar från privatintressenterna icke vore att

s. 31 Kontrollera mot PDF

31

Kungl. May.ts Proposition Nr 33.

påräkna, förr än företagets finansiering blivit säkerställd, och icke heller

kunde verkställas, förrän bolagets omorganisation blivit lagligen slutförd,

torde huvudparten av berörda belopp å 4,000,000 kronor icke med säkerhet

kunna påräknas bliva till fullo inbetald förrän under senare hälften

av år 1924. I ovanintagna finansplan hade därför av bolagets ytterligare

kapitaltillskott endast 500,000 kronor ansetts kunna beräknas för budgetåret

1923 — 1924 och återstoden, 3,500,000 kronor, under budgetåret

1924—1925. _

Den föreslagna finansieringsplanen synes mig tillsvidare kunna i

huvudsak läggas till grund för beräkning av statens bidrag. För budgetåret

1923—1924 skulle enligt planen i statsbidrag erfordras 5,500,000 kronor.

Emellertid har jag av statsfinansiella skäl och under förhoppning

om nedgång i arbets- och materialpriser ansett mig böra föreslå äskande

av ett något mindre belopp än sålunda förutsatts, eller 5,000,000 kronor,

vilket belopp också beräknats i årets statsverksproposition. Beloppet

har i förslaget till riksstat förts under rubriken »statens aktier».

Emellertid har det vid den slutliga granskningen av Ostkustbanefrågan

befunnits, att innan beslut om den föreslagna ändringen av bolagets

ordning och den däri förutsatta ökningen av aktiekapitalet kan fattas,

så lång tid torde komma att förflyta, att inbetalningen av statens aktier

enligt aktiebolagslagen icke behöver ske, förrän av 1924 års riksdag för

budgetåret 1924—1925 anvisade anslag blivit tillgängliga. Det synes

därför vara skäl, att staten först efter ingången av sistnämnda budgetår

i ett sammanhang verkställer likvid för sin aktieteckning. För ett

uppskjutande av aktiebetalningen till nämnda tidpunkt talar ock den

omständigheten, att statsmakterna då kunna övertyga sig om, huruvida

det lyckats bolaget att i sin helhet uppbringa det privata kapital

å 19,000,000 kronor, som skall utgöra förutsättning för statens medverkan

till företagets fullbordande. På grund härav synes det mig

lämpligast, att det för budgetåret 1923—1924 avsedda beloppet, 5,000.000

kronor, anvisas att utgå såsom lån på i huvudsak enahanda villkor,

som gälla för bolaget redan tilldelade statslån. Vid sådant förhållande

bör förut omförmälda belopp, 5,000,000 kronor, i budgeten överföras

från rubriken »statens aktier» till rubriken »låneunderstöd». I fråga om

berörda villkor bör anmärkas, att vissa av dem måste undergå ändring

på grund av numera inträdda ändrade förhållanden. Beträffande säkerheten

för bolagets lån hänvisas sålunda till vad jag därotinnan yttrat

i motiveringen till § 16 i den ändrade bolagsordningen. Vissa andra

för tidigare lån uppställda villkor, såsom att Kungl. Magt skall äga insätta

en ledamot i bolagets direktion, böra ej bibehållas. Det synes mig

s. 32 Kontrollera mot PDF

Villkor för

statens medverkan.

32 Kungl. Maj:ts Proposition Nr 33.

lämpligast, att riksdagen, i likhet med vad som var förhållandet vid 1922

års riksdag, uppdrager åt Kungl. Maj:t att, med ledning av såväl riksdagens

beslut med anledning av Kungl. Maj:ts nu ifrågasatta proposition

som föregående riksdagars beslut i Ostkustbanefrågan, fastställa de

villkor, som skola gälla för nu ifrågavarande lån å 5,000,000 kronor

ävensom att vidtaga de jämkningar beträffande villkoren för de tidigare

lånen, som tilläventyrs finnas påkallade av de ändrade förhållandena.

Inbetalningen av statens aktiebelopp inom serien C intill 15,000,000

kronor bör enligt min åsikt tillgå på sådant sätt, att dels av staten beviljade

lån, såväl förut anslagna belopp, tillhopa 6,000,000 kronor, som

ock det belopp å 5,000,000 kronor, som skulle äskas av innevarande års

riksdag, överflyttas till aktier, dels ock för aktieteckning härutöver avses

intill 4,000,000 kronor att anvisas under budgetåret 1924—1925. Beslut

om anvisande av sistnämnda belopp torde böra anstå till 1924 års riksdag.

Emellertid torde det vara önskvärt att teckning av aktier för statens

räkning verkställes snarast möjligt efter antagandet av den ändrade

bolagsordningen. Endast härigenom kan denna i ett sammanhang bringas

i tillämpning och staten redan nu beredas avsett inflytande å företaget.

Riksdagens bemyndigande torde därför nu böra utverkas till verkställande

av statens aktieteckning. Då bolaget vid tiden för statens aktieteckning

icke lärer hava kunnat uppbringa det privata kapitalet till

19,000,000 kronor, bör teckningen ske under villkor att nämnda kapital

kan anskaffas, innan aktierna skola likvideras.

De delar av statens utlovade bidrag, som ej likvideras genom aktieteckning,

böra, i den mån de visa sig bliva erforderliga, lämnas såsom

lån på villkor, varom riksdagen på förslag av Kungl. Maj:t kan komma

att bestämma. För bedömande av frågan om storleken av dessa bidrag

torde, om möjligt före frågans framläggande för 1924 års riksdag, nytt

kostnadsförslag och ny arbetsplan för företaget böra upprättas och underställas

Kungl. Maj:ts godkännande.

De villkor för statens medverkan till banföretagets förverkligande,

som, enligt vad förut anförts och i övrigt synes mig lämpligt, böra

uppställas, äro följande:

1) Bolaget skall godkänna den ändring i villkoren för statens rätt

att inlösa Ostkustbanan samt den ändrade ordning för bolaget, som angivas

i de vid statsrådsprotokollet fogade förslag (Bilagor B och D),

varvid Kungl. Maj:t bör äga rätt att vidtaga de mindre väsentliga

ändringar, som vid en slutlig granskning kunna befinnas erforderliga.

s. 33 Kontrollera mot PDF

Kungl. May.ts Proposition Nr 55. 33

2) Bolaget skall med Uppsala—Gävle järnvägsaktiebolag träffa ny

överenskommelse angående gemensam trafikförvaltning i huvudsaklig

överensstämmelse med det vid statsrådsprotokollet fogade förslag (Bilaga

E).

3) Innan staten tecknar något aktiebelopp i bolaget, skola dels den

ändrade bolagsordningen, efter att hava vunnit Kungl. Maj:ts godkännande,

vara lagligen registrerad, dels ock de ändrade inlösningsvillkoren

hava blivit av Kungl. Maj:t godkända.

4) Statens aktieteckning skall ske under villkor, dels att bolagets

privata kapital genom aktieteckningar i serierna A och B eller genom

eljest utan återbetalningsskyldighet lämnade tillskott till järnvägsanläggningens

utförande skall, innan likvid för statens aktier lämnas, vara uppbringat

till minst 19,000,000 kronor, dels ock att vid likviderandet av

statens aktier såväl de bolaget .av staten vid föregående riksdagar beviljade

lån å tillhopa 6,000,000 kronor som det lånebelopp, vilket staten

vid innevarande års riksdag kan komma att bevilja bolaget, skola utbytas

mot aktier av serien C.

5) Villkoren för de nya statslån, som kunna komma att beviljas

bolaget, ävensom de ändrade villkor i avseende å bolaget redan beviljade

statslån, som kunna påkallas av frågans ändrade läge, skola fastställas

av Kungl. Maj:t med leduing av riksdagens beslut i Ostkustbanefrågan.

Under åberopande av vad sålunda anförts, hemställer jag, att Kungl.

Maj:t måtte föreslå riksdagen att

dels besluta, att staten skall, enligt i statsrådsprotokollet

angivna grunder och villkor, till finansiering

av Ostkustbanan bidraga med tillhopa intill 28,000,000

kronor, däri inbegripna de Ostkustbanans aktiebolag

redan beviljade statslån å tillhopa 6,000,000 kronor,

av vilket förstnämnda belopp intill 15,000,000 kronor

skola utgå för teckning av aktier i bolaget av serien

C och återstoden såsom statslån;

dels bemyndiga Kungl. Maj:t att under villkor,

som likaledes angivas i statsrådsprotokollet, för statens

räkning verkställa sådan aktieteckning intill nyssnämnda

belopp 15,000,000 kronor;

dels ock såsom statslån åt Ostkustbanans aktiebolag,

att utgå på villkor, som Kungl. Maj:t äger fastställa,

under utgifter för kapitalökning: låneunderstöd,

Bihang till riksdagens protokoll 1923. 1 sand. 28 käft. (Nr 33.) so 23 5

Departe
mentschefens
hemställan
-

s. 34 Kontrollera mot PDF

34

Kung1. Maj:ts Proposition Nr 33.

för budgetåret 1923—1924 av ovan omförmälda summa,

28,000,000 kronor, såsom reservationsanslag anvisa ett

belopp av 5,000,000 kronor, att utgå av lånemedel.

Till denna av statsrådets övriga ledamöter biträdda

hemställan behagar Hans Maj:t Konungen lämna bifall

samt förordnar, att proposition i ämnet av den lydelse,

bilaga till detta protokoll utvisar, skall avlåtas till

riksdagen.

Ur protokollet:

Waldemar Wiens.

/

/

s. 35 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts Proposition Nr 33.

35

Bilagor.

Nu gällande inlösningsvillkor.

Bilaga A.

11) att svenska statsverket är berättigat att inlösa ifrågavarande järnväg med

tillhörigheter och trafikmateriel mot ett penningebelopp, som motsvarar

a) antingen vad järnvägen med tillhörigheter och trafikmateriel enligt räkenskaper,

som Kungl. Maj:t godkänner, kostat koncessionshavarne med tillägg av

ränta efter fyra för hundra om året, men med avdrag av dels den värdeminskning,

som genom järnvägens begagnande eller eljest må hava uppstått och som ej blivit

genom verkställt underhåll ersatt, dels den nettoinkomst, banan, enligt likaledes

av Kungl. Maj:t godkända räkenskaper, under tiden till inlösningen lämnat,

b) eller ock, därest Kungl. Maj:t så prövar lämpligare och inlösningen ej

skall äga rum förrän tio år förflutit från det järnvägen i sin helhet eller till någon

del blivit öppnad för allmän trafik, vad järnvägen med tillhörigheter och trafikmateriel

med hänsyn till dess skick vid tiden för inlösningen och till övriga omständigheter

må anses värd, dock att detta värde ej må sättas högre än det belopp,

som enligt det under a) upptagna stadgande skulle utgöra järnvägens inlösningspris;
skolande

i förra fallet avdraget för värdeminskning och i senare fallet inlösningspriset

bestämmas av fem gode män, av vilka Kungl. Maj:t utser två och

koncessionshavarne två, varefter de fyra sålunda utsedde tillkalla den femte, med

stadgande att, därest koncessionshavarne tredskas att utse god man eller de av

parterna utsedde gode männen ej kunna förena sig om valet av den femte, föreskriften

i 9 § av lagen om skiljemän den 28 oktober 1887 skall vinna tillämpning;

och bör lösesumman, som skall anses utgöra inlösningsvärdet av hela järnvägsbyggnaden

med alla dess fasta och lösa tillhörigheter av vad slag de vara må,

utan annat undantag än av de för trafikens behov i förråd befintliga förlags- och

konsumtionsartiklar, såsom obegagnade syllar och skenor med tillbehör, stenkol,

oljor och dylikt, inom ett år efter det lösningsanspråket framställdes och i varje

fall inom sex månader efter det staten tillträtt järnvägen, av svenska statsverket

erläggas tillika med fyra procent ränta därå, för år räknat, från tillträdesdagen;

och skall egendomen till statsverket avträdas skuldfri eller ock behörigt avdrag

å löseskillingen göras för beloppet av den i järnvägen intecknade skuld.

Föreslagna inlösningsvillkor.

Bilaga B.

11) att svenska staten enligt nedanstående bestämmelser är berättigad att

inlösa ifrågavarande järnväg med tillhörigheter och trafikmateriel.

a) Framställes yrkande om inlösen av järnvägen, innan densamma i sin helhet

varit upplåten för allmän trafik i tio hela räkenskapsår, skall lösesumman motsvara

vad järnvägen med tillhörigheter och trafikmateriel enligt räkenskaper, som

Kungl. Maj:t godkänner, kostat koncessionshavarne med tillägg av ränta efter fyra

för hundra om året, räknat för varje särskild handel från den tidpunkt, då bandelen

öppnats för allmän trafik, till den dag, då staten tillträder järnvägen. Har

s. 36 Kontrollera mot PDF

36

Kungl. Maj:ts Proposition Nr 33.

kapital nedlagts i bandelen efter det densamma öppnats för allmän trafik, skall

ränta räknas från den tidpunkt, då beloppet i banans räkenskaper bokförts å

bjggnadskontot. Har bolaget, sedan järnvägen eller viss del därav upplåtits för

allmän trafik, enligt gällande bestämmelser åtnjutit befrielse från eller anstånd

med erläggande av ränta å statslån, må ränta för den del av kapitalet, som

hänför sig till statslånet, icke beräknas för den tid räntefrihet sålunda åtnjutits,

och för tid varunder anståndsränta åtnjutits, icke beräknas till högre belopp än som

motsvarar den under trafikeringstiden upplupna anståndsräntans diskonterade värde.

Från den sålunda erhållna summan skall avdragas dels den värdeminskning,

som järnvägen må hava undergått genom slitning, annan yttre inverkan, ålder

eller uraktlåtet underhåll, dels den nettoinkomst, som banan eller del därav enligt

av Kung].. Maj:t godkända räkenskaper lämnat under tiden till inlösningen.

b) Har järnvägen, då yrkande om inlösen framställes, varit i sin helhet

öppnad för allmän trafik i tio hela räkenskapsår, skall, därest Kungl. Maj:t icke

prövar lämpligare, att lösesumman bestämmes enligt bestämmelserna i mom. a)

härovan, lösesumman bestämmas till vad som kan anses motsvara järnvägens

affärsvärde, dock att detta värde ej må sättas högre än det belopp, som enligt

det under a) upptagna stadgande skulle utgöra järnvägens inlösningspris.

c) Därest lösesumman skall utgå enligt mom. a), skall värdeminskningen och,

därest lösesumman skall utgå enligt mom. b), skall inlösningspriset bestämmas av

fem gode män, av vilka två utses av Kung!. Maj:t och två av andra aktieägare

an svenska staten i det bolag, som fått koncessionen på sig överlåten, varefter

de fyra sålunda utsedde tillkalla den femte, med stadgande att, därest nämnda

aktieägare tredskas att utse god man eller de av parterna utsedde gode männen

ej kunna förena sig om valet av den femte, föreskriften i 9 § av lagen om skiljeman

den 28 oktober 1887 skall vinna tillämpning.

d) Lösesumman skall anses utgöra inlösningsvärdet av hela järnvägsbyggnaden

med alla dess fasta och lösa tillhörigheter av vad slag de vara må, med

undantag av de för trafikens behov utöver tre månader erforderliga, i förråd befintliga

förlags- och konsumtionsartiklar, såsom obegagnade syllar och skenor

med tillbehör, stenkol, oljor och dylikt, och bör inom ett år, efter det lösningsanspråket

framställdes, och i varje fall inom sex månader, efter det staten tillträtt

järnvägen, av svenska statsverket erläggas tillika med fyra procent ränta därå,

för år räknat, från tillträdesdagen; och skall egendomen till statsverket avträdas

skuldfri eller ock behörigt avdrag å löseskillingen göras för beloppet av den i

järnvägen intecknade skuld.

e) Den bestämda löseskillingen skall vara bindande för koncessionshavaren

intill utgången av det järnvägens räkenskapsår, som följer närmast efter det,

under vilket värderingen skett. Hava Kungl. Maj:t och riksdagen icke inom

nämnda tid fattat beslut om inlösen av järnvägen, skall frågan om järnvägens

inlösen för denna gång hava förfallit. Därest från statens sida ånyo framställes

krav på järnvägens inlösen, skall ny löseskilling fastställas, därest så påfordras

vare sig av staten eller andra aktieägare än staten.

f) Ifråga, om förandet av räkenskaperna för järnvägens anläggning samt för

järnvägens rörelse åligger det koncessionshavaren eller, om driften av järnvägen

är behörigen å annan överlåten, denne att ställa sig till efterrättelse de bestämmelser,

som Kungl. Maj.t kan meddela därutinnan.

g) Skulle särskild lag angående koncession för enskilda järnvägar komma

att av Kungl. Ma,j:t och riksdagen beslutas, skola, om Kungl. Maj:t så påfordrar,

däri stadgade inlösningsvillkor vara gällande jämväl för Ostkustbanan.

s. 37 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts Proposition Nr 33.

37

Bilaga G.

Nu gällande bolagsordning

för

Ostkustbanans aktiebolag.

(Av Kungl. Maj.t fastställd den 16 juni 1906, med däri den 18 juni 1915, 8 februari

och 26 september 1918, 14 augusti 1920, 12 augusti 1921 samt 9 november 1922

fastställda ändringar.)

§ 1.

Detta bolag, vars firma är Ostkustbanans Aktiebolag, är grundat på aktier

med begränsad ansvarighet enligt bestämmelserna i lagen om aktiebolag den 28

juni 1895 samt lagen, innefattande särskilda bestämmelser om järnvägsaktiebolag,

den 5 mars 1897.

§2.

Bolagets verksamhet skall avse att, efter övertagande av landshövdingen

greve H. E. G. Hamilton m. fl. av Kungl. Maj:t den 12 augusti 1903 meddelad

koncession å järnvägsanläggning, bygga en normalspårig järnväg från Gävle över

Söderhamn, Hudiksvall och Sundsvall till Härnösand och å densamma mot avgift

underhålla regelbunden trafik till personers och varors fortskaffande, ävensom

att, efter vunnet tillstånd, utsträcka sagda järnväg eller anlägga och trafikera

bibanor till densamma. Vid järnvägsanläggningen för bolaget skall iakttagas,

dels att banan direkt anslutes till Gävle—Dala järnvägs nuvarande eller blivande

gods- och rangeringsstationer i Gävle och genom dessa till såväl Gävle inre

hamn som hamnen vid Fredriksskans och dels att Gävle södra station blir slutstation

för Ostkustbanan, så att Gävle centralstation begagnas endast för avlämnande

och mottagande av resgods, men allt annat gods, som på Ostkustbanan

ankommer till eller avgår från Gävle, ställes till eller avsändes från södra stationen,

där ock all växling och vagnrangering för Ostkustbanan äger rum genom Uppsala—Margretehill

järnvägsaktiebolags försorg, dock att gods i helvagnslast, som

skall från Gävle—Dala järnvägs norra station eller rangeringsbangård i Gävle

överföras till Ostkustbanan eller tvärtom, ej behöver föras via Gävle södra station.

§3.

Bolagets styrelse har sitt säte i Gävle.

§4.

Aktiekapitalet skall utgöra minst sju miljoner kronor och högst tjuguen

miljoner kronor.

§ 5.

Aktie skall lyda å ett hundra kronor; och skola aktiebreven ställas till

viss man.

s. 38 Kontrollera mot PDF

38

Kungl. Maj:ts Proposition Nr 33.

§6.

Aktiekapitalet uppdelas i dels stamaktier och dels preferensaktier, dock med

iakttagande att stamaktiekapitalet skall utgöra minst sex miljoner kronor och att

preferensaktier ej må utgivas till högre belopp än sammanlagt sex miljoner

kronor.

Preferensaktie medför framför stamaktierna företrädesrätt dels till utdelning

av fem för hundrade om året å aktiebeloppet, med rätt att, om under något år

sådan utdelning ej lämnas, alltid utbekomma vad däri brustit, innan någon utdelning

göres å stamaktierna, samt dels att vid bolagets upplösning framför stamaktierna

utfå aktiens nominalbelopp jämte nyss angivna utdelning i den mån

densamma ej förut guldits. Utöver vad nu sagts, medför ej preferensaktie rätt

till andel i bolagets tillgångar.

Efter beslut å ordinarie stämma kan aktiekapitalet nedsättas genom inlösen

av preferensaktier, dock ej under sju miljoner kronor. Skall sådan inlösen ske,

bestämmes ordningen därför genom lottning inför styrelsen med iakttagande, att

högst ett tusen aktier må under något år utlottas. Innehavare av utlottad aktie

är skyldig att tre månader, efter det utlottningen blivit kungjord på det sätt,

som föreskrives för delgivande av meddelande åt aktieägarne, anmäla sig hos

styrelsen och för aktien taga lösen med belopp, svarande mot aktiens nominella

värde jämte ränta därå efter fem för hundrade om året för den tid, beträffande

vilken sådan utdelning ej tidigare lämnats, till den dag, då enligt kungörelsen

inlösen verkställes. Vid lösens mottagande skola avlämnas jämte aktiebrevet

med kvitto därå alla till aktiebrevet hörande, ej förfallna utdelningskuponger

jämte talongen.

Göres ej detta, äger bolaget vid likviden innehålla motsvarande belopp.

Aktiebrev utfärdas i två serier, betecknade med litt. A och litt. B; och utgöres

serien A av stamaktier och serien B av preferensaktier med särskild nummerföljd

inom vardera serien.

Vid utsläppandet av nya stamaktier eller preferensaktier äga förutvarande

stamaktieägarna och preferensaktieägarna gent emot varandra lika rätt att i förhållande

till antalet förut innehavda aktier teckna eller erhålla nya aktier av

båda slagen.

Av bolagets aktier må allenast viss del, vid varje tid mindre än en femtedel,

genom teckning eller överlåtelse förvärvas av utländsk medborgare, samfällighet

eller stiftelse, av svenskt handelsbolag, vari finnes utländsk bolagsman,

av svensk ekonomisk förening, av svenskt aktiebolag, vars aktiebrev må ställas

till innehavaren, eller av annat svenskt aktiebolag, i vars bolagsordning ej intagits

sådant förbehåll, som avses i 2 § av lagen den 30 maj 1918 om vissa inskränkningar

i rätten att förvärva fast egendom eller gruva eller aktier i vissa

bolag, dock att, utan hinder av det nu gjorda förbehållet, aktier må förvärvas av

svenskt bolag eller svensk förening, som avses i 18 § av nyssnämnda lag.

§ 7.

Bolagets styrelse består av lägst 7 och högst 15 ledamöter med lägst 7 och

högst 9 suppleanter för dem.

En av ledamöterna i styrelsen järnte suppleant för honom äger Kungl. Maj:t

att utse, så länge det jämlikt Kungl. Maj:ts beslut den 30 juni 1913 och den

15 oktober 1920 bolaget beviljade låneunderstöd av 3,000,000 kronor är oguldet.

s. 39 Kontrollera mot PDF

39

Kung!. Maj:ts Proposition Nr 33.

Denna bestämmelse gäller även så länge det av 1922 års riksdag beviljade låneunderstöd

å ytterligare 3,000,000 kronor är oguldet.

Övriga ledamöter i styrelsen och suppleanter för dem väljas vid ordinarie

bolagsstämma för tre år i sänder. Dock skola vid slutet av ett vart av de två

första åren avgå tre ledamöter och tre suppleanter samt vid slutet av det tredje

året återstående ledamöter och suppleanter, varvid i fråga om de första gången

valda ordningen bestämmes genom lottning. Avgående ledamot eller suppleant

kan återväljas.

Styrelsen, som inom sig utser ordförande och vice ordförande, är beslutför,

när antingen minst två tredjedelar av alla ledamöterna äro tillstädes eller minst

halva antalet ledamöter är närvarande och dessa äro ense om beslutet.

§ 8.

Bolagets firma tecknas av den eller dem bland styrelsens ledamöter, som

styrelsen därtill utser.

§9.

Styrelsens förvaltning och bolagets räkenskaper skola granskas av tre

revisorer.

En av revisorerna äger Kungl. Maj:t att utse så länge det i § 7 omförmälda

låneunderstöd är oguldet.

Övriga revisorer väljas årligen å ordinarie bolagsstämma. Har Kungl. Maj:t

då ej utsett revisor, skall bolagsstämman utse jämväl den tredje revisorn.

Två revisorssuppleanter skola därjämte årligen utses å nämnda stämma.

§ io.

Bolagets räkenskaper skola den 31 december varje år i fullständigt bokslut

sammanföras. Bokslutet skall vara verkställt senast den 1 april påföljande år, då

räkenskaperna jämte tillhörande handlingar ävensom av styrelsen avgiven för-"

valtningsberättelse och balansräkning för senaste räkenskapsåret skola för granskning

överlämnas till de utsedda revisorerna, vilka senast den 1 maj böra över

granskningen avgiva skriftligt utlåtande, däri ansvarsfrihet för styrelsen bestämt

tillstyrkes eller avstyrkes.

§ 11-

Bolagsstämma öppnas av styrelsens ordförande eller vid förfall för honom

av annan ledamot av styrelsen, varefter närvarande röstberättigade genom öppen

omröstning efter huvudtalet sig emellan välja ordförande för stämman.

Övriga val vid bolagsstämma verkställas med slutna sedlar, å vilkas yttre

sida röstetalet antecknas. Eljest sker alltid omröstning öppet.

§ 12.

Ordinarie bolagsstämma skall hållas en gång om året inom juni månads

utgång.

A denna stämma skall styrelsen framlägga förvaltningsberättelse jämte balansräkning

för det förflutna räkenskapsåret tillika med revisorernas utlåtande över

den av dem verkställda granskningen.

s. 40 Kontrollera mot PDF

40

Kungl. Maj:ts Proposition Nr 33.

Utom övriga frågor, vilka i behörig ordning till stämmans avgörande hånskjutas,

skola därjämte å densamma följande ärenden till behandling förekomma,

nämligen:

1 :o) fråga om beviljande av ansvarsfrihet åt styrelsen för den tid revisorernas

utlåtande avser;

2:o) fråga om användningen av den vinst, som å bolagets rörelse uppkommit,

samt, därest vinstutdelning beslutes, när densamma får av aktieägarna lyftas;

3:ol val av erforderligt antal styrelseledamöter och suppleanter; samt

4:o) val av revisorer med suppleanter för tiden intill nästa ordinarie bolagsstämma.

§ 13.

Kallelse till bolagsstämma och andra meddelanden till aktiägarnas kännedom

skola kungöras i Post- och inrikes tidningar samt i den eller de i Gävleborgs

och Västernorrlands län utkommande tidningar, som bolaget bestämmer, kallelse

till stämma minst fjorton dagar förut.

§ 14.

Till säkerhet för statens fordran jämta ränta på grund av det i § 7 omnämnda,

jämlikt Kungl. Maj:ts beslut den 30 juni 1913 och den 15 oktober 1920 beviljade

låneunderstödet å 3,000,000 kronor skall staten i enlighet med de bestämmelser,

som av Kungl. Maj:t framdeles meddelas, erhålla inteckning antingen i järnvägen

Gävle—Härnösand i dess helhet eller ock, därest uppdelning av denna järnväg

kommer att ske, i bandelen Sundsvall—Härnösand, vilken handel i sistnämnda

fall Kungl. Maj.t äger förordna skola utgöra en särskild järnväg.

Förut nämnda inteckning må, för såvitt och i den mån Kungl. Maj:t det

medgiver, förklaras gälla med förmånsrätt närmast efter inteckningar, beviljade i

järnvägen Gävle—Härnösand eller bandelen Sundsvall—Härnösand till säkerhet

_för banklån, vilka av bolaget upptagas för fullbordandet av nämnda järnväg eller

''handel.

Det åligger bolaget att, sedan Kungl. Maj:t meddelat beslut rörande inteckningssäkerheten

för ifrågavarande statslån, vidtaga alla på bolaget beroende åtgärder,

som enligt lag erfordras, för att samma beslut må, så snart ske kan, bringas

till verkställighet.

Till säkerhet för statens fordran jämte ränta på grund av det jämväl i § 7

omförmälda, av 1922 års riksdag beviljade låneunderstödet å ytterligare 3,000,000

kronor skall staten i enlighet med de bestämmelser, som av Kungl. Maj:t framdeles

meddelas, erhålla inteckning i järnvägen Gävle —Härnösand i dess helhet.

Det åligger bolaget att, sedan Kungl. Maj:t meddelat beslut rörande inteckningssäkerheten

för sist omförmälda statslån, vidtaga alla på bolaget beroende

åtgärder, som enligt lag erfordras, för att sistnämnda beslut må, så snart ske kan,

bringas till verkställighet.

s. 41 Kontrollera mot PDF

Kung]. Majits Proposition Nr 33.

41

Bilaga 1).

Föreslagen bolagsordning

för

Ostkustbanans aktiebolag.'')

§ 1.

Detta bolag, vars firma är Ostkustbanans aktiebolag, är grundat på aktier

med begränsad ansvarighet enligt bestämmelserna i lagen om aktiebolag den 28

juni 1895 samt lagen, innefattande särskilda bestämmelser om järnvägsaktiebolag,

den 5 mars 1897.

§2-

Bolagets verksamhet skall avse att, efter övertagande av landshövdingen

greve H. E. G. Hamilton m. fl. av Kungl. Maj:t den 12 augusti 1903 meddelad

koncession å järnvägsanläggning, bygga en normalsp&rig järnväg från Gävle över

Söderhamn, Hudiksvall och Sundsvall- till Härnösand och å densamma mot avgift

underhålla regelbunden trafik till personers och varors fortskaffande, ävensom

att, efter vunnet tillstånd, utsträcka sagda järnväg eller anlägga och trafikera bibanor

till densamma. Vid järnvägsanläggningen för bolaget skall iakttagas, dels

att banan direkt anslutes till Gävle—Dala järnvägs nuvarande eller blivande godsoch

rangeringsstationer i Gävle och genom dessa till såväl Gävle inre hamn som

hamnen vid Fredriksskans och dels att Gävle södra station blir slutstation för

Ostkustbanan, så att Gävle centralstation begagnas endast för avlämnande och

mottagande av resgods, men allt annat gods, som på Ostkustbanan ankommer

till eller avgår från Gävle, ställes till eller avsändes från södra stationen, där ock

all växling och vagnrangering för Ostkustbanan äger rum genom Uppsala—

Margretehill järnvägsaktiebolags försorg, dock att gods i helvagnslast, som skall

från Gävle—Dala järnvägs norra station eller rangeringsbangård i Gävle överföras

till Ostkustbanan eller tvärtom, ej behöver föras via Gävle södra station.-

§3-

Bolagets styrelse har sitt säte i Gävle.

§4.

Aktiekapitalet skall utgöra minst 30,000,000 kronor och högst 90,000,000

kronor.

§5-

Aktie skall lyda å etthundra kronor; och skola aktiebreven ställas till

viss man.

§6-

Mom. 1. Aktiekapitalet uppdelas i dels stamaktier, serien A, dels preferensaktier

i två olika serier, B och C. Stamaktiekapitalet skall utgöra minst 6,000,000

‘) Ändrade delar äro angivna med kursiv stil

Bihang till riksdagens protokoll 1923. 1 saml. 28 käft (Nr 33.)

56 23 6

s. 42 Kontrollera mot PDF

42

Kungl. Maj:ts Proposition Nr 33.

kronor. Preferensaktier må ej utgivas till högre belopp än, av serien B 13,000,000

kronor och av serien C 15,000,000 kronor.

Mom. 2. Preferensaktie av serien C medför framför preferensaktie av serien B

och stamaktie företrädesrätt till utdelning av fem för hundrade om året å aktiebeloppet

med rätt att, om under något år sådan utdelning ej lämnas, alltid utbekomma vad

däri brustit, innan någon utdelning göres å övriga aktier.

Sedan ägare av preferensaktier av serien C erhållit sådan utdelning, skola ägare

av preferensaktier av serien B hava rätt att framför ägare av stamaktier utbekomma

utdelning av fem för hundrade om året å aktiebeloppet med rätt att, om under

något år sådan utdelning icke lämnas, utbekomma vad däri brustit.

Vid bolagets upplösning äger innehavare av preferensaktie av serien C företrädesrätt

att f öre andra aktieägare av bolagets tillgångar utfå aktiernas nominella

belopp jämte utdelning av fem för hundrade om året å aktiebeloppet, i den mån

sådan utdelning ej förut erhållits. Därefter äger innehavare av preferensaktie av

serien B samma företrädesrätt framför stamaktieägare.

Utöver vad ovan sagts medföra preferensaktierna ej rätt till andel i bolagets

tillgångar och vinst.

Mom. 3. Vid ökning av aktiekapitalet genom teckning av nya aktier skola

alla aktieägare, en var iförhållande till förutvarande aktieinnehav, hava rätt att teckna

de nya aktierna. Ökning av aktiekapitalet genom överföring till detsamma av besparade

_ vinstmedel må ske allenast genom utgivande av stamaktier, och skola därvid

stamaktieägarna ensamma hava rätt till de nya aktierna, en var i förhållande till

förutvarande innehav av stamaktier.

Mom. 4. Efter beslut å ordinarie stämma kan aktiekapitalet nedsättas

genom inlösen av preferensaktier av serien B, dock ej under bolagets minimiaktiekapital.

Skall sådan inlösen ske, bestämmes ordningen därför genom lottning

inför styrelsen, med iakttagande att högst ett tusen aktier må under något år

utlottas. Innehavare av utlottad aktie är skyldig att tre månader, efter det utlottningen

blivit kungjord på det sätt, som föreskrives för delgivande av meddelande

åt aktieägarne, anmäla sig hos styrelsen och för aktien taga lösen med

belopp, svarande mot aktiens nominella värde, jämte ränta därå efter fem för

hundrade om året för den tid, beträffande vilken sådan utdelning ej tidigare

lämnats, till den dag, då enligt kungörelsen inlösen verkställes. Vid lösens mottagande

skola avlämnas jämte aktiebrevet med kvitto därå alla till aktiebrevet

hörande, ej förfallna utdelningskuponger jämte talongen.

Göres ej detta, äger bolaget vid likviden innehålla motsvarande belopp.

Mom. 5. Av bolagets aktier må allenast så många, att röstetalet för dem

utgör viss del, vid varje tid mindre än en femtedel av röstetalet för bolagets samtliga.

aktier, genom teckning eller överlåtelse förvärvas av utländsk medborgare, samfällighet

eller stiftelse, av svenskt handelsbolag, vari finnes utländsk bolagsman,

av svensk ekonomisk förening, av svenskt aktiebolag, vars aktiebrev må ställas

till innehavaren, eller av annat svenskt aktiebolag, i vars bolagsordning ej intagits

sådant förbehåll, som avses i 2 § av lagen den 30 maj 1916 om vissa inskränkningar

i rätten att förvärva fast egendom eller gruva eller aktier i vissa

bolag, dock att, utan hinder av det nu gjorda förbehållet, aktier må förvärvas av

svenskt bolag eller svensk förening, som avses i 18 § av nyssnämnda lag.

§ 7.

Mom. 1. Bolagets styrelse skall bestå av nio eller elva ledamöter med lika

antal suppleanter.

s. 43 Kontrollera mot PDF

43

Kungl. Maj:ts Proposition Nr 33.

Mom. 2. Av styrelsens ledamöter utser Konungen för de preferensaktier av

serien C, som ägas av svenska staten, därest styrelsen skall bestå av nio ledamöter,

fyra och, därest styrelsen skall bestå av elva ledamöter, fem ävensom lika antal

suppleanter för dem. Av dessa ledamöter och suppleanter skola minst en ledamot och

en suppleant hava erfarenhet inom den högre järnvägsadministrationen. _ Riksgäldsfullmäktige

utse en ledamot i styrelsen samt suppleant för denne. Övriga styrelseledamöter

och suppleanter väljas utav ägärne av preferensaktier av serien B och av

stamaktier samt av sådana preferensaktier av serien C, som icke ägas av svenska

staten. Bland de av Konungen utsedda styrelseledamöterna och suppleanterna utser

ock Konungen ordförande och vice ordförande i styrelsen samt suppleanter för dessa.

Mom. 3. De ledamöter i styrelsen, som skola utses av Konungen och riksgäldsfullmäktige,

ävensom suppleanter för samtliga nu nämnda väljas för två år i sänder.

Övriga styrelseledamöter och suppleanter för dem utses vid ordinarie bolagsstämma

för ett år i sänder.

Avgående styrelseledamot och suppleant kan återväljas.

Mom. 4. Samtliga styrelseledamöter och suppleanter för dem skola vara i

Sverige bosatta svenska undersåtar.

§ 8-

Bolagets firma .tecknas av den eller dem bland styrelsens ledamöter, som

styrelsen därtill utser.

§ 9.

Mom. 1. Styrelsen sammanträder på kallelse av ordföranden, sä ofta ärendenas

behandling sådant fordrar. Sammanträde skall ock utlysas, när sådant av minst tre

ledamöter påfordra-1!.

Mom. 2. Är ordföranden icke närvarande vid styrelsesammanträde, föres ordet

av vice ordföranden. Är även vice ordföranden frånvarande, föres ordet av ordförandens

suppleant eller, om icke heller han är närvarande, av vice ordförandens

suppleant.

Mom. 3. Styrelsen är beslutför, därest styrelsen består av nio ledamöter, när

minst sex ledamöter äro närvarande eller fem ledamöter äro närvarande och om beslutet

ense, och därest styrelsen består av elva ledamöter, när minst sju ledamöter äro

närvarande eller sex ledamöter äro närvarande och om beslutet ense.

Styrelsen må dock ej fatta beslut, såvida icke vid sammanträdet äro närvarande

minst två av de utav Konungen och riksgäldsfullmäktige utsedda ledamöterna och

minst två av de ledamöter, som utses av ägarne av preferensaktier av serien B och

av stamaktier samt av sådana preferensaktier av serien C, som icke ägas av svenska

staten.

Mom. 4. Vid omröstning inom styrelsen räknas rösterna efter huvudtalet.

Därest vid något tillfälle icke är närvarande lika antal av, å ena sidan, de av

Konungen och riksgäldsfullmäktige utsedda ledamöterna och, å andra sidan, de ledamöter,

som utses av ägarna av preferensaktier av serien B och av stamaktier samt

av sådana preferensaktier av serien C, som icke ägas av svenska staten, skall röstetalet

för en var utav vardera sidans närvarande styrelseledamöter vara lika med antalet

av de från motsatta sidan tillstädeskomna styrelseledamöterna. Besluten skola bestämmas

genom enkel röstpluralitet. Utfalla lika röstetal för olika meningar, galle såsom styrelsens

beslut den mening, som biträdes av ordföranden.

s. 44 Kontrollera mot PDF

44

Kungl. Maj ds Proposition Nr 33.

§ io.

Styrelsens förvaltning och bolagets räkenskaper skola granskas av tre revisorer,

av vilka en jämte en suppleant för• honom utses av Konungen för de preferensaktier

av serien C, som ägas av svenska staten, samt två jämte en suppleant för dem

av ägarne av preferensaktier av serien B och av stamaktier samt av sådana preferensaktier

av serien C, som icke ägas av svenska staten. Sistnämnda revisorer• och suppleant

för dem väljas årligen å ordinarie bolagsstämma för tiden till nästa ordinarie

bolagsstämma. Uppdraget för den revisor och den revisorssuppleant, som utses av

Konungen, skall avse samma tid.

§ 11.

Bolagets räkenskaper skola den 31 december varje år i fullständigt bokslut

sammanföras. Bokslutet skall vara verkställt senast den 1 april följande år, då

räkenskaperna jämte tillhörande handlingar ävensom av styrelsen avgiven förvaltningsberättelse

jämte vinst- och förlusträkning samt balansräkning för senaste

räkenskapsåret skola för granskning överlämnas till de utsedda revisorerna, vilka

senast den 1 maj böra över granskningen avgiva skriftligt utlåtande, däri ansvarsfrihet

för styrelsen bestämt tillstyrkes eller avstyrkes.

§ 12.

Bolagsstämma öppnas av styrelsens ordförande eller vid förfall för honom

av annan ledamot av styrelsen, varefter närvarande röstberättigade genom öppen

omröstning efter huvudtalet sig emellan välja ordförande för stämman.

Därest icke samtliga närvarande röstberättigade annorlunda besluta, skola övriga

val vid bolagsstämma verkställas med slutna sedlar, å vilkas yttre sida röstetalet

antecknas.

Eljest sker alltid omröstning öppet.

§ 13.

Vid bolagsstämma äger, med nedan nämnda undantag, varje aktie rätt till eu

röst. Därest svenska staten är ägare av preferensaktier av serien C till ett nominellt

belopp av minst 13,500,000 kronor, må staten ifråga om dylika aktier utöva rösträtt

endast för så stort antal, som motsvarar åttio hundradelar av summan av samtliga

aktier, som icke tillhöra svenska staten, dock att svenska staten vid röstning om

fråga angående avslutande, ändring eller upphävande av avtal angående anordnande

av gemensam trafikförvaltning för Ostkustbanan och annan järnväg må utöva rösträtt

för fulla antalet av staten tillhöriga preferensaktier av serien C.

§ 14.

Ordinarie bolagsstämma skall hållas en gång om året före juni månads utgång.

A denna stämma skall styrelsen framlägga förvaltningsberättelse jämte vinstock

förlusträkning samt balansräkning för det förflutna räkenskapsåret tillika med

revisorernas utlåtande över den av dem verkställda granskningen.

Utom övriga frågor, vilka i behörig ordning till stämmans avgörande hänskjutas,

skola därjämte å densamma följande ärenden till behandling förekomma, nämligen:

l:o) fråga om beviljande av ansvarsfrihet åt styrelsen för den tid revisorernas

utlåtande avser;

2:o) fråga om användningen av den vinst, som å bolagets rörelse uppkommit,

samt, därest vinstutdelning beslutes, när densamma får av aktieägarna lyftas;

s. 45 Kontrollera mot PDF

45

Kungl. Maj:ts Proposition Nr 33.

3:o) val av de styrelseledamöter och suppleanter för dem, som skola utses av

ägarne av preferensaktier av serien It och av stamaktier• samt av sådana preferensaktier

av serien C, som icke ägas av svenska staten; samt

4:o) val av de revisorer och den suppleant för dem, som skola utses av ägarne

av preferensaktier av serien B och av stamaktier samt av sådana preferensaktier av

serien C, som icke ägas av svenska staten.

§ 15.

Kallelse till bolagsstämma och andra meddelanden till aktieägarnas kännedom

skola kungöras i Post- och inrikes tidningar samt i den eller de i Gävleborgs

och Västernorrlands län utkommande tidningar, som bolaget bestämmer.

Kallelse till stämma skall kungöras minst fjorton dagar förut.

§ 16.

Till säkerhet för• statens nuvarande eller Hivande lån till bolaget jämte ränta

skall staten, så snart sådant lagligen låter sig göra, erhålla första inteckning i järnvägen

Gävle—Härnösand.

Bilaga E.

Överenskommelse mellan Uppsala—Gävle järnvägsaktiebolag och

Ostkustbanans aktiebolag.

Emellan Uppsala—Gävle järnvägsaktiebolag, här nedan benämnt U. G. J.,

samt Ostkustbanans aktiebolag, här nedan benämnt O. K. B., har träffats följande

överenskommelse angående gemensam förvaltning av de järnvägar, som ägas eller

trafikeras av de båda bolagen.

I ändamål att genom de olika järnvägarnas sammanförande under en förvaltning,

benämnd »Trafikförbundet Uppsala—Norrland» (Tfb U. N.) åstadkomma

rationell trafikskötsel för järnvägarna såsom en helhet, har mellan de båda bolagen

träffats överenskommelse om gemensam trafikförvaltning från den dag, Ostkustbanan

öppnas för allmän trafik, på nedan nämnda villkor.

Överenskommelsen omfattar följande järnvägslinjer jämte till desamma ledande

bispår, nämligen:

Uppsala—Gävle järnvägsaktiebolags järnvägar:

.................................................. längd 114 km.

Uppsala—Gävle...

Örbyhus—Dannemora

Tierp—Strömsberg

Orrskog—Söderfors . ...

Gävle—Bomhus.....................................

samt Gävle —Ockelbo järnväg, under

utsättning.....................................

§ 16 angiven för
-

9

10

9

5

38

185 km.

Ostkustbanans aktiebolags järnvägar:

Gävle—Söderhamn—Hudiksvall—Sundsvall—Härnösand, längd omkring 301 km.

Summa 486 km.

s. 46 Kontrollera mot PDF

46

Kung1. Maj:ts Proposition Nr 33.

Trafik
förvaltning.

Trafik
utskottets
samman
träden.

§ L

Mom. 1. Trafikförvaltningen liandhaves av ett trafikutskott, bestående av

fyra därtill befullmäktigade ledamöter med fyra suppleanter samt en verkställande

direktör. Av de fyra ledamöterna skola två jämte två suppleanter för dem väljas

av IT. G. J. styrelse bland dess ledamöter samt två jämte två suppleanter för

dem av Ostkustbanans styrelse bland dess ledamöter.

Vid val av sistnämnda två ledamöter och suppleanter skall Ostkustbanans

styrelse iakttaga, att minst en ledamot i trafikutskottet och eu suppleant för

denne skola väljas bland de ledamöter av styrelsen, som enligt Ostkustbanebolagets

ordning skola utses av Konungen och som skola hava erfarenhet inom

den högre järnvägsadministrationen.

Verkställande direktören utses genom överenskommelse mellan de båda bolagens

styrelser.

Mom. 2. Trafikutskottet äger i enlighet med denna överenskommelses bestämmelser

å de båda bolagens vägnar besluta och handla i avseende å järnvägarnas

drift och underhåll ävensom handlägga andra löpande ärenden av mindre

vikt. Trafikutskottet äger icke utan båda bolagsstyrelsernas medgivande träffa

avtal med annan järnväg om gemensam förvaltning eller upptaga lån eller ingå

borgen.

Trafikförvaltningens huvudkontor skola vara förlagda i Gävle.

Mom. 3. Trafikutskottet utser inom sig ordförande och vice ordförande.

Mom. 4. Verkställande direktörens anställningsvillkor bestämmas genom

särskilt mellan honom och bolagens styrelser upprättat kontrakt.

Mom. 5. Verkställande direktör ävensom övriga ledamöter av trafikutskottet

utses första gången senast ett år, innan Ostkustbanan enligt meddelande av dess

styrelse beräknas vara färdig att öppnas för allmän trafik. Vid därefter förekommande

val av verkställande direktör skall trafikutskottet till båda bolagens

styrelser avgiva förslag å verkställande direktör.

Kunna styrelserna ej inom två månader efter avlåtandet till IT. G. J. av

nämnda meddelande angående Ostkustbanans öppnande för trafik resp. efter

trafikutskottets avgivande av förslag å verkställande direktör enas om val av verkställande

direktör, upphör tillämpningen av detta trafikavtal, till dess dylik enighet

uppnåtts:

Mom. 6. Vid förfall för verkställande direktören förordna trafikutskottets

övriga ledamöter, huru med tjänstens handhavande skall förfaras. Vid förfall för

verkställande direktören under längre tid än två månader skall anmälan om förhållandet

göras hos de båda bolagens styrelser för vidtagande av de åtgärder,

omständigheterna kunna betinga. Intill dess trafikutskottet erhållit del av styrelsernas

beslut i saken, ombesörjes trafikförvaltningen genom trafikutskottets

försorg. Då verkställande direktören avgått från sin befattning, skall förslag om

befattningens återbesättande enligt mom. 5 av denna paragraf avgivas till de båda

bolagens styrelser senast två månader efter vakansens inträde, och förordnar

trafikutskottet om tjänstens uppehållande, intill dess vakansen upphört eller detta

trafikavtal enligt samma moment upphört att tillämpas.

§2.

Mom. 1. Trafikutskottet sammanträder vid påfordran av verkställande direktören

eller någon annan utskottets ledamot på tid och ort, som av tjänstgörande

ordföranden bestämmes. I ordförandens och vice ordförandens frånvaro föres

s. 47 Kontrollera mot PDF

47

Kung!. Maj:ts Proposition Nr .7.7.

ordet av därtill för tillfället vald ordförande. Ordinarie ledamot från ett bolag

kan ersättas endast av för honom utsedd suppleant. Protokoll skall vid sammanträdet

föras och, på sätt trafikutskottet närmare bestämmer, justeras senast inom

14 dagar efter sammanträdet. Avskrift av trafikutskottets protokoll skall omedelbart

efter justeringen tillställas de båda bolagens styrelser.

Mom. 2. Inom trafikutskottet äger varje ledamot eu röst; dock fordras för

besluts giltighet, att detsamma biträdes av verkställande direktören, en fullmäktig

från U. G. J. samt en fullmäktig från O. K. B., som enligt bestämmelsen i § 1

mom. 1 andra stycket valts av dess styrelse bland de av Konungen utsedda ledamöterna.

I frågor, som röra verkställande direktörens tjänstgöring, ävensom vid

förfall för verkställande direktören och då verkställande direktörsbefattningenjir

vakant, äga de utsedda fullmäktige att fatta beslut.

Kan beslut icke åstadkommas på sätt nu nämnts, hänskjutes frågan till de

båda bolagens styrelser. Stanna styrelserna härvid i olika beslut, skall frågan,

därest den icke rör ämnen, som omförmälas i § 1, hänskjutas till skiljemän.

§3.

Mom. 1. För trafikutskottet skall av var och en av de båda bolagens styrelser

utfärdas fullmakt att å resp. bolags vägnar handhava förvaltningen av

bolagens järnvägar i de fall och på sätt denna överenskommelse bestämmer.

Mom. 2. Skriftlig avhandling, som trafikutskottet ingår, skall undertecknas

med »Trafikförbundet Uppsala—Norrland» av den eller dem bland trafikutskottets

medlemmar, som utskottet därtill utser.

§4.

Mom. 1. I den gemensamma förvaltningen skola anses ingå järnvägarna

med tillhörande personal, bana och husbyggnader, däri inbegripna bolagen tillhöriga

järnvägsparker med byggnader, hotell, hamnar ävensom anordningar i

övrigt för trafikens ombesörjande, rullande materiel, inventarier och materialier

m. m. ävensom de båda bolagen tillhöriga aktier i det verk städs!) olag, om vars

bildande avtal mellan bolagen träffats. Ombesörjandet och bekostandet av Ostkustbanans

färdigbyggande från tiden för dess öppnande för allmän trafik till

slutavsyningen skall dock icke vara föremål för trafikförbundets verksamhet.

Mom. 2. Vidkommande personalen skall gälla, att en var bibehålies i tjänst

i enlighet med de mellan respektive bolag och dess personal gällande avtal och

bestämmelser, likväl med rättighet för trafikutskottet att, såvida icke nämnda

avtal eller bestämmelser däremot lägga hinder, förflytta personal, med det undantag,

som i § 8 mom. 1 nämnes, till vilken tjänstgöringsort som helst vid järnvägarna.

Beträffande den högre tjänstepersonalen skall dessutom gälla, att denna såvitt

möjligt i trafikförbundet bibehålies vid befattningar, liknande de i respektive

bolag innehavda.

Mom. 3. Omedelbart innan trafikförbundet övertager ledningen av de båda

bolagens järnvägar skall vid denna överenskommelse fogas förteckning över bolagen

tillhörande egendomar, jordområden, husbyggnader, rullande materiel^ och inventarier

ävensom sådana materialier, som avses i § ''5 mom. 2, med därå av respektive

bolag satta värden. Materialier och inventarier, som angivas i § 5 mom. 3,

skola övertagas av förutnämnda verkstadsbolag, om de äro nya, efter inköpskostnaden,

i annat fall efter gemensam värdering av bolagen eller, i händelse av

bristande överenskommelse dem emellan, av skiljemän. Det sålunda uppkomna

värdet gottgöres respektive bolag.

Trafik
förbundets
firma.

TrafikförvaHningens

omfattning

samt

övertagande

av bolagens

personal och

egendom.

s. 48 Kontrollera mot PDF

48

Kungl. Maj:ts Proposition Nr 33.

§5.

Nyanläggning Mom. 1. Erforderliga nyanskaffningar, däri inbegripet nyanskaffning av

öchjiyanskaff rullande materiel, nyanläggningar, utvidgningar och förbättringar, som anses öka

egendom, banornas kapitalvärden, samt anskaffande av grustag, skola, efter förslag av trafikutskottet,

beslutas och bekostas av vederbörande bolag. Underlåter ettdera

bolaget att verkställa nyanskaffning eller nyanläggning, som i detta moment avses

och av trafikutskottet föreslagits, skall frågan hänskjutas till skiljemäns avgörande

enligt § 17.

Mom. 2. . Stenkol, räls, slipers och annat virke ävensom andra förbrukningsartiklar,

som icke lämpligen kunna ingå i nedan nämnda gemensamma förråd

utan direkt uppläggas för resp. banors räkning, skola inköpas och förvaltas av

trafikutskottet samt betalas av respektive bolag vid de i § 7 mom. 3 omförmälda

månatliga avräkningarna.

Mom. 3. Övriga i nästföregående moment ej avsedda förbrukningsartiklar

samt inventarier inköpas av förut omförmälda verkstadsbolag genom trafikförbundet

och förvaltas av nämnda bolag som ett för järnvägarna gemensamt förråd.

§ 6.

Mom. 1. O. K. B. skall anskaffa rullande materiel, innan banan öppnas

för allmän trafik, till ett värde av minst 3,000,000 kronor samt, innan banan slutavsynas,

till ett ytterligare värde av omkring 1,000,000 kronor.

Mom. 2. Öppna och täckta godsvagnar, utöver vad U. G. J. och O. K. B.

äga vid tiden för O. K. B:s slutavsyning, skola anskaffas i den ordning, som

föreskrives i § 5 mom. 1, varvid det erforderliga antalet vagnar skall fördelas på

de olika bolagen i förhållande till det antal axelkilometer, som av resp. bolags

vagnar^av ifrågavarande slag under nästföregående år utgjorts å de olika banorna.

Mom. 3. De respektive bolagen tillhöriga godsvagnarna skola helt samt

lokomotiven och personvagnarna i lämplig omfattning användas gemensamt i båda

bolagens trafik på villkor, varom särskild överenskommelse skall träffas mellan

de båda bolagens styrelser.

§?•

Mom. 1. Alla inkomster, likväl med undantag av vartdera bolagets egna

räntor och inflytande aktieutdelningar, uppbäras av trafikutskottet, som jämväl

bestrider alla utgifter för drift och underhåll ävensom för sådana förändringar

av bana med husbyggnader och anläggningar samt rullande materiel, vilka icke

äro av natur att öka kapitalvärdet.

Mom. 2. Trafikförbundets bokföring skall så ordnas, att därav framgår icke

allenast inkomsterna utan även driftkostnaderna särskilt för varje i överenskommelsen

ingående järnvägslinje, varvid emellertid iakttages, att kostnaderna för

den gemensamma administrationen och de huvudkontor, vilka bliva gemensamma

för bolagen, fördelas så, att 25 % av deras summa fördelas mellan banorna i

förhållande till deras sammanlagda längd och 75 % i förhållande till vartdera

bolagets trafikinkomster.

Mom. 3. Vartdera bolaget enligt räkenskaperna tillkommande driftöverskott

skall av trafikutskottet för varje månad inom åtta veckor därefter inlevereras till

vederbörande bolags kassa, därvid emellertid för trafikutskottets utgifter erforderliga

medel må innehållas från vartdera bolaget i förhållande till bolagens driftöverskott.

De å trafikutskottets rörelsekapital under året uppkomna räntor skola

Rullande

materielen.

Inkomster,

utgifter och

trafiköverskott.

s. 49 Kontrollera mot PDF

49

Klint fl. Maj:ts Proposition Nr 33.

vid årsräkningen mellan bolagen fördelas i förhållande till dessas driftöverskott

för året.

Mom. 4. Slutavräkning för året skall vara verkställd före den 1 mars påföljande

år.

§ 8.

Mom. 1. I fråga om antagning, befordran och entledigande av föreståndare

å 4:e klassens stationer samt personal med likställd och än högre tjänsteställning

eller förflyttning av sådan personal från den ena av de i överenskommelsen ingående

banorna till den andra, uppgöres förslag av trafikutskottet, varefter frågan

hänskjutes till bolagens styrelser för avgörande, dock under iakttagande av vad

i mom. 3 sägs.

Mom. 2. I frågor rörande personalens lönevillkor skall likaledes, i den

mån gällande avtal så medgiver, förslag uppgöras av trafikutskottet samt hänskjutas

till bolagens styrelser för avgörande, dock att lönevillkoren för tillfällig

personal bestämmas av verkställande direktören.

Mom. 3. Personalen på de gemensamma huvudkontoren antages av trafikutskottet,

som därvid tillika bestämmer, vilketdera bolag den anställde skall anses

tillhöra.

Mom. 4. Frågor rörande antagning och befordran av personal, som icke,

enligt vad ovan angivits, tillsättes av respektive styrelser eller av trafikutskottet,

handläggas av verkställande direktören, som har att vid trafikutskottets närmaste

sammanträde därom göra anmälan. Frågor om entledigande av nu ifrågavarande

personal avgöras av trafikutskottet.

§ 9-

Mom. 1. Förslag till taxa för transporter å respektive järnvägar skall inom

av Kungl. Maj.t föreskriven tid upprättas av trafikutskottet och, sedan förslaget

blivit granskat och godkänt av respektive bolags styrelser, underställas Kungh

Maj:ts prövning.

Mom 2. Nedsättningar i den av Kungl. Maj:t fastställda taxan må göras

av trafikutskottet, som har att anmäla desamma för resp. bolags styrelser.

Mom. 3. Frågor om fastställande av och viktigare ändringar i järnvägarnas tidtabeller

skola av verkställande direktören föreläggas trafikutskottet att av samma

utskott behandlas och avgöras.

§ io.

Alla transporter, avsedda för den ena banans eget behov, verkställas fraktfritt

även å den andra banan.

§ 11-

Mom. 1. Trafikutskottets räkenskaper skola årligen för kalenderår sammanföras

i fullständigt bokslut, som skall vara verkställt senast den 1 mars nästpåföljande

år. . .

Mom. 2. Trafikutskottet åligger att månatligen tillställa respektive bolags

styrelser dels trafikrapporter samt dels boksluts- och kassarapporter.

Mom. 3. Revision av trafikutskottets förvaltning och räkenskaper sker

gemensamt genom de respektive bolagens revisorer och skall vara avslutad senast

den 25 mars nästpåföljande år,

Bihang till riksdagens protokoll 1923. 1 samt. 28 höft. (Nr 33.) 66 28 7

Personal.

Taxa.

Transportör

för egna

behov.

Räkenskaper,

rapporter och

revision^

s. 50 Kontrollera mot PDF

50

Kungl. Maj:ts Proposition Nr 33.

Avhändande

av egendom.

Ny ägare.

Uppsägning.

Likvidation.

Gävle—

Ockelbo

järnväg.

Skiljemän.

§12.

Mom. 1. I händelse under avtalstiden försäljning till statsverket av någon

av de i denna överenskommelse berörda järnvägar skulle komma till stånd, skall

avveckling av bolagens mellanhavanden ske i samband med statsverkets övertagande

av respektive järnvägar i enlighet med bestämmelserna i § 15 här nedan.

Mom. 2. Under den tid denna överenskommelse gäller må i övrigt intet

av bolagen utan trafikutskottets särskilda medgivande avhända sig något, som

kan anses vara av väsentligt behov för trafiken och dess utveckling.

§ 13.

Denna överenskommelse är gällande även gent emot annan ägare av någon

av bolagens järnvägar förutom statsverket.

_§ 14-

Denna överenskommelse gäller intill två år efter från någondera sidan skedd

uppsägning, som icke får äga rum, förrän Ostkustbanan öppnats för allmän

trafik. Överenskommelsen får dock ej upphöra å annan tid än med utgången av

kalenderår.

Förutom denna uppsägningsrätt äga bolagen ömsesidig rätt att i och för

revidering, godvillig eller genom skiljemän, uppsäga § 7 mom. 2, såvitt nämnda

moment avser fördelningen av kostnaderna för den gemensamma administrationen

och huvudkontoren, att upphöra från slutet av det näst efter uppsägningen infallande

kalenderår. Nämnda bestämmelse angående kostnadsfördelningen skall

dock vara gällande, intill dess ny överenskommelse om dess avfattning hunnit

träffas.

§ 15.

När överenskommelsen upphör, skola avräkning och likvidation verkställas

av trafikutskottet.

§ 16.

Gävle—Ockelbo järnväg skall, så länge den trafikeras av Uppsala—Gävle

järnvägsaktiebolag, beträffande bestämmelserna i denna överenskommelse betraktas

såsom del av Uppsala—Gävle järnväg.

§ 17-

Tvister i anledning av denna överenskommelse med undantag av § 1 skola

avgöras av tre skiljemän, därav en utses av Kungl. Järnvägsstyrelsen, eu av Styrelsen

för Svenska Järn vägsföreningen och en av Överståthållareämbetet.

Gävle den

TJppsala—Gävle Järnväg sate tiebolag. För Ostkustbanans aktiebolag

Stockholm, K. L. Beckmans Boktryckeri, 1923.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

2 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (2)

2 kopplingar.

  1. Rskr. 1923:49 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående finansiering av Ostkustbanan. s. 7 i texten
  2. SU 1923:23 Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående finansiering av Ostkustbanan. s. 5 i texten