Sök i Ratio Lex

Angående anslag dels till biträde inom finansdepartementet vid beredning av ärenden rörande sparbanksväsendet, dels ock till bestridande av kostnaderna för sparbanksinspektörens verksamhet

1923-01-19 · 4 sidor, varav 4 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,2 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 4 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1923:53, Angående anslag dels till biträde inom finansdepartementet vid beredning av ärenden rörande sparbanksväsendet, dels ock till bestridande av kostnaderna för sparbanksinspektörens verksamhet

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj ds proposition Nr 53.

1

Nr 53.

Kungl. Maj:ts proposition till riksdagen angående anslag dels till

biträde inom finansdepartementet vid beredning av ärenden

rörande sparbanksväsendet, dels ock till bestridande av kostnaderna

för sparbanksinspektörens verksamhet; given Stockholms

slott den 19 januari 1923.

Kungl. Maj:t vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av

statsrådsprotokollet över finansärenden för denna dag, föreslå riksdagen

att bifalla de förslag, om vilkas avlåtande till riksdagen föredragande

departementschefen hemställt.

GUSTAF.

F. V. Thorsson.

Utdrag av protokollet över finansärenden, hållet inför Hans Maj:t

Konungen i statsrådet å Stockholms slott den19 januari 1923.

Närvarande:

Statsministern och ministern för utrikes ärendena BRANTING, statsråden

Lindqvist, Thorsson, Olsson, Sandler, Nothin, Svensson, Hansson,

Åkerman, Linders, Schlyter, Örne.

Chefen för finansdepartementet, statsrådet Thorsson anför:

Frågan om ny sparbankslagstiftning, som icke vann sin lösning

vid 1922 års riksdag, skall nu efter viss omarbetning av fjolårets förslag

föreläggas riksdagen jämlikt Kungl. Maj:ts denna dag fattade beslut.

Liksom enligt föregående års förslag förutsättes härvid, att tillsynen över

sparbankerna uppdelas emellan länsstyrelserna, en var för sitt län, samt en

ny befattningshavare, sparbanksinspektören, som förordnas av Kungl. Maj:t.

Bihang till riksdagens protokoll 1923. 1 saml. 42 käft. (Nr 53—54.) 1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Kungl. Maj:ts proposition Nr 53.

Till bestridande av kostnaderna för sparbanksinspektörens verksamhet

skola rikets sparbanker enligt 65 § i förslaget vara skyldiga att årligen

erlägga bidrag enligt bestämmelser, som meddelas i administrativ ordning.

Sparbanksinspektören skall emellertid, på sätt jag den 3 februari

1922 vid remitterande till lagrådet av 1922 års förslag närmare utvecklat,

icke blott vara ett till synsorgan, utan han skall även, i den mån hinder

ej möter, hava att inom finansdepartementet handlägga där förekommande

sparbanksfrågor. På grund härav kunna kostnaderna för sparbanksinspektörens

verksamhet icke helt läggas å sparbankerna utan

böra fördelas emellan dem och statsverket.

I en till 1922 års riksdag avlåten proposition, nr 148, framlade

ock Kungl. Maj:t för riksdagen förslag till ordnande av denna kostnadsfråga.

Jag finner icke anledning att frångå de allmänna grunderna

för detta förslag; i huvudsaklig överensstämmelse härmed synas ifrågavarande

kostnader böra bestridas på följande sätt.

Statsverket torde böra vidkännas kostnaderna för avlöning jämte

dyrtidstillägg åt sparbanksinspektören i hans egenskap av föredragande

inom finansdepartementet i ärenden rörande sparbanksväsendet ävensom

deltaga flissa kostnader, såsom för hyra, expenser m. m. Statsverkets

andel i sistnämnda kostnader torde tillsvidare kunna fullgöras på sådant

sätt, att lokal med uppvärmning och belysning tilhandahålles inom

finansdepartementet.

Sparbanksinspektören tord$ i avseende å tjänsteställning böra likställas

med tjänsteman i 20:e lönegraden enligt avlöningsreglementet

den 22 juni 1921 för befattningshavare vid statsdepartement och vissa

andra verk, tillhörande den civila statsförvaltningen. Då befattningen

bör uppföras pa extra stat, skall löljaktligen sparbanksinspektörens begynnelselön

uppgå till 10,020 kronor, varav en tredjedel torde böra

beräknas för inspektörens tjänstgöring såsom föredragande inom finansdepartementet.

A statsverket bör ock stanna en tredjedel av kostnaden

för dyrtidstillägg till inspektören.

De kostnader, med undantag för dyrtidstillägg, som skola gäldas

genom bidrag från sparbankerna, kunna för år beräknas sålunda:

2/3 av avlöningen till sparbanksinspektören ........................ kronor 6,680

Avlöning till ett kontorsbiträde, kvinnligt, ...................... b 2,040

Vikariatsersättningar, expenser m. m................................... b 3,000

Rese- och traktamentsersättningar.......................................... b 5,000

Summa kronor 16,720.

s. 3 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition Nr 53. 3

Vad angår kostnaderna för dyrtidstillägg åt sparbanksinspektören

och kontorsbiträdet kunna de, enligt av Kungl. Maj:t i proposition nr 2

till innevarande års riksdag föreslagna grunder, i sin helhet beräknas

till i runt tal respektive 1,900 och 400 kronor för hela budgetåret

1923—1924. En tredjedel av kostnaden för dyrtidstillägget åt sparbanksinspektören

skulle, enligt vad förut sagts, bestridas av statsverket,

medan två tredjedelar av samma kostnad jämte hela kostnaden för dyrtidstillägg

åt kontorsbiträdet torde böra bestridas av sparbankernas

bidrag. Jag förutsätter givetvis, att dyrtidstilläggen skola utgå efter

de för befattningshavare vid nyreglerade verk gällande grunder.

Då sparbanksinspektören skall börja sin verksamhet först vid den

föreslagna lagens ikraftträdande den 1 januari 1924, torde å riksstaten

för budgetåret 1923—1924 böra för avlöning till sparbanksinspektören

i dennes egenskap av föredragande inom finansdepartementet i ärenden

rörande sparbanksväsendet anvisas ett extra anslag av 1,670 kronor.

Statsverkets bidrag till dyrtidstillägg för sparbanksinspektören torde

böra bestridas från det allmänna anslag till dyrtidstillägg, vilket lärer

komma att uppföras under sjunde huvudtiteln.

Kostnaderna i övrigt för tiden 1 januari—30 juni 1924 för sparbanksinspektörens

verksamhet torde, såsom av det föregående framgår,

kunna beräknas till. 8,360 kronor jämte dyrtidstillägg, omkring 840

kronor, eller tillhopa cirka 9,200 kronor. Beträffande den budgettekniska

behandlingen av ifrågavarande kostnader skulle det vara riktigast, därest

å budgetens inkomstsida bland egentliga statsinkomster, uppbörd i statens

verksamhet, kunde uppföras eu inkomsttitel, förslagsvis med benämningen

»bidrag till sparbanksinspektörens verksamhet», till belopp av 9,200

kronor samt å utgiftssidan upptagas ett reservationsanslag å enahanda

belopp att direkt utgå av samma bidrag. En dylik anordning synes

också, sedan den föreslagna lagen hunnit komma i tillämpning, böra

genomföras. Vad angår statsregleringsperioderna 1923—1924 och 1924

—1925 torde det emellertid bliva nödvändigt att tillämpa en i viss mån

annan ordning. Då sparbanks skyldighet att erlägga bidrag till bestridande

av sparbanksinspektörens verksamhet på grund av 75 § i lagförslaget

icke inträder, förrän den nya lagen blivit gällande för sparbanken,

varom visshet måhända erhålles först i slutet av år 1924, kunna

sparbankernas första bidrag, ehuru de skola utgå i förhållande till

deras omslutning vid 1923 års utgång och avse år 1924 i dess helhet,

icke till siffran fastställas och uttagas förrän under första halvåret

1925. Det kan sålunda redan nu förutses, att några bidrag från sparbankerna

icke komma att inflyta under statsregleringsperioden 1 juli

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Kungl. Maj:ts proposition Nr 53.

1923—30 juni 1924. Att vid sådant förhållande i budgeten för nämnda

period såsom inkomst upptaga dylika bidrag synes mindre riktigt. Å

denna riksstat skulle sålunda ifrågavarande statsverksamhet komma till

uttryck allenast å utgiftssidan, där ett anslag å 9,200 kronor torde böra

uppföras. Anledning att giva detta anslag annan natur än reservationsanslag

synes icke förefinnas. Dessa kostnader för sparbanksinspektörens

verksamhet, som icke skola stanna å statsverket, torde kunna ersättas

statsverket under påföljande statsregleringsperiod, då bidrag för två

kalenderår böra inflyta.

Ehuru medel för nu ifrågavarande ändamål icke i vidare mån

beräknats i statsverkspropositionen till innevarande års riksdag, än att

under sjunde huvudtiteln i beräkning tagits ett anslag å 3,340 kronor

till föredragande inom departementet av ärenden rörande sparbanksväsendet,

torde dock tillgång till vad jämlikt ovanberörda grunder därutöver

erfordras kunna å riksstaten beredas.

På grund av vad sålunda anförts får jag hemställa, att Kungl.

Maj:t matte föreslå riksdagen att å riksstaten för budgetåret 1923—1924

under sjunde huvudtiteln anvisa

dels till biträde inom finansdepartementet vid beredning av ärenden

rörande sparbanksväsendet ett extra anslag av .................. kronor 1,670,

dels och till bestridande av kostnaderna för sparbanksinspektörens

verksamhet ett extra reservationsanslag av......................... kronor 9,200.

Vad föredragande departementschefen sålunda,

med instämmande av statsrådets övriga ledamöter

hemställt, behagar Hans Maj:t Konungen bifalla samt

förordnar, att proposition i ämnet av den lydelse, bil.

litt. vid detta protokoll utvisar, skall avlåtas till

riksdagen.

Ur protokollet:

Martin Philipson.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

2 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (2)

2 kopplingar.

  1. Rskr. 1923:290 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående anslag dels till biträde inom finansdepartementet vid beredning av ärenden rörande spa s. 1 i texten
  2. SU 1923:130 Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:tsproposition angående anslag dels till biträde inom finansdepartementet vid beredning av ärenden rörande sparbanksväsendet, s. 1 i texten