Sök i Ratio Lex

Angående iständ sättande av södra flygelbyggnaden å gruvingenjörsbostället Stora Gården nr 1 i Ljusnarsbergs socken av Örebro län m. m

1923-01-26 · 9 sidor, varav 7 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,1 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 7 av 9 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1923:34, Angående iständ sättande av södra flygelbyggnaden å gruvingenjörsbostället Stora Gården nr 1 i Ljusnarsbergs socken av Örebro län m. m

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Kanal. Maj:ts proposition Nr 34.

1

Nr 34.

Kanyl. Maj.ts proposition till riksdagen angående iständ sättande av

södra flygelbyggnaden å gruvingenjörsbostället Stora Gården

nr 1 i Ljusnarsbergs socken av Örebro län m. m.; given Stockholms

slott den 20 januari 1923.

Kungl. Maj:t vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av

statsrådsprotokollet över handelsärenden för denna dag, föreslå riksdagen

att bifalla det förslag, om vars avlåtande till riksdagen föredragande

departementschefen hemställt.

GUSTAF.

C. E. Svensson.

Utdrag av protokollet över handelsärenden, hållet inför Hans Maj.t

Konungen i statsrådet å Stockholms slott den 26 januari 1923.

Närvarande:

Statsråden Lindqvist, Thorsson, Sandler, Nothin, Svensson, Hansson,

Åkerman, Linders, Örne.

Chefen för handelsdepartementet, statsrådet Svensson, anför:

I skrivelse den 8 november 1920 anhöllo Kopparbergs köpings

fullmäktige genom sin ordförande, att Kungl. Maj: t snarast måtte vidtaga

åtgärder för bevarande och framtida underhållande av det inom

Kopparbergs köping belägna gruvingenjörsbostället Stora Gården.

I skrivelsen anfördes, bland annat, att bostället tillhörande byggfiihang

till riksdagens protokoll 1923. 1 saml, 29 höft. (Nr 34.) 1

s. 2 Kontrollera mot PDF

Historik.

2 Kungl. Maj:ts proposition Nr 34.

nåder härstammade från 1700-talet samt ntgjoi''de värdefulla minnen från

svunna tider. Byggnaderna befunne sig emellertid för närvarande i bristfälligt

skick. Då de med sitt säregna utseende tillika med ett par andra äldre

byggnader, som på sin tid av församlingen och kommunen iståndsatts,

vore de enda historiskt betydande byggnaderna på platsen, framstode

det såsom ett allmänt önskemål, att dem vederfores en snar och välbehövlig

restaurering.

Beträffande tillkomsten och naturen av ifrågavarande boställe ber

jag att få meddela följande.

Enligt salubrev av den 2 maj 1763 försålde bergsrådet D. Heijkenskiöld

till Nya Kopparbergs, Grythytte, Hellefors och Hjulsjö bergslager

ett markområde med tillhörande åbyggnader att nyttjas till bergmästarboställe

samt anhöll, att bergskollegium måtte åtaga sig överuppsikten

över detta boställe. Sedermera förenades med bostället lägenheten Stortorpet,

som år 1786 av bruksägarne inom Nya Kopparbergs bergmästardöme

för ändamålet inköpts.

Med underhåll och nybyggnader å bostället har staten ej tagit

befattning. Visserligen förklarades i Kungl. Maj:ts brev den 8 maj

1829 angående bergsfrälsefrihetens upphörande för Nya Kopparbergs

bergslag m. m., att bostället skulle förlänas natur och egenskap av

kronoboställe, men den 11 november 1856 meddelade Kungl. Maj:t, i

anledning av ansökning av boställshavaren om erhållande av statsanslag

till boställets reparerande, att sådant anslag icke kunde beviljas, och

vid lör bergsstaten fastställda löneregleidngar har enligt riksdagens beslut

värdet av boställsförmånen ej avräknats å boställshavarens avlöning,

ehuru vid 1885 års riksdag sådant var av Kungl. Maj:t ifrågasatt.

Sedan den bergmästareänst, för vilken bostäilet ursprungligen

avsågs, in dragits, har bostället varit indelat åt gruvingenjören i mellersta

bergmästardistriktet.

Huvudbyggnaden samt de i norr och söder om boställets gårdsplan

förlagda två flyglarna och två paviljongerna, de förra östligare och

närmare huvudbyggnaden samt de senare belägna längre mot väster

och flankerande infarten till gården, lära enligt uppgift vara uppförda

på 1740-talet och erbjuda ett icke obetydligt kulturhistoriskt intresse.

Enligt syneprotokoll av den 8 september 1762, då den försäljning, ovan

omförmälda salubrev avser, redan synes hava kommit till stånd, insynades

bland annat samtliga nyss nämnda åbyggnader. Vid syneförrättning

den 30 augusti 1880 mellan bergmästaren A. F. Baer, avträdare, och

gruvingenjören C. F. Danielsson, tillträdare, beslöt emellertid synerätt^,

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:Is proposition Nr 34. H

jämlikt. 27 kapitlet 3 § by ggninga baIkon — på yrkande av tillträdaren

samt med instämmande av avträdaren cell under förklaring från Nya

Kopparbergs bergslags vid förrättningen närvarande ombud, att bergslaget

ej hade något att däremot erinra — att boställsinnehavaren skulle

befrias från vidare skyldighet att underhålla södra flygeln.

Bostället har sedermera innehafts av nuvarande bergmästaren i

mellersta bergmästardistriktet C. O. Norelius samt f. d. gruvingenjören

O. H. Sundholm och innehaves numera av gruvingenjören i mellersta

bergmästardistriktet K. J. J. Kraepelien.

Av ifrågavarande boställe äro numera vissa delar frånsålda. I

skrivelse den 21 maj 1915, nr 163, i anledning av Kungl. Maj:ts proposition

till riksdagen den 26 februari samma år, nr 52, angående försäljning

av vissa delar av gruvingenjörsbostället Stora Gården nr 1 och

Stortorp nr 1 i Ljusnarsbergs socken av Örebro län, medgav nämligen

riksdagen, bland annat, att ifrågavarande boställe, med undantag av ett

närmare angivet område om 6.9962 hektar av Stora Gården nr 1, som

fortfarande skulle utgöra gruvingenjörsboställe och genom ägostyckning

avskiljas, finge för ett pris av 54,433 kronor 26 öre samt på vissa

villkor i övrigt försäljas till Kopparbergs köping, varjämte riksdagen

förklarade, att köpeskillingen skulle överlämnas till statskontoret för att,

efter det ett belopp av 288 kronor 40 öre av viss orsak avräknats, till

sin återstående del särskilt förvaltas såsom eu räntebärande fond, samt

att räntan å sagda fond finge, tillsvidare och intill dess annorlunda förordnades,

uppbäras av gruvingenjören i mellersta bergmästardistriktet.

Sedan Kungl. Maj:t i anledning av sagda riksdagsskrivelse meddelat

erforderligt beslut, hava ifrågavarande medel förvaltats av statskontoret

under benämning »Gruvingenjörsbostället Stora Gårdens försälj

ningsmed el».

Vid den syneförrättning, som den 31 mars 1921, i anledning av

nuvarande boställshavaren, gruvingenjören Kra?peliens tillträde, ägde

rum, därvid kommerserådet K. Sidenvall och byggnadsrådet S. Curman

i egenskap av representanter för kommerskollegium respektive byggnadsstyrelsen

närvoro, framställde Sidenvall yrkande, att södra flygeln

ånyo skulle insynas som laga hus, bland annat av den anledningen, att

flygeln även efter utsyningen tagits i anspråk för olika ändamål. Byggnadsrådet

Curman, som instämde häri, förklarade, att flygeln utgjorde

en så integrerande del av gårdsanläggningen, att, om flygeln försvunne,

Riksdagens

skrivelse den

21 maj 1915,

nr 163.

Syneförrättning

den 31

mars 1921 vid

nuvarande

boställshavarens

tillträde.

s. 4 Kontrollera mot PDF

Länsarkitektens

memorial

den 29—31

mars 1931.

Kopparbergs

köpings fullmäktiges

yttrande

den 30

oktober 1921.

4 K linål. Maj:ts proposi tion Nr 34.

gården skulle få sin karaktär helt förvanskad och som kulturhistoriskt

minnesmärke lida högst betydlig skada.

Tillträdaren godkände detta yrkande, under förutsättning att flygeln

ifråga i fullgott skick in- och utvändigt överlämnades att av honom

underhållas.

I avseende å boställets övriga byggnader och anläggningar uppskattades

vid syneförrättningen bristerna till ett belopp av 7,470 kronor,

och ålades avträdaren att inom viss förelagd tid bota desamma.

Over ovan omförmälda av Kopparbergs köpings fullmäktige gjorda

framställning har kommerskollegium den 9 mars 1922 avgivit infordrat

utlåtande, varmed överlämnats, bland annat, avskrift av ett utav länsarkitekten

i Kopparbergs län avgivet tjänstememorial över en den 29—31

mars 1921 förrättad besiktning av ifrågavarande boställe ävensom utdrag

av Kopparbergs köpings fullmäktiges protokoll den 25 oktober

1921, innefattande vissa uttalanden i nu ifrågavarande ämne.

Av länsarkitektens memorial framgår, att bostället i sin helhet

vid den tidpunkt, då han besiktigade detsamma, befann sig i ett tämligen

bristfälligt skick. Beträffande särskilt den vid syneförrättningen

den 30 augusti 1880 utsynade södra flygeln, i memorialet kallad »kavaljersflygeln»,

anfördes, att förfallet å densamma nått därhän, att stora hål

uppstått i yttertak, trossbotten och innertak, varigenom åsar, bjälklag

och golv tagit röta Som grunden ej läge på frostfritt djup, hade den

delvis fallit sönder och satt sig i nordvästra och nordöstra hörnen, vaidgenom

golven erhållit lutning och fönstren blivit sneda. Kostnaderna

för flygelbyggnadens återställande i fullt beboeligt skick uppskattades

av länsarkitekten till 9,500 kronor.

1 avseende å övriga å bostället befintliga, vederbörligen insynade

byggnader ansåge länsarkitekten ett belopp av 12,600 kronor erforderligt

för deras försättande i ett med deras kulturhistoriska värde fullt

förenligt skick.

Med anledning av vad som i ärendet förekommit och för att erhålla

kännedom, huruvida Kopparbergs köping vore villig att ikläda

sig kostnaden för södra flygelns iståndsättande eller huruvida köpingsfullmäktige

funne sig i annan form böra medverka till ändamålets

vinnande, avlät kommerskollegium den 16 augusti 1921 en skrivelse

till köpingsfullmäktige. Härå svarade fullmäktige genom översändande

av utdrag av protokoll från fullmäktiges sammanträde den 25 oktober

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kungl. Muj:ts proposition Nr 34. 3

1.921, däri lullmäktige, under uttalande av sitt intresse för iiygelns

iståndsättande, förklarade sig icke kunna anslå medel därtill, enär köpingen

ej tillförsäkrats vare sig ägande- eller dispositionsrätt till byggnaden

och köpingen därjämte saknade andra medel till dylikt restan - reringsarbete än sådana, som kunde erhållas uttaxera] gsvägen.

Slutligen må i detta sammanhang nämnas, att gruvingenjören

Kraapelien i eu till kommerskollegium ställd, den 11 januari 1922 dagtecknad

skrift hemställt, att viss av honom vid tillträdet av bostället

från avträdaren för 2,310 kronor inköpt egendom såsom spis, innanfönster,

köksinredning in. m., vilken egendom vore för bostället erforderlig,

måtte efter skedd värdering inlösas med till bostället hörande

fondmedel.

För egen del anför kommerskollegium i sitt ovannämnda utlåtande

i huvudsak följande.

Kollegium funne i hög grad önskvärt, att bostället återställdes i

bästa möjliga skick och att därmed införlivades de därför behövliga,

avträdaren förut tillhöriga inventarier m. m., som av boställshavaren

hembjudits.

Härför syntes emellertid, särskilt under nuvarande för statsfinanserna

brydsamma tider, ej böra ifrågasättas anslag av statsmedel. Däremot

funne kollegium, att den ovan omförmälda fonden av försäljningsmedel

borde kunna erbjuda möjlighet till bestridande av kostnaderna.

Enligt vad kommerskollegium inhämtat från aktiebolaget Nya Kopparbergs

bergslag, vilket bolag vid föregående tillfällen ansett sig, såsom

efterträdare till en av donatorerna, Nya Kopparbergs bergslag, hava

intressen att bevaka beträffande bostället, mötte från detta bolags sida

icke hinder mot fondens anlitande för ändamålet. Av hänsyn till boställshavaren

ansåge sig kollegium dock ej böra ifrågasätta annat än minsta

möjliga utgift, som vore förenlig med ändamålets vinnande, och ansåge

sig kollegium därför böra avstå från krav på boställets fullständiga

restaurerande enligt länsarkitektens i Kopparbergs län längst gående

förslag. Några utgifter av fondmedel för de insynade byggnaderna,

vilkas iståndsättande ålåge avträdaren, ville kollegium alltså icke ifrågasätta,

utan förordade endast, att av fondmedel bekostades dels södra

flygelns sättande i fullt beboeligt skick, dels ock inlösningen av den

för bostället erforderliga egendom, som av boställshavaren hembjudits.

Kollega utlåtande utmynnar i en hemställan, dels att åt byggnadsstyrelsen

måtte lämnas i uppdrag att låta sätta södra flygeln i fullt

Framställning

av gruvingenjören

Krcepelien.

Kommerskollega

utlåtande

den 9

mars 1922.

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Kungil. Maj:ts proposition Nr 34.

Byggnads
styrelsen.

Kommerskollegii

utlåtande

den 23 maj

1922.

beboelig! skick i huvudsaklig överensstämmelse med det av kollegium

törordade förslaget, dock att kostnaden härför ej finge överskrida 9,500

kronor, att utgå ur förut nämnda försäljningsmedel, dels att föreskrift

måtte lämnas, att, sedan flygeln färdigställts, densamma åter skulle insynas

som laga hus å bostället samt att de kostnader för denna syneförrättning'',

vilka ej kunde som kostnader lör tjänsteresor utgå av

andra medel, måtte få gäldas ur samma försäljningsmedel, dels och att

den av Kraspelien till inlösen erbjudna egendomen med visst undantagmåtte

få, sedan Kraspelien till kollegium inkommit med intyg om egendomens

värde, avgivet av två personer, vilka kollegium kunde som sakkunniga

godkänna, av kollegium för bostället inlösas.

Efter remiss har därefter byggnadsstyrelsen den 22 mars 1922

avgivit utlåtande i ärendet samt därvid anfört följande:

»Byggnadsstyrelsen får på det livligaste tillstyrka kommerskollegii framställning

om den södra flygelns försättande i fullt beboeligt skick samt anser, att

detta bör kunna ske för en kostnad av högst 9,500 kronor, under förutsättning att

arbetet kommer till utförande under sommaren 1922. Dess uppskjutande skulle

med säkerhet medföra, att arbetet komme att draga än större kostnader, då skadorna

i huset hastigt gripa omkring sig. I nämnda summa har emellertid ej inräknats

kostnad för arbetsledning, varför byggnadsstyrelsen hemställer om beloppets

höjande till högst 10,000 kronor.»

Sedermera har kommerskollegium den 5 april 1922 anbefallts att

i ärendet infordra och till Kungl. Maj:t inkomma med yttrande från nuvarande

innehavaren av ifrågavarande boställe, gruvingenjören Kra?pelien.

Med utlåtande den 23 maj 1922 har kommerskollegium överlämnat

från Krsepelien infordrat yttrande av den 6 i samma månad. Däri anför

Kraspelien, bland annat, följande:

»Vid syneförrättning den 31 mars 1921 påyrkade kronoombudet med instämmande

av närvarande byggnadsrådet S. Curman, att södra flygelbyggnaden åter

skulle insynas såsom laga hus. Med hänsyn till den förvanskning av gårdens karaktär,

som skulle bliva följden, om flygeln försvunne, godkände undertecknad såsom

tillträdare detta yrkande under förutsättning, att flygeln i fullgott skick in- och

utvändigt överlämnades att av mig underhållas. Att dess iordningsställande ifrågasattes

ske med Stora Gårdens försäljningsmedel till ett belopp av nära 20 procent

måste jag beklaga, enär jag såsom dess boställsinnehavare uppbär fondens avkastning.

Då medel för ändamålet ej synas kunna erhållas på annat sätt, torde annan

lösning likväl ej återstå för flygelns bevarande.»

Kraspelien hemställer slutligen, att det belopp, som från fonden

skulle tagas i anspråk, måtte begränsas till högst 9,500 kronor.

s. 7 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition Nr 34.

7

För egen del uttalar kommerskollegium i sistnämnda utlåtande,

att kollegium, som i likhet med boställshavaren helst såge, att iståndsättandet

kunde försiggå för högst 9,500 kronor, funne sig hava grundad

anledning till den förmodan, att med den allmänna pris- och lönesänkningen

iståndsättandet skulle kunna verkställas för detta pris. Kollegium

ansåge sig emellertid ej böra motsätta sig, att högst 10,000 kronor för

ändamålet användes av de avsedda fondmedlen, dock under förutsättning

av förklaring från Kungl. Maj:ts sida, att hela kostnaden om möjligt

hölles inom 9,500 kronor.

Till vad kommerskollegium föreslagit och hemställt i ärendet har statskontorh.

statskontoret i ett den 3 juli 1922, till följd av remiss, avgivet utlåtande

tillstyrkt bifall med följande motivering:

»Då de av kollegium ifrågasatta medlen för iståndsättande av bostället komma

att användas för dess förkovran samt nuvarande innehavaren av bostället samtyckt

till de av kollegium föreslagna åtgärder, finner statskontoret hinder icke möta för

att kostnaderna bestridas från de medel, som under benämning gruvingenjörsbostället

Stora Gårdens försäljningsmedel’ ställts under statskontorets förvaltning.»

Det betydande kulturhistoriska värde, som, enligt vad i ärendet Departementsupplysts,

de å ifrågavarande boställe uppförda byggnaderna måste anses chefenäga,

gör det efter mitt förmenande önskvärt, att åtgärder vidtagas för

deras bevarande i värdigt skick. Av särskild vikt torde därvid vara,

att den omtalade, år 1880 utsynade södra flygeln på ett tillfredsställande

sätt iståndsättes samt insynas bland boställshusen för att liksom övriga

åbyggnader underhållas genom boställshavarens försorg. Denna byggnad

befinner sig, enligt vad handlingarna i ärendet giva vid handen, för

närvarande i sådant tillstånd, att arbetet med dess återställande icke

utan . allvarliga olägenheter kan uppskjutas. Jag tillstyrker därför, att

åtgärder snarast möjligt vidtagas för flygelns iståndsättande enligt det

av länsarkitekten uppgjorda förslaget.

Då, såsom i det föregående omnämnts, byggnaden icke ingår bland

de å bostället insynade husen, är boställshavaren emellertid icke skyldig

att bekosta de ifrågasatta reparationsarbetena. För egen del har han

medgivit, att kostnaderna härför finge — intill ett belopp av 9,500

kronor — bestridas ur den under statskontorets förvaltning stående

fond, som bildats genom avsättning av köpeskillingen för vissa från

bostället frånskilda markområden, »Gruvingenjörsbostället Stora Gårdens

försäljningsmedel», och vars ränteavkastning boställshavaren äger uppbära.

Visserligen hava av byggnadsstyrelsen kostnaderna för byggnadens

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Kungl. Maj:ts proposition Nr 34.

iståndsättande, utgifterna för arbetsledning inbegripna, beräknats till

omkring 10,000 kronor. Då emellertid kostnadsförslaget uppgjorts redan

i mars månad 1921 torde man, med hänsyn tagen till den därefter inträffade

sänkningen av den allmänna pris- och lönenivån, kunna utgå

från att de sammanlagda utgifterna för reparationsarbetet skola, även

om därtill läggas kostnaderna för byggnadens insynande såsom laga

hus, fullt rymmas inom det av boställshavaren angivna beloppet. Vad

angår den av byggnadsstyrelsen uttalade farhågan, att, därest reparationerna

icke utfördes under sommaren 1922, byggnadens förstöringskulle

så fortskrida, att reparationskostnaderna komme att ökas, har jagförvissat

mig om att något dylikt icke inträffat, enär genom den nuvarande

boställshavarens försorg vissa provisoriska åtgärder till förhindrande

av flygelns ytterligare förfall redan vidtagits.

För egen del finner jag mig i likhet med kommerskollegium och

statskontoret böra giva min anslutning till boställshavarens ovannämnda

förslag, vilket synes mig erbjuda eu under förhandenvarande förhållanden

tillfredsställande lösning av föreliggande spörsmål. Något anslag av

statsmedel skulle sålunda icke behöva för ändamålet ifrågasättas. Med

hänsyn till vad i ovan omförmälda riksdagsskrivelse den 21 maj 1915

föreskrivits rörande förvaltningen och dispositionen av förberörda fond,

torde emellertid frågan om fondens anlitande för här avsett ändamål

böra underställas riksdagens prövning. Jag förordar alltså, att framställning

till riksdagen göres om medgivande att för iståndsättande av

ifrågavarande flygelbyggnad samt dess insynande bland de hus, för

vilka boställshavaren är underhållsskyldig, ur fonden taga i anspråk ett

belopp av högst 9,500 kronor.

Vidkommande övriga å bostället befintliga, vederbörligen insynade

byggnader är att märka, att underhållsskyldigheten åligger boställshavaren

och att i enlighet härmed vid den år 1921 hållna av- och tillträdessynen

avträdaren ålagts att inom viss tid bota de vid synen befunna

bristerna. Några åtgärder från statsverkets sida i avseende å

dessa byggnader saknar jag sålunda anledning ifrågasätta.

Beträffande slutligen nuvarande boställshavarens av kommerskollegium

biträdda framställning om inlösen med medel från ovan omförmälda

fond av vissa av honom från förre boställshavaren övertagna

inventarier m. in. synas mig tillräckliga skäl icke föreligga för den

ifrågasatta åtgärden, vilken, om den vidtages, skulle kunna i viss mån

betraktas såsom av prejudicerande natur och i framtiden tagas till intäkt

för nya framställningar i enahanda syfte. Jag kan sålunda icke biträda

framställningen i fråga.

s. 9 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maf.ts proposition Nr 34. 9

Under åberopande av vad här ovan anförts hemställer jag alltså,

att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen medgiva,

att av den fond, som under benämning »Gruvingenjörsbostället

Stora Gårdens försäljningsmedel» förvaltas av statskontoret, må för iståndsättande

av södra flygelbyggnaden å gruvingenjörsbostället Störa Gården

nr 1 i Ljusnarsbergs socken av Örebro län samt byggnadens insynande

bland de'' hus, för vilka boställshavaren är underhållsskyldig, disponeras

ett belopp av högst 9,500 kronor.

Denna av statsrådets övriga ledamöter b’trädda

hemställan behagar Hans Maj:t Konungen bifalla samt

förordnar, att proposition skall till riksdagen avlåtas

av den lydelse, bilaga vid detta protokoll utvisar.

Ur protokollet:

Olof Edström.

bihang till riksdagens protokoll 1323. 1 sand. 29 käft. (Nr 34. i

o

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.