Sök i Ratio Lex

Med anledning av framställning från Magnesitaktiebolaget Tarrekaise beträffande vissa av bolaget arrenderade miner alfyndigheter å kronojord i Norrbottens län

1923-02-16 · 5 sidor, varav 4 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,1 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 4 av 5 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1923:61, Med anledning av framställning från Magnesitaktiebolaget Tarrekaise beträffande vissa av bolaget arrenderade miner alfyndigheter å kronojord i Norrbottens län

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition Nr 61.

1

Nr 61.

Kungl. Maj:ts proposition till riksdagen med anledning av framställning

från Magnesitaktiebolaget Tarrekaise beträffande vissa av

bolaget arrenderade miner alfyndigheter å kronojord i Norrbottens

län; given Stockholms slott den 16 februari 1923.

Kungl. Maj:t vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av

statsrådsprotokollet över handelsärenden för denna dag, föreslå riksdagen

att bifalla det förslag, om vars avlåtande till riksdagen föredragande

departementschefen hemställt.

GUSTAF.

C. E. Svensson.

Utdrag av protokollet över handelsärenden, hållet inför Hans Maj:t

Konungen i statsrådet å Stockholms slott den 16 februari 1923.

Närvarande:

Statsministern och ministern för utrikes ärendena Branting, statsråden

Lindqvist, Thorsson, Olsson, Sandler, Nothin, Svensson, Hansson,

Åkerman, Linders, Schlyter, Örne.

Chefen för handelsdepartementet, statsrådet Svensson, anför:

I proposition den 31 mars 1903, nr 89, gjorde Kungl. Maj:t

framställning till riksdagen i fråga om tillgodogörandet av vissa kronan

tillhöriga järnmalms- och magnesitinmutningar å kronojord inom Kvikkjokks

kapellförsamling av Norrbottens län. Kungl. Maj:t föreslog därBihang

till riksdagens protokoll 1923. 1 sand. 47 käft. (Nr 61.) 1

fortgående

riksdagsbeslut

m. m.

s. 2 Kontrollera mot PDF

2 Kungl. Maj:ts proposition Nr 61.

vid riksdagen att medgiva, att de ifrågakomna fyndigheterna finge på

arrende upplåtas samt att för sådan upplåtelse skulle gälla vissa huvudgrunder.

Enligt dessa skulle arrendeperioden sönderfalla i två avdelningar,

undersökningsperioden och arbetsperioden. Den förra perioden

var avsedd för fyndigheternas fullständiga undersökning och för andra

förarbeten m. m. Den skulle utgöra en tid av fem år från och med

det år, varunder arrendeavtal mellan kronan och vederbörande arrendator

komme till stånd, och skulle arbetet under denna tid bedrivas i

den omfattning, att årligen på detsamma nedlades en summa av minst

8,000 kronor, därav minst 5,000 kronor i verkliga arbetskostnader.

Arbetsperioden skulle omfatta en tid av 45 år, räknat från undersökningsperiodens

utgång eller, där arrendatorn skulle vara i tillfälle att

tidigare övergå till effektivt arbete, från den 1 januari året efter det,

då arrendatorn hos länsstyrelsen gjort skriftlig anmälan i sådant

avseende.

Sedan riksdagen uti skrivelse den 22 maj 1903, nr 151, anmält,

att riksdagen med viss ändring, som ej avsåg nyss angivna bestämmelser,

bifallit Kungl. Maj:ts berörda framställning, godkände Kungl.

ÄIaj:t den 5 juni 1903 riksdagens beslut, i vad detsamma skilde sig

från Kungl. Maj:ts förslag.

Den 26 mars 1904 godkände Kungl. Maj:t förslag till kontrakt

mellan Kungl. Maj:t och kronan, å ena, samt Magnesitaktiebolaget

Tarrekaise, å andra sidan, om upplåtande på arrende till detta bolag

av dels följande fyra järnmalmsinmutningar å Tarrekaise inom Kvikkjokks

kapellförsamling'', nämligen nr 2931 Jägaren, 2932 Bruden, 2937

Haren och 2939 Orren, dels de inom de för fyndigheterna nr 2937 Haren

och 2939 Orren anvisade utmål belägna magnesitinmutningar, dels ock

magnesitinmutningarna Paturkårso nr 1 och 5 samt Hildo.

På därom av omförmälda bolag i mars 1908 gjord ansökning

medgav Kungl. Maj:t, med riksdagen, den 12 juni 1908,

att den kostnad, bolaget under år 1903 nedlagt på arbete för de

sålunda arrenderade fyndigheternas fullständiga undersökning och för

andra förarbeten m. m., finge räknas bolaget till godo såsom för nämnda

ändamål nedlagd under år 1908 och bolaget således anses hava fullgjort

de arbeten, som enligt berörda kontrakt ålegat detsamma under

den där omförmälda försökstiden; samt

att med den i kontraktet omförmälda arbetsperiodens inträdande

finge anstå till ingången av år 1914 eller, där arrendatorn skulle vara

i tillfälle att tidigare övergå till effektivt arbete, till början av året näst

efter det, då arrendatorn hos länsstyrelsen i Norrbottens län därom

s. 3 Kontrollera mot PDF

3

Kungl. Maj:ts proposition Nr 61.

gjort skriftlig anmälan, under iakttagande av att från den tid av 45

år, som arbetsperioden enligt kontraktet omfattade, skulle avräknas den

tid, som kunde komma att förflyta från 1908 års utgång till det år,

varunder arbetsperioden toge sin början.

I överensstämmelse härmed träffades tilläggsavtal med bolaget

den 22 september 1908.

Sedermera bär bolaget av Kungl. Maj:t efter framställning till

1913 års riksdag på enahanda sätt medgivits ytterligare fem års uppskov

med inträdandet av omförmälda arbetsperiod, i anledning varav

nytt tilläggsavtal träffats med bolaget den 6 augusti 1913.

Slutligen har riksdagen i skrivelse den 7 juni 1918, nr 323, anmält,

att riksdagen, med bifall till Kungl. Maj:ts i proposition den 22

mars samma år, nr 196, gjorda framställning, medgivit, att tiden för

inträdande av den i kontraktet omförmälda arbetsperioden Ange, utöver

vad i sådant avseende medgivits enligt tilläggsavtal den 22 september

1908 och den 6 augusti 1913, utsträckas till ingången av år 1924 eller,

där bolaget kunde vara i tillfälle att tidigare övergå till effektivt arbete,

till början av året näst efter det, då bolaget hos länsstyrelsen i Norrbottens

län därom gjort skriftlig anmälan, med iakttagande att från den

tid, som arbetsperioden enligt kontraktet och tilläggsavtalen omfattade,

skulle avräknas den tid, som komme att förflyta från 1918 års utgång

till det år, varunder arbetsperioden toge sin början.

Tilläggsavtal i överensstämmelse härmed har med bolaget träffats

den 10 juli 1918.

Uti en den 13 november 1922 dagtecknad, av kommerskollegium

med utlåtande den 29 i samma månad överlämnad skrift har nu bolaget

anhållit om ytterligare anstånd med arbetsperiodens inträdande. I

berörda skrift anför bolaget bland annat följande:

Framställning

från

Magnesia

aktiebolaget

Tarrekaise.

»I sin första underdåniga framställning om vilostånd i mars 1908 omförmälde

bolaget, hurusom bolaget med anledning av förslaget om inlandsbanans snara byggande

omlagt sin ursprungliga plan att lägga fabriken vid norsk hamn och att dit frakta

råvaran för vidare förädling och export och i stället beslutat att bygga fabriker

vid Tarrekaise och taga inlandsbanan till utfartsväg för dess produkter samt på

densamma införa stenkol m. m. De fördelar, som en sådan förändrad anordning

vore ägnad att medföra icke blott för bolaget utan även för svenska staten, belystes

utförligt i bolagets hemställan. Bolagets framställning utmynnade i en begäran,

att arbetsperioden skulle inträda först ett år efter det inlandsbanan å sträckan

mellan Gällivarebanan och Lilla Lule älv blivit öppnad för trafik.

Länsstyrelsen i Norrbottens län fann i sitt i ärendet avgivna yttrande den

9 april 1908 de av bolaget till stöd för ansökningen anförda skälen synnerligen

vägande och värda allt beaktande. Det skulle enligt länsstyrelsens åsikt vara av

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Kungl. Maj:ts proposition Nr 61.

allra största betydelse, om en fabrik anlades vid Tarrekaise. Då stora svårigheter

skulle möta för bolaget att, innan några trafikleder hunnit anordnas, kunna övergå

till definitiv gruvbrytning, syntes det länsstyrelsen, att Eders Kungl. Maj:t och

kronan borde lämna bolaget anstånd att ordna dessa förhållanden. Länsstyrelsen

hölle emellertid före, att anståndet borde inskränkas till 1914 års början. Skulle

icke inom den föreslagna tiden klarhet kunna vinnas, funnes möjlighet för bolaget

att erhålla ytterligare anstånd.

Till vad länsstyrelsen sålunda anfört anslöto sig kammarkollegium och kommerskollegium

i gemensamt utlåtande den 11 april 1908. Då frågan var före vid

1908 års riksdag, föreslog statsutskottet en begränsning av tiden till 5 år och uttalade

därvid i sitt betänkande, nr 145, att, om icke inom den föreslagna tiden

klarhet kunnat vinnas, möjlighet funnes för bolaget att kunna erhålla ytterligare

uppskov. Riksdagen beviljade bolagets hemställan i enlighet med statsutskottets

förslag och gjorde därmed utskottets uttalande till sitt. Eders Kungl. Maj:t godtog

därefter riksdagens beslut. Sedermera beviljades genom förenämnda beslut den 18

juni 1913 förnyat anstånd till början av år 1919.

I underdånig skrivelse den 31 december 1917 anhöll bolaget ytterligare om

uppskov till början av 1924, därvid bolaget till stöd för sin framställning anförde

följande. Då någon trafikled, som möjliggjorde definitiv gruvbrytning vid Tarrekaise,

fortfarande icke hunnit anordnas, vore bolaget försatt i nödvändighet att

hemställa om ytterligare anstånd med arbetsperiodens inträdande för en tid av 5

är. Bolaget hyste emellertid den förhoppningen, att transportförhållandena skulle

hinna ordnas i sfi god tid, att gruvbrytningen kunde taga sin början redan före

5-årsperiodens slut. I denna förhoppning hade bolaget nedlagt ett energiskt arbete

på att alla nödiga förarbeten skulle vara undangjorda till den tidpunkt, då en definitiv

gruvbrytning med fördel kunde igångsättas. För utnyttjande av dåvarande

goda konjunkturer och tillgodoseendet av det alltmer stegrade behovet av magnesit

vore det också av största intresse för bolaget att snarast börja med arbetet. Icke

mindre viktigt vore detta ur synpunkten, att först härigenom möjliggjordes för

bolaget att få sina i gruvföretaget nedlagda betydande kapital räntebärande. Betydelsen

av bolagets förundersökningar och arbeten på fyndigheternas tillrättaläggande

för gruvdrift framträdde tydligt år 1916. Nämnda år var det fara värt, att

den svenska industrien skulle ställas utan magnesit, då de fordringar, som hade

uppställts för erhållande utifrån av erforderlig mängd magnesit, vore synnerligen

betungande och svåra att tillmötesgå. Bolaget trädde då emellan och ställde till

industriens förfogande behövliga kvantiteter magnesit från Tarrekaise, varigenom

den svenska industrien i detta avseende frigjordes från utlandets beroende. Brytningen

år 1916 fick emellertid karaktär av enbart försöksbrytning. De enorma

transportkostnaderna omöjliggjorde en av bolaget tänkt övergång till ordnad gruvdrift.

Först i och med ordnande av trafikförhållandena kunde en sådan igångsättas.

I anledning av vad sålunda anförts hemställde bolaget i underdånighet, att anståndet

med arbetsperiodens inträdande måtte utsträckas till början av år 1924 eller,

därest bolaget skulle vara i tillfälle att tidigare övergå till effektivt arbete, till

början av året efter det. då bolaget hos länsstyrelsen i Norrbottens län därom gjort

skriftlig anmälan. Genom ovanberörda nådiga brev den 14 juni 1918 blev denna

framställning av Eders Kungl. Maj:t bifallen.

De [under för igångsättandet av definitiv gruvbrytning, som vid ovan om
-

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj ds proposit ion Nr 61.

förmälda tillfällen tvingat bolaget att hos Eders Kungl. Maj:t göra framställning

om uppskov med arbetsperiodens inträdande, föreligga alltjämt. Bolaget, som emellertid

icke uppgivit hoppet att kunna förlägga sina fabriker inom landet, ser sig på

grund härav nödsakat att i underdånighet anhålla, att anståndet med arbetsperiodens

inträdande måtte utsträckas till början av år 1929 eller, därest bolaget skulle vara

i tillfälle att tidigare övergå till effektivt arbete, till början av året efter det, då

bolaget hos länsstyrelsen i Norrbottens län därom gjort skriftlig anmälan.»

Med sitt ovannämnda utlåtande har kommerskollegium överlämnat Yttranden

yttranden i ärendet från bergmästaren i norra distriktet och länsstyrelsen ^<!nÄe^ndl''9

i Norrbottens län, varjämte kammarkollegium den 30 december 1922 på

grund av remiss utlåtit sig i saken.

Samtliga myndigheter hava tillstyrkt bolagets ansökning.

Av enahanda skäl, som föranlett beviljandet av de bolaget tidigare Vepartementsmeddelade

anstånden med arbetsperiodens inträdande, finner även jag chefenmig

böra biträda bolagets framställning. Jag hemställer därför, att

Kungl. Maj:t måtte i proposition föreslå riksdagen medgiva,

att tiden för inträdande av den arbetsperiod, som omförmäles i

kontrakt mellan kronan och Magnesitaktiebolaget Tarrekaise den 26

mars 1904, må, utöver vad i sådant avseende medgivits enligt tilläggsavtal

den 22 september 1908, den 6 augusti 1913 och den 10 juli 1918,

utsträckas till ingången av år 1929 eller, där bolaget kan vara i tillfälle

att tidigare övergå till effektivt arbete, till början av året näst efter det,

då bolaget hos länsstyrelsen i Norrbottens län därom gjort skriftlig

anmälan, med iakttagande att från den tid, som arbetsperioden enligt

kontraktet och tilläggsavtalen omfattar, skall avräknas den tid, som kan

komma att förflyta från innevarande års utgång till det år, varunder

arbetsperioden tager sin början.

Denna av statsrådets övriga ledamöter biträdda

hemställan behagar Hans Maj:t Konungen bifalla och

förordnar, att proposition i ämnet av den lydelse, bilaga

vid detta protokoll utvisar, skall avlåtas till riksdagen.

Ur protokollet:

Olof Edström.

Bihang till riksdagens protokoll 1923. 1 samt. il höft. (Nr 61.)

2

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

2 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (2)

2 kopplingar.

  1. Rskr. 1923:74 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj.ts proposition med anledning av framställning från Magnesitaktiebolaget Tarrekaise beträffande vissa av bolage s. 1 i texten
  2. JoU 1923:16 Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition med anledning av framställning från Magnesitaktiebolaget Tarrekaise beträffande vissa av bolaget arrenderade a1 i texten