Sök i Ratio Lex

Med förslag till förordning angående utsträckning i särskilda fall av den i § 43 mom. 5 i förordningen den 9 juni 1911 med tulltaxa för inkommande varor föreskrivna tidsfristen av två år för utförsel eller uppläggning på restitutionsupplag av tullrestitutionsgods

1923-02-09 · 4 sidor, varav 3 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 1,0 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
  • Sidnummer: 3 av 4 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1923:54, Med förslag till förordning angående utsträckning i särskilda fall av den i § 43 mom. 5 i förordningen den 9 juni 1911 med tulltaxa för inkommande varor föreskrivna tidsfristen av två år för utförsel eller uppläggning på restitutionsupplag av tullrestitutionsgods

Dokumentets text

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition Nr 54.

Nr 54.

Kungl. Maj:ts proposition till riksdagen med förslag till förordning

angående utsträckning i särskilda fall av den i § 43 mom. 5

i förordningen den 9 juni 1911 med tulltaxa för inkommande

varor föreskrivna tidsfristen av två år för utförsel eller uppläggning

på restitutionsupplag av tullrestitutionsgods; given

Stockholms slott den 9 februari 1923.

Kungl. Maj:t vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av

statsrådsprotokollet över finansärenden för denna dag, föreslå riksdagen

antaga härvid fogade förslag till förordning angående utsträckning i

särskilda fall av den i § 13 mom. 5 i förordningen den 9 juni 1911

(nr 80) med tulltaxa för inkommande varor föreskrivna tidsfristen av

två år för utförsel eller uppläggning på restitutionsupplag av tullrestitutionsgods.

GUSTAF.

F. V. Thorsson.

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Kungl. Maj:ts proposition Nr 54.

Förslag

till

förordning angående utsträckning i särskilda fall av den i § 13 mom. 5 i förordningen

den 9 juni 1911 (nr 80) med tulltaxa för inkommande varor föreskrivna

tidsfristen av två är för utförsel eller uppläggning på restitutions

upplag av tullrestitutionsgods.

Härigenom förordnas, att, utan hinder av stadgandet i § 13 mom.

5 andra stycket i förordningen den 9 juni 1911 med tulltaxa för inkommande

varor, sådant detta författningsrum lyder enligt kungörelse

den 11 juni 1915 (nr 252), rätt till tullrestitution eller befrielse från tullavgift,

vilken medgivits jämlikt samma mom. första stycket, må, på därom

hos Konungen gjord ansökning, för tiden intill utgången av år 1923

åtnjutas i avseende å utländsk, efter utgången av år 1918 till förtullning

angiven råvara, även om den exportvara, i vilken den ingår, icke inom

två år efter råvarans angivning till förtullning utförts ur riket eller intagits

å restitutionsupplag.

Denna förordning träder i kraft den 1 april 1923.

s. 7 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition Nr 54.

7

Utdrag av protokollet över finansärenden, hållet inför Hans Maj:t

Konungen i statsrådet å Stockholms slott den 9 februari 1923.

Närvarande:

Statsråden Lindqvist, Thorsson, Olsson, Nothin, Svensson, Hansson,

Åkerman, Linders, Schlyter, örne.

Chefen för finansdepartementet, statsrådet Thorsson, anför:

Jämlikt § 13 mom. 5 tulltaxeförordningen, sådant detta författningsrum

lyder enligt kungörelse den 11 juni 1915 (nr 252), äger Kungl.

Maj:t att, för särskilt fall eller för viss tid, åt näringsidkare, som vill

införa utländsk tullpliktig vara för att, med eller utan tillsats av inhemskt

eller icke tullpliktigt utländskt råämne, använda densamma till

framställning av exportvara, medgiva rätt att vid utförsel av sålunda

framställd vara eller vid dess uppläggning å restitutionsupplag återbekomma

erlagd tullavgift för den utländska tullpliktiga råvaran eller, ifall

tullavgiften, efter vad i nämnda författningsrum sägs, ännu icke erlagts,

njuta befrielse från dess gäldande. I andra stycket av samma mom. 5

bestämmes vidare, bland annat, att ifrågavarande rätt skall anses förfallen

med avseende å utländsk råvara, som ingår i exportvara, vilken

icke inom två år efter råvarans angivning till förtullning utförts ur riket

eller intagits å restitutionsupplag.

På förslag av Kungl. Maj:t antog 1922 års riksdag förordning (se

Svensk författningssamling nr 156), enligt vilken Kungl. Maj:t ägde medgiva,

att, utan hinder av den i nyssnämnda mom. 5 meddelade preskriptionsbestämmelsen,

rätt till tullrestitution eller befrielse från tullavgift,

vilken medgivits jämlikt första stycket i samma mom., finge för tiden

intill utgången av år 1922 åtnjutas i avseende å utländsk, efter utgången

av år 1918 till förtullning angiven råvara.

I skrivelse den 22 december 1922 hava nu kommerskollegium och

generaltullstyrelsen gemensamt väckt förslag om ytterligare utsträckning

av berörda i § 13 mom. 5 i tulltaxeförordningen föreskrivna tidsfrist.

Efter att hava erinrat om den proposition till 1922 års riksdag, som

låg till grund för nyssnämnda författning, anföra ämbetsverken:

»De svårigheter för landets på exportmarknaden arbetande förädlingsindustrier,

vilka motiverade Eders Kungl. Maj:ts och riksdagens berörda beslut angående

förlängning av giltighetstiden för restitutionsrätt enligt § 13 mom. 5 tulltaxeförordningen,

föreligga alltjämt. En ytterligare utsträckning med ett år av ifrågavarande

tidsfrist är därför, enligt vad kommerskollegium från vissa industriföretag

inhämtat, önsklig.

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Departements
chefen.

Kungl. Maj:ts proposition Nr 54.

I sammanhang med sådan förlängning synes jämväl restitutionsrätten uttryckligen

böra angivas omfatta ej blott råvara’ utan råvara och halvfabrikat. Att

exempelvis beteckna en i en pump inmonterad motor såsom råvara, synes nämligen

något oegentligt.»

I fråga om de skäl, som tidigare åberopats för en utsträckning

av den i § 13 mom. 5 tulltaxeförordningen stadgade tvåårsfristen för

utförsel eller uppläggning på restitutionsupplag av tullrestitutionsgods,

tillåter jag mig att hänvisa till det utdrag av statsrådsprotokollet över

finansärenden för den 14 mars 1922, som var fogat vid fjolårets proposition,

nr 222, i ämnet. De ekonomiska förhållandena hava ännu icke

undergått sådan ändring, att dessa skäl förlorat sin giltighet. Jag har

därför funnit mig böra tillstyrka meddelande av bestämmelse om rätt

för Kungl. Maj:t att jämväl för tid intill utgången av år 1923 medgiva

utsträckning av ifrågavarande tvåårsfrist.

Beträffande förslaget att i den blivande författningen i ämnet uttryckligen

likställa halvfabrikat med råvara vill jag framhålla, att § 13

mom. 5 tulltaxeförordningen visserligen endast nämner råvara men att

där intagna bestämmelser likväl icke ansetts utgöra hinder för att i

särskilda fall medgiva tullrestitution jämväl i avseende å utländsk tullpliktig

vara, som i strängare bemärkelse varit att hänföra till halvfabrikat.

Med hänsyn härtill finner jag ej anledning att föreslå annan lydelse av

den nu ifrågasatta provisoriska författningen än som givits motsvarande,

av 1922 års riksdag antagna förordning.

Den nya författningen torde böra träda i kraft snarast möjligt,

förslagsvis den 1 april 1923.

Sedan föredragande departementschefen härefter uppläst ett inom

finansdepartementet utarbetat förslag till förordning angående utsträckning

i särskilda fall av den i § 13 mom. 5 i förordningen den 9 juni

1911 (nr SO) med tulltaxa för inkommande varor föreskrivna tidsfristen

av två år för utförsel eller uppläggning på restitutionsupplag av tullrestitutionsgods,

hemställer departementschefen, att Kungl. Maj:t måtte

föreslå riksdagen att antaga nämnda förslag.

Till denna av statsrådets övriga ledamöter biträdda

hemställan behagar Hans Maj:t Konungen lämna

bifall; och skall proposition av den lydelse, bil. litt.

vid detta protokoll utvisar, avlåtas till riksdagen.

Ur protokollet:

Martin Philipson.

STOCKHOLM, ISAAC MARCUS'' BOKTRYCKERI-AKTIEBOLAG-, 1923.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

2 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (2)

2 kopplingar.

  1. Rskr. 1923:57 Skrivelse till Konungen, i anledning av Kungl. Maj:ts proposition med förslag till förordning angående utsträckning i särskilda fall av den i § 73 mom. 5 i föro a1 i texten
  2. BevU 1923:17 Betänkande, i anledning av Kungl. Maj.ts proposition med förslag till förordning angående utsträckning i särskilda fall av den i § 13 mom. 5 i förordningen den s. 1 i texten