Sök i Ratio Lex

Angående upplåtelse av kronan tillhörande jordägarandelar i gruvor

1923-02-09 · 7 sidor, varav 5 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 5 av 7 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1923:65, Angående upplåtelse av kronan tillhörande jordägarandelar i gruvor

Dokumentets text

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition Nr 65.

I

Nr 65.

Kungl. Ma,j:ts ‘proposition till riksdagen angående upplåtelse av

kronan tillhörande jordägarandelar i gruvor; given Stockholms

slott den 9 februari 1923.

Kungl. Maj:t vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av

statsrådsprotokollet över handelsärenden för denna dag, föreslå riksdagen

att bifalla det förslag, om vars avlåtande till riksdagen föredragande

departementschefen hemställt.

GUSTAF.

C. E. Svensson.

Utdrag av protokollet över handelsärenden, hållet inför Hans Maj:t

Konungen i statsrådet å Stockholms slott den 9 februari 1923.

Närvarande:

Statsråden Lindqvist, Thorsson, Olsson, Nothin, Svensson, Hansson,

Åkerman, Linders, Schlyter, Örne.

Efter gemensam beredning med chefen för justitiedepartementet

anför chefen för handelsdepartementet, statsrådet Svensson, följande:

Under en följd av år har riksdagen, i regel för ett år i sänder,

medgivit, att Kungl. Maj:t skulle äga åt svenska medborgare, i den

ordning Kungl. Maj:t bestämde, under en tid för varje gång av högst

tjugu år mot årlig avgift och under villkor i övrigt, som det skulle

tillkomma Kung!. Maj:t att fastställa, upplåta begagnandet av kronan

tillhörande jordägarandelar i gruvor, med rätt därjämte för den, som

erhållit upplåtelse, att vid upplåtelsetidens utgång äga företräde till förBihang

till riksdagens protokoll 1923. 1 saml. 51 höft. (Nr 65.) 1

opaginerad Kontrollera mot PDF

o

Kungl. Maj:ts proposition Nr 65.

Gruvlagstiftningssakkunnigas

betänkande

den 31

mars 1922.

Gruvlagsti/tningssakkunnigas

skrivelse

den 13 mars

1922.

nyad upplåtelse, därest sådan ifrågakomme. Dylikt medgivande kar av

1922 års riksdag enligt skrivelse nr 245 lämnats för tiden intill den 1

juli 1923.

Vid anmälan för Kungl. Maj:t den 21 april 1922 av frågan om

proposition till riksdagen angående förnyande av det för tiden intill den

1 juli 1922 Kungl. Maj:t lämnade bemyndigandet att utarrendera kronans

jordägarandelar i gruvor meddelade jag, på sätt av det vid propositionen

nr 247 fogade utdraget av statsrådsprotokollet över handelsärenden

för sagda dag framgår, att de sakkunniga för utarbetande av

förslag till ny gruvlagstiftning, i anledning av erhållet uppdrag, den 31

mars 1922 till handelsdepartementet inkommit med betänkande jämte

förslag till förordning om förvaltning av kronans jordägarandelar i gruvor,

avsedd att utfärdas i administrativ väg med giltighet tillsvidare i avbidan

på de förändrade bestämmelser om dispositionen av samma jordägarandelar,

som kunde komma att föranledas av den pågående revisionen

av gällande gruvlagstiftning. Beträffande de närmare omständigheter,

som föranledde ovannämnda åt de sakkunniga lämnade uppdrag, ber jag

att få hänvisa till vad berörda utdrag av statsrådsprotokollet därom

innehåller. I sådant avseende tillåter jag mig nu endast erinra, att det

visat sig, att vissa bestämmelser i den för närvarande med avseende å

förfarandet vid och villkoren för utarrendering av kronans jordägarandel

i gruva gällande kungörelsen av den 20 oktober 1899 borde kunna

givas en tydligare och för kronan mera betryggande avfattning, varjämte,

då samma kungörelse allenast avser den första utarrenderingen

och således endast jordägarandelar i nyinmutade fyndigheter men arrendetiden

med 1921 års slut utgått beträffande vissa jordägarandelar, behov

uppkommit av bestämmelser för de fall, då arrendetiden för redan utarrenderade

jordägarandelar utginge.

I sitt förenämnda betänkande föreslogo nu de sakkunniga bland

annat, att förvaltningen av kronans jord ägarandelar tillsvidare skulle

uppdragas åt den under år 1917 tillsatta kommissionen för undersökning

och tillgodogörande av vissa mineralfyndigheter å kronojord, varjämte

enligt de sakkunnigas förslag vissa uppgifter med avseende å förvaltningen

skulle tillkomma vederbörande länsstyrelser och kommerskollegium.

På sätt ovanberörda utdrag av statsrådsprotokollet över handelsärenden

för den 21 april 1922 jämväl utvisar, hade de sakkunniga redan

före avlämnandet av nyssnämnda betänkande till chefen för justitiedepartementet

ingivit en den 13 mars 1922 dagtecknad skrivelse, däri de

s. 3 Kontrollera mot PDF

Kung!. Maj.ts proposition Nr 65. 3

sakkunniga bland annat anfört, att de vid behandling av frågan rörande

förvaltningen av kronans jordägarandelar kommit till det resultat, att

lagen den 31 maj 1918 innefattande särskilda bestämmelser angående

rätten till inmutning inom vissa län borde ersättas med en ny lag, gällande

för fyndigbeter å odisponerad kronojord inom hela landet och innehållande

ändrade bestämmelser även i flera andra avseenden. Ett av

de sakkunniga uppgjort lagförslag i ämnet fanns fogat vid den till chefen

för justitiedepartementet ingivna skrivelsen.

Över de av gruvlagstiftningssakkunniga sålunda avgivna förslagen

infordrades utlåtanden från åtskilliga myndigheter och institutioner, däribland

kommerskollegium.

Kollegium, som i övrigt i huvudsak anslöt sig till de sakkunnigas

mening, föreslog emellertid beträffande förvaltningen av kronans jordägarandelar,

att densamma — i stället för att anförtros åt 1917 års

mineralfyndighetskommission — skulle uppdragas åt kollegium, varigenom

förenkling i arbetet och besparing i kostnader skulle vinnas.

För egen del anförde jag till merberörda statsrådsprotokoll den

21 april 1922, att jag funne den av kommerskollegium sålunda framförda

tanken värd synnerligt beaktande, varför jag ansåge densamma

böra, innan slutligt ståndpunktstagande ägde rum till det av de sakkunniga

framlagda förslaget till förordning om förvaltning av kronans

jordägarandel i gruva, tagas under närmare övervägande. Det syntes

mig därför till en början lämpligt, att kommerskollegium erhölle i uppdrag

att utarbeta förslag till de jämkningar i det av de sakkunniga

framlagda förslaget, som föranleddes av den ifrågasatta ändringen beträffande

förvaltningsorganet eller som eljest enligt kollega mening borde

genomföras. Vid fullgörande av detta uppdrag syntes, för vinnande av

enhetlighet i förvaltningen av kronans gruvegendom, jämväl böra tagas

under övervägande, huruvida icke dels den verksamhet, som utövades

av 1917 års mineralfyndighetskommission, kunde övertagas av kommerskollegium,

dels ock de förvaltningsuppgifter, som anginge annan

kronans gruvegendom än jordägarandelarna, närmast då de för kronans

räkning å såväl krono- som enskild jord verkställda inmutningarna,

kunde sammanföras hos kollegium.

Enär emellertid förslag från kommerskollegium i berörda avseenden

icke kunde förväntas föreligga å sådan tid, att desamma kunde upptagas

till prövning i samband med framläggande av proposition till riksdagen

i fråga om förnyande av det utav föregående års riksdagar

Kungl. Maj:t lämnade bemyndigandet att utarrendera kronans jordägar
-

Yttrcmden

över gruvlapstiftningssak•

kunnigas förslag

.

Chefens för

handelsdepartementet

anförande

till

statsrådsprotokollet

den

21 april 1922

och riksdagens

beslut

samma år.

s. 4 Kontrollera mot PDF

Kommerskollega

utlåtande

den

14 oktober

1922.

Departements

ehefen.

4 Kungl. Maj:ts proposition Nr 65.

andelar i gruvor, förklarade jag mig finna genomförandet av de ifrågasatta

ändringarna i gällande författningar på förevarande område böra

få anstå till ett följande år.

I anslutning till vad jag sålunda uttalat, äskades hos riksdagen

allenast förlängning av nyssberörda bemyndigande, vilket äskande, såsom

jag redan nämnt, av riksdagen bifölls.

På de av mig sålunda anförda skäl och då ovanberörda av de sakkunniga

till chefen för justitiedepartementet ingivna förslag till lag, avsedd

att ersätta 1918 års lag, ägde nära samband med och utgjorde förutsättning

för de sakkunnigas förslag till förordning angående förvaltning

av kronans jordägarandel i gruva, förklarade sig bemälde departementschef,

på sätt av det vid propositionen nr 246 till 1922 års riksdag

fogade utdraget av statsrådsprotokollet över justitiedepartementsärenden

giver vid handen, icke för det dåvarande vilja ingå i prövning

av det till honom ingivna lagförslaget, utan tillstyrkte, att, i likhet med

vad förut ägt rum, 1918 års lag måtte i oförändrat skick erhålla ytterligare

ett års förlängd giltighetstid eller till den 1 oktober 1923." En

i anslutning därtill på hans föredragning avlåten proposition blev av

riksdagen enligt skrivelse nr 247 bifallen.

Sedan Kungl. Maj:t därefter genom beslut den 9 juni 1922 uppdragit

åt kommerskollegium att, med beaktande av vad jag till ovannämnda

statsrådsprotokoll den 21 april 1922 anfört, verkställa den av

mig ifrågasatta överarbetningen av de sakkunnigas förslag, har kollegium

den 14 oktober 1922 avgivit utlåtande i ämnet, i sammanhang varmed

kollegium, i enlighet med de kollegium givna direktiven och på grundval

av vissa av kollegium förordade principer, framlagt, bland annat,

förslag till förordning om förvaltningen av kronans gruvegendom. Vid

utlåtandet äro fogade till kollegium inkomna yttranden från fullmäktige

i järnkontoret, chefen för Sveriges geologiska undersökning, länsstyrelserna

i ett flertal län, bergmästarna i norra och västra samt Gävle-Dala

distrikt ävensom styrelsen för Mertainens gruvaktiebolag.

Den på mitt initiativ igångsatta och av kommerskollegium verkställda

överarbetningen i vissa hänseenden av det utav gruvlagstiftningssakkunniga

på sin tid avgivna förslaget till förordning angående förvaltning

av kronans jordägarandel i gruva syftar bland annat till åstadkommande

av en ur många synpunkter önskvärd centralisering av den

för närvarande på ett flertal olika myndigheter uppdelade förvaltningen

av kronans gruvägareintressen. Min avsikt både varit att, för av
-

s. 5 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition Nr 65.

5

hjälpande av den rådande bristen på enhetlighet i förvaltningssystemet,

nu ingå i prövning av de till mig ingivna författningsförslagen och de

däröver avgivna yttrandena.

Emellertid är att märka, att, enligt vad Kungl. Maj:t numera genom

beslut den 24 november 1922 föreskrivit, gruvlagstiftningssakkunnigas

arbete skall vara slutfört senast den 31 maj 1923. Då resultatet av

samma arbete således kan förväntas komma att föreligga inom den allra

närmaste framtiden och det alltså icke torde dröja alltför länge, innan

frågan om ny gruvlagstiftning kommer under prövning, lärer det vara

olämpligt att nu taga ställning till ovannämnda förslag till förordning,

som ju är avsedd att gälla allenast för tiden intill dess ny gruvlagstiftning

kan träda i kraft. Härtill kommer, att eu nyorganisation av förvaltningen

av kronans jordägarandelar i enlighet med författningsförslaget

förutsätter vissa ändringar i 1918 års lag och följaktligen icke

bör genomföras annorledes än i samband med att dylika ändringar vidtagas.

Chefen för justitiedepartementet har emellertid förut denna dagtillkännagivit,

att han, med hänsyn till det läge, vari spörsmålet om

revision av gruvlagstiftningen befinner sig, icke ansett lämpligt att nu

upptaga fråga om ändringar i 1918 års lag. I enlighet härmed har

han allenast tillstyrkt avlåtande av proposition till riksdagen om fortsatt

tillämpning till den 1 oktober 1924 av sagda lag, vilken hemställan av

Kungl. Maj:t bifallits.

Av ovannämnda skäl vill jag för närvarande inskränka mig till att

tillstyrka, att äskande nu göres hos riksdagen om ytterligare ett års förlängning

av bemyndigandet för Kungl. Maj:t att utarrendera kronans jordägarandelar

i gruvor. Detta hindrar emellertid icke, att man, i avbidan på

den nya gruvlagstiftningen och därmed sammanhängande definitiva anordningar

för förvaltningen av kronans gruvegendom, bör kunna vidtaga

vissa — låt vara mera begränsade — åtgärder för avhjälpande av den nu

rådande bristen på enhetlighet i förvaltningssystemet. Till belysande av

behovet av åtgärder i dylikt syfte skall jag tillåta mig att i korthet

beröra de nuvarande anordningarna på ifrågavarande område.

Kronans gruvegendom utgöres av dels sådan, som uppkommit

genom av kronan verkställda inmutningar å såväl krono- som enskild

jord, dels jordägarandelar, erhållna genom av enskilda verkställda inmutningar

å kronojord, dels ock gruvor eller gruvandelar, som kronan

inköpt eller genom andra avtal förvärvat.

De för kronans räkning tagna, gällande inmutningar, som ännu

icke blivit utmålslagda, hava alla verkställts av Sveriges geologiska under
-

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Kungl. Maj.ts proposition Nr 65.

sökning och förvaltas jämte en under förlidet år utmålslagd fyndighet

av denna institution. Av äldre för kronans räkning inmutade och utmålslagda

fyndigheter äro några magnesitfyndigheter av Kungl. Maj:t

och riksdagen utarrenderade till magnesitaktiebolaget Tarrekaise, medan

andra förvaltas av länsstyrelsen i Norrbottens län.

Länsstyrelsernas befattning med kronans gruvägareintressen avser

närmast jordägarandelarna. Föreskrifter härom lämnas — utom i allmänhet

i den för länsstyrelserna gällande instruktionen — i gruvstadgan, kungörelsen

den 20 oktober 1899 om begagnande av kronans jordägarandel

i gruva samt kungörelsen den 15 november 1907 med föreskrifter i fråga

om bestämmandet å kronans sida av beloppet utav den arrendeavgift,

som skall erläggas för kronans jordägarandel i gruva m. m.

Undantagna från länsstyrelsernas förvaltning äro enligt Kungl.

Maj:ts brev den 11 oktober 1918 jordägarandelar i de fyndigheter, som

inmutats enligt lagen den 31 maj 1918 innefattande särskilda bestämmelser

angående rätten till inmutning inom vissa län. Beträffande

dessa fyndigheter har förvaltningsbefogenheten tillagts 1917 års mineralfyndighetskommission.

Härjämte är att märka, att i fråga om jordägarandelar,

vilka varit utarrenderade enligt 1899 års förordning men

i avseende å vilka arrendetiden utgått eller utgår, generella förvaltningsföreskrifter

saknas.

För förvaltningen av de utav kronan genom köp eller andra avtal förvärvade

fyndigheterna eller andelarna gälla ej heller gemensamma regler.

Genom 1907 och 1908 års malmfältsavtal förvärvade staten, bland annat,

åtskilliga fyndigheter, som nu förvaltas av styrelsen för Mertainens gruvaktiebolag.

En å kronojord belägen gruva, som av staten förvärvats tillsammans

med den mark, varå den är belägen, förvaltas av domänstyrelsen, medan

andra på enahanda sätt förvärvade förvaltas av vederbörande länsstyrelse.

Vad som i centraliseringshänseende närmast synes mig nu kunna

åtgöras är, att, i anslutning till vad jag under fjolåret ifrågasatt och

kommerskollegium därutinnan föreslagit, en generell föreskrift meddelas

om, att förvaltningen av kronans gruvegendom skall för den tid, varom

nu är fråga, ankomma på kommerskollegium; dock att av praktiska

skäl från kollega förvaltning alltjämt torde böra undantagas dels den

gruvegendom, som för närvarande förvaltas av Mertainens gruvaktiebolag

och domänstyrelsen, dels intill utmålsläggningen de inmutningar,

som av Sveriges geologiska undersökning för kronans räkning verkställts

eller komma att verkställas, dels ock slutligen jordägarandelarna i

nyinmutade fyndigheter å kronojord inom de sydligare länen, beträffande

vilka jordägarandelar 1899 års kungörelse fortfarande torde böra gälla.

s. 7 Kontrollera mot PDF

7

Knuff!. Maj:ta proposition Nr 65.

Åt kommerskollegii förvaltning skulle sålunda i första hand anförtros

dels de jordägarandelar, som utarrenderats enligt 1899 års kungörelse

men för vilka arrendetiden utgått eller utgår, dels de nu under

1917 års mineralfyndighetskommissions förvaltning stående jordägarandelarna

i de enligt 1918 års lag nyinmutade fyndigheterna, till följd

varav nyssberörda kommission skulle upphöra, dels ock efter vederbörlig

utmålsläggning de inmutningar, som av Sveriges geologiska undersökning

verkställts eller verkställas för kronans räkning. I övrigt skulle

under kommerskollegii inseende falla all kronans gruvegendom, som icke

enligt vad ovan sagts särskilt undantagits.

Några allmänna regler — utöver dem, som innehållas i 1899 års

kungörelse — rörande dispositionen av jordägarandelarna och övriga

förvaltningsobjekt torde icke under provisorietiden kunna meddelas,

utan lära erforderliga beslut få fattas från fall till fall. Härvid bör

givetvis gälla, att, där fråga är, huruvida under kommerskollegii förvaltning

stående gruvegendom skall nyttiggöras genom utarrendering

eller på annat sätt, kollegium skall hava att med eget förslag underställa

ärendet Kungl. Maj:ts prövning.

På grund av vad jag sålunda anfört och med tillkännagivande

att jag — i händelse av bifall till vad jag nedan skall föreslå — har

för avsikt att vid ett senare tillfälle, i överensstämmelse med här ovan

angivna riktlinjer, påkalla Kungl. Maj:ts beslut i förvaltningsfrågan,

hemställer jag nu, att Kungl. Maj:t måtte i proposition föreslå riksdagen

att för tiden intill den 1 juli 1924 medgiva,

att Kungl. Maj:t må äga åt svenska medborgare, i den ordning

Kungl. Maj:t bestämmer, mot årlig avgift och under de villkor i övrigt,

Kungl. Maj:t fastställer, under en tid för varje gång av högst tjugu år

upplåta begagnandet av kronan tillhörande jordägarandelar i gruvor,

med rätt därjämte för den, som erhållit upplåtelse, att vid upplåtelsetidens

utgång äga företräde till förnyad upplåtelse, därest sådan ifrågakommer.

Till denna av statsrådets övriga ledamöter biträdda

hemställan behagar Hans Maj:t Konungen lämna

bifall och förordnar, att proposition i ämnet av den

lydelse, bilaga vid detta protokoll utvisar, skall avlåtas

till riksdagen.

Ur protokollet:

Elin Rydeberg.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

2 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (2)

2 kopplingar.

  1. Rskr. 1923:75 Riksdagens skrivelse, Nr 75 a1 i texten
  2. JoU 1923:17 Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående upplåtelse av kronan tillhörande jordägarandelar i gruvor. a1 i texten